Utforska, klura och lär historia i bilder berättar Inspiration, handledning och pedagogiska ingångar för programmet riktat till åk 2-6 Inledning Här hittar ni en introduktion till bonadsmålningar, hur vi på Hallands Konstmuseum tänker kring pedagogik samt en del saker ni kan göra efter er medverkan i Utforska, klura & lär – historia i bilder berättar. Efter de olika förslagen på uppgifter och diskussionsfrågor anges kopplingar till Lgr 11. Använd det som passar er undervisning och er målgrupp. Innan ert besök på Hallands Konstmuseum kan ni förbereda eleverna på olika sätt, utifrån vad ni har för tankar med besöket. Prata gärna om besöket och fundera på vad ett konstmuseum egentligen gör och fungerar. Ju fler funderingar och frågor ni har med er till museet desto roligare! Glöm inte att ni genom Hallands Konstmuseum kan boka en visning på Friluftsmuseet Hallandsgården och få se bonadsmålningarnas rätta miljö. Samtliga bilder i handledningsmaterialet tillhör Hallands Konstmuseum. J Jona slängs över bord, detalj ur Johannes Nilssons bonadsmålning om Jona och valfisken Introduktion och litteraturtips Varför bonadsmålningarna uppkom under 1700-talet tror experterna beror på flera faktorer. Delvis kan det bero på att kyrkodekorerna i stor grad hade målats över, och delvis att bruket av värdefulla textila vävda tapeter spred sig från de övre stånden ner i böndernas. Varför det blev just de bibliska historierna och i den form som det blev, kan ingen ge ett ordentligt svar på. Det var i hemmen som bonaderna hade sin plats. Ofta togs de bara fram vid speciella högtider så som jul och bröllop. Bonadsmålningarna var otroligt värdefulla och kostnaden för en större målning går att likställa med en drängs årslön eller värdet av en oxe. Hallands Konstmuseum har ca 350 stycken i sin samling. Det är den tredje största samlingen i Sverige efter Kulturen i Lund och Nordiska museet i Stockholm. Man kan säga att bonadsmålningarna existerar mellan 1750-1850 och runt 1820-1830 så når det en topp. Men det finns äldre bonadsmålningar, dock var det långt ifrån alla som daterades eller signerades. Ibland finns det uppgifter på baksidan om pris och beställare. För att komma fram till vem som gjort vad har man analyserat stilar, schabloner, färgpigment etc. Med hjälp av detta kan man skilja upphovsmännen åt. Det var främst män som målade men det fanns även ett fåtal kvinnor och det var ett yrke som ofta ärvdes av barnen. Man lärde av varandra och därför bildas olika skolor inom bonadsmåleriet som har gemensamma drag. Som exempel finns Unnarydstyp, Sunnerbotyp och Brearedstyp. Ofta lärde sig målarna att måla bonader och hantverket av de gamla kyrkomålarna. I början beställde köparen (oftast en hyfsat välställd bonde) hem unika bonader, specialanpassade till det ställe där de skulle hänga och vilken högtid den skulle vara till. Bonadsmålaren hade alltså en direktkontakt med sin köpare och man tror att målaren kom hem till köparen och skar ut en mönsterpassad duk efter väggen och de väggfasta möblernas form. Liggande modell är absolut vanligast men det finns även stående, detta beror på utformningen av de långa låga husen. I början målades bonaderna på linneväv, av gamla textilier som man lappade ihop. Linneväven grunderades med lim och krita för att få en ljus och jämn bakgrund att arbeta på. Färgerna bestod av limfärg och ibland av tempera. Vissa färgpigment kunde målarna själva tillverka av färgämnen i växter eller jordfärger medan andra färger som berlinerblått och blymönja var köpevara. Senare blev bonader på papper allt vanligare, och från naturfärgerna hade nu tekniken kommit ikapp och man framställde fler syntetiska färger. Detta innebar att priserna sjönk och bonaderna blev mer tillgängliga för alla, inte bara de hyfsat välställda. Nu kunde de börja serietillverkas och bonadsmålarna kunde ta med sig många bonader och sälja på marknader när de reste runt i byarna. Brudgum, detalj ur Per Svenssons bonadsmålning Bröllopsfölje, 1848 De flesta bonaderna har religiösa motiv men det finns också mer vardagliga. Förutom historier från gamla och nya testamentet så skildras också livet och döden, bröllop, bondens år och fysiska arbete. På denna tid var bilder ovanligt, speciellt om man jämför med dagens samhälle då vi omger oss av bilder hela tiden. Bonadsmålningarna hade en uppfostrande, pedagogisk och kommunikativ funktion. De tillförde en visuell dimension till alla de historier man berättade och de texter man läste ur bibeln. På så vis levandegjordes bilderna och bonaderna blev en social samlingspunkt i hushållet. Motiven handlar mycket om moral och etik, hur man ska leva som människa och vad som är rätt och fel. När man vid högtiderna hade satt upp bonadsmålningarna så fick rummet en religiös anda. Rummet var heligt och man såg det som att personerna i målningarna faktiskt var närvarnade. Ofta var figurerna från bibeln målade i bönders kläder, just för att förstärka de religiösa bonadsfigurernas närvaro i hemmet. Det handlade alltså inte om målarnas okunskap gällande dräkthistoria. Detta vördnadsfulla och heliga bruk tror experterna förändras över tid allt eftersom bonadsmålningar gjorda på papper och syntetfärger blir tillgängliga för allt fler och andra bilder blir allt vanligare. Vi bär med oss en uppfattning om hur ”riktig” konst ska se ut. Och det styr vår värdering av det vi ser. Därför är det lätt att betrakta bonadsmålningar som bristfälliga, naiva och inkorrekta. Detta handlar i stor grad om centralperspektivet, som har uppfattats som gällande norm från 1400-talet, och är något vi då likställer med en korrekt bild. Bonadsmålningar bygger på ett annat perspektiv – värdeperspektivet, som var vanligt i medeltidens konst. Det vill säga, det som är viktigt i bilden får stor plats. Del av De fåvitska jungfrurna, 1797 Bonadsmålning av Johannes Nilsson Litteraturtips Inzoomning - bonadsmåleri. Red Anneli Palmsköld, Länsmuseet Halmstad, 2009 Svenska 127 s. ISSN 0347-4364 Nils-Arvid Bringéus, Sydsvenska bonadsmålningar. Signum, 1982 Svenska 280 s. ISBN 91-85330-48-5 (inb) Elisabeth Berglin, En bonadsmålare och hans värld – Johannes Nilsson i Breared. Apostrof, 2000. Svenska 286 s. ISBN 91-628-3830-X (inb) Uppgifter och diskussionsfrågor Måla egna bonader (bild) Utnyttja det avlånga formatet och skapa bilder till en berättelse. Jämför med hur serier brukar se ut. Hur bygger man upp en historias händelseförlopp, vad är viktigt i historien och hur blir det tydligt för någon annan? Jobba med tillhörande text och skapa egna typsnitt. Kan alla berättelser bli till bonadsmålningar, gamla som nya? Försök att fylla hela pappret, jobba med värdeperspektivet, med schabloner och tryck och skapa mönster med pensel och penna. Syfte: Att undersöka hur formatet på ett papper kan förändra tanken och motivet. Att träna fantasi och kreativitet och förmågan att uttrycka sig i text och bild. Att omsätta idéer i en konstnärlig process. Att arbeta praktiskt med samverkan mellan nutid och dåtid. Att arbeta med kommunikation, planering och återgivning av en berättelse genom konstnärliga uttryck. Kopplingar till Lgr 11 åk 1-3 Bildframställning •Framställning av berättande bilder, till exempel sagobilder. Redskap för bildframställning •Olika element som bygger upp en bild: färg, form, linje, yta samt för- och bakgrund. Bildanalys •Historiska och samtida bilder och vad bilderna berättar, till exempel dokumentära bilder från hemorten och konstbilder. Kopplingar till Lgr 11 åk 4-6 Bildframställning • Framställning av berättande och informativa bilder, till exempel serier och illustrationer till text. • Teckning, måleri, tryck och tredimensionellt arbete. Redskap för bildframställning • Olika element som bygger upp och skapar rumslighet i bilder, till exempel linjer och färg och hur dessa kan användas i bildskapande arbete. • Verktyg för teckning, måleri, trycktekniker, tredimensionellt arbete, fotografering, filmande och digital bildbehandling och hur dessa benämns. Bildanalys • Konst-, dokumentärbilder och arkitektoniska verk från olika tider och kulturer, hur de är utformade och vilka budskap de förmedlar. Analys och språk (svenska) Jobba vidare i klassrummet med någon av bonadsmålningarna på museet som ni tyckte var särskilt intressant. Gör en djupdykning i bild, text och ämne (använd bildmaterialet från Hallands Konstmuseums hemsida). Studera motivet och beskriv vad ni ser, ser alla samma saker? Analysera sedan vad alla saker kan betyda. Utgå från ämnet i bonaden och skriv egna texter om det, med dagens ord. Skriv små berättelser som ni själva fantiserar ihop kring motivet. Vad är det som har hänt innan? Vad händer sedan? Vad heter personerna och var bor de? Sätt in personerna i andra sammanhang, vad händer om huvudpersonen plötsligt skulle dyka upp i klassrummet på 2000-talet? Vad skulle hen känna igen och vad skulle vara helt nytt? Skulle vi förstå varandra? Ta reda på mer om ämnet. Sök och leta efter andra bilder och foton som också handlar om samma ämne. Använd bonaden som en källa, och sök äldre och nyare källor – bild såväl som text. Hur skiljer sig ämnet mellan olika platser på jorden, och i olika religioner? Syfte: Att lära känna och diskutera ett viktigt tema. Att uttrycka och värdera olika ståndpunkter, att ges chansen att säga, utrycka och argumentera för vad man tror och tycker. Att söka information från olika källor och att formulera sig i text kring ett givet tema och värdera deras relevans och trovärdighet. Att få kunskap om en del av vår kultur- och idéhistoria. Att framställa individuella texter utifrån en gemensam bild. Kopplingar till Lgr 11 åk 1-3 Tala, lyssna och samtala •Att lyssna och återberätta i olika samtalssituationer. • Berättande i olika kulturer, under olika tider och för skilda syften. Berättande texter och sakprosatexter • Berättande texter och poetiska texter för barn från olika tider och skilda delar av världen. Texter i form av rim, ramsor, sånger, bilderböcker, kapitelböcker, lyrik, dramatik, sagor och myter. Berättande och poetiska texter som belyser människors upplevelser och erfarenheter. Språkbruk • Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Kopplingar till Lgr 11 åk 4-6 Läsa och skriva • Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar. Tala, lyssna och samtala • Att argumentera i olika samtalssituationer och beslutsprocesser. Berättande texter och sakprosatexter • Berättande texter och poetiska texter för barn och unga från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Texter i form av skönlitteratur, lyrik, dramatik, sagor och myter som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor. Informationssökning och källkritik • Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och via sökmotorer på Internet. • Hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt. Folkkonst idag och folkkonst imorgon? (Historia & Religionskunskap) Undersök vad ni har hemma som skulle kunna klassas som folkkonst idag. Kanske gömmer det sig gamla stickade mössor, fina hårspännen eller riktigt gamla vykort hemma? Lek med tanken och förflytta er till framtiden, vad skulle vara med i en folkkonstutställning om 250 år med saker och bilder från vår tid? Vilka mönster kommer man tycka är fint och representativt för början av 2000-talet? Vilka berättelser är viktiga för oss idag, och vad tror vi på? Gör en egen utställning på skolan med era saker, och bjud in till folkkonstvernissage. Jobba ämnesöverskridande i bild och svenska och måla egna tolkningar av bonadsmålningarna, gör samtida bonadsmålningar, skriv förklarande texter och motiveringar varför detta om 250 år kommer att vara en viktigt pusselbit i historien. Syfte: Att få kunskap om en del av vår kulturhistoria. Att söka information från olika källor och värdera deras relevans och trovärdighet. Att öva siig i att sätta saker i andra sammanhang och reflektera över sin historia och framtid. Att få framställa en arena för olika idéer och tankar genom många olika uttryckssätt och kommunicera detta till andra. Kopplingar till Lgr11 åk 1-3 Att leva i närområdet • Hemortens historia. Vad närområdets platser, byggnader och vardagliga föremål kan berätta om barns, kvinnors och mäns levnadsvillkor under olika perioder. • Kristendomens roll i skolan och på hemorten förr i tiden. Att leva i världen • Några högtider, symboler och berättelser inom kristendom, islam och judendom. Några berättelser ur Bibeln och deras innebörd samt några av de vanligaste psalmerna. Att undersöka verkligheten • Metoder för att söka information från olika källor: intervjuer, observationer och mätningar. Hur man kan värdera och bearbeta källor och information. • Tidslinjer och tidsbegreppen dåtid, nutid och framtid. Kopplingar till Lgr11 åk 4-6 Religioner och andra livsåskådningar • Ritualer och religiöst motiverade levnadsregler samt heliga platser och rum i kristendomen och i de andra världsreligionerna islam, judendom, hinduism och buddhism. • Centrala tankegångar bakom ritualer, levnadsregler och heliga platser i kristendomen och de andra världsreligionerna, till exempel som de uttrycks i religiösa berättelser i Bibeln och andra urkunder. Religion och samhälle • Kristendomens betydelse för värderingar och kultur i det svenska samhället förr och nu. Kristna högtider och traditioner med koppling till kyrkoåret, till exempel sånger och psalmer. Ökat utbyte och jordbrukets omvandling, cirka 1700–1850 • Vad historiska källor, till exempel dagböcker och arkivmaterial, kan berätta om Sveriges historia och om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män. Hur historia används och historiska begrepp • Exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser. • Vad begreppen förändring, likheter och skillnader, kronologi, orsak och konsekvens, källor och tolkning betyder och hur de används i historiska sammanhang. Etik och moral (Religionskunskap) Prata mer om några särskilda bibliska berättelser utifrån de bonader som ni sett. Vad i berättelserna tyckte bonadsmålarna var viktigast att måla? Många av de berättelser som skildrades ville lära människan rätt och fel, och uppmana oss människor att vara goda. Ofta kan man hitta liknande historier som vill förmedla samma sak i andra religioner. Arbeta till exempel med detaljen till höger som utgångspunkt. Att offra sig själv för någon annan – på vilket sätt är det ämnet aktuellt idag? På vilka olika sätt kan man offra sig själv för någon annan? Fundera på om det skiljer sig åt mellan olika länder, olika kulturer och mellan olika religioner. Berättelsen om pelikanen som hugger sitt bröst, vill påminna människan om hur Jesus offrade sitt liv för människorna och våra synder (se bildtext nedan). Ordet offra handlar i detta falla att avstå något för någon annans skull. Men var går gränsen för olika slagas offer och olika människor? Att offra sig själv för sina barn kanske inte är svårt, men skulle du offra dig för någon helt okänd? Skulle du ”offra” din plats på bussen för en äldre farbror? Skulle du ”offra” en tjuga till tiggaren på gatan? Diskutera olika scenarior. Syfte: Att lära känna och diskutera stora och viktiga frågor och dilemman. Att uttrycka och värdera olika ståndpunkter i en ständigt aktuell fråga utifrån en historisk berättelse, men vars sensmoral kan visa sig vara tidlös. Att ta ställning och höra andras åsikter och bearbeta detta, och eventuellt omvärdera. Att förstå att alla inte alltid tycker lika och att det inte alltid finns ett rätt eller fel. Detaljen är från en bonad av Abraham Clementsson (1764-1841) och var färdig år 1799. Bonaden är uppdelad i tre sektioner. Högts upp finns berättelsen om de tio jungfrurna. I mitten syns historien om Jesus födelse och de tre ridande konungarna som besökte honom. Längst ner finns en rad med olika djur som symboliserar olika historier men även gamla myter och fabler. Här syns fåraherdar som vaktar får, lejon och en enhörning, en svan, en elefant och en krokodil m fl. Ni ska fokusera på pelikanen. Historien handlar förenklat om en pelikan som hugger sitt eget bröst och matar sina ungar med sitt eget blod. Historien är gammal och går att härleda tillbaka till antiken, men senare togs historien upp av kristendomen och är numera och i detta sammanhang en symbol för Jesus och hur han offrade sig själv på korset för människornas skull. Pelikanen är alltså inom kristendomen en symbol för uppoffrande kärlek. Kopplingar till Lgr11 åk 4-6 Religioner och andra livsåskådningar • Centrala tankegångar bakom ritualer, levnadsregler och heliga platser i kristendomen och de andra världsreligionerna, till exempel som de uttrycks i religiösa berättelser i Bibeln och andra urkunder. • Begreppen religion och livsåskådning. Religion och samhälle • Kristendomens betydelse för värderingar och kultur i det svenska samhället förr och nu. Kristna högtider och traditioner med koppling till kyrkoåret, till exempel sånger och psalmer. Identitet och livsfrågor • Hur olika livsfrågor, till exempel synen på kärlek och vad som händer efter döden, skildras i religioner och andra livsåskådningar. • Vad religioner och andra livsåskådningar kan betyda för människors identitet, livsstil och grupptillhörighet. Etik • Några etiska begrepp, till exempel rätt och orätt, jämlikhet och solidaritet. • Frågor om vad ett bra liv kan vara och vad det kan innebära att göra gott. Så säger skolverket Läroplan för grundskola, förskoleklass och fritidshem 2011 ”Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem. Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra. ”Eleverna ska få uppleva olika uttryck för kunskaper. De ska få pröva och utveckla olika uttrycksformer och… skapande i bild, text och form ska vara inslag i skolans verksamhet. En harmonisk utveckling och bildningsgång omfattar möjligheter att pröva, utforska, tillägna sig och gestalta olika kunskaper och erfarenheter. Förmåga till eget skapande hör till det som eleverna ska tillägna sig.” (sid. 9-10) ”Undervisningen ska stimulera elevernas nyfikenhet på historia och bidra till att de utvecklar kunskaper om hur vi kan veta något om det förflutna genom historiskt källmaterial och möten med platser och människors berättelser. Eleverna ska genom undervisningen även ges förutsättningar att utveckla förmågan att ställa frågor till och värdera källor som ligger till grund för historisk kunskap. Undervisningen ska vidare bidra till att eleverna utvecklar förståelse för att varje tids människor måste bedömas utifrån sin samtids villkor och värderingar.” (sid. 172) Så här tänker vi på Hallands Konstmuseum Estetiska ämnen och språkutveckling hänger ihop. Att få chansen att gestalta sitt lärande är utvecklande för eleven. Med en kulturell kompetens kan barnen i förlängningen lära sig att avläsa samhället, normer och mönster, vilket innebär mer än bara ord och bokstäver. Bilder är något man också kan läsa, med övning kan man också lära sig tolka dem. Ges det dessutom tid för reflektion finns stora möjligheter till kunskap, insikt och förståelse, samt att i förlängningen kunna tillgodogöra sig en kreativ och bred inlärningsmodell. Man kan se det som att vägen till kunskap beror på individens förmåga att kunna leva sig in i och förstå. Där har fantasin en avgörande roll, och kan ses som grunden till varje kreativ aktivitet. Fantasin är nödvändig för att förstå abstrakta sammanhang och möjliggör det konstnärliga, det vetenskapliga och tekniska skapandet. Att ge tid för reflektion och att ge utrymme för teman och ämnen som inte är kunskapsmässigt mätbara är något som inte alltid rimmar med skolans verklighet och mål. Att arbeta med estetiska lärprocesser är ofta ett långsiktigt arbete där de positiva effekter som skapas inte synliggörs över en natt. Utmaningen ligger i att förhålla sig till kunskap på ett sätt som innebär att var öppen för många olika tolkningar av verkligheten. Vår pedagogik är en lustfylld pedagogik där kreativitet och nyfikenhet är viktiga element. I arbetet med att upptäcka bilder, utforska sin fantasi och utveckla sin kreativitet i både språk och gestaltning, så utgår vi från elevens enskilda förmåga och behov och tar till vara på elevens erfarenheter och associationer.