BYNs årsrapport 2010 - Gymnasieskola 2011
Årsrapport 2010 Gymnasieskola 2011 Årsrapport 2010 innehåll GY 2011 och det bejakande ögat........................3 Viktiga beslut och verksamhetsplan..................4. Verksamhet...........................................................5 Service.............................................................5 Skolförlagd yrkesutbildning..........................7 Yrkesutbildning i företag.............................13 Omvärlden....................................................15 Verksamhetsplan 2010......................................17 Styrelse, arbetsutskott och kansli.....................18 Bilageförteckning...............................................19 Bilagorna finns på www.byn.se GY 2011 och det bejakande ögat Den nya gymnasieskolan är här och blir precis så bra som lärare, rektorer och huvud män gör den. Den är beslutad och ska genomföras – och måste bejakas. Även om friutrymmet minskat så finns det stora möjligheter att lokalt utforma utbildningar som ger ungdomar och blivande yrkesarbetare den kompetens, dvs kunskaper, färdigheter, förmågor och vilja, som framtiden kräver. En liten tillbakablick ger perspektiv. Bakgrund När Sverige 1970 fick en ny läroplan för gymna- Det bejakande ögat – skyll inte på eleverna sieutbildning avskaffades parallellskolsystemet. Nu ska reformen bli verklighet – och allt hänger på Fackskola, yrkesskola och gymnasium blev en enda hur skolledare, pedagoger och all annan personal skolform – gymnasieskolan. Studentexamen togs omsätter de nya styrdokumenten till att skapa förut- bort och bokstavsbetygen ersattes med sifferbetyg. sättningar för lärande för de elever skolorna faktiskt Under 1980-talet påbörjades ett arbete som ledde till gymnasiereformen i början av 1990-talet. har, och inte för de elever de önskar att de skulle ha! Som ny rektor på 90-talet reflekterade jag över Tvååriga yrkeslinjer blev treåriga yrkesförbere- varför skolan inte lyckades med alla elever. Jag dande program och alla program fick gemensamma pratade med elever – både med dem som lyckats bra kärnämnen. Samhällsutvecklingen och den snabba och med dem som lyckats mindre bra. Då formule- förändringstakten ställde nya krav. Tanken med rade jag följande: reformen var bland annat att ge medborgarna möjlighet till ökade kunskaper som de skulle ha nytta av i sitt framtida arbets-, samhälls- och privatliv. GY-07 är reformen som aldrig blev av. Den ”Det bejakande ögat ger frihet och vilja att forma sin framtid”. En gymnasiereform blir inte bättre än de som arbetar i skolan gör den till. Eftersom grunden för nytillträdda borgerliga regeringen drog i nödbrom- allt lärande är trygghet måste alla i skolan utrusta sen. Anita Ferm blev ensamutredare och lade 2008 sig med det bejakande ögat. De struliga och truliga, fram utredningen ”Framtidsvägen – en reformerad med dålig självkänsla och självförtroende, måste gymnasieskola” med förslag till en ny gymnasieskola mötas med samma bejakande öga som de ambitiösa, och gymnasial vuxenutbildning. Skolminister Jan trygga och självgående framåtsträvarna. Pedagoger- Björklund betonade att kraven på både de högsko- na måste välja de elever de har och skapa förutsätt- leförberedande programmen och på yrkesprogram- ningar för just dessa elevers lärande. Det behövs men måste höjas. bejakande pedagoger som är rättvisa, begripliga, vill I propositionen ”Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan” finns de förslag till reformer som lett fram till GY 2011, som gäller för de elever som börjar i gymnasieskolan från och med hösten 2011. Regeringen fattade under 2010 beslut om en ny eleven väl, vågar vara mänskliga och bidrar aktivt till att utveckla elevers självkänsla och självbild. GY 2011-reformen kommer att bli bra om skolorna och dess personal tar den som en utgångspunkt för diskussioner om och utveckling av god skollag. I denna gäller samma regler för offentliga undervisning. Skolan ska inte lättvindigt skylla och fristående skolor så långt det är möjligt. Det skolproblem på eleven. I stället ska allt göras för innebär till exempel att enskilda huvudmän ska att förebygga skolproblem genom att pedagogerna använda samma läro- och ämnesplaner som den omprövar sitt sätt att arbeta och ständigt söker nya offentliga skolan samt att kraven på dokumentation vägar. och arkivering av dokument blir mer lika. Regeringen har fastställt examensmål för pro- Pedagogerna måste få vara och utvecklas som pedagoger. Även det kräver ett bejakande öga, det vill grammen och de programgemensamma ämnena. säga skolhuvudmän som ger lärarna tid och resurser Skolverket har utformat och fastställt övriga äm- för utveckling av både vilja och förmåga att forma nesplaner, vilka även innehåller kunskapskrav för de fungerande lärandesituationer för alla elever. nya betygsstegen A–E. Nils-Gunnar Bergander 3 4 Årsrapport 2010 Årsrapport 2010 Viktigt beslut och verksamhetsplan Gymnasial yrkesutbildning med kvalitet är viktig för bygg- och anläggningsbranschen, därför har BYN lagt ned tid och resurser för att bidra till utvecklingen av gymnasieskolan. Generell dispens från ytp, yrkesteoretiskt prov i samrådsgrupper och i remissvar till både Utbildningsdepartementet och till Skolverket. Enligt beslut av BYNs parter infördes en generell dispens från kravet på godkänt yrkesteoretiskt prov och med 2010-12-31. Dispensen innebär att kravet verksamhetsplan och genomförande regionalt för yrkesbevis är genomgången grundutbildning BYNs verksamhetsplan 2010 innehåller, utöver i gymnasieskolan, hos godkänd utbildningsgivare visionen, mål på kort och lång sikt. På vilket sätt eller via BYNs fackteoretiska distansutbildning samt och i vissa fall i vilken takt, målen ska genomföras genomförd färdigutbildningstid enligt yrkesutbild- beslutar styrelsen om. Styrelsens arbetsutskott ningsavtalet. Tiden varierar beroende på grundut- förbereder ärenden och lämnar förslag till beslut i bildning, tidigare yrkeserfarenhet och vilket yrke styrelsen. Besluten verkställs av arbetsutskottet och det gäller. I avvaktan på ett nytt yrkesutbildningsav- BYNs kansli. för att få yrkesbevis från och med 2010-04-01 till tal är dispensen förlängd till och med 2011-06-30. De beslut som fattas ska i många fall genomföras regionalt i BYNs tjugofyra regioner. Regionerna ANTAL UTFÄRDADE yrkesbevis utfärdar till exempel utbildningsböcker och yrkes- 20062007 2008 20092010 bevis samt ansvarar för genomförande av kompe- 4 7144 539 5 947 tensprov. De arbetar även med rekryteringsfrågor 6 780 7 590 Antalet utfärdade yrkesbevis har ökat med nästan 28 % från 2009 till 2010. I vilken utsträckning den generella dispensen har medverkat till detta är svårt att bedöma med tanke på att antalet utfärdade yrkesbevis har varierat kraftigt över tid. och samverkar med skolor genom aktivt deltagande i programråd. En viktig fråga för BYN-regionerna är kvaliteten på de grundutbildningar skolor och utbildningsgivare ger och att antalet utbildnings- ANTAL UTFÄRDADE UTBILDNINGSBÖCKER platser på Bygg- och anläggningsprogrammet och 20062007 2008 20092010 andra utbildningsformer är på en nivå som motsva- 4 552 3 700 rar branschens rekryteringsbehov och möjligheter 5 0204 807 5 057 att erbjuda platser för arbetsplatsförlagt lärande. Totala antalet utfärdade utbildningsböcker minskade kraftigt 2009 jämfört med 2008, vilket var en tydlig effekt av finanskrisen. 2010 blev det en kraftig ökning, vilket visar vilken snabb återhämtning som skett inom byggbranschen. Antalet utfärdade utbildningsböcker för lärlingar utan grundutbildning som anställs i företag var 617 stycken. Av dessa var endast 13 stycken kvinnor. Kvalitetsdeklaration och ett nytt elev/lärlingsregister I BYNs kvalitetsdeklaration står: ”Uppdragsgivarna – våra samarbetspartners, företa- Byns vision och nya gymnasieskolan GY 2011 Inför verksamhetsåret 2010 tog styrelsen beslut om en ny vision: gen och de framtida yrkesarbetarna – ska känna respekt och trovärdighet i allt BYN förmedlar. Vi ska agera med kunskap, tydlighet och engagemang. Som serviceorganisation ska BYN leverera nytta för uppdragsgivarna.” I vilken omfattning BYN lever upp till kvalitets- ”BYN ska stå för kvalitet, hälsa och säkerhet, god arbets deklarationen återstår att bevisa. Däremot har ett av miljö och nytänkande inom yrkesutbildningsområdet, målen under 2010 varit att utveckla och uppgradera både nationellt och internationellt.” elev- och lärlingsregistret. Syftet är att ge skolor Visionen har varit vägledande och haft stor be- och handläggare i BYN-regionerna med flera ett tydelse i utformningen av BYNs mål för utveckling verktyg som underlättar deras dagliga arbete och är av GY 2011 och för de synpunkter BYN har lämnat till nytta för alla som använder det. 5 6 Årsrapport 2010 Årsrapport 2010 Verksamhet Verksamheten 2010 och måluppfyllelsen beskrivs utifrån verksamhetsplanens huvud områden och ett urval av målen. Service mall för nyhetsbrevet och en checklista för utskick Service innebär allt från stöd och uppföljning av som ska säkerställa att aktuell information når rätt verksamheterna i BYN-regionerna till administra- personer i BYN-regionerna. tionen kring lärlingar, utbildningsböcker och yrkesbevis samt BYNs interna och externa information. BYNs hemsida är viktig för att säkerställa att rätt information ges i rätt tid till alla som är involverade i byggbranschens yrkesutbildning. BYNs webb- En tydligare Byggnadsindustrins grupp har tillsammans med kansliet arbetat fram en Yrkesnämnd som verkar i hela Sverige ny webbstruktur som ska göra det lättare att hitta Det har funnits ett behov av att skapa ett mer information på hemsidan. Nya www.byn.se har tagits sammanhållet BYN som tillämpar beslut rörande emot mycket positivt och målgrupperna har gett po- lärlingsutbildningar på samma sätt över hela landet. sitiva omdömen om de genomförda förändringarna. Därför har de tidigare benämnda regionala yrkes- Lokala stödet och uppföljning av den utbildning under 2010, vilket är en klar minskning kommittérna ersatts av BYN regionalt. Från och Förbättrade styrdokument regionala verksamheten jämfört med 2008 och 2009. med 1 juni är benämningen på BYN-regionerna: För att byggyrkesutbildningen ska ha rätt kvalitet Målet för det lokala stödet och uppföljning av den BYN Blekinge, BYN Västernorrland osv. Namn- är det viktigt att alla styrdokument och de samman- regionala verksamheten är att utveckla och förbättra BYNs nya register och digitala ändringen har, enligt de flesta, varit bra eftersom hängande systemen för utbildning och dokumenta- användningen av det lokala stödet. Varje år avsätts utbildningsböcker det innebär en förkortning mindre att förklara, men tion fungerar väl ihop. BYNs viktigaste styrdoku- sex Mkr till det lokala stödet. Det gör det möjligt I början av 2000-talet digitaliserades BYNs register. framförallt för att det blir tydligare att Byggnads ment är målbeskrivningarna för respektive yrke. för parterna i BYN-regionerna att genomföra akti- Ett internetbaserat, och för alla BYN-regioner industrins yrkesnämnd finns i hela Sverige och Målbeskrivningarna ska påverka innehållet i både viteter som har till syfte att främja en ökad kvalitet gemensamt, register skapades där samtliga elever, grundutbildning och färdigutbildning. I arbetet i yrkesutbildning och vidmakthålla en god rekryte- lärlingar och yrkesarbetare lades in. med GY 2011 har det varit en styrka att kunna ring. BYN-regionerna har ett nära samarbete med deltagare från hela landet. Syftet med konferensen presentera målbeskrivningarna för dem som skrivit skolhuvudmän och skolor, vilket är grunden för omvärld gör att BYNs system och bakomliggande var att introducera BYN regionalt och ge BYN- ämnesplanerna. Färdigutbildningen påverkas också branschens erkänt goda relationer till de skolor som databaser måste uppdateras. Det finns behov och regionerna möjlighet att påverka innehållet i BYNs genom att innehållet i utbildningsbokens tidkort utbildar till BYNs yrken. önskemål från företag och lärlingar om en övergång verksamhetsplan 2010. På programmet stod bland utformas efter målbeskrivningarna. Tidkorten är annat BYNs utveckling regionalt och centralt, lärlingens och företagens verktyg för att bokföra verksamhetsplaner tagits fram. Det finns även möjligheter att följa upp färdigutbildningen. Detta Yrkesutbildningsavtalet och BYNs anvisningar samt och stämma av den tid lärlingen fått träna de olika tydliga riktlinjer för vad ansökan om lokalt stöd ska BYNs nya registersystem klara av. ”Hur ser framtidens yrkesarbetare ut?”. Ett antal momenten i utbildningsboken. ska innehålla. Bland annat ska en enkel arbetsplan arbetar mot samma mål. I januari genomfördes en BYN-konferens med miniseminarier genomfördes kring väsentliga frågor Enligt verksamhetsplanen skulle målbeskriv- där det gavs tillfälle till dialog och att ge synpunkter Under året har en mall för BYN-regionernas Nya funktioner, nya krav och en förändrad till digitala utbildningsböcker och därmed bättre Under 2010 har arbetsgruppen BYN 2.0, med bifogas ansökan så att det tydligt framgår vad stödet representanter från några av BYN-regionerna och ningar för BYNs 17 yrken vara klara 2010. Av olika ska användas till. I riktlinjerna anges projekt som BYNs kansli, jobbat med att ta fram krav på och till arbetsgrupper, företrädare för forskning, Arbets- skäl blev de inte färdigställda. Målet är att de ska BYNs styrelse rekommenderar, som till exempel specifikationerna för ett helt nytt registersystem. förmedlingen och Nationella Lärlingskommittén. vara klara 1 juni 2011. Alla yrken, med undantag för handledarutbildning, rekryteringsinsatser, regional Det ska klara morgondagens krav och göra det Till konferensen togs nya, och för varje region, dem där nya avtal håller på att tas fram, kommer att samordning av byggprogrammet och lärarnätverk. möjligt att införa en så kallad e-bok, dvs en digital egna logotyper och dokumentmallar fram. Dess- få nya styrdokument under 2011. utom presenterades en kommunikationsplan som Målbeskrivningarna är tillgängliga på BYNs BYN-regionerna kan använda som stöd i sin verksamhet. Merparten av det lokala stödet användes 2010 utbildningsbok. Systemet kommer att lanseras i till att informera och stimulera elever (ca 30 %) början av 2011 och ska förenkla och förbättra regis- publika hemsida www.byn.se. De är också direkt och konferenser för lärare, vägledare och skolledare terhanteringen för alla användare. Samtliga register kopplade till den nya digitala lärlingsboken som (ca 30 %). Till rekryteringsaktiviteter, uppföljning ska finnas tillgängliga från en och samma sida, vilket arbetats fram under 2010. Målbeskrivningarna är av lärlingar och BYN-regionens aktiviteter använ- ska ge bra förutsättningar för att effektivisera arbe- BYNs nyhetsbrev och www.byn.se styrdokument som ska vara levande och vid behov des ca 10 % vardera av stödet. Resterande medel tet. En e-bok har utvecklats och både lärlingar och För att förbättra kommunikationen mellan BYNs kunna ändras så att de alltid är anpassade efter har använts till handledarutbildning, jobbpärm, handledare som testat den är mycket nöjda. Målet kansli och BYN-regionerna har BYNs kansli börjat branschens krav. arbetsmiljö och omvärlden. Noterbart är att endast är att det, från och med januari 2012, endast ska 2 % av det lokala stödet användes till handledar- utfärdas e-böcker. skicka ut information via nyhetsbrev. Det finns en 7 8 Årsrapport 2010 Årsrapport 2010 Skolförlagd yrkesutbildning grammet. Inom den nya inriktningen Anläggnings- BYN påverkar den skolförlagda utbildningen – både fordon kommer maskinförare att utbildas. Struktu- inom gymnasieskolans byggprogram och inom ren i nya gymnasieskolan ser ut så här: vuxenutbildning hos godkända utbildningsgivare lärarna så att godtycklighet undviks och att tiden och arbetsrutiner och vana att använda den skydds för ”kalibrering” av det nya betygssystemet blir så utrustning som krävs i olika arbetssituationer. kort som möjligt. 600 P • Arbetsmiljö, hälsa och ergonomi samt säkerhet PROGRAMGEMENSAMMA ÄMNEN400 P ska vara prioriterade i samtliga kursers centrala innehåll och vilken kvalitet som krävs i utbildning- INRIKTNINGAR400–900 P innehåll. arna för byggnadsindustrins yrken. En viktig del i PROGRAMFÖRDJUPNINGAR 300–800 P detta arbete är att, som aktiv remissinstans, delta i INDIVIDUELLT VAL 200 P utvecklingen av den nya gymnasieskolan och att sä- GYMNASIEARBETE 100 P – genom att, via målbeskrivningar, definiera vilket kerställa en väl fungerande vuxenutbildning genom BYNs system med godkända utbildningsgivare. GYMNASIEGEMENSAMMA ÄMNEN De gymnasiegemensamma ämnena är samma för alla yrkesprogram. De programgemensamma karaktärsämnena, Bygg och anläggning 1 och 2, är Gymnasieskola kurser som visar programmets fokus och läses av alla elever, oavsett inriktning. Nyheter i GY 2011 Inom inriktningskurserna börjar specialiseringen De viktigaste nyheterna som rör yrkesutbildning i och utgör grunden för vilka programfördjupnings- GY 2011 är: kurser som är valbara med hänsyn till det yrke elev- • Tiden för yrkesämnen ökar från 1 350 till 1 600 en väljer. Den som till exempel vill bli betongarbe- gymnasiepoäng. • För att komma in på ett yrkesprogram krävs godkända betyg i svenska, engelska och matematik samt i minst fem andra ämnen. tare väljer inriktningen Husbyggnad och därefter de fyra betongkurser som finns som programfördjupning. Den som vill bli väg- och anläggningsarbetare väljer inriktningen Mark- och anläggning och som programfördjupning de fyra anläggningskurserna. • Yrkesexamen införs och grundkravet för att få den är bland annat att eleven har 2 500 poäng Branschträffar, remissvar och varav 2 250 ska vara godkända. nationellt programråd • Branscher ges större inflytande över yrkesutbildningen via yrkesprogrammens nationella programråd. • Gymnasial lärlingsutbildning införs som reguljär verksamhet. • Valfriheten stramas upp och det lokala friutrym- Skolor, lärare och branscher/yrkesnämnder har haft stora möjligheter att påverka innehållet i de examensmål och ämnesplaner som Skolverket har arbetat fram. BYN har varit aktiv i de branschträffar Skolverkets projektgrupp för Bygg- och anläggningsprogrammet bjöd in till under 2009–2010. BYN har lämnat utförliga remissvar på Skolver- met minskar, till exempel är möjligheten att starta kets förslag till examensmål och ämnesplaner. En av lokala kurser och specialutformade program bort- de viktigaste punkterna var att få till stånd en femte tagen. inriktning: Anläggningsfordon. BYN har argumen- • Historia blir obligatoriskt gymnasiegemensamt ämne. • Fem introduktionsprogram ska ersätta dagens terat för inriktningen och för att ämnesplanerna ska ge utrymme för körkortsutbildning. Enligt gällande lagstiftning krävs B-körkort för att köra och utföra arbeten med lastmaskin, grävlastare och teleskop- individuella program. Ett benämns Yrkesintro- truck eftersom merparten av dessa är klassade som duktion och vänder sig till ungdomar som saknar motorredskap klass 1 och får köras i max 50 km/h. godkända betyg för behörighet till ett yrkespro- C-kortet krävs för att köra till exempel följebil, gram. betongpumpar och mobilkranar. I övrigt har BYN lämnat bland annat dessa synpunkter: Bygg- och anläggningsprogrammet • Innebörden i de ord som används för att beskriva BA Bygg- och anläggningsprogrammet, har fem kunskapskraven ska förklaras och förtydligas. Ett inriktningar jämfört med fyra i det gamla Byggpro- bedömningsstöd behöver tas fram till stöd för Behörighetskurserna är inte skrivna i klartext i ämnesplanerna. Det är därför viktigt att skolorna genomför dem och ser till att de har eller tar in rätt kompetens för att utbilda eleverna i till exempel Första hjälpen, Heta arbeten och ADR-utbildning. • Behörighetskurser, som är krav från Arbetsmiljö- APL, Arbetsplatsförlagt lärande, måste ske i verket, Trafikverket och branschorganisationer, strukturerade former och efter överenskommelser måste finnas med i ämnesplanerna eftersom de mellan skola och företag. Företagen måste veta vad handlar om säkerhet och att förebygga arbetsska- skolorna förväntar sig och skolorna måste veta på dor. Det gäller kurser som till exempel Ställnings- vilket sätt företagen kan bidra till elevernas utveck- byggnad upp till 9 meter, Säkra lyft, Säker last ling och utbildning. och lastkoppling och Säkerhet på väg. • Alla elever på BA, oavsett inriktning, måste under utbildningen ha tillgång till datorer som ”vardagsverktyg” och lära sig dokumentation och informationssökning med hjälp av IT.” • Benämningen på kurser ska så långt det som möjligt beskriva huvudinnehållet i respektive kurs. Till exempel bör kursen Betong 2 heta Betong 2 – väggar och pelare. • De gymnasiegemensamma ämnena måste Elever på yrkesprogrammen får inte grundläggande behörighet för högskolestudier eftersom de gymnasiegemensamma ämnena är andra än på de studieförberedande programmen. BYN rekommenderar elever att läsa de kurser som ger grundläggande behörighet och uppmanar alla skolor att lägga ut dessa kurser på schemat så att det blir attraktivt för elever att läsa dem. Gymnasiearbetet ska visa att eleven är förberedd för det yrkesområde som gäller för den valda yrkesutgången och ska pröva elevens förmåga att använda stoff med hänsyn till vald yrkesinriktning utföra vanligt förekommande arbetsuppgifter inom och yrkesämnena måste ”färgas in” med matema- yrkesområdet. Det bör utvecklas i samarbete med tik, svenska och engelska. branschföreträdare och företag. Gymnasial lärling är ett bra alternativ för utbild- Sedan maj 2010 finns det nationella programråd ning av till exempel takmontörer eller håltagare och för alla yrkesprogram. Dessa är Skolverkets och är för vissa ungdomar. Det krävs emellertid krafttag rådgivande i frågor som rör programmens kvalitet för att lärlingsutbildningen ska få det utbildningsin- och utveckling. BYN och BYNs parter är väl re- nehåll som krävs för byggbranschens yrken. Mellan presenterade i Bygg- och anläggningsprogrammets eleven, skolan och företaget som ska utbilda måste nationella programråd och kommer att driva frågor ett ”utbildningskontrakt” upprättas för att företag, för kontinuerlig utveckling. handledare och eleven ska veta vad den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen ska innehålla. BYN regionalt, lokala programråd och Nya läromedel är viktiga för att ge eleverna bra GY 2011 förutsättningar för lärande. Huvudmän och skolor BYN-regionerna är mycket aktiva i de lokala pro- ska påminnas om att de måste satsa resurser på både gramråden som, enligt nya skollagen, ska finnas för läromedel och en bra IT-struktur. Devisen – en samverkan mellan skola och arbetsliv. BYN anser dator en elev – gäller inte minst elever på Bygg- och att arbetet i programråden bör fokusera på dem som anläggningsprogrammet. Lärarna måste också få kan ge utbildningarna så bra kvalitet som möjligt. möjligheter till kompetensutveckling så att de kan Det gör att flera viktiga frågor behöver bevakas, utveckla sin pedagogik och didaktik (kunskap om belysas och diskuteras i och av programråden de faktorer som påverkar lärandet och dess innehåll, närmast åren. det vill säga hur lärandet ska organiseras). Arbetsmiljö är en attitydfråga och ett ständigt Ett nytt betygssystem måste alltid kalibreras. pågående arbete. Det är i skolan eleverna kan få Lärarna måste få tid, stöd för analys och diskussion såväl kunskaper om arbetsmiljö, hälsa och ergonomi kring kunskapskriterierna i det nya betygssystemet. 9 10 Årsrapport 2010 Årsrapport 2010 Det är en förutsättning för att eleverna ska få en Höstterminen 2006 var det 127 000 elever som Val av yrkesinriktning 2006–2010. rättvis bedömning och rätt betyg. lämnade grundskolans årskurs 9. Hösten 2014 be- Elever och andel kvinnor i årskurs 3, Byggprogrammets Inriktning Husbyggnad och anläggning Mycket är gjort – det övriga återstår att göra. räknas det vara endast 92 000 elever, en minskning Branschens företrädare är viktiga i det arbetet, och med drygt 27 %. Åren därpå kommer antalet elever kommer att ta sitt ansvar i de lokala programråden i årskurs 9 att öka. och det nationella programrådet. 06/07 Färre gymnasieelever innebär att ett antal skolor med Byggprogrammet kommer att bli tvungna att Skolor med byggprogrammet lägga ned sin utbildning. Sker ingen ökad sam- Antalet skolor med byggprogram fortsätter att öka. verkan inom regioner/län finns risk för att antalet Flertalet nytillkomna skolor är fristående. Anta- platser på sikt inte kommer att motsvara branschens let friskolor med Byggprogrammet har ökat med rekryteringsbehov. Elevminskningen innebär också 62 % från läsåret 2008/09 till läsåret 2010/11. Att att konkurrensen om elever ökar, vilket gör att ökningen är så stor beror till övervägande del på branschens rekryteringsinsatser behöver intensifie- försöksverksamheten med gymnasial lärling, vilket ras. gjort det möjligt att utan större investeringar starta utbildning på Byggprogrammet. Detta har lett till utbildningar med varierande kvalitet. Det ska bli in- 07/08 08/09 09/10 10/11 Totalt Kvinnor Totalt Kvinnor Totalt Kvinnor Totalt Kvinnor Totalt Kvinnor Betong 132 0,0% 121 1,7% 195 2,1% 156 3,8% 163 3,7% Mur 302 4,6% 340 3,8% 313 5,8% 415 7,2% 378 8,5% Trä 2 068 0,7% 2 328 1,3% 2 614 1,3% 3 004 2,2% 3 175 2,7% Väg och anläggning 201 1,0% 206 1,5% 226 3,1% 313 4,2% 374 3,2% Maskin 214 1,9% 205 13,2% 338 3,3% 363 5,0% 415 8,0% Golv 61 0,0% 58 3,4% 52 1,9% 111 6,3% 102 3,9% S-yrken 51 19,6% 65 15,4% 72 15,3% 151 9,9% 106 14,2% TOTALT 3 029 1,5% 3 323 2,6% 3 810 2,3% 4 513 3,5% 4 713 4,0% tressant att följa upp den första elevgruppen gymnasiala lärlingars etablering på arbetsmarknaden. De är färdiga med sin gymnasieutbildning våren 2011. Antalet elever i kommunala skolor har minskat mellan läsåren 2009/10 och 2010/11 och ökat i de Elever och andel kvinnor i årskurs 3, Byggprogrammets inriktningar Måleri och Plåtslageri fristående. Det är viktigt att noga följa utvecklingen eftersom elevkullarna de närmast åren minskar. 06/07 07/08 08/09 09/10 10/11 Totalt Kvinnor Totalt Kvinnor Totalt Kvinnor Totalt Kvinnor Totalt Kvinnor Måleri inkl glas 279 20,1% 291 35,1% 322 28,0% 587 33,7% 612 36,3% Plåtslageri 121 1,7% 117 4,3% 117 2,6% 165 5,5% 182 2,7% TOTALT 400 14,5% 408 26,2% 439 21,2% 752 27,5% 794 28,6% ANTAL skolor med byggprogrammet 2008/09 – 2010/11. Skolverkets statistik tabell 2 D 2008/09 2009/102010/11 Skolor totalt 945 976 1 015 Fristående skolor414442489 Skolor med Byggprogrammet* 187 202 221 Fristående med Byggprogrammet45 58 73 * Antal skolor med Byggprogrammet är lika med summan av skolor som har nationellt program, specialutformat och individuellt program med inriktning mot byggprogrammet. Antalet skolor som har nationella Byggprogrammet 2010/2011 är 136. Andel kvinnor i procent av det totala antalet elever BYGG EL ENERGI HANTVERK OMVÅRDNAD 2010/11 9,4 5,0 3,5 87,7 77,9 Skolor med ByggprogrammetElever 2009/10 9,5 4,8 3,9 85,6 79,1 LäsårTotaltKommunala*FriståendeTotaltKommunala*FriståendeAndel 2008/09 8,6 4,3 3,9 84,5 81,1 2010/2011 221 148 73 17 659 14 926 2 733 15,5 % 2007/08 7,1 4,2 3,7 83,5 82,4 2009/2010 202 144 58 17 484 15 316 2 168 12,4 % 2006/07 5,3 3,8 2,7 83,7 84,1 2008/2009 187 14245 16 969 15 340 1 629 9,6 % Det har skett ett trendbrott. Andelen kvinnor på nerat program medan Omvårdnadsprogrammet har 2007/2008** 123 95 28 15 250 14 457 793 5,2 % Byggprogrammet fortsätter inte att öka. På Elpro- en allt större andel män. Byggbranschen behöver 2006/2007** 116 100 16 13 450 13 029421 3,1 % grammet fortsätter dock kvinnorna att öka men kvinnor och mer måste göras för att fler kvinnor ska däremot minskar andelen på Energiprogrammet. välja Bygg- och Anläggningsprogrammet och kunna Hantverksprogrammet blir ett alltmer kvinnodomi- etablera sig i byggbranschen. skolor med byggprogrammET och deras elevantal 2006/07 – 2010/11. Skolverkets statistik tabell 2 D och 4 b. *Inklusive skolor/elever med specialutformade och individuella program med inriktning Bygg. ** Endast nationella program 11 12 Årsrapport 2010 Årsrapport 2010 Vuxenutbildning Kvalitetssäkring av utbildning hos Yrkesutbildning i företag nytt utbildningsmaterial först när ett nytt dykavtal och nya målbeskrivningar är klara. godkända utbildningsgivare Godkända utbildningsgivare Kvalitetssäkringsarbetet avseende godkända Utveckling av nytt distans Antalet godkända utbildningsgivare ökade 2010 från utbildningsgivare har i enlighet med verksamhets- utbildningsmaterial Distansutbildningar – påbörjade och 28 till 42, dvs en ökning med 50 %. Av dessa är 24 planen 2010 utvecklats, följts upp och rapporterats BYN har sedan ett antal år tillbaka avtal med slutförda privata företag, 14 kommunala vuxenutbildningar till styrelsen. Hermods AB som leverantör och genomförare av Antalet påbörjade distansutbildningar speglar BYN har två kvalitetssäkringsgrupper – en för distansutbildningar. När det nu är aktuellt att revi- konjunktursvängningarna. 2007 påbörjades drygt fortlöpande och beslut om godkännande fattas i maskinutbildning i samverkan med TYA och en för dera BYNs utbildningsmaterial och anpassa det till 1 100 utbildningar. År 2009 var det endast 529 BYNs arbetsutskott. BYNs övriga yrken. Kvalitetssäkringsgrupperna de nya målbeskrivningarna så sker det i samarbete utbildningar. Nu har det vänt och 2010 påbörjades Tack vare satsningen på yrkesvux har antalet ska säkerställa att vuxenstuderande får en god och med Hermods AB. 678 utbildningar, vilket är en klar ökning jämfört vuxna som utbildar sig till byggyrken ökat. Efter likvärdig utbildning, och effektivt hantera eventu- som vuxenutbildningsstatistiken redovisas på ella klagomål. och 4 branschorganisationer. Ansökningar lämnas kursnivå är det omöjligt att veta exakt hur många Kvalitetssäkringsgruppen för maskinutbildare, som totalt utbildas till byggyrken inom komvux och förstärkt med representanter från BYN-regionerna, av de godkända utbildningsgivarna. gjorde under året ett kvalitetssäkringsbesök i ut- Processen för att ta fram ett nytt utbildnings material sker i följande steg: • Beslut om ny eller förändrad målbeskrivning i ett av BYNs yrken fattas av BYNs styrelse. med 2009. När det gäller grunddelen i distansutbildningar har Hermods tagit fram underlag som visar i vilken omfattning de distansstuderande slutför sina studier. Andelen som är klara inom två år är under vecklande syfte hos en godkänd utbildningsgivare. I • Möte genomförs med BYNs kansli, Hermods AB besöket ingick samtal med ledning, lärare respektive som projektledare och intressenter från företag BYN – måste ta reda på orsakerna till det dåliga målbeskrivningarna elever samt besök på körgården. Gruppen lämnade och branschorganisationer. resultatet och vidta åtgärder för att fler ska slutföra Enligt BYNs verksamhetsplan 2010 skulle alla en rapport som visade på ett antal utvecklings- utbildningar som genomförs av BYNs godkända ut- möjligheter för utbildningsgivaren men också att bildningsgivare vara anpassade till de nya målbeskriv- verksamheten, i det stora hela, genomfördes väl. Godkända utbildningsgivare och nya ningarna senast den 1 januari 2011. För att initiera Rutiner och dokument för egenkontroll finns det arbetet har BYN genomfört tre konferenser framtagna och är välkända för utbildningsgivarna. med godkända utbildningsgivare. En för dem som Utbildare på Mobila maskiner har börjat med utbildar ställningsbyggare, en för maskinutbildare egenkontroller i år och tanken är att materialet ska tillsammans med TYA och en för övriga godkända anpassas till övriga utbildare. Egenkontrollen ska utbildningsgivare som utbildar i övriga yrken. göras årligen och arkiveras hos utbildningsgivaren. Sammanfattningsvis kan sägas att konferenserna Vid anmodan, till exempel i samband med klagomål, varit mycket värdefulla när det gäller att tydliggöra ska egenkontrollen kunna visas upp. Det finns även både vad BYN vill med vuxenutbildningen, hur elevenkäter framtagna för de utbildare som inte har målbeskrivningarna är uppbyggda och vilka myn- egna lösningar. Arbete pågår med att ta fram en dighetskrav utbildarna måste leva upp till. webblösning för enkäter. • Projektet lämnas över till Hermods AB, som med 50 procent. Alla inblandade – lärlingar, företag och sina distansstudier. hjälp av ovan nämnda företrädare ska ta fram påbörjade distansutbildningar 2006–2010* ett nytt utbildningsmaterial för yrket. Hermods 2006 20072008 20092010 ansvarar för att bland annat inventera befintligt utbildningsmaterial och ta fram författare när nytt material behöver skrivas. • Hermods AB lämnar en offert inklusive tidplan där eventuell risk och kostnad för att ta fram det nya materialet delas med BYN. Priset på slutprodukten får inte bli för högt. • BYN fastställer den slutliga utformningen av materialet. De viktigaste kriterierna är om materialet anpassats till målbeskrivningen för den aktuella utbildningen och om det är relevant utifrån från branschens prioriteringar och värderingar. Under 2010 har arbetet påbörjats med utbildningsmaterial som gäller Gemensamma grunder alla, Gemensamma grunder husbyggnad och yrkena Takmontör, Träarbetare och Ställningsbyggare. Dessa blir klara i början av 2011. Under hösten 2011 planeras Gemensamma grunder anläggning och yrkena Väg & anläggning, Bergarbetare och Beläggningsarbetare bli klara. I början av 2012 planerar BYN att resterande yrken, med några undantag, ska vara klara. Nytt utbildningsmaterial för maskinförarna dröjer eftersom BYN vill samverka med TYA för att, om möjligt, ta fram ett gemensamt material. För Anläggnings dykare och Dykskötare påbörjas arbetet med ett 824 1 112 969 529 678 *Lärlingar som beställt grund- och yrkesdel. påbörjade och klara distansutbildningar – grunddelen, 2006–2010* 2006 2007200820092010 Påbörjade 824 Klara 292 539455218114 1 112 969 529 678 Andel klara i % av anmälda*35,448,547,041,216,8 *Endast de som beställt grunddel. För 2006–2008 klara efter två år. Kvalitetssäkrad färdigutbildning De tidigare nämnda digitala utbildningsböckerna och kvalificerade handledare är viktiga faktorer för att bättre kunna följa upp färdigutbildningstiden. Därför satsar BYN på att utbilda och utveckla handledarinspiratörer i BYN-regionerna. Målet är att det ska finnas minst en utbildad handledar inspiratör eller utbildningsansvarig för handledare inom varje region. Under året har två uppskattade utbildningar genomförts för dessa inspiratörer. Förhoppningen är att deras arbete ska höja handledarnas kunskap och bidra till att fler företag förstår vikten av att redan under APU/APL-tiden ge elever god handledning för att höja kvaliteten på yrkesutbildningen. 13 14 Årsrapport 2010 Årsrapport 2010 Framtidens yrkesarbetare Intervjuerna genomfördes och sammanställdes Omvärlden Erkännande av utländsk För att BYN ska kunna medverka till nödvändiga av Talent Talk och kommer i början av 2011 att redovisas för BYNs styrelse. Utifrån resultatet av Arbetskraftens fria rörlighet är en av grundpelarna byggyrkesutbildning och BYNs förändringar av yrkesutbildningens innehåll då byggbranschens krav förändras inleddes projektet intervjuerna ska BYN arbeta vidare med nödvändiga Framtidens yrkesarbetare under året. Inledningsvis förändringar av målbeskrivningar och grund- och intervjuades företrädare för byggbranschen. färdigutbildningen. inom EU. Yrkesutbildningssystemen ser emellertid mycket olika ut och en hel del arbete återstår innan EU-gemensamma system för jämförelse och överföring av yrkeskompetens kan användas. BYN ska utveckla ett internationellt samarbete där Sverige ska betraktas som ett föredöme för yrkesutbildning och vara en naturlig partner i samverkansprojekt för en god yrkesutbildning i Europa. Samverkan med närliggande branscher BYN fortsätter samarbetet med TYA och parterna har tillsatt en arbetsgrupp som ska undersöka möjligheterna till en gemensam modell för utbildning av maskinförare. Arbetet har inletts med att respektive organisations system för utbildning har tydliggjorts. Det finns många likheter men några viktiga skillnader. BYN har ett system med godkända utbildningsgivare där företag/skolor efter ansökan blir godkända som utbildningsgivare för grundutbildning av vuxna. TYA godkänner alla de personer som ska utbilda i deras yrken oavsett om det gäller gymnasie- eller vuxenutbildning. BYN har en i yrkesutbildningsavtalet reglerad färdigutbildningstid, vilket TYA inte har. Ett utvecklat internationellt samarbete BYN har sedan 2004 varit medlem i det europeiska nätverket RE.FORM.E. Under året har BYN deltagit i två nätverksträffar – i Paris, Frankrike och Lissabon, Portugal. Samarbetet har formaliserats i ett ”Protocol of agreement” av de deltagande organisationerna. Protokollet tydliggör RE.FORM.E:s mål och insatser för att utveckla byggutbildningen i Europa. BYN har också fört upp frågan om erkän- bedömningsportal Byggnadsarbetare med utländsk utbildning vänder sig ofta till BYN för att få sina certifikat validerade mot ett svenskt yrkesbevis. Det är inget krav att ha ett svenskt yrkesbevis för att få arbeta som byggnadsarbetare, förutom i fallet maskin- och kranförare. Många vill ändå få sina tidigare utbildningar och certifikat erkända, exempelvis för att öka sin egen konkurrenskraft på arbetsmarknaden. Arbetet med att bygga upp en kunskapsbank om olika länders utbildningar för byggnadsarbetare fortsatte under 2010. BYNs styrelse fick i juni en presentation av BYNs bedömningsportal. Den består av två delar: en allmän del där utbildningssystem i flera länder presenteras och en del där beslutade erkännanden publiceras med exempel på dokumentation som lett till ett erkännande. Tillgången till BYNs bedömningsportal är än så länge begränsad via inloggningsfunktion till representanter ute i BYN-regionerna. På sikt kommer sannolikt även andra användare att kunna använda portalen. Handläggningstiderna för erkännande är, av förklarliga skäl, långa i ett inledande skede då information kring utländska certifikat ännu är på kunskapsinsamlingsstadiet. För maskin- och kranförare, där det finns ett krav på utbildningsbok eller svenskt yrkesbevis inskrivet i kollektivavtal, finns en särskild lösning för att inte hindra angelägna pågående byggprojekt. Maskinförare med ett utländskt förarcertifikat kan genomföra ett prov i svensk säkerhet och teknik. Om resultatet är godkänt får de en tillfällig utbildningsbok i avvaktan på att certifikatet undersöks ytterligare för eventuellt beslut om erkännande. nande av utländsk utbildning i Europa på agendan. Denna fråga kommer att diskuteras på kommande Färdig modell för validering möten. Under 2010 har BYNs valideringsmodell utvecklats BYN har, i enlighet med verksamhetsplanen, för att säkerställa att alla valideringar som utförs beslutat att delta i ett EU-finansierat projekt, Ling- inom byggsektorn sker med så stor rättssäkerhet uistic RE.FORM.E. Projektmålet är att utveckla som möjligt och med en nationell legitimitet. På metoder och verktyg som ska underlätta mobilitets- uppdrag av Arbetsförmedlingen har 326 validering- projekt och andra utbyten mellan elever, lärare och ar utförts under 2010 varav nio avsåg Maskin- eller handledare inom byggsektorn i Europa. Deltagande kranförare. Valideringsutförarna är godkända av länder förutom Sverige är Tyskland, Finland, Bel- BYN. Av de personer som validerades så var 60 % gien, Portugal, Spanien och Italien. Om projektet utrikesfödda. Huvuddelen av valideringarna genom- blir godkänt så kommer det att starta hösten 2011. fördes i storstadsregionerna. 15 16 Årsrapport 2010 Årsrapport 2010 verksamhetsplan 2011 Modellen för validering, som även innehåller ovan beskrivna erkännandeprocess, fastställdes av styrelsen under året. Den behöver emellertid stän- Styrelsen fastställde 1 december 2010 verksamhetsplanen för 2011. Detta är ett urval av de mål som ska nås under 2011 och i några fall 2012–13 digt uppdateras och anpassas till arbetet med EQF (European Qualifications Framework ) och NQF (Nationell referensram för kvalifikationer). BYN är remissinstans åt Yrkeshögskolemyndigheten, som Service har regeringens uppdrag att ta fram det svenska • BYNs kansli ska följa upp hur BYNs nya register NQF-ramverket. används för att säkerställa att det används för Med tanke på kravet på korta handläggningstider för maskin- och kranförare med utländska förarcertifikat, har BYN med finansiellt stöd av Yrkeshögskolemyndigheten gjort det möjligt att genomföra provet i säkerhet och teknik på ett flertal språk via BYNs frågedatabas. Stödet från Yrkeshögskole- kvalitetssäkring av yrkesutbildningen. Mikael Andersson och Stefan Allansson från Bräckegymnasiet i Göteborg var det segrande paret i Trädgårdsanläggning vid Yrkes-SM 2010. Tillsammans med landskapsarkitekten Emelie Kjellberg representerade de Sverige i Landscapegardening & Design. Teamet tog en femteplacering efter tre mycket inten siva tävlingsdagar. • BYN ska ta fram ett informationsmaterial som tydliggör de regler som styr, och de möjligheter branschen har att påverka, gymnasieskolan via till exempel nationella och lokala branschråd. Materialet ska användas av BYN regionalt. myndigheten användes även till att utveckla BYNs Yrkes-SM 2010. Trädgårdsanläggarna ingick inte i register för användning vid validering av yrkeskom- Bygg- & Konstruktionsteamet men de fyra tävlande petens. paren genomförde sin tävlingsuppgift i direkt an- mer målgruppsanpassat och informationen ska slutning till Huset. vara åtkomlig via de sökord elever/lärlingar • Språk och innehåll på BYNs hemsida ska göras använder. Tävlingsverksamheten BYN vill höja statusen, öka intresset för och främja EuroSkills 2010 utvecklingen av yrkesutbildningen. Ett viktigt sätt I EuroSkills deltog närmare 500 tävlande samt att uppnå detta är BYNs engagemang i tävlingar i experter och domare från 31 länder som represen yrkesskicklighet. BYN vill öka intresset för bygg- terade 50 olika yrken. och anläggningsyrken hos de ungdomar som ännu Team Nobelgymnasiet, Karlstad, var det seg- inte har uppmärksammat byggbranschen och dess rande teamet i Bygg & Konstruktion under Yrkes- yrken. De tävlande i BYNs yrken blir goda exem- SM 2010 och representerade Sverige i Building & pel som ungdomar förhoppningsvis kan identifiera Construction-tävlingen och kom femma. • Senast 1 juni 2012 ska en utredning vara genomförd som visar vilka moment/arbetsuppgifter som skulle kunna hanteras nationellt och vilka som fortsättningsvis ska vara ett regionalt ansvar. Skolförlagd yrkesutbildning • Senast den 1 juni 2013 ska BYN ha medverkat till sig med och därigenom få intresse för branschens att den bygginriktade gymnasieutbildning inom yrken. GY-11, skolförlagd utbildning och lärlingsutbildning, har genomgått de nödvändiga förändringar som branschen kräver. Yrkes-SM 2010 19–21 maj 2010 genomförde BYN, i samarbete • BYNs deltagande i nationella programrådet för med PVF Plåt & Vent Yrkesnämnden, en tävling i Bygg- och anläggningsprogrammet ska följas upp Bygg & Konstruktion under Yrkes-SM i Göteborg. och rapporteras till styrelsen utifrån det uttalade En ny tävlingsuppgift introducerades Huset. I huset tävlar utövare av yrkena murare, träarbetare, plattsättare, plåtslagare och arbetsledare, både i målet att föra fram bland annat behov av komAlvesta gymnasium vann Skol-SM för unga anläggnings maskinförare och står som värd för tävlingen 2011 . team och individuellt. Uttagningen av de fyra team Skol-SM för unga anläggningsmaskinförare som tävlade under Yrkes-SM genomfördes på några 2010 skolor i Sverige i samarbete mellan BYNs kansli, Varje år anordnar BYN, Maskinentreprenörerna BYN-regionerna och de anmälda skolorna. Fyra och SEKO Väg o Ban SM för unga anläggnings- team kvalificerade sig till Yrkes-SM. Det team som maskinförare. 2010 deltog 25 skolor i uttagningen i vann Yrkes-SM fick representera Sverige i Euro form av ett teoretiskt test. De 12 bästa skolorna blev Skills 8–12 december 2010 i Lissabon. inbjudna till Anderstorpsskolan i Skellefteå där Skol- En separat uttagning genomfördes för trädgårdsanläggare parallellt med uttagningen av teamen till SM genomfördes den 23–24 april. petensförsörjning, kvalitetskrav, syn på arbetsplatsförlagt lärande och information till elever angående byggyrkena. • En genomarbetad vägledning för de BYNregioner som vill uppmärksamma eller premiera till exempel bästa regionala skola, elev, lärare och APU-handledare ska tas fram. • BYN ska ta fram rutiner och kriterier till stöd för granskning/validering. I arbetet ingår att tydliggöra vilka som ska utföra granskningen på rekommendation från BYN. Yrkesutbildning i företag • Senast 1 juni 2012 ska alla BYNs distansutbildningar vara omarbetade och motsvara innehåll och krav beskrivna i BYNs målbeskrivningar. • BYNs styrelse ska ha en slutrapport från projektet ”Framtidens yrkesarbetare” så att BYN kan ta ställning till på vilket sätt parternas förväntningar på framtidens yrkesarbetare ska påverka den framtida yrkesutbildningen. • Ett attraktivt utbildningspaket för handledare, vilket BYN-regionerna kan använda, ska tas fram. Materialet ska även finnas i form av ”e-learning”material. • Samtliga frågor i kompetensproven ska motsvara momenten i de nya målbeskrivningarna. Omvärlden • BYN ska verka för ett ökat samarbete kring erkännande av yrkesutbildning och yrkeserfarenheter från andra länder inom nätverket RE.FORM.E. • BYN ska tillsammans med Programkontoret och Skolverket ha etablerat en handlingsplan för elevutbyten på Bygg- och Anläggningsprogrammet med anslutning till det europeiska nätverket RE.FORM.E. • BYN ska medverka i WorldSkills i London med yrkena plattsättning, murning och trädgårdsanläggning och arrangera Skol-SM för unga anläggningsmaskinförare. • Senast 1 juni 2011 ska yrkesutbildningen till förare av mobila maskiner i anläggningsbranschen vara samordnad mellan BYN och TYA. 17 18 Årsrapport 2010 styrelse 2010 Bilagor Bilagorna redovisas i sin helhet på www.byn.se BYNs styrelse består av ledamöter från de fyra organisationer som gemensamt utgör den ideella föreningen Byggnadsindustrins yrkesnämnd. Parterna är BI, Sveriges Byggindustrier, Byggnads, Svenska Byggnadsarbetareförbundet, ME, Maskinentreprenörerna och SEKO, Facket för Service och Kommunikation. Ordinarie ledamöter Suppleanter För Sveriges Byggindustrier Andreas Brendinger, ordförande Jonas Andé Lars Tullstedt Tomas Weis För Sveriges Byggindustrier Elisabeth Martin Thomas Nygård Lars Sandström För Svenska Byggnadsarbetareförbundet Roy Wernberg, vice ordförande Christer Carlsson Johan Lindholm, från och med 100610 Anders Nilsson Vakans, till och med 100609 För Svenska Byggnadsarbetareförbundet Thomas Gustavsson, till och med 100630 Conny Johansson Krister Strömberg Vakans, från och med 100701 För Maskinentreprenörerna Per-Erik Markström För Maskinentreprenörerna Per Ek För SEKO Facket för Service och Kommunikation Thomas Brännström För SEKO Facket för Service och Kommunikation Håkan Johansson, till och med 101130 Vakans, från och med 101201 styrelsens arbetsutskott kansli Lars Tullstedt, ordförande Roy Wernberg, vice ordförande Thomas Brännström Christer Carlsson Thomas Nygård Per Ek Ing-Marie Andersson Wik Nils-Gunnar Bergander Carina Brevesjö Mikael Franzén Michael Gustafsson Pertti Hilonen Christian Nielsen Ulrika Thuning 1. Utbildning på gymnasiets Byggprogram Antal elever i riket december 2010, inklusive antal intagningsplatser och antal förstahandssökande 2. Gymnasiets Byggprogram länsvis Antal elever per skola och årskurs, inklusive antal intagningsplatser och antal förstahandssökande Tryck: Ark-Tryckaren, 2011. Foto: Alex&Martin Box 4028 , 171 04 Solna Tel: 08-564 881 60 Fax: 08-564 881 79 www.byn.se
© Copyright 2024