Dela liv - leva tro om livet i den lilla gruppen
Dela liv leva tro ... om livet i den lilla gruppen Dela liv leva tro ... om livet i den lilla gruppen Framställt av EFS referensgrupp för smågruppsarbete Ewa Aldrin, Johan Färnkvist, Peter Ljunggren, Hans Lundaahl, Klas Lundström och Bodil Martinsson. Medförfattare är också Tony Guldbrandzén, Jonathan Andersson, Per-Eive Berndtsson och Daniel Nelsson. Produktion EFS info Uppsala i juni 2001. Reviderad september 2001. Telefon 018-169800. Illustrationer Elisabeth Målqvist. Art.nr. 4057. Beställs genom InformationsService telefon 018-16 96 00 eller e-post [email protected] Innehåll Kära läsare! Den lilla gruppen Det lilla sammanhangets stora fördelar Gruppdynamik kraftspel i grupp ... i början bara frågor GUL Guds Underbara Liv Hemgrupper Vad är vuxendialog Alpha UngdomsAlpha Att finna sig själv... Katekumenatet Samtals- och Bibelstudiegrupp Tolvstegsprogrammet Studiecirklar Länkar, kontakter och tips sid 5 sid 7 sid 9 sid 11 sid 13 sid 16 sid 19 sid 23 sid 25 sid 27 sid 29 sid 30 sid 34 sid 35 sid 35 sid 36 Önskar du mer information? I texterna finns inga telefonnummer eller webbadresser. De finns samlade på sidan 36 under Länkar, kontakter och tips. På EFS webbplats www.lekmannaliv.nu hittar du löpande uppdatering om smågruppsarbete och detta häfte. 4 Dela liv leva tro Kära läsare! Det tänks och samtalas mycket om smågrupper just nu. Om vad begreppet smågrupper står för, om hur man ska tänka kring befintliga grupper, om nystart av grupper, om form, innehåll etc. På alla dessa frågor finns det inga enkla färdigformulerade svar. Ingen utifrån kan säga hur smågruppsverksamheten ska utformas lokalt. Det måste varje församling själv avgöra och utforma efter behov, resurser, visioner etc. Att komma fram till hur man vill jobba med smågrupper i sin församling kan och måste få ta tid med bön, samtal, utvärdering, inhämtande och delande av kunskap och erfarenheter. I det arbetet kan det häfte som du nu håller i din hand fylla en funktion som information och förhoppningsvis inspiration. Här hittar du tankar rent generellt om den lilla gruppen, tips och idéer kring olika metoder, litteratur, resurspersoner etc. När vi har arbetat med det här häftet, har vi utgått från den lilla gruppen där huvudsyftet är att ge människor möjlighet att dela tankar, erfarenheter, frågor om kristen tro och tvivel, om livet och om det kristna uppdraget. Formerna för detta kan se väldigt olika ut. I det här häftet lyfter vi fram de mer verbala metoderna. Samtidigt är vi medvetna om att alla människor inte kommer till sin rätt i en Dela liv leva tro 5 sådan gemenskap. Även små gemenskaper med mer praktisk inriktning kan vara väl så goda för att komma Gud och varandra nära. Många olika personer har bidragit med sina erfarenheter och tankar till detta häfte så skrivningarna kan se lite olika ut. En del är ganska personligt hållna medan andra är mer objektiva. Man kan se innehållet i häftet som ett kalejdoskop med en mängd olika bildskärvor och färger. Skaka om och det bildas ett mönster, skaka igen och du får ett nytt mönster. Gör det! Läs och ta till dig innehållet i häftet. Lägg mönster se på det lägg nytt mönster tills ni får fram ett smågruppsmönster som passar din förening/församlings behov, uppdrag och vision idag. Med önskan om Gud välsignelse! Bodil Martinsson 6 Dela liv leva tro Den lilla gruppen Har den lilla gruppen en plats i en kristen församling? Är det en grupp som vi kan utvecklas i eller är det en grupp som blir instängd i sig själv? I mångt och mycket handlar svaren på de frågorna om vad vi gör det till, men i den lilla gruppen finns stora möjligheter för att växa både i tro och i gemenskap med varandra och våra medmänniskor. En av de stora sakerna i våra liv handlar om att bygga relationer. Vi vill och behöver ha relationer till Gud och till varandra. Gudsrelationen hjälper oss att växa i tro. Relationerna till varandra ger oss starka sociala nätverk som vi behöver i flera olika situationer i livet. När vi läser evangelierna och berättelserna om Jesus upptäcker vi att han på många olika sätt byggde relationer. Han byggde relationer med och mellan sina lärjungar de tolv apostlarna. Han byggde vidare till en stor skara kvinnor och män som han mötte i olika situationer varav några är nämnda vid namn. Det är också tydligt att dessa höll ihop i mindre grupper efter Jesu död och uppståndelse. På samma sätt behöver vi relationer både i tron med Kristus genom Guds ord, genom nattvarden och genom bönen. Men vi behöver också goda relationer med varandra för det goda samtalet, för gemensam bön, för att stötta varandra i våra olika livssituationer. I den kristna församlingen finns det ett antal exempel på goda mindre grupper som fungerar. Där finns Vuxendialogen med det intensiva samtalet Dela liv leva tro 7 om livet, där finns Alpha och Beta-grupperna som går direkt in på den kristna trons frågor. I S:ta Clara kyrka finns hemgrupper som delar sig när de blir för stora och är en gemenskapsform för dem som hittar tro och vill växa i tro. På sjuttiotalet talade vi om husförsamlingar där unga familjer med barn gick samman och stöttade varandra. De små grupperna ersätter inte församlingsgemenskapen i kyrkan, men de kan bli en grupp som hjälper oss att hålla fast vid tron, som kan be tillsammans och stötta varandra i olika livssituationer. Samtidigt kan de små grupperna bli ansvarsgrupper som tar ansvar för gudstjänster tillsammans med prästen vid något tillfälle, som ordnar med praktiska saker i kyrkan eller på andra olika sätt. Den lilla gruppen kan bli en viktig grupp för den kristna gemenskapens förverkligande. Tony Guldbrandzén 8 Dela liv leva tro Det lilla sammanhangets stora fördelar Mångfald är mode. Bilden kan vi hämta från den Jämtländska midsommarblomsterängen. Var och en på sitt sätt efter sin förmåga. Prunkande skönhet, betagande vackert. Guds rike går fram genom de många människorna. Alla behövs. Hela livet alla dagar. Den kristna församlingen består av en massa underbara unika originalmänniskor. Teamtänkande är nödvändigt och välsignat genomsyrande. Vi behöver se och uppmuntra mångfaldstänkande i allt smågruppsarbete. Egentligen utförs det mesta församlingsarbetet genom diverse arbetslag. Från uttalat definierade smågrupper typ hemgrupper, bönegrupper, bibelstudiegrupper till mer funktionsinriktade som lovssångsteam, dans o dramagrupp, förebedjargrupp, diakonipatrull, styrelser .(Fyll i själv med exempel) De verksamhetsformer vi hittills sett har mycket av laganda eller teamtanke över sig. När jag betraktar arbetet i S:ta Clara kyrka visar det sig att ca 50 olika grupper, team och arbetslag utför arbetet. I snäv mening kan vi säga att vi har 15 hemgrupper i gång (April 01) men i vid betydelse så är det betydligt fler sammanhang som kan räknas till smågruppsinriktade. Det är alltså viktigt och välbehövligt att vara vidsynt och inklusiv när vi uppmuntrar till nytänkande, därför ska vi också ge en eloge till det och de som burit upp och fortfa- Dela liv leva tro 9 rande bär upp mycket av församlings och föreningsliv. Stor och liten hör ihop. Vad gäller EFS så har rörelsen i alla tider varit inriktad på smågruppstänkande. Exempel läsarmötena i hemmiljö, 1800-talsväckelsens nätverk som bildade missionsföreningar. Dessa fanns med i församlingslivet som en inspirerande men också väckande, inte alltid bekväm, resurs i församlingslivet Svenska kyrkan. När vi kommer samman för att fira gudstjänst så är det en tilltalande tanke att man samlas i den stora gudstjänsten för att tillbe Gud och utrustas, för att sedan gå tillbaka till vardagen och till det många gånger ganska vanliga och enkla arbetet. Gudstjänsten kan bli en festlig manifestation av levande mångfald och också tydligt stärka sambandet mellan den lilla gruppen och den gudstjänstfirande församlingen. Det som sker i vardagen i de olika grupperna måste bejakas och även stärkas genom konkreta utmaningar inte minst genom förkunnelsen och förbönstjänst. I huvudgudstjänsten kan och bör vittnesbörd från fältarbetet få komma med. Församlingens ledare måste brinna för smågruppsarbete och målmedvetet arbeta för smågruppernas växt och vård. Vi behöver på nytt få syn på och bejaka det lilla sammanhangets stora fördelar. Det är faktiskt både bibliskt och enormt modernt. Vårt samhälle ropar efter relationer. 10 Dela liv leva tro Gruppdynamik kraftspel i grupp I varje grupp finns det en inbyggd spänning. Vissa människor vill ha ordning och reda i en grupp och tycker att det är viktigt att vara välanpassad. Andra människor vill uppleva lite spänning och är ofta lite oliktänkande och kreativa. De kan uppfattas som störande och provokativa. Ibland uppträder dessa krafter helt öppet, ibland finns de mest under ytan. Tänk dig att dessa krafter slåss mot varandra och du har lite förenklat vad man kallar Gruppdynamik. Dynamik betyder kraftspel. I en grupp behövs en viss anpassning för att det inte ska bli kaos, men samtidigt behövs initiativ och personligheter. Denna spänning behövs för att de ska bli en utveckling av gruppen och dess deltagare. Om det ska bli en levande grupp är det viktigt att deltagarna bjuder på sig själva att de blir personliga utan att för den skull bli alltför privata (fundera gärna på skillnaden). Blir det bara välanpassat och ytligt eller formellt så blir det inte särskilt givande för deltagarna i gruppen. Det är inte heller bra att bli allt för privat och utlämnande. Denna gräns måste varje individ själv känna. Gruppen genomgår hela tiden någon form av utveckling. Eftersom varje individ ständigt befinnersig i förändring. Dessutom förändras gruppdeltagarna av det som händer i gruppen. Dela liv leva tro 11 Alla typer av grupper genomgår olika faser under tidens gång. Man brukar tala om gruppens fyra faser. Tillhörighetsfasen Behov och förväntan i gruppen. platsar jag i gruppen? Smekmånadsfasen Vilken härlig grupp vi är! Konfliktfasen Jag tycker att vi har kört fast Samhörighetsfasen Det här ger mig verkligen något Den tid en grupp behöver för att genomgå en eller flera faser kan variera från en träff till flera månader. Detta är bra för varje ledare att känna till. Hur man agerar som ledare är naturligtvis A och O för hur en grupp kommer att fungera. Man brukar dela in ledarstilen i tre olika grupper: Den auktoritära ledaren (bestämmer allt utan att fråga vad deltagarna tycker) Den demokratiske ledaren (lyssnar in gruppens önskemål och behov) ”Låt-gå”- ledaren (det är inte så noga, det får bli som det blir) Du som är ledare fundera gärna på vilken stil du representerar. När det gäller grupper inom kyrkornas ram så eftersträvas oftast det goda samtalet, inte diskussionen och inte det terapeutiska samtalet. Om ledaren känner att det börjar hamna utanför ramen och att grupprocessen börjar bli okontrollerbar, är det viktigt att ta hjälp av någon kunnig och klok person som kan vägleda gruppen så att man hamnar på rätt köl igen. Ewa Aldrin 12 Dela liv leva tro i början bara frågor Svenska kyrkan i Uddevalla har två församlingar. Den ena heter Bäve och där finns en LekmannaLiv-grupp. LekmannaLiv är ett samarbetsprojekt mellan Svenska kyrkan och EFS för att öka lekmännens inflytande och medverkan i församlingen. Bäve är ett exempel på hur man kan arbeta bland annat med förnyelse av gudstjänsten i smågrupper. Även om situationen är unik från plats till plats, kan de frågor man ställt sig i Bäve fungera som stöd för andra som vill påbörja ett smågruppsarbete för att förnya gudstjänstlivet. Gruppen i Bäve har funnits i snart fem år och vuxit till 65 medlemmar. På en rundbrevslista finns det ytterligare ett femtiotal namn. Gudstjänsten har karaktären utvecklas genom att förnyas och formen en tydlig lekmannaprägel. Det synliga resultatet är att varje söndag samlas 120140 personer till gudstjänst. En av lekmännen i gruppen är Peter Ljunggren. Han berättar varför smågruppsarbetet håller på att utvecklas i Bäve: Vi har nått en gräns där vi inte klarar att möta, se och bekräfta människor som kommer till oss och medverkar i olika sammanhang. Om vi vill bli 200 personer, eller fler i gudstjänsterna, kommer det att krävas ett annat sätt att organisera sig på. Det behövs en tydligare identitet och en annan möjlighet att bekräfta människor på. Vi brottas med frågan hur man gör för att människor ska känna sig hemma när gruppen blir större. Detta är extra viktigt när det kommer nya människor till oss. Dela liv leva tro 13 Peter Ljunggren berättar att en av frågorna gäller ledarskap. Ska den lilla gruppen ha en tydlig ledare eller räcker det med någon som låser upp lokalen? Tidigare har vi flera gånger hamnat i ledarstyrda mönster där mötet människor emellan kanske inte varit det som prioriterats högst. Gruppens plats i hierarkin har varit viktigare och det har funnits behov av att ha kontroll. Detta har förändrats under senare år, men inte riktigt landat i något nytt arbetssätt. Frågan är viktig i ett sammanhang där vi bygger smågrupper och vi har inget färdigt svar ännu. Andra frågor som det samtalas mycket om i Bäve är olika existerande modeller för smågruppsarbete och hur många deltagare en grupp ska ha? Hur gör man praktiskt när en grupp bildas? Hur går ett möte till och hur styrs det? Hur är gruppen länkad till församlingen? Och vad har församlingen för beredskap om det går snett i en grupp Något som kan vara känsligt är hur länge en grupp ska leva. Människor kan se det som ett misslyckande när en grupp läggs ner, men så behöver det ju inte vara. Den kan ha fullgjort sin uppgift på ett bra sätt, säger Peter Ljunggren. Han fortsätter: En lösning kan vara att redan från starten sätta en maxtid på till exempel tre år. 14 Dela liv leva tro En viktig fråga är vilka mål gruppen ska ha och vem som sätter upp dessa? Ska gruppen göra det själv eller finns det övergripande mål för församlingen som ska arbetas in? Vilken hjälp finns det att få för att sätta målen och stämma av verksamheten i gruppen gentemot mål? Sammansättningen av gruppen kan vara viktig. Ett sätt att få fram personer till gruppen är att tillämpa principen med den lediga stolen alltså, alltid en tom plats när man samlas: Gruppen ber till Gud om att någon gäst eller ny medlem ska få fylla den. Det ger ett tänkesätt att gruppen är dynamisk och en lyhördhet för vem Gud vill sätta i arbete i gruppen, säger Peter Ljunggren. Han är noga med att poängtera att Bäve är i samma situation som många andra som vill arbeta med smågrupper: Ja, just nu är det mest frågetecken, men efterhand så rätas frågorna ut till svar, möjligheter och lösningar. Och den processen är nog viktig i ett smågruppsarbete Dela liv leva tro 15 GUL - Guds Underbara Liv 1998 samlades ledare och ungdomar från olika platser i Sydsverige till distriktsungdomsting. Frukten av det blev en nysatsning på ungdomsarbetet i Sydsverige som fick namnet GUL Guds Underbara Liv. GUL är i första hand tänkt som en satsning för konfirmander och konfirmanduppföljning. Inspirerade, främst av Alpha, blev GUL en cellgruppssatsning. Vi beslöt att mer målmedvetet samla ungdomar i cellgrupper där de bor för att hjälpa dem leva som kristna i vardagen. Att starta en cellgrupp När vi började slogs vi av att det inte var särskilt svårt att motivera ungdomar till att samlas i en cellgrupp. Tydligen finns det ett behov av att samlas i en liten grupp där gemenskapen till varandra och till Jesus är tydlig. Finns det inte mer än några få personer behöver man inte fundera så mycket på hur man formar gruppen. De man har är vad man har att jobba med. Vi tror att det finns ett värde att träffas även om man bara skulle vara tre personer. Sen är det bra om det inte blir större grupper än tio personer. Efter det kan det vara svårt att behålla den intimitet, nära gemenskap som är utmärkande för cellgrupper. Har vi varit många på en plats har det krävts en uppdelning och då kan det ibland bli svårt. Vi har försökt att tänka i relationer och förhoppningsvis kan vi då slippa en massa onödiga spänningar som kan skapa splittring. Olikheter är bra men bara till en viss gräns. Ofta känner ledaren ungdomarna och vet hur långt dom kommit i tron, det är 16 Dela liv leva tro bra om en grupp också där är ganska homogen. På det sättet kan man anpassa undervisning och samtal efter det behov som finns i gruppen. Vi bestämmer dag och tid när gruppen ska träffas och arbetar för att skapa en regelbundenhet. Vi uppmuntrar ungdomarna att träffas i hemmet. Hemmet är för det mesta den plats där man kan vara mest avslappnad. Cellgruppsträffen När man kommer till cellgruppsträffen är det bra att inte bara veta när man börjar utan också när man slutar. Kvällen struktureras så att man vet hur lång tid man har till de olika momenten. En erfarenhet är att det ofta är bönen som blir lidande om man inte har koll på tiden. De flesta av våra cellgrupper börjar med att fika tillsammans och då kan man prata av sig och dela viktiga händelser. Efter det är det dags för undervisningsdelen och den utformas på många olika sätt - någon undervisar, samtal, högläsning ur en bok eller bibeln. Det är viktigt att gruppen själv hittar det som passar bäst. Det är viktigt är att skapa en trygghet så att alla i gruppen vågar dela med sig och vara aktiva. Kvällen avslutas med att vi ber tillsammans. Många av våra grupper har en bönedagbok där de skriver in böneämnen och bönesvar. Det är viktigt att ta tid till bön och att våga be för varandra. Cellgruppen är en bra plats för att lägga händerna på varandra vid förbönen och i kärlek betjäna den som behöver det. Vi försöker avsätta tid för bön i god tid innan det är dags att gå hem. Det är bra om det även finns lite tid till samtal efter bönen ifall de har hänt något speciellt under bönen. Dela liv leva tro 17 Ledaren Vi har försökt att se till att varje grupp har en tydlig ledare. Gärna någon som kommit lite längre i livet och i sin kristna tro än de övriga i gruppen. Ledarens uppgift är att hjälpa gruppen att fungera och växa. Hon får både ett praktiskt och andligt ansvar. I och för sig i nära samarbete med gruppen men ledaren blir förhoppningsvis garantin för att gruppen fungerar. Vi vill att cellgruppen är en plats där var och en växer i sin kristna tro och vi tror att det behövs ledare som kan leda människor till möten med Jesus. Cellgruppen är även en bra plats för att upptäcka och växa i de andliga gåvorna. Då behövs mer än någonsin mogna ledare som på ett vist sätt leder gruppen. Vi har mycket kvar att lära oss om ledarskap och hur vi hjälper våra ledare att själva växa. Jonathan Andersson 18 Dela liv leva tro Hemgrupper Den hemgruppstyp som här beskrivs hör hemma i S:ta Clara kyrka, Stockholm. Systemet startades upp i februari 1998 och utgick från några bönegrupper. I April 2001 räknar vi 15 hemgrupper. Hemgruppsvisionen börjar hos individen. Var och en - det allmänna prästadömet i funktion. 1 Petr 4:10 Vardagen - det vanliga livet erkänns med tydlighet. Kyrkan utanför kyrkväggarna. Skatten i åkern, Matt 13:44. När åkerlivet högt uppskattas och tas på allvar blir, egentligen är, vardagen det främsta missionsfältet. Varje person har sitt speciella vardagssammanhang (sitt oikos grekiskt ord för hus, hem, familj etc), sina närmaste, familj, vänner, arbetskamrater, grannar etc. I vardagen har vi vår huvudkallelse att vara en liten Jesus för nästan. Missionsbefallningens GÅ UT måste mest innebära att var och en går till sitt oikos och praktiserar det dubbla kärleksbudet . Matt 22:34-40 Längtan handlar här om att få vara en trovärdig Jesu tjänare. Hemmens betydelse. Vi samlas i små grupper i de naturligaste av miljöer. Tanken är att genom de vanliga och naturliga kontakterna öppnas möjligheter för evangelisation. Vi vill lära känna omvärlden. Vi vill finnas till för nästan. Det kostar tid och verklig närvaro. De kontakter vi får leder över i smågrupppssystemet. Dvs vi inbjuder gärna till våra hem. Vår kyrka S:ta Clara är en öppen kyrka, bokstavligen varje dag mellan 10-17. Dela liv leva tro 19 Vi har en hel del utåtriktat arbete också, utanför kyrkobyggnaden. Summan av alla de kontakter vi har med stockholmarna blir ett stort oikos. Många av de ca 120 hemgruppsdeltagarna har kommit genom gudstjänster, gatan och resp individs speciella kontakter. När väl en hemgruppsverksamhet av vår typ är i funktion så tycks den växa av sig självt. Våra huvudpunkter i hemgruppsvisionen är: 1. Evangelisation 2. Gemenskap 3. Diakoni 4. Bibelsamtal 5. Bön-förbön Varje hemgrupp har sin utbildade ledare som är avskiljd genom bön och handpåläggning i huvudgudstjänsten. Så fort en hemgrupp startar upp måste ledaren börja söka efter en ny blivande ledare. Ledartypen vi önskar i våra hemgrupper är den lyhörda tjänaren som älskar människor. Förebild är Jesus som han skildras i Joh 13 när han tvättar lärjungarnas fötter. Ledaren måste vara medlem i missionsföreningen S:ta Clara kyrkas vänner. Vi är trogna vårt sammanhang S:ta Clara kyrka och därmed Svenska kyrkan. Ledaren måste självfallet bejaka huvuddelarna i en evangelisk-luthersk tro. Deltagarna i hemgrupperna har inget krav på sig att vara medlem i föreningen eftersom hemgrupperna är evangeliserande, men man är välkommen att bli medlem om man så vill. En vanlig hemgruppskväll: 18.30 Fika Gemenskap - Laget runt. Hur har vi det? Hur veckan varit? Samtalet kan bli mycket 20 Dela liv leva tro öppnande, ofta mycket personligt. Tiden fördelas lika. Ledaren ser till detta. 19.00 Lovsång-tillbedjan-bön 19.20 Ordet. Någon form av bibelsamtal. Behovsinriktat 19.50 Bön förbön 20.20 Clarainfo. Vad händer? Kanske förbereder vi gudstjänstmedverkan. Vem gör vad? 20.30 Avslutning Ordningen kan justeras till förmån för något pockande behov. Men i stora drag försöker vi hålla den. OBS viktigt att inte hålla på för länge. Vi samlas på samma kväll, helst. En gång i veckan. 6-8 personer är en lämplig storlek på gruppen. När gruppen växer sig större är det tid att dela den, vilket ofta kan kännas lite ångestladdat. Det är bra att förbereda gruppen på detta i god tid. Den blivande ledaren som utbildats genom exemplet i gruppen tar över ledningen för den nya. Här gives rum för en spännande växtprocess mellan huvudledaren och den blivande. Det kan finnas flera ledarämnen i en hemgrupp och det kan också leda till vissa utmaningar för gruppen med flera ledarämnen. En sådan grupp kan omvandlas till en turbogrupp dvs en ledarutbildningsgrupp för blivande ledare. Här bör huvudledaren för hela hemgruppssystemet gå in. En mycket spännande pastoral uppgift. Vi har hemgruppsledarsamlingar en gång i månanden. En gång per termin reser alla ledare plus blivande bort en helg för fördjupning och ledarutveckling. Dela liv leva tro 21 Det börjar dyka upp bra material och utbildning för smågrupper. Än så länge mest engelskspråkig. Ute i stora världen pågår en enorm växt genom smågrupper. Det liknar en tyst revolution. Den internationella väckelsen är mycket inspirerande. Smågrupperna har en given framtid också i Sverige och i våra sammanhang. Hans Lundaahl 22 Dela liv leva tro Vad är vuxendialog? VuxenDialog är ett sätt att mötas som svarar mot människors behov av samtal och nära relationer. VuxenDialog bedrivs i små grupper. En tydlig struktur och metodik ger var och en utrymme att tala om sina erfarenheter och livsfrågor, lyssna och reflektera. Det har visat sig att det är lätt att misslyckas med samtalsgrupper, därför har man tagit fram denna metod. Utgångspunkten är den enskildes erfarenheter och upplevda behov. Ämnet kan variera. Här är några exempel: Att vara tonårsförälder Att vara småbarnsförälder Mitt i livet: kris eller möjlighet Tro och tvivel VuxenDialog handlar helt enkelt om det goda samtalet och alltså inte om terapi. Det är viktigt att ha en utbildad ledare som kan guida gruppen in i dialogprocessen. Ledarens uppgift är att tillsammans med gruppen skapa struktur och spelregler som är nödvändiga för att ge varandra utrymme och skydd i gruppen. Dialogträffen kan delas in i fyra delar: Inledning, småprat i samband med fika. Livsnäraberättelser (ljusrunda): Här får alla berätta sin livsnära berättelse utan att bli avbruten eller kommenterad. Eftersamtal. Temasamtal/gruppreflekterande samtal. Ett ämne till exempel, tro och tvivel. Ledaren finns i gruppen för att hon/ han själv behöver delta i dialog, reflektion och uppleva nära Dela liv leva tro 23 relation till andra. Inte för att ledaren kan mer än de andra. Hur gör man? Oftast startar man med ett offentligt föredrag, i ett intressant ämne. Efter det inbjuder man människor att fortsätta samtalet i en liten vuxendialoggrupp. Om du vill komma igång med VuxenDialog ta kontakt med ditt studieförbund. Ewa Aldrin 24 Dela liv leva tro Alpha 1977 startade prästen Charles Marnham den första Alphakursen med tydlig anpassning till nykristnas behov. 1990 kom Nicky Gumbel, präst i Holy Trinity Church, Brompton i London in i bilden och genom hans försorg utvecklades Alpha. Genom Alpha har Nicky velat nå sökarna och kyrkoovana. I England har Alpha rönt stora framgångar och ca 700.000 personer har gått en Alphakurs. Alpha har spritt sig över hela världen 110 länder finns representerade. Ca 2 miljoner har genomgått en Alphakurs. I Sverige är 230 församlingar igång med Alphakurser. Ca 40% i Svenska Kyrkan resten spritt över frikyrkorna och EFS. En Alphakurs hålls 10 veckor, plus en helg, fredag-söndag. Det går åt en termin. Kursen gör sig bra i hemmiljö, men de flesta genomför kursen i församlingsmiljö. Alphaarbetet är ganska krävande, inte minst praktiskt. Därför behövs ett troget pålitligt och engagerat team som förbereder sig och ställer upp hela kursen. I teamet ingår föreläsare och samtalsledare och dessa bör också vara beredda på att jobba praktiskt. En typisk Alpha kväll: 16-18 Matlagning 18.00 Ledarbön 18.30 En trevlig måltid. Man sitter med samma bordsällskap hela kursen. En god fördelning 25% kristna resten nytt folk. 19.15 Kvällens föreläsning 20.00 Fika, bensträckare. Det viktiga bordsamtalet där ALLA FRÅGOR ÄR TILLÅTNA. Dela liv leva tro 25 20.55 Kort avslutning 21.00 Slut 21-22 Städning och avslutande bön Det är viktigt att hålla tiden! Helgen fredag-söndag blir en gemenskapshelg med fokus på den helige Ande. Syftet är bland annat möjlighet att få uppleva den helige Ande. Många kommer till tro under helgen. Helgen bör ligga mitt i kursen. De som anmäler sig till en kurs kommer huvudsakligen genom inbjudan människor emellan. Kursen är klart kristet profilerad. Deltagaren vet genom informationen vad han/hon får. Samtalstonen och smågruppskaraktären tycks passa många. Den som gått en Alphakurs får en god allmän kristendomsskola. Man kan följa upp nykristna från Alpha i liknande former exempelvis hemgrupper, steget dit är kortare än till en etablerad gudstjänst. Alpha ingår i ett större sammanhang och metoden är väl beprövad och erkänt användbar. Den ger ett ny glädje och frihet åt evangelisationsarbetet Kostnader Egentligen handlar det om ren självkostnad för mat, material, logi under helgen etc. och rör sig om ca 1000 kr/pers. Bidrag kan sökas hos församling, studieförbund, fonder etc men utgångsläget är att man betalar för sig själv. Hans Lundaahl 26 Dela liv leva tro UngdomsAlpha Ungdoms Alpha är ett relevant sätt att presentera Jesus och vad kristen tro kan innebära. Det innehåller metoder som underlättar för att MTV-generationen ska få upp ögonen för Gud. Dagens unga behöver känna sig älskade och se en mening med tillvaron. Bibeln visar att det är genom Guds kärlek livet föds och blir hoppfullt och meningsfullt. UngdomsAlpha vill vara med och göra detta verkligt i ungdomarnas liv. Upplägget på UngdomsAlpha liknar i stort vuxen Alpha, men det finns ett särskilt ledar- och deltagarmaterial som riktar sig till arbete med unga - i åldern 11-18 år. Specialanpassade alphakurser för unga i åldern 11-14 år och 15-18 år finns inte på så många platser i Sverige idag men det ökar från år till år. En av de första platserna där ungdomsalpha hållits i Sverige var i Bovallsstrand på västkusten. Så här berättar Marcus Karlsson om detta. Ni har hållit ungdomsalpha i Bovallsstrand - hur gick det? Marcus: I Bovallsstrand har vi hittills kört två ungdomsalpha, i huvudsak för konfirmander men vi har även bjudit in andra ungdomar som t ex tidigare konfirmander och ungdomar från andra församlingar. Konfirmanderna har först gått igenom en ungdomsalpha och sedan kompletterat med delar av en traditionell konfirmandundervisning som inte ungdomsalpha täcker in. Till exempel nattvardens roll, liturgi och kyrkoåret. Upplägget har fungerat bra och en del av de som inte tänkt konfirmera sig från början väljer att göra det. Man blir så glad när man ser hur väl det fungerar och hur många ungdomar som blir kvar i kyrkan. Genom ungdomsalpha kan vi få se unga ta ett steg Dela liv leva tro 27 närmare Jesus. Kursens upplägg innebär goda utvecklingsmöjligheter för ungdomarnas tro på Gud. Hur fungerar det? Det är upplagt som en kurs på 10 träffar plus en helg tillsammans. Varje träff är 2,5 timmar lång och innehåller en måltid, sånger/lovsång, ett föredrag om tro olika ämnen täcker in helheten och till sist följer diskussion och förbön i grupper. En viktig sak att tänka på är att hålla på tiderna, att man inte låter kvällen dra ut längre än den utsatta tiden. Under helgen betonas undervisningen på Helig Ande förhållandevis mycket tid är alltså avsatt till detta. Vad ska man tänka på när man ska hålla en kurs? Ledare är viktiga, att det är goda ledare som fungerar som förebilder. Att ledarna har gått alpha eller ungdomsalpha själva så de är hemma med upplägget. För ledare har man hållit utbildning på två helger och det är viktigt att ta tid för förbön tillsammans. Marcus berättar att man bör inte vara fler än tolv per diskussionsgrupp plus gruppledare, men han rekommenderar mindre grupper på ca sex gruppdeltagare plus ett par gruppledare. På den svenska hemsidan finns flera länkar till UngdomsAlpha. Bland annat till församlingen Mötesplatsen i Örebro (tillhör Nybygget) där de använt sig av ungdomsalpha i ett par år. De har många bra tips och erfarenheter att dela med sig av. Johan Färnkvist 28 Dela liv leva tro Att finna sig själv Videokursen Att finna sig själv används framförallt i upptäckargrupper, vilket innebär samtal i en mindre grupp om livets frågor och om kristen tro. Kursen har använts i grupper och församlingar som representerar större delen av Sveriges karta både vad det gäller geografi, församlingsstorlek och kristen konfession. Den har en del likheter med Alphakurserna. Kursen består av åtta trettiofemminuters videoavsnitt. Dessa innehåller undervisning, intervjuer, musik, drama och annat. Varje avsnitt avslutas med samtalsfrågor. I kurspaketet ingår också deltagarmaterial samt en gedigen ledarhandledning. Huvudsyftet med kursen är att ge vanliga kristna människor ett lättanvänt hjälpmedel för att hjälpa sina grannar och vänner att finna en personlig kristen tro. Exempel på innehåll i de olika avsnitten är; vad är livets mening, att vara ärlig mot sig själv, vem var Jesus, betydelsen av Jesu död och vad är frälsning. Andra avsnitt tar upp skuld och dåligt samvete, vem är kristen och livet med den Helige ande. Att finna sig själv kan användas för studiecirklar inom Frikyrkliga Studieförbundet, Svenska Kyrkans Studieförbund och KFUK-KFUM:s Studieförbund. Per-Eive Berndtsson Dela liv leva tro 29 Katekumenatet Ordet katekumenat kommer av grekiskans katechein och kan översättas med att vägleda, handleda, undervisa. Katekumenatet har i vår tid återupptäckts och utvecklats till en vuxenpedagogisk undervisningsmodell med rötter i de första århundradenas kristna församlingar. Katekumenatet har, från att ha varit enbart en metod för vuxnas förberedelse till dop, utvecklats till en användbar modell också för redan döpta, som tappat kontakten med församlingen. Målet är att vägleda, handleda och undervisa sökarna utifrån deras frågeställningar och förmågor. Så här kan katekumenatet beskrivas: Steg för steg till ett kristet liv Steg för steg med dem som kommit en bit på väg Steg för steg in i en gudstjänstfirande församling Steg för steg 1. Välkomststadie - introduktion och formatering av en grupp som består av sökare, medvandrare och gruppvandrare. En präst är knuten till gruppen och närvarande vid behov. Lämpligt antal i en grupp är 6-8 personer. 2. Välkomstliturgi - presentation och välkomnande i en församlingsgudstjänst 3. Växandetid - delande av troserfarenheter och fördjupning i kristen tro 4. Kallelseliturgi i grupp eller i församlingsgudstjänst 30 Dela liv leva tro 5. Fördjupning oftast under fastetiden. Fördjupad undervisning, retreat 6. Dop/konfirmation/dopförnyelseliturgi i samband med påskgudstjänst 7. Tid efter påsk här avslutas katkumenatsperioden. I några stift sker detta i en sändningsgudstjänst med biskop. Daniel Nelsson, kaplan i katekumenatet i Sollyckans distrikt, Varbergs församling berättar: Vårt katekumenatsarbete på Sollyckans distrikt började med att jag letade efter hållbara och enkla metoder för vuxenarbetet som dessutom kunde göra rättvisa åt både församlings-tänkande och kyrkoår. Från början arbetade jag rätt så ensam innan jag förstod hur viktigt det är att alla i arbetslaget delar visionen. Vi behöver alla hjälpas åt. Vi behövde hitta de som längtade efter Jesus, vilket i sig inte var så svårt efter som vi redan hade många kontakter i våra grupper. Mottagande, kallelse och bekräftelse utformades i respektive gudstjänst och ganska snart beslöt vi oss för att försöka ligga i fas med kyrkoåret. Efter ett tag hittade vi en bra och fungerande uppläggning. Vi börjar på våren en intressegrupp som träffas fem gånger. Vill man sedan fortsätta studerar man den kristna tron under trefaldighetstiden. Då kallas gruppen, som träffas åtta gånger, katekumenatsgrupp. Alla sökare/vandrare får en medvandrare i tron. Under våren därpå börjar fördjupningen med kallelse till dop, konfirmation eller doperinran. Efter det att stiftets församlingspedagog fick ansvar för undervisningen har min roll blivet mer att finnas till hands för frågor i gruppen och att ha enskilda samtal med varje vandrare. Tillsammans Dela liv leva tro 31 utformar vi liturgierna för mottagande, kallelse, bekräftelse och sändning. Vi har valt att lägga mottagande etc i vår ordinarie högmässa. Genom att göra det visar vi att detta angår hela den gudstjänstfirande församlingen. Vandrarna får se vilka som är deras medsyskon och förebedjare under sin vandring i katekumenatet. Det är lika starkt och äkta varje gång det kommer ett kraftigt ja på frågan om församlingen vill be för vandrarna. Församlingen reagerar med en sådan värme och glädje över att få vara med när människor vill hitta tillbaka till sin tro och till gemenskapen i församlingen. Påsknattsmässan har varit ett arv av traditionen som nu har fått tillbaka sin plats som festernas fest. Vid förra årets gudstjänst var det helt fullsatt. De som skulle döpas, konfirmeras eller säga ja till sina doplöften fick stå i centrum. En kvinna uttryckte sådan glädje efteråt över att få ha varit med om det yttre tecknet. Hon smordes med olja och detta bidrog starkt till att hon kände att hennes dop blev bekräftat. I år hade vi sändningen för första gången, där de som vandrat fick berätta om sina upplevelser under katekumenatstiden. Vi sände dem ut i vardagen. De flesta valde att fortsätta i en hemgrupp och ett par av dem sa ja till att vara textläsare i gudstjänsten. Katekumenatet har personligen betytt mycket för mig. Kyrkoåret har plötsligt blivit levande och särskilt då fastan med dess tema om det kristna livet: tro/tvivel, Jesus och ondskan, frestelserna, försoningen mm. Påsken har fått tillbaka sin plats som årets höjdpunkt med påsknattsmässan, påsk- 32 Dela liv leva tro dagen med glädjen över Jesus uppståndelse, pingsten med den Helige Andes gåvor till församlingen. Vandrarna hjälper mig också att aldrig få slentrian i de skatter vi har att förvalta: Guds ord och sakramenten. Genom sina frågor och sin respekt för dessa gåvor hjälper de mig att se med nya ögon på vad Herren har gett oss. Daniel Nelsson Dela liv leva tro 33 Samtalsgrupp Välj tillsammans med dina vänner en aktuell och intressant bok. Träffas några gånger och samtala omkring det lästa. Det ger så många fler dimensioner att få dela tankar och funderingar omkring det man läst, än att bara läsa boken i sin ensamhet. Förslag på böcker: Den tredje åldern, om åldern mellan 50 och 70 år. Föräldraskap, av Tommy Hellsten eller 700 dagar av mitt liv, om stress och utbrändhet. Ibland kan det vara skönt att träffas enbart kvinnor och läsa böcker som: Duktig flicka, Kvinnors vrede osv. Eller särskilda mansgrupper som kan läsa böcker som tex. Män och manlighet. Förenings/församlingsutveckling är ett ämne som lämpar sig mycket väl att studera i cirkelns form. Det kan handla om EFS Framtidsfrågor, På EFS webbplats www.lekmannaliv.nu hittar du löpande uppdatering om smågruppsarbete och detta häfte.- om församlingsutveckling eller Dags att reflektera. Bibelstudiegrupp Det finns många intressanta och pedagogiska bibelstudiematerial. Det nyaste i raden är Brytpunkter av Sven-Erik Fjellström. Det är en serie studiehäften baserade på Bibel 2000. Det första häftet heter Mer än brinnande buskar och handlar om andra mosebok. Söndagens bibeltexter är också ett förträffligt bibelstudiematerial som utgivits i tre årgångar. 34 Dela liv leva tro Tolvstegsprogrammet Är en modell för andligt växande. Steg in i livet heter en nyutgiven bok av J Keith Miller. Författaren visar på den djupt andliga kraft som ligger i tolvstegsprogrammet. Men de tolv stegen, som en gång skapades av anonyma alkoholister, är inte bara till för människor med missbruksproblem. De är en framkomlig väg för alla som vill hitta sitt verkliga jag och komma till rätta med sitt liv. För närvarande möts femton millioner människor i veckan i SMÅ GRUPPER för att med tolvstegsprogrammets vägledning bearbeta skadorna i sitt liv och sina relationer. Författaren vågar utmana både kyrkan och tolvstegsrörelsen i sin strävan att ta människors sökande på allvar. Just därför har J Keith Miller hittat en andlighet som kan fungera i vår tid. Vill du veta mer, ta gärna kontakt med Gunnar Burman i Piteå som har jobbat en del med detta. Studiecirklar... ... i övriga ämnen för att berika och utveckla livet. Här är det bara din egen fantasi som sätter gränser! Ta kontakt med studieförbundet för samtal om lämpliga ämnen, litteratur och hjälp att komma igång. Du får också rabatt på litteraturen när du anmäler en studiecirkel. Allt smågrupparbete som beskrivs i häftet kan genomföras som studiecirkel och rapporteras till ditt studieförbund. Dela liv leva tro 35 Länkar, kontakter och tips Om GUL Webbplats: www.gulaceller.nu Om Alpha och Ungdomsalpha Webbplats: www.alphasverige.org Här finns också många och bra länkar Om Att finna sig själv Johanneskyrkan i Halmstads webbplats: http:// welcome.to/johanneskyrkan Löpande uppdatering På EFS webbplats www.lekmannaliv.nu hittar du löpande uppdatering om smågruppsarbete och detta häfte. Telefon och adresser KFUK-KFUMs studieförbund: Folkbildningsgården, 125 30 ÄLVSJÖ, Telefon 08-727 17 40, Fax: 08727 17 48. Epost: [email protected] Webbplats: www.kms.nu Här kan man hänvisa dig vidare till studieförbundets lokala avdelningar i landet. EFS smågruppsansvarige: Bodil Martinsson, EFS, 751 70 Uppsala, telefon 018-169846. Epost: [email protected] Gunnar Burman i Piteå kan nås på telefon 0911198 85. 36 Dela liv leva tro Litteratur Litteraturtipsen kommer successivt att utökas på webbplatsen www.lekmannaliv.nu Boken Frivilliga grupper handlar bland annat om gruppdynamik, relationer och olika personlighetstyper. Författare: Barbro Lennéer-Axelsson och Ingela Thylefors. Utgiven på Natur och Kultur. Dela liv leva tro 37 38 Dela liv leva tro Dela liv leva tro 39 Info juni 2001. Senaste revidering september 2001. Art.nr. 4057.
© Copyright 2024