här - Svenska Narkotikapolisföreningen

B
POLISFÖRENINGENS TIDSKRIFT
R
UT
IL
DA
RA
SVENSKA
N
INGEN
EN
ÖR
SVENSKA
IKAPOLI
SF
KOT
R
A
R & INFOR M
E
Nr 1/2014
DROGER I TRAFIKEN
Vägbrottsenheten stör de kriminellas aktiviteter på vägarna
Höstglöd – insats mot ungdomsmissbruk i Stockholm
Kommer narkotikaklassade läkemedel att ta över marknaden?
Taktiskt och strategiskt polisarbete mot dopning
INNEHÅLL
Ledaren.................................................................................................... 2
Info från styrelsen..................................................................................... 3
Svenska
NARKOTIKAPOLISFÖRENINGENS
Tidskrift
Redaktörens spalt.................................................................................... 3
Hur kan vi upptäcka fler påverkade bilförare och till följd av
detta avslöja fler mängdbrott.................................................................... 6
ANSVARIG UTGIVARE:
Vägbrottsenheten stör de kriminellas aktiviteter på vägarna.................. 14
Mika Jörnelius
Narkotika upptäcks vid trafikkontroller.................................................... 22
CHEFREDAKTÖR:
Salivtester som sållningsinstrument....................................................... 26
Gunnar Hermansson (GH)
Zolpidem och rattfylleri........................................................................... 27
REDAKTIONSKOMMITTÉ:
Höstglöd – insats mot ungdomsmissbruk i Stockholm........................... 30
Jonas Hartelius (JH), bitr. redaktör
Christoffer Bohman (CB)
Lennart Karlsson (LK)
Emil Lundberg (EL)
Ulla-Stina Nilsson (UN)
Hur fungerar substitutionsbehandlingen med
metadon och buprenorfin?..................................................................... 34
Metadon- och buprenorfinbehandlingen är inte okontroversiell............. 35
Kommer narkotikaklassade läkemedel att ta över marknaden?............. 38
ADRESS:
SNPF:s Tidning
Polismyndigheten i Västra Götaland
LKP – NarkR
Box 429
401 26 Göteborg
Telefon: 070-751 53 71
Skattedrömmar bakom legaliseringskrav?............................................. 42
Får narkotika användas för avrättning?.................................................. 47
Rättsrutan............................................................................................... 50
Info från SKL, Droganalysenheten: Hur mängdberäknas kat?............... 51
Webb: www.snpf.org
Notiser: Världen runt.............................................................................. 54
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGENS
ANNONSAVDELNING:
Landet runt................................................................................ 55
Taktiskt och strategiskt polisarbete mot dopning.................................... 58
Narkotikautbildning för polisstudenter.................................................... 61
c/o Mediahuset i Göteborg AB
Marieholmsgatan 10
415 02 Göteborg
Telefon: 031-707 59 55
Fax: 031-84 86 82
[email protected]
Teşekkür Türkiye.................................................................................... 64
Super-Jim respekterad av smugglare.................................................... 72
Boktips.................................................................................................... 76
MEDLEMSKAP 200 KR PER ÅR
Ansökan om medlemskap inges till
styrelsen Svenska Narkotikapolisföreningen;
Box 429, 401 26 Göteborg
Tel: 010-562 83 53.
Ansökan via hemsidan www.snpf.org
Postgiro SNPF 63 73 06-2
Varning för farliga tillskott....................................................................... 78
Stipendierutan........................................................................................ 80
Hur kan vi upptäcka fler påverkade bilförare och till följd av
detta avslöja fler mängdbrott
sker många gånger omedvetet och det är därför svårt,
ja närmast omöjligt, att peka ut vilka enskilda faktorer
som bidrar till en viss slutsats. Vi kanske till och med
talar om en magkänsla, eller liknande, för att betona att
vi inte på medveten nivå är kapabla att peka ut några
enskildheter som ligger bakom vår slutsats.
Den typ av inlärning som sker och som så småningom visar sig i form av magkänsla etc. är ofta mycket
lång. En lång tid i ett yrke, i vissa situationer, ger oss en
kompetens som visar sig genom att vi faktiskt urskiljer
de olika mönster av information som överensstämmer
med vissa specifika tillstånd.
Genom att identifiera de olika enskilda informationsfaktorerna (punkterna), är det möjligt att medvetandegöra en tidigare omedveten problemlösning,
men framför allt ger det stora möjligheter att överföra
denna kunskap till andra, mycket snabbare än om de
själva skulle behöva skaffa sig den fleråriga erfarenhet
som krävs för att upptäcka de aktuella mönstren.
När det gäller drogpåverkan i trafiken står den
enskilde polisen inför en person vars fordon stoppats
antingen genom rörlig kontroll eller fast kontroll.
Oberoende av bakgrunden till kontrollen av den
enskilde individen, erbjuder själva kontrollsituationen
en rad problem:
• Är föraren drogpåverkad?
• Transporterar personen narkotika eller stöldgods?
• Vad försöker man dölja för polisen?
Situationen erbjuder en rikedom av information.
ADRESSÄNDRING:
Via www.snpf.org eller e-posta till
[email protected]
AV INSPEKTÖR HÅKAN LARSSON
Polismyndigheten i Örebro
MANUSSTOPP:
Manusstopp 3 mars 2014.
Utgivning vecka 15, 2014. Skicka in bidrag
och bilder i god tid före manusstopp till
[email protected]
OMSLAGET:
Teşekkür Türkiye
Under många år har min strävan varit att utveckla poliser som arbetar i uniform, att
upptäcka fler missbrukare. Ett bra sätt att göra detta är i trafikmiljö. Målgruppen har
varit ordningspoliser som har fler arbetsområden än att bara arbeta mot narkotika.
Dessa poliser har inte samma personkännedom och fokus på enskilda kriminella utan
arbetar mer med det som hamnar framför motorhuven på polisbilen. Ofta saknas förhandsinformation om individerna vid kontroller.
Allt för få poliser har förmågan att upptäcka brott i
trafikmiljö. En liten andel poliser står för en stor andel
ertappade drograttfyllerier. När man arbetar som ordningspolis eller trafikpolis är man ofta otrygg i oidentifierade situationer. De människor man möter i en kontrollsituation är manipulativa, aggressiva och känner
direkt om poliserna är otrygga i situationen och till följd
av detta lyckas man lura polisen. Många poliser väljer
då att rapportera det som är uppenbart och konkret,
t.ex. fordonsbrister och att föraren saknar körkort. Vid
6
dessa kontroller är båda parter nöjda. Poliserna får sina
böter och ”busarna” undkommer lagföringen trots att
de kanske har stöldgods och narkotika i bilen.
Varseblivning
Alla situationer erbjuder ett överflöd av information
som vår varseblivning använder sig av. Vi lär oss att
uppfatta olika mönster av specifika informationsfaktorer (punkter) som utmärker olika situationer. Detta
Stoppa rätt bil
Rörlig kontroll innebär att polisen i sitt patrullerande
arbete upptäcker personer eller fordon genom profilering av individer och/eller fordon. Under patrulleringen
hamnar man antingen bakom, framför eller att man
möter ett fordon som sticker ut.
1. Profilering betyder att polisen gör systematiska
iakttagelser av person eller fordon som i sin tur blir
grunden för beslut att man ska stoppa person eller
fordon. När man genom profilering fattat intresse
för ett visst fordon och de personer som är i fordonet, tar polispatrullen ställning till om bilen ska
stoppas.
2. Tolkningsföreträde betyder att den polis som först
upptäcker eller väcker misstanke om ett fordon har
rätt att bestämma om ett stoppande ska ske eller
inte. Du ska lita på din kollega och inte aktivt av-
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2014
Foto: Peter Lundvik
Sidan 6-7
3. Tempoväxling, agera för att minska förarens möjligheter att röja bevisning. Vända polisbilen, öka
farten för att komma ikapp misstänkt fordon.
4. Upptäckt och kontroll. Förhindrar att personer i
fordon hinner undkomma kontroll eller gör sig av
med bevis genom att minimera tiden mellan upptäckt och kontroll.
5. QP-fråga. Vänta med att slå en fordonsfråga tills
bilen är stoppad och situationen är under kontroll. Bara ingivelsen är tillräcklig för att man ska
genomföra en kontroll av personerna i bilen. Den
information man får från LKC gäller fordonet och
inte de som sitter i bilen och den tidsspillan som
uppstår på att invänta svar från LKC är tillräcklig
för att personerna ska kunna bygga upp ett mentalt
försvar vid en kontroll.
6. Fara i dröjsmål. Att personen börjar röra sig eller
ser ut att leta efter saker i bilen kan vara ett tecken
på att personen försöker gömma något. Detta kan
tyda på att individen verkar inställd på ett stoppande och är rädd för att förlora till exempel körkortet
eller narkotika. Om individen lyckas gömma eller
göra sig av med narkotika kan följdbrott förbises.
7. Tips. Inkommande samtal till polisen om att någon
bilist kör konstigt och färden sker i nutid. Anmälaren befinner sig bakom aktuellt fordon och lotsar
polisen för att få kontakt med aktuell bil.
8. Bil-buse-bostad. Bekanta, grannar eller anhöriga
ringer till polisen och tipsar om att någon super
och knarkar. Personen har en bostad där han/hon
vistas och använder fordon. Detta leder till att polisen börjar patrullera i nära anslutning till aktuell
bostad eller arbete. Där kända knarklangare eller
missbrukare bor, är sannolikheten stor att polisen
kan upptäcka fler drograttfyllerister och man kan
därigenom upptäcka fler brott i samband med husrannsakningar i bil och bostad.
Kontroll av personer i stoppad bil
1. Alkoholutandningsprov. Kan alkoholpåverkan
vara en förklaring på ett märkligt beteende?
2. Umgänge. Om individen umgås med personer som
har en brottshistorik med missbruk som problem,
forts sid 10
☞
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2014
7
Kryddbasaren i Istanbul är en fantastisk upplevelse för alla sinnen.
Denna artikel är en erfarenhetsberättelse från tre SNPF-stipendiater som alla valde att
åka till vårt nordiska sambandsmansmannakontor i Istanbul. För er som inte behärskar
språket så betyder rubriken ”Tack Turkiet”. Tacket riktas till alla gästvänliga människor
som vi hade förmånen att träffa.
PRODUKTION OCH TRYCK:
Åkessons Tryckeriaktiebolag
Box 148, 361 22 Emmaboda
Telefon. 0471- 482 50
www.akessonstryck.se
Istanbul en fantastisk stad
Sidan 64-65
ISSN 1101-6817
Har ni aldrig varit i Istanbul? Vad väntar ni på? En av
de mest fantastiska städer som finns väntar på er mindre än fyra timmars flygresa från Sverige. Europa möter
Asien. Omgiven av vatten på alla sidor. Maten är billig
och mycket god. Shoppingen oemotståndlig. Arkitektur
som får hela staden att andas ”Tusen och en Natt”.
Hypermodernt möter antikt i en enda skön blandning
av olika kulturer och historia.
Istanbul är en stor stad. Uppskattningsvis 15-17
miljoner människor bor i staden med tillhörande
förorter. Visst är det trångt. Visst är det bullrigt och
mycket trafik. Men, och här kom alla våra fördomar
på skam, staden är välorganiserad. Den är ren och
välhållen. Visst sliter försäljarna i basaren i dig, men
hela tiden med glimten i ögat. I folkvimlets trängsel
blir du nästan aldrig trampad på tårna. Det märks att
Istanbuls invånare har vanan inne att umgås många på
en begränsad yta.
R
MILJÖMÄ
Omfattande beslag genom uthålligt arbete
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2014
forts nästa sida
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2014
65
KE S S O
N
YCKERI
TR
LIC
Fingersensorer ingår i det avancerade säkerhets- och passersystemet i polisens huvudkvarter.
Det är nästan ofattbara mängder narkotika som tas i
beslag. Som ett exempel kan nämnas att INP mellan
den 15 mars och den 23 september, 2013 genomförde
ett hundratal operationer. Dessa operationer spänner
över allt ifrån hektobeslag av kokain hos sväljare i flygtrafiken till tonbeslag av cannabis och heroin i lastbilar
och containrar.
☞
64
Å
KT
I staden finns så många sevärdheter att man nästan
inte vet var man ska börja. Allt känns som ett måste.
Har ni begränsat med tid så bör ni dock inte missa en
båttur längs med Bosporen. Den gamla delen av staden
rymmer många sevärdheter som exempelvis Topkapi
som är sultanens gamla palats, Sultan Ahmet moskén
även kallad blå moskén och de gamla basarerna. Av
basarerna är nog kryddbasaren den som gör det största
intrycket. En fantastisk upplevelse för alla sinnen.
Det går bra för Turkiet, vilket märks i Istanbul.
Ekonomin i landet har haft och har fortfarande en
tillväxt väl i klass med exempelvis Kina. Stora byggprojekt, omfattande handel och export. Utländska investerare i kombination med låg inflation. Allt omvandlas
visuellt i Istanbul genom att gamla förfallna områden
renoveras och får ett välförtjänt ansiktslyft. En vanlig
uppfattning i väst är att Turkiet desperat vill tillhöra
EU. Utifrån vad som kan ses på plats är det nog snarare
så att EU behöver Turkiet.
Istanbuls narkotikapolis
Istanbuls narkotikapolis, INP, grundades 1969 och har
en svart panter som emblem. Utöver narkotikapolisen
opererar även kustbevakning, tull(ej fiskal) och Gendarmer i området. De senare enheterna gör vissa narkotikabeslag, men narkotikapolisen står för 99 procent
av alla beslag. Istanbuls narkotikapolis opererar främst
i Istanbul, men även i andra delar av Turkiet.
Istanbulregionen är en av världens intensivaste
transitpunkter för handel. Narkotika är inget undantag. Av denna anledning så samarbetar polisen intensivt och framgångsrikt med polis från hela världen. Det
finns bland annat sambandsmän från 27 olika delar av
världen på plats.
Narkotikapolisen i Istanbul består av ca 600 poliser.
De håller till i en egen byggnad som ligger insprängd i
Istanbuls huvudpoliskvarter. På utsidan ser byggnaden
inte mycket ut för världen. Väl inne i byggnaden förstår man dock vilken nivå turkisk polis är på. Man har
ett säkerhets- och passersystem som får svenska polishus kortläsare att framstå som medeltida dörrhaspar.
I grova drag så kan man säga att man har en rotelindelning där man har en rotel för varje preparattyp. Där
finns också en avdelning som hanterar hemliga tvångsmedel, en gatulangningsenhet (som är den största).
Utöver detta så har man narkotikapoliser på flygplatserna och i hamnarna.
S
1/14 Årgång 27
Utöver så kallade säkra drogtecken, uppvisar en individ
en rad beteendevariabler som kroppsspråk, sätt att prata, uttrycka sig och svara på frågor, sätt att förhålla sig
till situationen etc. Det gäller att i denna mängd av information urskilja enskilda informationsfaktorer som
är med och bildar de specifika mönster som utmärker
drogpåverkan. Givetvis kan sådana mönster framträda
tydligare eller svagare men ett rimligt antagande är att
de alltid finns där och att de alltid är möjliga att upptäcka.
färda misstankarna genom att till exempel fråga: är
du verkligen säker? Du ska istället hjälpa denne att
skaffa mer information om brott föreligger. Detta
har jag valt att kalla tolkningsföreträde och det
leder till att beslut kan tas snabbare. För att veta
när tolkningsföreträde råder är det viktigt, innan
passets början, att förtydliga för varandra vad tolkningsföreträde betyder. När tillfället dyker upp så
är det för sent att rådgöra; ska vi agera eller vara
passiva.
3
09
EN
S N U M M E R 3 41
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2014
1
Ledaren
Plattan alltid i centrum
Det rapporteras om mänskliga tragedier kring Plattan.
Så har det varit kontinuerligt med vissa upp och nedgångar genom åren. Det är nog så att platsen har blivit
så stigmatiserad att det nästan förväntas att den väsentliga delen av statistiken kring död av narkotikaöverdosering skall finnas att hämta här. För de flesta är nog
bilden av Plattan förknippad med de i samhället som
tillhör de mest utslagna och hemlösa med ett långvarigt
narkotikamissbruk bakom sig. Det moderna välfärdssamhällets tragiska bakgård, som av någon anledning
exponerar sig helt öppet i huvudstaden i ett av världens
rikaste länder. Paradoxalt nog i ett land där politiker
och en överväldigande del av folket vill ha en restriktiv
narkotikapolitik på humanitära grunder.
Plattan och dess missbrukare har inte lämnats åt
sitt öde genom åren. Det finns ingen annan geografiskt avgränsad yta i vårt land där det har genomförts
så många gedigna insatser från polisen och andra för
hjälp till missbrukare och förfång för de som genom
narkotikaförsäljning girigt profiterar på andras liv och
hälsa. Det finns många som kan vittna om stor tacksamhet eller innerst inne är väl medvetna om att det är
poliser hängivna sitt yrke som gjort att de kunnat gå
vidare mot ett bättre liv. Säkert har också ett stort antal
langare efter tid i kriminalvård kommit till insikten att
de kortsiktiga ekonomiska vinsterna på Plattan måste
bytas ut mot en annan livsstil för att man skall få en
framtid med någon kvalité.
Det har alltid varit farligt för ungdomar i riskzonen
att komma i kontakt med Plattan, efter att man gjort
sin tidiga karriär med problembeteende, kriminalitet
eller missbruk i förorten. Plattan har varit missbruksmiljöns nav för distribution av allehanda narkotiska
preparat och inte minst det som gäller för dem med
ett långvarigt missbruk att så småningom söka heroin
och substitutionspreparat. Med början under 70-talet
startade en heroinvåg som i förlängningen lämnade
mycken död och elände i sina spår. Polis och andra
2
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2014
myndigheter fick lägga mycket tid och resurser på
grund av heroinet. Samhället hade en väl så påtaglig
problematik man måste fokusera sina insatser mot.
Ingen lätt uppgift men efter många år kunde man
skörda framgång och det var mycket som pekade på
att heroinet hade tryckts tillbaka trots att världsproduktionen nådde rekordnivåer.
Nu hör vi det igen och det är ingen tvekan om
att heroinet är på ny frammarsch med de fasor det
kommer att föra med sig. Det är fel att påstå att det
inte bedrivits eller bedrivs verksamhet på Plattan där
heroinet kommer att exponeras som mest. Dock finns
det starka skäl att vädja eller egentligen kräva att vi
stannar upp en mycket kort stund och begrundar en del
mycket grymma fakta vi nu ställts inför. På senare tid
har ett antal ungdomar i 15-årsåldern hastigt lämnat
oss och sina nära i överdos av heroin. Inget nytt eller
konstigt säger den som ytligt betraktat problemet. Men
det är bittert nog nytt. De här barnen är inte den vanliga profilen med en tragisk uppväxt och problemartad
förortskarriär med missbruk och annat bakom sig. Ena
dagen var de på plats i skolbänken och genomförde
prov med högsta betyg. Föräldrarna såg en mycket
ljus framtid för sina barn som intet saknades för och
hade inte sett något tecken som gav anledning till oro.
Nästa dag återfanns barnet död i en överdos av heroin.
Detta är inga engångsföreteelser utan de poliser som
har uppdrag kring Plattan är de som rapporterar och
ser det som en allvarlig trend.
Det är inga panikåtgärder som efterfrågas, utan nu
är det hög tid för analys och begrundan. Mot den bakgrund att vi har en mycket professionell kår inom polis,
tull, vård och socialtjänst, måste man per omgående se
över det organisatoriska och säkerställa att det finns på
plats den resurs som skall mota heroinet i grind så att
historien inte behöver upprepa sig.
n
Anders Stolpe
Info från styrelsen
Glöm inte betala medlemsavgiften!
Medlemsavgiften är 200 kronor per år och sista betalningsdag
var den 31 januari.
Har du glömt betala årsavgiften, men vill fortsätta att vara medlem i SNPF och bl.a. få denna tidning i brevlådan, bör du snarast
betala in 200 kronor till SNPF:s plusgiro 63 73 06-2. Glöm inte
skriva ditt namn och medlemsnummer när du gör inbetalningen.
Medlemsnumret hittar du på tidningens adressetikett.
Anmäl dig till konferensen i Örebro!
De medlemmar som SNPF
har en mailadress till, har
fått inbjudan via e-post.
Övriga har fått den per brev.
Anmälan till konferensen och
inbetalning ska ske senast
den 28 februari.
Observera att styrelsen
beslutat sänka konferensavgiften i år med 195 kronor
per deltagare på grund av
överskott i kassan under förra
året.
Konferensens första dag avslutas
med middag på Örebro slott.
Ny medarbetare i redaktionen
Ulla-Stina Nilsson ingår från och med i
år i vår redaktionsgrupp. Ulla-Stina har
de senaste tio åren arbetat som utredare på Tullkriminalen i Helsingborg och
många av hennes artiklar kommer givetvis att ha koppling till tullens arbete mot
droger. I detta nummer porträtterar hon
en kollega som arbetar inom gränsskyddet
i Skåne.
Ulla-Stina Nilsson
Redan i förra numret av tidningen fick vi
ta del av hennes skrivintresse genom en
trevlig liten artikel från ett besök på Cannabis Cup i Amsterdam.
Vi hälsar Ulla-Stina välkommen som återkommande skribent i
tidningen.
Följande externa skribenter har bidragit till innehållet i detta nummer av medlemstidningen.
Håkan Larsson, Örebro
Oskar Baltzer, Uppsala
Jonas Berg, Helsingborg
Linus Jönsson, Helsingborg
Stort tack för er medverkan!
Redaktörens
spalt
Människan konstruerar vägar, bilar
och droger. Ingen bra kombination
som dock förekommer allt oftare.
För att kunna upptäcka alkoholpåverkade förare har Polisen, liksom
Tullverket och Kustbevakningen,
tillgång till effektiva instrument,
såväl juridiska som tekniska, förutsatt att man väljer att använda dem
på rätt plats och vid rätt tidpunkt.
Tyvärr hänger vi inte riktigt med
våra grannländer i jakten på drograttfyllerister, en kategori trafikanter som blir allt vanligare. Mycket
kan ändå göras med de medel som
finns. Läs artikeln om det arbetssätt som Håkan Larsson lärt ut
under många år och läs också om
hur Vägbrottsenheten i Uppsala
arbetar. Förutom trafikbrott brukar också en del s.k. mängdbrott
klaras upp när polisen riktar in sina
insatser mot rattfylleri och olovlig
körning.
Men fortfarande har jag svårt att
acceptera att läkemedelsberusade
förare ska ha en gräddfil och i många
fall slippa påföljd för att de lyckats
förmå en läkare att skriva recept
på drogerna. Bensodiazepiner, dvs.
narkotikaklassade sömnmedel och
lugnande medel, gick ju förr under
benämningen ”torrsprit”, inte utan
anledning. Många bilförare kör
idag omkring med läkarförskriven
torrsprit i kroppen, ofta kombinerat
med smärtstillande opiatläkemedel,
och alla har inte blivit informerade
av läkaren om riskerna, eller de
kanske helt enkelt inte bryr sig.
Anmälan till utbildningskonferensen i Örebro pågår för fullt. Se
till att inte missa detta tillfälle till
utbildning och det är som vanligt
först till kvarn som gäller.
Gunnar Hermansson
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2014
3
Hur kan vi upptäcka fler påverkade bilförare och till följd av
detta avslöja fler mängdbrott
av inspektör håkan larsson
Polismyndigheten i Örebro
Under många år har min strävan varit att utveckla poliser som arbetar i uniform, att
upptäcka fler missbrukare. Ett bra sätt att göra detta är i trafikmiljö. Målgruppen har
varit ordningspoliser som har fler arbetsområden än att bara arbeta mot narkotika.
Dessa poliser har inte samma personkännedom och fokus på enskilda kriminella utan
arbetar mer med det som hamnar framför motorhuven på polisbilen. Ofta saknas förhandsinformation om individerna vid kontroller.
Allt för få poliser har förmågan att upptäcka brott i
trafikmiljö. En liten andel poliser står för en stor andel
ertappade drograttfyllerier. När man arbetar som ordningspolis eller trafikpolis är man ofta otrygg i oidentifierade situationer. De människor man möter i en kontrollsituation är manipulativa, aggressiva och känner
direkt om poliserna är otrygga i situationen och till följd
av detta lyckas man lura polisen. Många poliser väljer
då att rapportera det som är uppenbart och konkret,
t.ex. fordonsbrister och att föraren saknar körkort. Vid
6
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2014
dessa kontroller är båda parter nöjda. Poliserna får sina
böter och ”busarna” undkommer lagföringen trots att
de kanske har stöldgods och narkotika i bilen.
Varseblivning
Alla situationer erbjuder ett överflöd av information
som vår varseblivning använder sig av. Vi lär oss att
uppfatta olika mönster av specifika informationsfaktorer (punkter) som utmärker olika situationer. Detta
sker många gånger omedvetet och det är därför svårt,
ja närmast omöjligt, att peka ut vilka enskilda faktorer
som bidrar till en viss slutsats. Vi kanske till och med
talar om en magkänsla, eller liknande, för att betona att
vi inte på medveten nivå är kapabla att peka ut några
enskildheter som ligger bakom vår slutsats.
Den typ av inlärning som sker och som så småningom visar sig i form av magkänsla etc. är ofta mycket
lång. En lång tid i ett yrke, i vissa situationer, ger oss en
kompetens som visar sig genom att vi faktiskt urskiljer
de olika mönster av information som överensstämmer
med vissa specifika tillstånd.
Genom att identifiera de olika enskilda informationsfaktorerna (punkterna), är det möjligt att medvetandegöra en tidigare omedveten problemlösning,
men framför allt ger det stora möjligheter att överföra
denna kunskap till andra, mycket snabbare än om de
själva skulle behöva skaffa sig den fleråriga erfarenhet
som krävs för att upptäcka de aktuella mönstren.
När det gäller drogpåverkan i trafiken står den
enskilde polisen inför en person vars fordon stoppats
antingen genom rörlig kontroll eller fast kontroll.
Oberoende av bakgrunden till kontrollen av den
enskilde individen, erbjuder själva kontrollsituationen
en rad problem:
• Är föraren drogpåverkad?
• Transporterar personen narkotika eller stöldgods?
• Vad försöker man dölja för polisen?
Situationen erbjuder en rikedom av information.
Utöver så kallade säkra drogtecken, uppvisar en individ
en rad beteendevariabler som kroppsspråk, sätt att prata, uttrycka sig och svara på frågor, sätt att förhålla sig
till situationen etc. Det gäller att i denna mängd av information urskilja enskilda informationsfaktorer som
är med och bildar de specifika mönster som utmärker
drogpåverkan. Givetvis kan sådana mönster framträda
tydligare eller svagare men ett rimligt antagande är att
de alltid finns där och att de alltid är möjliga att upptäcka.
Stoppa rätt bil
Rörlig kontroll innebär att polisen i sitt patrullerande
arbete upptäcker personer eller fordon genom profilering av individer och/eller fordon. Under patrulleringen
hamnar man antingen bakom, framför eller att man
möter ett fordon som sticker ut.
1. Profilering betyder att polisen gör systematiska
iakttagelser av person eller fordon som i sin tur blir
grunden för beslut att man ska stoppa person eller
fordon. När man genom profilering fattat intresse
för ett visst fordon och de personer som är i fordonet, tar polispatrullen ställning till om bilen ska
stoppas.
2. Tolkningsföreträde betyder att den polis som först
upptäcker eller väcker misstanke om ett fordon har
rätt att bestämma om ett stoppande ska ske eller
inte. Du ska lita på din kollega och inte aktivt av-
färda misstankarna genom att till exempel fråga: är
du verkligen säker? Du ska istället hjälpa denne att
skaffa mer information om brott föreligger. Detta
har jag valt att kalla tolkningsföreträde och det
leder till att beslut kan tas snabbare. För att veta
när tolkningsföreträde råder är det viktigt, innan
passets början, att förtydliga för varandra vad tolkningsföreträde betyder. När tillfället dyker upp så
är det för sent att rådgöra; ska vi agera eller vara
passiva.
3. Tempoväxling, agera för att minska förarens möjligheter att röja bevisning. Vända polisbilen, öka
farten för att komma ikapp misstänkt fordon.
4. Upptäckt och kontroll. Förhindrar att personer i
fordon hinner undkomma kontroll eller gör sig av
med bevis genom att minimera tiden mellan upptäckt och kontroll.
5. QP-fråga. Vänta med att slå en fordonsfråga tills
bilen är stoppad och situationen är under kontroll. Bara ingivelsen är tillräcklig för att man ska
genomföra en kontroll av personerna i bilen. Den
information man får från LKC gäller fordonet och
inte de som sitter i bilen och den tidsspillan som
uppstår på att invänta svar från LKC är tillräcklig
för att personerna ska kunna bygga upp ett mentalt
försvar vid en kontroll.
6. Fara i dröjsmål. Att personen börjar röra sig eller
ser ut att leta efter saker i bilen kan vara ett tecken
på att personen försöker gömma något. Detta kan
tyda på att individen verkar inställd på ett stoppande och är rädd för att förlora till exempel körkortet
eller narkotika. Om individen lyckas gömma eller
göra sig av med narkotika kan följdbrott förbises.
7. Tips. Inkommande samtal till polisen om att någon
bilist kör konstigt och färden sker i nutid. Anmälaren befinner sig bakom aktuellt fordon och lotsar
polisen för att få kontakt med aktuell bil.
8. Bil-buse-bostad. Bekanta, grannar eller anhöriga
ringer till polisen och tipsar om att någon super
och knarkar. Personen har en bostad där han/hon
vistas och använder fordon. Detta leder till att polisen börjar patrullera i nära anslutning till aktuell
bostad eller arbete. Där kända knarklangare eller
missbrukare bor, är sannolikheten stor att polisen
kan upptäcka fler drograttfyllerister och man kan
därigenom upptäcka fler brott i samband med husrannsakningar i bil och bostad.
Kontroll av personer i stoppad bil
1. Alkoholutandningsprov. Kan alkoholpåverkan
vara en förklaring på ett märkligt beteende?
2. Umgänge. Om individen umgås med personer som
har en brottshistorik med missbruk som problem,
forts sid 10
+
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2014
7
långa utfrågningar. Alla poliser har för bråttom vid
kontrolltillfällena.
9. Tidpunkten på dygnet. Av vilken anledning kör
man bil klockan 04.30, när man dessutom inte vill
tala om vart man är på väg.
10. Hundförare till kontrollplatsen. Sök av området
från upptäckten av fordonet till att poliserna fått
kontroll på personerna i fordonet i syfte att hitta
bevisning som styrker brott. Användandet av droger eller följdbrott, innehav, stöldbrott med mera.
är det viktigt att fokusera på alla individer i fordonet och inte bara på föraren. Det innebär att alla
individer vid ett stoppande bör kontrolleras. Ett
umgänge som har missbrukshistorik kan också ge
antydningar om att föraren använder narkotika.
3. Kollussionsfaran. Ställ inte de inledande frågorna
till föraren så att alla i fordonet hör; var har du varit, vart är ni på väg. Ställ frågorna till varje enskild
individ. Jämför sedan deras historier. Det ger ofta
en ingång till att konstatera att de ljuger eller ger
alibi åt varandra.
4. Personen ljuger. Ställ frågor som du kan kontrollera. Det räcker inte att man förstår att personen
ljuger utan man ska konkretisera exakt vad lögnerna består i. Oftast har man ett hyfsat svar på
första frågan eftersom man är förberedd. Fortsätt
att ställa frågor på svaren.
5. Körkortskontroll. Jämför fotot på körkortet med
hur personen ser ut vid kontrollen. Kontrollera
historiken på personen. Har han eller hon varit av
med sitt körkort tidigare, hur gick det till och hur
fick man tillbaka det.
6. Grov olovlig körning. Vilka kör bil utan körkort?
70 procent av alla som ertappats för grov olovlig
körning har en historik som missbrukare eller kriminell, något jag kunnat studera och konstatera
under tio års tid.
7. Drogtecken. Vad visar individen för fysiska tecken
på narkotikapåverkan? Erfarenheten är att man
sällan ser tydliga tecken, d.v.s. stora pupiller, röda
ögon. Vem använder en pupillometer vid kontroll
av ögonen på en person? Däremot har man ögonkontakt med individen under samtalet, möjligen att
man använder ljuskägla vid kontroll för att kolla
pupillreaktionen.
8. Tiden. Hur reagerar individen på att stoppet tar
längre tid och att man ställer mycket frågor kring
personen? En del individer i missbruk eller som
brukar alkohol, narkotika och/eller dopning har
ingen tid att passa och låter polisen ta god tid på sig
för att verka inställsamma och mindre misstänkta
än om de skulle ifrågasätta tiden. Man finner sig i
10
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2014
Skälig misstanke om drograttfylleri
Gör en helhetsbedömning av personen vid en kontrollsituation. Vilka omständigheter har föranlett kontroll
av just denna person. Summera ihop ovan punkter
och motivera misstanken och vad syftet är med eventuella tvångsåtgärder. Det måste få ta tid att summera
intrycken. De situationer man ställs inför har ofta ett
snabbt händelseförlopp.
Rörlig kontroll.
Målad polisbil (vit cirkel, se överst nästa sida) möter
ett fordon (röd cirkel) - fordonet sticker ut, profilering. Tolkningsföreträde - ska vi stoppa bilen, tidsåtgång för beslut ca 5-10 sekunder annars är situationen
förbi. Om vi bestämt oss för att bilen är intressant, i
vilket syfte slår vi en QP (fordonsfråga), det är personerna i bilen som viktiga. Upptäckt-kontroll, föraren
av polisbilen måste tempoväxla uppåt, agera, snabbt
komma runt i korsningen för att hamna bakom misstänkt fordon. I de fall personerna i fordonet har något att dölja inleds en process, vad står på spel, fara
i dröjsmål. Kan de röja bevis genom att exempelvis
droppa narkotika? Man strävar efter att skaffa sig ett
avstånd till polisbilen och därigenom kunna kasta ut
bevis genom en ruta. ”Busarna” väger alternativen
vad gäller flykt. Har man ett tillräckligt stort avstånd
till polisbilen, finns möjligheterna att kunna köra
ifrån polisen? Personerna i bilen vill skaffa sig tid för
att hinna snacka ihop sig kring en bra story för att
förklara var man varit, vart man är på väg, ljuga om
identiteter. För att undvika detta måste poliserna minimera tiden till att personerna stoppas och att de är
under kontroll.
Från upptäckten till att polisen har stoppat bilen
är tiden ca 20 sekunder. Trots att polisen agerade
snabbt, fanns det ett utrymme på ca 40 meter och 5
sekunder där polisen inte hade kontroll över fordonet. Vad hände under denna sekvens, kan personerna
ha droppat narkotika? Finns det möjlighet så är det
oumbärligt att hundförare kallas till platsen för att
söka av detta område. Eventuella flyende personer
ska spåras runt kontrollplatsen och inne i fordonet
ska det sökas efter droppade saker som kan användas
som bevisning. Ordningspoliser befinner sig dagligen i
liknande situationer utan att inse att det föreligger en
fara i dröjsmål och ett brott bakom hörnet.
Empatiskt bemötande av frihetsberövade
personer
Metoden är en samtalsmetod för korta samtal med en
person i frihetsberövat tillstånd. Just den sistnämnda
aspekten är central; att individen inte har möjlighet att
fly situationen gör att denne lättare kan motiveras till
eftertanke och reflektion. Genom att bemöta personen
på ett empatiskt sätt (uttryckt i kroppsspråk, ögonkontakt, beröring och verbalt) samt rikta samtalet på individens situation, livsstil och sociala omständigheter,
istället för det brott som eventuellt begåtts (som endast
är problemets symptom), kan samtalet ha stora positiva
effekter. I första hand handlar det om att individen blir
passiv i skuldfrågan (och talar sanning i förhöret) och i
andra hand om att individen motiveras till förändring.
Samtalet bör ske så snart som möjligt efter att frihetsberövandet ägt rum (t.ex. redan i transporten på väg
från brottsplatsen) och samtalet kan gärna upprepas
fler gånger.
Samtalet kan med fördel fokuseras på en eller flera
av de fem påtryckningsfaktorerna: (a) familj; (b) körkort; (c) arbete, (d) brottet; (e) bostad.
Metoden har två huvudsakliga syften. Det första
är kortsiktigt och handlar om att öka klientens benägenhet att tala sanning. Det andra är långsiktigt och
handlar om metodens preventiva funktion, att främja
personens chans till förändring och reducering av problembeteendet.
Identifiera påtryckningsfaktorer
Detta är exempel på utopifrågor och praktiska frågor
som kan ställas till en person som är i färd med att bli
av med sitt körkort och som har två hekto amfetamin
i sin bil:
•
•
•
•
•
•
•
Håkan Larsson i samtal med en frihetsberövad person (poliskollega som agerar figurant).
Du är misstänkt för drograttfylleri vilket innebär
att om du är positiv i analysresultatet så kommer
ditt körkort att bli omhändertaget, kapitulation i
missbruket.
Skjutsar du dina barn till dagis?
Hur gamla är barnen, vad heter de?
Har du ingen kontakt med dina barn, varför inte?
Använder du körkortet i jobbet?
Vad kommer chefen att säga?
Du är misstänkt för innehav av amfetamin, två
hekto, det innebär att du kan få fängelse.
+
forts nästa sida
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2014
11
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Om du hamnar i fängelse hur kommer det att bli
för dina barn? Dina barn behöver dig.
Är ditt beteende värt det?
Hur vill du att framtiden ska se ut?
Varför förstör du detta (familj, jobb t.ex. - påtryckningspunkterna)?
Att vi ertappat dig ska du se som en möjlighet till
vändpunkt, tänk till.
Du förtjänar bättre.
Hur ser du själv på din framtid?
Jag förstår att detta känns svårt för dig.
Hur ska du göra för att få ordning på ditt liv?
Vad kan vi/beroendecenter hjälpa dig med?
Kommer du ihåg hur det kändes att vara nykter/
drogfri?
Sammanfattning
Stoppa rätt bil
Under 2012 genomfördes i Sverige 2 300 000 alkoholutandningsprov. I kontrollerna upptäckte man 27 200
rattfylleribrott och av dessa var ca 12 000 drograttfyllerier. Utfallet för hela landet är att man måste stoppa
85 fordon innan upptäckt av en rattfylla, upptäckssätt
okänt. I polisområde Örebro genomförde man 2013
13 000 alkoholutandningsprov, man ertappade 434 påverkade. Man behövde stoppa 30 fordon för att upptäcka en påverkad förare. Upptäckssätt: fasta kontroller 109, rörliga kontroller 325.
Kontroll av förare och passagerare
Av 2 300 000 kontrollerade förare saknade 35 000
förare körkortsbehörighet vid kontrollen. Hur skulle
utfallet se ut om man haft ett pålitligt sållningsinstrument för narkotika i kontrollsituationen. Om man
utgår från min tes om att 70 % av alla som ertappats för grov olovlig körning använder narkotika och
dessa personer får göra ett test vid vägkanten med ett
sållningsinstrument, så skulle man bara vid dessa kontroller komma upp i över 20 000 narkotikapåverkade
förare.
Misstanken om drogpåverkan skulle i flera fall
leda till ytterligare misstankar om följdbrott vid
samma kontrolltillfällen. Vid kontroller av de förare
som har körkort skulle inte omständigheterna vid
stoppet ha så stor betydelse. Sållningsinstrumentet
skulle påvisa om föraren är påverkad av narkotika.
Utan ett sållningsinstrument är det mycket svårt att
upptäcka nya missbrukare som innehar körkort och
det ställer större krav på polisernas förmåga att upptäcka brott. Om poliser med goda kunskaper i arbetsmetoden rörlig kontroll skulle ha gjort alla 2 300 000
kontroller och inte haft en massa andra krav, som att
blåsa ett visst antal förare, skriva ett visst antal böter,
övertidshinder m.m., då skulle det upptäcktas betydligt fler brott under 2012. Poliserna har varit i situationer som innehållit brott, men man har inte kunnat
eller velat agera. Frihetsberövar man inte personer så
har man heller inga möjligheter att påverka individen
i riktning mot en annan livsstil
12
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2014
Att reducera kriminaliteten hos individer och
förmå dem till ett annat levnadssätt är i min mening
effektiv brottsbekämpning
Spridning av metoden, rörliga kontroller/profilering
• Förhandledning: tydliggör metodens informationsfaktorer (punkter), exemplifiera, diskutera under
ett utbildningspass.
• Underhandledning: påvisa metoden i verkliga situationer. En polis som kan metoden coachar andra
poliser ute på fältet.
• Efterhandledning: Reflektion av de upptäckta casen, utifrån metoden.
Genom reflektionen ökar förmågan att hitta nya eller
alternativa lösningar, självkännedomen och förståelsen
för oidentifierade situationer ökar, vilket i sin tur ger
förutsättningar för en ökad trygghet och ökat självförtroende. En hög grad av självförtroende minskar den
upplevda stressen och därmed ökar också möjligheten
att använda intellektet. Möjligheten att fatta riktiga beslut i svåra situationer ökar och därmed kommer polisen att upptäcka fler brott.
Det krävs att man från ledningshåll inser att svensk
polis missar att upptäcka brott på grund av oförmåga
eller att man väljer att blunda. Antingen har man inte
tänkt på detta eller också så har man haft otur när man
tänkt.
n
Håkan Larsson tilldelades MHF:s nyinstiftade pris ”Årets Polisinsats 2013”.
Håkan har i sitt arbete som polis visat stort
engagemang och yrkeskunnande när det gäller
insatser mot rattfylleri och drograttfylleri. Han
har arbetat för att utveckla polisens metoder och
arbetssätt i trafiken för att stoppa drograttfulla
förare. Som ett exempel kan nämnas fortbildningskursen ”Taktiskt arbete mot drograttfylleri” som har visat sig ge tydligt mätbara resultat bland de utbildade poliserna i olika län.
Fler drogpåverkade förare har kunnat upptäckas
med detta arbetssätt.
Syftet med priset är att uppmärksamma och
uppmuntra polisens viktiga arbete med att förebygga rattfylleribrott, att upptäcka och gripa
rattfyllerister samt att förmå dessa personer att
frivilligt gå in i rehabilitering.
MHF satsar just nu på att minska drograttfylleriet och arbetar med aktörer i hela Norden
för att hitta metoder och teknik som ger polisen
bättre möjligheter att stoppa drogpåverkade i
trafiken.
Källa: MHF
GH
Foto: Peter Lundvik
Vägbrottsenheten stör de kriminellas aktiviteter på vägarna
Vägbrottsenheten (VBE) är en av tre enheter på trafikavdelningen i Uppsala. De övriga
två enheterna är yrkestrafikenheten (YTE) samt trafikinsatsenheten (TIE).
Vägbrottsenheten, som består av en enhetschef och åtta medarbetare, bildades
så sent som september 2010 som ett led i att utveckla och förnya trafiksäkerhetsarbetet inom trafikområdet. Det nya är att man till stor del fokuserar på andra brott än
trafikbrott, till exempel transporter av narkotika och stöldgods som sker på vägarna.
Men givetvis ligger koncentrationen också på rattfylleri och drograttfylleri och andra
trafikbrott.
14
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2014
Trafiksäkerhetsarbetet sker med olika metoder, som till
exempel genom traditionell trafikövervakning och då
främst med s.k. videobil, en civil polisbil med fast monterad kamera som är kopplad till en mätutrustning som
vi mäter genomsnittshastighet med. Kameran är även
ett bra verktyg för att kunna styrka rödljuskörningar,
spärrlinjer, korta avstånd och andra trafikbrott som
kan vara svåra att bevisa utan videofilmer.
och försökte komma ikapp. Den målade bilen mötte
mycket riktigt den aktuella bilen efter några få sekunder, vände och genomförde ett stopp längs med vägen
på en busshållplats.
Profilering effektivaste arbetssättet
Arbetet mot stölder, drog- och rattfyllerister sker vanligtvis genom ”profilering”, antingen stillastående eller rullande. En stillastående profilering görs i regel på
någon av de större vägarna, E4, E18, eller någon av
riksvägarna. Vi står stilla på t.ex. en katastroföverfart
där vi med hjälp av erfarenhet, intuition och olika slagningar försöker upptäcka personer eller konstellationer
som ger oss den där svårförklarliga känslan i magen om
att dessa ska vi kontrollera lite närmare.
Vi arbetar också med hjälp av underrättelser, men
här har vi dock lite svårt att hitta en modell som passar
oss. Vi har små eller inga möjligheter att köra längre
ärenden själva och vi har märkt att är de längre än ett
pass, så blir det svårt att nå ett bra resultat.
Små korta ärenden som t.ex. innefattar en person
som kör påverkad eller utan körkort genomför vi med
jämna mellanrum. Problemet här är tyvärr att om vi
”bevakar” en bil eller person i ett helt pass, har vi
missat flera andra som kör påverkade eller utan körkort. Vi har därför valt att begränsa oss i arbetet mot
underrättelser, eftersom vår uppfattning är att vi når
en större kvantitet om jagar på egen hand än om vi
koncentrerar oss på en specifik person.
Vi utför även fasta kontroller på strategiska platser, men våra kontroller skiljer sig nog lite mot t.ex.
ordningsavdelningens kontroller. Vi försöker få de
trafikanter som har något att dölja att visa det för oss
innan vi själva upptäcker det. Det går oftast till så att
vi ställer upp en kontroll på ett strategiskt smart ställe
där vi syns på långt håll och där det finns en möjlighet
att vika av innan kontrollen, t.ex. in på en liten avtagsväg som inte leder någonstans. De som har något att
dölja brukar ta chansen att vika in på avtagsvägen före
kontrollen, men då deras körsätt avviker från andra
trafikanters och vägvalet är väldigt ologiskt, blir det
lättare för oss att urskilja dem från mängden och på så
sätt har de ”profilerat” ut sig själva åt oss.
Ett par lyckade ingripanden
Ett bra exempel på en rörlig profilering är ett ärende vi
hade hösten 2012. Vi var två bilar som skulle åka söderut för att arbeta på E18 mellan Bålsta och Enköping. På
vägen dit åkte vi med några kilometers avstånd, den
civila bilen först och den målade bilen efter. En slagning på en mötande bil visade att ägaren av denna bil
tidigare varit intressant i vapenhantering.
Via radion uppmanades den målade bilen att hålla
utkik under tiden som den civila bilen vände runt
I en bil som stoppats efter registerslagning hittades en större
mängd anabola steroider.
Foto: Polismyndigheten.
Under samtalet med föraren, tillika ägaren, uppträdde
han nervöst och svarade undvikande och konstigt på de
frågor vi ställde. När kollegorna i den civila bilen kom
till platsen kikade de in i bilen och såg några tabletter
i mittkonsolen. Med anledning av detta genomförde
vi en husrannsakan och anträffade en sportbag fylld
med dopningsampuller i bakluckan. Mannen greps och
dömdes senare till skyddstillsyn och 180 timmars samhällstjänst.
Vi har märkt att det är relativt vanligt att de höga
hastighetsöverträdelserna inte sällan innefattar någon
form av påverkan i kombination med trafikbrottet. Ett
exempel på detta är en fast profilering på E4 norr om
Tierp, där vi kontrollerade trafiken som gick söderut. I
norrgående riktning såg vi hur en bil kom i hög fart. Vi
startade en mätning och började köra efter. Efter att vi
kört i mer än 200km/tim i ca 5 kilometer, kom vi ifatt
och kunde avsluta mätningen som visade 178 km/tim
på en gällande 110-väg. Vid kontroll av föraren visade
+
forts sid 18
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2014
15
det sig att han hade alkohol i kroppen som vid bevisprovet visade ca 0,7 promille alkohol i blodet.
VBE utvecklar nya metoder
Sedan mars 2013 är vi så kallad sakkunnigmyndighet
inom vägbrott. Detta innebär att vi ska metod- och
teknikutveckla tekniska hjälpmedel och komma fram
till arbetsmetoder som andra polismyndigheter kan använda eller plocka valda delar ifrån, när de vill starta
en liknande grupp i sitt område. Hittills har vi genomfört olika aktiviteter i projektet som vi utvärderat och
försöker hitta andra metoder för att uppnå än bättre
resultat. En sådan aktivitet kan vara en stor trafikrazzia
där vi stänger av t.ex. E4 i någon riktning och där profilerar ut och kontrollerar all trafik som verkar intressant. Detta har vi genomför i tre år i lite olika varianter
och resultaten har varit bra. Ett problem tror vi är att
i dagens samhälle är det lätt att sprida och ta del av
information om att vi har en stor kontroll. Har man
något man vill dölja är det lätt att välja en annan väg
eller att genomföra resan en annan dag.
liga passageraren hade ett utvisningsbeslut på sig. När
vi kontrollerade lastsäkringen i skåpbilen möttes vi av
diverse skrot. Bilen togs in och föraren greps för miljöbrott. När vi tömde bilen på allt skrot anträffade vi
ca 120 bil- och lastbilsbatterier. Vid rättegången mot
mannen dömdes han till två månaders fängelse.
Omhändertagna körkort ger bonuseffekter
Något vi på VBE är stolta över är att vi omhändertar många körkort i samband med drograttfyllerier.
Uppskattningsvis hälften av alla personer vi genomför provtagning på är personer som har körkort. Visar
snabbtestet positiv på någon otillåten substans, omhändertar vi körkortet och överlämnar körkortsärendet till
transportstyrelsen. Det kanske inte låter så mycket att
omhänderta ett körkort, men i det långa loppet innebär
det stora problem för de kriminella. Man kan inte, utan
att riskera att bli stoppad igen, åka och träffa kontakter, överlämna saker eller transportera sig på väg. På så
sätt ökar telefonkontakten mellan kriminella och det
blir fler inblandade i form av chaufförer som i sin tur
kan prata lite för mycket så att brott kommer till vår
kännedom snabbare än det annars skulle gjort.
Stöld och miljöbrott
Ytterligare ett bra exempel på profilering var på E4 söder om Uppsala vid Knivsta. Vi kom upp bakom en bil
på en påfart. Bilen i fråga körde snabbare än övrig trafik och låg väldigt nära bilarna framför. Istället för att
stoppa bilen direkt genomförde vi en spontan spaning
mot den aktuella bilen. De färdades till ett köpcentrum
i Uppsalas södra delar och där befann de sig i ca 50
minuter. När de senare kom på rull stoppades bilen och
vi anträffade nystulna varor till ett värde som översteg
20 000 kronor. Detta visar vikten av att kunna göra
rätt bedömningar, att inte hugga på det första brottet
utan våga ha is i magen och avvakta för att se om de
gör sig skyldiga till grövre brott.
Ett annat exempel på ett lite mer annorlunda brott
var när vi stoppade en bil som hade en del brister och
vid kontroll av personerna visade det sig att den kvinn-
18
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2014
Ägaren till en risig skåpbil dömdes för miljöbrott sedan
polisen hittat 120 begagnade person- och lastbilsbatterier i
hans bil.
Foto: Polismyndigheten.
Många misstänkta drograttfyllerier
Till dags datum den 16 december 2013 har vi under
året genomfört 132 provtagningar vid misstanke om
ringa narkotikabrott och av dessa är 87 personer misstänkta för drograttfylleri. Vi har genomfört 81 husrannsakningar i bil vid misstanke om drograttfylleri.
Vid dessa har vi gjort 44 beslag. Vi har genomfört 333
utlänningskontroller och totalt gripit 55 personer för
olika brott. Utöver vår egen verksamhet blir vi även
skickade på andra händelserapporter när inte ordningsbilarna räcker till. Totalt i år har vi 803 mantimmar på
andra händelserapporter utöver vår egen verksamhet.
Vi i vår grupp trivs väldigt bra med vårt arbete och
vi ser en stor vinst med att arbeta på det sätt vi gör.
Tidigare har det stora vägnätet haft en minimal kontroll med tanke på all trafik som rullar på dessa vägar,
men nu har vi gjort det svårare för kriminella att färdas
och begå brott på de stora vägarna i Uppsala län. Vi
önskar och hoppas att fler län tar efter vårt och andras
sätt att arbeta mot trafiken för att tillsammans göra det
svårare för kriminella i Sverige att använda vägnätet. n
Inspektör Oskar Baltzer,
Vägbrottsenheten i Uppsala län
Narkotika upptäcks vid trafikkontroller
Krogsektionen har tillsammans med andra polisiära enheter fått i uppdrag att begränsa
rörelsefriheten för grovt kriminella i Stockholm city. I uppdraget ligger även att minska
och försvåra användandet av narkotika i krogmiljön. Arbetsmetoderna är många men
har historiskt varit inriktade på offensivt och uppsökande arbete mot fokuspersoner.
Sedan en tid tillbaka har Krogsektionen även arbetat
med trafikkontroller på infarterna till City för att ”välkomna” och rapportera de individer som är på väg till
City med felaktiga avsikter. Individer som kommer till
City från hela länet. Dessa trafikkontroller har visat sig
vara mycket effektiva och genererat bra ärenden med
vapen, narkotika och drograttfyllerier som resultat.
Syftet är att öka antalet inkomna narkotika- och trafikärenden, drograttfyllerier i synnerhet, samt att försvåra för kriminella att ta in vapen och narkotika till
City och att markant öka risken för upptäckt. Ett stort
syfte i insatsen är att metodsprida det offensiva arbetet
med tvångsmedel inom polisen, varpå man samverkat
mellan flertalet enheter vid dessa insatser, till exempel
ingripandepoliser, Piketen, närpolisen, trafiksektionen
med flera.
Många olika brott upptäcks vid trafikkontroller.
Torsdagskvällar mest hektiska
Beträffande just drograttfyllerier så är det ett högt prioriterat område för svensk polis och ett område som det
absolut finns utrymme för förbättring inom. Samverkan har skett med kronofogden vid varje insatstillfälle
och vid en insats under 2013 togs en Audi RS6 i beslag
som gäckat polisen i länet under en tid.
Efter att ha testat flertalet platser på olika dagar och
tider i veckan, har man kommit fram till att torsdagar
efter klockan 22.00 ger mest utslag.
Mellan 22.00 och 02.00 natten till fredagen den 27
september stoppade polisen trafik på infartslederna till
Stockholm för att genomföra en Infart STHLM-insats. 22
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2014
Under insatsens fyra aktiva arbetstimmar uppdagades följande:
• 8 drograttfyllerier • 2 grova drograttfyllerier • 2 rattfyllerier (alkohol) • 19 narkotikabrott eget bruk • 10 narkotikabrott innehav • 2 dopningsbrott • 6 grova olovliga körningar • 1 brott mot knivlagen Dessutom hittades två efterlysta personer och ett
häleribrott uppdagades. Över hälften av alla rattonyktra som Polisen kommer i kontakt med finns i
brottsbelastningsregistret. En kriminellt belastad person har lika stor benägenhet att begå brott i trafiken
som att begå andra brott. Trafikkontroller är därför ett
sätt för Polisen att arbeta offensivt med att förhindra
och störa planerad brottslighet och att komma åt den
grupp av människor som står för den grova brottsligheten i samhället.
Infart STHLM-insatserna fortsätter
Min uppfattning är att nästan var tredje bil som stoppades under insatsen den 27 september genererade någon form av misstanke om brott. Resultatet visar att vi
tyvärr har en hel del drogpåverkade som är ute och kör
på vägarna nattetid, men också att upptäcktsrisken är
hög för dem som begår denna brottslighet.
I slutet av 2013 beslutade polisledningen i City att
Infart STHLM-insatserna skall genomföras med minst
48 operativa poliser vid 10 tillfällen under 2014. n
Christoffer Bohman
Salivtester som sållningsinstrument
I år är det 15 år sedan det blev olagligt att framföra motorfordon i trafiken under påverkan av narkotika. Drograttfylleri har trots detta blivit allt vanligare och 2012 anmäldes
ca 12 000 sådana brott mot 15 200 vanliga rattfyllerier. Under perioden januari –
november 2013 minskade rattfyllerier med alkohol med 9 procent, medan drograttfyllerierna ökade med 6 procent i Sverige.
Antalet anmälda drograttfyllerister tenderar att snart
vara fler än alkoholrattfyllerister, trots att polisen har
bättre lagliga och tekniska möjligheter att upptäcka alkoholpåverkade bilförare.
För att kunna avslöja drogpåverkade förare krävs
först misstanke om påverkan av annat berusningsmedel än alkohol. Vid sådan misstanke får poliser som
genomgått utbildning i drogtecken och symptom göra
en ögonundersökning med hjälp av penna, pupillometer och liten ficklampa. Har tecknen på drogpåverkan
stärks genom ögonundersökning, kan trafikanten tas
med för urin- och blodprovstagning.
Om polisen hade ett sållningsinstrument, exempelvis salivtest, för att kunna drogtesta bilförare redan
vid vägkanten, skulle proceduren bli både säkrare och
snabbare.
Numera finns effektiva sållningsinstrument som
snabbt kan detektera droger i saliv. Tekniken används
redan av polisen i Danmark och i ett antal EU-länder.
I Sverige utvärderar Rikspolisstyrelsen för närvarande
olika sållningsinstrument för saliv.
i våra grannländer Danmark, Tyskland och Polen och
fältstudier pågår sedan en kort tid tillbaka i Sverige,
Norge och Finland, berättar produktansvarige Ann
Hertzberg.
Alere DDS 2 Mobila Testsystem består av en
salivuppsamlare som indikerar när salivmängden är
tillräcklig. Uppsamlaren placeras i en kassett i analysinstrumentet, som är handburet och mindre än Drägers
analysator. Alere DDS 2 kan inom fem minuter analysera och påvisa samma sju droggrupper som Dräger.
Marie Drott, som är sales manager på Alere
Toxicology, säger att DDS 2 mobils testsystem används
bland annat inom sjukvården och kriminalvården i
Sverige. Utomlands användes utrustningen av polisen i
Italien och Drug Prevention Office inom den engelska
polisen. Även Utryckningspolitiet i Norge testar för
närvarande utrustningen.
Två salivtest för snabbanalys dominerar
marknaden
De två utrustningar för snabb analys av droger i saliv som är störst på den svenska marknaden är Dräger
Drugtest 5000 och Alere DDS 2 Mobile test System.
Båda är också enkla att använda och har hög tillförlitlighet. De lämpar sig därför som sållningsinstrument
vid misstänkt drograttfylleri.
Dräger Drugtest 5000 består av en testkassett
med salivinsamlare och en analysator.
Testpersonen för runt salivinsamlaren i munnen tills en blå färg på
instrumentet indikerar tillräcklig mängd saliv. Testkassetten
med salivpatronen sätts in i
analysatorn som inom några
minuter indikerar om saliven
innehåller narkotika.
Utrustningen kan detektera
amfetamin, metamfetamin,
opiater, kokain, bensodiazepiner, THC och metadon.
Dräger Drugtest 5000 Dräger Drugtest 5000 anaanvänds aktivt av polisen lysator.
26
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2014
Alere DDS 2 analysinstrument.
Salivanalyser i laboratorier
Salivprover som analyseras i laboratorier är mer tidskrävande, men i gengäld kan ett större antal narkotikaklassade substanser upptäckas.
Prodiagnostics lanserade under 2013 en ny droganalys som för närvarande kan detektera 55 olika droger
i saliv, inklusive några nätdroger. Provet tas genom att
testpersonen tar en speciell vätska i munnen under ett
par minuter. Den utspottade vätskan skickas i provrör
till det ackrediterade laboratoriet MVZ Labor utanför
Berlin. Inom en vecka kommer analysrapporten via
e-post.
Enligt Prodiagnostics VD Susanne Nidemar används
testmetoden i Sverige på bl.a. behandlingshem, sjukhus
och fängelser.
n
Gunnar Hermansson
Zolpidem och rattfylleri
Det narkotikaklassade sömnmedlet zolpidem kan vid bilkörning ge blackout och detta
borde läkare varna sina patienter för anser överläkaren Clas Sjöberg.
Clas Sjöberg, som tidigare var chef för Nordhemskliniken i Göteborg, arbetar sedan några år som körkortsutredande läkare vid tre missbruksmottagningar
i Göteborg. I detta arbete har han stött på fyra fall av
rattfylleri associerat till bruk av sömnmedlet zolpidem,
som bland annat ingår i Stilnoct-tabletter.
Clas Sjöberg berättar om två män och två kvinnor
i åldrarna 30-58 år som fått körkortet indraget ett år
eller mer för alkohol- eller drograttfylleri. Alla hade
ansvarsfulla befattningar i stat, kommun, sjukvård
eller förvaltning och ingen var kriminellt belastad.
De fyra händelserna inträffade alla under sommaren i
semestertid.
En man med stressigt arbete tog relativt ofta zolpidem
för att kunna sova. Förutom arbete på sena kvällar och
nätter kunde hans gamla och dementa mor ringa när
som helst. Mannen hade köpt en liten flaska whisky
som han tänkt ge bort, men han drack själv ur whiskyn
första semesterdagen. På kvällen tog han en tablett zolpidem för att kunna sova. Därefter har han inget minne
av vad som hänt innan han blev stoppad av polisen för
rattfylleri.
Den andre mannen som var sjukskriven för utmattningssyndrom, beskrev ett liknande förlopp med alkohol under dagen och en eller två zolpidem till kvällen
och därefter minneslucka fram till polisingripandet då
han körde bil.
Clas Sjöberg har gjort många utredningar av alkoholrattfylleri men säger sig inte tidigare ha stött på så
totala minnesförluster som i dessa båda fall.
I de båda kvinnornas fall förekom inte alkohol i samband med bilkörning. Den ena kvinnan levde i en stres�sig tillvaro både på arbetet och privat. Hon använde
regelbundet zolpidem som hon ofta överkonsumerade
genom att ta två tabletter istället för en. Därför gick
hon till två läkare. Kvinnan behandlades också med
antidepressiva läkemedel, bl.a. citalopram.
Inför en semesterresa på 15-20 mil tog hon vid sänggåendet en eller två zolpidem. Hon upprepade detta vid
fyratiden på morgonen.
När kvinnan stigit upp på förmiddagen för att förbereda sig för resan kände hon sig orolig och tog två till
tre Ataraz-tabletter för att lugna ner sig. Vid tvåtiden
på eftermiddagen när hon varit på väg i en timme,
kände hon att hon inte hade kontroll över bilen. Hon
körde av huvudvägen för att parkera men körde in i
ett staket. Sedan backade hon och krockade med par-
Överläkare
ClasSjöberg
kerade bilar. Enligt ett vittne var kvinnan så förvirrad
att hon trodde att hon var framme vid målet för resan.
Detta inträffade alltså tio timmar efter det senaste intaget av zolpidem.
Den andra kvinnan varken rökte eller drack alkohol
och hon hade aldrig tagit något slags psykofarmaka,
trots att hon ofta led av huvudvärk. När hon skulle
köra en tillfällig bekantskap till stationen hade hon så
svår huvudvärk att hon måste vila. Mannen rekommenderade henne att ta en receptfri värktablett och hon
somnade.
Mannen väckte henne efter en stund för att hon
skulle köra honom. Under färden blev kvinnan helt
förvirrad och körde upp på en refug. Hon fick hjälp
av en plogbil att komma loss, men körde sen på plogbilen. Polis tillkallades och prover som togs visade
att hon hade zolpidem i kroppen. Mannen hade lurat
henne att ta preparatet och hon gjorde sig skyldig till
drograttfylleri.
Kombinationen läkemedel och alkohol kan innebära
många risker, säger Clas Sjöberg, såsom att risken för
intoxikation ökar, abstinensen blir svårare och man riskerar att göra omdömeslösa saker. Clas Sjöberg menar
att zolpidem är värre än övriga bensodiazepiner i detta
fall, eftersom man kan agera utan att vara medveten
om vad man gör. Det kan räcka med en liten mängd
zolpidem för att få en blackout.
Clas Sjöberg anser att läkarna borde vara mycket
mer återhållsamma med att skriva ut Stilnoct och
andra läkemedel med substansen zolpidem och dessutom varna för kombinationen med bilkörning. Sjöberg
hävdar också att polisen borde göra obligatoriska
tester på förare för att kontrollera om narkotikaklassade läkemedel förekommer i samband med svårare
n
olyckor.
Gunnar Hermansson
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2014
27
Höstglöd
– insats mot ungdomsmissbruk i Stockholm
Under den gångna hösten genomförde polismyndigheten Stockholm en riktad insats
mot narkotika med fokus på unga. Insatsen döptes till Höstglöd, hyllad av vissa och
ifrågasatt av andra. Var den lyckad? Och är inte en insats ett misslyckande i sig?
I insats Höstglöd delades myndigheten in i tre regioner
och jag blev insatsledare för region mitt som bestod av
City. Jag anser generellt att insatser i sig är ett misslyckande, då en insats ofta påvisar att kärnverksamheten
inte klarar av jobbet i linjen och en insats därför krävs
för att kunna nå de uppsatta målen. Vi har försökt
projektleda insatsen och frågan är nu om Höstglöd varit lyckad.
Vad är vårt mål?
Först måste man fråga sig vad målet är och om målet är
adekvat i förhållande till det problem som finns. I detta fall kan vi faktiskt säga att målets (det kvantitativa
produktionsmål som återfinns i myndighetens direktiv
för verksamhetsåret 2013) storlek i allra högsta grad är
relevant. Detta mot bakgrund av bl.a. Stockholmsenkäterna som vartannat år frågar åk 9 samt åk 2 i gymnasiet om deras narkotikavanor. Problemet har visat sig
vara stort och preventivt och repressivt arbetet krävs.
Narkotikagömma i en bok som påträffades hos en 16 årig
kille.
Insatsens genomförande
Fjorton operativa poliser togs ut i region mitt och snart
kopplades två utredare och en person från KUT på.
Metoden man skulle jobba med under insatsens åtta
veckor (23 september- 15 november 2013) förmedlades till denna grupp innan insatsstart och var tydlig.
Arbetet skulle utgå från att nysta i nätverk genom olika
tvångsmedel och väldigt lite tid skulle gå till profilering
på gatan. Målet var att genom underrättelser inrikta
arbetet mot person och sen genom telefontömningar se
kontaktnäten. Två spanare hade gett sig ut i ungdomsmiljöer två månader innan för att få in underrättelser
till insatsstarten.
Resultatet
Totalt inom polismyndigheten i Stockholm registrerades 1327 misstankar om narkotikabrott under insatsen, varav 391 gällde personer under 18 år (29 %).
I region mitt (City) registrerades 459 misstänkta
narkotikabrott och 265 (58 %) av dem var mot person
under 18 år. I några fall var samma person misstänkt
för flera olika brott.
Detta säger självklart inget om man inte har något
jämförelsematerial, vilket inte finns då liknande insatser inte genomförts tidigare. Det man kan ställa det
30
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2014
emot, som mer påvisar ett polisdistrikts oförmåga att
agera mot problematiken, är att i Stockholm City rapporterades ca 300 narkotikabrott under hela 2012.
Resultatet av insatsen visar dock att narkotika är
utbrett bland våra ungdomar.
Utvärdering av insatsen
En del av utvärderingen var att gå igenom utfallet av
avrapporteringen och de prover som tagits. Under insatsen rapporterades 138 personer under 18 år (i region mitt) för narkotikabrott genom eget bruk. 71 av
dem (51 %) var positiva vid tester och har/kommer att
redovisas till åklagare. 42 (30 %) erkände narkotikabrott i förhör, men provsvaren var negativa.
För ytterligare 25 (18 %) personer var proven negativa och personerna förnekade brott.
För att visualisera lite vad som övrigt framkom
under insatsen:
• I region mitt har tre grova narkotikabrott rapporterats. En fritidsledare häktades efter att ha erkänt
att han länge sålt till ungdomar. En lärare häktades
efter att man hittat stora mängder narkotika
i hemmet. Läraren hittades påverkad då man
genomförde ett hembesök med oro för lärarens
•
•
•
•
•
•
•
dotter, som senare också misstänktes för narkotikabrott.
Många ungdomar har kunnat identifieras och sättas i vård.
Många ungas självskadebeteenden har kunnat
identifieras genom att deras missbruk blivit känt
för föräldrar.
De flesta föräldrar som de operativa poliserna träffat har varit mycket tacksamma för den vetskap de
fått om sina barn och den information om hjälp
som de fått. Flera föräldrar har fått kontinuerligt
stöd och tips under insatsens gång då de varit i
behov av det.
Genom lagföring av unga har annan brottslighet så
som sexualbrott, våldsbrott m.m. kunnat uppdagas, samt annan problematik med t.ex. unga som
prostituerat sig.
Kommuner har fått upp ögonen för narkotikaproblemet, som blivit mycket påtagligt genom
insatsen. På Lidingö har polisens insats resulterat i
att kommunen beslutat om att lägga handlingsplaner på hur man skall agera mot missbruk och att
fältassistenter skall tillsättas i kommunen. Vid ett
insatstillfälle på Lidingö, då ca 30 personer under
18 hämtades in, närvarade hela 10 socialsekreterare.
Ett flertal husrannsakningar har genomförts på
skolor i länet där hundar sökt efter narkotika. Ett
stort antal elever har efter detta blivit misstänkta
för narkotikabrott.
Flera barn under 15 år har kroppsbesiktats för
socialtjänstens räkning och i samtliga fall har detta
medfört ett fortsatt arbete för socialtjänsten med
familjen.
Metoden med att revidera och suga ur all information ur varje ärende visade sig vara mycket effektiv utifrån den tid som lades ner. Utredarna tömde telefoner,
som spanarna kom in med, och skrev anmälningar på
det som hittades i form av konversationer, bilder m.m.
Detta låg sen som klara underlag med beslut till dagen
efter, då spanarna började arbeta igen.
Personalen, som togs från ingripande- och närpolisverksamheten i stor utsträckning, har höjt sin kunskap
om offensivt tvångsmedelsarbete och kommer att
förstärka arbetet i linjen under 2014. Underrättelser
behövs för att arbeta mot narkotika på gatan. Ofta
pekar operativ polis på avsaknad av underrättelser för
att kunna arbeta, men om ingen är ute och samtalar
med ungdomar, kommer inga underrättelser in. Man
måste jobba offensivt mot en grupp för att få in underlag.
En lärdom är att den operativa sidan kan ha varit
lite långt från utredarna, som sen skulle ha själva ärendet i utredningsprocessen. De fick vid vissa tillfällen
utredningen så sent att man äventyrade tidsfristerna.
Vetskap om hur ungdomar drogar är en förutsättning för att agera mot det. Vi måste också vara effektiva i arbetet och välja rätt metoder. Vi vet genom insatser som Höstglöd att alltfler ungdomar idag använder
droger (framförallt cannabis) i skolan.
SMS-konversation mellan två ungdomar om cannabis.
Framtiden
Som nämnts initialt så anser jag insatser ofta vara ett
tecken på misslyckande. Undantaget är då insatserna
har ett behov kopplat till en specifik tid och plats. Exempel på detta är valborg, skolavslutning osv. Jag anser dock att utifrån hur polisen är strukturerad idag, så
kommer vi att behöva liknande insatser även de kommande åren, dels för att kraftsamla och bli effektiva
mot problemet och dels för att kunna sprida kunskaper
internt för framtida förstärkt linjearbete. Därför kommer ungdomsinsatser att genomföras i City under det
kommande året.
I Höstglöd nådde man föräldrar som inte visste att
deras barn tog droger och som nu kan vara ett stöd
för sina barn. Därför bör vi sträcka ut en hand till
skolor och föräldrar för att erbjuda det vi vet. Det som
vi poliser lärt oss genom vår närvaro i dessa miljöer,
genom att ha tömt telefoner och hållit förhör, kan
ingen forskning komma fram till. Det kan ingen enkätundersökning påvisa. Därför är vi viktiga i arbetet mot
ungdomsmissbruket.
Slutsats
Det finns alltså ett stort problem med narkotika bland
ungdomar i Stockholm. Lyfter vi inte på stenarna så
kommer vi inte att se vad som finns under. Just nu så
finns det bara ett fåtal andra aktörer som kan lyfta på
stenarna, så det är viktigt att vi poliser, genom att lyfta
på stenar, förmedlar vad vi ser och medverkar till att
andra funktioner i samhället kan agera. n
Christoffer Bohman
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2014
31
Hur fungerar substitutionsbehandlingen med metadon och buprenorfin?
Det tidigare begreppet substitutionsbehandling av heroinister kallas idag läkemedelsassisterad rehabilitering av opiatberoende, LARO, och innebär behandling av personer
som har ett beroende framkallat av heroin, opium eller morfin. Patienterna behandlas
med dagliga doser av de narkotikaklassade läkemedlen metadon eller buprenorfintabletter (t.ex. Subutex och Subuxone).
LARO-behandling ges vid ett antal offentliga beroendemottagningar runt om i landet och dessutom har allt
fler privata sjukvårdsinrättningar, som yrkesmässigt bedriver hälso- och sjukvård, öppnat LARO-mottagningar. Det krävs bara en anmälan från vårdinrättningen till
Inspektionen för vård och omsorg (IVO) för att komma
igång. Verksamheten ska därefter följa Socialstyrelsens
föreskrifter (SOSFS 2009:27).
Av föreskrifterna framgår bland annat att en läkare
med specialistkompetens inom psykiatri ska vara verksam vid en LARO-mottagning och att det är denne
läkare som beslutar om intagning och har ansvaret för
patientens fortsatta vård.
Den som kan komma ifråga som LARO-patient ska
ha fyllt 20 år och ha ett dokumenterat opiatberoende av
heroin, opium eller morfin sedan minst ett år. Patienten
får inte ha ett riskfyllt beroende av alkohol eller andra
narkotiska preparat än opiater. Vederbörande får inte
heller ha uteslutits från LARO-behandling under de
senaste tre månaderna.
Läkaren ska upprätta en detaljerad vårdplan i
samråd med patienten. Där ska bland annat framgå
behandlingsåtgärder och målen med dessa, liksom när
man gjort medicinska kontrollundersökningar, dvs.
drogtester, och resultaten av undersökningarna.
En patient kan uteslutas ur ett LARO-program om
vederbörande inte har medverkat i vården under mer
än en vecka, har haft upprepade återfall i missbruk av
narkotika eller alkohol, har manipulerat urinprover
eller dömts för narkotikabrott.
När behandling inleds ska intaget av läkemedlen ske
under uppsikt av vårdinrättningens personal, vilket är
mycket resurskrävande. Efter sex månaders behandling
kan den ansvarige läkaren låta patienten själv hantera
doser av läkemedel för några dagars bruk, under förutsättning att behandlingen varit stabil under de första
sex månaderna, att vårdplanen följts och att det inte
bedöms vara någon risk att patienten säljer eller på
annat sätt överlåter preparaten. Efterhand kan perioderna för självhantering av läkemedlen förlängas från
några dagar till två-tre veckor.
34
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2014
Inspektion avslöjar brister
Inspektionen för vård och omsorg, som tagit över Socialstyrelsens ansvar för tillsyn över hälso- och sjukvård,
ska även genom inspektioner kontrollera att LAROmottagningarna följer föreskrifterna i SOSFS 2009:27.
Vid IVO avdelning syd, med ansvar för Skåne,
Blekinge och Kronobergs län, har man under det senaste året inspekterat samtliga offentliga och några privata
LARO-mottagningar. Inspektörerna Mats Holmgren
och Jill Fransson tror inte att någon liknande systematisk genomgång har gjorts på andra håll i Sverige.
Inspektörerna berättar att de påtalat en hel del
brister på de olika vårdinrättningarna. Den vanligaste
kritiken gäller patienternas rätt att själva hantera sina
läkemedel. På de allra flesta mottagningarna tilläts
patienterna ta med sig doser för flera dagar redan efter
två månader och i något fall redan efter tre veckor från
inskrivningen.
En annan ofta förekommande kritik gällde vårdplaner som ibland saknades eller var ofullständiga. I
övrigt framkom inget från personalen på de olika vårdinrättningarna som tydde på ett känt sidomissbruk hos
patienterna eller att de säljer en del av sina tilldelade
preparat.
De kritiserade vårdinrättningarna har skriftligen
intygat att bristerna som inspektörerna påpekade är
åtgärdade eller kommer att rättas till.
Mats Holmgren och Jill Fransson har också i sin
tur kritiserats för att vara paragrafryttare som alltför
strikt tillämpar regelverket. Det är vanligen kravet på
sex månaders övervakat intag som vårdinrättningarna
har svårt att förlika sig med.
Holmgren och Fransson har också synpunkter på
Socialstyrelsens föreskrifter som är otydliga och gör
inspektionsarbetet besvärligt. En översyn av föreskrifterna lär dock vara på gång, vilket kommer att gagna
alla.
n
Gunnar Hermansson
Metadon- och buprenorfinbehandlingen är inte okontroversiell
Hälso- och sjukvårdens sätt att behandla heroinister med starka opiatläkemedel har
väckt allt starkare känslor under åren. Vad är sant och vad är falskt i den ibland hätska
debatt som pågår mellan de två block som bildats.
Metadonbehandling av heroinister inleddes i Uppsala
1966 och har sedan dess spridits till mer än hundra
vårdinrättningar över landet.
1999 introducerades opiatsubstansen buprenorfin
i form av Subutextabletter som ett komplement till
metadon i vården. Användningen av Subutex som substitut för heroin och andra opiater ökade snabbt.
Båda preparaten är starkt beroendeframkallande
och när de kommer ut på den illegala marknaden leder
det till ökat missbruk och i värsta fall dödsfall.
Vård eller underhåll av missbruk
Debatten för och emot substitutionsbehandling tog fart
ordentligt sedan Subutex börjat användas. Var detta
vård eller underhåll av missbruk? På vårdsidan var man
övertygad om att behandlingsformen var det bästa som
hänt för de som drabbats av heroinberoende och Subutex var ett säkert preparat som inte gick att missbruka.
Men läckage av preparaten till den illegala marknaden
började snart märkas och Subutex blev ett populärt
missbruksmedel.
Två läger har bildats i debatten. På den ena sidan
hörs läkare och forskare som gjort sig kända vid
lanseringen av behandlingsmetoderna. De stöder sig
helt på forskning och värnar om sin karriär och sitt
arbete. Övertygelsen av de goda behandlingsresultaten
överskuggar allt och påståenden om läckage och ökad
dödlighet förringas. Till denna sida har också anslutit
sig bl.a. några journalister, Brukarföreningen med flera
intressenter.
På den andra sidan hittar vi olika yrkesgrupper
som kommer i kontakt med de negativa följderna av
behandlingen med metadon och buprenorfin. Här finns
narkotikapoliser och andra drogbekämpare, socialtjänst och annan vårdpersonal, Kriminellas revansch
i samhället (KRIS) och många andra som valt att se
realistiskt på vad som sker, på det som man upplever i
det dagliga livet.
Några viktiga fakta
För den stora massan, som i media matas med argument för och emot, är det inte lätt att veta vad som
är sant och vad som är mindre sant i debatten. Vem
ska man tro på? Forskare anses ju redovisa de verkliga förhållandena, men det är inte alltid som viktiga
omständigheter kommer fram. Här följer några sådana
omständigheter som är hämtade från Socialstyrelsens
kartläggning av läkemedelsassisterad behandling vid
opiatberoende (november 2012), FASS, Polisens och
Tullverkets beslagsstatistik.
Heroinmissbruket har minskat i Sverige sedan 2001,
enligt CAN. (I Stockholm har heroinmissbruket åter
ökat sedan 2011.) Polisens och Tullverkets antal beslag
av heroin minskade från 1271 till 314 mellan 2001 och
2011. Trenden är densamma inom EU. Forskningsrapporter hänvisar ofta till flera år gammal statistik vid
beräkning av antalet heroinister i Sverige, vilket påverkar behovet av att öka antalet behandlingsplatser inom
LARO (Läkemedelsassisterad rehabilitering vid opiatberoende). Vilka är patienterna idag?
Övervakat intag av läkemedlen ska göras under sex
månader. Buprenorfintabletter intas sublingualt, dvs.
tabletterna ska smälta i munnen under tungan och det
tar 5-10 minuter. Risken är att vårdinrättningarnas resurser för övervakning inte räcker och tabletterna kan
då spottas ut och säljas. Polisen beslagtar då och då
sådana tabletter i samband med överlåtelser, men omfattningen är okänd.
En tillräcklig dagsdos buprenorfin är oftast 8-16 mg
(1-2 tabletter) och 24 mg ska inte överskridas enligt Socialstyrelsen. Men 13 procent av buprenorfinpatienterna får ut mer än maxdosen, i vissa fall hela 40 mg per
dag, vilket motsvarar fem tabletter. 2011 behandlades
ca 2800 personer med buprenorfin (Subutex/Subuxone)
och 364 av dessa fick alltså högre dos än maxdosen. Av
metadonpatienterna hade 6 procent, ca 150 personer,
högre uttag än det maximalt rekommenderade. Ökar
detta risken för läckage?
Missbruk av Subuxone förekommer trots försäkringar
om motsatsen. En tablett med 8 mg buprenorfin innehåller också 2 mg naloxon, ett ämne som ska förhindra
ruseffekt vid injektion av opiater. Men effekten av naloxon avklingar snabbt och fördröjer bara ruseffekten
av buprenorfin. Subuxone har därför ett något lägre
pris på missbruksmarknaden.
n
Gunnar Hermansson
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2014
35
Morgondagens dominerande preparat på narkotikamarknaden?
Kommer narkotikaklassade läkemedel
att ta över marknaden?
Alla tecken tyder på att den omfattande medikaliseringen med narkotikaklassade läkemedel är på väg att generera ett okontrollerat illegalt missbruksproblem, kontrollerat
av ekonomiska intressen.
Studie av illegalt bruk av metadon och buprenorfin
bland ungdomar och unga vuxna i Sverige
Björn Johnson, statsvetare och docent i socialt
arbete vid Malmö högskola, genomför sedan 2010
tillsammans med doktoranden Torkel Richert forskningsprojektet Läckage och icke-medicinskt bruk av
metadon och buprenorfin i Sverige.
Sommaren 2011 sköt socialdepartementet till ytterligare nästan en halv miljon kronor för en fördjupning av studien. Anledningarna var flera, bl.a. KRISkampanjen ”Statligt knark är också knark” under
Almedalsveckan 2011, samt en artikel i GP samma år
om att Subutex läcker ut på gatan och en debattartikel
i DN om stor ökning av metadondödsfall.
Mest oroande var uppgifter om att ungdomar debuterar i missbruk med Subutex. Detta skulle kartläggas och redovisades av Läckageprojektet i Malmö i
en delstudie publicerad i tidskriften Harm Reduction
Journal under hösten 2013.
Björn Johnson, som ansvarade för delstudien, är
också en av Sveriges ivrigaste förespråkare för underhållsbehandling av opiatberoende. Det är därför inte
förvånande att hans forskning visar att ytterst få
ungdomar kommit i kontakt med eller testat dessa
preparat. Inte heller läckage och illegalt brukande av
38
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2014
metadon och buprenorfin anses vara ett allvarligt eller
växande problem enligt studien, som bygger på registerdata och samtal med personer i olika yrkesgrupper
på fem orter i södra Sverige. Bland de intervjuade
finns också några poliser i Malmö, Lund, Göteborg,
Jönköping och Norrköping.
Man kan tycka att Björn Johnsons studie verkar
tillrättalagd och inte är särskilt vetenskaplig. Han lyfter
fram missbruk av andra narkotikaklassade läkemedel
som ett avsevärt mer omfattande missbruksproblem,
vilket också är allmänt känt. Men att samtidigt förringa
ungdomars kännedom om och missbruk av buprenorfin
och slå fast att buprenorfin inte kan vara en inkörsport
till ”tyngre” droger är en farlig slutsats, med tanke på
vad andra undersökningar kommit fram till.
Tyvärr blir denna typ av publicerade forskningsrapporter rättesnören genom uppmärksamhet i media och
som andra forskare hänvisar till.
Polisens bild av gatumissbruket
För att få en egen bild av de vanligaste preparaten bland
missbrukare i Sverige idag i allmänhet och buprenorfin/
metadon i synnerhet, har vi på redaktionen kontaktat poliser med kännedom om gatumissbruket på ett
femtontal orter över hela landet. Studien från Malmö
högskola (se ovan) omfattade ju endast förhållandena
i södra Sverige.
Samtliga tillfrågade polismyndigheter är eniga om
att cannabis och spice samt narkotikaklassade läkemedel som bensodiazepiner och tramadol är de droger
som oftast anträffas hos ungdomar. Buprenorfin är
mycket sällsynt i södra Sverige bland ungdomar under
20 år. Men i Stockholm och på flera platser i Norrland
ser det annorlunda ut.
Polisen i Stockholm city har sedan flera år uppmärksammat att även ungdomar och personer som aldrig
tidigare kommit i kontakt med narkotika börjat ta
Subutex som initialdrog. Tillgången på Subutex och
andra buprenorfintabletter har under flera år varit
mycket god på missbruksmarknaden och enligt polisen
i city är alla former av narkotiska läkemedel populärare bland ungdomar än illegala droger som t.ex. heroin.
Från Sundsvall rapporterar polisen att Subutex
kommer in ganska tidigt och ungdomarna blandar
med cannabis, spice och narkotikaklassade tabletter.
Tillgången är varierande och läckaget från vårdprogrammen räcker inte för att tillgodose efterfrågan. De
som langar buprenorfin åker till Stockholm för att
köpa större partier.
I Luleå är missbruk av buprenorfin bland 19-20-åringar inte alls ovanligt och man träffar även på 15-16-åringar som tagit drogen. 60 procent av de äldre ungdomar
som kommer till missbruksmottagningen är positiva på
buprenorfin.
Under senare år har olika morfinpreparat utgjort
ett ganska omfattande missbruk bland såväl unga
som äldre missbrukare i Norrbotten och det är under
det senaste året som buprenorfin har ökat markant i
Luleå. En del av tabletterna smugglas från Finland där
Subutexmissbruk är mycket omfattande. Langare åker
också söderut i Sverige för att hämta större mängder.
I Piteå domineras fortfarande opiatmissbruket av
morfintabletter som Dolcontin och det morfinliknande
Oxycontin.
I Skellefteå är missbruket av buprenorfin utbrett,
även bland ungdomar, med en snittålder av 21-23 år.
Missbruksenheten får in flera ungdomar i veckan som
är positiva på buprenorfin.
Missbruk av buprenorfin bland unga upp till dryga
tjugoårsåldern tycks alltså vara mer utbrett i Stockholm
och i vissa städer i Norrland, jämfört med de flesta
platser i södra delen av landet. Man kan inte utesluta
att buprenorfin kommer in ganska tidigt i dessa ungdomars missbruk.
Däremot tycks missbruk av metadon vara ett marginellt problem bland yngre personer över hela landet.
Läckaget av buprenorfin och metadon från behandlingsprogrammen upplevs numera inte som ett större
problem på de flesta håll, med undantag för Stockholm
och Malmö dit langare från mindre städer åker för att
skaffa större mängder.
uppgifter om priser på olika narkotika. Det sker via en
webbenkät som skickas till informatörer vid Sveriges
21 länspolismyndigheter. Under 2012 ombads rapportörerna också ange vilka läkemedel som var vanligast
förekommande på missbruksmarknaden.
Av de flesta inrapporterade svaren framgick att bensodiazepiner, dvs. sömnmedel och lugnande medel, var
vanligast med alprazolam (Xanor) i topp följt av klonazepam (Iktorivil, Rivotril) och diazepam (Stesolid,
Valium).
Många rapporterade också att smärtstillande opiatläkemedel ofta förekom i polisbeslagen med tramadol
som allra vanligast följt av buprenorfin (Subutex) och
oxikodon (Oxycontin, Oxynorm).
I andra drogvaneundersökningar som CAN gör
bland ungdomar och vuxna, uppger de som prövat narkotika att narkotiska läkemedel är den näst vanligaste
illegala drogen efter cannabis. I dessa undersökningar
efterfrågas inte vilken typ av läkemedel som avses.
Den nya CAN-rapporten avslöjar inga nyheter utan
bekräftar den trend som varit märkbar de senaste tjugo
åren, nämligen att legalt tillverkade narkotikaklassade
läkemedel utgör en allt större del av den illegala narkotikamarknaden.
Läkemedel ökar antalet narkotikarelaterade dödsfall
Ny CAN-rapport: Läkemedel i missbruksmiljöer
De narkotikarelaterade dödsfallen nådde under 2012
en rekordnivå då 523 personer avled med droger i blodet. Det är den högsta siffran sedan statistiken började
samlas 1994 då 194 personer dog till följd av narkotikamissbruk. Detta framgår av en STAD-rapport sammanställd av Anna Fugelstad och Mats Ramstedt.
Det anmärkningsvärda är att medicinerna metadon och buprenorfin, som ska hjälpa heroinister och
förhindra dödsfall genom överdos, är de droger som
sedan ett 2010 skördar fler narkotikarelaterade dödsfall än heroin.
I rapporten redovisas statistik över rättsmedicinskt
undersökta narkotikarelaterade dödsfall uppdelade
efter den drog som anses ha haft störst betydelse för
dödsfallet av dels de illegala preparaten heroin, amfetamin, kokain och cannabis och dels läkemedlen metadon, buprenorfin och fentanyl. Bensodiazepiner finns
inte med i sammanställningen.
2012 dog 154 personer av heroin, 120 av metadon,
70 av buprenorfin, 44 av fentanyl, 65 av amfetamin,
10 av kokain och 56 av cannabis (THC). Det innebär
att för tredje året dog fler av substitutionspreparaten
metadon och buprenorfin än av heroin.
De illegala drogerna skördade tillsammans 285
dödsoffer medan 234 dog av medicinerna. 2007
var motsvarande siffror 302/82 och 2010 noterades
276/170. Om den pågående trenden fortsätter kommer
snart de tre opiatläkemedlen tillsammans att skörda
fler dödsoffer än illegala droger.
n
Två gånger per år samlar Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) rutinmässigt in
Gunnar Hermansson
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2014
39
Skattedrömmar bakom
legaliseringskrav?
Krav i många år
Sedan 1960-talet har krav regelbundet framförts på
legalisering av narkotika, d.v.s. allmän försäljning av
sådana substanser för bruk som njutningsmedel. En
ledande förespråkare är den engelska finanstidskriften
The Economist.
Ett argument som fått större uppmärksamhet under
senare år är att en legalisering förväntas göra det möjligt att beskatta handeln och därmed ge stora intäkter
till statskassan. Argumentet lyftes fram i globala medier 2011, när den s.k. Global Commission on Drugs
lade fram en rapport med förslag om att legalisering
av cannabis och ”fiskalt ansvarig” beskattning skulle
prövas i stället för förbud och ”krig mot narkotikan”.
Trots det officiösa namnet var kommissionen ett privat
initiativ av finansmannen Richard Branson. Rapporten
hade stöd av en rad statsmän, bl.a. tidigare generalsekreteraren i FN, Kofi Annan, en rad tidigare presidenter från Latinamerika och litteraturpristagaren
Mario Vargas Llosa.
Året därpå väckte den nytillträdde presidenten i
Guatemala, Otto Perez Molina, frågan igen och sade
att man borde börja ”prata om det”, alltså en legalisering som alternativ till dagens förbud mot narkotika
som njutningsmedel. Frågan kom upp vid ett amerikanskt toppmöte i Colombia i april samma år men
avvisades.
I januari i år började delstaten Colorado tillåta licensierad försäljning av begränsade mängder cannabis
(max. 28 gram) till privatpersoner. Enligt en prognos
beräknas den lagliga handeln komma att omsätta 578
miljoner dollar (ca 3,7 miljarder kronor). Den förväntas ge 70 miljoner dollar (ca 450 miljoner kronor) i
konsumtionsskatter vid en skattesats på 25 procent.
Delstaten Washington förbereder ett liknande system. New York överväger att införa ett system med
försäljning av ”medicinsk marijuana”.
Uruguay har aviserat att man kommer att legalisera
cannabisförsäljning i april.
Strider mot FN-konventionerna
Legalisering av narkotika strider mot samtliga gällande FN-konventioner (1961, 1971 och 1988) och
därmed mot folkrätten. Raymond Yans, ordförande
i FN:s internationella narkotikakontrollråd (INCB),
som övervakar konventionernas efterlevnad, har kategorisk avvisat varje tanke på legalisering eller ändring
av konventionerna för att möjliggöra legalisering. Han
42
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2014
har också uttalat sig kritiskt mot Colorados legalisering
och påpekat att den är oförenlig med konventionerna.
Dagens internationella narkotikakonventioner har
sin bakgrund i en omfattande handel med opium i
Kina på 1800-talet. När Kina genom opiumkrigen
(1839 – 1842 resp. 1858) tvingats att öppna landet
för västmakternas opiumhandel, sökte landets regering skapa egna skatteintäkter genom en legalisering,
men det påverkade inte missbruket. Genom den första
opiumkonventionen 1912 begränsades den tillåtna
användningen av opium m.fl. medel (cannabis först
1925) till medicinska och vetenskapliga syften. Ett
undergrävande av narkotikakonventionerna riskerar
att skapa ett socialt etablerat missbruk av samma
omfattning som i Kina på 1800-talet, då miljontals
kineser missbrukade opium.
Trots detta har legaliseringskraven fått ökad uppmärksamhet i medierna under senare år. Tanken att
kunna beskatta narkotikahandeln har då blivit ett viktigt kontrollpolitiskt argument.
”Den stora värdetillväxten i
den illegala narkotikahandeln
sker i konsumentledet.”
Omfattande illegal handel
Den globala handeln med illegal narkotika har uppskattats vara en av världens mest omfattande, med bara
vapen- och oljehandeln som mer omfattande. Förenta
Nationerna beräknade att narkotikahandeln hade ett
värde av 330 miljarder USA-dollar (då ca 2400 miljarder kronor) i konsumentledet år 2006. Summan är
i samma storleksordning som Sveriges bruttonationalprodukt.
I vissa länder som Afghanistan och Colombia svarar
narkotikahandeln för en betydande del av landets bruttonationalprodukt. Men eftersom den till övervägande
del ligger hos brottsorganisationer hamnar pengarna i
den svarta ekonomin. Förespråkarna för en legalisering
hoppas att större delen av handeln skall komma upp
till ytan och kunna beskattas.
Legal och beskattad handel med internationellt
reglerade narkotika som rusmedel har sedan andra
världskriget endast förekommit i enstaka fall (Nepal,
skapades 1915 för att öka skatteinkomsterna i syfte
att finansiera en pensionsreform och ett nytt försvar.
Under långa perioder svarade tobaksskatterna för 10 –
15 procent av statsinkomsterna.
Beskattning har den politiska fördelen att den inte
moraliserar kring enskilda beteenden. Kunden har
gjort sitt mot samhället när han betalat sin konsumtionsskatt. Ingripanden blir aktuella först när skada
uppstår. Samtidigt innebär beskattning en moralisk
kompromiss på det politiska planet: samhället tolererar
bruket, konsumenterna får sina favoritdroger i lagliga
former, men de får bidra till att betala för de skador
m.m. som det samlade missbruket orsakar samhället.
En legal och hårt beskattad narkotikahandel kan
synas vara en lockande inkomstkälla för statsmakterna
– åtminstone för en tid, till dess att vådorna av ett
ökande missbruk blir uppenbara i form av fler skador,
sjukdomar, störningar och brott.
Skatt på rusmedel kan verka politiskt tilltalande. Under
första delen av 1900-talet bildades politiska allianser mellan grupper som ville använda alkoholskatter som viktig
inkomstkälla för staten och grupper som ville använda höga
skatter för att minska konsumtionen och därmed missbruket. Mannen till vänster är den socialdemokratiske finansministern Ernst Wigforss. Sv.M. var den nykterhetsvänliga
tidningen Svenska Morgonbladet.
möjligen kan man de facto räkna in även cannabishandeln i Nederländerna). Därför finns det knappast något
modernt relevant exempel att hänvisa till då det gäller
att beräkna vad en legalisering skulle kunna ge i form
av skatteintäkter.
Den stora värdetillväxten i den illegala narkotikahandeln sker i konsumentledet. Orsaken är att konsumenterna p.g.a. att de starkt eftertraktar medlens
effekter är beredda att betala åtskilligt för en vara som
egentligen är ganska billig att tillverka. Droger har
låg priselasticitet, vilket innebär att konsumenterna
är föga känsliga för prishöjningar. Sådana får endast
begränsade effekter på konsumtionen ute i samhället.
För skattemyndigheterna är detta en fördel, efter som
man kan ta ut höga skatter. För folkhälsan är det ett
problem, eftersom delar av konsumtionen kvarstår
även vid skattehöjningar.
Drogskatter
Historiska exempel visar att skatt på narkotika och andra droger kunnat ge stora intäkter. Brittiska skatteverket hade i början av 1900-talet 22 miljoner pund i inkomster från opiummonopolet i Indien. Kolonin Straits
Settlements (som omfattade bl.a. dagens Singapore och
delar av Malaysia) hade 1917 nästan 50 procent av
sina skatteintäkter från opium. I Nepal fanns ett statsmonopol för haschisch (charas), men det avvecklades
omkring 1970 efter internationella påtryckningar.
Alkoholskatterna var vid början av 1900-talet en
betydande inkomstkälla för det svenska statsverket.
Idag är alkoholskatten bara en av många andra statliga
konsumtionsskatter. Det svenska tobaksmonopolet
Sociala kostnader
Mänsklig verksamhet har ofta oönskade konsekvenser,
som att en bar med spriträttigheter blir centrum för
stökigt nattliv som kräver frekventa polisingripanden.
Sådana kostnader kallas negativa externaliteter eller sociala kostnader och har länge stått i centrum för diskussioner om vem som skall bekosta skador, ingripanden
m.m.
I den internationella diskussionen om skatter av
skadliga eller förkastliga beteenden förekommer sedan
1800-talet en diskussion om på vilken nivå skatterna
skall sättas. Ekonomen A. C. Pigou föreslog 1920 att
man skulle sätta skatten så högt att den betalar för de
skador och störningar som varan eller bruket skapar
i samhället. Skatten blir då ett slags riskpremie för
konsumenterna med syfte att bekosta de skador som
individ och kollektiv drabbas av till följd av drogkonsumtionen.
På liknande sätt som för alkohol har man föreslagit
att skatteintäkterna från exempelvis en legal cannabishandel skulle användas för att finansiera vård, drogupplysning m.m.
Men det kommer fortfarande att finnas grundläggande konflikter kring drogintaget, bl.a. de brott som
missbrukare vållar. De kan omfatta allt från trafikonykterhet till mord. All tillgänglig erfarenhet tyder
också på att ökad tillgänglighet för droger leder till
en ökning i högkonsumentgrupperna och därmed till
ökade skador och störningar.
Narkotika skiljer sig från alkohol (och även tobak)
genom högre giftighet, snabbare beroendeutveckling,
svårare skador på mentala funktioner m.m. En alkoholmissbrukare skall dricka under lång tid för att
utveckla en alkoholpsykos; hallucinogener kan framkalla eller utlösa en psykos redan i samband med
enstaka rustillfällen.
Även cannabis har allvarliga konsekvenser för missbrukarens hälsa. Till en början kan störningarna vara
svåra att diagnosticera, eftersom de ofta utgöres av
bortfall eller nedsättning av viktiga funktioner som
minne och inlärning, logiskt och rationellt tänkande,
+
forts s 46
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2014
43
tidsuppfattning, motivation, samhällsintresse m.m. I
en värld där just de intellektuella funktionerna blir allt
viktigare för samhällsutveckling, ekonomi m.m. blir
sådana skador allt mer förödande.
Sociala kostnader som familjekonflikter, skolk, psykiska störningar m.m., är svåra att inventera och
beräkna i ekonomiska termer. De kommer därför sällan med i ekonomiska kalkyler. Men en enda socialt
havererad narkotikamissbrukare kan kosta samhäller
15 miljoner kronor under sin livstid i behandling,
socialbidrag, uteblivna skatter m.m. Ytterligare ett
problem med drogskatter är att inkomsterna tillföres
statskassan medan kostnaderna läggs på landsting,
kommuner, försäkringsbolag, arbetsgivare, anhöriga
och många andra. Finansministrar kan således absorbera intäkterna utan att behöva ta ansvar för de sociala
kostnaderna.
Skatteregler kan även utformas så att de i praktiken blir förbudsregler. Så var fallet med den federala
amerikanska Marijuana Tax Act (1937). Texas införde
1989 en särskild på narkotika för att kunna använda
administrativt enklare regler om konfiskation av egendom för skattebrott än genom domstolsbeslut i narkotikamål. Lagen konstruerades så att den som införde,
tillverkade eller innehade narkotika (över en viss gräns)
var tvungen att köpa och sätta på ett skattemärke på
narkotikan. Den som ertappades med illegal narkotika
utan skattemärke kunde drabbas av höga böter eller
fängelse och få egendom utmätt. En domstol ogillade
dock 1996 ett åtal för både skattebrott och narkotikabrott vid olaglig handel. Rättsläget är f.n. oklart.
”En juridisk fråga som knappast alls fått uppmärksamhet
gäller producentansvaret för
laglig och beskattad
narkotika.”
Kringregler nödvändiga
Om man skulle göra tankeexperimentet att andra länder skulle följa efter Colorado och ”legalisera” narkotika i en eller annan administrativ form med betydande
skatter, kan man räkna med att det skulle bli diskussion om behovet av kringregler, inte minst för att säkra
skattebaserna. En variant är statsmonopol liknande det
svenska Systembolaget för alkoholhandel i syfte att förenkla uppbörden av skatter. En annan variant kan vara
licenser (oktrojer) för parti- och minuthandel. Sannolikt
kommer det även att resas krav på åldersregler för att
skydda barn och ungdomar (om inte annat för att FN:s
barnkonvention kräver att barn skyddas mot narkotika; art. 33). Man kan också tänka sig begränsningar
i de mängder som får inköpas vid varje enskilt tillfälle,
ungefär som Nederländerna har för cannabishandeln
46
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2014
Texas introducerade 1989 en skatt på narkotika. Den som
inför, framställer eller innehar narkotika (över vissa små
mängder) måste köpa och sätta på ett skattemärke på det
enskilda partiet. Skatten innebär inte att handeln blir legal.
I stället används skatten som instrument för att förenkla
utmätning hos dömda brottslingar som fuskat med skatten,
då delstatens skattechef har mycket långtgående befogenheter
för indrivning vid skatteundandragande.
i sina coffeeshops. Förbud mot egenproduktion skulle
troligen införas, ungefär som när den svenska husbehovsbränningen förbjöds 1860. Dessutom skulle finansministrar kräva mer och mer skatter.
En juridisk fråga som knappast alls fått uppmärksamhet gäller producentansvaret för laglig och beskattad narkotika. Under efterkrigstiden har konsumentskyddet stärkts kraftigt, särskilt i USA. Producenter
kan åläggas att betala stora skadestånd om en kund
skadas av en produkt. I Sverige kan s.k. farliga produkter stoppas med stöd av ett EU-direktiv. Eftersom
cannabis och andra narkotika kan framkalla allvarliga
förgiftningar med bl.a. psykosreaktioner skulle det
kunna bli fråga om att förbjuda substanserna med
stöd av konsumentskyddslagar. De skulle då bli straffbara att sälja men ej att inneha. Man kan tänka sig en
variant som den svenska läkemedelförsäkringen, där
en patient som skadas av läkemedel kan får ersättning.
Försäkringen bekostas av läkemedelsföretagen. Men
det är inte säkert att det skulle gå att finansiera en liknande ”narkotikaförsäkring”, eftersom ett högt skadeutfall skulle göra riskpremierna omöjliga att finansiera.
Även vid en legalisering av cannabis eller andra narkotika skulle det finnas kvar väsentliga kontrolluppgifter för tull, polis och andra myndigheter. Uppgifterna
skulle kunna omfatta allt från att bekämpa langning
till ungdomar och att stoppa obeskattad narkotika
från andra länder till att ingripa mot drograttfylleri och
påverkade brottslingar.
n
Jonas Hartelius
Får narkotika användas för avrättning?
Världshistoriens mest kända avrättning genom drogtillförsel ägde rum år 399 f.v.t. i Athen. De gamla grekerna
gjorde dock skillnad på folk och folk. Simpla förbrytare
gavs stormhattsgift (akonitin), som orsakade en kvalfull död. Bättre folk fick ett avkok av odört (Conium
maculatum), i en del fall med tillsats av vallmosaft. Det
var denna beredning som filosofen Sokrates drack när
han dömts för otro och förledande av ungdomen. Hans
elev Platon gav en detaljerad beskrivning av dödsförloppet, där domning och stelhet börjar i fötterna och
sedan kryper uppåt för att till slut stoppa andningen.
Beskrivningen har visat sig stämma med moderna erfarenheter av den verksamma substansen coniin.
Frågan om att använda gift för avrättning kom
upp till diskussion vid slutet av 1800-talet, bl. a. i
Storbritannien. Men det skulle bli USA som introducerade metoden i modern kriminalvård. Den första
avrättningen med giftinjektion skedde 1982 i Texas.
Metoden introducerades för att vara mer human än
t.ex. elektriska stolen.
Flera narkotika aktuella
Den ursprungliga amerikanska rutinen för avrättning
medelst gift innehöll tre substanser som skulle ges i bestämd ordning:
1. en snabbverkande barbiturat som natriumtiopental
för att snabbt slå ut medvetandet;
2. pancuriumbromid (Pavulon) för att förlama andningsmuskulaturen (vilket ger en långsam kvävning); samt
3. kaliumklorid för att förlama och till slut helt stilla
hjärtmuskeln.
Proceduren kan totalt ta 7 – 11 minuter.
I USA har många delstater ersatt natriumtiopental med pentobarbital, då den senare ansågs kunna
användas som ensam dödande drog. Mekanismen är
den samma som när barbituratmissbrukare eller självmordskandidater oavsiktligt resp. medvetet förgiftar sig
med så stora doser barbiturater att andningen slås ut.
Barbiturater är internationellt och nationellt reglerade som narkotika. Andra narkotika som diskuterats
som injektionsmedel vid avrättning är fentanyl (en
syntetisk opiat som i höga doser slår ut andningen)
eller propofol (allmänt använt narkosmedel, som söver
personen).
Vägran leverera
Under senare år har dock vissa tillverkare vägrat att
leverera droger till avrättningar. Senast har den tyska
läkemedelsfirman Fresenius Kabi, som tillverkar propofol, vägrat att leverera till amerikanska delstater
för användning vid avrättning. Företaget har hotat att
stoppa leveranser även till amerikanska sjukhus för
medicinskt bruk till USA om inte användningen upphör
I antikens Grekland användes en dekokt av odört (Conium
maculatum) vid avrättning. Den mest berömda av dåtidens
dödsdömda var filosofen Sokrates (c. 470 – 399 f.v.t.). De
fransk konstnären Jacques-Louis David målade 1787 denna
berömda målning för att visa hur Sokrates tog giftbägaren.
Målningen finns på Metropolitan Museum i New York och
är här något beskuren.
vid avrättningar. Storbritannien införde 2010 exportförbud till avrättningar, samma gäller numera inom
hela EU. I oktober 2013 beslöt Michigans guvernör att
uppskjuta en avrättning där propofol skulle användas,
sedan EU hotat förbjuda exporten av propofol även för
medicinskt bruk.
Ovilligheten hos tillverkare att leverera narkotika till
avrättningar har skapat praktiska problem för amerikanska myndigheter. För att hantera situationen har
myndigheterna vänt sig till fria tillverkare, som själva
framställer drogblandningar för avrättning. Federala
läkemedelsmyndigheten (FDA) har dock visat att sådana många gånger haft dålig kvalitet och dålig hygien i
sin produktion.
Utanför FN-konventionerna
Flera av de substanser som används eller tänkts bli
använda vid avrättning genom injektion är reglerade
som narkotika internationellt eller nationellt. Sådan
användning finns dock inte med bland de tillåtna enligt FN:s narkotikakonventioner (där tillåts de endast
för medicinska och vetenskapliga syften). Frågan om
bruk vid avrättningar är förenlig med konventionerna
har veterligen ej diskuterats i FN-sammanhang. EU:s
exportförbud för användning vid avrättningar och intern kritik har dock kraftigt minskat sådan användning
i USA.
n
Jonas Hartelius
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2014
47
§ Rättsrutan §
§ Rättsrutan §
Narkotikabruk och straffbarhet
Den som olovligen innehar narkotika döms för narkotikabrott. Det låter enkelt eller hur? Det är det så
klart inte.
Redan 1983 konstaterade Högsta domstolen att
den som har haft narkotika i sin hand för omedelbar konsumtion inte har innehaft narkotikan1.
Rättsfallet gäller en person som hade uppgett att
han hade rökt hasch ur pipor i omedelbar anslutning till att han hade fått dem redan förberedda för
rökning från kamrater. Enligt Högsta domstolen
var konsumtionen av narkotikan (som ju var straf�fritt) det helt dominerande inslaget i den åtalades
hantering av narkotikan. Det var därför inte fråga
om innehav i narkotikastrafflagens mening.
I ett senare rättsfall har Högsta domstolen åter
tagit ställning till frågan om innehav i anslutning
till konsumtion2. I det här fallet hade den åtalade
hävdat att en kamrat hade hällt upp amfetamin i
ett glas och överräckt detta till honom. Han hade
därefter förberett narkotikan för injicering och i ett
anslutande rum omedelbart injicerat den. Högsta
domstolen menade att den åtalade för att kunna
konsumera narkotikan hade varit tvungen att vidta
en rad åtgärder med narkotikan och därigenom
utövat faktisk rådighet över den. Det var därför
fråga om innehav i narkotikastrafflagens mening.
I båda rättsfallen har strategin från de åtalades
sida varit att lägga fokus på konsumtionen för att
på så sätt undgå ansvar för narkotikabrott. Det är
en strategi som inte längre är särskilt effektiv eftersom det numera är straffbart också att olovligen
bruka narkotika i Sverige. Tack vare ingripande
från lagstiftaren har det alltså blivit enkelt.
En inte helt ovanlig invändning från den som
har blivit misstänkt för olovligt bruk av narkotika
är emellertid att brukandet inte har skett i Sverige.
Innan jag går vidare kan det vara på sin plats att kort
nämna något om, som det heter i brottsbalken, til�lämpligheten av svensk lag3. En svensk domstol kan
döma en svensk medborgare för brott som han har
3
1
2
3
NJA 1983 s. 887
NJA 1986 s. 736
2 kapitlet brottsbalken
RH 2001:16
begått utomlands. Med några undantag krävs det
dubbel straffbarhet, vilket innebär att gärningen
måste vara straffbar också i det land där den
begåtts. Följaktligen kan det vara fruktbart att
hävda att bruket skett i ett land där det inte är
straffbart att bruka narkotika. Går det inte att motbevisa påståendet ska åtalet ogillas. Också enkelt
eller hur? Men så har det inte alltid varit.
Hovrätten över Skåne och Blekinge dömde nämligen 1999 en person för olovligt bruk av narkotika
som skett i Danmark, där konsumtion av narkotika
inte var kriminaliserat4. Hovrätten konstaterade,
på oklara grunder, att uttrycket ”besiddelse” i den
danska lagen var ett i förhållande till det svenska
uttrycket ”innehav” mycket vidare begrepp som
kunde omfatta även bruk. Hovrätten tog som
exempel att den som blev bjuden på en rökpipa
hasch i Danmark begick ett brott genom ”besiddelse” av narkotikan. Detta avgörande har jag
många gånger refererat till vid huvudförhandlingar
där den åtalade hävdat att han brukat narkotikan
i Danmark.
Avgörandet från 1999 har numera förlorat sin
aktualitet, då Svea hovrätt 2010 ogillade ett åtal
just på den grunden att bruket hade skett i ett land
där bruk inte var kriminaliserat (Danmark). Svea
hovrätt hade inhämtat ett yttrande från landets
Justitieministerium som sade att enbart bruk av
narkotika inte var straffbart där och med det lät sig
Svea hovrätt nöjas. Med all rätt. Skånska hovrättens avgörande framstår vid en närmare eftertanke
som mindre välbetänkt. Det innebär ju faktiskt att
den åtalade döms för något
som han inte har åtalats för,
nämligen olovligt innehav av
narkotika.
Genom ingripandet av Svea
hovrätt blev det faktiskt enkelt.
Det är inte straffbart i Sverige
att knarka i Danmark.
Joakim Zander
Internationella åklagarkammaren
Malmö
§ Rättsrutan §
50
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2014
Info från SKL,
Droganalysenheten
Gemensam instruktion för Polisen och Tullverket
för att schablonberäkna mängden kat i ett beslag
Busken/trädet Catha edulis har sin viktigaste utbredning i östra Afrika. Buskens blad och späda
stjälkar missbrukas genom att de tuggas. Växten
har historiskt sett missbrukats länge hos befolkningen på Afrikas horn (fr.a Etiopien och Somalia)
men även på den Arabiska halvön. Det dröjde dock
till 1989 innan den klassades som narkotika i Sverige. Den största gruppen missbrukare av drogen
kat i Sverige är afrikaner som är bosatta här.
Växtdelarna innehåller de centralstimulerande
substanserna katin och katinon. Katbladen ska
vara så färska som möjligt för att ge störst effekt.
Kat förpackas vanligen i knippen om 8-15 stjälkar
i varje. 4-5 sådana knippen läggs tillsammans i en
pappersnäsduk och viras om med bananblad för
att behålla sin fuktighet. En sådan enhet kallas en
bunt.
Dessa buntar kan variera i storlek och väga
olika mycket. För att göra en korrekt vägning av
ett beslag av kat behöver emballage som pappersnäsdukar och bananblad separeras från katbuntarna. Detta är ett omfattande arbete.
Statens Kriminaltekniska Laboratorium och
Tullverket har tagit fram en metod som gör det
möjligt att schablonberäkna mängden kat utan att
behöva separera den från emballaget.
Det statistiska underlaget som använts har tagits
fram i samarbete mellan de båda myndigheterna.
Siffran 0,573 i formeln är ett schablonvärde som
har sitt ursprung i den matematiska beräkningen.
För den som är intresserad av hur de matematiska
beräkningarna utförts kan man gärna höra av sig
till Droganalysenheten, SKL
Den utrustning som krävs är en våg för vägning
av den totala mängden i beslaget. Därefter utförs
en kontroll av beslaget, räkning av antalet buntar
och en beräkning av hur mycket av beslaget som
utgörs av kat enligt den framtagna instruktionen.
En bunt skickas för identifierande analys till SKL
(alternativt till Tullverkets laboratorium om man
normalt sett använder detta).
Det pågår även diskussioner för att möjliggöra
för Polisen att själva utföra identitetsbestämningen.
Principen för schablonberäkning av beslagets mängd kat
1. Kontrollera att allt material i beslagspunkten utgörs av kat
2. Räkna antalet katbuntar i beslagspunkten
3. Väg beslagspunkten utan ytteremballage (tex säck)
4. Beräkna mängden kat med nedanstående formel
[
Beslagspunktens vikt (gram) x 0,573
antal buntar i beslagspunkten ]
+ 2 = medelvikten av en katbunt i beslagspunkten
Multiplicera medelvikten med antalet buntar i beslagspunkten och ange totalvikten
som en cirkavikt avrundad till närmaste tiotal gram.
[
Exempel: En beslagspunkt med 100 buntar väger utan ytteremballage 9 900 gram.
9 900 x 0,573
100
]
+ 2 = 58,727 gram per katbunt.
58,727 gram x 100 katbuntar = 5 870 gram kat i beslagspunkten
För Polisen finns instruktionen tillgänglig på Intrapolis: (Start/Arbetsstöd & regelverk / Dokument / Dokumenttyper/ Handböcker/lathundar/checklistor/Instruktion - Schablonberäkning av mängd misstänkt kat)
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2014
51
Världen runt
Uruguay legaliserar cannabis
Uruguay ser ut att bli första land i världen att legalisera hela kedjan odling, försäljning och rökning
av cannabis, sedan senaten antagit regeringens
kontroversiella lagförslag.
Från april i år ska cannabisanvändare kunna
köpa max 40 gram marijuana per månad från
licenserade apotek om de är medborgare i Uruguay
och har fyllt 18 år. Kunderna och deras inköp ska
registreras i en statlig databas.
Invånare ska även få odla sex cannabisplantor
(motsvarande 480 gram) för eget bruk. Och rökklubbar med upp till 45 medlemmar kommer att
få odla upp till 99 plantor per år.
Presidenten ser legaliseringen som ett försök
att bekämpa organiserad kriminalitet som hotar
landets stabilitet genom att rycka bort dess vinster från en redan existerande narkotikamarknad.
Men även få in skatteintäkter från cannabishandel
till resurser för polis och missbruksbehandling.
Oppositionspartier har varnat för att en legalisering av marijuana kan leda till ökade drogproblem, inte mindre som regeringen hoppas.
Även narkotikakontrollorganet INCB har varnat
Uruguay för att genomföra legaliseringen som
strider mot de internationella narkotikakonventionerna. Frågan kommer med all säkerhet diskuteras vid kommande FN-toppmöte.
Källa: Drugnews.se
GH
England fortfarande
inkörsport för kat
Sedan Nederländerna kriminaliserade kat i början
av förra året, är Storbritannien den enda vägen in
i vår del av Europa för transporter av tuggdrogen
kat från Kenya, Etiopien och Jemen.
Storbritanniens inrikesminister Theresa May
meddelade i juli 2013 att kat skulle klassas som
C-drog, men politikerna i inrikesutskottet i det
brittiska parlamentet sa under hösten nej till
ministerns förslag. Kat är fortfarande en grönsak
som kan importeras legalt till England och smugglas vidare som narkotika till bl.a. Skandinavien.
Tullen i Oslo beslagtog i början av januari i år
392 kilo kat i en svenskregistrerad bil som kördes
av en portugis bosatt i Storbritannien.
Ett par dagar senare fann tullarna på flygplatsen i Tromsö 36 kilo kat i bagaget tillhörande en
rumänsk passagerare som anlänt med flyg från
London.
GH
Hascholja i e-cigaretter senaste flugan
De populära e-cigaretterna har blivit perfekta
hjälpmedel för cannabisrökare som vill röka offentligt utan att det märks. Röken består av vattenånga
som är luktfri och efter ett par bloss kan e-cigaretten stoppas ner i fickan tills man är sugen på nytt.
Den senaste trenden är elektroniska cigaretter
laddade med hascholja. Det har blivit en storsäljare i Colorado, där cannabis legaliserades den 1
januari 2014.
E-cigaretter luktar alltså inte och en patron med
hascholja ger både starka doser och varar länge.
36 kilo kat som smugglats med flyg.
Tyskar emot legalisering
65 procent av tyskarna är emot en legalisering
av marijuana, enligt en opinionsundersökning
publicerad i tidningen Stern.
Knappt en tredjedel, 29 procent, var positiva
till legalisering och sex procent av de tillfrågade
hade ingen åsikt.
Flest förespråkare av legal marijuana fanns
bland anhängarna till miljöpartiet Die Grüne,
där 51 procent ville tillåta produktion, försäljning och konsumtion av marijuana.
Elektroniska cigaretter gjorda för rökning av hascholja.
54
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2014
Källa: www.thelocal.de
Landet runt
Fick journalistpris för
’Narkotikalandet’
Radioreportern Randi Mossige-Norheim fick
Svenska Carnegie Institutets journalistpris 2013 för
sin uppmärksammade dokumentärserie Narkotikalandet. Motiveringen löd: ”en empatisk och tydlig
skildring av den misär som narkotikan skapar i
samhället, sedd ur olika medverkandes perspektiv”.
Det var under våren 2013 som Sveriges Radio
sände Narkotikalandet som innehåller många
intervjuer med narkomaner på Plattan, anhöriga,
poliser och politiker
Randi Mossige-Norheim är sedan tjugofem år
dokumentärmakare på Sveriges Radio, där hon
arbetar för P1-programmen Konflikt, Studio Ett
och P1 Dokumentär. Hon är flerfaldigt prisbelönt
för sina djupintervjuer och har bl.a. fått Stora
Journalistpriset, Torgny Segerstedts frihetspenna,
Jonas Weiss Memorial Award och Röda Korsets
journalistpris.
GH
Friad för rattfylleri – i sömnen
En 40-årig man hade ätit mat och druckit alkohol på en pub. När han kom hem tog han sömntabletter som han fått utskrivna av läkare och
han drack mer alkohol. Därefter har han inget
minne av vad som hänt, förrän han togs omhand
av polisen. Mannen hade då försökt köra med
sin bil, men fastnat i en snödriva.
En vän som bor i närheten har berättat att
mannen ringt och sagt att han skulle ta bilen och
komma över.
40-åringen åtalades för grovt rattfylleri, men
friades av Värmlands tingsrätt. Mannen hävdade att han kört bil i sömnen, alltså drabbats
av somnambulism. Tingsrätten accepterade att
mannen inte hade något brottsligt uppsåt att
köra rattfull, eftersom han inte hade räknat
med den bieffekt som blev följden av hans frivilliga intag av alkohol och sömnmedel.
GH
Bitcoinköpare lurade på pengar
Flera personer som skickat pengar till Sveriges
största bitcoinväxlingssida Kapiton har blivit av
med sina pengar. Computer Sweden skriver att
flera av de drabbade gjort polisanmälan och det
går inte längre att få kontakt med den 23-årige
ägaren till Kapiton.
Enligt Computer Sweden hade ägaren en årsomsättning på 70 miljoner kronor.
Radioreportern Randi Mossige-Norheim fick Svenska
Carnegie Institutets journalistpris 2013.
Källa: Computersweden.se
Spice gör fler sjuka än cannabis
Rökning av spice leder i många fall till sjukhusvård. Giftinformationscentralen registrerade 236
fall av förgiftning med spice under 2013 mor 96
fall året innan.
Programmet Kaliber i Sveriges Radio P1 rapporterade i mitten av januari om tre ungdomar
från Tidaholm som fått föras till sjukhus med
kramper sedan de rökt spice.
Flera experter har i medierna på senare tid
berättat om förgiftningsfall med spice och enligt
dem ger spice allvarligare skadeverkningar än
cannabis.
Spice har blivit en vanlig drog bland elever i
högstadiet och gymnasiet.
GH
Bitcoin är en ny typ av valuta som används för snabba
överföringar av pengar mellan personer eller företag
över hela världen, utan att någon tredje part är inblandad.
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2014
55
Taktiskt och strategiskt
polisarbete mot dopning
När polisen satsar resurser mot dopningsbrott genom små riktade insatser med ingripanden och förebyggande information, kan det vara en vinnande metod som minskar
våldet i nära relation och offentlig miljö.
Oktoberstormen Simone har dragit in över den skånska
slätten med vindar på över 25 m/s och de flesta håller
sig hemma. Eftermiddagen är fortfarande ljus och genom de stora fönstren i föreläsningssalen där jag sitter
kan jag se hur vinden frigör allt fler föremål från balkongerna i de fashionabla kvarteren i Västra Hamnen
i Malmö. För fjärde gången i min karriär har jag nu
lyssnat till Tommy Mobergs föreläsning om anabola
steroider, AAS, och förvånas av att jag ändå lyssnar.
Kanske för att han nu lagt till ett viktigt stycke där han
tar upp Breiviks strategiska användande av AAS.
Vi är cirka 60 poliser i salen, vi kommer från hela
Skåne och utgör personalen i Operation Pusher 4. Inför
operationen, som ska ske till kvällen, har vi samlats i
Malmö för en antidopningsutbildning. Initiativtagare
och arrangörer är Malmö Stad och underrättelsesektionen vid Polisområde Malmö. Förutom Moberg lyssnar vi till den outtröttlige tullaren Lars Hansson som
berättar engagerat om tillverkning av dopningsmedel
samt två narkotikapoliser som drar det viktigaste i
dopningslagstiftningen och polisens delegationsordning. Välbehövlig information visar det sig.
påstå att arbetet mot dopningsbrott omfattas av narkotikabekämpningen och effektmålen som finns uttalade där. Lika övertygad känner jag mig om att samma
chefer inte skulle kunna specificera varför arbetet mot
dopningsbrott är viktigt.
Vi som är specialister anser oss veta att arbetet mot
framför allt anabola androgena steroider kan minska
våld i nära relation och våld i offentlig miljö samt ta
bort en lönsam inkomst för dem som bedriver grov
organiserad brottslighet.
Någonstans har vi misslyckats förmedla denna kunskap till de strategiska ledningsgrupperna.
Polisbesök på dopningsliberala gym
Föreläsningen är slut och jag skjuter mina tvivel åt sidan. Nu ska vi jaga. Operation Pusher 4 går ut på att
vi ska åka raka vägen hem till våra närpolisområden
och självständigt försöka upptäcka dopningsbrott på
träningsanläggningarna. GoreTex-stället har åkt på och
genom tomma gator sätter jag och kollegan Linus kurs
mot två gym där vi vet att det råder en liberal inställning till hormondopning.
Operation Pusher 4 gav eko i medierna, som bland annat
denna rubrik hämtad från tidningen Metro.
Varför är arbete mot
dopningsbrott viktigt?
Under föreläsningarna funderar jag på varför vi sitter
där i salen. Varför arbetar vi mot dopning och vem
har gett oss uppdraget? Inte VARFÖR i den meningen
att Jag inte tycker arbetet är viktigt, utan varför vi gör
detta trots att det saknas uttalade mål för arbete mot
dopningsbrott i Polisens styrdokument. Vid en snabb
rundringning inför denna artikel hade ingen av de fyra
sydligaste polismyndigheterna några mål för arbetet
mot dopningsbrott under 2013. I mina funderingar
känner jag mig övertygad om att en högre chef skulle
58
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2014
Ren Träning Helsingborg är ett nätverk för friskvårdsanläggningar och föreningar som aktivt arbetar för en
doping- och narkotikafri träning. Nätverket samarbetar med
Helsingborgs stad och Polisen i Helsingborg.
Liksom på många andra håll i Sverige har Polisen
i Helsingborg ett samarbete med kommunen och
träningsanläggningarna mot dopning. Hos oss heter
nätverket Ren Träning Helsingborg. De anläggningar
som är med i samarbetet har antagit en gemensam
policy som deras medlemmar tvingas underteckna i
samband med att de löser medlemskap. Det gym vi
nu anländer till har valt att inte gå med i samarbetet.
Det ligger i en av de mer socialt ansträngda delarna av
staden och är populärt bland kriminella. Ägaren har
dock sagt att han inte har något emot att vi besöker
anläggningen. Han hälsar oss med sedvanliga artigheter och handslag, hans ögon och ansiktsuttryck säger
något annat.
Medan Linus ställer sig och skannar lokalen, tar
jag ett snack med ägaren. Som vanligt drar jag pitchen
om vikten av enad front och allt det där. Han avbryter
mig: - Jonas, branschen är stentuff och det är knappt
jag tjänar något. Går jag med i nätverket och tvingas
porta medlemmar som blir positiva på anabola blir
det konkurs direkt.
Min pitch faller död till golvet. Hur kan han hjälpa
oss utan att sänka sig själv? Oundvikligen har nu
inte bara hans medlemmar utan även han själv blivit
en måltavla för oss. Stormen verkar ha avskräckt de
flesta från att ge sig ut och det är glest i lokalen. Ingen
fångar vårt intresse, vi säger tack och vi drar vidare.
Det andra dopningsliberala stället är ett klassiskt
källargym så långt från TV-försedda trappmaskiner
man kan komma. Här är det första gången jag möter
ägaren, en tunn man i 50-årsåldern med cammobrallor, armykeps, löst hängande t-shirt i XXXL-typ och
en blick som hade låst dörren när jag tog i den om det
varit möjligt. Låt oss kalla honom Bengt.
Jag plockar fram ett stort leende och testar nätverkspitchen på Bengt. Bengt uttycker inga dopningsliberala åsikter men vill inte nätverka, eftersom han
anser att det råder en inställsam dubbelmoral hos de
större träningsanläggningar som är med i RIH - de vill
bara vara med för att det ser snyggt ut, inte för att de
egentligen bryr sig. Jag hugger blixtsnabbt: - Men det
är ju just därför du behövs Bengt, för att du bryr dig!
Vi snackar vidare och den kommande kroppsbyggartävlingen, Decembercupen i Lund, kommer på tal.
Samtalet avslutas med att Bengt gärna ser att vi besöker hans gym i tjänsten, men att det där med nätverkande får vänta.
med den utpekade. Om det är möjligt med hänsyn till
källan och förundersökningssekretessen försöker vi
hålla ett s.k. orossamtal, som till exempel: Det har
kommit in en uppgift till oss att du håller på med
anabola eller: ditt namn har dykt upp i en utredning
gällande dopningsbrott, vad har du att säga om det?
I samtalet med Paolo ger han själv sådan information
att det är mycket troligt att han just nu är inne i en
kur. En pågående kur innebär att man regelbundet
måste tillföra kroppen preparaten och att man som
brukare därför nästan uteslutande köper preparat
för hela kuren på en gång. Denna kunskap och att
Paolo i sitt försök att undkomma misstanke uppger
att han har ”gamla” sprutor och kanyler i sin bostad,
leder till misstanke om innehav och jag fattar beslut
om husrannsakan i bostaden. Eftersom vi bara är två
poliser får Paolo följa med dit och medan Linus håller
förhör och tar urinprov letar jag igenom lägenheten.
Väl i lägenheten ger Paolo upp, han inser att hans
stash kommer att hittas. – Ja, medger han, jag har
just påbörjat en kur. Grejerna ligger under sängen.
Där låg en mängd anabola steroider, sammanlagt drygt 12 400 enheter och lite väl mycket för
en kur tycker vi, men Paolo insisterar på ett trovärdigt sätt att det är en rejäl kur för honom själv.
Beslaget hos Paolo blir det största i Skåne under Operation Pusher 4.
Orossamtal avslöjar
Under tiden har Linus spottat en kille som ställt sig
i skymundan. Sweatshirten döljer hans kroppsform,
men Linus känner igen honom från ett fordonsstopp
ett år tidigare. Aningar om AAS-missbruk fanns redan
då, men undersöktes inte ytterligare. Vi går fram till
honom, legitimerar oss och undrar om han vill följa
med och prata lite. Inga problem. Han får heta Paolo.
Visst är synliga avvikelser på kroppen viktiga indikatorer för misstanke om dopningsbrott genom eget
bruk, men i vårt fall börjar det oftast med en underrättelse eller personlig kännedom som leder till samtal
Narkotikapolisen i Helsingborg har en egen sida på facebook
som man utnyttjar för att sprida information om sitt arbete,
både till allmänheten och till det klientel man ofta möter i
arbetet mot narkotika och dopning.
+
forts sid 61
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2014
59
Den upplevda upptäcksrisken ökar
Det relativt klena resultatet i Operation Pusher 4 kom
trots allt att få mycket stora och goda förebyggande
effekter. Föredömligt lade underrättelseroteln i Malmö
ut ett pressmeddelande om operationens genomförande
och resultat. Dessutom gjorde vi ett inlägg på vår egen
facebooksida - Polisen Helsingborg Narkotika - en kanal där vi vet att vi når ut till många av de som dopar
sig med hormoner i Helsingborgsområdet. När vi några
veckor senare kom över elektroniska konversationer
mellan personer som är aktiva i dopningsmiljön, blev
vi överraskade över hur man i den miljön närmast panikartat avbrutit kurer, slängt preparat, åkt på semester,
sovit på soffan hos vänner eller på annat sätt försökt
undkomma vad man upplevde som en storoffensiv mot
dopningsbrott. En markant ökad upplevd upptäcksrisk
med andra ord.
Ungdoms- och narkotikagruppen i Helsingborg har
sedan 2011 tagit fram och testat en metod som på ett
systematisk och professionellt sätt utnyttjar den virala
spridningen i syfte att öka den upplevda upptäcktsrisken eller på annat sätt påverka attityder och beteenden
i en för våra syften önskvärd riktning. Metoden kallas
Taktiska informationsinsatser, som jag kommer att
utveckla närmare i ett kommande nummer av denna
tidning.
Jag bedömer att de som använder anabola androgena steroider i syfte att bygga muskler är en målgrupp
som är särskilt känslig för riktade avskräckande budskap. Dels på grund av det grundläggande narcissistiska inslaget i kroppsbyggarkulturen, vilket innebär
att man ofta har ett stort kontaktnät med människor i
vilka man speglar sig själv och får bekräftelse. Ett budskap kan alltså vidarebefordras väldigt effektivt.
Dels lever många AAS-missbrukare relativt välfungerande liv med familj, anställning, vänner och har
alltså en social roll som seriösa och laglydiga medborgare. Det gör dem sårbara för budskap som ökar deras
upplevda risk att bli upptäckta och avslöjade.
Om detta stämmer så har arbetet mot dopningsbrott
potential att, genom små riktade insatser med ingripanden och förebyggande information, vara en metod
som minskar våldet i nära relation och offentlig miljö.
Kanske kan variationer på den pitchen få fäste på den
strategiska nivån?
n
Gruppchef Jonas Berg
Ungdoms- och narkotikagruppen
Npo Helsingborg
Narkotikautbildning för polisstudenter
Polishögskolan i Växjö utbildar sina polisstudenter i
praktisk narkotikabekämpning. Utbildningen består i
huvudsak av två delar. Den ena delen består av grundläggande teori avseende preparat och lagstiftning. Den
andra delen består av praktiska övningar där fokus ligger på att upptäcka narkotikabrottslighet och på ett offensivt sätt ingripa för att undvika att bevis förstörs.
Utbildningen har de senaste åren genomförts av narkotikapoliser från ungdoms- och narkotikagruppen i
Helsingborg och Söderåsen.
Fokus under utbildningen ligger på att varje student
skall kunna upptäcka och ingripa mot ett narkotikabrott, berättar Mathias Lööw, som till vardags arbetar
som gruppchef för ungdoms- och narkotikagruppen i
Söderåsen. Mathias har genomfört utbildningen under
ett par års tid och ger eleverna ett gott betyg.
– Vi möts av ett stort intresse och engagemang från
studenterna berättar Mathias. De är medvetna om att
de kommer att möta narkotikabrottslighet nästan dagligen, säger han.
Den praktiska utbildningen innebär övningar i olika
miljöer och med olika förutsättningar. Fordonsstopp,
ingripande i krogmiljö och husrannsakningar är några
av de miljöer som studenterna får möta i sin utbild-
ning. Praktiska tips från instruktörerna, som exempelvis hur man undviker att någon ”droppar” narkotikan,
tillsammans med feedback ger studenterna möjlighet
att diskutera olika lösningar på taktiska problem. n
Polisassistent Linus Jönsson
Ungdoms- och narkotikagruppen
Helsingborg
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2014
61
Tes¸ekkür Türkiye
Denna artikel är en erfarenhetsberättelse från tre SNPF-stipendiater som alla valde att
åka till vårt nordiska sambandsmansmannakontor i Istanbul. För er som inte behärskar
språket så betyder rubriken ”Tack Turkiet”. Tacket riktas till alla gästvänliga människor
som vi hade förmånen att träffa.
Istanbul en fantastisk stad
Har ni aldrig varit i Istanbul? Vad väntar ni på? En av
de mest fantastiska städer som finns väntar på er mindre än fyra timmars flygresa från Sverige. Europa möter
Asien. Omgiven av vatten på alla sidor. Maten är billig
och mycket god. Shoppingen oemotståndlig. Arkitektur
som får hela staden att andas ”Tusen och en Natt”.
Hypermodernt möter antikt i en enda skön blandning
av olika kulturer och historia.
Istanbul är en stor stad. Uppskattningsvis 15-17
miljoner människor bor i staden med tillhörande
förorter. Visst är det trångt. Visst är det bullrigt och
mycket trafik. Men, och här kom alla våra fördomar
på skam, staden är välorganiserad. Den är ren och
välhållen. Visst sliter försäljarna i basaren i dig, men
hela tiden med glimten i ögat. I folkvimlets trängsel
blir du nästan aldrig trampad på tårna. Det märks att
Istanbuls invånare har vanan inne att umgås många på
en begränsad yta.
64
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2014
I staden finns så många sevärdheter att man nästan
inte vet var man ska börja. Allt känns som ett måste.
Har ni begränsat med tid så bör ni dock inte missa en
båttur längs med Bosporen. Den gamla delen av staden
rymmer många sevärdheter som exempelvis Topkapi
som är sultanens gamla palats, Sultan Ahmet moskén
även kallad blå moskén och de gamla basarerna. Av
basarerna är nog kryddbasaren den som gör det största
intrycket. En fantastisk upplevelse för alla sinnen.
Det går bra för Turkiet, vilket märks i Istanbul.
Ekonomin i landet har haft och har fortfarande en
tillväxt väl i klass med exempelvis Kina. Stora byggprojekt, omfattande handel och export. Utländska investerare i kombination med låg inflation. Allt omvandlas
visuellt i Istanbul genom att gamla förfallna områden
renoveras och får ett välförtjänt ansiktslyft. En vanlig
uppfattning i väst är att Turkiet desperat vill tillhöra
EU. Utifrån vad som kan ses på plats är det nog snarare
så att EU behöver Turkiet.
Kryddbasaren i Istanbul är en fantastisk upplevelse för alla sinnen.
Istanbuls narkotikapolis
Istanbuls narkotikapolis, INP, grundades 1969 och har
en svart panter som emblem. Utöver narkotikapolisen
opererar även kustbevakning, tull(ej fiskal) och Gendarmer i området. De senare enheterna gör vissa narkotikabeslag, men narkotikapolisen står för 99 procent
av alla beslag. Istanbuls narkotikapolis opererar främst
i Istanbul, men även i andra delar av Turkiet.
Istanbulregionen är en av världens intensivaste
transitpunkter för handel. Narkotika är inget undantag. Av denna anledning så samarbetar polisen intensivt och framgångsrikt med polis från hela världen. Det
finns bland annat sambandsmän från 27 olika delar av
världen på plats.
Narkotikapolisen i Istanbul består av ca 600 poliser.
De håller till i en egen byggnad som ligger insprängd i
Istanbuls huvudpoliskvarter. På utsidan ser byggnaden
inte mycket ut för världen. Väl inne i byggnaden förstår man dock vilken nivå turkisk polis är på. Man har
ett säkerhets- och passersystem som får svenska polishus kortläsare att framstå som medeltida dörrhaspar.
I grova drag så kan man säga att man har en rotelindelning där man har en rotel för varje preparattyp. Där
finns också en avdelning som hanterar hemliga tvångsmedel, en gatulangningsenhet (som är den största).
Utöver detta så har man narkotikapoliser på flygplatserna och i hamnarna.
Fingersensorer ingår i det avancerade säkerhets- och passersystemet i polisens huvudkvarter.
Omfattande beslag genom uthålligt arbete
Det är nästan ofattbara mängder narkotika som tas i
beslag. Som ett exempel kan nämnas att INP mellan
den 15 mars och den 23 september, 2013 genomförde
ett hundratal operationer. Dessa operationer spänner
över allt ifrån hektobeslag av kokain hos sväljare i flygtrafiken till tonbeslag av cannabis och heroin i lastbilar
och containrar.
+
forts nästa sida
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2014
65
Man slår högt och lågt. Internationella syndikat
och smugglare plockas bort samtidigt som man också
fokuserar på gatulangning och inhemska försäljningsled. Ganska snart framgår en tydlig röd tråd i polisens
strategi. Man jobbar med uthållighet. Om man jobbar
i en operation så låter man det ta tid. Man gör inga
tillslag förrän man är säker på att kunna slå ut hela
kedjan så långt man kan nå.
I samband med en briefing passade jag på att ställa
frågan om prioriteringar mellan grov organiserad
brottslighet och exempelvis gatulangning. De turkiska
poliserna var oförstående till frågeställningen och
svarade att allt måste prioriteras samtidigt. Turkisk
polis har ett mycket klarsynt synsätt på narkotikabekämpning. Man ser en tydlig koppling mellan brottsförebyggande arbete, individfokus och arbete mot
grov organiserad brottslighet. En inställning som jag
avundas dem och som kommer sig av att man har en
polisorganisation som har förstått vikten av att prioritera narkotikabekämpning.
Bruk av narkotika är inte kriminaliserat i Turkiet.
Däremot griper man brukare och beslagtar narkotikan.
Straffet blir, om inte innehavet är för försäljning, en
slags villkorlig frigivning och överslussning till vård.
Polisen bedriver också omfattande brottsförebyggande arbete. Man har 19 olika projekt som fokuserar
på individen. Bland annat jobbar man aktivt i samverkan med skolan genom ett slags ”skolor mot knark”
där man utbildar såväl lärare som elever.
När det gäller eleverna så jobbar polisen med en
intressant strategi. Man fångar upp de mest framgångsrika och populära eleverna, elever som man redan vet
fungerar som förebilder och som påverkar värderingar
hos sina kamrater. Dessa får genomgå en särskild
utbildning där man gör dem till ambassadörer mot
droger.
En annan del av att hålla gatan ren från brott är
det omfattande kameraövervakningssystem som finns
i Istanbul. Ett hypermodernt övervakningssystem med
en ledningscentral som skulle få svenska radiooperatörer att gråta av lycka.
Vilka droger finns då på gatan i Istanbul? Självfallet
finns de vanliga drogerna i form av heroin, kokain och
cannabis. På senare år har dock även syntetiska droger
börjat få fäste i Turkiet. Den senaste tidens största problem är Bonzai (en syntetisk cannabinoid).
Narkotikapolisen möter också upp medborgarna
genom att vara väl vässade och snyggt representerade i
sociala medier. Hemsidan är en av de snyggare jag har
sett. Här har svensk polis något att lära. Är du nyfiken?
Gå in och titta på www.inp.gov.tr
Trender beträffande transit av narkotika
INP:s emblem, en svart panter.
”Släpp inte gatan”
Man kan lätt förledas att tro att det i Istanbul bara
finns utrymme för stora narkotikabeslag.
Narkotikapolisens gatuenhet är som tidigare sagts
den största enheten. Ett viktigt signalvärde.
Gatuhandlarna prioriteras extra högt på grund av
deras koppling till annan brottslighet som exempelvis
våld-, stöld- och sexbrottslighet.
66
En utbredd missuppfattning är att det bara transiteras
narkotika in i EU via Turkiet. I själva verket går narkotikan åt många olika håll. Självfallet är den klassiska
smugglingen av opium och heroin från Afghanistan och
Pakistan fortfarande ett stort problem. Turkiet har dock
varit väldigt framgångsrika i sitt arbete varför många
av rutterna numera går utanför Turkiet vid sidan av
Kaspiska havet eller mellan Kaspiska och Svarta havet.
Cannabis smugglas fortfarande från Turkiet. I de
östra delarna av Turkiet finns ganska omfattande
odling av marijuana. Landområdena är stora, glest
befolkade och mycket svåra att kontrollera.
I Turkiet finns en omfattande myrtrafik av kokainsväljare. Det grips kokainkurirer varje vecka på
Atatürk-flygplatsen. En del av beslagen är avsedda
för turkisk inhemsk marknad. Majoriteten är dock på
transit till Europa eller Sydostasien.
Ett stort problem, tämligen okänt i väst, är den stora
produktionen av metamfetamin i Iran. Stora mängder
tillverkas i laboratorier, smugglas via Turkiet och
vidare mot den stora marknaden i Sydostasien.
Ett annat relativt stort problem är ecstasy. Denna
drog smugglas i ganska stor omfattning från Europa
via Turkiet och vidare till Sydostasien.
Vid besök på Atatürk-flygplatsen kunde vi i narkotikapolisernas utsättningsrum se hur väl uppdaterade
man är. På väggarna finns aktuella kartbilder med alla
+
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2014
forts s 69
Från vänster syns stipendiaterna Ulrika Lindgren, Tullkriminalen Stockholm och Pål Stålfors, Tullen Arlanda/HK, därefter två
turkiska kollegor, stipendiaten Lennart Karlsson och sambandskvinnan Anette Pipping på Ataturk Airport.
kända huvudrutter markerade. Där finns även informationsdokument om gripna kurirer avseende profiler,
smugglingsmodus, resväg etc. Det är tydligt att man
värdesätter sin egen erfarenhet och kunskap. I stort
sett så kan man säga att polisen på flygplatserna och i
hamnarna jobbar som våra svenska tullare.
Samarbete pågår, önskas och efterfrågas
Sambandsmannafunktionen har sitt kontor på svenska
konsulatet i Istanbul. Konsulatet, en fantastiskt vacker
byggnad, ligger centralt placerad. Byggnaden är för övrigt den äldsta svenska byggnad som fortfarande vårdas
av Sverige utanför landets gränser. Tomten har varit i
svensk ägo sedan Karl den tolftes tid. Samarbete mellan
Sverige och Turkiet är förresten inget nytt påfund. Redan på vikingatiden fanns svenska vikingar i Istanbul.
De agerade livvakter åt den turkiska sultanen under
benämningen Väringagardet. Den som fortfarande vill
se spår av detta kan besöka Hagia Sofia och titta på de
runor som vikingarna ristade in i kyrkan.
Vår kompetenta sambandsman och hennes stab gör
ett fantastisk bra arbete. De hanterar många ärenden
varje vecka, stora som små. Tullväsendet är de största
uppdragsgivarna. En annan stor och mycket tidsödande
fråga är att hantera alla ärenden beträffande resande
som försöker resa in via Turkiet med hjälp av ”borttappade” svenska pass. Här har Sverige tyvärr seglat upp
på en inte så hedrande första plats beträffande denna
typ av ärenden. Turkiet, men även övriga EU-länder,
ställer sig nog frågan vad Sverige håller på med.
Turkisk polis låter meddela att man mycket gärna
vill samarbeta och att man även hoppas på att få samarbeta med svensk polis. Man vill också lyfta fram vikten av att få komma in tidigt i samarbetet. Ju snabbare
man kommer in desto enklare blir samarbetet.
Turkisk polis vill också marknadsföra ett nytt fantastisk internationellt utbildningscampus som man uppför
inom ramen för sin IPTC-verksamhet (Internationell
police training center).
Här bygger turkarna upp en hel stadsdel som kommer att användas som träningscenter för allt ifrån
bekämpande av organiserad brottslighet och utbildning av insatsstyrkor till antiterrorverksamhet. Centret
beräknas vara klart 2015. Vill ni se en häftig demo så
går ni in på webbsidan www.upem.pol.tr.
Det varma och gästvänliga omhändertagande som
vi stipendiater fick av vårt sambandsmannakontor och
våra turkiska kollegor gjorde denna resa till ett minne
för livet. Stort tack till alla narkotikapoliser och tullare i Istanbul, som gav oss en unik möjlighet till insyn
i deras arbete, och till vår fantastiska sambandsman
och hennes lika fantastiska assistenter. Vi vill också
tacka SNPF och Mediahuset för att vi fick möjligheten
att åka.
Men det största tacket ska riktas till de stora
ansträngningar som faktiskt görs i Turkiet för att förhindra införsel av narkotika vidare till EU och Sverige.
Tes¸ekkür Türkiye! n
Lennart Karlsson
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2014
69
”Super-Jim”
respekterad av smugglare
Han är tullinspektören i Helsingborg som oförtrutet jagar misstänkta smugglare vid
våra gränser. Jim Rugsten döptes i mitten av 90-talet till ”Super-Jim” av en kvällstidning som uppmärksammat att det var något speciellt med den här tulltjänstemannen som gjort fler narkotikabeslag än någon annan. Det var när han efter Sveriges
EU-inträde 1995 tjänstgjorde i Karlshamn under ett par år, som hans dåvarande chef
från okänt håll fått veta att Jim uppvisat fantastiska resultat i jakten på narkotikasmugglare i Helsingborg.
Som en konsekvens av EU-inträdet tvingades tullverket
säga upp närmare 200 tjänstemän bara i Helsingborg.
Jim var en av dem och hade mentalt accepterat att hans
tid som tulltjänsteman var över. Plötsligt fick han ett
telefonsamtal som ändrade på situationen. Han blev
erbjuden att flytta till Karlshamn som fortfarande hade
gräns mot icke EU-land. Han var först tveksam och gav
det hela en månad, men insåg snart att han trivdes och
stannade kvar i Blekinge i två år. Därefter fick han åter
anställning i Helsingborg och var efter ett par års frånvaro hemma igen. Idag tjänstgör Jim på gränsskyddsgruppen H 2 och trivs som fisken i vattnet.
Alltid på språng
När man träffar Jim slås man av hans öppna attityd.
Han verkar alltid vara på språng, för bakom hörnet
väntar nästa utmaning. Jag frågar honom naturligtvis varför det blev just tullen han sökte till. Han säger
att det var en ren slump då han 1985 såg en annons
i tidningen att tullverket sökte folk. Han lämnade in
sin ansökan och blev antagen i Helsingborg. Den första
introduktionen i arbetet var i Malmö men Jim kände
sig inledningsvis inte riktigt bekväm med sin statliga
anställning. Han säger att han tänkte ”att i det här dårhuset kommer jag inte att stanna”. Han tyckte inte att
cheferna imponerade. De tog visserligen ansvar men
inte mer. Han vände sig mot systemet som då rådde,
att cheferna tillsattes efter åldersprincipen och kanske
mindre av kompetens och vilja. Hur det än var så stannade han kvar och säger att otroligt mycket har skett
sedan dess. Idag ser han helt annorlunda på Tullverket
och dess chefer. Utvecklingen har gått framåt och dagens ledare är kompetenta, yngre och tar mycket mer
ansvar för verksamheten. Han är noga med att påpeka
att mycket av framgångarna inom jobbet är kollegernas
förtjänst. Det är stimulerande att arbeta med personer
som också vill framåt och tillsammans kompletterar
man varandra för att få en väl fungerande enhet. Sam-
72
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2014
tidigt ger det den egna personliga utvecklingen en knuff
i rätt riktning. Jim menar att det är en väldigt viktig del
i jobbet för att inte hamna i en stagnation. Han säger
också att det är roligt på jobbet, att han är privilegierad som faktiskt har ett arbete som han uppriktigt trivs
med.
I takt med att arbetsuppgifter försvunnit har nya
tillkommit. Sysselsättningen är omväxlande och arbetsområdet stort. Jakten på narkotikasmugglare prioriteras och det stora inflödet av alkohol och cigaretter
håller brottsbekämpningen igång. Vägarna in i landet
är många och för Jim och kollegorna handlar det om
att främst kontrollera resande i Helsingborgs färjelägen eller vid Öresundsbron i Malmö. Tågen från
Köpenhamn kontrolleras också. Den stora lastbilstrafiken i Trelleborg kräver sitt. Man arbetar även på
Sturups flygplats och färjeläget i Ystad. Tullverket har
också sedan några år tillbaka samma befogenheter som
polisen att göra nykterhetskontroller. Många är de
onyktra förare som upptäckts i färjelägena.
En annan viktig arbetsuppgift som tillkom 2004
är att gränsskyddsgruppen numera gör initiala utredningsåtgärder vid uppdagade smugglingsbrott såsom
beslagshantering, fotodokumentation, håller förhör
och har åklagarkontakt. Om det finns beslut om
husrannsakan, händer det att gränsskyddspersonalen
deltar i den. Att gränsskyddsgruppen inledningsvis tar
hand om en utredning underlättar för tullkriminalpersonalen som sedan fortsätter handlägga ärendet. För
Jim och hans kolleger är detta också en kompetenshöjning då man innan 2004 direkt lämnade ett beslag
vidare till tullkriminalpersonalen som kom till platsen
och tog över. Jim menar att det nya arbetssättet gör att
man känner sig mer delaktig i processen.
Trivs i gränsskyddet
Jim beskriver att jobbet ibland kan liknas vid en teaterpjäs där man får spela olika roller för att uppnå sitt
byta sitt nuvarande jobb mot ett annat i Tullverket.
Han svarar ett bestämt nej. Det har aldrig varit aktuellt för hans del. Han är väldigt nöjd med det han gör
idag och så länge han känner att han rör sig i rätt
riktning finns det ingen sådan önskan hos honom. Det
finns dock ett uppdrag som han tagit sig an. En gång
om året anordnar Kustbevakningen (KBV) den s.k.
Öresundsveckan, som är en fortbildning för personal
inom KBV. Kursen innehåller både teori och praktik.
Jim arbetar som lärare i den praktiska delen vilket
innebär övningar på Öresundsbron samt på tågen
från Köpenhamn. Jim som därmed fått en inblick i
KBV, säger att det är stor skillnad på KBV idag mot
tidigare. Myndigheten har utvecklats i samma riktning
som Tullverket och precis som hos tullen finns idag ett
annat tänk, särskilt när det gäller narkotika.
Spritdoft avslöjade smuggling
Tullinspektören Jim Rugsten har avslöjat många narkotikasmugglare under sina snart trettio år i Tullverket.
mål. Det gäller att verkligen prata med dem han ska
kontrollera, försöka få ärliga svar och bedöma om
det finns någon trovärdighet eller inte i det han får
berättat för sig. Det finns inga färdiga mallar för vilken vändning ett ärende tar. Alla fall är unika och de
olika lösningar han finner på skiljer sig från gång till
annan. Man får helt enkelt anpassa sig till situationen,
vilket självfallet kräver stor flexibilitet och lyhördhet
av tjänstemannen. Jim poängterar också respekten för
människor. Han säger att det inte är hans sak att döma
någon, den uppgiften vilar på andra. Lika lite som han
dömer någon, lika lite vet han vad det är som lett fram
till att någon begår ett brott. För Jim är det av största
vikt att aldrig skiljas från någon resenär i ovänskap.
Även om det varit hårda tongångar under en kontroll
och man haft olika uppfattningar om saker och ting,
ser han det som betydelsefullt att ge ett handslag och
säga ”trevlig att träffas” innan man skiljs åt. Jim menar
att tanken är att utomstående ska förstå hur tullverket
även är till för att hjälpa människor. Förhoppningsvis
blir tullarna respekterade i sitt arbete och den som fått
ett bra bemötande tar kanske med sig en positiv syn på
Tullverket och dess personal. Undertecknad kan vittna
om att detta stämmer. Som utredare vid tullkriminalen
har jag mött flera, både i arrester och i häkten som ber
mig ta med en hälsning till Jim.
Jim fick frågan om han aldrig har funderat på att
Intervjun lider mot sitt slut och jag måste ju fråga Jim
om det är något särskilt beslag han vill berätta om. Han
säger att det finns många historier att berätta men en
som tillhör det ovanligare slaget ger han mig.
För ett antal år sedan kom en norskregistrerad trailer till Helsingborg med färjan. Lasten bestod av ett
stort cementblock som vägde 14 ton. Ekipaget togs
ut för tullkontroll. Ganska tidigt fattade Jim och hans
kolleger misstanke om att allt inte stod rätt till. Man
tyckte att det var något konstigt med chauffören även
om det inte gick att säga vad. Enligt chauffören kom
betongblocket från hamnen i Hamburg där man testat
cementen för att se hur bra det klarade påverkan av
vatten. Jim tog kontakt med norska tullen som blev
väldigt intresserade av både chaufför och last, men
ville inte säga något mer. Eftersom tullare är ett envist
släkte, gav man inte upp känslan av att det var något
skumt med alltsammans. Trailern kopplades loss från
dragbilen och man gjorde en utförlig kontroll utan att
finna något. Det fanns då inte mer att göra utan chauffören var fri att åka när han kopplat på trailern igen.
Tyvärr var detta ingen tursam dag för norrmannen.
När han skulle köra ut från garaget med den påkopplade trailern, tappade han den vilket omöjliggjorde
fortsatt resa den kvällen. Det blev till att parkera sig för
natten. Då chauffören inte tyckte det var så trivsamt i
bilen lämnade han helt sonika den. Tullen hade i det
läget inga befogenheter att hålla chauffören kvar men
man bestämde att bevaka ekipaget under natten. På
morgonen gick Jim och kollegerna in i bilens hytt och
märkte att det luktade sprit. Trots ihärdiga försök gick
det inte att hitta anledningen. Man fattade då beslut
om att ta ner en expert från ett företag med inriktning
på cement och man började knacka loss cementblocket. Äntligen kom bekräftelsen att man haft rätt hela
tiden. Inne i blocket dolde sig nämligen två tankar à
5000 liter, innehållande 96-procentig sprit. Troligtvis
hade det uppkommit någon spricka när trailern tappades och spritdoften börjat läcka ut. n
Ulla-Stina Nilsson
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2014
73
Boktips
Kaffe med Rån
Trivsam skröna om senil
olydnad är en bra sammanfattning för Catharina Ingelman-Sundbergs bok Kaffe
med rån.
På det privata vårdföretaget AB Diamantens Servicehus får de boende känna
av besparingarna medan personalen lever i sus och dus.
För att gamlingarna inte
ska protestera förvandlas de till fogliga får med lugnande piller.
Maten är tråkig, utflykterna få och allteftersom
försvinner även bullarna till kaffet liksom juldekorationerna. Syster Barbro är mer intresserad av direktören
som driver servicehemmet än de gamla och hennes sätt
att få hans uppmärksamhet är att dra in på kostnaderna.
En dag får bokens hjältinna, den 79-åriga Märta,
nog och samlar ihop sina vänner Snillet, Krattan, Stina
och Anna-Greta och bildar ”Pensionärsligan”. Märta
och Snillet, de modigaste och driftigaste i gänget är
snart igång att planera för hur det skall begå någon
form av brott som genererar pengar, dels pengar de
skall skänka till sjuka och gamla och dels för att de
själva skall få en härlig fängelsevistelse med god mat
och utomhusvistelse. Med Märta som boss ger de sig
på allt från ekonomisk brottslighet till att kidnappa
dyrbar konst på Nationalmuseum. Pensionärsligan kan
obemärkt begå brott och stjäla dyrbar konst utan att
upptäckas.
Detta blir en slags symbol för hur osynliga äldre
människor kan bli. De betraktas av samhället som
harmlösa inredningsdetaljer och ett problem i stadsbudgeten. Äldreomsorgen är i Sverige i vissa fall under
all värdighet och det lyckas Ingelman-Sundberg faktiskt
lyfta fram samtidigt som hon behåller glimten i ögat.
Det är en lättsam kriminalkomedi med hög mysfaktor
som får en på gott humör och en riktig feelgoodbok i
vintermörkret.
Författare Catharina Ingelman-Sundberg
Fallvatten
En hel höst har norra Norrland plågats av regn. Till slut
blir trycket i kraftverkets vattenmagasin för stort. En efter
en brister dammarna.
Luleälven dränker människor, djur och bebyggelse.
Det blir en dominoeffekt som
bygger upp en gigantisk flod
som sväljer älvdalen ända
ner till Luleå.
Bland dem som drabbas är den urbane same som
kör sport-Saaben för sitt liv, samtidigt som tsunamin
växer i backspegeln. Vi träffar även den självmordsbenägne helikopterpiloten Vincent som söker döden
mot berget, hans gravida dotter och hans förlupna
hustru. Här finns även den utbrända lärarinnan och
kraftverksarbetaren Barney, som äntligen får chansen
att visa kvinnorna vem som faktiskt är starkast.
Deras öden flätas samman i den desperata kampen
mot katastrofen.
Det är tack och lov ingen ögonvittnesskildring,
även om författarens skarpa blick för oändligt många
detaljer skulle få en att kunna tro det. Romanens röda
tråd är människans litenhet inför naturens krafter. Här
är det inte älgarna som demonstrera utan moder jord!
Naturen, vattnets kraft och storslagenhet i all ära, men
det är människorna som gör berättelsen. Och de agerar
och reagerar både klokt och dumt och framförallt irrationellt över det fakta som finns på bordet.
Mikael Niemi skapar ett våldsamt tryck i sin historia
som utspelar sig under en och samma dag. Det går fort
när han berättar om katastrofen som faktiskt skulle
kunna hända.
Fallvatten beskrivs med norrländsk humor, ironi och
med glimten i ögat och när katastrofen är framme så
är vi i alla fall bara människor. I all förödelse märks
en uppenbar glädje i att få lyfta fram och visa det
norrländska kynnet och den samiska kulturen. Texten
är omsorgsfullt format och en ren njutning att ta del
av och det lär dröja innan jag glömmer samen Adolf
Paavals kamp mot döden i sin älskade Saab. Han som
nere på älvens botten ståndaktigt tänkte fan, Saaben,
det är ingen bil ”man spottar i ”.
Bokförlag Forum
Recension Åsa Dahlberg
Författare Mikael Niemi
Förlag Pocketförlaget
76
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2014
ror ger en
oramat. För
Boktips
Böcker som kan beställas från SNPF:s hemsida www.snpf.org
Narkotika, dopningsmedel och
hälsofarliga varor
Upplaga 11.1
mband med
uk. Fylliga
nska termer.
parat, miss­
miljöer.
om härmed
utbildning,
ra grupper
har utgivits
r ges ut av
otikapolis­
ing:
snpf.org
npf.org
ediahuset.se
78-91-87514-36-4
Narkotika, dopningsmedel och hälsofarliga varor
ger en detaljerad bild av
narkotika
det aktuella svenska missdopningsmedel och
11.1
h ä l s o fa r l i g a va r o r
brukspanoramat. För ett
hundratal aktuella droger
beskrivs deras sammansättning, missbruksmönster, ruseffekter, skadeverkningar och russymptom. I särskilda avsnitt beskrivs
skador i samband med missbruk samt metoder för att
upptäcka missbruk. Ett hundratal bilder, huvudsakligen i färg, visar preparat, missbruksattiraljer och propagandamaterial. Fylliga ordförklaringar ger upplysningar om viktiga juridiska och medicinska termer.
Med sin elfte upplaga (2012) når Narkotika, dopningsmedel och hälsofarliga varor upp i 385.000 exemplar.
Skriften har fått omfattande användning i utbildning,
upplysningsverksamhet och dagligt arbete inom stora
grupper som kommer i kontakt med missbruksproblem. Den har utgivits även på engelska, estniska, isländska och ryska.
Narkotika, dopningsmedel och hälsofarliga varor ges ut
av Svenska Carnegie Institutet och Svenska Narkotikapolisföreningen.
Den idiotiska
klubben
En bok av Göran Bohlin
Den idiotiska klubben kom ut
första gången våren 1995 och
är nu uppdaterad och utökad
med 80 sidor. Boken kan ses
som en resa från mitten av
1950-talet och fram till 2006
och där ges under resans gång
exempel på rockmusikens efterhand allt vanligare kopplingar till narkotika. Boken
skildrar också enskilda rockartisters koppling till droger, dödsfall på grund av narkotika, narkotikautvecklingen på de stora sommarfestivalerna i vårt närområde
m.m.
Anabola Androgena Steroider 2.1
ANABOLA
ANDROGENA
STEROIDER
Anabola
Androgena
Steroider
Upplaga 2.1
Den globala marknaden
för anabola androgena
steroider, AAS, är mycket
omfattande och lukrativ.
Missbruket av AAS-preparat är etablerat och den
illegala hanteringen belastar rättsväsendet och sjukvården alltmer.
Gunnar Hermansson och Tommy Moberg
I skriften Anabola Androgena Steroider ges en orientering om bakgrunden till problemet fram till den aktuella situationen, missbruksmönster, effekter och bieffekter, påverkan på hjärnan, behandling, preparatöversikt,
illegal tillverkning, lagstiftning och beslag, Internethandel, AAS och våld samt slutligen samhällets åtgärder.
Den nya uppdaterade upplagan av Anabola Androgena
Steroider är också kompletterad med ett antal nya bilder. Med sitt okomplicerade språk ger den en heltäckande beskrivning av AAS-problemet och lämpar sig väl
för människor i alla åldrar som vill skaffa sig grundläggande kunskaper om ett aktuellt och angeläget samhällsproblem.
Författare: Gunnar Hermansson och Tommy Moberg
Utgivare: Mediahuset i Göteborg AB och SNPF
Mandom, mod
och morske män
En bok av Tommy Moberg &
Gunnar Hermansson
Behovet av hjälp och behandling för fysiska och psykiska
besvär relaterade till missbruk
av anabola steroider ökar.
Sambandet mellan AAS-missbruk och våld är ett vedertaget faktum men mörkertalet
är stort. Under flera år har en växande illegal marknad
av anabola steroider noterats och samhällets motåtgärder behöver förstärkas. Boken belyser ingående AASproblematiken ur tre olika samhällsperspektiv; medicinskt, rättsligt och socialt.
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2014
77
Varning för farliga tillskott
Riksidrottsförbundet (RF) lanserade i början av
året två korta filmer som pekar på riskerna med kosttillskott. Budskapet i filmerna är att tävlingsidrottare
och styrketränande motionärer ska avhålla sig från att
använda någon form av de prestationshöjande eller
viktminskande preparat som säljs på den så kallade
kosttillskottsmarknaden.
Ambitionen med filmerna är mycket lovvärd, det
finns ingen anledning att köpa och använda dyra och
okända preparat som utlovar snabba resultat med vikt,
styrka eller prestation. Sådana preparat innehåller inte
sällan dopingklassade eller på annat sätt förbjudna
substanser.
I filmerna talar man tyvärr oavbrutet om kosttillskott (som per definition ska utgöras av näringsämnen
som finns i mat, t.ex. vitaminer och mineraler), när
filmerna egentligen handlar om sporttillskott som
kan orsaka en dopingavstängning eller vålla kroppslig
skada.
Exempel på sådana preparat under senare tid är
Craze, Jack3d och OxyElite Pro, populära tillskott som
använts för viktminskning. Utan att det framgår av
innehållsförteckningen har det visat sig att preparaten
innehållit DMAA, som också kallas metylhexanamin.
Substansen har amfetaminliknande effekter och har
nu förbjudits i flera länder, däribland Sverige.
Göteborgsposten (GP) publicerade i augusti
2013 en intressant artikel om antalet friidrottare
som belönats med medalj under 2000-talets OS,
VM och EM och som dessutom vid något tillfälle förekommit eller förekommer i dopningssammanhang. Informationen hade hämtats från
The international track and field annual, IAAF
och BBC.
78
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2014
Ett problem med trovärdigheten i RF:s filmer och
i den allmänna debatten är
att Craze m.fl. kallas kosttillskott, när de egentligen visar sig vara droger
som borde kunna jämföras med andra nätdroger. Man möjliggör
då för tillverkarna att på
ett smart sätt marknadsföra dem som tillskott i
en gråzon som är i det
närmaste oreglerad.
Regeringen utreder
nu möjligheten av att
snabbare kunna utfärda
nationellt saluförbud för
farliga sporttillskott, ett litet
steg i rätt riktning.
n
RF:s filmer ”Är du beredd att ta risken?” kan du se
på www.facebook.com/svenskantidoping Gunnar Hermansson
Det handlade om 124 guld-, 105 silver- och
79 bronsmedaljörer. Totalt hade alltså 308
medaljer delats ut i dessa utomhusmästerskap
till friidrottare som någon gång erkänt, straffats eller är under utredning för misstanke om
dopning.
Enligt GP innebär detta att någon av de 308
medaljörerna, de flesta kortdistanslöpare, har
funnits med på nästan varannan prispall i OS,
VM eller EM-sammanhang under 2000-talet.
– Jag är inte speciellt förvånad, säger Arne
Ljungqvist, vice ordförande i antidopingbyrån
Wada, till GP. I Wadas regi genomförs 250 000
– 300 000 dopingkontroller varje år inom
världseliten enligt Ljungqvist som inte tror på
en dopingfri framtid.
Ingen av 308 friidrottarna är svensk. Antalet
dopingtester som utförs av Riksidrottsförbundet
har dessutom minskat drastiskt under tio år,
från cirka 4 000 kontroller under 2004 till
3 100 i år. De avancerade testmetoderna för
dopingprov har blivit allt dyrare, men anslagen
till RF har inte ökat.
Gunnar Hermansson
SVENSKA
POLISFÖRENINGENS TIDSKRIFT
Nr 2/2014
Nästa nummer kommer ut i april 2014.
Huvudtemat blir Nordamerika.
Dessutom kommer en redovisning av Maskeradligans senaste bravader,
en stipendieresa till Colombia och en del annat.
Vi tar tacksamt emot artiklar, notiser och tips. Skicka till [email protected].
STIPENDIERUTAN
Följande stipendier har SNPF-medlemmar möjlighet att komma i åtnjutande av. Nomineringar och intresseanmälningar skall vara SNPF tillhanda senast den 1 februari varje år.
Givarna utser därefter sina stipendiater och namnen tillkännages på SNPF:s årliga utbildningskonferenser.
SNPF:s resestipendium till PNOA:s
årliga utbildningskonferens i
Harrisburg, Pennsylvania.
Styrelsen utser efter nominering en SNPF-medlem att
medfölja någon från styrelsen till PNOA. För datum m.m.
se www.pnoa.org.
Mediahusets resestipendium till CNOA:s
årliga utbildningskonferens I Kalifornien
Styrelsen utser efter nominering en SNPF-medlem att
medfölja någon från styrelsen till CNOA. För datum m.m.
se www.cnoa.org
SNPF:s stipendium för Årets Observation
Stipendiet tilldelas SNPF-medlem som genom en vaken
iakttagelse bidragit till ett viktigt eller avgörande ingripande
mot narkotikahantering. Stipendiet är på 5 000 kronor.
SNPF:s PTN-stipendium
Styrelsen utser varje år efter nominering en SNPF-medlem
att medfölja någon från styrelsen till studiebesök hos nordisk PTN-sambandsman i Europa.
80
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2014
Övriga stipendier som delas ut på SNPF:s
utbildningskonferens
Tullverkets stipendium
Årets narkotikabekämpare10 000 kr tilldelas tulltjänsteman för utmärkta insatser inom Tullverkets narkotikabekämpning.
Svenska Carnegie Institutets polisstipendium
Stipendiet på 25 000 kronor går till en förtjänt polisman
för att bereda honom eller henne möjligheter till studier
och forskning i frågor som rör narkotikaproblem. SNPF:s
styrelse nominerar kandidater till SCI polisstipendium. Vi
tar gärna emot era förslag till kandidat.
Resebidrag
Medlemmar i SNPF har även möjlighet att, när som helst
efter ett års medlemskap, hos styrelsen ansöka om resebidrag för studieresa.
Se villkor på hemsidan www.snpf.org