www.sigtuna.se
§ 1. INLEDNING
§ 3. SAMVERKAN
Sigtuna kommuns fortsatta framgång som attraktiv
arbetsgivare ligger i hur väl arbetsgivare, fackliga företrädare
och medarbetare bidrar för att skapa arbetsplatser som
kännetecknas av öppet klimat, arbetsglädje, effektivitet och
ständig utveckling.
Utgångspunkten för samverkan är att så många frågor
som möjligt behandlas direkt av dem som berörs i sitt
arbete. Det kan ske genom dialog i det dagliga arbetet, på
arbetsplatsträffen och i samband med medarbetarsamtalet.
Samverkan mellan chefen och de fackliga organisationerna
sker i samverkansgruppen.
Arbetsgivaren och de fackliga organisationerna
har tecknat ett lokalt kollektivavtal utifrån den
centrala överenskommelsen FAS 05 – Förnyelse
Arbetsmiljö Samverkan. Medbestämmandelagen
(MBL), arbetsmiljölagen (AML) och lagen om facklig
förtroendemans ställning på arbetsplatsen (FML) utgör den
rättsliga grunden för samverkansavtalet.
Samverkansavtalet beskriver parternas gemensamma synsätt
på hur samverkan i en väl fungerande verksamhet främjar
ett långsiktigt hållbart arbetsliv och god hälsa
Grundtankarna i avtalet är att:
• Så många frågor som möjligt ska hanteras av dem som är direkt berörda av dem ute på arbetsplatserna.
• Integrera verksamhet, medbestämmande (MBL),
och arbetsmiljö (AML) samt samverkansavtalets
överenskommelse om hälsa.
Avtalet har verksamheten och medarbetaren som
utgångspunkt. Utveckling ska ske genom samverkan där
delaktighet och inflytande ska ses som naturliga delar
inom den löpande verksamheten. Både den enskilde
medarbetaren och de fackliga organisationerna ska direkt
involveras i verksamheten genom samverkan.
Mötesplatserna i samverkansavtalet är:
• Samverkansgruppen för arbetsgivare och de fackliga
organisationernas representanter.
• Arbetsplatsträffen(APT) för chefen och medarbetarna.
• Medarbetarsamtalet för medarbetaren och chefen.
§ 2. MÅL
Parternas målsättning är att:
• Stödja en fortlöpande utveckling av verksamheten så
att den uppfyller invånarnas krav på kvalitet, effektivitet
och service
• Använda dialog som metod för samverkan och få alla
medarbetare delaktiga och ta sitt medarbetaransvar.
• Öka medarbetarnas inflytande och delaktighet som
främjar ett långsiktigt hållbart arbetsliv och god hälsa
samt underlätta samverkan mellan parterna.
Dialogen är den bästa formen för att påverka och handlar
om fördjupning och ömsesidighet. Dialogen öppnar
möjligheter till nya och innovativa lösningar.
Förutsättningen är den goda dialogen som bygger på
respekt och viljan att lyssna på olika perspektiv – en vilja att
försöka förstå hur andra tänker.
En god samverkan kännetecknas av att alla strävar mot
samma mål, ser sin roll i helheten och kan växla mellan
helhets- och detaljperspektiv. Genom dialog på ett så tidigt
stadium som möjligt ökar medarbetarnas inflytande och
delaktighet på arbetsplatsen.
För att ha en väl fungerande samverkan i Sigtuna kommun
behöver vi:
• tydliga mål för verksamheten
• en tydlig arbetsfördelning mellan politiker och
tjänstemän
• en aktuell och tydlig delegationsordning
• en organisation med konsekvent delegering och
fördelning av uppgifter och befogenheter
• ett ledarskap med en helhetssyn på verksamhet,
anställda, organisation och resurser
• rådgöra med berörda parter innan beslut fattas
• god arbetsmiljö
Definitioner
Dialog – Samtal mellan personer där åsikter och tankar
utbyts och respekteras.
Medansvar – Alla tar ansvar för sin egen och verksamhetens
utveckling.
Delaktighet – Aktiv medverkan med möjlighet av att kunna
påverka och vara till nytta.
Inflytande – Ges möjlighet att påverka hur
arbetsuppgifterna utförs och hur verksamheterna utvecklas.
§ 3.1 Medarbetarnas ansvar
Medarbetarnas kunskap, engagemang och kreativitet är
viktiga förutsättningar för verksamhetens utveckling. Det
förväntas att medarbetarna tar ansvar, deltar i och bidrar
till verksamhetens resultat. Av medarbetarna krävs också
medverkan i förändringsarbete och delaktighet i hälso- och
arbetsmiljöarbetet.
§ 3.2 Chefens ansvar
Det är chefen som tydliggör och förklarar verksamhetens
mål och uppdrag och ger medarbetarna möjlighet att
vara delaktiga innan chefen fattar beslut. Chefen leder
verksamheten genom att låta medarbetarna växa och
utvecklas. Chefen är ansvarig för att intentionerna i
samverkansavtalet efterföljs och att arbetsplatsträffar och
samverkansgrupper präglas av öppenhet och samarbetsvilja.
§ 3.3 Samverkansgrupp
Samverkansgruppen är ett möte mellan representanter för
arbetsgivaren och respektive facklig organisation på samtliga
nivåer. Samverkansmöten sker i regel 10 gånger per år.
De arbetsrättsliga skyldigheterna sker enligt MBL 11§
förhandlingsrätt, 19§ information. De arbetsrättsliga
skyldigheterna sker enligt MBL 38§ facklig vetorätt sker i
samverkansgruppen på kommunnivå. Behandling enligt
AML 6 kap. 9§ skyddskommitténs arbetsuppgifter, uppfylls
i samverkansgruppen på förvaltnings- och kommunnivå.
Om någon part finner att en fråga inte lämpar sig för
samverkan tillämpas MBL resp. AML i sin helhet i den
frågan.
Syftet med samverkansgruppen är att göra det möjligt
för parterna att gemensamt delta i planerings- och
beslutsprocessen och att överblicka och följa upp
verksamheten. I samverkansgruppen ska frågor lyftas
och diskussioner föras på ett tidigt stadium och på ett
förutsättningslöst sätt.
Individärenden behandlas i särskild ordning.
Parterna är införstådda med att politiska mål och
inriktningar inte är förhandlingsbara enligt detta avtal eller
MBL.
Chefen ansvarar för att det vid samverkansgruppens möten
finns en öppen dagordning och att minnesanteckningar
förs, som därefter finns tillgängliga på arbetsplatsen.
Vid oenighet ska protokoll upprättas och central
förhandling enligt MBL 14 § kan påkallas senast sju
kalenderdagar efter justeringstillfället.
Arbetet i samverkansgruppen planeras in så att ledamöter
utan hinder kan delta i mötena. Ledamöter som ingår
i samverkansgruppen har rätt till den tid som åtgår för
uppdraget. Denna tid ska om möjligt planeras in i den
ordinarie arbetstiden.
Samverkansgruppen behandlar alla frågor kring
medbestämmande och arbetsmiljö. För att leva upp till
avtalets avsikt ska en samverkansgrupp finnas på varje
beslutsnivå med eget ansvar och befogenheter. Det innebär
att samverkansgrupper ska finnas på:
•
•
•
lokal nivå
förvaltningsnivå
kommunnivå
Arbetsordning samverkansgrupp
Före mötet
Dagordning med ärenden ska delges i god tid före mötet
och där underlag finns till ärendet ska det skickas ut i
förväg. De fackliga organisationerna och arbetsgivaren har
ett gemensamt ansvar för dagordningen.
Mötesordning
1. Dagordningen fastställs som kan kompletteras med
ärenden vid mötesstart.
2. Dialog om alla ärenden som finns på dagordningen.
3. Arbetsgivaren redovisar förslag till beslut på respektive
ärende.
4. Vid enighet skrivs minnesanteckningar och vid
oenighet skrivs protokoll enligt MBL.
Efter mötet
Samverkansmötet ska alltid dokumenteras i form av
minnesanteckningar och vara tillgängliga.
Lokal nivå för samverkan
Ärenden som behandlas i samverkansgruppen på lokal
nivå för samverkan är verksamhetens mål och budget,
arbetsplaner och andra planer och rutiner och andra
uppdrag från förvaltningen. Samverkansgruppen är också
arbetsmiljögrupp och ska genomföra och följa upp det
systematiska arbetsmiljöarbetet.
Exempel på frågor som behandlas i samverkansgruppen:
• arbetstidsförläggning
• arbetsinnehåll
• arbetsorganisation
• planer inom verksamhetsområdet ex. mångfald- och
jämställdhetsplanen
• uppföljning av sjukfrånvaro, arbetsskador och tillbud
• arbetsmiljörutiner
• aktiviteterna i arbetsplaner, arbetsmiljö- mångfalds- och
jämställdhetsplan
Om parter på lokal nivå är överens, kan samverkan
undantagsvis ske gemensamt med flera enheter eller på
förvaltningsnivå. En sådan förändring ska godkännas
av samverkansgruppen på förvaltningsnivå, innan
förändringen genomförs.
•
Förvaltningsnivå
•
•
Ärenden som behandlas i samverkansgruppen på
förvaltningsnivå ska följa nämndens årsplanering. Dessa
handlar om förvaltningens mål och budget, arbetsplaner,
övriga planer, rutiner och övriga ärenden där nämnd/
styrelse ska fatta beslut.
Samverkansgruppen är också skyddskommitté och
ska planera, kontrollera, analysera och följa upp det
systematiska arbetsmiljöarbetet inom förvaltningen.
Exempel på frågor som behandlas i samverkansgruppen:
•
•
•
•
•
•
•
alla beslutsärenden till nämnd som påverkar
medarbetarnas arbete
uppföljning av mångfald- jämställdhet och
arbetsmiljöarbetet
upprättande av arbetsmiljörutiner
arbetsplaner samt övriga planer inom
verksamhetsområdet ex. mångfald- och
jämställdhetsplanen
verksamhetsorganisation
uppföljning av sjukfrånvaron, arbetsskador och tillbud
utbildning
Samverkansgruppen ska följa upp hur detta avtal tillämpas
på lokal nivå.
Det systematiska arbetsmiljöarbetet och detta avtals
tillämpning ska rapporteras till samverkansgruppen på
kommunnivå.
Kommunnivå
Ärenden som behandlas i samverkansgruppen på
kommunnivå är övergripande mål och budget, arbetsplaner,
övriga planer, policydokument, riktlinjer och övriga ärenden
där kommunstyrelsen fattar beslut.
Samverkansgruppen är också skyddskommitté och
ska planera, kontrollera, analysera och följa upp det
systematiska arbetsmiljöarbetet i kommunen.
Exempel på ärenden frågor som behandlas i
samverkansgruppen:
• mål och budget
• planering och utveckling av arbetsgivarpolitiken
•
•
företagshälsovårdens inriktning och omfattning och
löpande uppföljning
kommunövergripande upphandlingar t.ex.
personaladministrativt lönesystem
uppföljning av mångfald- jämställdhet och
arbetsmiljöarbetet
uppföljning av sjukfrånvaro, arbetsskador och tillbud,
verksamhetsförändringar
Samverkansgruppen ska följa upp hur detta avtal tillämpas
på alla nivåer samt planera och genomföra gemensamma
utbildningsinsatser.
§ 3.4 Arbetsplatsträff
Arbetsplatsträffen (APT) är ett direktmöte mellan
medarbetarna och chefen och för alla som har sitt
huvudsakliga arbete förlagt till arbetsplatsen och är ett
forum för dialog mellan medarbetarna och chefen. Den
ansvariga chefen leder APT som ska hållas minst vid 10
tillfällen under året.
Innehåll
Utvecklande
•
•
•
•
•
•
•
•
•
utveckling, planering och uppföljning av arbetet inom
det egna området.
arbetsinnehåll/arbetsuppgifter
arbetssätt/arbetsmetoder
arbetsplaner
mångfald och jämställdhet
hälsa- och arbetsmiljö
idé och förslagsverksamhet
kompetensutveckling
lönekriterier
Uppföljande
verksamhetens mål och budget samt arbetsplaner och
övriga planer.
•
•
•
•
Information från chef, medarbetare och facklig
organisation
enhetens ekonomi
rutinfrågor
lokalfrågor
Arbetsordning APT
APT är ett strukturerat möte och ska genomföras enligt
nedan.
Före mötet
1.Information
– kan vi klara av en del information före mötet?
2.Dagordning
– ett förslag senast 2 dagar före APT. Alla medarbetare
har ett ansvar för dagordningen, som kan kompletteras på
mötet av chef och medarbetare.
3.
Samtal inför mötet
– utifrån tidigare möten och dagordningen förs samtal i
verksamheten och i samverkansgruppen.
Mötesordning
5.Dialog
– om alla ärenden som finns på dagordningen. Är gruppen
stor kan dialogen ske i mindre grupper.
6.
Redovisning av
– dialogen och problem
– vilka ställningstaganden som gjorts
7.Information
– från chef, medarbetare och fackliga
§ 4 ARBETSMILJÖ
Den rättsliga grunden för arbetsmiljöarbetet finns i gällande
lagstiftning, föreskrifter och avtal. Kommunens system för
arbetsmiljöarbete är styrande och består av tre delar:
• arbetsmiljöpolicy med politisk viljeinriktning samt
uppdrag till förvaltningarna.
• riktlinje för det systematiska arbetsmiljöarbetet med
beskrivning av vad som ska utföras och hur det ska
rapporteras.
• riktlinje för hur arbetsmiljöarbetsuppgifterna ska
fördelas i organisationen.
Förvaltningschefen samverkar med de fackliga
organisationerna i arbetsmiljöarbetet genom
skyddskommittén.
Samverkansgrupperna på lokal nivå är arbetsmiljögrupp
och ska genomföra det systematiska arbetsmiljöarbetet
enligt riktlinjen. På varje arbetsplats har skyddsombudet
skyldighet och rättighet att aktivt delta i arbetsmiljöarbetet.
§ 4.1 Företagshälsovård
APT ska alltid dokumenteras i form av minnesanteckningar
och vara tillgängliga.
Företagshälsovården är en professionell oberoende
expertkompetens inom arbetsmiljö och arbetslivsinriktad
rehabilitering samt arbetar främst med att främja och
utveckla hälsa och förebygga risker.
Frågor som berör företagshälsovården behandlas i
samverkan.
Efter mötet
§ 4.2 Skyddskommitté
Frågor som kommit upp på APT kan föras vidare till
samverkansgruppen, av chefen eller facklig representant.
§ 3.5 Medarbetarsamtal
Medarbetarsamtalet är ett planerat och strukturerat
samtal mellan chef och medarbetare där man tillsammans
går igenom mål, uppdrag och arbetssituation.
Medarbetarsamtalet ska leda till utveckling och lärande
på arbetsplatsen. Chefen ska ta hänsyn till både
medarbetarens behov av utveckling och till verksamhetens
krav. Individuella utvecklingsplaner upprättas vid
medarbetarsamtalet. Både chefen och medarbetaren ska
vara väl förberedda inför medarbetarsamtalet, som ska
hållas minst en gång per år. Medarbetarsamtalet är ett
komplement till dialogen i det dagliga arbetet.
Samverkansgruppen på förvaltningsnivå och kommunnivå
är också skyddskommitté. Skyddskommitténs
arbetsuppgifter är att aktivt arbeta med kommunens system
för arbetsmiljöarbete och kontrollera att det genomförs.
Detta innebär att utifrån arbetsmiljöpolicyn se till att ett
systematiskt arbetsmiljöarbete genomförs enligt riktlinjen.
De rutiner som behövs för att förebygga ohälsa och
olycksfall ska utarbetas och kommuniceras i verksamheten.
Samverkansgrupperna på lokal nivå är arbetsmiljögrupper
och ska genomföra arbetsmiljöåtgärder för att förebygga
ohälsa och olycksfall.
§ 4.3 Skyddsombud
Det organiserade arbetsmiljöarbetet ska bedrivas
tillsammans med medarbetarna och deras representant
skyddsombudet.
Skyddsombud utses av den fackliga organisationen som
meddelar arbetsgivaren namn och skyddsområde på
dem som utses. Anmälan ska lämnas till den närmaste
chefen samt till HR. Skyddsombudet företräder samtliga
medarbetare inom det utsedda området. Skyddsombudet
företräder medarbetarna i arbetsmiljöfrågor och ska aktivt
verka för en bra arbetsmiljö, bevaka skydd mot ohälsa och
olycksfall, samt bevaka att arbetsgivaren uppfyller kraven
i arbetsmiljölag och föreskrifter. Skyddsombudet ska
medverka vid förändringar av betydelse för arbetsmiljön,
planeringen av nya eller ändrade lokaler, anordningar,
arbetsprocesser, arbetsmetoder och organisationer, samt
användningen av farliga kemiska ämnen. Skyddsombudet
ska aktivt medverka i det systematiska arbetsmiljöarbetet
och i arbetet med handlingsplaner.
Skyddsombudet har rätt till den ledighet som behövs
för uppdraget, med bibehållen lön och övriga
anställningsförmåner. Skyddsombudet har tystnadsplikt och
sekretesslagen gäller.
Arbetsgivaren erbjuder arbetsmiljöutbildning för
skyddsombud årligen.
§ 4.4 Rehabilitering
Chefen ska i samråd med medarbetaren, och i
förekommande fall med skyddsombudet, utforma de
åtgärder som behövs för tidig och effektiv arbetsanpassning
och arbetslivsinriktad rehabilitering för återgång.
§ 4.5 Hälsa
om ojämställdhet. Alla medarbetare arbetar utifrån
värdegrunden och arbetar aktivt med attitydförändringar
för att skapa jämställda villkor. Att alltid se utveckling av
verksamhet och arbetsmiljö utifrån ett genusperspektiv är
väsentligt.
Alla medarbetare ska arbeta för ett jämställt arbetsliv
och hålla dialogen levande i verksamheten. Kommunens
mångfald- och jämställdhetsplan ska vara styrande i
samverkansgruppernas arbete för ett jämställt arbetsliv.
Medarbetarnas olikheter ska betraktas som tillgångar i
verksamheten. Genom att rekrytera, behålla och utveckla
medarbetare oavsett kön, könsöverskridande identitet
eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder
skapas en mångfald bland medarbetarna.
§ 6 UTBILDNING
Parterna ska efter avtalstecknandet planera och genomföra
gemensamma utbildningsinsatser för implementering av
detta avtal för samtliga samverkansgrupper och chefer.
Återkommande utbildning i samverkansavtalet ska erbjudas
2 gånger per år för nya ledamöter och chefer.
Utbildningen ska erbjudas:
•Samverkansgrupperna.
•
Samtliga chefer
Målet med kommunens hälso- och arbetsmiljöarbetet är
att förena väl fungerande verksamhet med ett långsiktigt
hållbart arbetsliv.
§ 7 UPPFÖLJNING
Definitionen ”Hälsa är att må bra och att ha tillräckligt med
ork för att kunna göra det jag tycker är viktigt i livet.” är
utgångspunkten för arbetet med hälsa.
§ 8 TVIST
Arbetsorganisation, arbetsförhållanden och arbetstid
ska så långt som möjligt anpassas till medarbetarens
förutsättningar och bidra till bästa möjliga hälsa och
välbefinnande. Samtliga medarbetare ska aktivt arbeta för
att främja en sund livsstil.
§ 5 MÅNGFALD OCH JÄMSTÄLLDHET
Sigtuna kommun ska vara ett föredöme i arbetet med
att ta vara på och värdesätta mångfald och förebygga
diskriminering. Mångfald och jämställdhet bland
medarbetarna ska ses som en tillgång.
Det är i vardagen jämställdhet skapas och för att skapa
jämställda villkor på arbetsplatsen ska det finnas kunskap
Uppföljning sker årligen av detta avtals tillämpning både på
kommun- förvaltnings- och lokal nivå.
Tvist med anledning av detta avtal ska hanteras på
kommunnivå, enligt kommunalt huvudavtal (KHA).
§ 9 UPPSÄGNING
Detta avtal gäller tillsvidare med en ömsesidig
uppsägningstid om tre månader.
Södergatan 20, 195 85 Märsta