Johanna Berg
MR inom onkologin ur radiologens perspektiv Johanna Berg, Röntgenläkare, Diagnostiskt Centrum för Bild- och Funktionsmedicin Skånes Universitetssjukvård, Malmö Innehåll / upplägg • Halsens mjukdelar, buk, rektum, lilla bäckenet (♂ och ♀) – Anatomi – Grundsekvenser för MR – Exempel på patologi • (Artefakter ) Kartläggning av tumörer. • Detektion • Karakterisering • Storlek • Utbredning och eventuell överväxt på andra organ/vävnader • Ödem • Nekros Kartläggning av tumörer. Vilken sekvens ska man använda till vad? • Karakterisering kräver ofta flera sekvenser • T2w för bedömning av ödem. • DWI bra för detektion, komplement för karakterisering • T1w +/- kontrast för detaljbedömning av tumörutbredning • T1w + kontrast för bedömning av nekros och tumörviabilitet HALS Grundsekvenser – MR halsens mjukdelar • Grundsekvenser för hals: – T1 TSE +/- kontrast, +/- fettsaturering – T2 TSE – T2 STIR (Inversion recovery TSE/TIRM, fettsaturerad) T1 efter kontrast görs oftast med fettsaturering (fs) T2 TSE TRA T1 TSE T1 TSE SAG T1 TSE TRA T2 STIR COR Halsens anatomi i korthet T1 TSE SAG 2 Signal fr benmärg 3 4 Medulla/ ryggmärg 5 6 7 T1 TSE SAG Lillhjärnan 2 Tunga 3 Subcutant fett Epiglottis 4 5 6 Larynx med rörelseartefakter T1 TSE SAG 7 Thyroidea Trachea Kotkropp C7 T1 TSE TRA Gd Övergången mellan pharynx o esophagus A Carotis communis M Sternocleidomastoideus V jugularis Scalenusmuskler T1 TSE TRA Gd T2 TSE TRA Submandibularis spottkörtel Epiglottis A vertebralis Medulla omgiven av spinalvätska Head-Neck-cancer • Primär utredning i första hand med CT • MR används som komplettering Tungbascancer Rikligt med tandlagningsartefakter på CT Tungbascancer Framträder tydligare på MR, inga artefakter T1 TSE FS Gd T1 TSE FS Gd Tungbascancer M mylohyoideus är opåverkad Bevarat fettskikt. • Skriv text CT kan inte ge den detaljinformationen BUK BUK – tekniska utmaningar • Andningsrörelser • Hjärtrörelser • Tarmperistaltik • Gasinnehållande organ • Stort FOV Grundsekvenser – bukorgan (ej lilla bäckenet) • T2 SS-TSE utan fettsaturering (HASTE) • Ev. T2 med fettsaturering (t.ex. SPAIR) • T1 GRE, in/opp phase • T1 snabb 3D GRE med fettsaturering före och efter kontrast – VIBE = volume interpolated breath hold examination), LAVA, Thrive • Diffusionsviktade sekvenser (DWI) + ADC-map MR Buk - grundsekvenser •T1 GRE, in/opp phase, chemical shift-teknik •För bedömning av t.ex. steatos i levern och fettinnehåll i binjuretumörer T1 GRE in phase T1 GRE opp phase MR Buk - grundsekvenser T1 VIBE Gd artärfas T2 HASTE T1 VIBE Gd venös fas Buk – kort anatomirepetition Övre delen av buken T1 VIBE TRA Gd Ventrikel Lever Mjälte Övre delen av buken T1 VIBE TRA Gd Ventrikel Lever Vena cava inf Mjälte Aorta Övre delen av buken T1 VIBE TRA Gd Vänster leverlob Lever Höger leverlob Mjälte Mellersta delen av buken T2 T2HASTE HASTE Gallblåsa Gallblåsa ** Lever Lever Ländkota Ländkota Höger Högernjure njure ** Kärl T2 HASTE Vena mesenterica superior Arteria mesenterica superior (SMA) Aorta V cava inferior Gallgång och pancreasgång Vena mesenterica superior Arteria mesenterica superior (SMA) Aorta V cava inferior Pancreas Pancreas Pancreas Pancreas Pancreas adenocarcinom T2 HASTE T2 HASTE LILLA BÄCKENET Grundsekvenser – rektum och lilla bäckenet • T1 TSE +/- kontrast • T2 TSE • Diffusionsviktade sekvenser (DWI) + ADC-map • För uterus och rektum - ofta vinklade sekvenser. – Coronala och transversella serier vinklas i förhållande till aktuella organets längsaxel. • Prostata undersöks med endorektal spole Vinklade sekvenser för MR Uterus TRA OVINKLAD TRA OBLIQUE Lilla Bäckenet - Anatomi ♀ T2 TSE SAG Rektum Uterus, cervix Uterus, corpus Urinblåsa Lilla Bäckenet - Anatomi ♂ Rektum (med pip) Urinblåsa Prostata Anatomi ♂ blåsa rektum Uretra Rektum T2 TSE TRA OBL T2 TSE COR OBL T2 TSE COR OBL MR rektum sekvenser T2 TSE SAG T1 T1 TSE TSE TRA TRA DWI TRA Rektalcancer • Radiologens roll: – Staging/TNM-klassifikation av primärtumör – Ange CRM (Circumferential Resection Margin) = kortaste avståndet mellan primärtumör och mesorektala fascian TNM-klassificering Primärtumör (T) • T0 Inga tecken till primärtumör • Tis Carcinoma in situ • T1 Tumören invaderar submucosan • T2 Tumören invaderar m. propria • T3 Tumören invaderar genom m. propria – T3a minimal invasion,< 1mm, utanför m. proprias gräns – T3b lätt invasion, 1 – 5 mm invasion utanför m propria – T3c måttlig invasion, >5 mm till 15 mm utanför m propria – T3d extensiv invasion, > 15 mm • T4 Tumören växer direkt över på andra organ/strukturer, MR för att bedöma detaljer i rektumväggen • Bevarat m propria T2 TSE TRA OBL • Genomväxt T2 TSE TRA OBL • Bevarat muscularis propria • Genomväxt genom m propria Rektalcancer T3b N2b T3d med lymfkörtelmetastaser T2 TSE DWI b=400 T2 TSE ADC Rektum : CT vs. MR Rektum : CT vs. MR T2 TSE TRA CT buk + k DWI b 400 Lilla bäckenet CT identifierar tumör i cervix Cervixcancer • MR för staging • Identifiera spridning till parametriet = kontraindikation för op. • Viktigt med bild axiellt genom cervix, vinkelrätt mot längsaxeln Misstänkt överväxt på blåsan ? T1 VIBE fs Native T2 TSE SAG T1 VIBE fs + k Nyttan av i.v. kontrast ? T1 VIBE fs nativ T2 TSE SAG T1 VIBE fs Gd CT visar stor tumör i lilla bäckenet Tumören belägen dorso-cranialt om uterus Flera benigna myom i uterus Tumören = Metastaserande ovarialcancer T2 BLADE • MR visar olika komponenter av tumören • Cystisk resp. nekrotiskt del T1 VIBE +k MR i radiologens kliniska vardag • Kartläggning av tumörer för radiologen innebär – Detektion, Karakterisering, – Bedömning av utbredning och eventuell överväxt på andra organ/vävnader, ödem och nekros • MR ofta förstahandsmetod för staging av tumörer i rektum, hjärna, lever och muskuloskeletala tumörer • MR är komplement vid staging av tumörer i prostata, bröst, halsens mjukdelar, pancreas • MR används sällan för staging av lungtumörer eller lymfom TACK! Artefakter • Fysiologiska (rörelse, flöde) • Susceptibilitetsartefakter (t.ex. metallartefakter) • ”Wrap-around/Aliasing” • Hårdvara-associerad (t.ex. ”spikes”) Rörelseartefakter • Voluntära rörelser • Ej voluntära – Andningsrörelser – Hjärtslag – Tarmrörelser – Flöde Andningsartefakter T1 VIBE / 3D Flash Flödesartefakt HASTE True Fisp HASTE - flödesartefakt Gallväg (dc choledocus). Galla med hög signal. Flödesartefakt centralt i gallvägen Åtgärder för att minska rörelseartefakter • Reducera faktiska rörelser • Andnings- och EKG-triggade sekvenser • Minskad signal från strukturer som rör sig t.ex. bukväggen • ”Signal averaging” • Snabba sekvenser Andningstriggade sekvenser PACE …alternativt mekaniskt respirationsband Regional saturationspuls Snabba sekvenser – exempel på tekniska lösningar • Färre ”fas-kodningssteg” – Rektangulärt FOV – Partial Fourier Acquisition – Parallell imaging • Kortare TR Wrap-around-artefakt / Aliasing • FOV är mindre än den undersökta kroppsdelen True Fisp Susceptibilitetsartefakt orsakar distorsion Metallplatta o skruvar i höger clavikel MR CT ! Metallartefakt Rektalcancer med metallstent Diffusion – ett komplement Diffusionsviktade sekvenser • Förenklar detektion av lesioner • Ett komplement avseende karakterisering av lesioner Figure 1 Schematic illustration of the diffusion-weighted imaging sequence and the cause of signal loss by mobile protons Patterson DM et al. (2008) Technology Insight: water diffusion MRI—a potential new biomarker of response to cancer therapy Nat Clin Pract Oncol doi:10.1038/ncponc1073 Diffusionsviktade sekvenser • Mäter protoners fria rörlighet f.f.a. i extracellulärrummet • Varje vävnad har en särskild diffusionskoefficient D (mm2/sec) • D för vatten i biologisk vävnad är ca ½ av D för fritt vatten • Med MR anger man ADC (Apparent Diffusion Coefficient) (mm2/sec) ADC = [ln(S1/S2)] / (b2-b1) Diffusionsviktade sekvenser (DWI) • DWI-sekvenser med valfritt antal b-värden (minst två) • ADC-map visar ”apparent diffusion coefficient” DWI b=800 ADC Pancreascancer - adenocarcinom Venös fasfas Venös DWI DWI ADC ADC Sigmoideumcancer Levermetastas
© Copyright 2024