En stiftelse i tiden - Riksbankens Jubileumsfond
En stiftelse i tiden ”Det slag av samhälle som kommer att finnas i den närmaste aktuella framtiden kallas ibland kommunikationssamhället. Det hävdas att det är nära förestående och att vi redan börjat det successiva inträdandet i detta samhälle.” Så skrev 1974 Karl-Erik Wärneryd, professor i ekonomisk psyko logi vid Handelshögskolan i Stockholm, som av Riksbankens Jubileumsfond fått uppdrag att skriva en promemoria som ska ”bidra till att stimulera och initiera forskning utifrån tekniska förändringar” som Wärneryd listar enligt följande: forskningshorisonten förhålla sig till det är och förblir en grundbult i Riksbanksfondens historia och verksamhet. Vi kunde återfinna det i de yttranden som 1964, inför inrättandet av Riksbankens Jubileumsfond, inkom till bankoutskottet (det riksdagsutskott som under tvåkammarriksdagen stod för den parlamentariska övervakningen av Riksbanken och Riksgäldkontoret, ett uppdrag som därefter överfördes till finansoch näringsutskottet). Statskontoret skrev då att ”de ständiga förändringarna inom samhället och ovissheten om inriktningen och styrkan av statsmakternas framtida insatser inom den vetenskapliga forskningen synes tala för att ramen för verksamheten göres tillräckligt vid.” Bredbands (koaxialkabel) system Kabel-tv-system Satellitsystem Videogram Datorer med starkt ökad kapacitet och mobil radio Och 1970 kunde Riksbankens Jubileumsfond visa att man hade sinne för samhällets förändring och förnyelse, det ger bland annat avtryck i vilka områdesgrupper som inrättas. Stiftelsen var tidigt ute när det gällde att identifiera och stödja forskning kring det som då otvivelaktigt fortfarande kunde kallas nytt, nämligen kommunikations- och informationsteknologin, kabelnät och fiberoptik. Ny teknik tillhör ofrånkomligt det som påverkar och f örändrar ett samhälle, att från Bredband låg ännu i framtiden, men hos Riksbankens Jubileumsfond identifierade man trots allt detta och datorer samt ”mobil radio” som några av framtidens tekniska förändringar. Fiberoptik var en av de många nya tekniker som Riksbankens Jubileumsfond lyfte fram då de försökte analysera den nya tidens utmaningar. 50 ÅR AV NYFIKENHET | 23 1975 – Och den av Tage Erlander ledda kommittén som drog upp Riksbankens Jubileumsfonds riktlinjer hade ju särskilt uppmärksammat behovet av forskning med avstamp i ”problem sammanhängande med den enskilda människans anpassning till ett samhälle i snabb omvandling”. Så vad är det då för Sverige Karl-Erik Wärneryd 1974 identifierar som ett nära förestående kommunikationssamhälle och där Riksbankens Jubileumsfond gått in i sitt andra verksamhetsdecennium? Politiskt styrs landet av den så kallade lotteririksdagen, då valet 1973 har inneburit det unika samt problematiska resultatet att det borgerliga och det socialistiska blocket fått 175 mandat vardera. En ny regeringsform har trätt i kraft, Gustav vi Adolf har avlidit och efterträtts av sin sonson, kronprinsen har blivit kung Carl x vi Gustaf och Torekovuppgörelsen har reducerat kungens makt till att vara uteslutande ceremoniell. Rösträtts- och myndighetsålder sänks till 18 år, vidare beslutas 1974 om sänkt pensionsålder, från Bensinransonering infördes för att begränsa olje 67 år till 65 år. användningen under 1970-talet. Kris proklamerades och detta kom också att påverka den tidigare så Sverige präglas av att optimistiska synen på teknik och vetenskap, vilket också påverkade fondens verksamhet. det har proklamerats Kris, 24 | RIKSBANKENS JUBILEUMSFOND 50 ÅR ett begrepp och tillstånd, som dittills hade varit ett sällsynt begrepp i offentligheten. opec:s fördubbling av oljepriset påverkar ofrånkomligt poli tiken och regeringen ledd av Olof Palme (som 1969 efterträtt Tage Erlander som socialdemokratisk partiledare) inför bensinransonering och för hushåll och industri tvingande påbud att spara energi. Bertil Zachrisson har 1973 avlöst Ingvar Carlsson som ansvarig för utbildnings- och forskningsfrågor och ska komma att sitta till regeringsskiftet 1976, det som innebar b orgerlig v alseger, Fälldin-ledd regering och Jan-Erik Wikström på posten som utbildningsminister (begreppet ecklesiastikminister s krotades 1967, vilket för övrigt innebar att Olof Palme blev den siste att inneha posten under detta namn). TIDIGT KOMMUNIKATIONSINTRESSE Återvänder vi till Riksbankens Jubileumsfonds verksamhet initieras 1975 områdesgruppen Människan och kommunikationsteknologin, där förutnämnde Wärneryd är verksam, och så småningom blir det som brukligt ett symposium om ”telekommunikationernas samhällsroll” med den käcka rubriken Hallå, hallå och därefter flera fördjupande rapporter, skrifter som Vart leder tråden? Två artiklar om forskning om kommunikationsteologi (1978:1) och Tryck på knappen! Om Viewdata och andra sätt för hushåll och kontor att tvåvägskommunicera med databaser (1978:5). I den förstnämnda av skrifterna ges också uttryck för ambitionen till internationell anknytning och utblick, genom 1970 – Områdesgrupperna – ett finger i luften Ända sedan 1970-talet har Riksbankens Jubileumsfond arbetat proaktivt genom så kallade områdesgrupper. Hur de har arbetat har sett lite olika ut. I de allra tidigaste anställdes en forskare på deltid som sekreterare för att driva på och samla arbetet, senare har kansliets egna forskningssekreterare tagit plats i grupperna. Ett genomgående drag har varit att både praktiker och teoretiker suttit med och det har ofta varit viktigt för de resultat som grupperna fått. Senare områdesgrupper har ofta verkat för att få till stånd regelrätta utlysningar – de tidigare hade snarare en omvärldsanalytisk funktion, och initierade och satte igång områden snarare än utlyste medel. Områdesgrupperna ger, som det sägs i utvärderingen av Riksbankens Jubileumsfond 2004, Hinc robur et securitas? inget homogent eller enhetligt intryck. De har senare kritiserats, inte minst för ogenomskinlighet – till exempel menar de senaste utvärderarna att det är oklart hur områdes- grupperna kommer till och vilka som blir ledamöter. Men man kan ändå konstatera att grupperna över tid och sammantaget har varit en resurs för fonden och drivit på det proaktiva arbete som varje forskningsfinansiär behöver göra. Sedan 1970-talet har det blivit en del områdesgrupper. Förutom de nämnda startades 1991 Komparativ forskning om samhällsförändringens sociala konsekvenser. Gruppen arbetade till 1996 och hade tillkommit på initiativ av Walter Korpi professor i socialpolitik. Av intresse för gruppen Kapitalmarknadsforskning var ett tema för en av RJ:s områdesgrupper. I gruppen analyserades den nya ekonomin och man ringade också in ett nytt forskningsområde: ekobrottsforskning. var skolsystemets förändring, den sociala rörligheten, arbetslöshet och marginaliserades situation, folkhälsans förändring och utvecklingen av de sociala välfärdssystemen. Samtiden märks också i områdesgruppen Kapitalmarknadsforskning som tillsattes 1995 och arbetade till 2000. Under ledning av professor Lars Engwall presenterades seminarier och skrifter. Därtill ledde arbetet till ett helt nytt forskningsområde: ekobrottsforskning. Året efter, 1996 tillsattes Konst och gestaltning som arbetade till 2001, som bland annat koncentrerade sitt arbete till forskning om kulturpolitik och relationen mellan forskning och kultursektorn. Det var i denna grupp som samarbetet med det globala projektet World Values Survey inleddes för första gången, då stiftelsen gav satsningen finansiering. Områdesgruppen medverkade också till ett nytt centrum för tvärvetenskaplig kulturforskning, ACSIS. 1998 tillsattes områdesgruppen för Forskning om kunskapssamhället. Gruppen arbetade till 2005. Områdesgruppen Kultur, säkerhet och hållbar utveckling arbetade från 2000 fram till 2008. Särskilt bör här framhållas den vikt som områdesgruppen spelade för Riksbankens Jubileumsfonds internationalisering. Gruppen drog i gång flera projekt som bidragit till stiftelsens större engagemang internationellt. 2004 tillsattes en områdesgrupp som fokuserade på civilsamhället och den nya roll som den så kallade tredje sektorn tycktes få. Arbetet resulterade inte bara i en rad skrifter utan också i utlysningar av medel. Fram till 2010 då gruppen avslutade sitt arbete gjordes två utlysningar. De följdes sedan av ytterligare satsningar av andra finansiärer och av regeringen som då satsade mycket på ett förstärkt civilsamhälle. Områdesgruppen Offentlig ekonomi, styrformer och ledarskap verkade mellan 2004 och 2009 och fick sin efterföljd i Mål och resultat i offentlig verksamhet, som startade 2009 och 2014 avslutade sin verksamhet inte bara med en utlysning av forskningsmedel utan också med att konstatera att den styrform som gruppen ville studera, New Public Management, blivit en för många vardaglig term. Områdesgruppen för forskning om förmodernitet som tillsattes 2005, avslutade också sin verksamhet med en utlysning av medel till forskning om förmodernitet. De 2011 år tillsatta och f ortfarande verksamma områdesgrupperna Vardagslivets och kulturens medialisering och Teknik, institution, förändring utgör tillsammans ett eko av 1970-talets områdesgrupp om de Inbjudna quassimagnam quo expero nya kommunikationerna. quatem exeris abo. Um secabor rehent endisquatam non prorum et. 50 ÅR AV NYFIKENHET | 25 1975 – Per Gunnar Holmlövs rapport The evaluation and planning of interpersonal telecommunications systems, ett ”mångvetenskapligt forskar- och praktikersymposium” som arrangerades i Bergamo i Italien i september 1977. Per Gunnar Holmlöv, då docent i ekonomisk psykologi vid Handelshögskolan i Stockholm, var en av de första som kunde kallas it- debattör och i sin rapport, försedd med vänligt karikerande teckningar av deltagarna, tar han upp sådant som teleundervisning, telehälsa samt vetenskapliga informationssystem och formulerar följande tidlöst tänkvärda slutsats: Näst obegränsat resande tycks nämligen obegränsat telefonerande vara det som förmånligast påverkar vetenskapsmäns tankeutbyte och produktivitet. Man förstår vidare att viss möda uppstår kring olika arbetssätt och konferensens organisation. Internationalisering förvisso, men inte lika med anglofiering. Här heter det fortfarande papper, inte paper, och på Holmlövs svenska talar man ännu inte om keynotespeaker. Lennart Weibull, så småningom professor i massmedieforskning vid Göteborgs universitet och i mitten av 1970-talet i början av sin forskarkarriär, var med i arbetet med de förutnämnda rapporterna och i områdesgruppen. Weibull minns 1970-talets tidsanda av teknikeufori, då it var något alldeles nytt, och kommer ihåg dåvarande vd Nils-Eric Svensson som påfallande förutseende, i detta sammanhang och andra. Senare skulle Lennart Weibull, med det han själv beskriver 26 | RIKSBANKENS JUBILEUMSFOND 50 ÅR Under de första årtiondena gav Riksbankens Jubileumsfond ut en rad skrifter som ännu i dag vittnar om den breda verksamhet stiftelsen hade. Lennart Weibull, i dag välkänd professor vid Insitutitionen för journalistik, Göteborg, och företrädare för det kända SOM-institutet, menar att fonden hade en avgörande betydelse då institutet etablerades. Fondens starke man Nils-Eric Svensson. Hans betydelse för det som kom att bli Riksbankens Jubileumsfond är omvittnad och stilbildande. Här syns han tillsammans med Anitha Asplund och Inga-Lill Stenbeck-Ottoson. 1970 – som helt oumbärligt stöd av Riksbankens Jubileumsfond, komma att initiera och etablera som-institutet (som lika med Samhälle, Opinion och Massmedier), vilket blir ett annat exempel på Riksbankens Jubileumsfonds lyhördhet för pågående och framför allt stundande samhällsförändringar. FLOCKENS LEDARE Weibull är inte ensam om att påpeka vd:arnas starka ställning och betydelse för Riksbankens Jubileumsfond, en ställning som legitimerats av att de verkställande direktörerna genomgående har haft, som Weibull uttrycker saken, ”gott sinne för forskning”, vilket inneburit mer öppenhet för det forskarinitierade och mindre av byråkratisk ordning. Nils-Eric Svenssons tidiga betydelse är omvittnat stor. Under sina verksamhetsår är han Riksbankens Jubileumsfond, en så kallat stark man, med utmärkta kontakter och de rätta förbindelserna både i forskarvärld och bland politiker. Man kan alltså hävda att Nils-Eric Svensson blev stilbildande, han har nämligen följts av likaledes starka vd:ar som också de sitter länge på sin post. För Svenssons del var han vd mellan 1973 och 1992, en period under vilken både Riksbankens Jubileumsfond och Sverige förvandlas på betydande, rentav remarkabelt vis. Riksbankens Jubileumsfonds och Svenssons sinne och talang för att vara tidigt ute, som med att initiera forskning kring it, samverkar också med ett annat förhållningssätt: att utgöra en motkraft gällande i andra sammanhang mer negligerad forskning. Riksbankens Jubileumsfond har helt enkelt fungerat vägle- Från utflykt till utvärdering Ända sedan 1970-talet har Riksbankens Jubileumsfond besökt projekt som fått medel. I dag fungerar projektbesöken som uppföljning av de beviljade anslagen. Alla projekt som får medel ska skicka in en rapport vid ungefär halvtid och sedan 2014 följs alla upp med ett projektbesök då forskaren får träffa beredningsgruppen och berätta om projektet löper enligt planen eller om man av någon anledning stött på problem.. Projektbesöken har inte alltid haft samma roll, men de har alltid varit viktiga. Under 1970- och 1980talen var projektbesöken långa och varade ofta en eller till och med ett par dagar. Hela kansliet och styrelsen begav sig då gemensamt ut i landet för att inspektera och lära sig något om vad forskningen man finansierat kommit fram till. I dag är det för det mesta forskarna själva som reser till kansliet för att presentera sin forskning för beredningsgruppen. Högst en timme ägnas varje normalstort projekt. De större programmen ägnas visserligen mer tid, men de storslagna och medialt uppmärksammade utflykter som förr förekom, är i dag ett minne blott. Projektbesöken väckte stor uppmärksamhet lokalt, vilket syns i pressklippet från 1975, då kansliet och styrelsen besökte Eketorps by på Öland, där Lars König Königsson hade ett stort projekt om naturlandskapet under bronsåldern. När projekten besöktes åkte både kansli och styrelse med för att bilda sig en uppfattning om forskningen och dess resultat. Som ovan där man besöker ett projekt i Luleå 1982 – Nils-Eric Svensson i keps trea fr. höger. 50 ÅR AV NYFIKENHET | 27 1975 – Omvandlingen från industri- till tjänstesamhälle, kvinnornas intåg på arbetsmarknaden och andra förändringar av arbetslivet gjorde temat intressant för Riksbankens Jubileumsfond. Sonja Linnarsson, bilden, inspekterar för sista gången maskinen på Tabergs Yllefabrik 1971. 28 | RIKSBANKENS JUBILEUMSFOND 50 ÅR dande för andra forskningsfinansiärer, eftersom förhållningssätt – från den som har tillräckligt gott om pengar – smittar och fungerar legitimerande. Weibull är en som alltså fick erfara detta när han och Sören Holmberg inrättade som-institutet. Den forskning, inom nya eller eftersatta områden, som får anslag från Riksbankens Jubileumsfond har därefter lättare att söka också från annat håll. Den som är på jakt efter glimtar av tidsandan kan notera vilka områdesgrupper som Riksbankens Jubileumsfond inrättade 1975, under sitt andra verksamhetsdecennium. Förutom Människan och kommunikationsteknologin 1975, Människan och a rbetslivet samma år, år 1979 Forskning om skattefrågor, Forskning om jämställdhet samt Folkhälsa och 1983 Öststatsforskning samt Riksdagens funktion och arbetssätt, områdesgrupper som var aktiva fram till och med 1989. Det senare är också exempel på Riksbankens Jubileumsfonds långvariga roll för statsvetenskaplig forskning och dess forskare. Stödet till statsvetenskapen och ämnets uppbyggnad och utveckling har pågått sedan 1960-talet, då det stora kommunalforskningsprojektet sjösattes. I Kontraster och nyanser, svensk statsvetenskap i brytningstid sammanställd av Magnus Jerneck och Björn Badersten, berättas hur Umeå universitet, som etablerades 1965, fick erbjudande om att delta i det riksomfattande och av Riksbankens Jubileumsfond finansierade kommunal forskningsprojektet. Vid lärosätet rådde tveksamhet, men en ung doktorand talade entusiastiskt för ett deltagande, då detta skulle ge välbehövliga uppbyggnadsresurser och ”en flygande start” för statskunskap i Umeå. Detta tillfälle var, enligt doktoranden, ett fönster mot utvecklingen, som universitetet bara inte fick missa. Och så blev det också, doktoranden som disputerade 1971 med Nomineringsförfarande vid riksdagsval: en studie av p artiernas kandidatnomineringar inför 1970 års riksdagsval, hette Dan Brändström. Han skulle inte bara komma att bli vd för Riksbankens Jubileumsfond, utan också en av den forsknings politiska och forskningsfinansierande sfärens mesta kändisar. FORSKNING I OCH FÖR TIDEN Om vi återvänder till 1970-talet och samhällsrelevant forskning tillhörde alltså arbetslivet – liksom fritiden – det som bedömts som tillräckligt forskningsstrategiskt intressant för att utgöra en av Riksbankens Jubileumsfonds hårt arbetade områdesgrupper. I Arbetslivsforskning. En sammanställning av forskning inom arbetslivets områden stödd av Riksbankens Jubileumsfond 1965–1977, påminner Nils-Eric Svensson i förordet återigen om hur uppdraget formulerades i de förarbeten som Arbetslivet och för den delen den fritid som uppkom i det moderna samhället, var liksom jämställdhet och gjordes inför riksdagens kommunikationsteknologi, några av många ämnen som hanterades i RJ:s områdesgrupper. beslut 1964, om att inrätta en Riksbankens Jubileumsfond. I dessa förarbeten sägs att verksamheten skulle ”inriktas på sådan forskning, som syftar till att öka kunskapen om de verkningar som tekniska, ekonomiska och sociala förändringar framkallar i samhället och hos de enskilda människorna”. 1980 kan Svenssson summera att drygt hälften av dittills utdelade medel gått till samhällsvetenskaplig forskning. Svenssons förord ger också perspektiv på förutsättningar och förväntningar på forskning: I olika sammanhang har det uttryckts tankar om att den verksamhet som fonden bedriver (d v s den forskning som finansieras med anslag från fonden) skulle bedömas eller ”utvärderas”. Här kan den som är intresserad av tidstypiskt språkbruk notera citationstecknen, utvärdering är ännu inte ett givet begrepp, däremot är det förstås självklart att den forskning som sker ska prövas, ”som all annan forskning” och Svensson skriver vidare: Vetenskapliga rön bör alltid vara internationellt tillgängliga. Originalitet och kvalitet måste alltid prövas med internationella måttstockar. Svensson resonerar därefter vidare att den internationella prövningen inte utesluter att forskning bedriven i Sverige ska bedömas också ur ett svenskt perspektiv. Han ställer den retoriska frågan om de resultat som tagits fram eller de tankar och teorier som utvecklats i ett forskningsprojekt kan vara av något värde för andra än forskarna. Vi får relaterat till detta också en inblick i begreppet projekt besök, hur fondens styrelse, vars majoritet är riksdagsledamöter 50 ÅR AV NYFIKENHET | 29 Riksdags forskning Att områdesgrupper avslutas och inte längre är aktiva innebär inte att Riksbankens Jubileumsfond upphör att intressera sig för temat. Det är inte minst områdesgruppen om riksdagen ett tydligt exempel på. Under de femtio år som Riksbankens Jubileumsfond existerat har det funnits ett intresse för forskning om riksdagen och dess arbete. Den tidiga områdesgruppens arbete, som påbörjats med anledning av 550-års minnet av Arboga möte 1435, resulterade 1985 i verket Riksdagen genom Riksdagen har varit föremål för en rad studier och en del riktigt stora forskningsprojekt som fonden stöttat. Därtill har riksdagen på olika sätt också varit en samarbetspartner kring seminarier och annan verksamhet. 30 | RIKSBANKENS JUBILEUMSFOND 50 ÅR tiderna, men arbetet med riksdagsforskning fortsatte. I Hinc robur et securitas? liknas arbetet i områdesgruppen faktiskt vid ett gigantiskt forskningsprojekt. Inom gruppen anslås medel till en rad projekt med anknytning till den riksdag som Riksbankens Jubileumsfond genom åren stått nära. Här finns forskning om riksdagen och massmedierna, om talmannens roll och om JO-ämbetet. Flera av de böcker och verk som publicerades i eller i anslutning till områdesgruppen är i dag klassiska. Det har sagts och kan sägas igen att Riksbankens Jubileumsfond genom sitt breda stöd till riksdagsforskningen medverkade till hur modern, svensk statsvetenskaplig forskning kommit att se ut. Stödet till riksdagsforskning har inte heller upphört. Samarbetet med riksdagen har därtill lett till en rad seminarier i riksdagen och till samarbeten med riksdagen. Riksbankens Jubileumsfond anslog exempelvis 2002 drygt 1,3 miljoner kronor till p rojektet Bilder av riksdagen – medborgare och riksdagsledamöter i den representativa demokratin, med professor Sören Holmberg vid Göteborgs universitet, som projektledare. Avsikten med projektet är att med fokus på riksdagen problematisera de bilder väljare och valda har av politiker och av politiska institutioner, att studera de funktioner och arbetsuppgifter som ett modernt parlament har i en representativ demokrati samt hur riksdagen och dess ledamöter uppfattas av medborgare, men också av riksdagsledamöterna själva. Ytterligare nio år senare, 2011, aktualiserar Riksbankens Jubileumsfond återigen det man kan kalla riksdagsforskningen i en utlysning sedan man konstaterat att forskningen har minskat i omfattning, samtidigt som riksdagens roll och arbetsuppgifter har förändrats betydligt, på grund av sådant som globalisering, det svenska EU-medlemskapet, medialisering och därmed sammanhängande krav på ökad öppenhet. Mats Sjölin, professor i statsvetenskap vid Linnéuniversitetet, leder ett projekt och får 8 miljoner kronor, för att bland annat granska kartellparti teorin. Han ska alltså undersöka om riksdagens partier partier blir alltmer lika varandra. I sex studier studerar forskarna om partigrupperna har blivit mer homogena när det gäller politiska och sociala erfarenheter samt om genusskillnaderna har minskat. De undersöker även om partierna har blivit mer professionaliserade, avpolitiserade och mer anpassade till medielogiken på bekostnad av ideologin. De studerar även om partiernas interna kulturer står emot en ökad likriktning eller om vissa partikulturer gynnar en förändring mot ökad likhet mellan partierna. Och slutligen frågar de sig om partilojaliteten minskar till förmån för en ökad fokusering på individen. Ytterligare tre forskare beviljades medel i utlysningnen av riksdagsforskning 2011: Hanna Bäck: The Ideological Cohesion of Parliamentary Parties and Its Implications for Decision-Making in Modern Democracies Elin Naurin: Democratic representation through the eyes of parliamentarians Lena Wängnerud: Testing the Politics of Presence. A Comparative Study on the Importance of Gender, Class, and Ethnicity in the Swedish Parliament. Därutöver har också Helena Stensöta, statsvetare i Göteborg, fått medel för projektet Förklaringar till minskade könsskillnader i Sveriges riksdag. Inomparlamentariska och utomparlamentariska faktorer. Satsningen på forskning om riksdagen resulterade dessutom i en årsbok Tungan på vågen. Vågmästare och balanspartier (2012) som belyser frågor om vågmästare i politiken, en bok som känns mer aktuell än någonsin hösten 2014. med mandat att som ”vanliga medborgare”, som Svensson skriver, genom projektbesöken ute på institutionerna försöker skaffa sig så god förstahandsinformation som möjligt om pågående undersökningar. Resonemanget, inriktat på det omgivande samhället, påminner om den så kallade tredje uppgiften, att dela med sig av kunskap och forskning som vid den här tiden, i och med högskolereformen 1977, ålagts universitet och högskolor. FORSKNING I FRAMKANT: ARBETSLIVET OCH JÄMSTÄLLDHETEN Gällande arbetslivsforskningen redovisar Riksbankens Jubileumsfond i Arbetsliv, samhällsekonomi och välfärdsutveckling hur man delat upp området i två huvudrubriker. Det första området kallade man ”Arbete och fritid”, vilket var tänkt att utvidga arbetslivsforskningens perspektiv till att omfatta hela den förvärvsarbetandes sits där också samspelet mellan arbetet och övriga levnadsförhållanden ingick. Detta kunde vara sådant som sociala konsekvenser av förkortad arbetstid och en kommersialiserad fritid, vilket kunde antas få konsekvenser för intresset för sådant som medbestämmande och arbetsmiljöförbättringar. Det andra problemområdet kallades ”Arbete, samhälls solidaritet och privatkonsumtion” och forskningssekreterare Gunn Johansson skriver tidstypiskt i förordet till skriften Arbetsliv, samhällsekonomi och välfärdsutveckling (utgiven av Riksbankens Jubileumsfond 1977) om hur kravet på ökat utrymme för privat konsumtion har varit påtagligt i industrisamhället. Det fanns dock tecken på en tilltagande beredskap att prioritera kvalitet framför kvantitet, trodde hon. Och ja, det är 1970-tal och begreppet ”industrisamhälle” är fortfarande lika självklart som begreppet ”solidaritet”. Ett område som ännu inte har lika självklar närvaro, åtminstone inte i forskning, är jämställdheten. 1970-talets förändringar med särskild betydelse för kvinnor, utbyggd barnomsorg och abortlagstiftning har inte i någon större utsträckning återspeglats ur ett vetenskapligt könsrollsperspektiv. Men Riksbankens Jubileumsfond och inte minst vd Nils-Eric Svensson är precis som kring data tekniken tidigt ute, genom inrättandet av områdesgruppen Forskning och jämställdhet, som tog sig an en forskning där Riksbankens Jubileumsfond blir vägledande, kring vad som kan sammanfattas som kvinno- och jämställdhetsfrågorna. Nils-Eric Svensson var först med att satsa på kvinnohistorisk forskning, Ann-Sofie Ohlander var en av de halvtidsanställda forskare som arbetade med Riksbankens som A nn-Sofie Ohlander, Jubileumsfonds områdesgrupper. Hon hade ansvar för den grupp som fokuserade på jämställdhet, och (då Kälvemark) professor i menar i dag att Riksbankens Jubileumsfond var pionjärer på området. historia, uttrycker saken. 50 ÅR AV NYFIKENHET | 31 1975 – Historieämnet var i sig också tidigt ute i kvinnoforskningen, en pionjär var för övrigt en man, p rofessor Gunnar Qvist som 1960 skrev sin avhandling om kvinnofrågan i Sverige. Ohlander fick en central roll i den områdesgrupp för jäm ställdhetsforskning som aktivt lyckades fånga upp det som låg i tiden. Ute på lärosätena växte det i slutet av 1970-talet och början av 1980-talet fram feministiska miljöer, med tvärvetenskaplig forskningsinriktning. Från partipolitiskt håll drev framför allt Socialdemokraternas och Centerpartiets kvinnor det som då oftast omtalas som jämställdhetsfrågor. Fonden tar sig alltså an frågorna och forskningen. I oktober 1978 hålls symposiet Forskning för jämställdhet, också dokumenterat i Riksbankens Jubileumsfonds skriftserie. 1980 redovisas Aktuell kvinnoforskning stödd av Riksbankens Jubileumsfond, samma år arrangerar man ett symposium med rubriken Jämställdhetsperspektiv Anita Göransson, senare professor i genus vid Linköpings universitet, fanns också med i områi forskningen och 1981 kan desgruppen där Ohlander var drivande. Göransson var då doktorand vid Lunds universitet. man presentera Kvinnors 32 | RIKSBANKENS JUBILEUMSFOND 50 ÅR liv i det svenska samhället. Tio forskningsprojekt stödda av Riksbankens Jubileumsfond. Anita Göransson, senare professor i genus vid Linköpings universitet, fanns också med i områdesgruppen där Ohlander var drivande. Hon var då doktorand, involverad i det så kallade Fabriksprojektet, vid Lunds universitet. Under 1970-talet rådde vad som kan beskrivas som en yrvakenhet i forskarsamhället gällande vad som senare kommit att kallas Gråt inte – forska! blev ett mantra för den tidiga kvinnoforskningen. Riksbankens Jubileumsfond genusperspektiv, det ansågs stödde forskningen bland annat genom stöd till utgivningen av Kvinnovetenskaplig tidskrift (senare inte nödvändigt att man Tidskrift för genusvetenskap). skulle forska utifrån köns aspekter. När Riksbankens Jubileumsfond 1980 arrangerade det nämnda symposiet om jämställdhetsperspektiv, märks exempelvis oenigheter mellan Walter Korpi och Rita Liljeström, två av då tidens kända forskarnamn inom sociologin, kring behovet av att belysa könsperspektivet. Och även om Riksbankens Jubileumsfond erbjuder både finansiering och arena för diskussion finns interna invändningar.
© Copyright 2024