Diskussionsgrupp Gymnasiearbetet Gymnasiearbetet på högskoleförberedande program ska vara ett kvitto på att eleven har nått examensmålen och är förberedd för högskolestudier. Med målmedveten träning i vetenskapligt arbetssätt under hela gymnasietiden ska eleverna vara redo att klara av gymnasiearbetet med stor grad av självständighet i slutet av utbildningen. Enkelt och självklart eller komplext och svårt att bedöma? I den här diskussionsgruppen vill vi att deltagarna delar med sig av tankar, idéer och erfarenheter kring arbetet med gymnasiearbetet som nu är i sin linda i genomförandet enligt GY11. Användbart material finns på Skolverkets hemsida: http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-ochkurser/gymnasieutbildning/gymnasieskola/diskutera-och-utveckla/gymnasiearbetet/gymnasiearbetet1.176658 Deltagare: Anna-Lena Göransson (Holavedsgymnasiet, Tranås), Jennie Hermansson Häglund, (Christopher Pohlhemgymnasiet, Visby), Eva-Lena Ivarsson (L M Engströms Gymnasium, Göteborg), Kjell Lundgren (Minerva gymnasium, Umeå), Carlo Ruperto (Aranäsgymnasiet, Kungsbacka), Ammie Berglund (Katedralskolan Uppsala, Bioresurs, mötessekreterare). Diskussionsfrågor 1. Hur kan lektorer bidra till att förbereda för gymnasiearbetet under utbildningen? Man kan lägga in ämnesövergripande projekt under studietiden så att eleverna är förberedda i åk 3. Ett exempel från Kungsbacka beskrivs: i åk1 på hösten har man arbetat med miljötema/miljökonflikter och fokuserat på att eleverna ska utveckla källkritisk förmåga och öva på muntlig framställning/argumentation. Eleverna har fått i uppdrag att göra en dokumentärfilm med vinklad information utifrån olika intressegrupper. Skolan är organiserad med fokus på arbetslag kring programmen. Lärare inom arbetslaget som har de kurser som ingår i projektet har lagt vissa timmar i en gemensam projektpott och varje tisdag (75 min-pass) hela terminen jobbar eleverna med projektet. Mot slutet av terminen genomförs en storredovisning (schemabrytande). Man har försökt vara extra tydliga med att säga att målen är NV-examensmålen så att eleverna ser nyttan med projektet ur ett mer långsiktigt perspektiv. De svårigheter man har stött på är att klargöra vad som kommer bedömas och vad som ska återkopplas från respektive ämne/lärare. Övriga ämnesövergripande projekt man arbetat med: Åk1 vt: Tema hälsa: ett projekt där matematik, biologi och idrott och hälsa ingått. Där har eleverna arbetat med statistik och använt gap-minder (http://www.gapminder.org/) med en tillämpning inom området hälsa samt redovisat skriftligt på engelska. I åk 2 ht har man haft ett tema om idéhistoria där ämnena fysik, matematik, svenska, historia och engelska varit inblandade. Det har mynnat ut i en vetenskapsfestival med en utställning om historia, samhällsutveckling och litteraturhistoria. I åk 2 vt har man valt att lägga in ett naturvetenskapligt projekt. Man genomför i stort sett ett ”mini-gymnasiearbete”. Man har i fysikämnet tagit inspiration från de öppna problemställningar som föreslås via IYPT (http://iypt.org/Tournaments/Shrewsbury#Problems ), men eleverna har även kunnat välja områden inom biologi och kemi. Inom biologin har flera projekt använt enkätundersökningar (ex. med fokus på sex/relationer/dieter). Detta ”minigymnasiearbete” har redovisats som en skriftlig rapport med muntlig opponering. De som vill spinna vidare på sitt arbete från våren i åk2 kan göra det, utveckla det vidare till ett gymnasiearbete. Men annars kan man välja ett helt nytt område. Hur lyckas man med ämnesövergripande projekt? Det är mycket en skolledningsfråga om man lyckas få till organisationen. Har man en arbetslagsorganisation underlättas ämnesövergripande samarbeten. Men idéerna på vad man ska arbeta med måste komma från lärare (och gärna med elevinflytande) och sedan få stöd av skolledningen. Man kan inte tvinga lärare att samarbeta, blir sällan bra. 2. Hur kan man organisera genomförandet av gymnasiearbetet på en skola? Man kan göra gemensamma informationsinsatser för alla klasser inom ett program. ”Storföreläsningar” i slutet av åk2 och starten av åk 3 kan effektivisera arbetet. Man kan ordna ”brainstorming”-tillfällen i våren åk2 och hjälpa till att hitta gruppkonstellationer som fungerar (elever med samma intressen hittar gemensamma idéer, kanske även över klassgränserna). Man kan utnyttja skolbibliotek och om man har närhet till universitetsbibliotek som har goda resurser att stötta med t ex informationssökning och källkritiskt arbete. Man kan involvera åk2-elever i oppositionsförfarandet, t ex att de lyssnar på gy-arbetsredovisningar i våren i åk2. Man kan låta eleverna ge arbetsrespons på varandras projekt. Detta har visat sig fungera jättebra enligt en i gruppen. Man kan arrangera redovisning med opposition och sedan låta eleverna korrigera innan de lämnar in en slutversion. Då får oppositionen en verklig funktion. Redovisningsgrupper kan vara både mindre (5-6 elever) eller för större publik i aulan med olika klasser som publik. Om en elev missar redovisningstillfället (eller inte vågar/kan) så kan eleven få i uppdrag att visa upp en filmsnutt som man spelat in med sin redovisning. Vi diskuterade om det är OK om man väver ihop gymnasiearbetet med t ex kurs i natuvetenskaplig specialisering som man tydligen gjort på vissa håll. Inom andra program kopplar man gymnasiearbetet till ungt företagande. Frågan är om man kan man ”tvinga” att man läser naturvetenskaplig specialisering för att göra själva gymnasiearbetet. På de håll man provat detta har man från skolans sida bestämt ett antal teman (ex studera bananflugor i kemi, biologi eller fysik). Samma lärare som har nv-specialiseringskursen har fungerat som handledare i gymnasiearbetet som då i princip blir samma arbete som ingår i ”specialarbetet” i kursen NV-specialisering. Då blir det totalt 200p som skapar mer luft i planeringen/genomförandet. En annan fördel är att man på så sätt styr upp valen av vettiga projekt och arbetssättet. De centrala målen i styrdokumenten går in varandra vilket talar för att det borde vara OK att göra så. Men, om man läser styrdokumenten framgår att gymnasiearbetet ska vara en fristående del från kurserna, så det kan vara tveksamt om det är OK. Hur många arbeten kan man handleda som lärare/lektor? Här varierade det stort inom gruppen vilka situationer man har, allt från att man handleder 5-6 elever som alla gör olika arbeten till att man som ensam lärare har hand om 24 elever fördelade på 9 olika projektgrupper. Vilken timtilldelning är rimlig att ha för läraren som handleder gymnasiearbeten? Vilken handledningstid är rimlig per elev? Vi diskuterade och kom fram till att kanske 6 undervisningstimmar per elev – 15 h per elev kan vara rimligt. Åtminstone borde varje elev ha rätt till 10 timmar handledning (hänvisning till inarbetade rutiner sedan tidigare projektarbeten). Om man sedan har större projektgrupper där fler elever gör samma typ av projekt kan man kanske minska andelen timmar något. Om man då tänker för läraren med 9 olika projektgrupper (totalt 24 elever) borde läraren ha fått timmar i tjänsten i storleksordningen 135 klocktimmar eller över 50 undervisningstimmar. Detta är mycket mer än vad aktuell lärare får. Om vi skulle kunna ta fram en gemensam policy för detta i landet kunde det ge stöd för de som måste diskutera villkoren med sin rektor. 3. Hur kan lektorer bidra i bedömningen av gymnasiearbeten? Vad säger examensmålen om gymnasiearbetet (här för t ex naturvetenskapsprogrammet)?: ”Mål för gymnasiearbetet Gymnasiearbetet ska visa att eleven är förberedd för högskolestudier inom i första hand det naturvetenskapliga eller matematiska området. Det ska utföras på ett sådant sätt att eleven formulerar en frågeställning samt planerar, genomför och utvärderar ett större arbete som utgår från centrala kunskapsområden inom programmet. Gymnasiearbetet ska redovisas i en skriftlig rapport med en kort sammanfattning på engelska. Eleven ska presentera och diskutera sitt arbete muntligt samt ge respons på andra gymnasiearbeten.” Kommentarer till målen för gymnasiearbetet finns från s. 250 och framåt i Gymnasieskola 2011: (http://www.skolverket.se/om-skolverket/visa-enskildpublikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftry cksak%2FRecord%3Fk%3D2597 ) ”Som ett stöd i bedömningen av om eleven är förberedd för högskolestudier inom i första hand det naturvetenskapliga eller matematiska området kan nedanstående punkter användas”: I sitt gymnasiearbete ska eleven visa • relevanta kunskaper om det valda kunskapsområdet med utgångspunkt i den avgränsade frågeställningen, • kunskaper om relevanta begrepp, teorier, modeller och metoder inom det valda kunskapsområdet, samt • kunskaper om relevanta källor och om hur man bedömer deras relevans och trovärdighet. • färdigheter i att avgränsa sin frågeställning, • färdigheter i att använda relevanta begrepp, teorier, modeller och metoder för att hantera sin frågeställning, till exempel att använda naturvetenskapliga eller matematiska metoder i ett arbete där enkla eller konkreta experiment är utgångspunkten, • färdigheter i att använda lämplig teknik och metod för att söka information och samla in och bearbeta underlag, • färdigheter i att presentera resultatet i en skriftlig rapport som uppfyller genrens grundläggande krav på språkriktighet och formell struktur, • färdigheter i att muntligt sammanfatta och presentera gymnasiearbetet på ett sätt som är anpassat till situationen och målgruppen, samt • färdigheter i att kort sammanfatta resultatet skriftligt på engelska med ett ämnesadekvat språk. • förmåga att ta initiativ och ansvar för att anpassa planering och arbetssätt efter de situationer och krav som uppstår under arbetet, • förmåga att kritiskt värdera och förhålla sig självständigt till valda källor, • förmåga att belysa frågeställningen ur olika perspektiv, • förmåga att värdera och dra slutsatser om sina resultat utifrån val av metod och källor samt utifrån egna arbetsmetoder och egen arbetsinsats, samt • förmåga att ge, beakta och värdera saklig respons. Var ligger ribban? I gruppen fanns de som tyckte att ribban borde vara enkel att nå/komma över om man haft en bra undervisning i två år på ex naturvetenskapliga programmet. Då borde man ha fått träna en hel del på att planera, genomföra och följa upp undersökningar. Men i gruppen fanns även de som ansåg att ribban är väldigt hög, att eleverna i princip ska vara forskare. Man har då tolkat det som att samtliga av de ovanstående punkterna måste uppfyllas för att en elev ska bedömas nå E. Det finns bra utvecklade bedömningsmatriser utifrån punkterna ovan på många skolor. Vi slås av det stora arbete som genomförs på så många håll i landet: alla ska ta fram bra matriser på varje skola, kanske inte så effektivt. Vi ser också att Kemilärarnas resurscentrum nyligen lagt upp användbart material på sin hemsida (skrivet av Malin Nilsson): http://www.krc.su.se/documents/material/Gymnasiearbete.pdf Vi summerar denna diskussion med att man måste skilja på rådgivande stödmaterial och de faktiska målen som är formlurade. Man kan inte använda alla punkterna som avprickningslistor utan man får göra en helhetsbedömning av om eleven når målen eller inte. I tidigare projektarbetet låg stor tonvikt på att bedöma processen medan man nu kanske har större fokus på att det blir en bra produkt. Användning av loggbok har tagits bort på vissa skolor, medan andra fortsätter att kräva loggböcker. Det är viktigt att eleven tar kontakt med handledaren och på så sätt visar förmåga att driva arbetet framåt. Där man tagit bort loggböckerna har man istället särskilda samtal om att man måste säga till om det inte funkar. 4. Vad kan ett nätverk mellan lektorer göra för att underlätta genomförandet och bidra till att kvalitetssäkra gymnasiearbetet med en likvärdig bedömning? Vi skulle kunna lägga upp en exempelbank av godkända/ok uppgifter (för att underlätta val av ämnen för gymnasiearbeten). Det finns ju goda tips och idéer bl a på Unga forskares hemsida. Skolverket har två exempel. Ja, vad kan man göra som tema för ett gymnasiearbete? Det måste vara en naturvetenskaplig frågeställning. Måste det vara en empirisk studie? Hur gör man en litteraturstudie? Om man utgår från en naturvetenskaplig frågeställning kanske det går att göra en litteraturstudie – viss osäkerhet i gruppen. Vi enas om att det blir svårt uppnå alla kritierier med enbart litteraturstudie då man ska visa att man kan arbeta med naturvetenskaplig arbetsmetod. Sådana projekt som innebär byggande av diverse saker (slangbellor, mikrofoner etc) måste involvera att man utvärderar effekten av någon faktor. Byggandet i sig får inte vara målet. Vi skulle kunna lägga upp exempel på bedömning av några gymnasiearbeten som vi sambedömer. Kanske kunde man söka medel för denna typ av arbete. Möjligen hos Skolverket? Ett sådant arbete skulle kunnas göra om det blir en lektorsnätverksträff nästa läsår, då finns mängder av GY11-gymnasiearbeten att sätta tänderna i. Det är viktigt att kunna se betygsgränsen för de utlagda elevarbetena. Det borde finnas gymnasiearbeten i gränslandet mellan betygen ”F+ och E-” så att det går att intuitivt förstå betygsgränsen F-E. Det vore intressant att jämföra och se om det råder samsyn med andra högskoleförberedande program. T ex kan man träffas lärare som handleder på olika program, läsa samma arbeten, diskutera bedömningen. Men det kan vara svårt eftersom man har olika examensmål. I ett nätverk kan vi delge varandra matriser och exempel på olika bedömda gymnasiearbeten och tips på upplägg, tidsplaner för genomförandet på skolan.