PROGRAMVERKSAMHET
2015
1
STORMSTINA
Kom och möt Storm-Stina och lyssna på berättelsen om hennes
äventyr på morfars skärgårdsö. Ni får också göra ett besök i Arnes
sjöbod (museets basutställning) för att titta på alla de märkliga ting
som användes vid fisket förr i tiden.
45 min Förskola (från 5 år) - åk 2, max 15 barn.
Vecka 18-23 & 35-39
SJÖFRUN, BÄCKAHÄSTEN OCH ANDRA
LÄSKIGA TYPER
Vem är det som står på skäret och vinkar och vill följa med i båten?
Och hur går det om man förargar Sjöfrun? Slå dig ner bland
redskapen i sjöboden och lyssna till berättelser om både onda och
goda väsen, i och kring vattnet.
45 min Åk 3-4, max 25 elever. Vecka 19-23 & 35-39
2
KNOPVERKSTAD
Varför ska man behöva knyta på olika sätt? I knopverkstaden får du
öva dig att slå några av de vanligaste knoparna, och veta vad de
har för användningsområden. Dessutom får du lära dig att tillverka
en ”apnäve”.
45 min. Max 10 elever. Åk 5-9. Vecka17-20 & 37-40
OM VÅDAN AV ATT SITTA PÅ SÅT
Att fiska lake om vintern, med hjälp av såtkrok, var under gamla
tider en populär sysselsättning. Men det var inte helt ofarligt. Ett
berättarprogram där man får reda på en del om både fisketeknik,
isars opålitlighet och om faror som lurar i djupet.
30 min. Max 25 elever. Åk 6-9. Vecka 16-18
3
TOLV SEGLARE
En berättelse om en kappsegling över Vänern, med fraktskutor, i
början av 1900-talet, vilken fick ett ganska oväntat slut.
35 min. Antal och tid efter överenskommelse. Gymnasiet och
vuxna.
***
Det går också bra att boka visning av museet.
Vill du göra mer av besöket kan du låna material för olika aktiviteter.
DET HÄR KAN DU LÅNA AV OSS:
•
metspön + deg/mask att agna med
•
sänkhåv
•
flytvästar
•
insektshåvar (för håvning i vatten), luppar och bestämningsnyckel, samt
en liten handledning hur man går tillväga
(Det är lämpligt att ha gummistövlar, så att
man kan ta ett par steg ner i vattnet. Om temperaturen tillåter så går det naturligtvis lika bra att ta av
strumpor och skor och kavla upp byxbenen.)
•
akvarellåda
Det är bra om du bokar i förväg, så att du kan vara säker på att det du vill
låna inte redan är upptaget.
4
Om du vill boka ett besök, eller har frågor, kontakta museipedagog Kristel
Brynskog, tel 51 55 53, eller e-post [email protected]
Barn- och ungdomsgrupper bokas i första hand mellan klockan 9.00 och
12.00. Det är kostnadsfritt att besöka oss.
Museets lokaler är små. För att upplevelsen ska bli bra för alla är det viktigt
att du respekterar de begränsningar i antal besökare som anges för det
program du bokar.
När du bokar bör du lämna uppgifter om din grupp: ålder/årskurs, hur många
ni är (barn/vuxna), ditt eget namn, skolans/förskolans namn, och
e-postadress och/eller telefonnummer där du kan nås.
Som pedagog har du en viktig roll under själva besöket. Det är du som
känner barnen/eleverna. Du kan hjälpa till att föra fram de mer försiktiga så
att de har möjlighet att delta. Du kan bidra med att koppla ihop besöket med
det ni arbetar med i skolan/förskolan. Du kan hjälpa till med olika praktiska
moment och vara en stödjande vuxen. Du kan ställa frågor till
museipedagogen om du märker att alla inte förstår allt.
Hör av dig om du vill besöka oss, så försöker vi ordna något som passar.
5
Läroplansmål och
programverksamhet
Att lärande kan ske på många platser och i olika former är idag en
självklarhet. För att underlätta för skolan att se hur
Skärgårdsmuseet kan vara en resurs, finns här en sammanställning
av hur läroplanens mål knyter an till de olika program som erbjuds
under 2015.
STORMSTINA
Centralt innehåll - årskurs 1-3
BILD
Bildframställning
Framställning av berättande bilder, till exempel sagobilder.
SAMHÄLLSORIENTERANDE ÄMNEN
Att leva tillsammans
Skildringar av livet förr och nu i barnlitteratur
Att leva i närområdet
Förutsättningar i natur och miljö för befolkning och bebyggelse.
Yrken och verksamheter i närområdet.
SVENSKA
Tala, lyssna och samtala
Berättande och poetiska texter som belyser människors upplevelser och erfarenheter.
Skönlitterära barnboksförfattare och illustratörer.
Språkbruk
Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter.
Hur ord och yttranden uppfattas av omgivningen beroende på tonfall och ords nyanser.
6
SJÖFRUN, BÄCKAHÄSTEN OCH ANDRA LÄSKIGA TYPER
Centralt innehåll - årskurs 1-3
BILD
Bildframställning
Framställning av berättande bilder, till exempel sagobilder
NATURORIENTERANDE ÄMNEN
Berättelser om natur och naturvetenskap
Skönlitteratur, myter och konst som handlar om naturen och människan.
SAMHÄLLSORIENTERANDE ÄMNEN
Att leva i världen
Berättelser om gudar och hjältar i (...) nordisk mytologi och hur man kan se på dem i vår egen tid.
SVENSKA
Tala, lyssna och samtala
Berättande och poetiska texter som belyser människors upplevelser och erfarenheter.
Språkbruk
Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter.
Hur ord och yttranden uppfattas av omgivningen beroende på tonfall och ords nyanser.
Skillnader mellan tal- och skriftspråk, till exempel att talet kan förstärkas genom röstläge och
kroppsspråk.
Centralt innehåll - årskurs 4-6
BILD
Bildframställning
Framställning av berättande och informativa bilder, till exempel serier och illustrationer till text.
RELIGIONSKUNSKAP
Religioner och andra livsåskådningar
Berättelser från fornskandinavisk (...) religion
Religion och samhälle
Hur spår av fornskandinavisk religion kan iakttas i dagens samhälle.
Identitet och livsfrågor
Vad religioner och andra livsåskådningar kan betyda för människors identitet, livsstil och
grupptillhörighet.
SVENSKA
Tala, lyssna och samtala
Hur gester och kroppsspråk kan påverka en presentation.
Berättande texter och sakprosatexter
Berättande texter och poetiska texter för barn och unga från olika tider.
Texter i form av (...) sagor och myter som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor.
Berättande texters budskap, språkliga drag och typiska uppbyggnad.
Språkbruk
Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter.
Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.
7
KNOPVERKSTAD
Centralt innehåll - årskurs 4-6
SLÖJD
Slöjdens material, redskap och hantverkstekniker
Några former av hantverkstekniker (...) Begrepp som används.
Skisser, modeller, mönster och arbetsbeskrivningar och hur de kan läsas och följas.
Slöjdens estetiska och kulturella uttrycksformer
Hantverk och slöjdtraditioner från olika kulturer som inspirationskällor och förebilder för egna idéer
och skapande.
Centralt innehåll - årskurs 7-9
SLÖJD
Slöjdens material, redskap och hantverkstekniker
Skisser, modeller, mönster och arbetsbeskrivningar och hur de kan läsas och följas.
Slöjdarbetets olika delar: idéutveckling, överväganden, framställning och värdering och hur delarna
i arbetsprocessen samverkar och påverkar resultatet.
OM VÅDAN AV ATT SITTA PÅ SÅT
Centralt innehåll - åk 4-6
GEOGRAFI
Livsmiljöer
De svenska (...) natur- och kulturlandskapen.
SVENSKA
Berättande texter och sakprosatexter
Texter i form av (...) sagor och myter som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor.
Berättande texters budskap, språkliga drag och typiska uppbyggnad med (...) miljö- och
personbeskrivningar samt dialoger.
Språkbruk
Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps
nyanser och värdeladdning.
Informationssökning och källkritik
Hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.
Centralt innehåll - årskurs 7-9
GEOGRAFI
Livsmiljöer
Hur människors försörjning och handelsmönster har förändrats över tid.
HISTORIA
Hur historia används och historiska begrepp
Hur historia kan användas för att skapa eller stärka gemenskaper.
Hur historia kan användas för att förstå hur den tid som människor lever i påverkar deras villkor
och värderingar.
8
SVENSKA
Läsa och skriva
Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang.
Berättande texter och sakprosatexter
Skönlitteratur som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor. Lyrik, dramatik, sagor
och myter.
Språkliga drag, uppbyggnad och berättarperspektiv, miljö- och personbeskrivningar.
Språkbruk
Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps
nyanser och värdeladdning.
Skillnader i språkanvändning beroende på i vilket sammanhang, med vem och med vilket syfte
man kommunicerar.
Språkbruk genom tiderna.
Informationssökning och källkritik
Hur man (…) prövar källors tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.
9