Svenneprøve i tømrerfaget, Hamar, Hedmark Fylkeskommune
Rapport från ett besök 2013-09-13
Bakgrund
I Sverige har det i nya gymnasieskolan, GY-11, införts ett gymnasiearbete. Det ska inte jämföras med
det tidigare projektarbete, som i princip kunde handla om vilket ämnesområde som helst – oavsett
vilket program eller inriktning en elev valt.
Gymnasiearbetet omfattar hundra gymnasiepoäng, dvs ska kräva en arbetsinsats motsvarande ca 100
timmar.
Mål för gymnasiearbetet:
•
•
•
•
Ska visa att eleven är förberedd för det yrkesområde som gäller för den valda yrkesutgången
Ska pröva elevens förmåga att utföra vanligt förekommande arbetsuppgifter inom
yrkesområdet
Ska genomföras så att eleven planerar, genomför och utvärderar sin uppgift
Kan även utformas så att eleven får pröva sitt yrkeskunnande i företagsliknande former
BYN har i dialog med rektorer och lärare på Bygg- och anläggningsprogrammet fört fram
ståndpunkten att gymnasiearbetet bör genomföras i skarpt läge på en arbetsplats. Så genomförs
Svenneprøven i tømrerfaget i Hedmark Fylkeskommune, Norge.
Genom de kontakter BYN Dalarna och Byggstar Dalarna har med Norge inom ramen för
interregprojektet IR-BAKIS (”Bygg- och anläggningskompetens i Inre Skandinavien”), fick Michael
Gustafsson och Nils-Gunnar Bergander, BYNs kansli Solna, möjlighet att besöka en byggarbetsplats
där ett Svenneprøve höll på att genomföras och träffa lärling, handledare, bedömare och företrädare
för ”opplaeringskontoret”(Se nedan!).
En arbetsplats och svenneprøven
Familjeboliger i Furnes, Hamar
På den här arbetsplatsen arbetar sex personer. Tre yrkesarbetare och tre lärlingar. En av lärlingarna har
arbetat två år och höll alltså på att genomföra sitt svenneprøve. De två andra lärlingarna var ettårslärlingar, dvs de var inne på sitt andra lärlingsår.
Svenneprøven i tømrerfaget (träarbetare) genomförs i alltid på den arbetsplats där lärlingen är anställd.
I vissa yrken, t ex anläggningsmaskinförare eller VVS:are (rørlægger) anses det svårt att genomföra
prövningen på ett företag. Då genomförs det i stället på en provstation. I Norge är den vanligaste
vägen till ett svennebrev (yrkesbevis) två års skolförlagd gymnasieutbildning och två års
lärlingsutbildning på ett företag. Lärlingen, företaget och fylkeskommunen skriver med hjälp av
”opplæringskontoret” ett kontrakt där företaget åtar sig utbildningsuppdraget och förbinder sig att när
lärlingstiden är fullgjord medverka till att lämpliga uppgifter för Svenneprøvet tillhandahålls i något
av företagens byggprojekt. Något förenklat kan opplæringskotoret sägas vara länken mellan lärling,
skola, företag och fylkeskommunen. Det ska bidra till att yrkesutbildningen på arbetsplatsen följer
”læreplanen” och har så god kvalitet som möjligt.
Svenneprøven
Syftet med svenneprøven är att fastställa om lärlingen har uppnått rätt kompetens i förhållande till
läroplanen för yrket. Fylkeskommunen har utsett en ”prøvenemnd”, som ansvarar för genomförande
av prövningen och ska bedöma lärlingens kompetens. Det sker inte på en höft – alla ledamöter i de 58
olika yrkenas nämnder genomgår en dags utbildning för att ge dem värderingskompetens.
Svenneprøven inleds med ett uppstartsmöte där lärlingen, handledaren, ”prøvenemnden” och de flesta
fall en representant för ett opplæringskontor medverkar. Den planerade arbetsuppgiften gås igenom,
och fastställs slutgiltigt efter dialog och eventuella justeringar. Här tydliggörs också på vilka grunder
ledamöterna kommer att göra bedömningen av elevens arbete.
Det är fyra delar i arbetet som ska bedömas: planläggningen, genomförandet, dokumentationen och
egenvärderingen. Bedömningen sker med hjälp av en matris som är känd för lärlingen. Likaså
förklaras kraven för de tre betygsnivåerna i en matris som är känd för lärlingen. De tre betygsstegen är
”Bestått meget gott”, ”Bestått” eller ”Ikke bestått” (dvs underkänt, vilket innebär att lärlingen inte får
något svennebrev). Om betyget ikke bestått sätts måste prøvenemnden motivera och dokumentera sitt
beslut.
Arbetsuppgiften
2
Lärlingen framför den 5,2 m
stora bod som han ska ”täta”
och isolera samt sätta upp
invändig beklädnad i, och
montera ett litet fönster samt en
dörr.
Den aktuella lärlingens arbetsuppgift bestod i att på ca 30 timmar ”täta”, isolera och invändigt bekläda
samt sätta in ett litet fönster och en dörr i en 5,2 m2 bod. Regelstommen var vid prövningens början
redan klar.
Under prövningen får lärlingen ta hjälp av läroböcker, handböcker, monteringsanvisningar samt även
ha dialog med sin handledare och chefen på byggarbetsplatsen.
Bedömningen
En prøvenemndsledamot och Michael
Gustafsson, BYN, i samtal.
När prövningsnämnden sak göra slutvärderingen går de inledningsvis igenom lärlingens
dokumentation. Därefter får lärlingen presentera sitt arbete och ska då kunna hänvisa till föreskrifter,
normer och standarder.
Värderingen utgår från de fyra områdena planläggning, genomförande, dokumentation och
egenvärdering. T ex ska bedömarna avgöra realismen i planen. Själva genomförande bedöms t.ex.
utifrån om det är hantverksmässigt gjort, på vilket sätt verktyg har använts och om riskbedömningen är
fackmannamässig. Lärlingen ska skriva en logg på sitt arbete, som är en del i genomgången av
egenvärderingen. Till sist värdera om dokumentationen är nödvändig, tillräcklig och visar på
lärlingens förståelse för de olika delarna i arbetsuppgiften.
Arbetsplatsbesök och dialog
Besöket i Hamar bestod av två delar. Under förmiddagen besökte vi arbetsplatsen och träffade lärling,
handledare och en av de två ledamöterna i prøvenemnden. Under eftermiddagen hade vi en
genomgång och dialog med Ronny Graskopf, Byggeskolen och Simon Rostgaard, Hedmark
Fylkeskommune. Simon gick igenom hela prövningsprocessen inklusive prövningsnämndens roll och
arbete.
Reflektioner
Det sätt på vilket Hedmark Fylkeskommune arbetar med yrkesutbildningen i allmänhet och lärlingarna
och svenneprøven i synnerhet skapar förutsättningar för en inom fylket konsekvent och professionell
bedömning av blivande yrkesarbetares kompetens. Men, Norge precis som mänga andra länder, har en
ojämn bedömning och därmed ingen enhetlig standard för vad som krävs för ett svennebrev för olika
yrken.
Det är naturligtvis en styrka att lärlingen får genomföra sitt prov på ett företag och i en miljö som han
eller hon är bekant med sedan två år. Det ger en trygghet och ett lugn även om vetskapen om att
arbetet ska bedömas kan göra de allra flesta nervös.
Provet genomfrös i skarpt läge. Det som görs, görs på riktigt, och det ska kunna säljas. Dvs det måste
ha utförts enligt ritningen och enligt alla de krav och normer som finns på de ingående delarna.
För Sveriges del är det fullt möjligt att överföra erfarenheterna från svenneprøven till ramarna för
gymnasiearbetet. Strukturen och sättet att dokumentera kan med vissa justeringar överföras till
svenska förhållanden. Elever som har gått en skolförlagd yrkesutbildning med 15 veckors APL, ha
troligtvis svårare att få rätt uppgift till ett gymnasiearbete på en arbetsplats. Det är naturligtvis
önskvärt, och kräver flexibilitet från både företagets, men kanske framförallt från skolans sida. En
gymnasial lärling, vuxenlärling eller den nya avlönade ”företagslärlingen” skulle, när det gäller vissa
yrken, mycket väl kunna göra sitt gymnasiearbete på en arbetsplats. Det skulle t o m i
utbildningskontraktet kunna regleras att eleven/lärlingen ska ges möjlighet att göra sitt gymnasiearbete
på företaget som tar på sig utbildningsasvaret.
Till sist – det finns pengar i det norska utbildningssystemet som kommer företagen som utbildar
lärlingar till del (105 000 norska kronor per lärling och tvåårsperiod) samt finansierar prøvenemndens
arbete (10 000 nkr/prövning).
Solna 2013-09-20
Michael Gustafsson och Nils-Gunnar Bergander