Matriket Österbotten 2015-2020
Utkast till Livsmedelsstrategi -Matriket Österbotten 2015-2020 Livsmedelsstrategi Matriket Österbotten 2015-2020 Utgivare: Livsmedelsstrategiprojektet Matriket Österbotten- Ruokamaa Pohjanmaa, Företagshuset Yritystalo Dynamo Oy Ab, Närpesvägen 2, 64200 NÄRPES. Layout: NN Bilder: NN Tryckeri: NN 2 Innehållsförteckning INLEDNING .......................................................................................................................... 4 NULÄGE ............................................................................................................................... 5 AKTÖRER ............................................................................................................................... 5 PRODUKTION .......................................................................................................................... 5 VAD ÄR ÖSTERBOTTEN KÄNT FÖR? ........................................................................................10 ÖSTERBOTTNISKA MATSYSTEMETS STYRKOR, SVAGHETER, MÖJLIGHETER OCH HOT ..................11 VÄRDEN – ÖSTERBOTTENS MAT ÄR RENT, REJÄLT, ÄKTA OCH PÅ RIKTIGT...........11 VISION - VI JOBBAR NÄRA ”SJÄLVA TUGGAN” .............................................................12 UTVECKLINGENS TYNGDPUNKTER OCH NYCKELÅTGÄRDER ....................................12 KUND ....................................................................................................................................12 TILLGÄNGLIGHET ....................................................................................................................12 MERVÄRDE ............................................................................................................................12 KOMPETENS ..........................................................................................................................13 PRODUKTUTVECKLING OCH VÄRDSSKAP ..................................................................................13 KOMPENTENT ARBETSKRAFT...................................................................................................13 MARKNADSFÖRING OCH KOMMUNIKATION ................................................................................13 URSPRUNG ............................................................................................................................13 NÄTVERK ..............................................................................................................................15 MATKULTUR ..........................................................................................................................15 HÅLLBARHET .........................................................................................................................16 FÖRSÖKSFÖRSLAG –THINKING BY DOING NOW HOW! ...............................................16 NYA MÖJLIGHETER .................................................................................................................16 SYNLIGHET ............................................................................................................................16 EVENEMANG ..........................................................................................................................16 AVSLUTANDE ORD ............................................................................................................17 KÄLLOR ..............................................................................................................................17 3 Inledning Livsmedeslsstrategi-projektet har under år 2014 samlat in information om nuläget, framtidsvisioner och kunskap från Österbottniska mataktörer, producenter, förädlare, distributörer och konsumenter genom intervjuer, arbetsgrupper, seminarier och frågeformulär. Materialet har sammanställts till livsmedelsstrategin Matriket Österbotten och de viktigaste utvecklingsåtgärderna presenteras i detta strategidokument. Arbetet har varit öppet för alla som varit intresserade av att delta i strategiarbetet och hela landskapet har inkluderats i processen. Strategin ska styra utvecklingsåtgärder de kommande fem åren och dessa rätt positionerade åtgärderna ska leda till en positiv utveckling inom matbranschen i landskapet. Karta: Österbottens Förbund I en alltid föränderlig miljö där det mesta är i rörelse och utvecklas behövs en agil, flexibel och mottaglig strategi som ger utrymme och möjlighet åt trendspaning och försök. Strategin styr resursernas fokusering och för att genomföra strategin bör tillräckligt med resurser, kunskap, investeringar och samarbetsparter reserveras. Mat är den nya rock & rollen, genom mat kan man förmedla värderingar, åsikter och status. Mat och matrelaterade frågor är också mycket känsloladdat. Närmat, inhemsk mat, utländsk mat, mat med ursprung, storskalig matproduktion och småskalig matproduktion särskiljs och kan ställas i konflikt med varandra. Det är dock inte ändamålsenligt och denna strategi ska fungera som sammanförande, framom exkluderande. Genom samarbete kan vi göra så mycket mera. ”Motsättning av storskalighet och småskalighet lönar sig inte, det tar energi och ger utrymme endast åt ökad import” (Kurunmäki, Ikäheimo, Syväniemi och Rönni, 2012). ”Lönsam och hållbar inhemsk råvaruproduktion och livsmedelsförädling är till fördel för alla finländare. Mångsidig närproduktion i landskapen förmedlar de lokala mattraditionerna till kommande generationer. Låt oss uppmärksamma hållbar utveckling i hela matkedjan, från jord till bord. Närmat betyder sysselsättning och välmående, nu och i framtiden”. (Viitaharju, Määttä, Hakala och Törmä, 2014) 4 Nationella strategier och program ligger som grund för landskapets livsmedelsstrategi Matriket Österbotten och de temaområden som anses vara viktiga för landskapets utveckling under åren 2015-2020 tangeras i detta dokument. Landsbygdsprogrammets spetspunkter är jordbruket som förnyas, landsbygdsnäringar och sysselsättning som utvecklas samt landsbygdsinvånarnas välbefinnande. Nationella livsmedelsstrategins målbild är en konsumentorienterad växande livsmedelsbransch och en ökad uppskattning av mat och mataktörer. Regeringens närmatsprogram lyfter också fram en mera konsumentinriktad och uppskattad bransch som bidrar till sysselsättning och utveckling av lokal ekonomi och matkultur. (Landsbygdsprorammet, Morgondagens mat –Nationella livsmedelsstrategin, Regeringens närmatsprogram: Naturligtvis närmat!) Jord- och skogsbruksministeriets publikation visar att av all mat som konsumeras i Finland är ca 80 % tillverkat inom landets gränser och 65 % av råvarorna inhemska. Uppskattningsvis är 8 % av den konsumerade maten närmat men några exakta siffror finns inte och variationen är stor bland landskapen. Ökning av inhemsk produktion och förädling i motsats till ökad import gynnar hela landet och närmat är en viktig del av den positiva utvecklingen i Finland. (Kurunmäki, Ikäheimo, Syväniemi ja Rönni, 2012) Bland Österbottniska livsmedelsföretag upplevs det växande intresset för närmat som den största utvecklingsfaktorn under de kommande fem åren. Kunders intresse för ekologiska, hälsosamma, tillsatsfria, färska råvaror av bra kvalitet kommer också att stärkas. Kunderna förväntas bli allt mera intresserade av matens ursprung och viljan att stöda små företag kommer att växa. (Viitaharju, Määttä, Hakala och Törmä, 2014) Nuläge Materialet för nulägesanalysen har samlats in via intervjuer, förfrågningar, arbetsgrupper och seminarier som ordnats i Österbotten under år 2014. Det statistiska materialet är hämtat från nationella, öppna databaser. Aktörer Begreppet 4M står som grund för strategiarbetet, det står för matproducent, matförädlare, matdistributör och matkonsument. Statistikcentralens siffror från år 2012 visar att det i Österbotten fanns 3883 st verksamhetsställen för jordbruk, jakt och service ansluten härtill, 79 st verksamhetsställen för fiske och vattenbruk, 110 st verksamhetsställen för livsmedelsframställning och framställning av drycker. 348 verksamhetsställen för restauranger, catering och barverksamhet. (Statistikcentralen Toimipaikat maakunnittain ja toimialoittain vuonna 2007-2012 (TOL2008)) I slutet av år 2013 hade Österbotten 180 384 invånare (Österbotten i siffror). Produktion Jordbruket, primärproduktionen har en större inverkan på den Österbottniska ekonomin och sysselsättningen än livsmedelsindustrin, 5,8 % av bruttonationalprodukten, ca 350 miljoner euro. Livsmedelsindustrin står för 5,7 %, 340 miljoner euro. Jordbrukets andel av de sysselsatta är 9 % medan livsmedelsindustrins andel är 4 %. Inom livsmedelsindustrin är den största sysselsättande sektorn köttförädling med 1360 årsverken, som andra är djurmatsproduktionen som står för ca 760 årsverken. (Viitaharju, Määttä, Hakala och Törmä, 2014) 5 Jordbruks och trädgårdsföretag Kaskö 0% Jakobstad Larsmo Korsnäs 0% 2% 1% Vasa 5% Närpes 19 % Malax 6% Kristinestad 7% Korsholm 11 % Kronoby 7% Laihela 7% Pedersöre kommun 9% Nykarleby 9% Vörå 9% Storkyro 8% Antal jordbruks och trädgårdsföretag per kommun år 2013 (Tike, Jord och skogsbruksministeriet) 6 Utnyttjad jordbruksareal kommunvis år 2013, antal företag (från Tike, Maa ja metsätalousministeriön tietopalvelukeskus) 2000 1800 Vörå 1600 Vasa 1400 Nykarleby 1200 Pedersöre kommun 1000 Jakobstad Närpes 800 Korsholm 600 Malax 400 Larsmo 200 Laihela Kronoby Höstvete Vårvete Råg Maltkorn Havre Bladsäd Andra spannmål Fröodling Potatis Sockerbeta Ärter Bondböna Rybs Raps Olje- och fiberlin Kummin Trädgårdsväxter Andra växter Fleråriga trädgårdsväxter Växthusodling Trädgård för husbehov 0 7 Kristinestad Korsnäs Kaskö Storkyro Utnyttjad jordbruksareal kommunvis år 2013 hektar (från Tike, Maa ja metsätalousministeriön tietopalvelukeskus) 20 000 18 000 Vörå 16 000 Vasa 14 000 Nykarleby 12 000 Jakobstad 10 000 Pedersöre kommun Närpes 8 000 Korsholm 6 000 Malax 4 000 Larsmo 2 000 Laihela Trädgård för husbehov Växthusodling Fleråriga trädgårdsväxter Andra växter Trädgårdsväxter Kummin Olje- och fiberlin Raps Rybs Ärter Bondböna Sockerbeta Potatis Andra spannmål Havre Bladsäd Maltkorn Råg Vårvete Höstvete 0 Kronoby Kristinestad Korsnäs Kaskö Storkyro Största delen av de Österbottniska livsmedelsförädlare som deltog i Työtä ja hyvinvointia! undersökningen, förädlar egenproducerade råvaror. Livsmedelsindustrin köper i genomsnitt 30 % av råvarorna inom landskapet, förädlare av frukt och grönsaker, köttförädlare, förädlare av andra livsmedel samt tillverkare av kvarnprodukter köper upp till 90 % av råvarorna från Österbotten. 49 % av råvarorna köps från övriga Finland, importvarornas andel är 21 % och största delen av importen går till djurmatsproduktionen. (Viitaharju, Määttä, Hakala och Törmä, 2014) Av försäljningen går i genomsnitt 53 % till Österbotten. Köttförädlare, bagerier och djurmatsförädlare säljer sin produktion främst inom landskapet. Försäljningsandelen till övriga Finland är 42 % av vilket största delen består av mejeri- och kvarnprodukter, av vilka 95 % säljs utanför landskapet. Exporten från landskapet är ca 5 % medan den nationella nivån är under 10 %. Övriga livsmedel och fiskförädlare står för största exporten. Ungefär två procent av livsmedelsproduktionen är ekologisk och den ekologiska produktionens andel förväntas stiga till 3 procent tills år 2020. Produktionen sker ofta enligt ekologiska principer men certifieringen saknas. Framtidsutsikterna bland Österbottniska livsmedelsföretagare är positiv och 49 % förutspår att företagets omsättning växer, den förväntade tillväxten är i genomsnitt 28 % till år 2020. (Viitaharju, Määttä, Hakala och Törmä, 2014) 8 Antal livsmedelsförädlande företag i Österbotten (Ruoka-Suomi) Livsmedelsförädlarnas omsättning genereras till största delen av direktförsäljning 53 % vilket är mycket avvikande från den nationella nivån på 12 % direktförsäljning. (Viitaharju, Määttä, Hakala och Törmä, 2014) REKO (rejäl konsumtion) är en form av direkthandel som har utvecklats i Österbotten och som har fått stor uppmärksamhet i media samt stor spridning i hela landet. (EkoNu) Andra former av direktförsäljning i Österbotten är gårdsförsäljning, marknader och torgförsäljning. 36 % av livsmedelsförädlarnas handel sker via grossister, 6 % till minuthandeln och 5 % till matservice och företag. (Viitaharju, Määttä, Hakala och Törmä, 2014) Enligt statistikcentralen uppgifter finns det i landskapet 384 verksamhetsställen av restauranger och matserveringsställen. (Toimipaikat maakunnittain ja toimialoittain vuonna 2007-2012 (TOL2008)) Genom offentliga upphandlingar i Österbotten köps livsmedel från landskapet i ungefär lika stor utsträckning som i övriga Finland, men förväntan är att andelen av lokala varor ökar de närmaste åren, vilket också leder till att en större andel av inköpen är inhemska, då trenden i resten av Finland är att de utländska varornas andel ökar. Ekologiska produkternas andel av inköpen är mindre än genomsnittet i Finland men även där förväntas en större ökning i Österbotten än den nationella prognosen. I offentliga upphandlingar hindras lokala uppköp främst av budget och av att antalet lokala livsmedelsföretag minskar. Priset är avgörande även om uppköparna vill betona matens kvalitet. Man önskar en attitydförändring bland kökspersonal och beslutsfattare. (Viitaharju, Määttä, Hakala och Törmä, 2014) Konsumenter är vi alla konstaterades det under MatriketsRia seminariet, 180 384 invånare (ca 3 % av landets befolkning) i landskapet är också en stor konsumentgrupp. Konsumenterna är mera sällan organiserade än andra mataktörer men det finns några konsumentorganisationer som utöver enskilda konsumenter har inkluderats i strategiarbetet. SlowFood Ostrobothnia rf är en relativt ny konsumentorganisation som ägnar sig åt olika frågor kring mat. Finlands svenska Marthaförbund har traditionellt verkat inom hemmen och har genom varierad verksamhet informerat konsumenter bland annat om mat. Båda organisationen har haft en given plats i samarbetsnätverket för strategiarbetet. 9 Vad är Österbotten känt för? Under våren 2014 genomfördes en frågeformulärsundersökning gällande Österbottnisk mat bland konsumenter. Frågorna gällde den konsumerade maten, måltiden, upplevelser och gästvänlighet. Konsumenter upplevde rena och enkla råvaror som österbottniskt. Fisk (abborre, sik, strömming), rökt fisk och grönsaker (potatis, rotsaker), samt bär nämndes oftast. Vilt, bondost och Malax Limpa nämndes också flera gånger. Den mat som upplevs som Österbottnisk är ofta hemodlad eller vild mat som samlas eller jagas själv. Oftast konsumeras Österbottnisk mat hemma, utomhus eller i fritidsbostaden alternativt på restaurang. Österbottniska konsumenter äter maten helst med familjen, till vardag och fest, utomhus eller vid fritidsbostaden. Hemodlade råvaror eller närproducerad mat nämndes oftast då konsumenter frågades om vad de skulle servera åt en utländsk gäst. Middagar med bär som efterrätt och fisk eller kött som huvudrätt beskrevs ofta. Då mataktörer ombes beskriva den österbottniska maten gäller svaren ofta rena råvaror och enkla smaker så som abborre, strömming, sik, potatis, tomat, gurka, kummin och havtorn. Kontakten till traditioner lyfts fram lika så den unika miljön, närheten till havet och bördiga ådalar. 10 Österbottniska matsystemets styrkor, svagheter, möjligheter och hot Värden – Österbottens mat är rent, rejält, äkta och på riktigt. Konsumentorienterat Konsumenten betalar för hela matkedjan och förverkligar värdet av maten vid måltiden, därför placerar vi henne i centrum.” Konkurrenskraft Österbotten bjuder på bra produkter till bra pris. Identitet Österbottniska matsystemet är en identitet med rötterna starkt i den kustösterbottniska jorden. Samarbete Närheten är påtaglig, här träffar aktörer varandra. Genomskinlighet Österbottnisk mat är ärligt, rejält, enkelt, på riktigt och finns nära konsumenten. Hållbarhet Vi vill ha en bestående matproduktion i framtiden, produktionens etiska, ekologiska och ekonomiska aspekter är viktiga för oss. 11 Vision - vi jobbar nära ”själva tuggan” Österbottnisk mat är värdeladdat, det är igenkänningsbart och har ett mervärde av äkthet, rejälhet, traditioner, renhet, lokalitet och god smak. Det österbottniska matsystemet är sammanlänkat och det agila nätverket fungerar som: plattform för samarbete och partnerskap katalysator för kolliderande av aktörer och substans (megatrender, tysta signaler, bäst praxis) samarbetet är övertygande och får politiskt stöd Utvecklingens tyngdpunkter och nyckelåtgärder Strategin stöder utvecklingen av en konkurrens- och handlingskraftig region där mat uppskattas och aktörerna inom branschen har utrymme att samverka och skapa innovationer. Ansvaret för genomförandet av nyckelåtgärderna är likvärdigt för aktörerna. Kund Via närmare kontakt mellan producent/förädlaren/distributören och konsumenten kan vi förbättra konsumentens kontakt till och kunskap om råvarorna från Österbotten. Genom den närmare kontakten blir också matsystemet tydligare och genomskinligare. För att kunna svara på konsumentens mångfacetterade behov krävs produkter som uppfyller flera värderingar, så som ekologiska lokalt producerade grönsaker. Konsumenten vill investera i varor som gynnar den lokala ekonomin, är näringsrika och hälsosamma, etiska ur både producentens och produktionsdjurets synvinkel, samt är ekologiskt hållbara. Alla dessa krav kan dock kringgås ifall tillit skapas mellan producenten och konsumenten. Tillit, som är en del av det sociala kapitalet kan ersätta många andra regler. (Sustainable consumption in Finland). Tillgänglighet Tillgänglighet och köpbarhet ökas med satsning på synlighet genom produktplacering i affärer, förpackningar, alternativa försäljningskanaler, information om matens ursprung på matställen. Forskning gällande konsumtionsbeteendets grunder visar allt mera på den moderna människans starka behov av att vara individuell och hitta sina egna lösningar (Sustainable consumption in Finland). Köpbeteende drivs av kundens vanor, intention till beteende vilket styrs av inverkan av beteendet, attityder, sociala faktorer. Yttre faktorer har också en mycket stor inverkan på beteendet. Yttre faktorer så som problemet av för lite tid för matlagning styr konsumenten till exempelvis halvfabrikat även om hon inte egentligen är intresserad av att köpa färdig mat. (Erkko, 2014) Mervärde Kundernas olika preferenser och begär är subjektiva och sällan varken etiska eller ekologiska. För en hållbar framtid behöver vi ekologiskt och socialt hållbar konsumtion. (Sustainable consumption in Finland) Intresset för socialt rejälare produktion och konsumtion 12 vunnit mark bland konsumenterna i Finland, exempelvis ökade rejäl handel med 48 % och handel med ekologiska lantbruksprodukter med 24 % år 2012. (Sustainable consumption in Finland) Konsumenterna säger att de gärna skulle köpa närmat och ekologiska matvaror men att det är svårt att hitta produkterna samt att dessa produkter ofta är dyrare. (Salomaa, 2012) Största hindret till att göra etiska inköp är svårigheten att handha information om produkten och dess inverkan (Sustainable consumption in Finland). Trots hindren säger konsumenterna sig vara redo att betala mer för ekologiska produkter samt matvaror som är tillverkade av små inhemska företag och producerade i närheten av konsumentens hemort. (Salomaa, 2012) Värderingarna är inte alltid i linje med handlingar så då man dessutom tar egoistiska och altruistiska motiveringar med i bilden är konsumentens beteende allt annat än rationellt. Kompetens Kompetenshöjning bland alla aktörer i matsystemet kan öka konkurrenskraften och aktörernas välbefinnande. Kunskap ökar också intresse för det sociala ansvaret vilket är en viktig aspekt även i livsmedelsstrategins landsbygdsutvecklande dimension. Produktutveckling och värdsskap Produktutveckling och produktionskunskap är viktiga aspekter i och med att kundens första kriterium för matinköp är smak (Lähiruokaselvitys, 2012). Produkten måste också vara en lösning på konsumentens problem (Lähiruokayrittäjän työkirja). Producenter, förädlare och distributörer gynnas av att ta konsumentens upplevelse i beaktande i produktutvecklingen. Värdsskap och storytelling kan utvecklas genom övningar och utbildning. Matambassadörer, proffs och lokala goda förebilder kan visa vägen och stärka självkänslan. Det är inte fel att skryta på sig då man lyckas. Passionerade matentusiaster och eldsjälar efterlyses, världstrender kan formas om till Österbottnisk tappning och bli trendbrytare som höjer profilen av Österbottnisk mat. Kompentent arbetskraft Arbetsgivarnas behov av kompetent och motiverad arbetskraft kräver ytterligare satsning på branschens image, stärkt yrkesstolthet, tydliga värderingar som arbetstagaren kan identifiera sig med. Goda exempel bör lyftas fram, styrkan är i samarbetet mellan utbildningssektorn och näringslivet. Marknadsföring och kommunikation Kompetenshöjning gällande marknadsföring och kommunikation bör arrangeras lokalt. Partnerskap, att företagare aktivt söker samarbetspartners med olika kompetens bör uppmuntras. Kunden bör vara identifierbar och kommunikationen anpassas enligt behov. Ursprung Det finns ingen orsak att skilja på små och stora aktörer inom matkedjan, det tar bara energi och ger utrymme för import konstateras i Lähiruokaselvitys (2012). Därmed är det inte intressant att diskutera matproducenternas olika utgångspunkter utan se på de gemensamma möjligheterna i att lyfta fram matens ursprung. Det finns en uppsjö av definitioner av mat med ursprung och utöver varierande användningsområde har de också varierade värdeladdningar. I grova drag kan man beskriva det på två sätt: 13 1. Mat som är producerat, förädlat och konsumerat inom ett visst geografiskt område. I Finland kallad närmat, Holländsk områdesprodukt (area product), Amerikanska lokal mat (local food). 2. Mat som är producerad på en specifik geografisk plats, men som marknadsförs tom globalt. Platsen ger mate vissa särdrag p.g.a. naturförhållanden, klimat, jordmån, historiska traditioner och kunskap att utnyttja historiska recept och metoder. I Frankrike använder man begreppet ”terroir” för att beskriva allt detta och begreppet har anammats globalt. (Hyvönen, 2008) Lokal mat handlar ändå inte bara om geografi, viktigt är också alternativa försäljningssätt, så som torghandel och direkthandel. Matens ursprung ger den vissa karakteristiska särdrag, historia och traditioner, smak och lokal kunskap bidrar till att en råvara eller förädlad produkt i allra högsta grad är del av den lokala kulturen. (Hyvönen, 2008) Matens ursprung har inte betydelse om lokala förankringen inte ger produkten särskilda egenskaper eller om avståndet mellan producenten och konsumenten är långt. Konsumenten uppfattar maten som lokal om produkten är färsk och förädlingen har skett i en liten enhet, sådan mat känner man en närhet till och mera pålitlig är industriell mat vars ursprung är okänd. (Hyvönen, 2008) I Lähiruokaselvitys konstateras att det redan finns tillräckligt med ursprungsmärkningar på livsmedelsförpackningarna och att det vore mera motiverat att utnyttja redan existerande märkningar framom att utveckla nya symboler. Producentens eller förädlarens hemort kan med fördel anges på förpackningen. Maakuntien parhaat- Bäst i landskapet är en kvalitetsmärkning som ProAgria utser till småföretag inom livsmedel, konst- och hantverk eller landsbygdsturism och –servicebranschen. Huvudråvaran ska vara 100 % inhemsk och mervärde ger produktens berättelse, storytelling. (Maakuntien parhaat) Hyvää Suomesta- Gott från Finland är ett ursprungsmärke för finska förpackade livsmedel. Märket administreras av Föreningen Matinformation r.f. som de företag som använder märket är medlemmar i. Produkter med minst 75-100 % av inhemska råvaror fyller kraven för märkningen. (Hyvää Suomesta) EU:s system för namnskydd innefattar tre skydd för livsmedel och jordbruksprodukter, skyddad ursprungsbeteckning (SUB), skyddad geografisk beteckning (SGB) och garanterad traditionell specialitet (GTS). Skydden innebär ett garanti på att produktens ursprung, råvaror och tillverkningsmetod är känd. (Viljanen, EVIRA) SUB, exempel från Finland: ”Lapin Puikula skall vara producerad och förpackad i Lappland. Potatis med enbart beteckningen Puikula kan däremot produceras och förpackas också på annat håll än i Lappland”. (EVIRA) 14 SGB, Kainuun rönttönen som är en traditionell pirog från Kajanaland har skyddet av garanterad traditionell specialitet. GTS, exempelvis sahti, karelsk pirog och kalakukko är skyddade av geografiska betekningen. Nätverk Ett enat matlandskap kan uppnås i form av ett tvärfunktionellt team som består av olika mataktörer från hela landskapet. Genom att uppnå konsensus och konsekvent jobba för gemensamma mål kan större åtgärder vidtas och hinder lättare undanröjas. Nätverket har en nyckelroll i utvecklingsarbetet då den innehar resurser och kunskap. Landskapsgränserna överskridande samarbetsmöjligheter samt internationella kontakter borde utvecklas. I Finland beskrivs matproduktion och -konsumtion som en enformig livsmedelskedja eller matkedja. I kedjan möts aktörerna sällan och avståndet mellan producent och konsument är långt och komplicerat. Även om kedjan kan förkortas är aktörerna låsta i sina platser i kedjan. Ett matsystem å andra sidan ger aktörer större spelrum och utrymme att mötas på nya sätt utan att vara bundna till andra aktörer. Nya kvalitetssystem, pålitlig information och genomskinlighet är nyckelvärden i det nya matsystemet. (Lähiruokaselvitys, 2012) Matkultur Österbottnisk mat ses som basmat, traditionellt, enkelt och ärligt vilket också kan uppfattas som mindre värdefullt eller till och med bli osynligt. En starkare matkultur bör skapas för att få mera uppmärksamhet och uppskattning för mataktörer i landskapet. Social samvaro, mötesplatser, umgänge och god mat är grunden för en upplevelserik, positiv matkultur. Evenemang kring mat eller relaterat till mat efterfrågas mycket i Österbotten, Matfesten i Österbotten- Pohjanmaan ruokafestivaali som arrangerades år 2011 var en stor succé och liknande evenemang kunde med fördel ordnas. Evenemang som kombinerar mat och kultur får mycket uppmärksamhet och är populära. Exempelvis Flow festivalen i Helsingfors som är en musikfestival där maten ges stort utrymme (www.flowfestival.com). Restaurangdagen är en motaktion till enformig och byråkratisk restaurangkultur och under dagen kan vem som helst grunda en matservering för dagen (www.restaurantday.org). Evenemanget har fått sin början i Finland och är nu ett nationellt fenomen som upprepas fyra gånger i året. Till matkulturen hör också starkt mataktörernas självbild, många av de som får sin inkomst från jodbruk ser sig som en blandning av bonde, producent och företagare, något som de fått i arv i flera generationer (Lähiruokaselvitys, 2012). I motsats till situationen i Syd-Europa, har Nord-Europa tappat kontakten till lokal matkultur och lokala produkter vilket också uttrycks i ett fåtal produkter med certifiering för lokal ursprung. Lyckligtvis är denna situation inte bestående och helt beroende av aktörerna som kan förändra modellen. Brändning av lokala produkter enligt moderna kvalitetsnormer framom traditionell matkultur, så som hälsa, ekologi och etiska aspekter får allt mera 15 uppmärksamhet. (Hyvönen, 2008) Goda exempel på hur man utvecklar matkultur hittas bland annat inom utvecklingsarbetet Smaka på Skåne och rörelsen Ny Nordisk Mat. Hållbarhet Den österbottniska säsongsmaten är inte enbart lokalt utan också nationellt och i viss mån också globalt, vi vill erbjuda konsumenterna smaken av Österbotten, som är genuint god, ärlig och nära konsumenten nu och i framtiden. (Idéverkstaden) Intresse för lokal mat baserar sig mycket på producenternas ställning samt konsumenternas växande oro för miljö- och hälsofrågor och matens säkerhet. (Hyvönen, 2008) Distributörer hänvisar ofta till att de gärna säljer mera lokalproducerade produkter ifall kunderna frågar efter dessa och är villiga att köpa. (Lähiruokaa Kyrönmaalta) Österbottniska livsmedelsföretagare anser att miljöpåverkan är mycket viktigt för 36 %, de anser att primärproduktionen är direkt beroende av hållbar utveckling och ansvar för miljön. Samhällsansvaret ses också som en betydelsefull aspekt för de flesta Österbottniska livsmedelsföretag, företagen ser sin direkta och indirekta sysselsättande effekt på lokala ekonomin, de erbjuder också högklassiga produkter och deltar i närsamhällets aktiviteter. (Viitaharju, Määttä, Hakala och Törmä, 2014) Försöksförslag –Thinking by doing NOW HOW! Nya möjligheter Naturprodukter vars terroir betonas och som paketeras som en unik produkt och marknadsförs till rätt kundgrupp. Webbhandel och synlighet på webben som ny försäljningskanal. Genom att svara på konsumenternas mångfacetterade värderingar kan exempelvis GMO-fria produkter, ekologiska, etiska och säsongsbetonade råvaror vara intressanta. Synlighet Märkning av Österbottnisk mat i affären på kvittot eller märkning på prislappen och i restaurangens meny. Utveckling av en applikation för smarttelefoner och surfplattor som visar vilka gårdsbutiker som är öppna och vad de erbjuder. Exempel: Öppet Skåne Se vad som är öppet just nu! (https://sv-se.facebook.com/oppetskane) Smakprover i affärer ger konsumenter en direktkontakt till produkten och dess användningsmöjligheter. Skolmatsreform, vad kan vi göra annorlunda för att lyfta landskapet i jämförelse med andra? Evenemang Öppna gårdar i stil med Restaurangdagen där gårdarna bjuder på det de är själv intresserade av, ökar konsumenternas uppfattning om genomskinlighet och ökar kunskap om matens ursprung. 16 Utnämnande av landskapets matambassadörer som kan berätta om det som Österbotten bjuder på nationellt men också för aktörer inom landskapet. Temakampanjer om att äta Österbottniskt, genom försök kan man undersöka hur bred produktionen är, vilka produkter konsumenterna hittar. Avslutande ord Du har just läst den Österbottniska livsmedelsstrategin, Matriket Österbotten. Ifall du har frågor eller utvecklingsidéer, tveka inte att kontakta projektchefen Anna Airue. Källor Idéverkstaden MatriketsRia - seminariet i Nykarleby 26.5.2014. Valtari 2014. Elintarvikealan yritystilastointi 2014. Ruoka-Suomi-tiedotuslehti 3. Viitaharju, Määttä, Hakala, Törmä 2014. Työtä ja hyvinvointia! Lähiruoan käytön aluetaloudelliset vaikutukset Suomen maakunnissa. Raportteja 118. Helsingin yliopisto Ruralia-instituutti Naturligtvis närmat! Regeringens program för närmat och målen för utveckling av närmatssektorn till 2020 2013. Jord- och skogsbruksministeriet. Morgondagens mat. Förslag till nationell livsmedelsstrategi 2010. Ledningsgruppen för beredning av livsmedelsstrategin. Hyvönen 2008. Näkökulmia paikallisen ruoan määrittelyyn. Maaseudun Uusi Aika, maaseutututkimuksen ja -politiikan aikakausilehti, 3. Salonen, Fredriksson, Järvinen, Korteniemi, Danielsson 2014. Sustainable Consumption in Finland- The Phenomenon, Consumer Profiles, and Future Scenarios. International Journal of Marketing Studies. Viljanen. 2014. Nimisuojalla lisäarvoa tuotteillesi. Ruoka-Suomi-tiedotuslehti nro 1. Kurunmäki, Ikäheimo, Syväniemi, Rönni 2012. Lähiruokaselvitys –ehdotus lähiruokaohjelman pohjaksi 2012-2015. Maa ja metsätalousminieteriön julkaisu. Salomaa 2014. Lähiruokaa Kyrönmaalta, maalaismakuja ruokapöytään –yhteenveto kartoituksista 2012-2013, vähittäiskauppa, kuluttajat. Vaasan ammattikorkeakoulu. Erkko 2014. Trendit muovaavat ruokaympyrää. Kauppalehti Optio nro 13. Lähiruokayrittäjän työkirja, Uuden liiketoiminnan kehittäminen. Maa- ja elintarviketalouden tutkimuskeskus. EkoNu, http://www.ekonu.fi/reko/ 10.10.2014 Österbotten i siffror, http://www.osterbotten.fi/medialibrary/data/Vakil2007-2013-%7Bcrglsomwrj-n2uhq%7D.pdf 17 Maakuntien Parhaat, www.maakuntienparhaat.fi/myontaminen 9.9.2014 Hyvää Suomesta, www.hyvaasuomesta.fi 9.9.2014 Evira livsmedelssäkerhetsverket, http://www.evira.fi/portal/se/livsmedel/tillverkning+och+forsaljning/paskrifter+pa+forpackninga r/eu+s+system+for+namnskydd Tilastokeskus, Toimipaikat maakunnittain ja toimialoittain vuonna 2007-2012 (TOL2008) hämtat 26.8.2014. Landsbygdsprorammet, https://www.maaseutu.fi/sv/landsbygdsprogrammet/Sidor/default.aspx hämtat 8.10.2014 Ny Nordisk Mat, http://www.nynordiskmad.org/ Smaka på Skåne, http://www.smakapaskane.se/ 18
© Copyright 2024