svenska polisföreningens tidskrift

SVENSKA
POLISFÖRENINGENS TIDSKRIFT
Nr 4/2010
Prisbelönt redaktör
Prevention, piss och påföljder
Ställer upp mot narkotika och våld
Överförskrivande läkare åtalad
Läkemedelsassisterad behandling för drogmissbrukare
INNEHÅLL
Svenska
Narkotikapolisföreningens
Tidskrift
ANSVARIG UTGIVARE:
Mika Jörnelius
CHEFREDAKTÖR:
Gunnar Hermansson
REDAKTIONSKOMMITTÉ:
Gunnar Hermansson (GH)
Jonas Hartelius (JH)
Lennart Karlsson (LK)
Jessica Vikberg (JV)
ADRESS:
SNPF:s Tidning
Polismyndigheten i Västra Götaland
LKP – NarkR
Box 429
401 26 Göteborg
Telefon: 070-751 53 71
Webb: www.snpf.org
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGENS
ANNONSAVDELNING:
c/o Mediahuset i Göteborg AB
Marieholmsgatan 10
415 02 Göteborg
Telefon: 031-707 59 55
Fax: 031-84 86 82
[email protected]
MEDLEMSKAP 150 KR PER ÅR
Ansökan om medlemskap inges till
styrelsen Svenska Narkotikapolisföreningen;
Box 429, 401 26 Göteborg
Tel: 010-562 83 53.
Ansökan via hemsidan www.snpf.org
Postgiro SNPF 63 73 06-2
ADRESSÄNDRING:
Skicka e-post till [email protected] eller
ring tel 010-562 83 53.
MANUSSTOPP:
1 februari 2011.
Utgivning v.10-11, 2011. Skicka in bidrag
och bilder i god tid före manusstopp till
[email protected]
OMSLAGET:
Ordföranden har ordet.............................................................................2
Info från styrelsen....................................................................................3
Redaktörens spalt...................................................................................3
SNPF:s redaktör belönas........................................................................6
Inbjudan till SNPF:s utbildningskonferens i Örebro................................7
Så fungerar drogtester..........................................................................10
Prevention, piss och påföljder...............................................................14
Otillräcklig lag om drogtester.................................................................18
Unga KRIS breddar sin antidroginformation i skolor.............................22
Ställer upp mot narkotika och våld........................................................26
Mia delar med sig av sina erfarenheter.................................................30
Svenska krogpoliser i New York...........................................................34
Stora narkotikabeslag vid trafikrazzior..................................................38
Överförskrivande läkare åtalad.............................................................42
Hög dödlighet hos narkotikamissbrukare..............................................46
Info från SKL: Vad nytt på Spice-fronten..............................................50
Rättsrutan: Alternativa metoder att stoppa narkotika............................51
Notiser:Världen runt.............................................................................54
Landet runt...............................................................................55
Aktiv drogbekämpning i Norrbotten.......................................................58
SNPF-utbildning i Kalmar drog fullt hus................................................61
Läkemedelsassisterad behandling för drogmissbrukare.......................64
Musikterapi på behandlingshem............................................................69
De öppna drogmarknaderna i Oslo.......................................................72
Boktips...................................................................................................76
Lösning och vinnare till Kryss 3-10.......................................................78
Stipendierutan.......................................................................................78
Kryss 4-10.............................................................................................80
Stora narkotikabeslag
vid trafikrazzior
-Oj va många ni är,
har det hänt någonting?
Det var många bilister som reagerade
på det antal poliser som de möttes av
när de vinkades av från E4 och in till
trafikplatsen Mora Stenar strax söder
om Uppsala.
Detta var den tredje trafikrazzian av fyra
planerade för året. Närmare 700 fordon
strömmade igenom razzian mellan klockan
18 och 01 en vanlig torsdag.
Bakgrund
2009 beslutade operativa ledningsgruppen i Uppsala
att man skulle genomföra fyra trafikrazzior under året.
Myndigheten skulle ta till vara på all kompetens som
var tillgänglig för att på bred front bekämpa och uppdaga mängdbrott samt trafikbrott på de stora vägnäten
i Uppsala län.
Uppdraget att organisera samt genomföra razzian
fördelades på personal från trafikavdelningen samt
gatulangningsenheten våren 2009. Man bestämde sig
för att förlägga trafikrazziorna på torsdagar för att
maximera upptäckten av fordon som transporterar
narkotika. Man bestämde även att man under året
skulle genomföra två razzior dagtid samt två razzior
kvällstid. Några veckor senare genomfördes den första
trafikrazzian. Efter fyra genomförda razzior hade myndigheten producerat 2994 blås, 45 ringa narkotikabrott, 30 drograttfylleri, 100 talet ordningsbotar samt
primärrapporter, 15 olovliga körningar, 9 gripna varav
en för 12 gram heroin, flertalet utmätningar av kronofogden samt 100 tals utlänningskontroller. Ingen hade
förväntat sig detta resultat.
I slutet av september i år genomfördes den femte och
mest lyckosamma razzian sedan uppstarten.
38
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-10
PRODUKTION OCH TRYCK:
Åkessons Tryckeriaktiebolag
Box 148, 361 22 Emmaboda
Telefon. 0471-482 50
YCkeri
tr
liC
Sidan 58
leri. Efter husrannsakan i bilen med hund återfanns
400 gram hasch som låg väl dolt under baksätet.
Vid 01-tiden genomsöktes en bil då föraren blev
misstänkt för drograttfylleri. I bagageluckan anträffades det en Airbag som var stulen.
Upplägg
Senaste trafikrazzian
Med hjälp av transportstyrelsens vägmärken och forDen senaste trafikrazzian skedde i slutet av september
don styrs trafiken sakta men säkert in mot trafikplatsen
en fin höstkväll. Förväntningarna var höga då de sex
Mora Stenar. Trafikregleringen började ca 500 meter
tidigare trafikrazziorna inte hade gjort någon besviinnan rastplatsen. Cirka 100 meter innan infarten till
ken.
trafikplatsen Mora Stenar ser trafikanterna för första
Strax efter klockan 21 på kvällen kontrollerades en
gången polisen. Polisen som trafikanterna mötts av har
Genom bland annat telefonavlyssning och fysisk
grön pickup med tre personer. Vid samtal med persotill uppgift att profilera och sålla personer och fordon
Ett av många narkotikabeslag gjordes i en ryggsäck som
spaning lokaliserades en kroppsbyggare i Umeå som
nerna uppgav de att de hade varit till Stockholm och nu
som passerar sakta förbi.
innehöll tre kilo hasch.
den egentlige mottagaren av flaskorna och sedermera
var på väg hem till Borlänge. Samtliga upplevdes som
Uppgiften delas av poliser från trafikavdelningen
huvudman i hela ärendet.
nervösa. Föraren blev misstänkt för drograttfylleri samt
samt gatulangningsenheten.
Umeåbon
mottog också paket från Spanien som
båda passagerarna för ringa narkotikabrott genom eget
Efter trafikrazzian hade vi sju personer gripna
missSållningspatrullen står i förbindelse med stopperpainnehöllVi10 ml tomma injektionsflaskor, kapsyler,
bruk. I samband med husrannsakan i bilen anträffades
tänkta för narkotikabrott/grovt narkotikabrott.
trullen via radiosystemet Rakel. De intressanta bilarna
etiketter
det en ryggsäck som innehöll tre kilo hasch. Samtliga
hade sökt i 13 bilar med hjälp av narkotikahund, sjuoch annat som behövdes för att fylla den
vinkas in till kontrollplatsen av stopperpatrullen.
insmugglade vätskan i injektionsflaskorna. Sedan de
tre greps misstänkta för grovt narkotikabrott.
personer var rapporterade för ringa narkotikabrott,
Därefter vinkas bilarna fram till kontrollpersonal som
små flaskorna
förslutits med speciell utrustning och
Kort därefter kontrollerades en bil med två persosex personer var rapporterade för drograttfylleri,
två
består av personal från trafikavdelningen, gatulangförsetts med etiketter, skickades de av Umeåmannen
ner. Passageraren var märkbart påverkad av narkotika.
personer var rapporterade för brott mot knivlagen,
ningsenheten, närpoliser samt aspiranter med handtill 19
återförsäljare
i Karlstad, Örebro, Göteborg och
Varken föraren eller
passageraren
polisen.
närmare
700 utandningsprover
genomfördes,
flyledare. Stopperfunktionen meddelar även SNPF:s
om vissa årliga Norrlandsseminarium
hölls
i Luleå förekom
den 25hos
november.
Trots
20-gradig
kyla
Malmö. På de välgjorda etiketterna framgick preparatblev misstänkt för drograttfylleri samt passagande inspektioner, 100 talet utfärdade ordningsbotar,
invinkade bilar är intressanta ur narkotikasynpunkt.
samlades 75 deltagare Föraren
på Nordkalotten
Hotell & Konferens för några timmars
utbildning.
namn, AAS-substans och mängd samt företagsnamnet
geraren misstänkt för ringa narkotikabrott genom eget
91 utlänningskontroller.
På kontrollplatsen samverkar polisen med personal
Dutch
bruk. Vid visitering av passageraren anträffades det 70
På väg hem efter trafikrazzian visste jag inte
om Lab.
jag
från Kronofogdemyndigheten.
i Spanien, en serb som under flera år
gram portionsförpackat hasch samt marijuana.
skulle vara glad eller förtvivlad. Vi hade på enAvsändaren
vanlig
Efter genomförd kontroll slussas fordonen ut från
bott iutan
Sverige, försåg mottagare i flera länder med
sa Dahlberg och Gunnar Hermansson,
Vid midnatt ansvariga
kontrollerades en bil med tre personer.
torsdag beslagtagit tre och ett halvt kilo cannabis
trafikplatsen. För att passera sista utposten av trafiksteroidvätska
och
övrig utrustning. Det egenhändigt
för
upplägget
och
genomförandet,
inledde
med
en
Samtliga blev misstänkta för narkotikabrott genom
underrättelser eller längre spaning. Hur mycket narkoplatsen får förarna av fordonen uppvisa blåsröret som
påhittade
eget bruk samt föraren även misstänkt för drograttfyltika missar vi på de dagar vi inte har trafikrazzia?
■ namnet Dutch Lab kan ha förekommit på
de får med sig i samband med kontrollen. kort information om Svenska Narkotikapolisföreningen,
AAS-marknaden sedan 2002.
eftersom seminariet var öppet för alla inom rättsväsenÄrendet utreddes inledningsvis av polisen i Sundsvall
det.
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGENinnan
4-10 det
39 uppgraderades till grov organiserad brottsligTF länspolismästaren i Norrbotten, Per Karlsson,
het och aktionsgrupperna tog över i september 2009.
höll ett kortare inledningsanförande, där han framhöll
Jari Kiemunki och hans kollegor i Umeå fick ansvar
att Norrbotten fortfarande har en specifik narkotiför en del av ärendet och började med att bearbeta
karotel som ofta samverkar med andra myndigheter
och analysera 800 inspelade telefonsamtal och annat
i det egna länet och med polis och tull i Finland.
insamlat material.
Drogbekämpningen bedrivs effektivt och det är viktigt
Efter ytterligare tre månaders spaning och utredning
att personalen utvecklas, till exempel genom utbildning
deltog ca 400 poliser, inklusive den nationella insatsom droger, vilket Per Karlsson menade till stor del
styrkan, i ett samordnat tillslag på 12 orter från Umeå
numera sker genom SNPF:s försorg.
till Spanien. 30 personer greps som planerat, men
huvudmannen i Spanien lyckades undkomma. Hans
Många nya Internetdroger i år
sambo greps och fördes till Sundsvall liksom mängder
Hittills under 2010 har 14 substanser klassats som
av beslagtaget gods.
narkotika. Fyra av dessa är syntetiska cannabinoider
Svensk-serbens affärsidé var att importera AASoch ytterligare 11 syntetiska cannabinoider regleras
substanser i pulverform från Kina, blanda upp med
sedan den 1 oktober av lagen om förbud mot vissa
oljor och förpacka i olivoljeflaskor i Spanien och därhälsofarliga varor. Allt fler nya missbrukssubstanser
efter sälja vidare till kontaktpersoner i olika länder,
lanseras via Internet och försäljningen sker öppet på
däribland till kroppsbyggaren i Umeå.
olika svenska hemsidor tills drogerna förbjuds genom
Umeåbons återförsäljare var i sin tur ”egna företagabeslut av regeringen.
re” som sålde diverse steroidpreparat via Internetforum
Gunnar Hermansson redogjorde för detta och om
eller hemsidor. Var och en hade en grupp medhjälpare
För att kunna förvara och presentera alla beslagtagna previkten av att informera Läkemedelsverket respektive
omkring sig, för att ta emot försändelser, skicka paket,
parat i Operation Liquid och all utrustning för den illegala
Folkhälsoinstitutet om nya och ännu ej reglerade drohantera pengar och utbetalningar, lagerhålla varor
tillverkningen av anabola steroider, har polisen hyrt in sig i
ger som upptäcks på marknaden. De båda myndighem.m.
ett bergrum i Sundsvall. Utrymmet disponeras i vanliga fall
terna ansvarar för att samla in och sammanställa tillav tullen för förvaring av beslagtagen sprit och cigaretter.
Tio månader efter tillslaget åtalades ett 70-tal perräckligt med information för att regeringen ska kunna
Foto: Polisen
soner. Operation Liquid saknar motstycke i mängden
fatta beslut om lagreglering av nytillkomna droger.
beslagtagna preparat, antalet åtalade och antalet rätMyndigheterna ligger ändå flera steg efter, men den
tegångsdagar.
nya lagen om förstörande av vissa hälsofarliga missRättegången inleddes den 1 november 2010 och
brukssubstanser, som troligen kommer att införas den
preparat, en metod som tillämpats i Operation Liquid,
leds från tingsrätten i Sundsvall. De åtalade och deras
1 april 2011, kommer att underlätta för tull och polis
det stora dopningsärendet som utretts av polisens
försvarare sitter i ytterligare fem tingssalar på resatt omhänderta nya droger betydligt tidigare än vad
aktionsgrupp Nordsam i Umeå och Sundsvall.
pektive hemorter. Sambandet sker med videolänk via
som nu är fallet.
Jari Kiemunki från aktionsgruppen i Umeå berättade
stora bildskärmar. Med tre planerade rättegångsdagar
att upprinnelsen till ärendet var ett beslag av anabola
i veckan kommer processen att pågå till någon gång i
Anabola steroider och Operation Liquid
steroider som gjordes av tullen på Arlanda den 3 maj
maj 2011. Den beräknade kostnaden för enbart rätts2009. Ett postpaket från Spanien, adresserat till en
Anabola steroider (AAS) och de övriga preparaten
processen beräknas till ca 100 miljoner kronor.
man i Sollefteå, innehöll 7 halvliters olivoljeflaskor.
som omfattas av dopningslagen vållar en del svårigInnehållet var däremot inte olivolja utan anabola steheter när det gäller att göra en total mängdberäkning
roider i vätskeform för injektion. Efter några veckor
och bestämma straffvärdet av beslagtagna preparat.
S.A.N.N. ett antidopingprojekt i Norrbotten
kom ytterligare ett liknande paket med 10 olivoljeflasGunnar Hermansson berättade om en metod han
Johan Öhman från Norrbottens idrottsförbund är
kor adresserat till en annan bulvan.
föreslagit för mängdberäkning av dopningslagens alla
projektledare för S.A.N.N., som står för Samverkan
Aktiv drogbekämpning
i Norrbotten
Å
58
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-10
Göran Kandelin från Tullverket t.v. ses här tillsammans
med Åsa Dahlberg, SNPF/narkotikaroteln i Norrbotten, och
Johan Öhman från Norrbottens idrottsförbund.
Foto: Ewa Olsson
Antidoping, Nätverk Norrbotten. Det är ett samverkansprojekt mellan idrotten och olika aktörer i samhället, däribland polisen och tullen.
Enligt Johan Öhman står elitidrotten för en mycket
liten del av dopningsfallen. Missbruk av anabola
steroider och andra dopningsmedel sker oftast bland
motionsidrottare och i andra grupper i samhället.
Det är många fler som injicerar anabola steroider än
narkotika som heroin och amfetamin. Dopning är ett
samhällsproblem som också samhället får betala för,
bland annat genom ett okänt antal våldsbrott.
Projektet S.A.N.N. riktar in sig på antidopingarbete
i samhället genom kompetenshöjning av nyckelpersoner och kvalitetssäkring av gym i alla kommuner i
Norrbotten. Arbetet syftar också till att om ett par år
bilda länsnätverk, där även länsstyrelsen, landstinget
och Kommunförbundet medverkar
Tullverkets Norrlandsfunktion fick en rivstart
Seminariet avslutades med att Göran Kandelin, som är
förundersökningsledare vid Tullverket och stationerad
i Haparanda, berättade om två större narkotikaärenden som den nya Norrlandsfunktionen fick ta sig an
direkt efter starten förra hösten.
Det ena gällde 1000 LSD-trippar som två män från
Skellefteå köpt i Amsterdam och postat i fyra gratulationskort till en kamrat hemma. Breven stoppades och
beslagtogs på Arlanda.
Ungefär samtidigt upptäckte tullen på Arlanda en
tavla innehållande kokain i en postförsändelse från
Argentina. Mottagaren var en bulvan i Skellefteå.
Båda ärendena slutade med långa fängelsestraff för de
inblandade och tullens utredare och spanare fick en hel
del nyttiga erfarenheter.
■
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-10
59
Åkesson
MilJöMÄ
kt
Avrapporteringen av de uppdagade brotten sker på
plats med hjälp av flertalet MOBASA datorer (uppkopplade till polisdatanätet) samt med hjälp av telefonsamtal till tursekreterare som befinner sig i polishuset.
För att kunna hantera påverkade förare finns både
sjuksköterska samt Evidenser på plats. Evidenser är ett
portabelt bevisinstrument för provtagning vid misstänkt rattfylleri.
Minst två narkotikahundar hjälper till för att genomföra husrannsakningar i fordon.
Kvalitetssäkring av ärenden sker med hjälp av en
polisiär förundersökningsledare på plats.
s
r
4/10 Årgång 23
Trafikpolis- och narkotikapolisarbete i en bra kombination.
TEXT OCH FOTO: INSPEKTÖR OMID FARHAND,
GATULANGNINGSENHETEN UPPSALA
SNPF:s redaktör får journalistpris.
Foto: SCI
ISSN 1101-6817
Sidan 38
3
09
en
s n U M M e r 3 41
svenska narkotikapolisföreningen 4-10
1
Ordföranden
har ordet
Nå, hur gick det i omröstningen i Kalifornien med
proposition 19 om legalisering av cannabis den 2
november 2010?
Det blev ett nej, inte ett rungande nej, men ändock
ett nej med ca 56-57 % stöd i folkomröstningen. Det
verkade vara kört ett tag men folkomröstningen tog en
vändning när justitieministern Eric Holder slog fast att
den federala regeringen kommer att fortsätta ingripa
mot marijuana oavsett vad som beslutas i Kalifornien.
Det finns ju nationella lagar som förbjuder preparatet.
Så Cannabusiness-frågan lever allt jämt och kommer sannolikt att fortsätta fram till det kommande
presidentvalet i USA 2012. Sedan återstår att se vilken
roll drogfrågan får i den valkampanjen.
Vi kommer att få mer information om detta, när Gill
och Jessica kommer tillbaka ifrån CNOA-konferensen
i Los Angeles.
Tillbaka till verkligheten i Sverige och då till ”mitt”
Västra Götaland.
Enheten där jag arbetar fick i uppdrag att åka till
en stad utanför Göteborg för att tillsammans med
kollegorna på plats försöka avbryta en våldstrappa
mellan två förortsgäng utan vare sig namn eller s.k.
färger eller västar. Visst fanns det en trivial orsak till
den väpnade konflikten även denna gång. Som vanligt beväpnar man sig till max för att gå som vinnare
ur konflikten, som vanligt är det totalt livsfarligt för
tredje part att röra sig och överhuvudtaget att bo i den
aktuella stadsdelen.
Uppgiften blev därmed ganska enkel och akut, gå
ut och avbryt konflikten INNAN någon blir skadad/
mördad. De hade försökt ett par gånger mot varandra
och misslyckats.
Vi lyckas tillsammans med andra enheter ifrån LKP,
piket och andra lokala resurser att gripa fem personer
på ett par dagar. Vi gör beslag av handeldvapen, automatvapen, tungvästar och ballistiska hjälmar! Fyra
personer blir anhållna och sedan blir det som vanligt,
dessa fyra blir inte häktade. Varför inte?
Vem skall ta över och försöka om både polis och
åklagare misslyckas? Vem i rättsväsendet kör vidare?
Finns det någon? Vapenlagen, hur var det med den
egentligen?
2
svenska narkotikapolisföreningen 4-10
Passade på att ringa för att se om det hade lugnat
ner sig i och med alla gripandena och kontrollerna som
genomfördes under totalt fyra dagar. Svaret var tyvärr
givet, ytterligare en skottlossning, denna gång ut ur
en lägenhet och ut i ett trapphus. Ingen skadad denna
gång heller.
Det måste börja hända något med rättsväsendets
totalsyn på vapenbrott snarast.
Händelsen som sådan är ju knappast något nytt
under solen i vare sig Västra Götaland, Malmö eller
Stockholm.
Ett olagligt vapen = ett år i fängelse ”utan att passera gå” blir mitt förslag i den debattlösa vapenfrågan.
Nästa vecka kommer styrelsen att åka till Örebro
för att kvalitetssäkra ALLT på plats. Då menar jag
allt ifrån provligga några sängar till att äta den tänkta
bankettmenyn.
En viktig del för oss är att ta fram en preliminär
budget, så att vi kan få fram ett underlag på hur många
medlemmar vi kan ta emot utan att föreningen går i
”konkurs”.
Programmet är i stort spikat och det känns lite konstigt att sedan värka fram konferensprodukten i ytterligare fem månader innan den skall genomföras.
Visst blir det förändringar in i det sista, men nu är
det upp till Er att inte vänta för länge med anmälan!
Slutligen vill jag uppmärksamma vår eminente
redaktör, han har fått Svenska Carnegie Institutets
journalistpris för 2010.
Del av motiveringen ”priset tilldelas Gunnar
Hermansson för hans redaktionella utvecklingsarbete
som gjort Svenska Narkotikapolisföreningens Tidskrift
till ett ledande forum för journalistik och professionell
bevakning av narkotikabrottslighet och narkotikabekämpning”. Grattis Gunnar, du betyder mycket för
föreningen och gör ett otroligt arbete med tidningen!
God jul och Gott nytt År!
Info från styrelsen
Viktigt om plusgirokonton
SNPF:s plusgirokonto 63 73 06-2 får i fortsättningen enbart
användas för inbetalning av medlemsavgifter. SNPF har nu också ett nytt plusgirokonto 56 50 25-4 som
i fortsättningen ska användas till konferensinbetalning och alla
övriga inbetalningar. Från detta Plusgiro kommer även alla föreningens utbetalningar ske.
Tänk på att i de fall arbetsgivaren betalar in avgiften för konferensen måste ni informera om det nya plusgirokontot.
SNPF:s utbildningskonferens maj 2011
Vi flaggar nu för att utbildningskonferensen 2011 går av stapeln
i Örebro den 6-8 maj. Programmet spikas nu i december och för
mer detaljer, titta på sidan 7 i tidningen.
Stödmedlem i SNPF
För dig som enligt stadgarna inte kan bli medlem i SNPF finns
nu möjlighet att via en länk på vår hemsida anmäla dig som
stödmedlem i Narkotikapolisföreningen. Stödmedlem kan alla
privatpersoner bli som sympatiserar med föreningens mål och
syften.
Som stödmedlem kommer du att få tidningen hemskickad med
fyra nummer per år. Vidare kommer du att få information i form
av e-postutskick om aktiviteter, öppna föreläsningar och seminarier, samt ett nyhetsbrev som utkommer två gånger per år och
som också sändes ut via e-post.
Stöttepelare är en form av stödmedlemskap i SNPF, utformat främst för företag och organisationer, men naturligtvis också
för enskilda personer.
Läs mer på www.snpf.org
Extra tidning på temat Bostad
I början av november gav vi för
fjärde året ut ett specialnummer
av SNPF-tidningen. Denna tidning distribueras till företag och
annonsörer som stödjer Svenska
Narkotikapolisföreningen genom
annonsering. Medlemmar i SNPF
och alla andra kan läsa den i sin
helhet i pdf-format på www.snpf.
org/Tidningen.
SVENSKA
POLISFÖRENINGENS TIDSKRIFT
Nr X/2010
TEMA: Bostad
Multikriminella ligor bakom bostadsinbrott
Rikspolisstyrelsen utformar manual för nationell grannsamverkan
Från huskurer till ”hög som ett hus”
Drogtillverkning i bostäder
GOD JUL och GOTT NYTT ÅR
Redaktörens
spalt
Det brukar vara redaktören som
bestämmer omslagsbilden och ytterst
avgör innehållet i tidningen. Men
inte denna gången. Jag fick vika mig
för mina medarbetare.
Givetvis är jag mycket glad och
hedrad och naturligtvis överraskad
över Carnegie Institutets journalistpris, men äran tillfaller också mina
engagerade kollegor i redaktionen,
som gör ett fantastiskt hedervärt
arbete, och naturligtvis alla ni läsare
som i varje tidning bidrar med
artiklar och reportage om intressanta och lärorika händelser och företeelser som ni upplever i er vardag.
Tillsammans kan vi göra en tidning som är den bästa och helt klart
den mest kvalitetssäkrade produktion i branschen.
I några artiklar i denna tidning behandlas ämnet drogtestning.
I ett land där narkotika- och dopningsmissbruk är straffbelagt och
aktivt beivras, är det nödvändigt
att rättsvårdande myndigheter ges
erforderliga verktyg för att kunna
klara jobbet.
I nuläget brister det på många
punkter eftersom utvecklingen på
den illegala drogmarknaden går allt
fortare. Nya illegala droger kan inte
upptäckas i blod och urin eftersom analysmetoder saknas. Även då
analysmetoder finns blir det för dyrt
för polismyndigheterna att begära
analys av ett alltför brett spektrum
av nya droger. Missbrukaren går fri
och det ger helt fel signaler.
Drogtester i skolan och på vissa
arbetsplatser görs också för individens bästa, men motarbetas av
beslutsfattare av någon anledning.
Varför drogtestas inte poliser?
Jag önskar er läsare en god helg
och en bra start på det nya året.
gunnar hermansson
svenska narkotikapolisföreningen 4-10
3
SNPF:s redaktör belönas
Gunnar Hermansson får pris för att ha utvecklat SNPF:s medlemstidning till ”ett ledande forum för journalistisk och professionell
bevakning av narkotikabrottslighet och narkotikabekämpning”.
V
id utdelandet av Svenska Carnegie Institutets journalistpris för 2010 den 22 november höll verksamhetschefen Peder Langenskiölds följande anförande.
”Mina damer och herrar!
Idag delar Svenska Carnegie Institutet ut sitt journalistpris för 23:e gången. Enligt statuterna utdelas
priset ”varje år under fjärde kvartalet till en journalist som gjort särskilt förtjänstfulla insatser i fråga
om dokumentärreportage eller forskningsinformation
inom något av områdena drogmissbruk, kriminalitet eller andra betydande nutida samhällsproblem.”
Prissumman är 25 000 kronor.
För 2010 tillfaller priset redaktören Gunnar
Hermansson vid Svenska Narkotikapolisföreningens
tidskrift. I styrelsens motivering står att priset tilldelas
Gunnar Hermansson ”för hans redaktionella utvecklingsarbete som gjort Svenska Narkotikapolisföreningens
Tidskrift till ett ledande forum för journalistisk och
professionell bevakning av narkotikabrottslighet och
narkotikabekämpning.”
Gunnar Hermansson har i många år verkat i skärningspunkten mellan praktisk narkotikabekämpning
och eget arbete som skribent och redaktör. Han
var verksam som polis från 1967 till 2006, bl.a. vid
Säkerhetspolisen och Rikskriminalpolisens narkotikarotel.
På narkotikaroteln fick Gunnar Hermansson ansvar
för kartläggning av den illegala handeln med anabola
steroider och andra läkemedelsdroger såväl nationellt
som internationellt. Hans kunskap bidrog till att ge
dessa missbruk högre prioritet i polis- och tullarbete.
Den har kommit även domstolar till del, så var han
2003 expert i Högsta Domstolen i ett ärende som
gällde farligheten hos Rohypnol.
År 2000 blev Gunnar Hermansson invald i Svenska
Narkotikapolisföreningens (SNPF) styrelse. Sedan
2004 är han chefredaktör för SNPF:s medlemstidning.
Tidningen har under hans redaktörskap utvecklats till
ett ledande forum för dokumentär bevakning av narkotikabrottslighet, narkotikapolis- och tullarbete samt
nya narkotika, men även för kritisk diskussion om
insatser och resultat.
Gunnar Hermansson valde att sluta vid polisen
2006 för att på heltid ägna sig åt att producera SNPF:s
6
svenska narkotikapolisföreningen 4-10
tidning, att fortsätta föreläsa om droger och att
skriva böcker. Det polisväsendet förlorade av intern
kompetens och personligt engagemang vann Svenska
Narkotikapolisföreningen och den fria bevakningen av
narkotikautvecklingen.
Gunnar Hermanssons skrivförmåga har kommit
till uttryck även på andra sätt. Han är medförfattare
till böckerna Mandom, mod och morske män (2006,
tillsammans med Tommy Moberg) samt Anabola
androgena steroider (2008, tillsammans med Tommy
Moberg). Snart kommer boken Partydroger, som han
skrivit tillsammans med biträdande överläkaren Stefan
Sparring på Maria Ungdom.
Det är med varma välgångsönskningar och hjärtliga förhoppningar om fortsatt gott redaktionellt
utvecklingsarbete som jag härmed överlämnar Svenska
Carnegie Institutets journalistpris för 2010 till Gunnar
Hermansson.”
n
JH
Svenska Carnegie Institutets verksamhetschef Peder
Langenskiöld delade den 22 november ut institutets journalistpris till Gunnar Hermansson. Foto: SCI.
Inbjudan
till Svenska Narkotikapolisföreningens 25:e utbildningskonferens
och årsmöte den 6-8 maj, 2011 i Örebro
Nu har det blivit hög tid att boka in nästa års utbildningskonferens
och årsmöte som går av stapeln på Conventum i Örebro den 6-8 maj 2011.
De senaste åren har våra utbildningskonferenser varit fullbokade,
så vänta inte med din anmälan och inbetalning av avgiften. Först till kvarn gäller.
Du kan efter nyår anmäla dig på www.snpf.org.
Logga in på Medlemsinfo och fyll i formuläret.
Ur det preliminära programmet:
Invigningen fredag eftermiddag
Förutom sedvanliga inledningsanföranden av SNPF:s ordförande Mika Jörnelius och
av länspolismästaren Kalle Wallin i Örebro kommer kammaråklagare Leif Görts och
kriminalkommissarie Hans Knutsen-Öy att berätta om insatser före, under och efter
det stora helikopterrånet mot G4S värdedepå i Stockholm.
Föreläsningar lördag – söndag
Informatörshantering
Basic om narkotikabekämpning
Projekt Tumlare – kokainsmuggling i dansmattor
Adam-mordet, narkotikaaffär som slutade med
mord
Operation Liquid – rikstäckande dopingärende
Änglar finns dom – om outlawkulturen
RC-droger och nya droger på Internet
Omfattande mefedronärende
Den svåraste gömman – om sväljare
Internetspaning
Nya narkotika och nya farlighetsbedömningar
Läkemedelsassisterad behandling vid narkotikamissbruk
Kustbevakningen berättar
Nationella insatsstyrkan
Människohandel
Ärende Avec – om amfetaminsmuggling
Håll dig uppdaterad om ev. programändringar på hemsidan.
OBS! SNPF har nytt plusgironummer 56 50 25 – 4 för inbetalning av konferensavgiften
Inbjudan med anmälningstalong skickas som vanligt ut per post till SNPF:s medlemmar i början av 2011.
svenska narkotikapolisföreningen 4-10
7
Så fungerar
drogtester
text: jonas hartelius
En rad metoder har utvecklats för att spåra förekomst av droger eller omsättningsprodukter i samband med missbruk. Men korrekt handhavande krävs för att resultatet skall bli
rättvisande.
D
rogtester baseras på att det som kommer in i kroppen skall ut på ett eller annat sätt. Omvänt gäller
även att det som kommer ut ur kroppen måste ha kommit in på något vis.
Passager
Syftet med drogtillförsel i missbrukssyfte är att uppnå
ett rus. Detta kräver att tillräckliga (rusgivande) koncentrationer uppnås i hjärnan. Från det att en drog
införes i kroppen till dess att resterna går ut i avloppet
kommer drogen och dess omsättningsprodukter (metaboliter) att passera flera system (faser). Vid rökning
passerar dosen via lungor och blodomlopp till hjärnan.
Rusverkan kommer fort, de första effekterna märks
på tio sekunder. Vid intravenös injicering går dosen
nästan lika fort till hjärnan. Vid snusning eller rektal
tillförsel går förloppet långsammare, eftersom dosen
skall tas upp via slemhinnor. Vid nedsväljning måste
dosen passera ut i tarmen för att kunna tas upp i blodet. Oavsett tillförselsätt passerar drogen till slut ut i
kroppsvätskor, som saliv och svett.
I en del fall bildas omsättningsprodukter (metaboliter) genom att olika enzymsystem i kroppen bryter ner
eller förändrar den tillförda drogen. Heroin (diacetylmorfin) blir till slut morfin.
Passage genom levern kan sänka ruseffekterna av en
dos, eftersom en del droger omvandlas i levern. Så är
fallet med exempelvis heroin (intravenös injektion gör
dock att heroinet direkt går till hjärnan, vilket förklarar den starka kicken).
Droger passerar först blodet (blodfasen) och sedan
ut i urinen (urinfasen). Blodfasen speglar grovt den
aktuella påverkansgraden. Genom att mäta koncentrationen över tid i de olika faserna kan man få en grov
uppskattning av tidpunkten för tillförseln. Amfetamin
kan påvisas i blodfasen upp till tre dygn efter avslutat
intag och upp till en vecka i urin.
10
svenska narkotikapolisföreningen 4-10
Biologiska material
Underlaget för drogtest är i de flesta rutinsystem något
biologiskt material, alltså ett kroppsprov.
Urinprov har dominerat under årtionden – av flera
skäl. Ett är att de är lätta att ta utan speciell intervention, ett annat att det vanligen går att få fram stora
volymer som räcker även för mindre känsliga metoder. Nackdelen är att en del personer kan uppleva det
som obehagligt att lämna prov under övervakning. En
annan nackdel är att de som vet att de kan komma att
lämna positivt prov brukar känna till möjligheter till
manipulation. På internet finns också många tips och
åtskilliga kemiska tillsatser för att manipulera urinprovstagning.
Blodprov kräver fysisk intervention och upplevs som
”kladdigare”. Men de kan tas om urinprov inte är möjliga men även för att specialstudera påverkansgraden
under ett kortare intervall.
Saliv och svett har under senare år introducerats
som bli intressanta alternativ till urin. Det anses vara
mindre ingripande att spotta i ett provrör eller att
man gör en avtorkning. Salivtester visar också aktuell
påverkan vid provtagningstillfället mycket tydligare än
urintester.
Hår och naglar har börjat användas för att visa
en persons konsumtion av droger och exponering för
gifter över en längre tid (månader). Den främmande
substansen lagras in just när den delen av hårstråt
eller nageln bildas och bevaras sedan ungefär som en
markering på en färdskrivare. Hårtester har ett långt
observationsintervall – upp till månader beroende på
hur långhårig personen är. Metoden kan påvisa även
kroniskt alkoholmissbruk.
Kroppsfett fungerar som depå för en rad fettlösliga
droger, bl.a. cannabis. Utlösningen kan vara långsam.
Kroppsfett tas sällan som prov i Sverige.
Analysmetoder
Immunologiska metoder (RIA, ELISA m.fl.) är de
vanligaste för masstester med stickor, paletter etc. De
bygger på att man utvecklat en specifik antikropp som
binds till en viss substans eller grupp av substanser, t.ex.
heroin eller opiater. De kan användas nästan överallt
och är förhållandevis billiga per testad substans.
Gaskromatografi och vätskekromatografi med masspektrometri (GC-MS och LC-MS) bygger på att man
löser upp molekylerna i en organisk vätska och skickar
ut dem i ett långt rör med bromsande medier. Det kan
liknas vid att sända ut en grupp löpare (utan nummerlappar) på maraton och mäta deras målgångstider.
Eftersom man vet löparnas normala tider kan man
identifiera dem med hjälp av tiderna. GC-MS uppfattas
som referensmetod (”guldstandard”) och används för
verifikation.
En rad andra metoder är under utveckling, bl.a.
magnetresonans (NMR). De kan ha betydelse för
speciella undersökningar, men det brukar ta tid innan
de blir kommersiellt användbara. Nya varianter av
masspektrometri har börjat användas för att spåra
sprängmedel i flygbagage och kan väntas komma till
användning även för att spåra narkotika.
Många storskaliga system bygger på att man testar
för en substans i taget. Det skall då finnas en fråga,
exempelvis ”visar provet förekomst av cannabis i mätbara mängder?”. Förfarandet kan bli dyrt om man i
ett enskilt fall vill utreda ett stort antal substanser som
är aktuella på den svenska drogmarknaden, t.ex. nya
syntetiska katinoner.
En del metoder håller på att utvecklas som bygger på
att man mäter ändringar i funktioner under pågående
rus eller under efterfasen.
Ögontest (elektronystagmografi) bygger på att
det elektriska fältet kring ögongloben ändras när
ögats rörelsemönster ändras vid viss drogpåverkan.
Ändringen kan vara så specifik att den kan knytas till
påverkan med en specifik narkotika.
EEG (elektroencefalogram) har som mekanism att
en rad hjärnfunktioner ändras av droger, bl.a. bensodiazepiner. Förändringarna kan bli så specifika att
de kan analyseras av en dator och presenteras som en
diagnos. Enkla EEG för fältbruk kan utformas som ett
slags pannband.
Dylika tekniska metoder har fördelarna att vara
”torra”, d.v.s. att de inte kräver pytsande med vätskor
eller dylikt, att de är enkla att hantera och att de ger
svar direkt.
På sikt kan man räkna med att det kommer att
utvecklas än känsligare metoder som gör att man kan
testa en person med en sond som placeras på huden
och via en dator ger besked om vilka drogrester som
påvisas i personens kropp.
I praktiken
För att ett testsvar skall vara giltigt som beslutsunderlag måste det kunna knytas entydig till en person vid en
viss tid. Här finns en rad felkällor. Personens identitet
kan vara felaktig eller obestyrkt. Provet kan ha tagits
Ofta används s.k. teststickor för en första sållning av urinprover. Stickorna är preparerade för att reagera på specifika
droger (eller metaboliter). Metoden är enkel att hantera och
fungerar i de flesta sammanhang. Foto: L. Karlsson.
Fullständig kontroll över ett prov i alla led är en förutsättning
för att ett analyssvar vid drogtest skall ge korrekt besked. En
viktig del av skyddet mot förväxling eller manipulationer
är förslutning med speciell tejp samt identifiering av varje
enskilt prov med hjälp av streckoder. Foto: JH.
svenska narkotikapolisföreningen 4-10
11
SNPF:s checklista för drogtest
Rikspolisstyrelsens författningssamling
1. Har provtagningen stöd i lag, avtal, god sed
eller fastställd policy?
ISSN 0347–545X
Utgivare: chefsjuristen Lotta Gustavson
Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd
om provtagning vid misstanke om bruk av narkotika och drograttfylleri;
beslutade den 7 mars 2006.
RPSFS 2006:1
FAP 420-3
Utkom från trycket
den 28 mars 2006
Rikspolisstyrelsen har utfärdat detaljerade regler för hur
Rikspolisstyrelsen föreskriver följande med stöd av 13 § första stycket 4
prover
skall tas i samband med misstänkt olovligt bruk av
och 13 e § förordningen (1989:773) med instruktion för Rikspolisstyrelsen
och 3 § polisutbildningsförordningen (1999:740) och beslutar följande allnarkotika.
männa råd.
Tillämpningsområde
så
att förväxling uppstått, exempelvis om flera prov
1 § Denna författning innehåller bestämmelser om urin- och blodprovstagningi i öppna
samband medkärl
misstanke
om brukövervakning.
av narkotika och drogratt-Proven kan ha
ställts
utan
fylleri.
manipulerats
genom
utspädning
eller utbyte
mot annan
2 § Bestämmelser om straff för bruk av narkotika och drograttfylleri
finns
i 1 § 6 och 2 §urin.
narkotikastrafflagen
(1968:64)
respektive
i 4 § andradroger,
styckpersons
Det
kan
finnas
lagliga
bl.a.
en rad
et lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott.
Urin- och blodprovstagning
med anledning
av brott
är en form som
av kroppsläkemedel,
som ger
samma
utslag
vissa narkotika.
besiktning. Bestämmelser om sådan kroppsbesiktning finns i bl.a.
Dessa
och
felkällor gör att certifierade laborato28 kap. 4, 12
och 13andra
§§ rättegångsbalken.
rier brukar ha noga specificerade rutiner för tagande
Terminologi
och
handhavande av prover.
3 § När prov tas av en skäligen misstänkt person för att undersöka om det
finnsEn
narkotika
blodet eller urinen skall i förekommande
fall följande
bedeli organisationer,
som skall
använda
provsvaret
teckningar användas med angiven betydelse.
som grund för åtgärd, t.ex. arbetsgivare för beslut om
Beteckning
Betydelse
uppsägning,
har infört
endetfunktion
med en fristående
Sållningsinstrument Instrument
som anger om
finns narkotika i ett
urinprov och om koncentrationen av narkotika
konsultläkare
som
gör
en
samlad
bedömning
av provuppgår till minst tröskelvärdet, oavsett vilken typ
av utrustning som
används vid en bl.a.
sållningsanalys
svaret och möjliga
felkällor,
korrekt
läkemedelsav narkotika i urin.
Sållningsanalys
av ett urinprovlämnas
med ett sållningsinstrument
intag,
innan Analys
provsvaret
vidare. Denna läkarroll
som syftar till att fastställa om det finns en
kallas med en
amerikansk
term
”medical
review offikoncentration av narkotika som uppgår till
minst
cer” (MRO).tröskelvärdet.
Svenska Narkotikapolisföreningen har utfärdat1 en
checklista för drogtester. Den är så konstruerad att ett
eller flera ”nej” bland svaren ger anledning till omprövning av testets värde, kanske även av rutiner m.m.
Vid storskaliga testsystem (bl.a. med sällningsinstrument) gör sig två statistiska problem gällande. De kan
kallas falsk negativa resp. falskt positiva svar. Falskt
negativa svar innebär att provsvaret ej indikerar narkotika trots aktuell konsumtion. Om det blir många
falskt negativa svar visar det att systemet har låg sensitivitet. Låg sensitivitet innebär att många missbrukare
slinker förbi. Om det blir många falskt positiva svar
visar det att systemet har låg specificitet. Låg specificitet innebär många falska anklagelser. För individen är
hög specificitet viktigare ur rättssäkerhetssynpunkt än
hög sensitivitet. Om frekvensen sant positiva svar är
en procent, sensitiviteten är 99 procent och specificiteten är 99 procent (ger en procent falskt positiva svar)
kommer hälften att provsvaren att vara falska. Därför
genomförs ett andra test (B-prov; verifikation) med en
säkrare metod för att säkerställa att positiva svar från
första testomgången verkligen är positiva.
Professionell hantering
Drogtester är en av de få metoder som är både tillräckligt enkla och tillräckligt säkra för att kunna
administreras i stor skala i försök att upptäcka narkotikamissbruk under ett tidigt skede. De måste användas
på korrekta grunder, bl.a. vid den tid då man kan
misstänka att det finns narkotika eller omsättningsprodukter i kroppen. För att drogtester skall fungera
effektivt, behålla sin trovärdighet och vara tillåtna även
i framtiden måste de hanteras professionellt.
n
12
svenska narkotikapolisföreningen 4-10
2. Är personen som skall testas informerad om
provtagningens syfte och möjliga konsekvenser?
3. Är personens identitet säkerställd (legitimationskontroll eller personlig bekantskap)?
4. Har möjliga felkällor som korrekt medicinskt
bruk av läkemedel (notera dessa!) eller sjukdom uteslutits – eller åtminstone noterats?
5. Tas provet under direkt överinseende?
6. Tas provet av en utbildad person?
7. Hanteras provet enligt givna föreskrifter?
8. Utförs provanalysen av ett ackrediterat laboratorium eller enligt en godkänd metod?
9. Kommer provsvaret att utvärderas av en kompetent person?
10. Finns klara regler om vem som skall informeras om provsvaret?
Ett eller flera nej på ovanstående frågor kan
minska provtagningens tillförlitlighet och resultatets värde.
SWEDAC sätter standard för tester
Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll
(SWEDAC) är en myndighet som ansvarar bl.a.
för att laboratorieanalyser av exempelvis urinprov
utförs på ett tillförligt sätt. Det sker genom ackreditering, som innebär en kompetensprövning som
görs enligt europeiska och internationella standarder. Ackreditering är ett formellt erkännande
av att ett företag eller en organisation har kompetensen att utföra vissa specificerade uppgifter.
För ackreditering måste ett laboratorium uppfylla
mycket högt ställda krav på ordning, noggrannhet, kompetens och säkerhet. Ackrediteringen
avser en viss typ av undersökning, men ett laboratorium kan ha ackreditering för flera slag av
undersökningar. En SWEDAC-ackreditering gör
att laboratoriet är godkänt för den ackrediterade
verksamheten i hela EU.
SWEDAC har utfärdat ett dokument om narkotikaanalyser (utgåva 8, 2008). Där ges detaljerade
anvisningar för hur en tillförlitlig laboratorierutin skall byggas upp, hur säkerhet i hanteringen
(”chain of custody”) skall fungera i alla led, hur
dokumentationen skall se ut o.s.v.
Referenser kan fås från författaren.
Prevention,
piss & påföljder
text: christoffer bohman, kommissarie, Polishögskolan Sörentorp
1988 kriminaliserades bruk av narkotika och 1992 lades påföljden fängelse till för att
polisen skulle ha möjlighet att använda tvångsmedel. Polisens roll var tydlig. Minska och
försvåra hanteringen av narkotika i vårt samhälle samt fånga upp personer tidigt i missbruket.
T
anken är också att det polisiära ingripandet mot
personer som missbrukar skall vara en konsekvens
av den personens handlande och få honom eller henne
att komma till insikt. Polisens roll i preventionsarbetet
är även att se till att dessa personer i största möjliga
mån hamnar under vård. Vi har jobbat med denna lagstiftning i snart 20 år och frågan är om systemet fungerar så bra som det var tänkt. Narkotikamarknaden
ändras, trender kommer och går och kulturer kring
brukandet ändrar skepnad med tiden. Jag anser att vi
inte hänger med och vill därför belysa ett par områden
där jag ser möjligheter till förbättring.
Rutinerna kring droganalyser otidsenliga
Den första rejäla käppen som satte sig i detta preventionshjul är droganalyserna. Många poliser runt om i
Sverige har de senaste åren fått erfara att en stor mängd
droganalyser visat negativt resultat. Detta trots att man
varit säker på att den misstänkte använt någon form av
narkotika. I många av dessa fall beror detta främst på
att personerna använt preparat som ligger utanför analysavtalet som polisen har med Rättsmedicinalverket.
I avtalet ingår analys för opiater, amfetamin, benzodiazepiner, MDMA, kokain samt cannabis. Droger
som inte ingår i avtalet är t.ex. syntetiska katinoner
(så som Metedron, Mefedron, MDPV, Bytolon m.fl.),
Subutex (mätbart i blod), Metadon, LSD, GHB, syntetiska cannabinoider (som i dagsläget inte går att mäta
överhuvudtaget), Tramadol, samt ytterligare en massa
internetdroger, narkotikaklassade läkemedel och anabola steroider (AAS). Detta gör att vi får en massa
så kallade ”bomkollar” som på många håll föranlett
kritik och gjort många poliser osäkra men det är långt
ifrån det stora problemet. Det största problemet är att
dessa personers missbruk inte identifieras.
Många har hört av sig till mig och berättat hur de
i analysbegäran lagt till ett flertal av de preparat som
inte täcks av avtalet för att säkerställa träff. Detta har
dock upphört på många håll då extra analyser är dyra
14
svenska narkotikapolisföreningen 4-10
att genomföra och - enligt polismyndigheten - inte
kostnadseffektiva.
Illegalt bruk av narkotika upptäcks inte
En prioriterad grupp som vi ska jobba mot är ungdomar och det är i denna grupp som den största förändringen i användandet skett den senaste tiden. Internet
har blivit en stor handelsplats och många droger som
säljs där ligger utanför analysavtalet. Den nya ändringen i LUL som ger utrymme för kroppsbesiktning
av barn under 15 år syftar till att samhället skall kunna
upptäcka och sätta in insatser tidigt. Men vad gör det
för skillnad om vi inte kan analysera de droger som
dessa ungdomar använder mest?
Ett av de mest effektiva vapen vi inom polisen har i
det preventiva arbetet mot narkotika, är att skapa en
Den rättsliga vågskålen i obalans symboliskt illustrerad av
Christoffer Bohman.
Foto: Thomas Kupper.
Är urinprovstagning vid drogtester ett slag i luften?
Foto: Lennart Karlsson
så stor risk för att åka dit som möjligt och på så sätt
belysa ett normbrytande beteende. Enligt min mening
leder en hög risk för upptäckt till att mindre narkotika
är i omlopp och det minskar i sin tur risken för att
unga personer debuterar. Om ungdomar däremot får
kännedom om att vi inte har möjlighet att spåra vissa
preparat, minskar risken att bli upptäckt och på så sätt
uteblir effekten.
Illegalt bruk av droger beivras inte
När vi har ett positivt analysbesked på eget bruk tillsammans med ett innehav av narkotika och slutredovisar detta till åklagaren, kommer vi till nästa område
som behöver belysas. I många fall tillåter åklagarna att
det egna bruket av droger konsumeras av andra brott,
då det inte får någon ytterligare straffpåföljd. Det medför att flertalet myndigheter inte nås av informationen
att personen brukat narkotika eller AAS. Exempelvis
får inte Länsstyrelsen informationen och kan därför
inte ifrågasätta personens lämplighet att ha körkort.
Vi inom polisen kan inte heller se i våra register att
personen har en historik som brukare. Som det ser ut
idag så lägger vi inom polisen ner mycket arbetstid och
pengar på analyser som ibland inte leder någonstans
och grundtanken med polisens arbete går förlorad
när personer som missbrukar narkotika inte får vård.
Utmaningen vi står inför är att tillsammans med åklagarmyndigheten hitta ett arbetssätt som är kostnadseffektivt, där alla instanser drar åt samma håll och ser till
vad som är bäst ur ett folkhälsoperspektiv.
Bättre kunskap om beroendevården
behövs
Eftersom en av grundtankarna är att bereda vård, så
åligger det polisen att ha kunskap om vilken vård som
kan erbjudas lokalt, då beroendevården ser olika ut
i landet. Här ser jag förbättringsmöjligheter på två
områden.
Man kan ibland höra hur uniformerade poliser
prioriterar bort arbetet med narkotika, då de anser
att detta faller inom ramarna för den lokala gatulagningsgruppens uppdrag. Problemet med narkotika i
Missbruk av internetdrogen Mefedron är ganska vanligt, men
upptäcks inte alltid vid droganalyser, bland annat på grund
av kostnadsskäl.
vårt samhälle är dock så stort, att alla måste hjälpa
till och dra sitt strå till stacken. Dilemmat är också
att vi idag har betydligt färre gatulangningsgrupper än
vad vi hade för bara några år sedan. Den ekonomiska
krisen har sin del i det, men också att vi inom polisen
fokuserar på grov organiserad brottslighet i all större
utsträckning. Det gör att alla operativa poliser måste
ha verktyg till att arbeta operativt mot narkotika och
förståelse för varför vi arbetar mot droger. Generellt
är kunskapen om den lokala beroendevården dålig
hos polisen och främst hos dem som inte arbetar mot
narkotikan i någon större utsträckning. Jag tror att
vi skulle få större effekter av arbetet mot narkotika
genom att höja kunskapen om vilken typ av vård vi
kan erbjuda personer som har missbruksproblem.
Den andra förbättringsmöjligheten ligger hos just
beroendevården som enligt min mening inte heller
hängt med i den förändring som skett på narkotikaområdet. Om man till exempel tittar på kokainet, så
sprider sig preparatet geografiskt i Sverige och användandet både till nya samhällsklasser och enligt flera
rapporter även ner i åldrarna. Det är dock på få ställen
i Sverige som personer med kokainmissbruk och beroende kan få adekvat hjälp. Även här skulle kontinuerlig
kompetensutveckling ge märkbara effekter.
Rikspolisstyrelsen saknar sakkunskap
om narkotika
En åtgärd som skulle förenkla det polisiära arbetet
mot narkotika är om Rikspolisstyrelsen hade en sakkunnig person som ansvarade för narkotikafrågor.
Någon sådan finns inte idag och har inte funnits på
många år. Idag finns ingen generell sakkunnighet inom
Rikspolisstyrelsen på området narkotika. Trots att
man i regleringsbreven varit tydliga med vad som skall
göras i narkotikafrågorna och hur arbetet skall styras,
så prioriteras inte frågorna. Vi har inte heller varit
bortskämda med polisiär litteratur om narkotika de
senaste åren och den totala mängden litteratur tar inte
speciellt stor plats i bokhyllan.
Jag anser att Rikspolisstyrelsen bör se över det avtal
som idag finns med Rättsmedicinalverket, samt huruvida det skulle underlätta om det fanns en person som
ansvarade för narkotikafrågorna i sin helhet. n
svenska narkotikapolisföreningen 4-10
15
Krönika
Otillräcklig lag om drogtester
text: katarina cnattingius
Det behövs ett mer samlat grepp på frågan om drogtester på unga.
R
iksdagen har beslutat att det från den 1 juli skall
vara lagligt att testa barn under 15 år för misstänkt olovligt bruk (missbruk) av narkotika. Det har
gjorts genom en ändring i lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare.
Den nya bestämmelsen har följande lydelse:
36 b § Är någon skäligen misstänkt för att före
femton års ålder olovligen ha brukat narkotika
får kroppsbesiktning genom tagande av prov från
kroppen och undersökning av sådana prov företas, om det kan antas vara nödvändigt för att
avgöra behovet av socialtjänstens insatser för den
unge. Sådan kroppsbesiktning beslutas av åklagare.
Socialnämnden ska omedelbart underrättas om
resultatet av en sådan kroppsbesiktning. Detsamma
gäller den unges vårdnadshavare eller annan som
svarar för den unges vård och fostran samt annan
som har en fostrande roll i förhållande till den unge,
om det inte finns särskilda skäl mot det.
Den nya bestämmelsen är ett steg i rätt riktning. Efter
30 års debatt om drogtester på barn under 15 år får vi
en första tydlig lagreglering.
Men det har blivit en otillräcklig bestämmelse.
Troligen kan den ha betydelse vid polisingripanden då
underåriga påträffas mer eller mindre narkotikapåverkade i kvartar, vid musikfestivaler o.s.v. Men det måste
finnas en jouråklagare tillgänglig för att fatta snabba
beslut.
De nya reglerna medger inte drogtester på sociala,
psykologiska eller pedagogiska grunder. Det blir inte
tillåtet att utföra drogtester som en del i en utredning
inom skolans elevvård av en ung människas totala
situation, t.ex. med omfattande frånvaro, svaga skolprestationer eller allmänt strul och konflikter. Sådana
reaktioner kan alla ha ett nära samband med missbruk.
Det blir inte heller någon reglering av drogtester som
ett led i rehabilitering och kontroll av drogfrihet.
Den svaga lagen, som det tagit flera år att utarbeta
visar på det svaga intresset hos riksdag och regering.
Ingen verkar vara bekymrad över att tusentals unga
människor varje år debuterar i ett narkotikamissbruk
som tenderar att bli långdraget och kanske livsavgörande.
18
svenska narkotikapolisföreningen 4-10
Katarina Cnattingius har i många år varit ANT-lärare och
även verksam inom Svenska Carnegie Institutet. Hon väckte
redan 1981 frågan om drogtester på unga hos dåvarande
socialministern Karin Söder (c), som var inbjuden till ett föräldramöte på Katarinas skola. Foto: Jonas Hartelius.
De nya reglerna visar att riksdagen och regeringen
har samma kluvna inställning som vid beslutet 1988
att kriminalisera olovligt bruk (missbruk) av narkotika.
Genom en rad inskränkningar hindrades polisen från
att använda urinprov. Först 1993 blev detta möjligt.
Uppenbarligen får vi vänta ytterligare några år på en
lag om drogtester grundade på sociala indikationer.
För att drogtester (inte bara urinprov utan även
hårtester eller andra metoder) skall bli ett mer användbart instrument vid upptäckt och kontroll av missbruk
– och ytterst för att hejda missbruk – av narkotika
bland unga måste formerna och grunderna regleras i
en lag som har sociala indikationer för undersökning
och ingripande. Man gör det troligen enklast genom
att samla reglerna i en särskild lag eller göra ett tillägg
i lagen om vård av unga (LVU).
n
Unga KRIS breddar sin
antidroginformation i skolor
KRIS, Kriminellas Revansch i Samhället, har lokalföreningar över hela landet och den
största finns i Örebro. Här finns också Unga KRIS för medlemmar upp till 25 år.
Unga KRIS är ofta uteFUoch föreläser i skolor för årsNCTIONALI
TY IS
kurs 9 och i gymnasiet. De berättar
dåSEom
CURhur
ITY de
själva hamnade i kriminalitet och missbruk, följderna
av detta och framförallt hur de lyckats komma ifrån
denna livsstil.
DURABLE
Under hösten har •• Unga
KRIS fått
ytterligare
ett
• FLEX
IBLE
COOL/DRY
• DI som
RETEköper och
budskap Att föra ut, •nämligen
RADIO/E80/ hur den SC
RAKEL • FU
NCTIONALIT
Y död,
använder narkotika också bidrar till lidande
och
miljöförstöring, terrorism, krig och konflikter.
I förra numret av tidningen berättade vi om skriften
Narkotikaindustrins påverkan på samhällen, framställd
av Walter Kegö och Erik Leijonmarck vid Institute for
Låt konferense
n ta höjd
Security & Development (ISDP). Avsiktenpåvar
att skrifHotel Skansen
ten skulle användas ibland annat vid antidrogundervisning i skolor. Detta sker nu genom Unga KRIS försorg
och Micke Österberg i Örebro är kontaktperson mellan ISDP och Unga KRIS.
Hans första uppdrag blev att arrangera två seminarier, ett i Halmstad och ett i Gävle för deltagare från
Unga KRIS lokalföreningar. Vid seminarierna, som
hölls under hösten 2010, deltog även Walter Kegö och
The GADDEX
is developed
for the underc
need to carry
over working
equipment in
officers who
a hidden and
are a result
secure man
of a cooperatio
or. The vests
n with our clie
women of the
nts, policem
Swedish elite
en and policenarcotics and
with the high
surveillance
est demand
special teams
s for discrete
ture regulat
ness, flexibilit
ion. The GAD
y and temper
DEX is tailored
quality and sec
ain Sweden with
urity in mind.
the highest
“GA DDE X”
is a bran d owne
d and mana ged
by Lena Gadd e.
For more infor
mati on pleas e
cont act us at
+46 226 801
+46 70 719 62
35,
31 or info@ gadd
ex.co m.
Hotel Skansens
generösa konfe
rensvärld flytta
trodde var möjli
r gränserna för
gt. Kongresshallen
vad du
bjuder på en oförg
utsikt mot Katte
lömlig panorama
gatts blåa hav
och Bjärehalvö
Generösa konfe
ns gröna höjde
rens- och utstäl
r.
lningsytor ger möjli
proffsiga event
ghet
att
skapa
, exempelvis i
verkligt
vår mässhall med
centercourten.
stora glasfönster
mot
Utomhusterrass
er på båda sidor
om kongressh
ytterligare ytor
allen erbjuder
för servering och
upplevelser, och
omväxling. Låt
möjlighet att skapa
hotellets SPA-avdel
ning och prisbelönt
ditt arrangema
a kök kompletter
ng och ge den
a
rätta känslan av
och sinnlig inspi
exklusivitet, perfe
ration.
ktion
Kyrkogatan 2,
269 21 Båstad,
tel +46(0)431-55
81 00, www.hotel
skansen.se
Narkotikaindus
påverkan på satrins
mhällen
- en ny skrift om
vad som händer
mellan narkotika
producent och
konsument
I
Centralasien
och i många
andra länder
mar under av
går ungdomissbruk och
delaktighet i prod
av narkotika.
De pengar som
uktion
miss
narkotika i Sver
ige och EU gynn brukare betalar för
terna och dera
ar narkotikapro
s smutsiga verk
ducensamhet.
Den som köp
er och använder
för till lidande
narkotika bidr
och död, milj
ar däröskador, terro
och konflikter
rism, krig
på olika håll i
världen, effek
som konsument
ter som man
troligen inte ens
reflekterar över
Men sådana argu
.
men
t
bord
e
påverka dage
ns upplysta ungd i lika hög grad kunna
omar att ta avst
droger som geno
ånd från
m information
om drogernas
Så resonerade
farlighet.
Walter Kegö
och
Institute for
Security & Dev Erik Leijonmarck vid
elop
och idén om
skriften Narkoti ment Policy (ISDP),
på samhällen
kaindustrins
påverkan
tog form. Kor
tfattat och rakt
de beskrivit det
på sak har
mänskliga lidan
samhället och
de och de skad
naturen som
or på
uppstår mellan
och konsument.
producent
Den 20-sidiga
skriften är rikt
med finansiellt
illustrerad och
har nu
stöd från Soci
alstyrelsen tryc
i 10 000 ex.
Den är också
kts upp
översatt till enge
ryska. Skriften
lska och
ska under höst
droginformation
en användas
vid antii
stor del av anti skolor. Redan idag geno
Barnsoldater
mförs en
drogas för att
droginformation
utföra våghalsig
av föreningen
drag.
Unga KRIS (Ung en till skolungdomar
a uppa Kriminellas
i Samhället).
Skriften innehålle
Revansch
Ett 30-tal Ung
r också miljöarg
a KRIS-medar
utbildas om skrif
från
ument för att
narkotika. Det
betare ska
tens innehåll
avstå
är känt att t.ex.
och förmedla
tionen i skol
kräv
er kemikalier.
kokainproduktio
orna. Målet
informaFör varje kilo
n
är att förändra
attityder och
ocks
kokain producer
å 600 kilo neds
ungdomars
skapa en stark
mutsat avfall
as
are opinion mot
bruk och därm
ren.
som dumpas
drogmissed minska efter
i natufrågan.
Författarna har
lagt
in
olika
skriften för läsa
Ur skriftens inn
ren att begrund frågeställningar i
argument vid
ehåll:
a och använda
Produktion och
diskussioner
som
med knarkand
export av nark
En fråga lyder:
e kompisar.
otika är en av
största industrie
”Ka
världens
r med en upp
tigdomsbekämpn n du vara för rättvisemärkt
skattad årsomsä
2250 miljarde
och fating
men
samtidigt röka
ttning av
r kronor. Peng
hasch?”
ar byter händ
gånger och gör
er många
redan rika män
Skriften avslutas
Vinsterna är
niskor ännu
med olika web
så höga att smu
rikare.
nummer dit man
badresser och
gglarna bokstav
över lik för att
telef
kan vända sig
ligen går
förse köparna
en kompis som
om man är orol onmed varor.
börjat använda
Narkotikaprodu
ig för
narkotika.
investeras i vape cerande länder är fattiga.
Vinsterna
n och mutor,
För mer info
vilket leder till
och beställning
och förtryck.
ökat våld
av exemplar
kontakta Wal
av
ter Kegö (wk
skriften,
Det är ingen
[email protected])
slump att nark
Leijonmarck
eller Erik
(eleijonmarck
i länder som
otika ofta prod
@silkroadstudies
sedan länge
.org).
plågas av inbö uceras
rdeskrig.
Erik Leijonmarck för att utbilda föreläsare från Unga
KRIS om skriftens innehåll. Närmare ett tiotal lokalföreningar har deltagit i utbildningarna och samtidigt
tagit emot ett stort antal skrifter för spridning.
En av föreläsarna på lokalföreningen i Örebro är
Jim Wremert. Han har redan informerat om och delat
ut skriften vid några tillfällen på skolor i Örebro och
han menar att eleverna är lyhörda och tar till sig budskapet. Det är lättast att få gehör bland de elever som
inte vill prova droger (majoriteten). De är mest mottagliga och vill i sin tur sprida information om narkotikamissbrukets avigsidor.
Några veckor efter seminarierna i Halmstad och
Gävle skickade Micke Österberg ut frågeformulär till
de deltagande föreningarna om hur arbetet har fortskridit. De flesta har börjat informera om och delat ut
skrifterna, både i skolor och inom den egna föreningen
och i kommunen. Man har överlag fått bra respons
redan och några föreningar har bett om fler foldrar att
dela ut.
Unga KRIS kommer att fortsätta föreläsa om
Narkotikaindustrins påverkan på samhällen och dela
ut foldrar tills lagret är slut.
n
GH
svenska nark
otika
polisförening
Micke Österberg (th) och Jim Wremert från Unga KRIS i
Örebro.
22
svenska narkotikapolisföreningen 4-10
en 3-10
69
GH
Ställer upp mot
narkotika och våld
text: jessica vikberg
Sedan Ställ Upp startade för några år sedan har Per Lifvergren besökt tusentals elever
på högstadie- och gymnasieskolor framförallt runt om i Västsverige. Inför besöken på en
skola brukar Per träffa rektorn och representanter för lärare och elever för att tillsammans
med dem planera besöken.
P
er har en speciell förmåga att fånga ungdomarnas intresse berättar Petra Bullarsjö, som tillsammans med Theresa Grimwade arbetar med Ställ Uppkonceptet.
Det var 26 år sedan Per avslutade sitt eget missbruk.
Han bjuder på delar ur sin livshistoria och om konsekvenserna av sina felval; hjärtproblem, oförmåga att få
barn, dåligt närminne och andra delar som är mindre
fysiska men som han måste lära sig att hantera.
I sina informationer talar Per om utanförskap, våld i
samband med droger, könsroller, mobbing, inställning
och attityder. Det mesta invävt i hans egen livshistoria.
Föräldrarna bjuds in på en föräldrakväll i nära
anslutning till mötet med eleverna. På dessa vuxenkvällar är även Lennart ”Länsman” Johansson med.
Lennart Johansson är socionom med stor erfarenhet
av kriminella ungdomar. Tillsammans informerar de
ungdomar om bland annat föräldraansvar, alkohol,
drogtecken och symtom. När det är möjligt är en polis
från orten med på dessa vuxenkvällar.
Skolorna behöver inte betala något för föreläsningarna. Det ordnas genom sponsorer. Sponsorerna bjuds
även de in på de vuxenkvällar i de skolor som passar
Per Lifvergren har egen
erfarenhet av drogmissbruk
och dess konsekvenser och
är nu drogfri sedan 25 år
tillbaka. Han har arbetat
som föreläsare och drogförebyggare i 18 år, och har
föreläst och utbildat i drogoch alkoholfrågor på skolor,
företag, behandlingshem
och fängelser. Per har även
arbetat som samordnare för
drogförebyggande arbete på
Hisingen i Göteborg.
26
svenska narkotikapolisföreningen 4-10
dem geografiskt. Den största sponsorn, som möjliggjort
Pers arbete med Ställ Upp, är det Göteborgsbaserade
företaget Dunross, som efter att ha hört Per föreläsa på
en skola erbjöd sig att sponsra Ställ Upp-projektet.
Per har ganska stora grupper 100-250 pers. Efteråt
erbjuder han folk att stanna kvar om de har frågor som
de inte vill ställa öppet. Det händer att Per får hänvisa
ungdomar vidare till FMN, ungdomsmottagning eller
annat.
Per märker en markant ökning av mejl och samtal
från oroliga föräldrar i dag jämfört med för några år
sedan.
Efter åtskilliga kontakter med unga människor
trycker han på att polisen borde ha en tipstelefon
ämnad för ungdomar. De vet och ser mycket som
borde men inte når fram till vuxenvärlden.
Lika viktigt som förberedelserna är uppföljningen.
De många återbokningarna ser Per som positiv feed
back. Ett annat sätt att få feed back på Ställ Uppprojektet är de brev och mail Per får från ungdomar
som varit o lyssnat på honom.
Här följer utdrag ur några mail Per fått av unga
åhörare:
Lennart Johansson, utbildare
i frågor om narkotika och
alkohol med 15 års erfarenhet från Göteborgs narkotikarotels operativa grupper i
missbruksmiljö. Arbetar idag
halvtid, dels för Göteborg
Stad (RUS), med utbildning
på ”lagom berusningsnivå av
alkohol” upptäckt av narkotikapåverkan för krogpersonal i
Göteborg och dels halvtid som
rikssamordnare för ”Krogar
mot knark”.
Hej Per!
För ca 3 år sedan, under min gymnasietid, var du
och föreläste i Uddevalla. Jag och en klasskompis
höll då på med en kort dokumentär om missbrukare. Vi intervjuade dig då efter din föreläsning
och hade med i vår film.
I dag tre år, nästan 4 år senare, såg jag filmen vi gjort igen och en kort bit av din föreläsning och då insåg jag hur mycket din föreläsning som sitter kvar i mig. Den var oerhört
stark och jag kan fortfarande minnas större
delar av det du berättade och hur det påverkade mig och många av mina vänner. Tänkte de
kunde vara värt att berätta för dig vilket starkt
intryck du gör på människor med dina berättelser.
Mvh Maria Johansson.
Hej Per!
Jag var och lyssnade på din föreläsning på
Tullbroskolan i Falkenberg och vill bara säga att
den var jättebra! Du var jättebra! Min inställning
till droger har förändrats väldigt mycket eftersom
att man verkligen fattar vad man utsätter sig själv
för om man testar droger. (jag har aldrig prövat
droger och tänker aldrig göra det!) Jag hoppas
verkligen också på att du får föreläsa för fler ungdomar för du var helt fantastisk! Jag kan inte fatta
hur du kan samla så mycket mod som det krävs
för att stå framför en massa människor. Jag önskar
dig all lycka till! Hoppas att du skriver tillbaka!
Kramar från Elina Brev från förälder
Hejsan Per.
Vill bara framföra ett innerligt tack för en fantastisk föreläsning igår på Åbyskolan. Kan påstå att
det var den absolut BÄSTA och mest givande (gripande) föreläsning jag varit på. Visst var det mycke
man redan vet, men man kan nog aldrig få för
mycket info om det ni pratade om igår. Det är
oerhört viktigt att bli påmind om hur det faktiskt
är där ute i verkligheten och hur påverkbara våra
barn faktiskt är.
Tack för att du orkar dela med dig av dessa
fruktansvärda upplevelser och att du på ett så fantastiskt sätt får oss (stora som små) att tänka till.
Jätte tack för att du finns. Var rädd om dig. Du
behövs
Lena
Projektet Ställ Upp
mot narkotika och våld
Svenska Narkotikapolisföreningen (SNPF) har tillsammans med Dunross & Co AB sedan höstterminen 2007 satsat på projektet ”Ställ Upp – Mot
narkotika och våld”. Projektet vänder sig till elever, personal och föräldrar i grundskolans årskurs
7–9 samt i gymnasieskolan. Projektet bygger på en
föreläsning av Per Lifvergren som berättar om sina
erfarenheter som missbrukare. Per lägger stor vikt
vid utanförskap, mobbing och kopplingen mellan
våld och droger.
Vid föräldra-/personalföreläsningarna har Lennart
Johansson informerat om preparat, tecken och
symptom vid missbruk samt vad lagen säger om
narkotika. Han tar även upp vuxnas syn på, och
användande av, alkohol och hur detta påverkar
ungdomar.
Vid kvällsföreläsningarna finns alltid en representant från SNPF med för att tala om projektet
och hur polisen arbetar med narkotikafrågor, vi
försöker alltid att ordna så att lokal polis kan delta
under kvällen för att beskriva drogsituationen i det
aktuella området.
Tack för den bästa föreläsningen jag någonsin har
fått. Jag fick aldrig chansen att tacka dig i skolan
idag, men ingen har någonsin lyckats få mig att
lyssna så intensivt till något som jag gjorde idag.
Du måste vara den starkaste personen jag har
mött. Dels för att du klarade av att sluta med
drogerna, dels för att du klarar av att berätta om
det för en grupp människor som du inte känner
över huvudtaget, men också för att du har lyckats
få ett normalt leverne, att du lyckats klarar av att
fortsätta leva trots allt hemskt du har upplevt.
Jag tycker en sak var extra viktigt (speciellt för
ungdomar) att få veta var hur farligt det är med
hasch. De flesta som jag har pratat med säger att
det inte kan klassas som en drog, men om dom får
lyssna på dig så tror jag att dom kommer förstå
hur farligt det faktiskt är. Jag har själv testat det
och det finns inte en chans att jag skulle testa det
igen, för jag har aldrig varit så rätt i hela mitt liv
som jag var då. Jag kunde inte röra mig under en
lång stund och det kändes som att få tio maginfluensor samtidigt.
Så lycka till med allt!
Kram Rebecka!
svenska narkotikapolisföreningen 4-10
27
Mia delar med sig
av sina erfarenheter
text och foto: jessica vikberg
F
ör 10 år sedan skrev jag en bok som jag aldrig kommer att ge ut. Den handlade om mitt liv som kriminell narkoman. Senare skrev jag boken ”SÅ DUMT!”
som kom ut 2008. Då hade jag varit nykter i 12 år.
Boken berör mitt liv som knarkare men mer om hur
jag blev drogfri. I boken skriver jag om vad som hände,
hur det kändes och vad jag själv var tvungen att göra
för att förändra mitt liv.
Nu är boken skriven och i den gör jag klart att det är
färdigpratat om mitt liv med narkotika. Detta samtal är
ett undantag för Svenska Narkotikapolisföreningen.
Mellan det att jag var 19 och 29 år knarkade jag
varje dag. Jag började med bantningspiller som innehöll amfetamin och slutade med heroin som huvuddrog.
Att lura människor ingick i det mesta när jag knarkade. Även de som ställde upp på mig och var mig nära
lurade jag. Jag förlorade min första stora kärlek Calle
på grund av narkotikan. Det är mycket som smärtar
när jag tänker på hur han dog. Du kan inte se ärren i
min själ. (Men du kanske kan se ärren i mitt ansikte,
som jag fick när jag påtänd i timmar skar bort ”finnar
som inte fanns”.)
”
Livet var rörigt innan,
med heroin blev det kaos.
Nu vet jag vad jag slipper.
Mia Törnblom
Vägen tillbaka i tolv steg
Som tjej, ung och söt, kan du begå rätt många kriminella handlingar innan du åker fast, jämfört med om
du är kille och svart. Man tror att tjejerna alltid är offer
och utnyttjade. “Någon har utnyttjat henne så att hon
hamnat där”. Ja, jag har blivit utsatt för många hemskheter, men man får inte glömma att det har många
killar också varit.
En gång när jag var inne på Dailey’s toalett och
snortade kokain satt Walter Kegö ute i baren. Jag var
30
svenska narkotikapolisföreningen 4-10
Mia Törnblom - författare, föreläsare och vägledare i personlig utveckling.
påtänd och kunde inte riktigt placera honom. Han
kände igen mig eftersom han förhört mig vid ett tillfälle. Jag kom på att han var polis, smajlade och sa:
- ”Jag har slutat nu”.
En vakt som körde mig till en rättegång en gång sa:
- ”Gud vad du skulle behöva sitta inne ett tag och vila
upp dig”. Den gången fick jag bara böter och skyddstillsyn och kunde fortsätta att begå brott och knarka.
Till slut blev smärtan av den jag hade blivit för stark,
en bidragande orsak för mig var när jag inte längre
blev insläppt av min egen mamma. Jag ville sluta men
hade inte kraften att göra det på egen hand. När jag
för tredje gången åkte fast för grova bedrägerier bad
jag om att få bli dömd till kontraktsvård.
Parallellt med Minnesotabehandlingen fick jag möjlighet att gå på så kallad 12-stegsgemenskaper som AA
(Anonym Alkoholist).
Det var rörigt i början, jag ville absolut bli nykter
och drogfri och tog mötena och behandlingen på
yttersta allvar. Samtidigt som jag kunde sitta och
planera knarksmuggling med nyblivna vänner på väg
till och från dessa möten. Man är inte helt vettig från
dag ett precis. Jag fick hjälp att se att kriminalitet och
användandet av droger gick hand i hand och till slut
släppte jag alla planer på kriminalitet. I dag 14 år
senare går jag fortfarande regelbundet på 12-stegsmöten.
Jag träffade Christer Karlsson, numera KRIS ordförande, på behandlingshemmet. Jag hade ju rånat
honom på hela hans hem men blånekat (förstås). Det
tog några månader in i nykterheten innan jag vågade
erkänna (även för mig själv) att jag faktiskt gjort detta
mot honom. Vi blev vänner igen och jag betalar tillbaka genom att föreläsa gratis för KRIS.
Det tog lång tid att gå in på ett postkontor utan
att känna mig skurkig efter mitt liv som kriminell.
Jag livnärde mig framförallt på checkbedrägerier. Jag
har betalat tillbaka där också. Jag tyckte först att jag
kunde rentvå mig genom att ge dem utbildning i hur de
kunde skydda sig mot bedrägerier. Men de tyckte inte
att det var en bra idé. Som sagt, det tog lite tid innan
alla sunda normer och värderingar föll på plats igen.
Peptalk på anstalter
I går var jag på Karlkogaanstalten och peppade killarna som är intagna där. Jag och en kille kom att
prata om ersättningsdroger i allmänhet och Subutex
i synnerhet. Han ansåg att Subutex på sätt och vis är
värre än heroinet. En heroinavtändning varar en vecka
och du mår skitdåligt. Men på Subutex hade han mått
uselt i fyra månader. – ”Aldrig mer Subutex!”, tyckte
han.
Vad är det egentligen för inställning från samhällets sida att ge en kemisk ersättning istället för hjälp
till total drogfrihet? Jag tycker det är cyniskt att ge
Subutex till en 23-åring. Det verkar dessutom vara
så att allt fler går från hasch direkt till Subutex.
Substitutsbehandling som sker utan mål och kontroll
är jag emot.
Jag är inte emot personerna som får dem men själv
grejen. Jag får en känsla av att det ibland går lite för
fort när någon förskrivs Subutex. Det finns givetvis
undantagsfall där man under en begränsad period
måste ta till Subutex eller metadon. Men i ett samhällsperspektiv i en förlängning tycker jag det är fel
med ersättningsbehandling.
Utöka antalet avgiftningsplatser istället!
Polisen gjorde tillslag här i närheten i kön till
Subutexutdelningen. Över 20 hade narkotika på sig!
För mig känns det inte som att det fungerar då.
Jag har själv delat spruta med en HIV-positiv. Jag
har en väninna som blev smittad av HIV som 18-åring
genom att dela spruta. Jag önskar ingen det ödet. Men
jag är ändå emot fria sprutor. Fast hade du frågat mig
för 12-14 år sedan hade jag varit för.
Framträdandet av Mia Törnblom och Christer Karlsson
var ett mycket uppskattat inslag på invigningen av SNPFkonferensen i Västerås i maj 2020.
”Jag vill bli stödmedlem i SNPF”
Om det är svårt och krångligt att knarka men lätt att få
bra hjälp, tror jag vi kan hjälpa fler till ett nyktert och
drogfritt liv. Detta i kombination med förebyggande
verksamhet för ungdomar.
Till alla unga som funderar på att prova vill jag säga:
Det värsta som kan hända när du provar droger är att
du tycker om det. Då kommer du garanterat att vilja
göra det igen, och igen. Till slut är det inte du som
väljer längre.
Ni inom rättsväsendet gör ett jätteviktigt jobb. Jag
vill bli stödmedlem i SNPF och på så vis stötta ert
arbete.
Löftet om boken ”Så dumt” som jag lovade er på
konferensen i Västerås står givetvis kvar. Det är bara
att hämta här och ta med till konferensen i Örebro.
Det ska vi fixa!
n
svenska narkotikapolisföreningen 4-10
31
Svenska krogpoliser i New York
text och foto: maria lundström, linn karlsten och emilie lundberg,
Krogsektionen i Stockholm
I vårt dagliga arbete på Krogsektionen i Stockholm City arbetar vi i huvudsak mot narkotika, vapen och kriminella individer som befinner sig i krogmiljö.
Vi sökte stipendium från Stockholm stad och SNPF för att åka till New York och studera
hur DEA, FBI och NYPD arbetar mot narkotika och grov organiserad brottslighet. Vi hade
tänkt studera deras arbetssätt och lagstiftning i huvudsak när det gäller grovt kriminella
individer i krogmiljö samt lagföring av kvinnor i allmänhet avseende narkotikabrott.
Hela reserapporten med bl.a. besöken på DEA och FBI kan läsas på www.snpf.org/artikelarkivet.
NYPD Narcotics Division
På NYPD:s huvudkontor välkomnades vi av en glad
Joseph Rezneck, chef för den sydvästra narkotikaavdelningen på Manhattan. Joseph berättade att deras
arbete mestadels sker på gatunivå med hjälp av spanare
och undercoverpoliser. En polis som arbetar undercover köper mindre mänger av en langare upprepade
gånger under exempelvis tre månader. Till slut har de
samlat in så mycket information att det är dags för ett
tillslag. Om undercoverpoliserna fått information om
en viss dag då langaren kommer få hem ett parti narkotika, så lämnar polisen över en ansökan om husrannsakan till åklagare gällande den aktuella dagen. Detta
De svenska krogpoliserna Emilie Lundberg (längst till höger),
Maria Lundström och Linn Karlsten tillsammans med DEAagenten Erin Mulvey under besöket på DEA:s huvudkontor
i New York.
34
svenska narkotikapolisföreningen 4-10
beslut kan ta några dagar och poliserna jobbar därför
alltid med planerade tillslag vid husrannsakningar.
Utöver undercoverpoliser finns även informatörer som
får betalt mindre eller större summor pengar beroende
på vilka tips man lämnar till polisen. Att exempelvis
tipsa polisen om ett olagligt vapen kan ge 1000 USD
om tipset visar sig stämma. Efter mötet med Joseph så blir vi upplockade av
två narkotikaspanare, Joseph och Jason. De tar med
oss till deras polisstation och narkotikaavdelningen
där vi bland många andra får träffa den ansvarige
för NYPD:s klubbavdelning. Vi konstaterar snart att
NYPD:s klubbavdelning är snarlik Stockholmspolisens
tillsynsavdelning. De arbetar främst med krogarnas
tillstånd och försöker se till att stänga klubbar som inte
sköter sina tillstånd. Om polisens spanare arbetar inne
på klubbarna sker det endast undercover. Då genom
att köpa narkotika av langare inne på krogen. Om
polisen kan bevisa att personalen och ägaren till klubben är medveten om att det sker narkotikahandel på
deras krog så försöker polisen stänga ner krogen. Den
personal som arbetar i krogdörrarna är enligt polisen
av blandad kvalitet och det finns endast vissa personer
som polisen litar på. Det är skälet till att arbetet inne
på krogen främst sker helt dolt. Varken krögare och
polisledning vill ha synliga poliser inne på krogarna och som ett resultat av detta både brukas och säljs
det mycket narkotika fritt inne på krogarna.
Den narkotika som brukas på klubbarna är enligt
NYPD främst narkotikaklassade tabletter som ska
ge ett snabbt rus. Dessa tabletter har blivit mycket vanliga bland ungdomar då tabletterna går att hitta överallt, inte minst i föräldrars badrumsskåp. Arbete sker
för att försöka komma åt de oseriösa läkare och drugstores som förmedlar dessa tabletter. Man har också
från tillverkarnas sida börja förändra tabletternas
innehåll så att ruset inte skall komma lika hastigt utan
istället långsamt bli verksamt i kroppen. Man hoppas
att det ska minska ungdomarnas bruk av tabletterna i
festavseende. Fordonsstopp genom ”inboxning” efter att patrullen hade bevittnat en narkotikaaffär från bilen.
På gatorna i NYC är det heroin, marijuana och
kokain som är de stora drogerna. Metamfetamin var
förut ett stort problem men brukas nu främst inom
gaykretsar, enligt Joseph Rezneck. Dock poängteras
det att polisen ser en klar koppling mellan våldsbrott
och brukandet av metamfetamin. De är på NYPD
övertygade om att när och om metamfetamin blir stort
i Sverige kommer våldsbrotten att öka även hos oss. Kvällspass med NYPDs Narcotics Division
Tillsammans med en grupp spanare ger vi oss ut på
Manhattans gator under kvällen. Spanarna måste vara
minimum sex personer för att över huvud taget ge sig
ut. Det är för deras egen säkerhet. Under kvällen är
vi tre stycken fordon, med ungefär tre poliser i varje
fordon. Fordonen är hyrbilar utrustade med ljud- och
ljussignal. Vi hinner inte åka långt förrän en av spanarna känner igen en man som är känd sedan tidigare i
narkotikasammanhang. Två av spanarna kliver ut ur
bilen och fortsätter skugga personen till fots, medan de
andra bilarna dirigeras via radio. Lagen i New York
City ger inte poliserna något utrymme att arbeta med
det vi kallar skälig misstanke. De kan inte bygga upp
en misstanke gällande innehav och sedan besluta om en
kroppsvisitation utan de måste se det faktiska brottet
och därefter gripa på bar gärning. Gripandet sker oftast
i en överlåtelsesituation. I det här fallet följde spanarna
med två personer in i ett rivningshus. Inne i en korridor
tar killarna upp narkotikan för att troligtvis bruka den
och de grips då direkt av spanarna.
En kort stund senare ser en patrull att en silverfärgad
bil stannar till snabbt på gatan, plockar upp en ung kille
och sedan kör runt hörnet på en byggnad. Spanarna
följer efter och ser att bilen stannat runt hörnet och att
ett köp av narkotika sker i bilen. Köparen kliver ur och
grips en bit därifrån för innehav av kokain. Direkt så
bestämmer sig patrullerna för att tillsammans stoppa
den silverfärgade bilen och gripa säljaren. På en öppen
och trafikerad gata kör tre polisbilar en ”inboxning”
av det misstänkta fordonet genom att en polisbil kör in
framför, en ställer sig bakom och en på sidan. Det går
otroligt fort och med dragna vapen springer spanarna
sedan fram mot bilen och får ut föraren. Mannen har
inte ens hunnit reagera så han sitter fortfarande med ca
tio påsar kokain i handen.
Alla personer som grips under kvällen placeras iförda
handfängsel bak i en ”arrestbil”. Det är en skåpbil med
två långa bänkar längs sidorna. Inne i skåpet åker de
misstänkta med under passet till det är dags att runda
av och åka in för att avrapportera. Detta kunde ta mellan 4-5 timmar i många fall. Väl inne på polisstationen
släpps de gripna ut från skåpbilen, de ställer sig sedan
på led och går lugnt in på polisstationen och arresten. I
arresten sitter upp mot tio personer i samma cell.
Att arbeta under cover sker på alla nivåer inom New
Yorks polis. Både FBI, DEA och NYPD:s Narcotics
Division talar om detta som en vanlig och självklar
arbetsmetod. Alla blir de också lika förvånade över
att höra att vi i Sverige, som arbetar med narkotika
på gatulagningsnivå, inte har möjlighet att arbeta på
detta sätt. Det är inte helt ofarligt att som polis vid NYPD
arbeta under cover, något vi snart får klart för oss.
Rezneck berättar att undercover poliserna blir rånade
uppskattningsvis ca 1 gång i månaden. Bara några
dagar innan vi kom på besök hade en kvinnlig undercover polis följt med en langare upp i en trappuppgång.
Där hade hon fått en pistol mot tinningen och rånats på
mobiltelefon och plånbok. Som tur var hade langaren
inte förstått att hon var polis, då hon just den aktuella
dagen valt att inte vara beväpnad. I New York City väljer man på NYPD:s Narcotics
Division att inte arbeta mot eget bruk av narkotika,
inte ens om man exempelvis ser någon röka en joint.
Det är olagligt att bruka narkotika men i praktiken inte
straffbart, då åklagaren inte skulle ta upp ett sådant
mål.
Av de besök vi gjorde i New York kände vi oss mest
hemma hos NYPD:s Narcotics Division. Vi upplevde
att de arbetade mot samma sak som vi gör hemma,
dock med betydligt större kvantiteter av narkotika.
Våra arbetssätt däremot skiljer sig mycket åt. Självklart
känns det lockande att även på vår nivå hemma i
Stockholm kunna använda sig av undercoverpoliser
för att upptäcka fler brott och kunna lagföra fler personer. Men baksidan blir självklart den risk man som
polis utsätter sig för när man undercover ger sig in i
olika situationer. Att bli rånad eller skadad verkar vara
något poliserna i NYPD accepterar som en del av jobbet. n
svenska narkotikapolisföreningen 4-10
35
Stora narkotikabeslag
vid trafikrazzior
-Oj va många ni är,
har det hänt någonting?
Det var många bilister som reagerade
på det antal poliser som de möttes av
när de vinkades av från E4 och in till
trafikplatsen Mora Stenar strax söder
om Uppsala.
Detta var den tredje trafikrazzian av fyra
planerade för året. Närmare 700 fordon
strömmade igenom razzian mellan klockan
18 och 01 en vanlig torsdag.
text och foto: inspektör omid farhand,
gatulangningsenheten uppsala
Bakgrund
2009 beslutade operativa ledningsgruppen i Uppsala
att man skulle genomföra fyra trafikrazzior under året.
Myndigheten skulle ta till vara på all kompetens som
var tillgänglig för att på bred front bekämpa och uppdaga mängdbrott samt trafikbrott på de stora vägnäten
i Uppsala län.
Uppdraget att organisera samt genomföra razzian
fördelades på personal från trafikavdelningen samt
gatulangningsenheten våren 2009. Man bestämde sig
för att förlägga trafikrazziorna på torsdagar för att
maximera upptäckten av fordon som transporterar
narkotika. Man bestämde även att man under året
skulle genomföra två razzior dagtid samt två razzior
kvällstid. Några veckor senare genomfördes den första
trafikrazzian. Efter fyra genomförda razzior hade myndigheten producerat 2994 blås, 45 ringa narkotikabrott, 30 drograttfylleri, 100 talet ordningsbotar samt
primärrapporter, 15 olovliga körningar, 9 gripna varav
en för 12 gram heroin, flertalet utmätningar av kronofogden samt 100 tals utlänningskontroller. Ingen hade
förväntat sig detta resultat.
I slutet av september i år genomfördes den femte och
mest lyckosamma razzian sedan uppstarten.
38
svenska narkotikapolisföreningen 4-10
Upplägg
Med hjälp av transportstyrelsens vägmärken och fordon styrs trafiken sakta men säkert in mot trafikplatsen
Mora Stenar. Trafikregleringen började ca 500 meter
innan rastplatsen. Cirka 100 meter innan infarten till
trafikplatsen Mora Stenar ser trafikanterna för första
gången polisen. Polisen som trafikanterna mötts av har
till uppgift att profilera och sålla personer och fordon
som passerar sakta förbi.
Uppgiften delas av poliser från trafikavdelningen
samt gatulangningsenheten.
Sållningspatrullen står i förbindelse med stopperpatrullen via radiosystemet Rakel. De intressanta bilarna
vinkas in till kontrollplatsen av stopperpatrullen.
Därefter vinkas bilarna fram till kontrollpersonal som
består av personal från trafikavdelningen, gatulangningsenheten, närpoliser samt aspiranter med handledare. Stopperfunktionen meddelar även om vissa
invinkade bilar är intressanta ur narkotikasynpunkt.
På kontrollplatsen samverkar polisen med personal
från Kronofogdemyndigheten.
Efter genomförd kontroll slussas fordonen ut från
trafikplatsen. För att passera sista utposten av trafikplatsen får förarna av fordonen uppvisa blåsröret som
de får med sig i samband med kontrollen.
Trafikpolis- och narkotikapolisarbete i en bra kombination.
Avrapporteringen av de uppdagade brotten sker på
plats med hjälp av flertalet MOBASA datorer (uppkopplade till polisdatanätet) samt med hjälp av telefonsamtal till tursekreterare som befinner sig i polishuset.
För att kunna hantera påverkade förare finns både
sjuksköterska samt Evidenser på plats. Evidenser är ett
portabelt bevisinstrument för provtagning vid misstänkt rattfylleri.
Minst två narkotikahundar hjälper till för att genomföra husrannsakningar i fordon.
Kvalitetssäkring av ärenden sker med hjälp av en
polisiär förundersökningsledare på plats.
leri. Efter husrannsakan i bilen med hund återfanns
400 gram hasch som låg väl dolt under baksätet.
Vid 01-tiden genomsöktes en bil då föraren blev
misstänkt för drograttfylleri. I bagageluckan anträffades det en Airbag som var stulen.
Senaste trafikrazzian
Den senaste trafikrazzian skedde i slutet av september
en fin höstkväll. Förväntningarna var höga då de sex
tidigare trafikrazziorna inte hade gjort någon besviken.
Strax efter klockan 21 på kvällen kontrollerades en
grön pickup med tre personer. Vid samtal med personerna uppgav de att de hade varit till Stockholm och nu
var på väg hem till Borlänge. Samtliga upplevdes som
nervösa. Föraren blev misstänkt för drograttfylleri samt
båda passagerarna för ringa narkotikabrott genom eget
bruk. I samband med husrannsakan i bilen anträffades
det en ryggsäck som innehöll tre kilo hasch. Samtliga
tre greps misstänkta för grovt narkotikabrott.
Kort därefter kontrollerades en bil med två personer. Passageraren var märkbart påverkad av narkotika.
Varken föraren eller passageraren förekom hos polisen.
Föraren blev misstänkt för drograttfylleri samt passageraren misstänkt för ringa narkotikabrott genom eget
bruk. Vid visitering av passageraren anträffades det 70
gram portionsförpackat hasch samt marijuana.
Vid midnatt kontrollerades en bil med tre personer.
Samtliga blev misstänkta för narkotikabrott genom
eget bruk samt föraren även misstänkt för drograttfyl-
Ett av många narkotikabeslag gjordes i en ryggsäck som
innehöll tre kilo hasch.
Efter trafikrazzian hade vi sju personer gripna misstänkta för narkotikabrott/grovt narkotikabrott. Vi
hade sökt i 13 bilar med hjälp av narkotikahund, sju
personer var rapporterade för ringa narkotikabrott,
sex personer var rapporterade för drograttfylleri, två
personer var rapporterade för brott mot knivlagen,
närmare 700 utandningsprover genomfördes, 19 flygande inspektioner, 100 talet utfärdade ordningsbotar,
91 utlänningskontroller.
På väg hem efter trafikrazzian visste jag inte om jag
skulle vara glad eller förtvivlad. Vi hade på en vanlig
torsdag beslagtagit tre och ett halvt kilo cannabis utan
underrättelser eller längre spaning. Hur mycket narkotika missar vi de dagar vi inte har trafikrazzia? n
svenska narkotikapolisföreningen 4-10
39
Läkare som langar
Överförskrivande
läkare åtalad
text: gunnar hermansson
För första gången, åtminstone i modern tid, har en läkare i Sverige nu åtalats för brott mot
narkotiklagstiftningen. Läkaren har via receptblocket medvetet underhållit andra personers missbruk och medverkat till att narkotikaklassade läkemedel hamnat på den illegala
narkotikamarknaden.
Åtskilliga är de läkare som under åren försett missbrukare med stora mängder narkotiska tabletter. I
många fall har tabletterna också sålts vidare till andra
missbrukare. Läkare har i grunden en behörighet att
förskriva narkotika och överförskrivning har därför
av polis och åklagare inte bedömts som ett brott mot
narkotikastrafflagen.
Oavsett omfattningen av det otillbörliga överlåtandet av narkotika via recept, har läkarnas agerande
varit ett fall för Socialstyrelsens tillsynsenheter och
Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, HSAN. Efter
deras utredningar konstateras inte sällan att läkarna
visat grov omdömeslöshet och oskicklighet och därmed missbrukat sin behörighet att förskriva narkotiska
läkemedel. Påföljden har ofta blivit en varning kombinerat med återkallande av förskrivningsrätten eller i
värsta fall återkallande av läkarlegitimationen.
Nu har en åklagare i Stockholm väckt åtal mot en
73-årig manlig läkare i Järna för att få en prövning i
domstol om läkarens agerande är ett brott mot narkotikastrafflagen.
Plattan med Flunitrazepam, Xanor, Temesta, Iktorivil
och OxyContin, sammanlagt mer än 200 tabletter. Av
etiketterna och vid kontroll med ett apotek i Södertälje
framgick det att 29-åringen under tre dagar hämtat ut
650 tabletter som han fått på recept från den 73-årige
läkaren. 29-åringen hade klippt isär tablettkartorna
för att kunna sälja tabletterna styckevis. Han hade
rivit bort etiketter på förpackningarna för att dölja när
tabletterna var uthämtade.
Poliserna på Plattan kände sedan en tid till att läkaren i Järna förskrev narkotiska läkemedel till missbrukare och att han också blivit informerad om att hans
patienter sålde drogerna vidare till andra missbrukare
i Stockholm. När förskrivningarna ändå fortsatte på
samma skrämmande sätt, upprättade polisen en anmälan mot läkaren angående misstanke om narkotikabrott. Sammanlagt skrevs under 2008 tre anmälningar
mot läkaren då hans patienter ertappats med att sälja
tabletter i Stockholm.
Ingripande mot pillerförsäljare på Plattan
I området kring Plattan och Sergels Torg i Stockholm
sker en omfattande illegal försäljning av narkotikaklassade läkemedel. De poliser som arbetar där
ertappar ofta missbrukare som har fickorna fulla av
tablettförpackningar som nyss hämtats ut på apotek.
Ingripanden görs i samband med överlåtelsesituationer
och ofta framgår det av tablettförpackningar eller innehavarens egna uppgifter vilken läkare som skrivit ut de
narkotiska tabletterna.
Vid flera sådana ingripanden i Stockholms city
under våren 2008 förekom den 73-årige Järnaläkarens
namn på tablettförpackningar. De ingripande poliserna
reagerade på den stora mängd tabletter som läkaren
förskrivit under kort tid till olika missbrukare.
Vid ett tillfälle i april 2008 greps en 29-åring på
42
svenska narkotikapolisföreningen 4-10
Xanortabletter (bilden) var tillsammans med Iktorivil och
Flunitrazepam de narkotikaklassade läkemedel läkarens
missbrukande patienter helst ville ha. Foto: Magnus Sjödén.
Läkare som langar
I 18 av de 21 granskade patientfallen har mängden förskrivna tabletter varit mer än dubbelt så stor
jämfört med vad läkaren ordinerat. Det beror på att
patienterna regelmässigt begärt extra förskrivningar
sedan de blivit av med sina tabletter av en mängd olika
fantasifulla anledningar; polisen har tagit dem, de har
tappat tabletter, blivit bestulna eller rånade, delat med
sig till andra, tvättat kläder med tabletterna i m.m.
Socialstyrelsen fann det särskilt anmärkningsvärt
att läkaren fortsatt förskrivningen trots att han blivit
informerad om att patienter säljer tabletter på Plattan
och att polisen beslagtagit tabletter.
De flesta förskrivningarna har skett genom telefonsamtal då patienterna ”beställt” de önskade preparaten. Läkarens journalföring har dessutom genomgående varit undermålig. En manlig patient, sambo med
en av läkarens patienter, hade han aldrig haft någon
personlig kontakt med. Mannen fick recept på 100
narkotikaklassade tabletter utan undersökning och
utan att någon journal upprättades.
Åklagare kopplas in
Kriminalinspektör Bertil Lundström på Citypolisens spaningsrotel har utrett läkarens misstänkta narkotikabrottslighet. Foto: Gunnar Hermansson
Polisen inleder brottsutredning och
Socialstyrelsen granskar läkaren
Kriminalinspektör Bertil Lundström är utredare på
Citypolisens spaningsrotel. Han påbörjade under april
2008 en utredning av läkarens misstänkta narkotikabrottslighet. Tillsammans med Plattangruppen överlämnades en skrivelse till Socialstyrelsen med en begäran om att den 73-årige läkaren skulle granskas.
SoS inledde genast en utredning och begärde in
uppgifter ur receptregistret på narkotikaklassade läkemedel som ordinerats av läkaren och expedierats på
apotek mellan den 8 mars och 8 maj 2008. 179 sådana
expedieringar hade skett på 22 apotek, huvudsakligen
i Stockholmsområdet men även i Södertälje, Nyköping,
Norrköping, Malmö, Uppsala m.fl. Därefter begärde Socialstyrelsen in receptunderlag från sex av de
mest frekventerade apoteken. Totalt granskades 21
av läkarens patienter, däribland tre missbrukare som
Plattangruppen ingripit mot.
I november 2008 lämnade Socialstyrelsen sin
utredning till HSAN med begäran om återkallande
av läkarens legitimation alternativt indragning av
förskrivningsrätten. SoS skriver i sin anmälan att
”Förskrivningen har skett med häpnadsväckande följsamhet utifrån patienternas önskemål, både vad gäller
att sätta in nya beroendeframkallande läkemedel och
att frekvent förskriva nya stora förpackningar. Detta
sker oavsett att signaler finns dokumenterade om att
svår missbruksproblematik föreligger och att försäljning av ordinerade läkemedel skett”.
Sedan Socialstyrelsen gjort klar sin granskning fortsatte
Bertil Lundström sin brottsutredning mot läkaren i Järna
och kontaktade åklagarmyndigheten. Kammaråklagare
Carl Mellberg utsågs till förundersökningsledare och
ärendet fortsatte nu utredas som misstänkt narkotikabrott/grovt narkotikabrott alternativt vårdslöshet med
narkotika.
I juni 2009 kom HSAN:s beslut. Man skriver att
läkaren tveklöst missbrukat sin behörighet att förskriva narkotiska läkemedel och att den behörigheten ska
återkallas. HSAN ansåg också att läkarens legitimation borde återkallas, men sedan Socialstyrelsen tagit
tillbaka sitt yrkande kunde HSAN inte fatta beslut om
återkallande,
Under tiden hade polisens utredning fortskridit, bl.a.
med ett långt förhör med den 73-årige läkaren, som
inte själv har ansett att han gjort något fel genom sina
frikostiga förskrivningar. Han har som läkare alltid
velat se till sina patienters bästa.
Det har tydligt framgått av utredningen, vilket
läkaren också har medgett, att han omkring 2006 blev
allmänt känd bland missbrukare och att antalet sådana
patienter därefter har blivit fler.
Kammaråklagare Carl Mellberg har stött på överförskrivande läkare tidigare i sitt arbete, men han
känner inte till något fall som utretts av polisen och
som lett till åtal. När Citypolisen nu larmade åklagarmyndigheten i ett konkret ärende, tillsammans
med Socialstyrelsens och HSAN:s allvarliga kritik, var
det naturligt att fortsätta brottsutredningen mot den
73-årige läkaren i Järna.
Carl Mellberg betraktar läkarens agerande som
uppenbart brottsligt och väckte därför åtal i oktober
2010. Tingsrätten har planerat att huvudförhandling
kan hållas våren 2011. Vi kommer givetvis att följa
upp utgången av detta banbrytande ärende här i tidningen.
n
svenska narkotikapolisföreningen 4-10
43
Hög dödlighet hos
narkotikamissbrukare
text: jonas hartelius
Narkotikamissbrukare riskerar en förtidig död till följd av överdoser,
sjukdomar, självmord samt olyckor, våld och andra inslag i miljön.
A
lla narkotika framkallar någon reaktion i människokroppen. Här finns orsaken till att narkotikapåverkan kan vålla sjukdomar, olycksfall och i sista
hand förtidig död.
Förgiftningar m.m.
Förgiftningar med narkotika, ofta kallade ”överdoser”, beror på att en missbrukare tillför sig själv (eller
i enstaka fall blir tillförd) en dos som påverkar hans
kropp så att viktiga livsprocesser störs eller slutar
fungera. Begreppet ”överdos” kan dock verka vilseledande, eftersom det ger intryck att de skulle finnas en
”ofarlig” dos. I praktiken går det inte att upprätthålla
en sådan åtskillnad: först i efterhand kommer en missbrukare eller hans omgivning att veta om det var en
”överdos”.
En mekanism bakom förgiftningsreaktionerna kan
vara att andningen sänks eller helt upphör som ett
resultat av för mycket GHB eller heroin. Konsekvensen
blir att missbrukaren dör av syrebrist. För mycket
amfetamin eller fenmetrazin kan orsaka cirkulationskollaps p.g.a. en kraftigt stegrad puls, höjt blodtryck
och kramper. Kokain kan utlösa epileptiska kramper,
som kan orsaka andningsstillestånd. Värmeslag kan
komma av att en del narkotika slår ut kroppens temperaturreglering, det kan ske vid påverkan med bl.a.
MDMA. Allergiska reaktioner med cirkulationskollaps
kan utlösas bl.a. genom föroreningar i injektionslösningar. Risken för oavsiktliga förgiftningar ökar
genom att det är svårt för en missbrukare att veta
exakt mängd i den tillförda dosen eller hur stor hans
egen dagsaktuella tolerans är. Dessutom kan det vara
svårt att kontrollera effekterna vid samtidig tillförsel av
andra droger (blandmissbruk). Missbrukare kan avlida
även av läkarförskriven narkotika, som metadon. Att
narkotikan håller apotekskvalitet är ingen garanti mot
livshotande förgiftningar.
Utgången i det enskilda förgiftningsfallet beror på
om det finns medicinsk hjälp tillgänglig. I många fall
går det att hjälpa även svårt förgiftade missbrukare till
livet om man bara hinner sätta in den moderna sjuk-
46
svenska narkotikapolisföreningen 4-10
vårdens resurser i tid. Åtskilliga missbrukare skulle inte
kunna ha så hög drogkonsumtion om de inte kunde
förlita sig på sjukvårdens skyddsnät.
Sekundärt kan drogförgiftningar leda till dödsfall
genom att missbrukaren i kraftigt påverkat tillstånd
dör av egna uppkastningar, fryser ihjäl, drunknar etc.
Förgiftningen är då en viktig faktor genom att öka
risken för den specifika dödsorsaken men även minska
missbrukarens möjligheter att hantera en kritisk situation.
Kroppsliga sjukdomar
En del missbrukare drabbas av kroppsliga sjukdomar av
den upprepade drogtillförseln. Särskilt utsatt är levern,
men även immunsystemet kan störas. Hjärta och kärl
kan påverkas av bl.a. kokainmissbruk. Uttorkning och
undernäring hos centralstimulantiamissbrukare kan
medverka till att försämra deras överlevnadsmöjligheter.
Missbrukare kan avlida även av infektioner som
ofta kan överföras genom osterila injektioner. Först
upptäcktes detta bland heroinmissbrukare i New York,
bland vilka en del redan 1933 visade sig ha malaria.
Deras tidiga symptom med bl.a. feber tillskrevs abstinensreaktioner och dödsfallen klassades som ”lunginflammation”. Först vid mikroskopisk analys upptäcktes infektionen. Under tio år dog sammanlagt
168 heroinister, sedan upphörde dödsfallen plötsligt.
Malariaspridningen gjorde att langarna började blanda
in kinin (ett känt läkemedel mot malaria) som fyllnadsmassa i heroinpåsar. På 1960-talet fick gulsot (hepatit
B, ”knarkarsot”, ”kanylrost”) spridning bland svenska
injektionsmissbrukare. Denna sjukdom har dock inte
samma dödlighet.
En markant förändring inträffade vid mitten av
1980-talet med AIDS. Denna orsakas av immunbristviruset HIV (i börjat kallat HTLV-3), som sprids huvudsakligen med blod och sex. Injektionsmissbrukare blev
hastigt en primär riskgrupp. Inom EU avled under
2006 uppskattningsvis 2100 personer p.g.a. AIDS/HIV
kopplat till narkotikamissbruk.
livsföringen med hemlöshet, misskött hygien och bristfälliga sociala kontaktnät.
Ökade risker i en missbrukargrupp
Narkotikamissbrukare har en kraftigt förhöjd dödlighet.
Viktiga dödsorsaker är förgiftningar, sjukdomar, självmord,
olyckor och våld. Teckning: Marie Leijerstam.
Bland andra infektioner som drabbar missbrukare
kan nämnas stafylokocker, som kan ge allvarliga hjärtsjukdomar (endokardit).
Psykiska störningar m.m.
Ett narkotikarus kan påverka vakenhet, reaktionsförmåga, närminne, varseblivning och många andra
psykiska funktioner som är avgörande för en människas överlevnad. Narkotikamissbrukare utgör en fara
för sig själva och andra i trafik, luftfart och arbetsliv.
Under förvirring, t.ex. cannabis- eller LSD-psykos, kan
de hoppa från hög höjd. Drogpåverkans betydelse i
det enskilda fallet kanske inte utreds tillräckligt med
kemiska analyser utan man nöjer sig många gånger
med att peka på ”den mänskliga faktorn”.
Risken för självmord är kraftigt förhöjd bland
narkotikamissbrukare. Orsakerna kan vara att avtändningarna efter vissa rus, bl.a. amfetamin eller kokain,
kan vara ytterligt besvärliga, som att ramla i ”ett svart
hål”. Långvarigt missbruk kan ändra hjärnans nivåer
av signalsubstanser, vilket ger depressioner. Den allmänna livsföringen kan bli så svårbemästrad att döden
framstår som ett alternativ. Heroinmissbrukare har
uppskattats ha en fjorton gånger högre självmordsfrekvens än befolkningen i allmänhet. I Europa svarar
självmorden för mellan sex och elva procent av dödsfallen bland s.k. problematiska missbrukare (motsvarar
i stort samma population som den svenska definitionen
av ”tunga missbrukare”)
Risker i narkotikamiljön
Narkotikamiljön är i sig högriskabel genom tät förekomst av droger, brott, asocialitet och utanförskap.
Uppgörelser och konflikter över lokala marknader kan
få våldsamma uttryck. Bland amerikanska narkotikamissbrukare är mord en vanlig dödsorsak, ofta är det
familjemedlemmar eller nära bekanta som är förövare.
EU uppskattar att trauman (olyckor, dråp och våld)
kan stå för 25 procent eller mer av dödligheten hos s.k.
problematiska narkotikamissbrukare.
Till riskerna i miljön kan även räknas den allmänna
I det enskilda fallet kan det vara svårt att fastställa de
exakta dödsorsakerna, t.ex. vid kraftigt blandmissbruk
alkohol och flera enskilda narkotika. Men riskbilden
blir tydligare om man följer en väldefinierad grupp
missbrukare över lång tid. Deras dödlighet kan då
jämföras med andra grupper av samma ålder, kön
och bakgrund. Amerikanska heroinister kan ha en
överdödlighet som kan vara 10 – 15 gånger högre
än den allmänna befolkningen i samma ålder. Även
svenska intravenösa amfetaminmissbrukare kan ha
samma markant ökade dödlighet, men de avlider inte
lika ofta av akuta förgiftningar, utan av olyckor, våld,
självmord m.m.
Till den ökade dödligheten bidrar också att narkotikamissbruk (av epidemisk typ) inledningsvis sprids i
grupper som redan före missbruksdebuten är mer risktagande än vanligt, bl.a. genom brott och äventyrligt
beteende.
I Sverige dog år 2008 totalt 302 män och 91 kvinnor
av ”narkotikarelaterad diagnos”. Under senare år har
i storleksordningen 400 narkotikamissbrukare årligen
avlidit till följd av sina drogbeteenden. Det skall jämföras med antalet trafikdöda, som under senare år varit i
storleksordningen 400 per år.
EU:s drogobservatorium (EMCDDA) noterar i sin
rapport för 2009 att narkotikamissbruk är en av de
största orsakerna till hälsoproblem och dödsfall bland
ungdomar i Europa. I europeiska storstadsområden
år 2005 var mellan 10 och 23 procent av dödsfallen
i åldern 15 – 49 år kopplade till missbruk av opiater.
Opiater dominerar också i de nationella rapporterna
om narkotikarelaterade dödsfall. Metadon rapporteras
från flera länder förekomma i en betydande andel av
dödsfallen. I Finland är numera buprenorfin (Subutex)
det vanligast förekommande ämnet vid narkotikarelaterade dödsfall.
Jämförelser mellan länder i fråga om narkotikadödsfall görs ibland för att söka bevisa effekterna av olika
narkotikapolitik. Sådana jämförelser störs dock av att
formerna för insamlingen är olika: en del myndigheter
räknar endast uppenbara överdoser som narkotikarelaterade dödsorsaker. n
Referenser
Bourne (ed.) (1974): A treatment manual for acute
drug abuse emergencies, NIDA.
EMCDDA (2009): Drug-related infectious diseases and
drug-related deaths, www.emcdda.europa.eu.
Haberman, Baden (1978): Alcohol, and other drugs
and violent death, Oxford.
Helpern, Knight (1982): Autopsy, WH Allen.
Knudsen (2004): Akuta förgiftningar, Studentlitteratur.
Socialstyrelsen (2010): Dödsorsaker 2008.
Tunving, Olsson Krantz (red.) (1989): Dödligheten
bland narkotikamissbrukare i de nordiska län derna, CAN.
svenska narkotikapolisföreningen 4-10
47
Info från SKL, Droganalysenheten
Vad nytt på Spice-fronten
Efter höstens klassning av 15 syntetiska cannabinoider, varav 4 som narkotika och 11 som hälsofarlig vara, så finns det redan nya örtblandningar
på marknaden innehållande oklassade syntetiska
cannabinoider. Spice, som var det första produktnamnet som dök upp på markanden, har utvecklats
till ett varunamn för denna typ av produkter som
består av en påse med en eller flera torkade örter,
vilka ”spetsats” med syntetiskt framställda cannabinoider.
Bakgrund
Vad är då syntetiska cannabinoider för något?
Cannabinoider är en grupp ämnen som binder in
till receptorer i vår kropp. Denna typ av ämnen
finns naturligt och då främst i cannabisplantan där
tetrahydrocannabinol (THC), cannabidiol (CBD)
och cannabinol (CBN) är de som finns i störst
mängder. Det finns också endogena cannabinoider,
alltså ämnen som produceras naturligt i vår kropp.
Syntetiskt framställda cannabinoider är däremot
ämnen som är tillverkade och designade på laboratorier.
Det finns två (vad man vet idag) cannabinoidreceptorer i vår kropp. CB1-receptorn finns främst
i hjärnan och verkar vara ansvarig för cannabisplantans psykoaktiva effekt. CB2-receptorn finns
i immunsystemet och verkar vara inblandad i cannabisplantans smärtlindrande och antiinflammatoriska effekter. Följaktligen är ämnen som binder in
till CB2-receptorn väldigt intressanta i medicinskt
syfte. Detta är också anledningen till att läkemedelsföretag och andra laboratorier de senaste 40
åren tillverkat nya cannabinoider i sökandet efter
nya, främst smärtstillande läkemedel. Det har dock
visat sig svårt att separera den önskade medicinska
effekten från den oönskade psykoaktiva effekten. I
sökandet efter nya läkemedel har kemisterna tillverkat ämnen långt mer potenta än de som förekommer naturligt i cannabisplantan.
Vem som kom på idén att använda dessa syntetiska cannabinoider till att ”spetsa” örtblandningar
är dock okänt. Under 2006 (kanske tidigare) började dessa örtblandningar förekomma i Europa
och det dröjde ända fram till slutet av 2008 innan
mysteriet med Spice löstes. Ett privat laboratorium
i Tyskland identifierade syntetiska cannabinoider i
Spice på uppdrag av de tyska myndigheterna.
Tredje generationens Spice - The Never
Ending Story
De örtblandningar som förekommer nu innehåller
ofta små mängder av redan klassade cannabinoider
tillsammans med nya, oklassade cannabinoider.
Intressant är också att det nu florerar påsar med
svensk text medan vi tidigare bara sett påsar med
engelsk text. På dessa påsar står det dessutom
”Innehåller även en odeklarerad syntet”, vilket är
informativt och bra i vanlig svensk anda. I vissa
örtblandningar förekommer det även hampfrön.
Marknaden för denna typ av produkter är väldigt innovativ varför vi från SKL vill uppmana er
att skicka in allt som verkar misstänkt.
Ingrid Areskoug
Växtgruppen
Några av de ännu lagliga örtblandningar som (nov. 2010) säljs av de svenska webbutikerna Spice Nordic och Smartbar.
3 gram kostar numera runt 400 kronor.
50
svenska narkotikapolisföreningen 4-10
§ Rättsrutan §
§ Rättsrutan §
Alternativa metoder att stoppa narkotika
I Holland är man smärtsamt medveten om att man
står för en stor del av världsproduktionen av syntetiska droger. Anseendet utomlands har fått sig
en törn. Efter att ha varit på narkotikakonferens i
Holland så måste jag ändå medge att de i vart fall
varit mycket aktiva i kampen att försöka stoppa
narkotikaproduktionen. Ett första steg har varit
att undersöka vilka som tillverkar prekursorer
och försöka stoppa denna produktion. Ett steg
har varit att aktivt påverka stater som stått för en
del av produktionen av prekursorer. På så sätt har
Kina påverkats att 2008 förbjuda produktionen
av PMK, ett ämne som används vid framställande
av ecstasy. Följden av detta har blivit att beslagen
av både PMK och ecstasy gått ner i hela världen
och att de beslagtagna pillren innehåller en mindre
halt av MDMA samtidigt som priserna gått upp.
Tyvärr måste man på minussidan räkna in att
producenterna övergått till annan produktion. Det
är därför vi även i Sverige plötsligen översköljes
av nya narkotikapreparat som mefedron, 2C-B,
mCPP m.fl. Ett annat land som påverkats att
stänga fabriker är Ryssland, där det under 20072009 stängts två BMK-fabriker (prekursor till
amfetamin). Tillverkningen av amfetaminpreparat
verkar dock inte ha minskat så mycket, utan återigen verkar produktionen av snarlika droger istället
ta fart. I det här fallet metamfetamin. Eller så tar
andra producentländer över, som t.ex. Vietnam,
varifrån det vid ett tillfälle togs ett jättelikt beslag
på 4700 liter BMK.
Ett annat sätt att arbeta har varit att stoppa
leveransen av laboratorieutrustning till de illegala
laboratorierna i Holland. Man har helt enkelt kontrollerat vem som haft världsproduktionen av de
speciella 20-liters glasbehållare som regelmässigt
använts för framställning av amfetamin. Därefter
vände man sig till alla grossister och fick veta
vem som köpte dessa behållare. Det kunde snabbt
§ Rättsrutan §
konstateras att alla de behållare som använts i de
illegala laboratorierna var omgjorda med speciella
glaskolonner. De var professionellt omgjorda av
kunniga glasblåsare. Enbart i Holland fanns 24
sådana glashyttor som kunde tänkas göra sådana
förändringar. Alla besöktes och varnades för att
vara delaktiga i narkotikaproduktion. Efter att
ha sålt 120 sådana flaskor årligen så minskade
återförsäljaren försäljningen till enbart 10 stycken.
Dessutom lyckades man efter att ha gått igenom
bokföringen hos glashyttorna hitta den som stått
för merparten av modifieringen av glasflaskorna.
Sex månaders villkorat fängelse (samhällstjänst)
kanske inte avhöll honom alltför mycket men
vinsten på 300 000 euro förverkades. Nu vänder
sig narkotikaproducenterna givetvis till andra
glasblåsare i andra länder men det får man se
som en ny utmaning. Liksom att när prekursorerna börjar tryta, går man över till att anskaffa
pre-prekursorer som ofta inte ens är på någon
förbjuden lista. Utvecklingen lär inte stå still så
därför gäller det att själv förkovra sig så man inte
hamnar i bakvattnet.
Lycka till i Linköping förresten där man varit
på framkanten och ganska nyligen beslagtagit flytande amfetaminbas plus färdigproducerad amfetamin. En ny trend att vara uppmärksam på i
Sverige.
Ha det så gott i vintermörkret
[email protected]
§ Rättsrutan §
svenska narkotikapolisföreningen 4-10
51
Världen runt
Rekordmånga nya droger under
2009 och 2010
Ett rekordstort antal nya droger har inrapporterats till ECNN, Europeiska centrumet för kontroll
av narkotika och narkotikamissbruk, och till
Europol via EU:s early warning system. Under
2009 anmäldes 24 nya psykoaktiva ämnen. Det är
det största rapporterade antalet under ett år och
nästan dubbelt så många ämnen som 2008 (13).
Alla de nya ämnena var syntetiska.
Hittills under 2010 har 31 nya ämnen anmälts
via systemet för tidig varning. Några exempel är
syntetiska katinoner, syntetiska cannabinoider
och nya syntetiska ämnen som liknar kokain och
amfetamin. I den senaste webbundersökningen av
återförsäljare på Internet, som ECNN genomförde
i början av 2010, påträffades 170 nätbutiker som
sålde ”legal highs” och hallucinogena svampar.
Källa: www.fhi.se
DEA talar ut mot legalisering
I en tid när nyhetsflödet innehåller allt fler missledande rapporter om att drogmissbruk inte är så
skadligt för individen och samhället som myndigheterna vill göra gällande och att legalisering är den
rätta vägen, har Drug Enforcement Administration,
DEA, i USA gett ut skriften Speaking Out Against
Drug Legalization.
Det 80-sidiga dokumentet är avsett att skingra
dimmorna av desinformation med kända fakta om
drogproblemen i USA. Drogmissbruket och myndigheternas åtgärder för att tackla problemet, är
bland de viktigaste och svåraste utmaningarna som
drabbar befolkningen, i synnerhet de unga. Den
stora frihet som amerikaner har att själva utforma
sina liv bygger också på att man är väl informerad,
vilket är en av anledningarna till att DEA nu ger ut
sin faktaskrift. Läs mer på www.dea.gov
Doftkampanj mot cannabis i
Holland
30 000 holländska hushåll har i dagarna fått cannabisdoftande skrapkort i sina brevlådor för att
lära sig hur drogen luktar. Med hjälp av korten är
förhoppningen att invånarna ska upptäcka illegala
odlingar i grannskapet och sedan ringa polisen.
Myndigheterna i Rotterdam och Haag uppger att
de distribuerar korten för att medborgarna ska lära
sig känna igen doften av cannabis.
Trots att det är illegalt att odla cannabis i landet
brukar inte myndigheterna bry sig om ifall cannabisrökare odlar för eget behov. Upp till fem plantor
tolereras.
– Medborgarna måste bli upplysta om faran
dessa odlingar representerar och om man observerar något misstänkt så ska det rapporteras, säger
Arnie Loos, talesperson för den statliga myndighet
som bekämpar cannabisodling i Holland, till BBC.
Doftkorten är märkta med texten ”Hjälp till att
bekämpa cannabisodlingar”. Genom att skrapa
på korten frigörs en doft som är karakteristisk
för cannabis. Dessutom finns typiska kännetecken
för hur odlingar i stadsmiljö kan kännas igen.
Även telefonnummer till polis och elbolag finns
på kortet, eftersom stulen energi för värme, ljus
och ventilation är ofta tecken på inomhusodling.
Myndigheterna tror att det finns uppemot 40 000
illegala odlingar i landet, de flesta gömda i lageroch industribyggnader, källare och lägenheter.
Källa: Drugnews.nu
EU vill stoppa mefedron i hela
Europa.
Den farliga syntetiska drogen mefedron är förbjuden i Sverige och ytterligare ett antal EU-länder.
Nu vill EU-kommissionen att drogen ska förbjudas inom hela EU och således även i de tolv medlemsländer där mefedron fortfarande är tillåtet.
De EU-länder som hittills, förutom Sverige, har
förbjudit mefedron är Belgien, Danmark, Estland,
Frankrike, Irland, Italien, Lettland, Luxemburg,
Malta, Polen, Rumänien, Storbritannien, Tyskland
och Österrike.
Mefedron är fortfarande en populär drog trots
att den är mycket svårdoserad och har lett till ett
antal dödsfall. I några fall har mefedronintag varit
den direkta dödsorsaken och vid ett stort antal fall
har mefedron hittats vid obduktion av döda.
GH
54
svenska narkotikapolisföreningen 4-10
Landet runt
Människosmugglaren
Amir Heidari utvisad till Iran
Den kände människosmugglaren Amir Heidari har
nu utvisats till sitt hemland Iran. Verkställigheten
skedde den 5 november i år, 31 år efter Heidaris
första inresa till Sverige.
Amir Heidari kom till Sverige 1979 som student, men sedan Ayatolla Khomeini senare samma
år tagit makten i Iran, sökte Heidari asyl i Sverige
och beviljades permanent uppehållstillstånd.
Efter ett par år började han mot betalning att
hjälpa landsmän att ta sig till Sverige. Sedan 1983
har Heidari dömts åtta gånger i Sverige till sammanlagt 18 års fängelse för att ha smugglat människor och förfalskat pass. Han har också suttit
fängslad i Danmark, Tyskland och Turkiet för
dessa brott.
2006 dömdes Amir Heidari av Göteborgs tingsrätt till 4 års fängelse, en dom som han överklagade. Hovrätten skärpte straffet till 5 års fängelse
och Heidari blev den förste som dömdes i Sverige
för grovt organiserande av människosmuggling.
GH
Ljusmanifestation för narkotikaoffer
För fjortonde året i rad firade drogpolitiska organisationer den 1 november i Stockholm en gemensam
manifestation för narkotikans offer. På trappan vid
Sergels Torg tändes 300 marschaller, en för varje
död narkotikamissbrukare under det senaste året.
Statsrådet Maria Larsson (KD), som ansvarar
för narkotikafrågor i regeringen, var huvudtalare.
Hon varnade för att en ökande drogliberalism
i Västvärlden leder till ett ökande missbruk och
manade till fortsatta gemensamma ansträngningar.
Text och foto: JH
Hem och Skola i blåsväder
Riksförbundet Hem och Skola driver bland annat
kampanjerna Rökfri ungdom och Nolltolerans
mot mobbning. För att finansiera sin verksamhet
har Hem och Skola anlitat telemarketingföretaget
Poolmedia i Örebro, som i sin tur samlar in pengar
från företag, kommuner och andra givare.
Hem och Skola var mycket nöjda med de
ca 8 miljoner insamlade kronor man fick från
Poolmedia under 2009. Vad man inte ville låtsas
om var att Poolmedia, som totalt samlat in 42,6
miljoner kronor i Hem och Skolas kampanjer
under 2009, själva behöll 80 procent, dvs. ca 34
miljoner kronor.
Det var i TV-programmet Uppdrag granskning
som Hem och Skolas styrelseordförande motvilligt
berättade om avtalet med Poolmedia. Att Hem och
Skola dessutom fått 675 000 kronor i statsbidrag
på felaktiga grunder kände ordföranden inte till.
Avslöjandet skakade om riksförbundet Hem
och Skola och den nya styrelsen ska nu se över det
besynnerliga avtalet med Poolmedia, ett avtal som
sträcker sig till 2027.
Poolmedias ägare Morgan Falk är också vd i
kampanjen ENS 2000, Ett Narkotikafritt Sverige
2000, som bland annat ger ut tidningen Respons.
GH
Missbruket kostar 150 miljarder
Missbruk är mycket kostsamt för det svenska
samhället, konstaterar Gerhard Larsson som leder
den statliga Missbruksutredningen. Av den totala
kostnaden 150 miljarder står alkoholmissbruk för
66 miljarder, narkotikamissbruk för 62 miljarder
och läkemedelsmissbruk 20 miljarder kronor.
Totalt beräknas 500 000 personer ha problem
med alkohol, narkotika, läkemedel eller dopningsmedel, men bara 1 av 5 nås av missbruksvården.
Idag avsätter kommuner och landsting ca
16,5 miljarder kronor per år för missbruksvård.
Gerhard Larsson menar att investeringar i effektiv
missbruksvård och att hjälpa människor bort från
missbruk, kan ge stora vinster för samhället.
Risken är dock stor att Gerhard Larsson kommer att föreslå en kraftfullt ökad medicinering av
narkotikamissbrukare, utan att ta hänsyn till de
negativa följderna av att öka utdelningen av narkotikaklassade läkemedel till missbrukare. Den
illegala läkemedelsmarknaden är redan tillräckligt
stor och den bästa vården torde väl ändå vara att
försöka göra patienterna helt friska från sin sjukdom utan livslång och dyrbar medicinering med
andra droger.
GH
svenska narkotikapolisföreningen 4-10
55
Aktiv drogbekämpning
i Norrbotten
SNPF:s årliga Norrlandsseminarium hölls i Luleå den 25 november. Trots 20-gradig kyla
samlades 75 deltagare på Nordkalotten Hotell & Konferens för några timmars utbildning.
Å
sa Dahlberg och Gunnar Hermansson, ansvariga
för upplägget och genomförandet, inledde med en
kort information om Svenska Narkotikapolisföreningen,
eftersom seminariet var öppet för alla inom rättsväsendet.
TF länspolismästaren i Norrbotten, Per Karlsson,
höll ett kortare inledningsanförande, där han framhöll
att Norrbotten fortfarande har en specifik narkotikarotel som ofta samverkar med andra myndigheter
i det egna länet och med polis och tull i Finland.
Drogbekämpningen bedrivs effektivt och det är viktigt
att personalen utvecklas, till exempel genom utbildning
om droger, vilket Per Karlsson menade till stor del
numera sker genom SNPF:s försorg.
Många nya Internetdroger i år
Hittills under 2010 har 14 substanser klassats som
narkotika. Fyra av dessa är syntetiska cannabinoider
och ytterligare 11 syntetiska cannabinoider regleras
sedan den 1 oktober av lagen om förbud mot vissa
hälsofarliga varor. Allt fler nya missbrukssubstanser
lanseras via Internet och försäljningen sker öppet på
olika svenska hemsidor tills drogerna förbjuds genom
beslut av regeringen.
Gunnar Hermansson redogjorde för detta och om
vikten av att informera Läkemedelsverket respektive
Folkhälsoinstitutet om nya och ännu ej reglerade droger som upptäcks på marknaden. De båda myndigheterna ansvarar för att samla in och sammanställa tillräckligt med information för att regeringen ska kunna
fatta beslut om lagreglering av nytillkomna droger.
Myndigheterna ligger ändå flera steg efter, men den
nya lagen om förstörande av vissa hälsofarliga missbrukssubstanser, som troligen kommer att införas den
1 april 2011, kommer att underlätta för tull och polis
att omhänderta nya droger betydligt tidigare än vad
som nu är fallet.
Anabola steroider och Operation Liquid
Anabola steroider (AAS) och de övriga preparaten
som omfattas av dopningslagen vållar en del svårigheter när det gäller att göra en total mängdberäkning
och bestämma straffvärdet av beslagtagna preparat.
Gunnar Hermansson berättade om en metod han
föreslagit för mängdberäkning av dopningslagens alla
58
svenska narkotikapolisföreningen 4-10
För att kunna förvara och presentera alla beslagtagna preparat i Operation Liquid och all utrustning för den illegala
tillverkningen av anabola steroider, har polisen hyrt in sig i
ett bergrum i Sundsvall. Utrymmet disponeras i vanliga fall
av tullen för förvaring av beslagtagen sprit och cigaretter.
Foto: Polisen
preparat, en metod som tillämpats i Operation Liquid,
det stora dopningsärendet som utretts av polisens
aktionsgrupp Nordsam i Umeå och Sundsvall.
Jari Kiemunki från aktionsgruppen i Umeå berättade
att upprinnelsen till ärendet var ett beslag av anabola
steroider som gjordes av tullen på Arlanda den 3 maj
2009. Ett postpaket från Spanien, adresserat till en
man i Sollefteå, innehöll 7 halvliters olivoljeflaskor.
Innehållet var däremot inte olivolja utan anabola steroider i vätskeform för injektion. Efter några veckor
kom ytterligare ett liknande paket med 10 olivoljeflaskor adresserat till en annan bulvan.
Genom bland annat telefonavlyssning och fysisk
spaning lokaliserades en kroppsbyggare i Umeå som
den egentlige mottagaren av flaskorna och sedermera
huvudman i hela ärendet.
Umeåbon mottog också paket från Spanien som
innehöll 10 ml tomma injektionsflaskor, kapsyler,
etiketter och annat som behövdes för att fylla den
insmugglade vätskan i injektionsflaskorna. Sedan de
små flaskorna förslutits med speciell utrustning och
försetts med etiketter, skickades de av Umeåmannen
till återförsäljare i Karlstad, Örebro, Göteborg och
Malmö. På de välgjorda etiketterna framgick preparatnamn, AAS-substans och mängd samt företagsnamnet
Dutch Lab.
Avsändaren i Spanien, en serb som under flera år
bott i Sverige, försåg mottagare i flera länder med
steroidvätska och övrig utrustning. Det egenhändigt
påhittade namnet Dutch Lab kan ha förekommit på
AAS-marknaden sedan 2002.
Ärendet utreddes inledningsvis av polisen i Sundsvall
innan det uppgraderades till grov organiserad brottslighet och aktionsgrupperna tog över i september 2009.
Jari Kiemunki och hans kollegor i Umeå fick ansvar
för en del av ärendet och började med att bearbeta
och analysera 800 inspelade telefonsamtal och annat
insamlat material.
Efter ytterligare tre månaders spaning och utredning
deltog ca 400 poliser, inklusive den nationella insatsstyrkan, i ett samordnat tillslag på 12 orter från Umeå
till Spanien. 30 personer greps som planerat, men
huvudmannen i Spanien lyckades undkomma. Hans
sambo greps och fördes till Sundsvall liksom mängder
av beslagtaget gods.
Svensk-serbens affärsidé var att importera AASsubstanser i pulverform från Kina, blanda upp med
oljor och förpacka i olivoljeflaskor i Spanien och därefter sälja vidare till kontaktpersoner i olika länder,
däribland till kroppsbyggaren i Umeå.
Umeåbons återförsäljare var i sin tur ”egna företagare” som sålde diverse steroidpreparat via Internetforum
eller hemsidor. Var och en hade en grupp medhjälpare
omkring sig, för att ta emot försändelser, skicka paket,
hantera pengar och utbetalningar, lagerhålla varor
m.m.
Tio månader efter tillslaget åtalades ett 70-tal personer. Operation Liquid saknar motstycke i mängden
beslagtagna preparat, antalet åtalade och antalet rättegångsdagar.
Rättegången inleddes den 1 november 2010 och
leds från tingsrätten i Sundsvall. De åtalade och deras
försvarare sitter i ytterligare fem tingssalar på respektive hemorter. Sambandet sker med videolänk via
stora bildskärmar. Med tre planerade rättegångsdagar
i veckan kommer processen att pågå till någon gång i
maj 2011. Den beräknade kostnaden för enbart rättsprocessen beräknas till ca 100 miljoner kronor.
S.A.N.N. ett antidopingprojekt i Norrbotten
Johan Öhman från Norrbottens idrottsförbund är
projektledare för S.A.N.N., som står för Samverkan
Göran Kandelin från Tullverket t.v. ses här tillsammans
med Åsa Dahlberg, SNPF/narkotikaroteln i Norrbotten, och
Johan Öhman från Norrbottens idrottsförbund.
Foto: Ewa Olsson
Antidoping, Nätverk Norrbotten. Det är ett samverkansprojekt mellan idrotten och olika aktörer i samhället, däribland polisen och tullen.
Enligt Johan Öhman står elitidrotten för en mycket
liten del av dopningsfallen. Missbruk av anabola
steroider och andra dopningsmedel sker oftast bland
motionsidrottare och i andra grupper i samhället.
Det är många fler som injicerar anabola steroider än
narkotika som heroin och amfetamin. Dopning är ett
samhällsproblem som också samhället får betala för,
bland annat genom ett okänt antal våldsbrott.
Projektet S.A.N.N. riktar in sig på antidopingarbete
i samhället genom kompetenshöjning av nyckelpersoner och kvalitetssäkring av gym i alla kommuner i
Norrbotten. Arbetet syftar också till att om ett par år
bilda länsnätverk, där även länsstyrelsen, landstinget
och Kommunförbundet medverkar
Tullverkets Norrlandsfunktion
fick en rivstart
Seminariet avslutades med att Göran Kandelin, som är
förundersökningsledare vid Tullverket och stationerad
i Haparanda, berättade om två större narkotikaärenden som den nya Norrlandsfunktionen fick ta sig an
direkt efter starten förra hösten.
Det ena gällde 1000 LSD-trippar som två män från
Skellefteå köpt i Amsterdam och postat i fyra gratulationskort till en kamrat hemma. Breven stoppades och
beslagtogs på Arlanda.
Ungefär samtidigt upptäckte tullen på Arlanda en
tavla innehållande kokain i en postförsändelse från
Argentina. Mottagaren var en bulvan i Skellefteå.
Båda ärendena slutade med långa fängelsestraff för de
inblandade och tullens utredare och spanare fick en hel
del nyttiga erfarenheter.
n
svenska narkotikapolisföreningen 4-10
59
SNPF-utbildning i
Kalmar drog fullt hus
Svenska Narkotikapolisföreningens utbildningsdagar är populära. Till halvdagseminariet i Kalmar kom 116 åhörare.
U
tan krav på medlemskap i SNPF inbjöds personal
inom rättsväsendet till seminariet i Kalmar den
1 oktober. Inte mindre än 116 åhörare fyllde lokalen
i Kalmarsalens konferensanläggning. De flesta kom
från polisen i Kalmar, men också från de angränsande länen Blekinge, Jönköping och Östergötland.
Kustbevakningen, med högkvarter i Karlskrona, skickade också ett helt gäng medarbetare. SNPF fick
23 nya medlemmar under och efter seminariet och
vi välkomnar på detta sätt alla nya medlemmar i
Narkotikapolisföreningen.
Klassiskt narkotikaärende i västra
Blekinge
Efter en kort inledning av SNPF:s seminarieansvariga
Jan Westling och Gunnar Hermansson, delgavs åhörarna intressant information om ett klassiskt amfetaminärende med lyckat resultat.
Kriminalinspektör Ola Jarevik från narkotikaenheten
i Blekinge berättade om hur man under ett par års tid
bekämpat amfetaminlangning i västra Blekinge, med
Mörrum som centrum.
Efter att ha slagit ut ett par, man och kvinna, som
behärskade marknaden, blev det lugnt ett tag tills en
annan kvinna tog över. Även hon greps och lagfördes,
men snart var nya aktörer igång för att tillgodose amfetaminmarknaden i och omkring Mörrum. Operation
Mare inleddes (Mörrum hette Mare under medeltiden).
Tre män sålde 5-10 gram amfetamin till missbrukare. Männen hade en kontakt i Holland/Belgien, som
försåg dem med kilopartier.
De agerade mycket försiktigt och talade inte om sina
affärer i telefon i onödan.
Spanarna arbetade dag och
natt, fick ibland indikationer
på att något skulle hända, en
leverans skulle komma, men
inget hände.
Ingrid Areskoug, SKL, gav en
intressant bakgrund till ”Spicedrogerna” och vad SKL idag ser i
analyser av nya rökblandningar.
Efter några månaders spaning ökade aktiviteten och
en holländsk bil dök upp i Mörrum. Telefonaktiviteten
ökade och spanarna uppfattade de kryptiska samtalen
som att överlämnande av ett större parti amfetamin
skulle ske eller hade skett. De hårt ansträngda spanarna beslöt att ingripa när holländaren och en av de
misstänkta träffades på en restaurang i Karlskrona. Ett
antal husrannsakningar följde men man hittade bara
några få gram narkotika.
Holländaren hade hyrt en stuga och där stod också
en båt på ett släp. Ett upphittat kvitto visade att han
haft båtsläpet efter bilen när han passerade betalstationen vid Lernacken. Båten genomsöktes, men inte
förrän polisen bröt upp skrovet hittades äntligen amfetaminpartiet, sammanlagt 9 kilo.
Nytt om växtdroger och andra droger
Gunnar Hermansson informerade om nya droger och
trender med koppling till Internethandeln.
Ingrid Areskoug, från växtgruppen på SKL:s droganalysenhet, berättade om alla olika växtdroger som
beslagtas och analyseras på SKL. Hon redogjorde
också för bakgrunden till syntetiska cannabinoider och
om de nya ”Spice”-förpackningar som nu är i omlopp.
(Se sidan 50)
Narkotikautbildning är idag en bristvara och efterfrågan är hög. SNPF:s nya koncept med öppna och kostnadsfria halvdagsseminarier, som ett komplement till
den stora utbildningskonferensen på våren, har slagit
väl ut och kommer att fortsätta.
GH
All personal i yttre tjänst kan komma i kontakt med droger
och drogmissbruk. Några närpoliser i Kalmar tog tillfället i
akt att uppdatera sig genom att delta i SNPF-utbildningen.
svenska narkotikapolisföreningen 4-10
61
Läkemedelsassisterad
behandling för drogmissbrukare
text: jonas hartelius
Missbrukare har en märklig förmåga att krångla sig runt även
mycket välplanerade behandlingsformer med läkemedel.
L
äkemedelsassisterad behandling för drogmissbrukare omfattar främst tillförande av läkemedel för
att behandla eller påverka missbruksbeteende, förgiftning, drogberoende, toleransutveckling, abstinensreaktioner samt kroppsliga eller psykiska störningar
orsakade av missbruk.
Många metoder
Genom århundradena har många varianter av läkemedelsbehandling prövats mot drogmissbruk och -beroende. Sigmund Freud försökte på 1880-talet behandla
morfinism med kokain men framkallade i stället ett
kokainberoende. I Sverige försökte man på 1960-talet
använda Lergigan (prometazin) mot alkoholbaksmälla,
eftersom man trodde att alkoholisten fortsatte supa
för att kurera sin baksmälla. Mindre kända försök har
varit att använda t.ex. apomorfin eller betablockerare
(Inderal) mot opiatberoende.
För att stoppa missbruksbeteende kan man använda
aversionsterapi, som innebär att missbrukarens egen
tillförsel av drogen framkallar obehagliga effekter.
Missbrukaren förväntas därigenom lära sig att undvika
intag av drogen. Det är mekanismen bakom behandling med disulfiram (Antabus) och kalciumkarbimid
(Dipsan) mot alkoholkonsumtion. Metoden bygger
på att medlen blockerar omsättningen av etanolens
mellanmetabolit acetaldehyd, vilket framkallar hjärtklappning, hudrodnad och illamående och ibland till
och med cirkulationskollaps. Alkoholister lär sig dock
snabbt hur de skall slingra sig bort från tablettintaget
och återgå till orubbat supande.
Överdoser av narkotika kan i en del fall behandlas med specifika motgifter (som blockerar rus- och
gifteffekten av en viss drog). Mot heroinöverdoser ges
naloxon (Narcan, Narcanti, Nalone) som kan häva
heroineffekten på bara någon minut.
Symptomatisk behandling utföres genom att man
dämpar de farliga störningarna under en förgiftning. Så
kan man vid CS-överdoser inrikta sig på att stabilisera
andning och blodcirkulation så att missbrukaren överlever tills drogeffekten avtagit. I detta kan också ingå
att påskynda gifteliminationen genom ökad urinproduktion så att drogen lämnar kroppen snabbare.
64
svenska narkotikapolisföreningen 4-10
Abstinensreaktioner under efterfasen efter intensivt
missbruk kan dämpas med exempelvis heminevrin
eller Tegretol m.fl. mot alkoholabstinens. I Tyskland
har man prövat avgiftning av opiatmissbrukare under
narkos och samtidig tillförsel av opiatantagonister.
Nertrappning innebär att ett medel tillförs i fallande
doser. Det kan ske med hjälp av metadon för opiatmissbrukare. Rökare har i samma syfte behandlats med
nikotintuggummi.
Blockering bygger på att man tillför ett ämne (antagonist) som hindrar en viss drog (eller grupp av droger) från att verka på en receptor i nervsystemet. Mot
opiatberoende kan man använda naltrexon. Det har
också gjorts försök att utveckla medel för att blockera
amfetaminpreparat, men dessa har inte kommit till
kliniskt bruk.
Legalförskrivning av narkotika innebär att sjukvårdsmyndigheterna tillåter (”legaliserar”) indikationen narkomani för förskrivning av narkotika till
missbrukare, vanligtvis till kroniker. Tanken prövades
första gången 1914 – 1923 i USA för heroinister, men
verksamheten avbröts på rekommendation av amerikanska läkarförbundet. Ett försök gjordes med heroinister i England 1959 – 1964 men upphörde när det
lett till spridning. Idag förekommer storskaliga legalförskrivningsprojekt med heroin i bl.a. Nederländerna,
Schweiz och Tyskland.
I Sverige genomfördes 1965 – 1967 ett omfattande
legalförskrivningsexperiment med över 100 patienter.
Dessa fick totalt över fyra miljoner doser centralstimulantia och sexhundratusen doser opiater. Tanken var
att de skulle få ”fallande doser” för att till slut komma
bort från sitt missbruk. Resultatet blev emellertid att de
efter hand fick mer än dubbla doser eller än mer räknat
per månad. Experimentet stoppades hastigt efter två
dödsfall med narkotika förskriven av den ansvarige
läkaren. Det hade också lett till en spridning av missbruket och ökad kriminalitet bland ”legalarna”.
En variant av legalförskrivning brukar kallas underhållsbehandling. Då ger man ett medel som har samma
grundläggande effekter men som vanligtvis inte är
lika kraftigt rusframkallande. Avsikten är att dämpa
begäret efter drogen och minska kriminaliteten. Bland
medel som används mot opiatberoende finns metadon,
Det första storskaliga svenska experimentet med läkemedelsassisterad behandling av narkomani genomfördes 1965 –
1967. En läkare i Stockholm förskrev under två år sammanlang 4 miljoner doser centralstimulantia och 600 000 doser
opiater till omkring 100 kroniska missbrukare. Avsikten var att de skulle få så mycket narkotika att de till slut tröttnade
och upphörde med sitt missbruk. Projektet ledde till en omfattande spridning av missbruket och till två dödsfall. Bilden
visar legalförskriven narkotika beslagtagen av polisen hos två patienter i projektet. Foto: Stockholmspolisen.
dihydrokodein och buprenorfin (Subutex).
Subuxone är ett kombinationspreparat med Subutex
och naltrexon. Sammansättningen har gjorts för att
hindra injektion av upplösta tabletter (naltrexon är
motgift mot buprenorfin). Under senare tid har det
dock förekommit tecken på att missbrukare lyckats
krångla sig igenom det tekniska skyddet i Subuxone
och kunnat använda medlet i euforiserande syfte.
”Retoxifikation” är en behandlingsform som
används i bl.a. skotska fängelser. Metoden bygger på
att man i slutet av en fängelseperiod där interner varit
drogfria ger dem metadon för att höja deras opiattolerans. Det förväntas minska risken för en överdos
om och när de återupptar sitt heroinmissbruk efter
utskrivning.
Behandling av psykiska störningar orsakade av missbruk kan i en del fall omfatta förskrivning av narkotikaklassade läkemedel. Så används exempelvis bensodiazepiner (tidigare även barbiturater) mot bl.a.
sömnsvårigheter och ångest i samband med missbruk
eller under terapi. Förskrivningen kan resultera i ett
nytt missbruk, som ersätter det gamla.
Vaccin mot missbruk är under utveckling. Tanken är
att tillföra ett ämne som får kroppen att producera antikroppar som binder sig till en specifik drog och därmed
gör det omöjligt för drogen att framkalla ett rus eller
en liknande reaktion. Under senare år har man inlett
kliniska försök med vaccinet TA-CD mot kokain. Det
har också diskuterats att vaccinera barn i förebyggande
syfte för att hindra att de utvecklar ett missbruk.
En behandlingsform som fått betydande uppmärksamhet under senare år är ibogain mot bl.a. heroin- och
kokainberoende. Behandlingen framkallar ett närmast
religiöst tillstånd med drömbilder eller synhallucinationer och en känsla av pånyttfödelse. I dag förekommer ibogainbehandling som mer eller mindre reguljär
behandling mot narkomani i ett dussintal länder, bland
dem Nederländerna och Tjeckien. Läkemedelsverket
har dock avvisat framställningar om att för svenskt
vidkommande godkänna ibogainbehandling för narkomani.
Sterila sprutor delas ut eller bytes in mot använda
sprutor i en del program. Det är en definitionsfråga om
man vill räkna in dem bland de övriga metoderna. Den
grundläggande tanken är dock den samma, eftersom
det handlar om en medicinsk-teknisk åtgärd i syfte att
påverka beteenden och risker i samband med drogmissbruk. Avsikten är att hindra eller åtminstone minska
spridningen av HIV, hepatit och liknande infektioner i
samband med missbruk. Resultaten från olika projekt
pekar i olika riktningar.
Problem
Utfallet av läkemedelsassisterad behandling vid drogmissbruk varierar kraftigt. Metadonprogrammet vid
Ulleråkers sjukhus har vid mycket noggranna utvärderingar visat sig bl.a. minska dödligheten hos patienterna. Samtidigt har storskaliga metadonprojekt visat sig
leda till avdrift så att det uppkommit en grå marknad
svenska narkotikapolisföreningen 4-10
65
men även förekommit att personer utan tidigare opiatmissbruk debuterat på metadon från programmen. Det
samma har skett med Subutex.
Det grundläggande problemet i samband med läkemedelsassisterad behandling har att göra med ”uppskalning”, d.v.s. att bygga ut programmen i stor skala. Det
är en markant skillnad att gå från att behandla ett tiotal missbrukare i ett experimentprojekt till att behandla
tusentals i rutinverksamhet. Vid utbyggnad ändras
patientselektionen, vanligtvis minskar även resurserna
för stöd och kontroll för varje enskild patient. Då kan
det bli svårt att övervaka patientens efterlevnad och
skötsamhet inom programmet. Resultatet kan bli en
”mcdonaldisering” (Ritzer, 1993), vilket innebär ett
mekaniskt tillämpande av fasta procedurer utan individuella hänsyn.
Det politiska trycket kan bli stort att luckra upp
indikationer (t.ex. ålder) och minska kvalificeringstider
(den tid som en person måste ha missbrukat narkotika
för att komma med i programmet), att öka antalet
platser för att bedriva storskaliga program o.s.v. Det
minskar precisionen i patientselektionen och kontrollen av patienterna.
Med ökande storskalighet ökar också den totala
mängden förskrivna läkemedel i missbrukarpopulationen. Därmed ökar risken för avdrift till grå eller svarta
marknader och överbruk eller missbruk som leder till
sjukdomar, förgiftning och dödsfall.
Självhjälpsgrupper och politiska grupper har riktat
kritik mot ”kemiska lösningar” på narkotikaproblem.
Under första delen av 1970-talet, när USA började
bygga ut storskaliga metadonprogram, klagade bl.a.
afrikansk-amerikanska grupper om att myndigheterna
försökte ”bygga en kemisk mur kring minoritetsområden”, d.v.s. sätta in så höga doser att patienterna blev
socialt inaktiva och politiskt passiva.
Ofta bortser man även från ”Murphys andra lag”
(”Det är omöjligt att göra något idiotsäkert, eftersom
idioter är så uppfinningsrika”). Även missbrukare kan
vara mycket uppfinningsrika då det gäller att finna nya
konsumtionsmönster, kombinationer m.m. som ingen
hade kunnat experimentera fram i ett laboratorium. Så
kan metadonpatienter på egen hand reducera dosen för
att skapa ett utrymme för heroinkickar, samtidigt som
de stannar kvar i programmet för att dämpa abstinensen. Missbrukare kan ha missriktade förhoppningar om
att behandlingen skall kunna reducera komplikationer,
tolerans, abstinensreaktioner m.m. för att kunna återgå
till ett mer lustfyllt missbruk. Detta kan minska deras
intresse för drogfria alternativ.
Många system motiveras politiskt med att de skall
vända sig till de svåraste fallen för att få bort dem
från missbruk och kriminalitet. Det leder till ”negativ
meritering” (alltså att man premierar dem som avvikit
från reglerna), som kan minska andra missbrukares
intresse att söka sig till drogfria alternativ. Bejerot
jämförde detta med att man skulle dela ut kontanter
till de mest aktiva tjuvarna för att minska deras stölder
o.s.v. Det skulle kunna öka andra tjuvars stöldaktivitet
i syfte att meritera sig för ”legal tilldelning” av pengar.
Benägenheten att göra undantag i det enskilda fallet
66
svenska narkotikapolisföreningen 4-10
”En betydande praktisk svårighet
är dock att missbrukare gör egna
tolkningar och tillämpningar av
regler och rutiner.”
gör att till slut varje missbrukare kräver att bemötas
som ”mest gynnad patient”.
I praktiken kan det visa sig vara svårare att lämna
substitutionsbehandling, t.ex. metadonbehandling, än
att komma ur det ursprungliga missbruket.
Satsningarna på läkemedelsbehandling som snabba
lösningar (”mirakelkurer”) kan även leda till en uppluckring av den narkotikapolitiska målsättningen om
ett narkotikafritt samhälle.
Åtgärder
Läkemedelsassisterad behandling har i snart 50 år varit
en central fråga i narkotikadebatten. Ur behandlarnas
synvinkel är det naturligt att fokusera på de framgångsrika fallen, på alla dem som räddats undan förtidig död
och misär. Ur polisiär synvinkel är det lika naturligt
att fokusera på strulet runtikring programmen, på
avdrift och olaga handel, på brott och på spridning
av missbruket. Resultaten varierar också stort mellan
olika programtyper, patientgrupper och kontrollpolitiska klimat. Sammantaget har läkemedelsassisterad
behandling vid drogmissbruk inte visat sig vara någon
kungsväg till ett narkotikafritt samhälle. Den kan dock
ha sitt berättigande i enskilda fall.
Just i denna spänning mellan små- och storskalighet uppkommer problem som gör programmen svårhanterliga i vardagslivet. För att minska nackdelarna
med storskaliga projekt kan man tänka sig att göra
en tydligare offentlig målsättning att substitutionsbehandling i varje enskilt fall skall syfta till att uppnå
bestående drogfrihet. Det går att skärpa kriterierna för
att patienterna skall tillåtas vara kvar i behandlingen,
t.ex. frihet från andra droger, frihet från kriminalitet
men även korrekt bemötande gentemot personalen. Ett
administrativt krav kan vara att endast specialiserade
sjukvårdsinrättningar för beroendevård bör få bedriva
substitutionsbehandling. En självklarhet bör vara att
programmen omfattar socialt och psykiatriskt stöd
samt kontroll i syfte att bryta den kriminella livsstilen
som förekommer kring missbruk. Kontrollen av förskrivning av narkotikaklassade läkemedel bör skärpas
för att förhindra läckage.
Troligen kommer frågan om läkemedelsassisterad
behandling vid drogmissbruk att vara på dagordningen
lång tid framöver. Metoden lockar med snabba lösningar. En betydande praktisk svårighet är dock att
missbrukare gör egna tolkningar och tillämpningar av
regler och rutiner.
n
Referenser kan fås från författaren.
Musikterapi på behandlingshem
text och foto: gunnar hermansson
”Musikterapin förstärker de goda sidorna, stärker det som är friskt
hos en människa och stärker självförtroendet.” marina
J
ag träffade Marina på Runnagården i utkanten av
Örebro. Runnagården är ett LVM-hem för kvinnor
över 20 år som har ett alkohol- och narkotikaberoende.
Marina bor i Östersund och hon har varit på
Runnagården i två månader. Hon tillhörde tidigare
A-laget i Östersund och missbrukade alkohol i så stora
mängder att Socialtjänsten beslöt om tvångsintagning
för behandling. Tidigare har Marina avgiftats och
behandlats på Vindelns behandlingshem för sitt missbruk av bensodiazepiner, ett missbruk som pågått i åtta
år. Den avgiftningen var ingen sinekur och Marina har
heller inte återfallit i tablettmissbruk, men däremot
omhändertagits för fylleri, LOB, ett antal gånger.
På Vindeln kom Marina för första gången i kontakt
med musikterapi i behandlingen. Hon har alltid sjungit
och spelat gitarr till husbehov och när hon nu fick möjlighet att delta i musikaktiviteter på Runnagården, blev
detta ett positivt inslag i vistelsen.
Den första tiden på ett behandlingshem är alltid
jobbig, men Marina har nu hunnit med tre musikstunder med musikterapeuten Lasse. Förutom musikaliska
möten i grupp får de intagna enskild musikterapi en
gång i veckan. De brukar då spela och sjunga under
lättsamma former och får Marina är detta veckans
höjdpunkt. Hon känner sig stärkt av att få uttrycka sig
i sång och musik och ser nu mer positivt på framtiden.
Om en månad får Marina återvända hem till Östersund
och hon ser fram emot att få träffa barn och barnbarn
igen.
Musikterapeuten Lasse
Lasse Ulfvensjö är musiker och musikterapeut på
Runnagården. Under studietiden spelade han i ett litet
band och i tio år reste han sedan runt som trubadur
och spelade och sjöng på olika ställen. För tio år sedan
började Lasse arbeta som behandlingsterapeut på
Runnagården, ett av Sveriges största LVM-hem.
Lasse upptäckte efterhand att vid de tillfällen som
personal och de intagna kvinnorna sjöng och spelade
tillsammans, var det lättare att komma nära varandra.
Han började då med hjälp av Mikael Ramel att bygga
upp en musikterapeutisk verksamhet på Runnagården.
Den musikterapeutiska verksamheten är nu integrerad med de övriga behandlingsinsatserna på hem-
Lasse Ulfvensjö har byggt upp en musikterapeutisk verksamhet på LVU-hemmet Runnagården.
met. Det finns nu ett särskilt musikrum med en del
instrument och dit får klienterna komma på fasta
tider en gång i veckan. De får då själva välja aktivitet,
t.ex. spela, sjunga, skriva dikter och när vistelsen på
Runnagården är över får klienten en ljud- och videoinspelning med sina sånger och dikter.
Syftet med musikterapin är att nå utommusikaliska
vinster som ett stärkt självförtroende och bättre tillit och tålamod. De intagna lär sig att fokusera och
intresset för det egna livsprojektet ökar hos många. De
ges möjlighet att genom sång och musik bearbeta den
egna identiteten, att bättre förstå det som varit och det
som är just nu och att kunna se framåt och planera sin
framtid.
Eller som en intagen kvinna sa: ­­‑ Det är spännande
att forska i sig själv.
n
svenska narkotikapolisföreningen 4-10
69
Narkotikapoliskonferens i Norge
Solen kan skina även över den nederbördsrika staden Bergen Foto: Gunnar Hermansson
De öppna drogmarknaderna i Oslo
I år höll Norska Narkotikapolisföreningen, NNPF, för
20:e gången sin stora utbildningskonferens, denna gång
i Bergen. Drygt 500 deltagare hade tagit sig till platsen
på den norska västkusten där det regnar allra mest. För
ovanlighets skull slog vintern till detta veckslut i senare
delen av oktober och täckte Bergen med omgivningar
med ett decimetertjockt snötäcke.
Årets tema var spaningsmetoder och sin vana trogen genomförde lillebror i väst en välredigerad och
proffsigt genomförd föreställning. Vid sidan av sedvanliga inledningsanföranden innehöll öppningsceremonin
även ett par föreläsningar. En av dessa handlade om
den öppna droghandeln i Oslo.
Historisk tillbakablick
Den som höll föreläsningen var Kåre Stölen som till
vardags arbetar som chef för polisstationen i Grönlands
polisdistrikt. Kåre har en bakgrund som deltagare i de
legendariska URO-patrullerna som bildades i början
på 1980-talet. På den tiden var narkotikaförsäljningen
72
svenska narkotikapolisföreningen 4-10
i Oslo koncentrerade till ett kvarter. För att knyta an
till historien visade Kåre en reportagefilm från 1988
som handlade om narkotikasituationen och UROpatrullerna. Bortsett från skillnader i klädmode och frisyr på poliserna var det slående att se att problemställningarna då i stort sett är samma som nu. Då som nu
betonade poliserna att problemen med narkotika inte
enbart kan lösas av polisen. Då som nu var poliserna
eniga om att samverkan mellan alla goda krafter i samhället är nyckeln till att lösa problemet. Tyvärr verkar
Oslopolisernas signaler ha blivit totalt ignorerade eller
misstolkade. Någonstans under mitten av 90-talet gick
det väldigt snett. Bekämpningen mot småskalig narkotikabrottslighet blev totalt nedprioriterad. I och med
att man släppte fokus på gatuhandeln fick man snabbt
en problembild som man lider av än idag.
Nuläge
Idag finns det fem mer eller mindre öppna drogscener i Oslo. Det är Grönland, Vaterland, Akerselva/
Lökka-området, runt Karl-Johan och Järnbanetorget.
Handeln pågår i huvudsak dagtid och eftermiddag med
undantag för området runt Karl-Johan där handeln är
koncentrerad till nattetid. Det förekommer handel med
alla typer av droger även om cannabis är det vanligast
förekommande.
Under 2010 har man i perioder genomfört spaningsaktioner. Under en tvåveckorsperiod fokuserade
man bland annat sina spaningar mot cannabissäljande
nätverk bestående av i huvudsak nordafrikanska asylsökande. Man koncentrerade sig främst på handeln på
Järnbanetorget. Under dessa spaningar identifierade
man och grep 71 stycken säljare, en imponerande och
glädjande siffra. En mindre glädjande siffra var dock
de 84 stycken ungdomar i åldern 12-17 år som hittills
under 2010 har rapporterats för narkotikabrott.
Att Oslo har problem är inget att sticka under stol
med. Själva jämför de sig i något mindre smickrande
sammanhang med städer som Amsterdam, Frankfurt
och Zürich.
Säljarnas modus
I samband med spaningarna mot Järnbanetorget
genomfördes en hel del dokumentation med video.
Delar av den omfattande dokumentationen förevisades
på ett otroligt snyggt och pedagogiskt sätt. Man arbetade med att växelvis rulla filmen och att frysa den för
att med hjälp av pilar och text peka ut vissa nyckelpersoner och kritiska skeenden.
Det framgick väldigt tydligt med vilket raffinerat
system gatuhandlarna säljer narkotika.
Bland annat kunde man dokumentera hur platschefer styrde upp gatusäljare till olika ansvarsområden.
Man kunde visa hur överlämnanden skedde på flera
olika sätt. Man kunde visa hur pengarna hanterades i
flera olika led. Mest fascinerande var dock att se hur
nätverket betedde sig när en av flera utplacerade vaktposter anade polisiär närvaro. Plötsligt kunde man se
hur 15-20 unga nordafrikanska män simultant började
Kåre Stölen pekar ut riktningen
Foto: Lennart Karlsson
lämna platsen samtidigt som deras huvuden snurrade
360 grader. Det hela påminde nästan om ett fiskstim
som genom ett gemensamt rörelsemönster försöker
förvirra och undgå attack.
Vinsten med att ha en sådan väldokumenterad
spaning och kunna presentera den på ett sådant pedagogiskt sätt är uppenbar. Till och med en lekman kan
förstå att gatuhandeln är väl organiserad och att den
utgör ”big business”.
Framtiden
De omfattande problemen i Oslo har till sist tvingat
fram åtgärder. Att bekämpa gatuhandeln har äntligen
fått högre prioritet. Den övergripande strategin för
2010-2013 är att Oslo ska vara en stad utan öppen
handel och öppet användande av droger. Detta ska ske
genom att rapportera och ingripa mot narkotikabrott.
Ett särskilt fokus ska ligga på att förhindra att asylgrunden används för kriminalitet. Man hoppas att man
genom dessa åtgärder ska skapa en ökad trygghet för
medborgarna på Oslos gator och torg. Min gissning är
att Oslo kommer att behöva längre tid än 3 år för att få
bukt med sina problem. Det glädjande är dock att man
återigen intar en normaliserad hållning till ett allvarligt
samhällsproblem.
n
Lennart Karlsson
Spaning på svenskt vis
I Norge har man länge sneglat på hur polisens
spaningsresurser är organiserade i Sverige. Man
har inte det nationella och regionala spaningsstöd i större ärenden som vi har i Sverige. Därför
hade man bjudit in cheferna för Rikskriminalens
och Uppsalapolisens spaningsrotlar, Mats Beinö
och Ove Dahlberg för att berätta om spaning på
svenskt vis.
Föreläsningen tilldrog sig mycket stort intresse
med närmare 300 deltagare, trots att det pågick två
andra föreläsningar samtidigt.
Mats och Ove kunde berätta att spaningsrotlar
finns i varje län och på Rikskriminalen. Sverige
är numera polisiärt uppdelat i sju regioner med
tre län i varje region. Inom regionerna hjälper
länen varandra med spaningsstöd. Vid behov av
mer avancerad teknisk spaning kan man begära
assistans från storstädernas spaningsrotlar eller
från Rikskriminalen. I varje region och i de tre
storstäderna finns också numera aktionsgrupper
som arbetar mot den grova organiserade brottsligheten.
Den svenska modellen saknas helt i Norge, vilket man hoppas att det blir ändring på, för ”Utan
spaning ingen aning!
Gunnar Hermansson
svenska narkotikapolisföreningen 4-10
73
Boktips
Marijuana och
frihet
Cannabisreportage
för eftertänksamma
Pelle Olsson, med ett halvdussin narkotikaböcker i
sitt författarskap, behandlar i sin senaste bok nya
forskningsrön om inverkan
av cannabis på hjärnan.
Han har varit på studieresa
i Danmark, Nederländerna,
Uganda, USA, EU och FNhögkvarteret i Wien. Han
har pratat med forskare, odlare, politiker och andra för
att teckna en fullständig bild av vad som sägs, görs och
forskas kring cannabis.
Idag har de fysiska skadorna hos inbitna cannabisrökare blivit mycket bättre dokumenterade. Så har det
visat sig att cannabis stör en rad system som sköter
bl.a. reproduktion och tankeverksamhet. Idag kan vi
med fyllig vetenskaplig dokumentation i detalj förklara mekanismerna till det som tidigare endast varit
känt som sociala eller psykiska skador, t.ex. störningar
i viljelivet. Men vi vet även mer om mekanismerna
som gör att cannabis leder till beroende, psykoser och
depressioner. Särskilt viktig är Olssons fylliga redovisning av cannabis effekter på den unga människans
hjärna. Kort sammanfattat: där cannabisröken går in
går tankeskärpan ut.
I efterordet till boken noterar författaren att cannabis ”förändrar synen på världen och människan,
den förflackar känslolivet, minskar nyfikenhet och
livslust samt hämmar utvecklingen av den växande
hjärnan”. Det värsta hotet från cannabis mot unga
människor framstår därmed som existentiellt: drogen
kan beröva en människa hennes förmåga att tänka
och leva självständigt. Det budskapet bör vi lyfta fram
i opinionsbildningen mot narkotika. Pelle Olsson ger
även många andra välunderbyggda argument mot cannabismissbruk.
Som vetenskapsjournalistiskt reportage om cannabis är Olssons bok ett av de mest inträngande och
kunskapsrika sedan Peggy Manns klassiker Marijuana
Alert (1985).
Pelle Olsson: Marijuana och frihet, FRI Förlag, 2010,
242 sidor.
Recension: Jonas Hartelius
Peter Rätz
Journalisten och författaren Dick Sundevall
har med denna bok följt
upp sin granskning av
den svenska polisens – i
hans mening olagliga –
infiltratörsverksamhet
som påbörjades i boken
Hanteraren.
Infiltratörer avslöjas
och mördas eller försvinner spårlöst. Peter Rätz
dog inte utan överlevde 9
år på insidan av gängen.
När han avslöjas går han under jorden och försöker
starta ett nytt liv, och det är då de verkliga problemen
börjar för honom och den svenska rättvisan.
Peter Rätz värvades 1995 och steg snabbt i graderna. Under åren som följde kom han längre än någon
annan infiltratör. Han var Sergant at Arms i Bandidos,
ansvarig för säkerhet, vapen och elimineringar. Han
genomförde knark- och vapenaffärer och var inblandad i indrivningsverksamhet och människohandel.
Som prospect i Brödraskapet MC arbetade han en tid
som livvakt åt Hells Angels president och tog en kula
i benet. Rätz verkade i sammanlagt elva länder och
infiltrerade bland annat jugoslovaisk, albansk och rysk
knarkmaffia.
Allt med svensk polis goda minne.
Men år 2004 förändras allt i ett slag: Peter Rätz
avslöjas.
– Eskilstunapolisen läckte till en journalist, säger
han.
Därmed blir han ”levande död”. Utan möjlighet till
kontakt med vänner och släktingar och med minst två
kontrakt på sitt huvud. Han kan aldrig mer återvända
till Sverige. Hans lille son vet inte att hans föräldrar är
svenskar, vet inte ens vad deras riktiga namn är. Det
är som taget ur en thriller. Men vartenda ord är sant.
Så här ser verklighetens kamp mot den svenska maffian ut.
Infiltatörskarriär: Polisen rekryterade Peter Rätz som
infiltratör 1995. Då jobbade han som barchef på
Downtown i Stockholm, ett ställe som var flitigt frekventerat av kriminella element. Efter nio år, hösten
2004, blev han avslöjad av tidningen Dalademokraten.
Peter Rätz är idag 43 år och lever på hemlig ort utomlands med skyddad identitet. Hotad till livet av bland
andra Bandidos, Hells Angels och ryska maffian
Bokförlag: Bonnier Pocket
Författare: Dick Sundevall
Bokrecension: Åsa Dahlberg
76
svenska narkotikapolisföreningen 4-10
Boktips
Böcker som kan beställas från SNPF:s hemsida www.snpf.org
Narkotika, dopningsmedel och
hälsofarliga varor
Upplaga 10.1
Narkotika, dopningsmedel och hälsofarliga varor
ger en detaljerad bild av
det aktuella svenska missbrukspanoramat. För ett
hundratal aktuella droger
beskrivs deras sammansättning, missbruksmönster, ruseffekter, skadeverkningar och russymptom.
I särskilda avsnitt beskrivs skador i samband med
missbruk samt metoder för att upptäcka missbruk. Ett
hundratal bilder, huvudsakligen i färg, visar preparat,
missbruksattiraljer och propagandamaterial. Fylliga
ordförklaringar ger upplysningar om centrala juridiska
och medicinska termer.
Med sin tionde upplaga (2009) når Narkotika, dopningsmedel och hälsofarliga varor upp i 350.000
exemplar. Skriften har fått omfattande användning i
utbildning, upplysningsverksamhet och dagligt arbete
inom stora grupper som kommer i kontakt med missbruksproblem. Den har utgivits även på engelska, estniska och ryska.
Narkotika, dopningsmedel och hälsofarliga varor ges ut
av Svenska Carnegie Institutet och Svenska Narkotikapolisföreningen.
Anabola Androgena Steroider 2.1
ANABOLA
ANDROGENA
STEROIDER
Gunnar Hermansson och Tommy Moberg
Ny upplaga
Anabola
Androgena
Steroider
Upplaga 2.1
Den globala marknaden
för anabola androgena
steroider, AAS, är mycket
omfattande och lukrativ. Missbruket av AASpreparat är etablerat och
den illegala hanteringen
belastar rättsväsendet och
sjukvården alltmer.
I skriften Anabola Androgena Steroider ges en orientering om bakgrunden till problemet fram till den
aktuella situationen, missbruksmönster, effekter och
bieffekter, påverkan på hjärnan, behandling, preparatöversikt, illegal tillverkning, lagstiftning och beslag,
Internethandel, AAS och våld samt slutligen samhällets
åtgärder.
Den nya uppdaterade upplagan av Anabola Androgena
Steroider är också kompletterad med ett antal nya
bilder. Med sitt okomplicerade språk ger den en heltäckande beskrivning av AAS-problemet och lämpar
sig väl för människor i alla åldrar som vill skaffa sig
grundläggande kunskaper om ett aktuellt och angeläget samhällsproblem.
Författare: Gunnar Hermansson och Tommy Moberg
Utgivare: Mediahuset i Göteborg AB och SNPF
Den idiotiska
klubben
En bok av Göran Bohlin
Den idiotiska klubben kom
ut första gången våren 1995
och är nu uppdaterad och
utökad med 80 sidor. Boken
kan ses som en resa från mitten av 1950-talet och fram
till 2006 och där ges under
resans gång exempel på rockmusikens efterhand allt vanligare kopplingar till narkotika. Boken skildrar också enskilda rockartisters
koppling till droger, dödsfall på grund av narkotika,
narkotikautvecklingen på de stora sommarfestivalerna
i vårt närområde m.m.
Mandom, mod
och morske män
En bok av Tommy Moberg &
Gunnar Hermansson
Behovet av hjälp och behandling för fysiska och psykiska besvär relaterade till
missbruk av anabola steroider ökar. Sambandet mellan
AAS-missbruk och våld är ett
vedertaget faktum men mörkertalet är stort. Under flera år har en växande illegal
marknad av anabola steroider noterats och samhällets
motåtgärder behöver förstärkas. Boken belyser ingående AAS-problematiken ur tre olika samhällsperspektiv;
medicinskt, rättsligt och socialt.
svenska narkotikapolisföreningen 4-10
77
Lösning Kryss 3-10
De flesta krysslösare som skickar in sina lösningar
tillhör en trogen och återkommande skara, men varje
gång deltar också några nya lösare i tävlingen.
Grattis till följande vinnare:
Lillemor Jigström, LINDOME
Lennart Davidsson, VRIGSTAD
Maria Landström, GÄLLIVARE
Vinnarna får den nyutkomna boken Marijuana och
frihet av Pelle Olsson.
Boken recenseras av Jonas Hartelius på sidan 76.
Fler kryssare är välkomna att skicka in sina lösningar.
Stipendierutan
Följande stipendier har SNPF-medlemmar möjlighet
att komma i åtnjutande av. Nomineringar och intresseanmälningar skall vara SNPF tillhanda senast
den 1 februari varje år. Givarna utser därefter sina
stipendiater och namnen tillkännages på SNPF:s
årliga utbildningskonferenser.
SNPF:s resestipendium till CNOA:s årliga
utbildningskonferens I Kalifornien
Mediahuset i Göteborg AB premierar medlem i SNPF för
värdefulla insatser i samarbetet mellan föreningen och
Mediahuset. Stipendiet är på 10 000 kronor.
Övriga stipendier som delas ut på SNPF:s
utbildningskonferens
Rikspolisstyrelsens narkotikastipendium
Styrelsen utser efter nominering en SNPF-medlem att
medfölja någon från styrelsen till CNOA. För datum m.m.
se www.cnoa.org
Stipendiet är på 25 000 kronor och tilldelas en eller flera
poliser för förtjänstfulla insatser i kampen mot narkotikan
och den narkotikarelaterade brottsligheten.
SNPF:s stipendium för Årets Observation
Tullverkets stipendium
Stipendiet tilldelas SNPF-medlem som genom en vaken
iakttagelse bidragit till ett viktigt eller avgörande ingripande mot narkotikahantering. Stipendiet är på 5 000 kronor.
10 000 kr tilldelas tulltjänsteman för utmärkta insatser
inom Tullverkets narkotikabekämpning.
SNPF:s PTN-stipendium
Stipendiet på 25 000 kronor går till en förtjänt polisman
för att bereda honom eller henne möjligheter till studier
och forskning i frågor som rör narkotikaproblem. SNPF:s
styrelse nominerar kandidater till SCI polisstipendium. Vi
tar gärna emot era förslag till kandidat.
Styrelsen utser varje år efter nominering en SNPF-medlem att medfölja någon från styrelsen till studiebesök hos
nordisk PTN-sambandsman i Europa.
Göteborg-Frölunda Rotaryklubbs stipendium
till Årets Nykomling
Tilldelas medlem av SNPF, verksam i västra Sverige, som
står i början av sin karriär och som visat osedvanligt stort intresse och entusiasm för sina arbetsuppgifter. Stipendiet är
på 5000 kronor och skall användas till kunskapsinhämtning.
78
Mediahusets stipendium
svenska narkotikapolisföreningen 4-10
Svenska Carnegie Institutets polisstipendium
Resebidrag
Medlemmar i SNPF har även möjlighet att, när som helst
efter ett års medlemskap, hos styrelsen ansöka om resebidrag för studieresa.
Se villkor på hemsidan www.snpf.org
Kryss 4-10
Lösningar ska senast den 10 februari 2011 sändas till:
Gunnar Hermansson, Forsgränd 11, 611 32 NYKÖPING
Tre vinnare får bokpriser.
Namn och adress: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
80
svenska narkotikapolisföreningen 4-10