Nr 2 2011 Årg 22 Nu är det vår! Kosläpp hos Nils-Göran Göran Jönsson på Kullaberg 1 maj 2011 (Foto: T. Fröjd) Familjedag/Kubbturnering Lördag 18/6 1 kl 13-16 på Venestads Idrottsplats Familjedag/ kubbturnering. Boule för de som vill. Idrottsföreningen säljer kaffe och håller kiosken öppen. Välkomna! Wenestads Byalag 2 Kalendarium: Lördag 18/6 kl 13-16 16 Familjedag/Kubbturnering på Venestads Idrottsplats Idrottsplats. Boule för de som vill. Idrottsföreningen säljer kaffe och håller kiosken öppen. Välkomna! Hänt i byn: Wenestadsbladet nr 2-11 Utkommer med 4 nummer årligen Forum för Wenestads Byalag Nygrundat 1988 Årsavgift för familj: 100 kr Pg: 53 26 39 - 2 E-post: [email protected] Byalagets hemsida: http://wenestadsbyalag.webs.com/ Redaktion: Tommie Fröjd, Börje och Ursula Karlstedt, Lennart och Sonja Thiman. *Pingisturnering för barn och vuxna i Venestads IF:s klubbstuga 25 feb. *Årsmöte i Venestads Byalag 5 mars, ca 40 medlemmar deltog. Förslaget om ny lokal för byalaget i VIF:s klubbstuga accepterades av en majoritet av de närvarande. *Valborg firades traditionsenligt vid Vävablegan, ca 80st medlemmar deltog deltog. *Kosläpp med Kobingo bingo hos Nils Nils-Göran Jönsson på Kullaberg den 1 maj, runt 10 100 personer deltog. *Ett nytt arrangemang var öölprovning med bryggaren Rickard i VIF:s klubbstuga 13 maj, ett 20-tal tal personer avsmakade olika ölsorter ölsorter. *En ny fin anslagstavla har satts upp vid byaklockan. Red ** Obs! Redaktionen förbehåller sig rätten att korta i insända bidrag. Byalagets samlingslokal: Venestads skola Ordförande: Lars-Göran Bergsjö Klårrödsvägen 11 291 92 Kristianstad Tel: 044 - 24 57 81 Sekreterare: Marcus Glantz Klårrödsv 99 291 92 Kristianstad Tel 044 – 21 93 93 Kassör: Skolvaktm: Susanne Nilsson Venestads Byväg 109-66 109 291 92 Kristianstad Tel: 044-1402525 Peter Mogensen Venestads skola 291 92 Kristianstad Tel: 044 - 23 94 76 Venestads Idrottsplats 201 2011 Kr himmelfärdsdag 2/5 /5 kl 9.00 GökottaFriluftsgudtjänst Midsommarafton 24/6 /6 kl 12 12-15: Familjefest med midsommarstång och spelman. Fritt inträde! Midsommardagen 25/6 kl 20.3001.00: Dans till CHINOX CHINOX. Lördag 2/7: Loppmarknad 10 10-14, auktion kl 11.30. Söndag 31/7: Dans ans till Bengt Hedins ork 16.00. Välkomna! VIF ** Glöm inte ..... att betala in medlemsavgiften till Wenestads Byalag, 100 kr per familj till Pg: 53 26 39 – 2. Skriv namn och adress på inbetalningen. Styrelsen Wenestadsbladet 2-11 3 Venestad – Jordens centrum = Sant! Jag sitter här på Mejerigården i Venestad och funderar ner några rader om byns fantastiska idrottsförening – VENESTADS IF. Första gången jag bevistade Vildsvinsvallen var en midsommarafton år 1987 – snart 25 år sedan. På den tidenn var jag en inbiten stockholmare på skånskt besök, men insåg redan då vilken vacker plats och underbar bygd detta var. Sedan 1990 har jag varje år tillbringat midsommarafton på idrottsplatsen. 1991 blev jag så permanent medborgare i Venestad. Efter det harr jag även tittat på fotbollsmatcher, jobbat på loppisen och hyrt klubbstugan för lägerskola med mina elever ett antal gånger. I mars firade jag 20 år i Venestad, och som i en dröm - helt overkligt!- blev jag hastigt och lustigt en söndag kl 14:15 ”shanghajad” ghajad” av ingen mindre än Tommy Persson ( stödföreningens nye ordförande). Med överrumplingsteknik lyckades han få mig att infinna mig på idrottsföreningens årsmöte 45 minuter efter det han ringt upp. Detta resulterade i att jag röstades in som ordförande i denna eminenta förening detta år! Jag tackar mycket ödmjukt för förtroendet och känner mig som en redig venestadbo. Jag inser samtidigt att den stab som redan är tillsatt och inarbetad i verksamheten är de som verkligen är betydelsefulla – ni är alla ovärderliga! ärderliga! Jag hoppas att jag kan komma att göra någon nytta ändå framöver. Några som verkligen gjort nytta denna säsong är tränare och spelare, fyra segrar i rad! Detta är otroligt roligt! Vi ser fram emot ännu fler supporters på våra matcher framöver. Jag vill därför rekommendera alla som vill veta mer om matcher, föreningen och även sommar-programmet sommar att gå in på föreningens hemsida: www.laget.se/venestad , där finns även sommarprogrammet med gökotta, midsommar, midsomm loppis/auktion och danstillfällen. Närmast kommande hemmamatch med A-laget A 20 maj 19:00 och 28 maj 14:00. Detta år ser kontakter/styrelse i VIF ut enligt följande: Tränare: Assist. tränare: Håkan Hellberg Tim Thomasson Lagledare/A: Vice ordf : Johan Hansson André Nilsson Kassör: Sekreterare: Lokaluthyrn.: Ordförande: Christensen Marita Trobäck Lennart Nilsson Kerstin Nackmar Undertecknad, Bonnie Vi ses på Vildsvinsvallen! ** Venestads IF´s stödförening Venestads IF´s stödförening bildades av några entusiaster för lite drygt 40 år sen. Målet var och är att vid behov hjälpa idrottsföreningen på lite olika sätt och vis. Att vara medlem i VIFs stödförening är detsamma som att bry sig om föreningslivet i bygden. Några aktiviteter som kan nämnas är medlemsfest med årsmöte i klubbstugan i början av mars månad varje år, samt ålagille har vi också i klubbstugan och detta brukar bli någon gång i oktober. Är det något ni funderar över och/eller om ni vill bli medlem i VIFs stödförening, örening, hör av er till någon av oss i styrelsen. 2011år styrelse ser ut som följer följer: Ordf Tommy Persson Sekreterare ekreterare Kerstin Roman Kassör Inge Andersson Ledamot Sven Nilsson Ledamot edamot Sylvia Löfqvist Supleant upleant Marita Trobäck Tommy Persson Persson, Västra Ryd ** Rabarberchutney 1 gul lök 2 vitlöksklyftor, hackade 1 bit färsk ingefära, skivad 4 st kardemummakapslar ½ röd chili, hackad 1 msk rapsolja 500gr rabarber, strimlade ½ dl honung 1 msk vitvinsvinäger 1 tsk salt Fräs lök, vitlök, ingefära, kardemumma, och ch chilin i olja. Tillsätt rabarber, honung, vinäger och salt. Koka 15 min på svag värme. Häll på burkar. Wenestadsbladet 2-11 4 Rabarbersaft 1 l vatten 750 gr rabarber, hackade 1 kanelstång 4 dl socker 1 citron Koka vatten, rabarber, kanel 10 minuter. Sila i silduk. Koka saft och socker. Pressa i citronen. Häll på flaskor. Rabarber och Flädermarmelad 500 gr rabarber 5 dl syltsocker 1 dl koncentrerad flädersaft Skär rabarberna i små bitar. Blanda med syltsocker och flädersaften i en kastrull. Sjud på svag värme i 10 min tills rabarberna mjuknat. Häll på burkar. Ursula Härdelin-Karlstedt ** Ur Ny Reshandbok öfver Sverige av C.M. Rosenberg Stockholm, Nya Tryckeriaktiebolaget 1887 Kristianstad-Degeberga-Åhus Två banor gå från Kristianstad söderut, den lägre och äldre, Gärds Härads järnväg, öppnad 1883, till Degeberga med bibana Efveröd-Åhus, den andra öppnad 1885 direkt till Åhus. Båda banorna äro normalspåriga. Den förra använder linjen Kristianstad-Karpalund af Hessleholm-Kristianstads Jernväg. Afståndet Kristianstad-Degeberga 35km, Kristianstad-Efveröd-Åhus 43 km. Afståndet Kristianstad- Åhus direkt 17km. Från Kristianstad till Degeberga 2 tåg dagligen 22,5 tim., öfver Efveröd till Åhus 1 tåg 2,5 tim., blott till Efveröd 3 tåg dagligen. (Priser ej utsatta). Kristianstad-Åhus direkt, 2 tåg dagligen 50 min. kr.1.20 första klass, kr.0.50 tredje klass. Sedan tåget från Kristianstad hunnit till Karpalund, inslås sydlig riktning öfver en bördig slätt. 7km. från Kristianstad Öllsjö. Banan korsar här stora landsvägen från Kristianstad till nordvestra Skåne. Vi närmar oss nu på den högra sidan uppträdande branta åsen. 9km. Skepparslöf. T.h. kyrkan, t.v. utsigt öfver den stora slätten. Den närmaste kyrkan t.v. är Vä (2km.) i en stor by. Redan år 1170 anlades premonstratensklostret i Vä, hvilket dock nedbrann 1213, då munkarna lära ha flyttat till Beckaskog. Vä märkliga kyrka qvarstår ännu, ehuru tillbygd och förändrad. Platsen repade sig efter branden och blef stad, ehuru alltid obetydlig. Härjadt i flere krig, öfvergick Vä slutligen att blifva en by då Kristianstad - hvartill det nu utgör annexförsamling - uppstod. En ruin finnes efter ett i slutet af 1100-talet uppfördt kapell och Vä har i djupa hvälfvda källrar ett djupt liggande gaturester minnen från sin stadstid. Vid Skepparslöf gör banan en svängning åt vester och höjer sig upp på sluttningen, men återtager vi Uddarps herregård med hållplats, en sydlig riktning. 13km. Ovesholm. Vesterut har man herregården Mansdala (under Maltesholm) och der bortom det nyss omtalade Vä. T.v. och 3km. in i skogen ligger Ovesholm, hufvudgården till en egendomskomplex, som uppskattas till mer än två millioner och eges af grefve Hamilton. Boningshuset, en trevåningsbyggnad, omgifves af en liten sjö och park. 16km. Nöbbelöf. T.v. ligga nedanför den med löfskog bevuxna sluttning, på hvilken banan löper, Nöbbelöfs by med gästgifvargård och tingsställe.(TingsNöbbelöf. Vid Tullsåkra är hållplats. 21 km. Tollarp, Som jag fortsätter med nästa gång. Ursula Härdelin-Karlstedt ** Per och Gunhild (Gunella) Mårtensson, Venestad 11, se Boken om Wenestad sid 113-114. De ägde och bodde senare även på nuvarande Venestad 34:15 (mitt hus), varefter de bodde i det i egen regi byggda huset i byn på nordligaste delen av den åkern på nr 11 (nuv Karlstedts, byggt 1901). Nr 11 gården var överlåten till dottern Maria f 1879 med make Nils Svärd. Agnes och Karls bröllop Deras yngsta dotter Agnes f 1920 gifte sig i Salskogs missionshus med Karl f 1916, son till Wenestadsbladet 2-11 5 Ester och Johan Persson i Salskog. (Båda familjerna var verksamma inom baptistförbundet). Ester och Johans ställe ägdes senare av yngste sonen John, gift med Barbro, som bodde kvar där även efter Johns frånfälle, och ända till förra året. Den av Johns bröder (Karl), som gifte sig med Agnes Svärd fick bla sönerna Bengt och Rune, vilka besökte mig lördagen 9 april 2011. Det var Bengt, som för mer än ett år sedan tagit kontakt med Byalagets förre ordförande Nils-Göran Jönsson, Kullaberg (och alltså granne till Svärds). Nils-Göran hade i sin tur hänvisat till mig, då Bengt undrat om det kunde finnas någon kvar i byn som känt till Maria och Nils Svärd, som var hans morföräldrar. Nils Svärd f i Bassköp 3/12 1881, var son till dagsverkstorpare Per Svärd och hans hustru Kersti Nilsdotter. Nils kom i början på 1900-talet till Per Mårtenssons i Venestad som dräng. Efter några år ingår han äktenskap med Maria som var dotter till Per Mårtensson. Först arrenderar de gården, men förvärvar den senare. Deras första barn, en dotter föds 1909. Gurli Nieminen ** Kinaresan (del 2) Nästa dag som var den 27 åkte vi på morgonen till en park för att vara med kineserna och gymnastisera. Just denna morgon var den blåsigaste och kallaste på hela resan ändå fanns det många rörliga kineser i parken, dock mycket mindre än annars enligt Leif. Där fanns också en massa träningsredskap uppsatta, enkla men av alla tänkbara slag. De användes flitigt både av kineserna själva och av mina medresenärer, själv tog jag det lugnt, jag var krasslig redan när vi reste och denna dag nådde förkylningen sin kulmen. Efter musiken från en cd-spelare rörde sig kineserna rytmiskt och snart deltog nästan halva vår grupp i dansen. Vi upplevde kineserna som väldigt vänliga och tillmötesgående och de lät oss gärna deltaga i sina aktiviteter. Efter gymnastiken vandrade vi i en lång öppen gång eller korridor där satt mängder med folk sysselsatta med kortspel, domino, utövande av musik m.m. Så småningom kom vi fram till ett vackert tempel, Himmelens tempel. Det hade använts bara en gång om året och det var när kejsaren kom dit. I templet fanns två troner den ena avsedd för kejsaren och den andra för hans Gud där skulle de sitta och resonera om vädret för det kommande året. Sedan besökte vi ett ställe där man sålde pärlor. Vi blev förevisade hur pärlodlingen gick till genom att många ämnen till pärlor stoppades in i musslan. Alla utvecklades till pärlor men av kanske tio eller tjugo pärlor så var det ofta bara ett par stycken som dög till smycken de övriga maldes ned till en utmärkt hudkräm som motverkade rynkor. Även här blev vi omhändertagna av vänliga säljsugna unga flickor och det köptes både pärlor och hudkräm. Vi fick sedan åter tillfälle att vandra bland hutonger som låg i anslutning till Trummtornet som vi senare skull besöka. Det finns beslut på att 40% av hutongema ska rivas resten ska få finnas kvar som bostäder. Det har på senare år blivit populärt att bo i hutonger och priserna har stigit. Förmodligen renoveras det så att det blir till en modern bostad. Vi stegade sedan uppför en svindlande hög trappa i Trummtornet, där uppe fanns väldig trummor uppsatta och där trummade man förr, för att folk skulle veta exempelvis när det var tid att börja jobba. När vi gick där och beundrade de väldiga trummorna så kom några ungdomar vackert klädda i vita utanpåskjortor röda byxor och med gyllene band runt midjan. De ställde sig framför var sin trumma och sedan började en trummkonsert vars like vi aldrig hört. Oerhört mäktigt och rytmiskt, när de så småningom slutade fick de en varm applåd från oss all åhörare. Efter Trummtornet åkte vi till en marknad som kallades sidenmarknaden, det såldes siden där men huvudsakligen allt annat som kan säljas på en marknad. Marknaden var inrymd i en byggnad ungefär som ett varuhus i flera våningar. Försäljarna stod i vart sitt lilla bås och utbjöd högljutt sina varor. De ropade efter oss, drog i oss, flörtade med oss, följde efter oss, och gav specialpris, bara för oss. Vi hade lärt oss pruta i bussen av Leif och nu skulle vi omsätta våra kunskaper inga bud var för låga och priset kunde slutligen hamna på kanske en tredjedel av det begärda eller ännu mindre. Margareta som visade sig vara en skicklig prutare köpte en kinesisk mur i glas för 15 yan och en vacker tofs för det samma. Själv köpte jag 10'Y2 par strumpor för 65 yan. När vi hade växlat pengar inför resan så hade vi försett oss med huvudsumman i dollar och en mindre del i kinesiska yan. Vi insåg snart att det var fel och växlade alla våra dollar till yan. En yan har nämligen ungefär samma värde som en krona och det underlättar ju för oss ej så snabbtänkta när vi skall handla. Margareta hade några veckor innan vår resa hittat en kinesisk sedel utanför Domus, den visade sig nu vara värd 50 öre. Wenestadsbladet 2-11 6 När vi åter hade vilat ut en natt visade sig dagen vara den 28/11, och vi skulle besöka en cloisonne fabrik, något som vi inte visste mycket om innan. Där tillverkades vaser, fat och andra prydnads föremål enligt en speciell teknik kallad cloisonne. Man bildade mönstret med hjälp av smala kopparplåtar som man klistrade fast på råämnet av koppar. De bildade mönstrena fylldes sedan med hjälp av pipetter er med emaljfärg därefter däre brändes föremålet i en ugn fylldes igen med nyfärg och brändes i flera era omgångar, slutligen polerades föremålet och resultatet blev fantastiskt vackert. Det var verkliga konstnärer rer som arbetade under mycket enkla förhållande. Även här blev det tillfälle att inhandla de vackra sakern rna, alla ville ju ha något med sig hem av det vi hade sett och det fanns föremål i alla prisklasser beroende på dess storlek. Vi åkte sen till en plats där en kejsare från Mingdynastin låg begravd. För att komma dit fick vi gå genom en alle'som hette Andarnas alle'. Den kantades av figurer av sten i naturlig storlek. Det var olika djur som elefanter, lejon, hästar, kameler men också generaler och präster. I en av de gamla byggnaderna där var det museum där vi kunde se föremål från kejsartiden bl. a. kronor, där fanns också en staty av en mäktig kejsare. Graven fanns i en kulle bakom byggnaden. Så var det dags att besöka en bondee på landet dock nära staden. När vi steg in genom porten po fanns det en vacker målning framför oss så tog vi till vänster och stod på en öppen gård med byggnaderna på alla sidor om oss. En stor hund stod i en bur på gårdsplanen kanske för att man hade besök.. Man hade ingångar till de olika rummen från gården och fick alltså gå ut vid varje besök i ett annat rum. Familjen bestod av ett yngre par som drev gården de hade en liten son på fya, fem år. Även fruns föräldrar som tidigare hade brukat gården bodde kvar. Frun på gården hade också en syster men hon bodde inte kvar. Vi fick gå in och hälsa på i det äldre parets rum. Större delen av rummet upptogs av sängen som tycktes vara uppbyggd av någon sortss kakelplattor som var täckt av en tunn madrass. Vi hade oc också sett att utanför på väggen fanns en lucka som ledde in till under sängen där eldade man inför na natten så att sängen blev varm att ligga i för övrigt såg den mycket hård ut men var faktiskt nu en bit upp pa dagenfortfarande fortfarande ljummen. För övrigt fanns det i rummet ett par stolar, något skåp och en TV som dagen till ära stod på. Vi fick också ti titta in i familjens matrum som även det var mycket spartanskt möblerat. Det fanns två kök ett gammalt och ett nytt båda mycket enkla och små, men det fanns spis tvättmaskin askin och köksfläkt. Familjen brukade några få hektar jord där man odlade dadlar och sharonfrukt som man sedan torkade och sålde. Vi var alla eftertänksamma änksamma när vi lämnade gården och tänkte på våra egna hem jämfö jämfört med den kinesiska bondens. Efter besöket hos bonden åkte vi till Kinesiska muren. Först åt vi lunch på en restaurang nära muren redan där kunde vi beskåda muren eftersom väggar och tak var gjorda av glas, så var där också väldigt varmt. Detta var nog den vackraste och soligaste dage dagen på hela resan och det blåste endast obetydligt. Efter måltiden kunde vi börja vår bestigning av muren som vi såg ringla upp och ner för bergen omkring oss. Muren började byggas redan på 300 talet f. Kr. som skydd mot nomader och har sedan byggts på i århundraden. undraden. Den är över 600 mil lång och det upptäcks efter hand nya delar som restaureras. Det var en fantastisk upplevelse att mödosamt ta sig upp för trapporna. Till det första vakttornet var det inte så högt och dit upp orkade nog alla ta sig men sedan fortsatte det alltmer brant uppåt vårt mål blev en röd flagga som stod på den högsta punkten på denna del av muren och vi knatade på, en del trappsteg var uppemot halvmetern höga medan andra endast var några få centimeter. Även här utbjöd suvenirförsäljare sina varor och hur de orkat frakta upp alla sina prylar så högt upp för muren var inte lätt att begripa. Ännu mer förvånade blev vi när vi såg att nedanför muren men ändå högt upp på berget fanns kameler. Dessa var det meningen att turisterna skulle fotografera mot betalning. Uppe vid flaggan var det en betagande utsikt och vi kunde se muren från nära till långt bort ifrån oss. Här uppe blåste det lite det var svalkande efter den jobbiga vandringen uppåt. Nedfärden blev inte mindre mödosam och man behövde gärna hålla igen lite i räckena så att belastningen på benen inte blev för stor när vi tog oss ner. (forts i nästa nummer) Lars Johansson Wenestadsbladet 2-11
© Copyright 2024