Tryckeri museet
iGamla
Li nköping
Museet startade 1995 och flyttade till sina nuvarande lokal er 7999. Museet
drivs av en ideell, allmännyttig förening och verksamheten finansieras genom
försäljning av enklare trycksaker och
ekonomiska bidrag. Ett anslag från
*#&
* ffi.,,,w
Westman-Wernerska stiftelsen var
ft "'#'
avgörande för att kunna komma igång
"''' å
med museet.
I':
'&
Museet är resultatet av ett samarbete
mellan företagare och anställda inom
grafiska branschen i regionen.
Lokalerna hyrs av kommunen.
FtrILUFTS#IUSETT
GAFqL* LINKfrFilruG
Gutenberg och tryckkonsten
Gutenberg anses som tryckkonstens
fader. Konsten att trycka fanns Iångt
före Gutenberg och gjordes då från
trägravyrer och andra material. Det
viktigaste som Gutenberg utvecklade
var ett gjutinstrument för att masspro-
ducera lösa bokstäver (typer) som
kunde sammanfogas till ord och hela
sidor. De kunde sedan läggas tillbaka
och återanvändas till en ny text. Han
utvecklade även tryckpressarna och
experimenterade med tryckfärger.
Ett gammalt gjutinstrument, troligen
inte så olikt det Gutenberg gjorde,
finns att se på museet. Det är lånat
från Kulturen i Lund.
Historiska årtal
L400-1"468
7452-7455
1,483
7523-1527
160s
't
624
1627
1635
L645
1,550
1"654-1688
1688-1715
lohann Gutenberg föds omkring 1400 och dör 312 7468.
Gutenberg trycker sin 42-radiga bibel i Mainz.
Sveriges första bok Dialogus creaturarum optime moralisatus (en samling
sedelärande fabler för prädikobruk) trycks av ]ohan Snell.
Biskop Hans Brask anses drivit ett tryckeri i Söderköping.
Världens första "rlktiga" tidning Nieuwe Tiidinghe kommer ut
i Antwerpen.
Hermes Gothicuc, troligen Sveriges första tidning, ges ut.
Sveriges tredje gymnasium grundas i Linköping som får tillståndatt anställä pappersmakare, boktryckare och bokbindare.
kommer den förste kungliga gymnasieboktryckarcn Christopher
Gilnter till Linköping och är verksam till 1,654.
Ordinari Post Tijender startar sin utgivning.
Världens första dagliga tidning Einkommende Zeitung börjar ges ut
i Leipzig.
Daniel Kämpe tar över tryckeriet i Linköping.
Efraim Kämpe, myndling till Daniel, driver tryckeriet fram till
sin död 1700 varefter dnkan tar över fram till U15.
etter Hansson
elican driver Linköpingstryckeriet.
17L5-1741.
P
1743-1795
Gabriel Björckegren ffu tillstånd att driva tryckeriet i Linköping. Efter hans
död 1757 driver änkan tryckeriet vidare med olika partners.
1758
N orrköpings Weko-Tidningar startar. Numera Norrköpings Tidningar.
1793
Linköpin gs
L79s
1_838
Linköpings-Bladet startar sin utgivning.
Östgöta Correspondenten startas av Henrik Bernhard Palmer.
1872
Ostgöten startas av Icidor Kjellberg
2
Ve
P
ckoblad bör1ar ges ut.
Typo
gratiska m åttsystemet
Från början fanns inget gemensamt måttsystem inom tryckeribranschen.
Storleken (grade.,) på en stil kunde ha namn efter t ex en trycksak som var
utförd med den storleken på stilen. Graden cicero anses komma från att
Ciceros ta1 trycktes med denna stilstorlek under 1400-talet. Det exakta måttet
på olika grader varierade hos olika boktryckare/stilgjutare.
Efterhand inordnades måtten efter ett punktsystem och 1879 faststäIldes
måttet på en punkt. En meter delade s i 2.660 punkter och tolv punkter är en
cicero. För att ange stilstorlek och kägel i det gamla blysätteriet användes det
typografiska namnet eller punkter och för radlängd användes oftast cicero.
Detta system användes över hela Europa utom i England. I USA och England
utvecklades ett system med points och pica som har en viss överensstämmelse
med det engelska tumsystemet.
L punkt
1 point
=
=
mm
0,35 mm
0,376
L2
L2
punkter = L cicero
points = L pica
= 4r5 mm
1 pica = 4,2 mm
1-
cicero
Gamla typo graliska mått
Tvoosrafiskt namn
Punkter
16-del
8-del, spatie
0r5
kvartpetit
briljant, kvartcicero
diamant, halvpetit
perl, halvkorpus
-nonparell
kolonell, mignon
petit
borgis
korpus
cicero
mittel
1.
2
J
4
5
6
7
8
9
10
12
74
Tvooerafiskt nafirn
tertia
paraSon
text, secunda
2 cicero
Punkter
dubbelmittel
3 cicero, liten kanon
28
36
42
-stor kanon
konkordans (konk),
4 cicero, liten missal
stor missal
5 cicero, liten sabon
grov sabon
5 cicero
16
18
20
24
48
54
60
66
72
3
Handsättning
Fram till 1800-talets slut sattes all
text med lösa typer och man
använde då dessa regaler av den
äldre typen med snedställda
kaster som passade vid sättning
av långa texter.
Efterhand tog sättmaskinerna
över sättningen av brödtexten
och handsättarna satte rubriker
samt trycksaker med större graAldre rega.ler från slutet aa 1800-talet.
der och speciella stilar. HandFr ån Ost göta Correspondenten,
sättaren plockade också ihop
handsatta rubriker med rader från sättmaskinerna. Detta medförde att de
snedställda regalerna inte behövdes och byttes ut mot den nyare typen med
plan arbetsyta.
Sättning av stora textmängder för hand (oxsättni.g) gjordes ofta av kvinnor.
När sättmaskinerna kom under 1900-talets början blev maskinsättare ett yrke
med högre status, vilket oftast utfördes av män. Kvinnornas andel på sätterierna minskade.
Regal: sätteribänk med 1ådor för olika stilar.
Kast: låda med olika stora fack för bokstäver
i en stil. Kasten innehåller också
1ågmaterial för ordmellanrum och utslagning av kortare rader.
Aaläggning: att lägga tillbaka typerna i sina fack efter användning.
Oaan några aa sättarens aerktyg:
ålsp ets, s ätthake o ch korrigeringstång samt några lösa typer.
Till oänster den "nyare" m.odellen
aa regaler och..siittarens arb etsplats
som kom till Ostgöta
Corr esp ondent en under 19 2)-talet.
4
Sättmaskinen
Under 1800-ta1et hade man behov att öka sättningshastigheten. Avläggningen
av handsatsen var tidsödande och en annan nackdel var att de vanligaste bokstäverna ofta tog slut. Under hela 1800-talet experimenterades det på många
hålI med att konstruera sättmaskiner. Problemen att lösa var bl a automatisk
avläggning och utslutning av raderna. Många lösningar såg dagens ljus innan
Ottmar Mergenthaler i Baltimore i USA slog ut det mesta med sin LinotyPe.
Den första instailerades på New York Tribune 1886 där den producerade text
motsvarande 5-6 mans handsättning och avläggning.
I sättmaskinen samlas matriserna (gjutformar för en bokstav) till hela rader
som sedan gjuts radvis. Efter tryckning smälts metallen ner och används igen.
Lämplig metallblandning år 84%bly,4"/o tenn och 12 7u antimon. (Linotype :
line of type : rad av typer.)
När en del av Linotypes patent gick ut efter 25 är kom konkurrenten
Intertype med sin ganska liknande sättmaskin.
Den första sättmaskinen i Sverige installerades
på Svens.ka Dagbladet 1898. Linköpings första
kom till Ostgöta Correspondenten 79Al och var
en engelsktillverkad Linotype.
Sättmaskinerna behöll sin grundkonstruktion
till slutet av 1900-talet då datorerna tog över.
Den utveckling som skedde på sättmaskinerna
var att man fick automatisk centrering, satsbredden ökades tilI 40 cicero och stilgraderna
upp til1 36 punkter. Man utvecklade även hålremsstyrda sättma-
skiner och de första kom till
Sverige i början av 1950-talet.
Under 7970-talet började man ta
hjälp av datorer för radplanering
och avstavning.
Ludlow och Nebitype tillverkade maskiner för rubriksättning,
där man plockade samman och
lade av matriserna för hand.
Museets sättmaskin aa fabrikatet
Linotype är au tysk tilhterkning
och uar i bruk på Saea Band
(senare Printcom) 1-9 59-19 I
I
Tryckning
De första tryckpressarna var av trä.
Efterhand kom vissa delar av pressarna att utföras i metaIl. Digelplattan
gjordes tidigt i metall (plattan som
trycker papperet mot de infärgade
typerna).
Vid mitten av 7700-talet fick Cabriel
Björckegren kungligt tillstånd att
driva tryckeri i Linköping. En digelplatta från hans tryckeri finns bevarad på museet liksom en bok som
är tryckt med denna digelplatta.
Digelplatta till G Björckegrens press.
Plattan är märkt "G. B, 7753".
Under början av 1800-talet konstruerades de första gSutlårnspressarna av
den engelske lorden Stanhope. Denna modell kom att kallas Stanhope-press
och ett exemplar finns på museet.
Äldre pressar kan delas in i två huvudtyper: Cylinder- och digelpressar. I en
cylinderpress trycker en cylinder papperet mot den infärgade tryckformen. I
en digelpress är det en plan platta som tråffar hela formen på en gång. På
museet finns endast digelpressar.
OLIKA TRYCKMETODER
Högtryck - år det som vi har på museet. Man fårgar in de höga ytorna på en
tryckform som sedan pressas mot papperet. Ungefär som en stämpel fungerar.
Plantryck - i huvudsak offset, men även stentryck hör hit. Här trycker man
med en helt plan yta som behandlats så att endast de tryckande ytorna tar upp
farg. Offset är den helt dominerande tryckmetoden i dag.
Djuptryck - är en tryckmetod på utdöende. Man graverade el1er etsade in förd;'upningar i kopparcylindrar som sedan fylldes med fårg. Denna metod
användes främst av veckopressen men alla har nu gått över till offset och det
finns inget djuptryckeri kvar i Sverige.
Schablontruck - eller screentrvck. Färeen pressas senom utstansade mallar.
Används bl a för att trycka på kläder, pennor och liknande och även till klistermärken.
6
-
Museets äldstct press, en Stanhopepress från 1847. Detta exemplar
beställdes qa C F Ridderstad till
Östgötn Correspondenten. Den är
tillaerkad ao Munktells aerkstäder
Eskilstuna.
På aöggen sitter en kopia aa
räkningen, där man får aeta att
pressen leaererades på Göta ksnal
med An {arty get Linköping.
Priset uar 400 rdr banco.
Med denna press trycktes den fyrsidiga
tidningen Östgöta Correspondenten
under många år.
500 exemplar toå gånger per aecka
trycktes aa taå man som kom upp i
ca 125 exltiru.
P r essen nna
iindes
för korr ektur aa dr ag
ända in på 1950-talet.
Trampdriaen press från slutet aa 7880'
talet. Tilkserkad aa Chsndler E Price,
Cleueland, Ohio, USA.
Denna press kommer från Linköpings
Kartongindustri där den anaänts till
try ckning, stansning o ch pr ägling.
Vingheidelb er garen är rt ärldens mest
ana ända presstyp. Grundkonstruktionen
är från 1914. Detta exemplar leaererades
till Saea Band 1962.
7
Trampdriuen Victoriadigel från slutet aa
1800-tqlet. Tilluerkad i Dresden, Tyskland.
Trampdriaen press deponerad aa Rtme
Hallberg, Halmstad.
Museet har tre olika handpressar aa denna typ som anaänds bl. a.
till seraett-tryckning.
BOKBINDERITERMER
Falsa - Vika papper. Vid tryckning av böcker trycks
ofta 76 sidor på ett pappersark som sedan viks till
ett häfte och binds samman med andra häften till
en bok.
Biga - Pressa in ett veck i pupp eller kartong för att
sedan lättare kunna vika där.
Kopieringsapparat
pntenterad i London 1780. Tillaerkad aa HusqaarnaVapenfabrik
I
Bokbinderi
I bokbinderiet gjordes allt efterarbete med det tryckta papperet. Man skar ner
trycksakerna tiIl rätt format, falsade, häftade, limmade, band böcker, hålslog,
bigade osv. Museet har en del äldre utrustning för denna typ av arbete.
Vi har ett samarbete med Bokbindarn i Mjölby som för hand binder de böcker
vi trycker på museet och gör de bokbinderiarbeten som vi tillhandahåller. Det
går även att få hjälp med andra arbeten av denna typ,t ex restaurering av
gamla böcker.
Från aänster en häftlåda för handbindning aa
böcker, i mitten häftmaskiner och till höger en
skärmaskin och ruärlmaskiner.
9
Papper
I äldre tider tillverkades pappret av lump från bl a textilindustrin, men bristen
på råmaterial gjorde att det blev ont om paPper och det blev därför mycket
dyrt. Omkring 7870
kunde man i större
omfattning tillverka
PaPpersmassa av
trä. Det tidiga pape-
ret av trå var
av
dålig kvalitet och de
böcker och tidnirgar som bevarats från
denna tid är i sämre
skick än de som är
äldre och tryckta på
papper som framstälIts av lump.
Tillaerkning aa papper för hand på museet
vi en liten avdelning där
vi tillverkar papper för hand. För tillverkning av papper använder vi PaPPå museet har
persmassa av bomull från Tumba pappersbruk. Massan löses i vatten och blandas med lim och konserveringsmedel.
För färgning av pappret används Pigment.
Vi tillverkar och sälier specialpaPper.
Marmorerat papper och papper av ä1gskit är ett par exempel.
Vi kan kan på bestälIning tillverka
papper med olika innehåll. Många dofter
är dock ganska flyktiga i papper.
PAPPERSBRUK I LINKOPING
I Linköping har funnits flera pappersbruk. Ett 1åg vid fallen i Tannefors. Det
har också varit ett vid Nykvarn i den lokal där Tekniska Verken nu har sin personalrestaurang.
10
Våra produkter
Museet har en gammal utrustning och endast högtryckspressar som inte lämpar sig för framställning av flerfärgstryck. Alla våra trycksaker utföres med
gammal teknik.
Servetter med tryck är museets största produkt och vi har många olika färger och texter färdiga. Det går också att beställa servetter med
text "g"tl
exempelvis till helger och högtidsdagar.
Tavlor med motiv av Linköpingstecknaren Lars Guth sätjs såväl ramade som
utan ram. Vi har också en del skyltar fårdrga. Vi trycker även böcker, vilka
binds för hand. Vi tillverkar och säljer olika typer av handgjort papper.
Vi tar emot beställningar och kan utföra många typer av specialtryck. Några
exempel är visitkort, bröllopsinbjudningar, brötlopsprogram, tackkort,
diplom, placeringskort, förgyllning, medlemskort.
Nåsra au aåra böcker:
Gäster och mat för anteckningar om gäster och vad man
har serverat
Väderboken för anteckningar av väderuppgifter
Bröllopsboken
minnesbok
för egna texter och bilder
Dopboker
minnesbok för
egna bilder och texter
11
Typo gr ati
ska fa c kuttryck
ANFANG, även initial.
Större
begynnelsebokstav än textstilen och
inleder ett stycke eller kapitel.
och blivit infärgat och lämnat avtryck på pappret.
Sf'Årue Dela upp ett arbete på flera
nnÖffOP är man när ett ord eller
personer.
textstycke blivit satt dubbelt.
SVIBET är ett utryck för oordning i
materialet. Det kan vara oavsiktlig
sammanblandning av olika typsnitt,
att ett arbete har trasats sönder eller
att man lagt tillbaka typer i fel fack
eller kast. Fisk är ett annat namn för
svibel.
HORUNGE När en sida eller sPalt
börjar med en kort utgångsrad kalllas detta dubbel horunge och undviks
av många även i dag.
När en sida eller spalt avslutas med
första raden på ett nytt stycke kallas
det enkel Ltorunge och accepteras
sedan länge.
I
MATEN är den som inte hunnit
med sitt arbete på bestämd tid eller
vid spåning blivit efter med sin del.
LIGATUR år flera bokstäver som
binds ihop till ett tecken.
Exempel: ff, ffi, E, ä, ä, ö, &
...
LIK innebär att ett ord eller ett textstycke blivit överhoppat vid sättningen.
SPIS Lågmaterial som inte skall
synas i trycket men har skjutit uPP
TENAKEL En manuskripthåIlare
som sätts fast i kasten.
VERSALER och GEMENER är alfabetets stora respektive små bokstäver. Uttryck som nu kommit i
mer allmänt bruk med användandet
av persondatorer. Benämningen
majuskler och minuskler används
också - kanske främst inom kalligrafin.
Gemena siffror eller medivalsiffror
är beteckningen på siffror som är
olika höga..
Exempel: tz7456ZBgo
grofrtRg gVluseet
i Qamfa Lin1pp*g
Tryckeri
Rådmansgatan 3,582 46 LinköPing
Tel 013-31 86 19.
Mail: grafiskamuseet@telia. com
www. tryckerimuseum. se