Att leva med hiv Vattkoppor och bältros Khat
nr 4 2012 för Stockholms län Vattkoppor och bältros – så hänger de ihop LÅNGVARIG HOSTA – oftast ofarlig Khat – ny mottagning för missbrukare Att leva med hiv PROSTATACANCER – ny studie ger hopp Varningstecknen, vården och vägen tillbaka Notiser Barn får vaccin mot gulsot Från och med den 1 januari 2013 kommer vaccin mot hepatit B att ingå i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn i Stockholms län. Nu ingår difteri, stelkramp, kikhosta, polio, Hib-infektion (ett influensa-virus), mässling, påssjuka, röda hund och pneumokocker. Hepatit B orsakar gulsot och kan ge svåra leversjukdomar. Gratis HPV-vaccin för fler Från årsskiftet höjs åldersgränsen till 26 år för alla tjejer som vill vaccinera sig mot de HPV-virus som orsakar livmoderhalscancer och kondylom. Vaccinationen består av tre sprutor och kan tas på vårdcentraler och vaccinationsmottagningar. Den 1:a februari 2012 blev HPV-vaccinationen gratis för tjejer födda mellan 1993 och 1998. De som är födda 1999 och senare kommer att vaccineras i skolan genom skolhälsovården. Du som vill veta mer om vaccinet kan läsa om det på Vårdguiden.se/iloveme. Vårdguiden som e-tidning Nu kan du läsa tidningen Vårdguiden även på webben, i telefonen och på läsplatta. Förutom att bläddra dig fram bland tidningens sidor kan du söka artiklar bland äldre nummer och tipsa vänner och bekanta om någonting du läst. Du når e-tidningen på Vårdguiden.se. Varför inte prenumerera på e-tidningen? Då får du den automatiskt till din e-postlåda. Du som är gravid och inte vaccinerade dig mot svininfluensan för några år sedan, du som är född 1947 eller tidigare och du som har en kronisk sjukdom som gör att du riskerar att bli mycket sjuk av influensan, gör klokt i att ta vaccinet mot influensan. Dessa tre grupper får också vaccinet gratis. Vaccinationskampanjen pågår till och med den 28 februari. Du som är gravid kan vaccinera dig så länge influensasäsongen varar. Läs mer på Vårdguiden.se/influensa. SUND GRUNDKURS Om du sitter när du jobbar bränner du bara fem kalorier i timmen – men om du står upp och dessutom tuggar tuggummi bränner du fyra gånger så mycket, 20 kalorier i timmen. Det och mycket annat intressant kan du läsa om på www.sundkurs.se. Du som vill lära dig mer om ett sundare liv – kanske komma igång med motion, sluta röka, äta nyttigare eller sluta stressa – kan följa olika teman. Kanske hittar du precis de argument du behöver för att övertyga dig själv? Sundkurs är framtagen av Hjärt-Lungfonden och Karolinska Institutet. IL LUS TR AT IONER: JA NE T TE BORNM A RK ER Besök ungdomsmottagningen innan du fyller 23 På din 23-årsdag kan du passa på att gå till ungdomsmottagningen för allra sista gången. Efter den dagen räknas du nämligen som vuxen. I stället är du välkommen till andra mottagningar med frågor som rör sex och relationer. Vill du testa dig för klamydia, hiv eller andra sexuellt överförda infektioner kan du till exempel besöka en vårdcentral eller en Sesam-mottagning. Du kan också beställa klamydiatest via internet på Vårdguiden.se. Du som fyller 23 i år får en liten, liten folder med användbara tips och telefonnummer från landstinget. Spara den! Och undrar du över något, läs på Vårdguiden.se. Välkommen till vuxenvärlden! 2 Alla män folkbokförda i Stockholms län får en kallelse till ultraljudsundersökning under det år då de fyller 65 år. (I förra numret av Vårdguiden stod det fel i notisen om vilka som kallas till undersökning.) Syftet är att se om det finns ett bråck, en utbuktning, på stora kroppspulsådern. Sedan i januari 2012 är undersökningen gratis. Ett bråck på stora kroppspulsådern kan vara livshotande om det brister. Om bråcket upptäcks i tid är det numera enkelt att operera det. Skydda dig mot influensan! Vårdguidens gästbloggar Följer du Vårdguidens gästbloggar? Eller har du kanske själv livserfarenheter som du skulle vilja dela med dig av? Vårdguidens gästbloggare berättar till exempel om vardagslivet med diabetes eller adhd, om hur tillvaron förändras när man får barn – eller om hur livet kan vara när man har fyllt 100 år. Våra gästbloggare skriver för oss under en begränsad tid. Du hittar dem på Vårdguiden. se/vardguidens-gastbloggar. Rätt om gratis pulsåderkoll Orolig, stressad, nedstämd? Då kan du anmäla dig till forskningsprojektet Regassa, som går ut på att studera hur olika behandlingar fungerar vid mildare former av psykisk ohälsa. Patienterna i studien delas upp i tre grupper: En får behandling med kognitiv beteendeterapi via internet, en förskrivs fysisk aktivitet och den tredje får läkemedel. Du som lider av nedstämdhet, oro eller stressrelaterade besvär, har svårt att orka med jobbet, är sjukskriven på grund av stress – eller riskerar att bli det – kan anmäla ditt intresse för att vara med i studien. Du måste vara mellan 18 och 67 år, ha tillgång till dator och telefon och behärska svenska. Att delta i studien är helt frivilligt och du kan när som helst avbryta behandlingen. Läs mer på www.regassa.se. Vårdguiden nr 4 2012 nr 4 2012 för Stockholms län Vattkoppor och bältros – så hänger de ihop LÅNGVARIG HOSTA – oftast ofarlig Att leva med hiv Khat – ny mottagning för missbrukare PROSTATACANCER Red: En jul jag aldrig glömmer – ny studie ger hopp Varningstecknen, vården och vägen tillbaka Innehåll nr 4 2012 2 Notiser 4 Tema stroke ”Inuti huvudet kunde jag tänka helt klart.” 6 På liv och död – en kamp mot klockan 8 ”Jag klarar nästan allt numera” – om livet tillbaka efter en stroke 10 Khat – en tuggande bomb 12 En grönare, skönare jul 14 Vinterkräksjukan – ett ovanligt smittsamt virus 16 Vattkoppor & bältros – så hänger de ihop 18 Att leva med hiv 19 Toni föddes med hiv 20 Hösten & hostan 22 Prostatacancer – ny studie ger hopp 25 Aktuellt i vården 26 Provsvar – vad är normala värden? Tidningen Vårdguiden är en informationstidning från Stockholms läns landsting. Den delas ut fyra gånger per år till samtliga hushåll i länet. Chefredaktör och ansvarig utgivare: Anna Sjökvist Redaktör: Kerstin Otterstål Frågor till redaktionen: telefon 08-123 132 75 E-post [email protected] Vårdguiden Stockholms läns landsting Box 6909, 102 39 Stockholm Medicinsk granskning: Henrik Almkvist och Inger Rising Redaktionsassistent: Britta Manninen Grafisk form & repro: Graffoto AB, Stockholm Omslagsfoto: Ulf Huett Tryck: Quad Graphics, Polen Upplaga: 999 000 ex Sjukvårdsrådgivning och frågor om hälso- och sjukvården, telefon 08-320 100 Beställning av fler tidningar samt taltidning, telefon 08-123 135 20 Vårdguiden nr 4 2012 J ulen 2003 skulle vi fira med svågern och hans familj. Jag minns att vi hade gjort upp om vem som skulle lägga in sill, vem som skulle köpa osten och skinkan. En tidig morgon några dagar före jul ringde det på telefonen: Min svåger låg på intensiven. En stroke hade lett till ett svårt fall och en blödning i hjärnan. Det året blev det inte mycket till julfirande. Min svåger avled i mellandagarna. Men en stroke måste inte sluta så tragiskt. Åtta av tio som drabbas överlever – även om många fortfarande får bestående handikapp av sin skada. Viktigast är att fler lär sig att tyda de typiska tecknen på stroke – då kan ännu fler liv räddas och skadorna begränsas. Jag har lärt mig dem. Att tyda olika sjukdomstecken kan annars vara svårt ibland. Min yngste son har gått och hostat i över en månad och jag har flera gånger i mitt stilla sinne funderat på om den aldrig ska ge med sig. Men jag vet ju att det nästan alltid handlar om vanliga virus som bara är ovanligt envisa och tröttsamma. På sidan 20 skriver vi om hostan som aldrig släpper och om andra vanliga – och ovanliga – höstförkylningar. Så här års drabbas många även av den ständiga vinterkräksjukan. I vissa familjer går det bara runt och runt, medan andra klarar sig undan helt och hållet. Läs om vad du bör tänka på för att inte blir smittad. Och vad du som drabbad kan göra för att inte sprida smittan vidare. En annan extremt smittsam sjukdom är vattkoppor. Här är myterna och missförstånden utbredda. Många mor- och farföräldrar vågar inte ta hand om sina barnbarn med vattkoppor, i tron om att de själva ska få bältros. Helt fel. Läs vår artikel på sidan 16 så lär du dig hur vattkoppor och bältros hänger ihop. För det mesta i livet hänger ihop. Som vad vi äter, hur mycket vi rör oss och hur vi mår. Julen är för många en tid då det ofta blir lite för mycket av det goda. På sidan 12 visar vi hur du med små medel kan göra julen lite mer hälsosam och måttfull. Det ska den bli för min del! Anna Sjökvist Chefredaktör tema Stroke ”Inuti huvudet kunde jag tänka helt klart” Cinna Bromander fick en stroke 31 år gammal då en spricka på halspulsådern orsakade en propp. Efter en lång och framgångsrik rehabilitering arbetar Cinna i dag med att sprida information om sjukdomen. 4 Vårdguiden nr 4 2012 En tidig morgon när skådespelerskan Cinna Bromander var på väg till jobbet förändrades hennes liv på bara några minuter. Helt utan förvarning sjönk hon ihop på gatan och kunde inte säga ett ord. Att hon vid 31 års ålder hade fått en stroke var lika svårt för ambulanspersonalen att fatta som för henne själv. TEX T EVELYN PESIK AN FOTO ULF HUET T S trax före klockan åtta den 24 augusti 2005 gick Cinna Bromander på Odengatan i Stockholm, på väg till sitt arbete. Plötsligt kände hon att hennes ena ansiktshalva föll ner. – Min första tanke var faktiskt att jag hade fått en stroke, för märkligt nog hade jag skrivit en uppsats om stroke några år tidigare. Sedan slog jag genast bort tanken, jag var ju alldeles för ung för att drabbas. Men jag kände mig väldigt konstig och försökte ta mig till en bänk tio meter bort för att sätta mig. Det gick inte, jag ramlade ihop på trottoaren och kunde inte resa mig upp. En äldre man kom fram för att hjälpa mig. När jag försökte prata kom det inte fram ett enda ord, berättar Cinna. Misstänktes vara drogpåverkad Mannen ringde efter ambulans som snabbt var på plats. – De försökte resa mig upp, men när jag föll ihop igen uppmanade en av männen i ambulanspersonalen mig bryskt att ställa mig på benen. Tydligen misstänkte de att jag var drogpåverkad. Cinna själv förstod att det var bråttom, men hon har bara fragmentariska minnen av vad som hände sedan hon kördes iväg i ambulansen. – Jag vaknade upp på sjukhuset efter tre dagar. Talförmågan var fortfarande nästan helt borta och jag kunde inte röra vänster sida. Men trots att hjärnan och tungan inte samarbetade kunde jag tänka helt klart, och jag var fast besluten att klara detta, säger Cinna. Eftersom hon inte heller kunde skriva fick hon hitta andra sätt att kommunicera på än med ord. – Jag nickade och pekade och hämtade bilder i tidningar för att visa vad jag menade. Dessutom tränade jag varje dag på att åtminstone kunna säga meningen: ”Jag kan inte prata.” – Det kändes som om jag hade ”hånglat” med döden i tre dygn och kommit ut på andra sidan. – Jag hade också haft en obeskrivlig tur, eftersom det fanns ett team i Vårdguiden nr 4 2012 tjänst som snabbt kunde genomföra en operation där man drog ut blodproppen. Orsaken till blodproppen i hjärnan visade sig vara en djup spricka på halspulsådern, som troligen spruckit när hon kvävde en nysning. Hon hade drabbats av så kallad dissektion, en kärlväggsavlossning som leder till att blodet koagulerar och bildar en propp. – Man vet inte om sprickan var medfödd. Ingen i min släkt har haft stroke. Under de närmaste sex månaderna fick Cinna rehabilitering med hjälp av logopeder och sjukgymnaster på Erstagårdskliniken i Nacka och på Danderyds sjukhus. – Efter några månader kunde jag säga meningar som bestod av två till fyra ord, men det tog hela tre år innan jag slutade säga till folk att jag hade afasi, det vill säga störningar i talet. Jag går fortfarande hos logoped en gång i veckan. En kvarstående effekt av stroken är att hon inte längre behärskar de främmande språk hon talade tidigare. – Jag talade engelska och spanska förut, men nu är spanskan helt borta och det går trögt med engelskan. Däremot har jag inga problem med att stava och läsa. En andra chans i livet – Jag fick en jättebra vård och jag är tacksam över att jag aldrig gick in i en depression, vilket tyvärr är ganska vanligt efter en stroke. Idag kan Cinna röra sig ganska obehindrat, men hon lider av ständig värk och måste äta smärtstillande tabletter varje dag. Trots detta säger hon med övertygelse att hon faktiskt är glad över sin stroke. – Ja, det låter kanske konstigt. Men för mig känns det som om jag fick en andra chans i livet. Jag är gladare och lyckligare idag, jag tar inget för givet och ägnar mig inte åt att älta bagateller. Numera tar jag dagen som den kommer och det känns som om jag har blivit en mycket bättre människa. Cinna Bromander arbetar inte längre som skådespelerska, i stället leder hon kurser i att läsa, tala och skriva på Afasicenter. Hon är också en flitigt anlitad föreläsare om stroke och afasi runt om i landet. Q ”Det kändes som om jag hade ’hånglat’ med döden i tre dygn och kommit ut på andra sidan.” På liv och död – en fråga om tid » 5 tema Stroke På liv och död – en kamp mot klockan För den som drabbas av stroke är det livsviktigt att snabbt komma under behandling. I dag kan de flesta räddas till livet om behandlingen sätts in i tid. Men vägen tillbaka till en normal vardag kan vara lång. TIA – EN STROKEVARNING TIA – transitorisk ischemisk attack – ger samma symtom som vid en stroke, men går snabbt över. Det kan ta från några minuter till som mest ett dygn. TIA orsakas av en störning i hjärnans blodcirkulation. Om man misstänker att man har drabbats av TIA ska man omedelbart åka till sjukhusets akutmottagning, även om symtomen hinner gå över. I vissa fall kan en TIA nämligen följas av en stroke inom några timmar, om man inte inleder en förebyggande behandling. 6 Varje år får omkring 30 000 svenskar stroke. Alla kan drabbas men risken ökar med åldern. Åtta av tio överlever men många blir så svårt handikappade att de inte klarar av vardagen själva. Men tack vare att vi alla har lärt oss mer om stroke, och att vården kan ta hand om fallen allt snabbare, kan allt fler räddas till ett bra liv. Flera framgångsrika kampanjer har på senare år lärt oss att känna igen tecknen på stroke och vad vi bör göra om någon i närheten drabbas. – Viktigast av allt är att man snabbt ringer efter ambulans om man misstänker att någon har fått en stroke. I första hand handlar det om att rädda liv, i andra hand om att begränsa skadorna i hjärnan, säger professor Nils Wahlgren, som är överläkare på strokeenheten på Karolinska Universitetssjukhuset och har arbetat med forskning och utveckling av strokevården sedan tidigt 90-tal. Vårdguiden nr 4 2012 ligger bakom ungefär 85 procent av alla fall. Ju snabbare man kan lösa upp eller ta bort proppen, desto mindre skada hinner den ställa till med, i form av döda hjärnceller. I dag ger man propplösande läkemedel, så kallad trombolysbehandling, så snabbt det bara är möjligt. Denna behandling, som ges via injektioner är dock bara effektiv under fyra och en halv timme efter insjuknandet. Sedan är det för sent. – På bara tio år har vi gjort stora framsteg i strokevården. I dag har vi en ”dörr till nål-tid”, det vill säga tiden från det att patienten kom- ”Tiden är den absolut avgörande faktorn för om strokebehandlingen ska lyckas.” mer till sjukhuset tills trombolysbehandlingen sätts in, på cirka en timme. Målet är att hamna under 40 minuter, säger Nils Wahlgren. – Men eftersom en stroke kan bero på antingen en propp eller en hjärnblödning, kan man inte sätta in propplösande behandling förrän man har uteslutit en blödning. Därför är det svårt att korta ner tiden ytterligare. FOTO: DENN Y LORENT ZEN – Kvinnor och äldre personer tycks ha tagit till sig budskapet i kampanjerna bättre än yngre och medelålders män, men på senare år har vi sett en tydlig ökning av patienter som kommer in för vård snabbt. Tiden är den absolut avgörande faktorn för om strokebehandlingen ska lyckas eller inte. Propp eller blödning Stroke är ett samlingsnamn för hjärninfarkt och hjärnblödning. En hjärninfarkt beror på en blodpropp i hjärnan som hindrar syretillförseln, en hjärnblödning beror på att blodkärl i eller på ytan av hjärnan brister. Följden av båda tillstånden blir att hjärnan skadas av syrebrist. Hjärninfarkt är den vanligaste orsaken, den Vårdguiden nr 4 2012 Nya behandlingsmetoder Välutbildad ambulanspersonal, snabbare röntgenmetoder och speciella strokeenheter är några förklaringar till att en strokedrabbad idag har betydligt större chans till effektiv behandling än för bara tio år sedan. – Vi har också utvecklat en annan lovande behandling, där man drar ut blodproppen mekaniskt, med något som kan liknas vid en mycket liten korkskruv. Den behandlingen lämpar sig för större blodproppar, där de propplösande läkemedlen inte har önskad effekt. Det pågår också försök att kyla ned hjärnan under de första timmarna efter infarkten, eftersom hjärncellerna troligen klarar syrebristen bättre då. Blödningar i hjärnan kan ha olika orsaker. – Oftast beror hjärnblödningar på att ett av hjärnans blodkärl, som är försvagat av högt blodtryck eller utvidgningar i kärlväggen, brister. Men blödningar kan även bero på medfödda missbildningar i kärlen, säger Nils Wahlgren. Högt blodtryck och förmaksflimmer är de två största riskfaktorerna för att drabbas. UPPTÄCK STROKE I TID Misstänker du att en person nära dig har fått en stroke? Kontrollera följande: A – Ansikte. Be personen att le och visa tänderna. Om ansiktet är ojämnt, om ena mungipan hänger – ring 112. K – Kroppsdel. Be personen att lyfta upp armarna och hålla kvar dem i tio sekunder. Om en arm faller ner, om en arm är svagare än den andra – ring 112. U – Uttal. Be personen att säga en mening, till exempel ”Det är vackert väder i dag”. Om personen inte hittar rätt ord eller talar otydligt – ring 112. T – Tid. Varje sekund är viktig – ring 112 och begär ambulans. – Alla borde kontrollera sitt blodtryck regelbundet, och de som har högt blodtryck ska se till att de inte slarvar med sin medicin. Övervikt, diabetes, rökning, alkoholmissbruk och brist på motion är andra faktorer som kan leda till stroke. Omkring 60 procent av de strokepatienter som får trombolysbehandling i tid blir så pass bra att de kan klara sig själva efter en tids rehabilitering med sjukgymnastik, logopeder och arbetsterapi. Alla kan bli bättre – Ungefär en tredjedel blir så gott som helt återställda kroppsligt, men det är inte ovanligt att man har kvar symtom som humörförändringar, depression och talsvårigheter. När det gäller eftervård och rehabilitering återstår en del att göra, men stroketeamen gör ett fantastiskt jobb, säger Nils Wahlgren. – För många patienter skulle det även vara önskvärt med återkommande rehabilitering. Det är egentligen aldrig för sent att ta upp rehabilitering igen, alla kan bli bättre! Q ”Jag klarar nästan allt numera” » 7 tema Stroke Yvonne Fondén: ”Jag klarar nästan allt numera” – Om jag inte hade fått hjälp hemma hade jag nog blivit ett passivt vårdpaket. I dag klarar jag nästan allt i vardagen. Det är stroketeamets förtjänst – och kanske också tack vare att jag är så envis. Yvonne Fondén, som har arbetat som sjuksköterska och diakonissa, var på väg till en gudstjänst när en bekant undrade vad hon hade gjort i ansiktet. – Ena sidan hängde ner och munnen var sned, men jag hade inte märkt något utan kände mig precis som vanligt. Fast jag noterade till min förvåning att jag inte kunde sjunga med i psalmerna. Min bekant insisterade på att hjälpa mig till sjukhuset, och det är jag naturligtvis oändligt tacksam för i dag, även om jag tyckte att det var lite onödigt pjoskande då. Jag var övertygad om att det var något som skulle gå över, säger hon. Kunde inte prata Efter fyra dagars behandling med propplösande medicin på S:t Görans sjukhus hade hon fortfarande lite svårt att förstå vad som hänt. – Jag kunde inte prata ordentligt, sluddrade bara och kunde inte röra höger arm och ben. Först under den fem veckor långa rehabiliteringen på Stockholms Sjukhem började hon inse att hon hade fått en stroke – och då blev hon rädd. – Jag har behandlats för högt blodtryck i tio år och är förstås medveten om att det är en riskfaktor för stroke. Ändå räknar man inte riktigt med att drabbas. När hon blev presenterad för stroketeamet förstod hon först inte att de skulle komma hem till henne flera gånger i veckan. – Jag trodde faktiskt inte att det fanns något sådant i vården, men jag fick precis all hjälp som jag behövde för att komma tillbaka till livet, utan att behöva tänka på tröttsamma 8 transporter och väntetider på mottagningar. Och att få träning av sjukgymnast och arbetsterapeut i sitt eget hem är ju värt hur mycket som helst, eftersom man utgår från hur det ser ut just i min lägenhet. Då blir ju all träning relevant, säger Yvonne. Under den första tiden hemma klarade hon inte någonting själv. – Jag kunde inte ens laga mat. Det tyckte jag var så hemskt att jag gav mig sjutton på att jag åtminstone skulle kunna ordna min frukost. Det målet nådde jag ganska snart. Hon beskriver sig som en envis person som är van att klara sig själv, och det dröjde inte länge förrän hon kunde klara det mesta hemma – utom städning och tvätt, som hemtjänsten hjälper henne med. – Tack vare logopeden kom även talet successivt tillbaka. Men ibland står det still i ballongen, då har jag svårt att hitta de rätta orden. Jag har fortfarande svårt att skriva, men jag har haft stor hjälp av min dator och några andra hjälpmedel jag har fått. En mycket vanlig bieffekt av en stroke är nedstämdhet. Yvonne säger att hon inte hade orkat kämpa utan samtalshjälpen från kuratorn i teamet. I dag, efter ett knappt år med stroketeamet, är hon färdigrehabiliterad. Men hon fortsätter att gå till en sjukgymnast och gör även övningar hemma. Dessutom går Yvonne ut varje dag med sin rullator och har även börjat att simma. – Och så spelar jag bridge en gång i veckan, det fungerar bra. Q Vårdguiden nr 4 2012 Strokedrabbade Yvonne Fondén, 71 år, har under ett knappt år fått rehabilitering i hemmet av sjukgymnast, arbetsterapeut, logoped och kurator. Lång väg tillbaka Efter akutvård börjar vägen tillbaka till livet för en strokepatient – en väg som ofta kan vara lång. Rehabiliteringen är individuell och många olika vårdgivare är inblandade. För att ingen ska falla mellan stolarna finns det särskilda koordinatorer som samordnar eftervården. Strokekoordinatorerna finns på akutkliniken och hjälper till att planera eftervård och rehabilitering. Det är en lång process att bli återställd efter en stroke. Ofta sker en stadig förbättring under åren efteråt. Rehab i hemmet Ungefär hälften av strokepatienterna får skräddarsydd rehabilitering hemma av särskilda team. Övriga får eftervård eller rehabilitering på sjukhus eller sjukhem. – Förr kunde patienterna ligga på sjukhus i månader, men numera kan de komma hem efter bara några veckor, trots att de kan ha ganska svåra funktionshinder, säger arbetsterapeuten Lisbeth Hammarbäck som arbetar i ett team på Östermalm/Norrmalm. Efter ett första besök hemma hos patienten gör man en rehabiliteringsplan i samråd med patienten och vårdpersonal, till exempel sjukgymnast och arbetsterapeut. Varje strokefall unikt – Inget strokefall är det andra likt. En rehabiliteringsinsats kan bestå av allt från några telefonsamtal till många olika insatser under lång tid, ibland upp till ett år. Målet är att i en trygg miljö få vardagen att fungera så bra som möjligt utifrån patientens resurser och behov. Vår uppgift är att hjälpa patienten att återfå sin självständighet och att se till att patienten själv klarar av olika sysslor i hemmet igen. Ofta får patienten minst två besök i veckan av teamet. – Att få vara kvar hemma i sin egen miljö kan göra att man återhämtar sig snabbare, säger Lisbeth Hammarbäck och tillägger att många inte känner till att den här typen av rehabilitering finns. Stroketeamet samarbetar med både primärvården och olika patientföreningar. – Om patienten behöver fortsatt rehabilitering efter hemrehabiliteringen lotsar vi honom eller henne vidare till träning utanför hemmet. För att förhindra att personen drabbas av en ny stroke är det även viktigt att primärvården informerar och stöttar patienterna med olika livsstilsförändringar, som att sluta röka, motionera och ha koll på sitt blodtryck. Q Vårdguiden nr 4 2012 REHABILITERING I STOCKHOLM De flesta strokepatienter får rehabilitering. I Stockholms läns landsting finns fyra specialiserade rehabmottagningar för strokepatienter i arbetsför ålder: Danderyds sjukhus, Stora Sköndal, Stockholms Sjukhem och Rehab Station Stockholm. Alla geriatriska kliniker erbjuder också rehabilitering. Omkring hälften av alla strokedrabbade erbjuds rehabilitering i hemmet av särskilda team. I dag finns det 17 stroketeam – eller neuroteam – i länet. Ett sådant team består av sjukgymnast, logoped, arbetsterapeut och kurator. Nytt för i år är att två neuropsykologer, en för norrort och en för söderort, stöttar teamen med sin specialistkunskap om hjärnskador. MER INFORMATION Läs mer om stroke på Vårdguiden.se. Här hittar du även kontaktuppgifter till vården. 9 K – en tuggande bomb Khat är en växt som odlas och brukas i vissa länder på Afrikas horn och Arabiska halvön. Den har en amfetaminliknande, uppiggande effekt. Khat innehåller ämnena katinon och katin. Katinon är det mest aktiva, som verkar centralstimulerande – puls och blodtryck ökar, och man känner sig upprymd. Biverkningar är bland annat ångest, aggressivitet och sömnproblem. Vid svårare fall förekommer psykoser och impotens. 10 FOTO: SCIENCE PHOTO L IBR A RY/ IBL AMFETAMINLIKNANDE, UPPIGGANDE EFFEKT Vårdguiden nr 4 2012 K hat är en afrikansk växt vars gröna blad man tuggar. Jämfört med alkohol, heroin, amfetamin och andra droger är den inte lika starkt beroendeframkallande. Men khat är ändå klassat som narkotika, och ett khatmissbruk kan ge svåra följder – både fysiskt, psykiskt och socialt. Bruket av khat är etablerat bland somalier, etiopier och jemeniter i Sverige. Därför har Beroendecentrum Stockholm öppnat Sveriges första mottagning för khatmissbrukare. Den finns i Rinkeby-Kista beroendemottagning, nära Kista centrum. – Användningen av khat är olaglig sedan 1989, och vi vet att den ökar. Det ser vi bland annat på att det ligger bananblad, som khat förpackas i, på parkeringsplatser där försäljningen sker, säger Gun Adnell, ställföreträdande sektionschef för Beroendecentrum öppenvården norra Stockholms stad. – I fjol beslagtog tullen 20 ton khat, och vi misstänker att det bara är toppen av isberget. Kultur och tradition En av Gun Adnells medarbetare på mottagningen är Yakoub Aw Aden Abdi, överläkare, psykiatriker, forskare och tidigare fn-rådgivare som själv härstammar från Somalia. – Yakoub kan koderna, språket och kulturen. Det är en enorm tillgång, eftersom khatbruket till stor del handlar om kultur och tradition, säger Gun Adnell. – I Yakoubs hemland är det lika vanligt att man tuggar tillsammans som att vi i Sverige träffas över Vårdguiden nr 4 2012 ”Jag har träffat många kvinnor som anger makens khatmissbruk som skäl för skilsmässa.” lever bara för drogen. Jag har träffat många kvinnor som anger makens khatmissbruk som skäl för skilsmässa, säger Yakoub Aw Aden Abdi. Vill rädda nästa generation Hittills har den nya khatmottagningen bara tagit emot en handfull patienter, och en viktig del av deras arbete är att sprida information om att de finns. – Jag inser att vi har en stor utmaning framför oss, säger Yakoub Aw Aden Abdi, både att nå missbrukarna och att få dem att vilja bryta med drogen. Men jag ser det långsiktigt. Förhoppningen är att vi i alla fall ska lyckas rädda nästa generation från khat. Behandlingen går främst ut på stödjande, motiverande samtal, information och läkemedel som lindrar abstinensbesvär. – Drömmen är att vi i framtiden även ska kunna bistå med tandvård, allmän psykisk och fysisk hälsoundersökning, liksom samarbete med Jobbtorget, hjälp med utbildning och sysselsättning, säger Yakoub Aw Aden Abdi. Q Gun Adnell och Yakoub Aw Aden Abdi arbetar på Sveriges första mottagning för khatmissbrukare. FOTO: X X X X X X X X X X /SC A NPI X TE X T JOACHIM STOKSTAD en fika eller en öl. Khat är ett socialt kitt i dessa länder, där de flesta inte dricker alkohol. Även om khat kan framkalla beroende lyckas de allra flesta hålla tuggandet på en relativt harmlös nivå. – Skillnaden är att de som tuggar khat i Sverige befinner sig i en helt ny kultur och ofta har svårt med bostad, jobb och språk, säger Gun Adnell. Att tugga khat under de omständigheterna gör det lättare att hamna i missbruk. Och khat-tuggandet är mycket utbrett. – Det finns knappt någon vuxen somalisk man som inte har provat, säger Yakoub Aw Aden Abdi, som själv har testat khat och vet vilken effekt det har. Det ökar även bland kvinnor, men de tuggar i smyg. – Den som tuggar khat blir upprymd, pigg och orkar mer. Men de som hamnar i missbruk och tuggar dygnets alla vakna timmar får problem som ångest, aggressivitet och sömnsvårigheter. Problem med mage och hjärta är också vanliga. I svårare fall förekommer psykoser och impotens. – Dessutom fräts tänderna sönder, ekonomin rasar, du bryr dig inte om din familj eller vänner utan FOTO: M A RC FEMENI A Den uråldriga traditionen att tugga växten khat har kommit till Sverige med folkgrupper från Afrikas horn och Arabiska halvön. Jämfört med andra droger kan khat tyckas vara tämligen harmlöst, men de som hamnar i missbruk drabbas ofta svårt. Därför har Sveriges första mottagning för khatmissbrukare öppnat i Kista. RINKEBY-KISTAMOTTAGNINGEN ligger på Kista Gårdsväg 3 (ingång på baksidan av stadsdelsförvaltningens kontor) telefon 08-123 473 16. Telefontid 8–12 och 13–16 (på fredagar till 15). Den som söker behöver ingen remiss och kan få vara anonym på telefon. Även den som är oroad över någon annans missbruk kan kontakta mottagningen. 11 FOTO: L EN A PATERSON/ NORDICPHOTOS En grönare, skönare jul Att tänka lite nytt kring färg-, smakoch doftorgiernas högtid är aldrig fel. Med mer grönt på julbordet slipper du proppmättnaden och mår bättre. Kombinera det med en långpromenad om dagen så är mycket vunnet. God Jul! Byt godisskålen mot ett fantastiskt fruktfat. I),=40=,/09,76:3:73,7?42,27R220980/ alkoholfri glögg. I),=,99,9A,??09H/=4.6746,8D.60? vatten som vin eller öl. Ha alltid ett glas vatten till hands. I&;O/@?/=4960980/7O>60770=A,??09 I=4.649209,76:3:701?0=84/9,?? 12 När mörkret och vinterhalkan slår till är det bra att vara beredd. Köp många reflexer, glöm dem inte i fickan utan använd dem. Den som bär mörka kläder så här års syns dåligt utan reflex. Varje vinter halkar fler än 20 000 kvinnor och runt 10 000 män så illa att de bryter en hand- eller fotled. Om du går på hala gator, skaffa ett par bra broddar. Testa först om de är lätta att sätta på och ta av – annars blir de lätt liggande i byrålådan. SKÅL FÖR GRÖNKÅL! FOTO: CL AUDIO BRESC I A NI / SC A NPI X Lucia, jul och nyår är tre helger då många av oss går på fest. Glögg före maten och snaps och andra alkoholhaltiga drycker till måltiderna gör att den totala alkoholmängden snabbt ökar. Det kan vara svårt att säga nej till allt som bjuds. Här är några tips om du vill begränsa alkoholmängden, utan att gå miste om feststämningen. I=4.649?0,76:3:71R=010>?090770= middagen. GÅ PÅ REFLEXEN OCH SKAFFA BRODDAR Grönkålen innehåller väldigt mycket C- och A-vitamin, kalcium och järn, och precis som många andra kålväxter är grönkål bra för magen, med många nyttiga bakterier. En riktig hälsobomb med andra ord. $P)P=/2@4/09>0@9/0=?08,O7>, hittar du recept på fantastiskt goda grönkålsrätter: grönkålspaj med valnötter, grönkålssallad och en grönkålspuré som passar till det mesta på julbordet. Vårdguiden nr 4 2012 FOTO: FREDR IK SA NDBERG/SC A NPI X Dra ner på alkoholen FOTO: TOBI A S F ISCHER / SC A NPI X NYTTIGA NÖTTER Här kan du se vad dina favoritnötter innehåller. Cashewnöt – mindre än 50 procent fett, ganska mycket kolhydrater. E-vitamin, fosfor, magnesium, zink. Hasselnöt – massor av E-vitamin! Även gott om B-vitaminer, magnesium, järn och andra mineraler. Drygt 60 procent fett, mest enkelomättat (näst bästa fettet). Jordnöt – är ingen nöt, utan fröet hos en ärtväxt. Under 50 procent fett, varav ungefär hälften är enkelomättat. Rik på protein, E-vitamin och olika B-vitaminer, järn, kalium, zink och magnesium. 75 procent fett. Hög halt enkelomättat fett, rik på olika B-vitaminer och mineraler. Dyrast. Mandel – låg fetthalt för att vara en nöt, cirka 50 procent, varav mest nyttigt. Rik på E-vitamin, innehåller även protein, vitamin A och B, järn och andra mineraler. Pekannöt – påminner om valnöten, men är sötare. Innehåller 68 procent fett, är rik på vitamin B1 och olika mineraler, som zink, fosfor och magnesium. Pinjenöt – är inte heller en nöt, utan fröet hos pinjetallen. Cirka 70 procent fett, gott om mineraler och den viktiga aminosyran lysin, som annars mest finns i kött och fisk. Pistagenöt – mindre än 50 procent fett, ganska rik på protein, järn och mineraler. Valnöt – 62 procent fett, varav mest nyttigt (fleromättat + Omega 3), rik på B- och E-vitamin samt mineraler, som järn och magnesium. För samtliga nötter gäller att de är mest hälsosamma om du äter dem naturella, utan salt. Torrostade jordnötter är bara en aning mindre feta än naturella, men innehåller å andra sidan salt och många andra tillsatser. Vårdguiden nr 4 2012 FOTO: A NN A SKOOPG/ JOHNÉR Paranöt – rik på magnesium, selen och fosfor, vitamin B1 och E. Fetthalt 66 procent, varav två tredjedelar är ”nyttigt” fett (fleromättat och enkelomättat). Testa en gammal lek som förekom redan i slutet av 1800-talet: Om man hittar en mandel (eller hasselnöt) där mandeln är en tvilling, det vill säga det ligger två i samma skal – så tar två personer varsin del och slår vad om något. Kanske om vem som slipper diska efter julmiddagen, eller någon annan åtråvärd vinst. Därpå äter man upp varsin del av tvillingen och bestämmer när man ska säga ”filipin”. Förr gällde det ofta att säga ordet på juldagsmorgonen, men andra varianter kan förekomma, som att säga det efter tolvslaget, eller först på nyåret. Självfallet vinner den som ropar ”filipin” först – när den andre är närvarande, annars gills det inte. Ta vara på dagsljuset så sover du bättre på natten. FOTO: IBL Macadamianöt – fetaste nöten, mer än SPELA FILIPIN Promenadseger Ta en promenad, antingen före maten eller efter att du har ätit. Frisk luft och rörelse får maten att smaka ännu bättre, gör dig piggare och bränner kalorier. Varannan vatten – en bra tumregel på julfesten. SKÅLA FÖR SMAKENS SKULL Vill du minska det totala kaloriintaget i jul bör du även tänka på vad du häller i glasen. Läsk, julmust, juice, öl, vin och snaps är kaloririka utan att ge mycket näring eller mättnadskänsla. Alkohol och söta drycker kan tvärtom öka aptiten. Tycker du att julmust är ett måste till skinkan? Drick då för smakens skull och inte för att släcka törsten. 13 Vinterkräksjukan Ett ovanligt smittsamt virus Det kan finnas miljoner virus i en enda liten droppe kräks. Det räcker med 10 – 100 virus för att smitta en person. TE X T KERSTIN OT TERSTÅL ILLUSTR AT ION JANET TE BORNMARKER Ofta räcker det att en enda person blir sjuk för att smitta alla andra på jobbet, på förskolan eller på äldreboendet. Sjukdomen brukar vara vanligast mellan november och april, med en tydlig topp mellan januari och mars – därav namnet. Men den kan dyka upp även vid andra årstider. Då har smittan oftast spridits via förorenat livsmedel eller vatten. – Ungefär en femtedel av befolkningen är mindre mottagliga för en del typer av vinterkräksjukan, även om de utsätts för smittan, berättar Åke Örtquist, smittskyddsläkare i Stockholms läns landsting. De har en medfödd motståndskraft mot virusen, även om de inte är helt immuna. Numera kan man köpa ett test på apoteken som visar om man är mindre mottaglig för virusen. Det kommer plötsligt Vinterkräksjukan skiljer sig från andra magsjukdomar genom att den bryter ut så hastigt. Från det att man smittas till att man blir sjuk brukar det gå en till två dagar. Hos barn kan sjukdomen börja med kaskadkräkningar eller akut illamående, medan vuxna brukar drabbas av kräkningar, ont i magen och diarré. Man kan också få feber, huvudvärk och muskelvärk. Symtomen brukar hålla i sig i ett till tre dygn. Virusen sprids mellan smittade människor, både direkt och indirekt, exempelvis via mat som har hanterats av en person som är eller håller på att bli sjuk. De kan också spridas med dricksvatten, eller med mat som har sköljts i förorenat vatten, vilket ibland förekommer med importerade grönsaker och djupfrysta bär. Calicivirus förstörs vid temperaturer över 70°C, men överlever i frysen. Viruset kan även smitta via 14 Recept Vätskeersättning till vuxna 1 liter kokt, avsvalnat vatten 6 tsk strösocker ½ tsk salt Blanda 1 liter kokt och avsvalnat vatten med 6 teskedar strösocker och en halv tesked salt. Om du tycker att vätskeersättningen smakar illa kan du hälla i några droppar pressad citron eller två teskedar koncentrerad apelsinjuice. Drick vätskeersättningen sval eller rumstempererad. Den kan förvaras högst ett dygn i kylskåp. Se även artikeln Vätskeersättning på Vårdguiden.se. vissa skaldjur som förvarats i vatten, till exempel ostron. Vinterkräksjukan är ofarlig för de allra flesta, även om man känner sig väldigt trött, svag och tagen. Oftast räcker det ändå med att vila och dricka mycket. Men för den som har nedsatt motståndskraft kan sjukdomen vara farlig. Främst kan äldre personer, spädbarn och personer med allvarliga sjukdomar drabbas svårt om de blir uttorkade. Vårdguiden nr 4 2012 SÅ UNDVIKER DU ATT BLI SMITTAD • Tvätta händerna noga - när du kommer utifrån, innan du äter, och alltid efter toalettbesök. • Använd flytande tvål och pappershanddukar i skolan, på förskolan och på jobbet. • Undvik att äta av bufféer där många personer kommer i kontakt med maten. • Undvik att besöka personer som är magsjuka. SÅ UNDVIKER DU ATT SMITTA ANDRA • Tvätta händerna ofta. • Laga inte mat åt andra när du är sjuk. • Var extra noga med din personliga hygien. • Stanna helst hemma i två dygn efter att du blivit helt symtomfri. Detta gäller särskilt om du arbetar med livsmedel. Förskolebarn bör också vara hemma utan symtom i minst två dygn innan de går tillbaka till förskolan. • Familjemedlemmar som inte har några symtom och som känner sig helt friska behöver inte stanna hemma. Men byt till rena kläder innan du går hemifrån och gå hem direkt om du blir sjuk. MER INFORMATION Läs mer om vinterkräksjuka och andra magvirus på Vårdguiden.se. Här kan du även läsa artikeln om vätskeersättning. Drick lite men ofta Har du drabbats behöver du återställa kroppens vätskebalans, så drick ofta, men lite i taget. Har du svårt att dricka, ta vatten teskedsvis. När diarréerna avtar kan du börja äta som vanligt igen, men fortsätt att dricka ofta så länge avföringen är lös. Om du kräks mycket eller har svåra diarréer förlorar kroppen både vätska och salter. Då kan du behöva dricka vätskeersättning. Vätskeersättning finns att köpa på apotek, men går också att blanda till själv (se recept på sidan 14). Ge aldrig egenblandad vätskeersättning till barn under 12 år. Om blandningen inte är helt korrekt finns Vårdguiden nr 4 2012 det risk för att salthalten blir för hög och att barnet kan ta skada. Det kan ibland vara svårt att få i sjuka barn vätska över huvud taget, så försök med det som fungerar – som isglass, saft eller läsk. Var uppmärksam på barnets allmäntillstånd och att det kissar. Även äldre personer, framför allt de som är över 80 år, blir lätt uttorkade. Därför är det viktigt med vätska, både för dem och för små barn. Om den som är sjuk inte får i sig tillräckligt med vätska eller kissar mycket mindre, och om vinterkräksjuka barn är slöa, onormalt trötta och lättirriterade, är det dags att kontakta vården. Ring alltid innan du besöker vården. Då kan mottagningen förbereda ditt besök och se till att du inte smittar andra. Q 15 Vattkoppor är så smittsamt att nästan alla barn får det. Och det är bra. Ju tidigare man får det desto bättre. Den som har haft vattkoppor kan få bältros som äldre, men mor- och farföräldrar får inte bältros av sina vattkoppssjuka barnbarn. TE X T LENA FIEBER FOTO SUSANNE WALSTRÖM Vattkoppor & bältros – så hänger de ihop Det är en myt att äldre kan få bältros från barn som har vattkoppor. Det menar infektionsläkare Lars Lindquist vid Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge. – Myten har nog uppkommit för att vattkoppor och bältros orsakas av samma herpesvirus, varicella zoster. Däremot kan mor- och farföräldrar med bältros smitta barnbarnet så att det får vattkoppor. Så här hänger det ihop: Viruset ger först vattkoppor och ligger sedan vilande kvar i kroppens nervknutor. När man blir äldre och svagare kan det utan anledning vakna till liv igen och ge bältros. Hälften av alla 85-åringar har haft bältros. Det är ovanligt bland yngre. Viruset smittar i luften någon dag före de första utslagen, men vattkoppor är mycket mer smittsamt än bältros. De flesta barn får därför vattkoppor på förskolan. – Vattkoppor är den mest smittsamma infektion vi har. Det räcker med att ett sjukt barn åker hiss i ett flerfamiljshus så är spridningen igång och alla barn i huset får det, säger Lars Lindquist. En del barn får många blåsor, andra får bara några enstaka. Vart tionde barn får till och med vattkoppor utan att det märks. Vattkoppor går för det mesta över av sig självt på en vecka. Barnet smittar inte när blåsorna har torkat in. Klådan kan lindras 16 med kylbalsam eller en avsvalkande dusch. – Det är bra att tvätta huden med tvål och vatten när blåsorna spruckit för att undvika att barnet får hudinfektioner. Man kan även få klåddämpande medicin. Virushämmande läkemedel kan lindra om det ges i tid. Sök genast läkare om du får värk och blåsor i ansiktet, eftersom ögonen och synen kan skadas. – Många klarar sig med smärtstillande läkemedel medan kroppen läker ut. Ju tidigare i livet man får vattkoppor desto lindrigare brukar besvären vara. Därför kan det vara en bra idé att medvetet låta barnen träffa andra barn som bär på viruset. Den som får vattkoppor senare i livet blir ofta sjukare. Blåsorna kan komma i slemhinnor, i mun och på könsorgan. Då finns virushämmande läkemedel som kan dämpa om medicinen ges inom två dygn från de första utslagen. – Men det är inte blåsorna som är det farliga med vattkoppor, utan risken för komplikationer: hjärnhinneinflammation och hjärninflammation. Den risken ökar med åldern och har inget att göra med hur många blåsor man får. Den som haft vattkoppor kan senare i livet få bältros. Bältros-smärtan kan sitta i under lång tid, ibland i flera månader. – Bältros kallas för helveteseld på norska, vilket säger en del om vad det handlar om. En mindre andel personer kan till och med få årslånga och ibland bestående värkbesvär. Den risken ökar med åldern. Det finns inget vaccin mot bältros i Sverige för äldre. Däremot finns det ett vaccin mot vattkoppor, som därmed även skyddar mot bältros. Vaccinet kan dessutom förhindra att en smittad person får vattkoppor om det ges inom två dygn från smittotillfället. – Vaccination rekommenderas till barn med allvarliga sjukdomar som gör att de har nedsatt immunförsvar samt till deras syskon och nära kamrater, efter beslut av ansvarig läkare. – En annan målgrupp för vaccination är tonåringar och vuxna som inte har haft vattkoppor. I synnerhet unga kvinnor som planerar att bli gravida, eftersom nyfödda kan bli svårt sjuka om kvinnan får vattkoppor strax före eller efter förlossningen. Vaccination bör också övervägas till barn med eksem, som ofta får besvärande hudinfektioner av blåsorna. – Det är inte farligt att vaccinera sig i onödan. Men har du haft vattkoppor så skyddar inte vaccinet mot bältros. Då finns viruset redan i kroppen. Q Vårdguiden nr 4 2012 KÄNNETECKEN • Vattkoppor börjar med feber, lätt huvudvärk och trötthet. Efter någon dag kommer kliande utslag som kan spridas över hela kroppen och bli blåsor. Blåsorna torkar in efter några dagar. Mor- och farföräldrar behöver inte oroa sig för att få bältros när barnbarnen har vattkoppor. • Bältros börjar med en plötslig och brännande nervsmärta i huden på en kroppsdel. Efter någon dag kommer tättsittande röda utslag och blåsor, som lägger sig som ett bälte längs en nervbana någonstans på kroppen eller i ansiktet. Man kan även få spridd bältros över hela kroppen om immunförsvaret är kraftigt nedsatt på grund av sjukdom. Bältros ger även lätt feber. ”Myten har nog uppkommit för att vattkoppor och bältros orsakas av samma herpesvirus, varicella zoster.” Vårdguiden nr 4 2012 17 Att leva med hiv I Stockholms län lever drygt 3 000 personer med hiv. Många av dem håller det hemligt, eftersom de inte vet hur omgivningen ska reagera. Kunskapen om hiv är fortfarande begränsad, vilket skapar rädsla. Vet man hur hiv smittar är det enkelt att skydda sig. TE X T ÅSA BOLMSTEDT FOTO SUSANNE WALSTRÖM För 30 år sedan upptäcktes den första personen med hiv i Sverige. Information om den nya sjukdomen som skadar immunförsvaret pumpades ut. Många var rädda för att dö i aids. Men när de nya bromsmedicinerna kom 1996 talades det allt mindre om både hiv och aids. I dag vet många att hiv finns och att det smittar via sex, blod eller från mor till barn under graviditet, förlossning eller amning. Men kunskapen om hur viruset överförs är inte lika utbredd. Många vuxna bär med sig rädslan från 1980- och 90-talen, medan yngre generationer har varierande kunskap beroende på vad de fått lära sig i skolan. – Vet man hur hiv smittar är det inte svårt att skydda sig, säger Peder Ahlin, hivrådgivare på Noaks ark i Stockholm, som arbetar med att förebygga hiv och stödja smittade och deras anhöriga. smittan ska överföras med blod måste det injiceras med en spruta eller ges som blodtransfusion, säger Peder Ahlin. Hiv smittar som mest dels de första veckorna efter att man har fått infektionen, innan immunförsvaret har hunnit bilda antikroppar, dels sent i sjukdomsförloppet då hivviruset skadat immunförsvaret så pass mycket att man får aids. Om immunförsvaret är upptaget med att ta hand om en annan infektion, till exempel en könssjukdom, blir man mer mottaglig för hiv – och mer smittsam om man har hiv. Använder du kondom och någon form av skydd vid oralsex, som slicklapp, och undviker att dela kanyler och sprutor är risken att smittas av hiv minimal. – Ändå fortsätter människor att bli smittade. Det beror på att det händer saker med oss när vi blir förälskade, kåta eller drogHivvirus finns i våra kroppsvätskor: påverkade. Då tar vi större risker. i blod, sperma och försats hos män, Det kan vara värt att komma ihåg att och i blod, slidsekret och bröstmjölk kondom även skyddar mot ångesten hos kvinnor. För att viruset ska spriefteråt, säger Peder Ahlin. das måste det komma i kontakt med Är du orolig för att du kan ha blivit så kallade målceller. De finns i blodet smittad kan du testa dig på vårdcenoch i slemhinnor na – den lite glattraler, ungdomsmottagningar, Sestare huden i våra kroppsöppningar am-mottagningar eller sjukhus. Det – i urinrörsmynningen, ändtarmen, är gratis och du kan vara anonym. Den som har hiv måste slidan, ögonen och munnen. – Även om bromsmedicinerna har dagligen ta sina tabletter under resten av sitt liv. – När en kroppsvätska som ingjort hiv till en kronisk sjukdom i nehåller hiv kommer i kontakt med Sverige är det inte okomplicerat att en slemhinna har viruset möjlighet att ta sig över. få en hivinfektion. Den kräver livslång medicinering, regelbundna kontroller och vaksamhet att inte Därför smittar det vid vaginala, anala och orala samlag, men inte via kyssar, petting, hudkontakt, insmitta andra. Dessutom påverkar den livskvaliteten sektsstick, föremål, mat eller dryck. negativt för många, eftersom det fortfarande är en – Hiv överlever inte utanför kroppen, och för att sjukdom man inte pratar om, säger Peder Ahlin. Q 18 HIV I STOCKHOLM Drygt 3 000 personer i Stockholms län har hiv. Varje år upptäcks ungefär 140 – 200 nya fall. Drygt en tredjedel av dem som diagnosticerades år 2011 smittades i Sverige. Av dem smittades ungefär 90 procent via sex och 10 procent via injicering av narkotika. I Sverige smittas framför allt män som har sex med män, men utomlands är det lika vanligt med heterosexuell smitta. År 2011 fick 33 personer i Stockholm diagnosen aids. MER INFORMATION Läs mer om hiv och aids på Vårdguiden.se. Här hittar du bland annat personliga berättelser, länkar till andra sajter och kontaktuppgifter till vården. Vårdguiden nr 4 2012 TONI FÖDDES MED HIV Det finns en medvetenhet om hiv, men ingen vidare kunskap. Man vet att det smittar via sex, blod eller från mor till barn, men inte hur det går till. Det menar Toni Ros, 23 år och hivpositiv sedan födseln. ”Så länge jag tar mina tabletter varje morgon och kväll mår jag bra och behöver inte vara orolig för att dö.” Hon föddes med hiv. När hon var sju år dog hennes mamma. Men Toni överlevde och fick bromsmediciner. I dag kan läkarna inte längre mäta något hiv-virus i hennes kropp. – Jag är inte sjuk, men jag har en kronisk sjukdom. Så länge jag tar mina tabletter varje morgon och kväll mår jag bra och behöver inte vara orolig för att dö, säger hon. Som liten kände hon sig ensam och onormal. Länge låtsades hon inte om sjukdomen, varken inför sig själv eller inför andra. Några av dem som fick veta blev rädda och ville att hon skulle byta skola eller förbjöd henne att sova över hos dem. – Det var en chock att någon kunde vara rädd för mig, säger Toni. I de tidiga tonåren var det som jobbigast. Hon funderade på frågor om livet, relationer, sex och om hon någonsin skulle kunna få barn. Samtidigt blev det allt mer krävande att bära på hemligheten. Under den här tiden pratade hon mycket med sin kurator och träffade andra ungdomar med hiv som gav henne perspektiv på livet. Till slut bestämde hon sig för att berätta, först för nära vänner och sedan för allt fler. I dag är inte längre hiv något hemskt för Toni. Hon måste använda skydd när hon har sex och får inte resa till vissa länder, i övrigt lever hon som vem som helst. Men hon möter fortfarande fördomar och rädsla. Ingen frågar längre om hon ska dö, men många blir förvånade över att hiv finns i deras närhet, eller så tror de att det är väldigt smittsamt. I bästa fall reagerar den som får veta positivt, frågar och vågar skämta om hiv. – Om du är nyfiken så fråga. Jag är expert och berättar gärna, säger Toni. Q 19 Hösten & hostan Så här års hörs snörvlingar och hostanden överallt – på bussen och tunnelbanan, i klassrum och på jobbet. Är det en simpel förkylning är bästa rådet: Stanna hemma och vila! TE X T HELENE LUMHOLDT ILLUSTR AT ION KENNETH ANDERSSON Den här årstiden är vi många som hostar hela nätterna, och undrar när eländet ska sluta. En klen tröst är att hostan i de allra flesta fall är ofarlig och går över, även om det kan ta sin tid. Bästa rådet är: Stanna hemma och vila, och låt ditt allmäntillstånd avgöra hur och vad du ska göra när du är sjuk. – Det är grundregeln. Om man känner sig hängig ska man inte ut i motionsspåret och springa. Har man feber ska man definitivt ta det lugnt. Man måste låta infektionen ha sin gång och lita på kroppens förmåga till självläkning, säger Christer Norman, distriktsläkare i Salem. – lungcancer och tbc. Men på de allra flesta hittar vi ingenting. En lindrig astma är däremot en vanlig förklaring till långvarig hosta, säger Christer Norman. Honung kan lindra En långdragen hosta kan förstås störa sömnen, då brukar inte ens hostmediciner lindra. – Det finns en studie på barn som tyder på att honungsvatten skulle kunna hjälpa något bättre än hostmedicin, säger Christer Norman. Annars ger han varken särskilt mycket för traditionella huskurer mot förkylningar, eller för apotekens sortiment av hostmediciner. – Förutom att dämpa febern med Alvedon eller liknande brukar vi rekommendera att man dricker mycket. Man förlorar en del vätska när man har feber, och om man hostar slem kan vätska tunna ut slemmet en aning, säger Christer Norman. Det tar i genomsnitt tre veckor för en luftrörskatarr att läka ut. Om du fortsätter att hosta längre än så bör du kontakta vården. Patienter som kommer in med långvarig hosta blir alltid grundligt undersökta. – Vi röntgar alltid lungorna på de här patienterna. Vi tittar efter två allvarliga tillstånd ”En antibiotikakur kan ibland göra mer skada än nytta.” 20 Mykoplasma Det är oftast virus som ligger bakom den envisa hostan och förkylningarna, men ibland kan en bakterie – mykoplasma – vara boven i dramat. Mykoplasmabakterien ger oftast bara en lindrig luftvägsinfektion, med lite feber, hosta och ibland halsont, som går över på en vecka eller två. Men det är svårt att skilja en mykoplasmainfektion från en vanlig virus- infektion, och i nio fall av tio finns det ingen anledning att göra det heller, menar Anders Ternhag, infektionsläkare på Karolinska Universitetssjukhuset Solna. Av dem som smittas av mykoplasma utvecklar dock runt var tionde lunginflammation. – När febern och hostan håller i sig riktigt länge och kanske även blir värre med tiden, när det gör ont i halsen och det är tungt att andas, då kan det vara dags att söka vård. Det är först vid lunginflammation som det lönar sig att ta antibiotika, säger Anders Ternhag. Detsamma gäller om lunginflammationen är orsakad av bakterien pneumokocker. – Men då är insjuknandet oftast mer dramatiskt. Man blir sjuk både hastigare och häftig- are, febern blir högre och man kan få svårt med andningen. När det gör ont vid djupa andetag och man är andfådd ska man definitivt söka vård, säger Anders Ternhag. En del patienter kommer till vårdcentralen och vill ta prov för att se om de har mykoplasma. – Men det är ingen idé att ta prover vid förkylning eller luftrörskatarr. Det är först om vi misstänker lunginflammation som det kan vara aktuellt, säger Christer Norman. Antibiotika Lunginflammation behandlas med antibiotika oavsett om den är orsakad av pneumokocker eller av mykoplasma. Men att man ska ta antibiotika så fort det handlar om infektioner som orsakas av bakterier är ett vanligt missförstånd. Antibiotika har faktiskt liten eller ingen effekt när det gäller att bekämpa många luftvägsinfektioner. – De allra flesta infektioner läker ut på egen hand, och en antibiotikakur kan ibland göra mera skada än nytta. Studier har visat att det inte är någon avgörande skillnad mellan antibiotika och sockerpiller, varken vid öroninflammation hos barn eller vid bihåleinflammation. Utläkning av en akut bronkit, luftrörskatarr, tar runt tre veckor – vare sig man tar antibiotika eller inte, förklarar Christer Norman. Han berättar att varje människa bär på närmare två kilo bakterier. – Det är ofarliga, nyttiga bakterier som hjälper oss med allt ifrån matsmältning till immunförsvar. Och de bakterierna riskerar vi att ta kål på när vi tar antibiotika. Q Vårdguiden nr 4 2012 Vårdguiden nr 4 2012 21 De flesta som får prostatacancer är över 70 år när cancern upptäcks. Men tre fjärdedelar av dem som får sjukdomen dör inte av den. Tvärtom, många blir helt friska. Andra kan leva ett gott liv i många år trots cancern. FOTO: S T UA RT PE A RCE / SC A NPI X 22 Vårdguiden nr 4 2012 Prostatacancer – ny studie ger hopp Prostatacancer är Sveriges vanligaste cancersjukdom. Trots det är metoderna för att upptäcka den i tid inte bra nog. Därför genomförs nu en av världens största vetenskapliga studier för att ta fram nya sätt att diagnostisera sjukdomen. Alla män mellan 50 och 69 år i Stockholms län är inbjudna att delta i studien. TE X T JOHAN ÖBERG Varje år får 10 000 män i Sverige besked om att de har prostatacancer. Om man hittar de tumörer som ska behandlas i tid är chansen att bli frisk god. Därför har man under flera år diskuterat om man ska införa en kontroll, så kallad screening, för män över 50 år. En sådan kontroll skulle kunna innebära att fler cancerfall upptäcks i tid – innan tumören har spridit sig och blivit omöjlig att bota. PSA-test för trubbigt Problemet är att de diagnosmetoder som används i dag är för trubbiga. I dag mäter man ett protein i blodet, psa, för att upptäcka prostatacancer. Har man prostatacancer ökar psa-värdet. Men psa-värdet kan även stiga av andra skäl än cancer, och ibland stiger inte psa-värdet som förväntat fastän det finns cancer. Det här gör att man kan missa cancerfall trots psa-prov, men också att många män skräms upp i onödan, då de inte har sjukdomen. psa-provens osäkerhet gör också att många biopsiundersökningar – där man för in nålar i prostatan för att leta efter en tumör – egentligen görs i onödan. Nya metoder Därför är det viktigt att forskare hittar fler diagnosmetoder som tillsammans kan ge en säkrare bild om en man har prostatacancer eller inte. Helst ska man även tidigt kunna avgöra om cancern är mindre allvarlig och bara behöver hållas under observation, eller om den är aggressiv och kräver snabba insatser. Lyckas man kan en allmän screening av män över 50 år redan om några år bli ett effektivt sätt att hitta prostatacancer i tid. – Ska vi kunna hitta nya metoder krävs en vetenskaplig Två former av prostatacancer rostatan är en valnötsstor körtel som sitter runt urinröret. Här bildas den transportvätska som gör att spermierna kan ta sig fram. Hos de flesta äldre män är prostatan förstorad – det är så vanligt att man kan betrakta det som ett normalt inslag i åldrandet. Men en del får besvär av det – framförallt svårigheter att kissa, något som det går att få hjälp med. Ofta är en prostataförstoring helt godartad, men den kan också bero på en cancertumör i prostatakörteln. De allra flesta är över 70 år när cancern upptäcks. Men tre fjärdedelar av dem som får sjukdomen dör inte av den. Tvärtom blir många helt friska, andra Vårdguiden nr 4 2012 kan leva ett gott liv i många år och avlider av andra orsaker. – Av dem som får prostatacancer har ungefär hälften den aggressiva formen och hälften en lågriskcancer, säger Henrik Grönberg, professor i cancerepidemiologi vid Karolinska Institutet. – Har man en långsamväxande form kan man ofta avvakta, gå på regelbundna kontroller och undvika ingrepp. – Får man den aggressiva formen och cancern inte har spridit sig utanför prostatan är chansen mycket god att bli frisk genom en operation, genom strålning eller ibland både och. – Ingreppen – vare sig man väljer strålning eller operation – kan ge besvärliga biverkningar. Efter operation blir många män impotenta och tappar sexlusten. Om tumören i stället strålas bort påverkas inte alltid potensen, däremot får man ofta problem med att hålla urin och avföring. Man vet att cancertumörer i prostatan är beroende av testosteron. Ibland opererar man därför bort testiklarna eller ger hormoner som stoppar produktionen av testosteron. Detta leder till förlorad sexlust och erektionsproblem. – Om prostatacancern har hunnit sprida sig i kroppen, till lymfkörtlarna och skelettet, finns ingen bot, men man kan ändå hindra fortsatt spridning och lindra symtomen så att patienten kan leva ett bra liv utan smärta i många år, säger Henrik Grönberg. Q 23 FOTO: HEL EN A BLOMQV IST/SC A NPI X ”Prostatacancer i släkten fördubblar risken för att själv drabbas.” studie där många män deltar, säger Henrik Grönberg, professor i cancerepidemiologi på Karolinska Institutet i Solna och den som leder studien, kallad sthlm3. Stor studie sthlm3 är ett samarbete mellan Karolinska Institutet, Stockholms läns landsting och landstinget på Gotland. – Vi kommer att bjuda in alla män i åldern 50 till 69 år i Stockholm och på Gotland, totalt 260 000 personer, att delta. Studien pågår under hela 2013 och 2014. Alla som väljer att delta får en informationsbroschyr, de får svara på en enkät om sig själva och sin livsstil, berätta om det finns prostatacancer i släkten – något man vet fördubblar risken för att själv drabbas – och lämna ett blodprov. Vill man vara med efter att ha fått sin inbjudan är det bara att gå till en av de 50 provtagningscentraler som är med i studien och lämna ett blodprov. – Man behöver inte beställa tid för att lämna blodprovet, säger Henrik Grönberg. – I hälften av blodproven testas enbart psa-nivån, i den 24 andra hälften mäter vi dessutom fem andra proteiner i blodet och ett 90-tal ärftliga faktorer. Deltagarna får inte veta vilken grupp de tillhör. Provsvaren skickas ut med post inom cirka tre veckor. I det provsvar varje deltagare får framgår om: I % 4>6091R=;=:>?,?,.,9.0=O=7P2H/P=06:8809/0=,> ett nytt test om tio år. I % 4>609O=9:=8,7H/P=06:8809/0=,>0??9D???0>? om två år. I % 4>609O=1R=3R5/H/P1P=8,96:9?,6?@;;241?0=?47709 urolog för en inre undersökning, en så kallad biopsi. KONTAKTA VÅRDEN – Vårt mål är att höja precisionen i proven och att inom bara något år bättre kunna skilja mellan aggressiv och icke ,22=0>>4A;=:>?,?,.,9.0=%0>@7?,?0?-74=1R=3:;;9492>A4> färre antal avancerade provtagningar och onödiga operationer, samt ökad livskvalitet och överlevnadschans för dem som drabbas. – Vi hoppas också kunna minska väntetiderna mellan provtagning, utredning och eventuell behandling, säger Henrik Grönberg. Q MER INFORMATION • Om du har symtom som besvärar dig och som tyder på förstorad prostata – kontakta din vårdcentral för att undersöka besvären. • Du kan även få råd av en sjuksköterska dygnet runt, ring Vårdguiden 08-320 100. • Vårdguiden.se/prostatacancer • Vårdguiden.se/sthlm3 • Sthlm3.se Vårdguiden nr 4 2012 Aktuellt i vården FOTO: EMM A L I A NSÉUS VÄNTA INTE FÖR LÄNGE Du ska inte behöva vänta mer än 30 dagar på att få komma till en specialist- läkare, till exempel en ortoped. Om du behöver gå igenom en operation eller annan behandling ska du inte behöva vänta på den mer än 90 dagar. De här rättigheterna har du enligt vårdgarantin i Stockholms läns landsting. BEHÄNDIG HANDBOK Socialstyrelsen har gett ut en praktisk liten handbok, Min guide till säker vård. Vårdgarantikansliet Telefon: 08 - 123 134 00 Telefontid: måndag –fredag 07:30 – 14:00 IL L : JA NE T T E BORNM A RK ER Den beskriver i princip allt du behöver veta om dina rättigheter som patient och hur du själv kan göra för att få en säkrare vård. Plus en hel del annat som kan vara bra att veta om du blir sjuk. Om behandlingar, läkemedel, lagar, hur du kan klaga och mycket annat. Handboken är översatt till tio språk, och finns även i en version på lätt svenska. Den finns också som e-bok, samt inläst på cd, i formatet Daisy 2.0 (för bland andra synskadade). Du kan fråga efter Min guide till säker vård på din vårdcentral eller en annan mottagning. Du kan också beställa den på Socialstyrelsens webbplats, www.socialstyrelsen.se. Då kostar den 30 kronor inklusive porto. Du kan även ladda ner den som pdf på samma ställe – då kostar den inget. Ring Vårdgarantikansliet Om du har fått vänta för länge på ditt läkarbesök eller din operation, och vill använda dig av vårdgarantin, kan du kontakta Vårdgarantikansliet. Där får du hjälp att hitta en vårdgivare som har kortare väntetid. Men om du vill komma till en särskild specialist eller bli opererad på en särskild mottagning, och de har lång väntetid, då gäller inte vårdgarantin. Du måste vara beredd att välja en annan vårdgivare om du vill använda dig av vårdgarantin. På Vårdguiden.se kan du se vilka mottagningar som har kortast väntetid till operation, till exempel om du behöver operera ögonen på grund av grå starr eller om du ska få en knä- eller höftprotes. Inom några områden kan du även jämföra de olika klinikernas medicinska resultat och se hur andra patienter har bedömt den vård de har fått. Gå till Vårdguiden.se och sök på ”Väntetider” och ”Jämför mottagningar”. TAR DU RÄTT LÄKEMEDEL? NyaMINA VÅRDKONTAKTER FOTO: GR A FFOTO Du som brukar använda Vårdguidens praktiska e-tjänst Mina vårdkontakter får en trevlig överraskning nu i december! Då får tjänsten en helt ny design. Alla som har en dator med internet kan använda Mina vårdkontakter. Du kan logga in antingen med e-legitimation eller med en personlig kod kombinerad med ett sms. Tanken med den nya designen är att det ska bli ännu enklare att använda Mina vårdkontakter, som Vårdguiden nr 4 2012 till exempel att boka om tider eller förnya recept. Nya Mina vårdkontakter är också uppbyggd så att det ska bli lättare för personer med olika funktionshinder, till exempel synskadade, att använda tjänsten. Sidorna kan också anpassas till olika typer av skärm, som mobil eller surfplatta. Det ska också gå att logga in med hjälp av mobilt bank-id. Du hittar Mina vårdkontakter på Vårdguiden.se. Du som är 75 år eller äldre och tar mer än fem olika mediciner har möjlighet att få en genomgång av dina läkemedel tillsammans med den som ansvarar för din vård, vilket oftast är din husläkare. Fråga gärna efter en läkemedelsgenomgång om du misstänker att du har biverkningar eller problem av dina läkemedel. När läkemedelsgenomgången är klar ska du få en uppdaterad läkemedelslista som du tar med när du söker vård. Syftet med genomgången av dina läkemedel är att du ska få en läkemedelsbehandling som är skräddarsydd för just dig utan eventuellt onödiga eller olämpliga läkemedel. Läkemedelsgenomgången görs normalt vid ditt ordinarie besök hos din husläkare, men du kan också be om att få en läkemedelsgenomgång. Om du har hemsjukvård går du och din läkare igenom dina läkemedel vid ett särskilt läkarbesök. 25 PROVSVAR – vad är normala värden? ”Provsvaren ser bra ut. Allt är normalt.” Det är vad vi helst vill höra efter ett läkarbesök med provtagningar. Men vad är egentligen normala värden? TE X T EVELYN PESIK AN Det finns människor som är fullt friska, fastän deras värden ligger utanför normalvärdet. Och tvärtom – en patient kan vara sjuk trots att provvärdena är normala. Det är inte så enkelt att bedöma vad som är normalt och inte. Så ta värdena här intill med en nypa salt – även om du ligger under eller över normalvärdena behöver det inte vara någon fara. Prover för säkerhets skull En del patienter vill gärna att läkaren ska beställa många olika prover, för säkerhets skull. I själva verket kan det vara en osäker metod. – Det är bättre att bara ta just de prover man behöver för att kunna fastställa vad patienten lider av. Syftet med att ta prover är att utesluta eller stärka misstanke om sjukdom, säger Thomas Wohlin, specialistläkare i allmänmedicin och verksamhetschef för Kista vårdcentral. – Att ta många olika prover kan förvirra mer än hjälpa, eftersom man alltid kan hitta värden som ligger utanför normalvärdena men som inte har med patientens sjukdom att göra. Men det betyder inte att vårdcentralerna ska vara snåla med att ta prover. Det kan vara bra att passa på att ta en del enkla prover när patienten ändå är på plats, för att kunna upptäcka vissa sjukdomar tidigt. Diffusa symtom Hos en patient med lite diffusa symtom som trötthet och frusenhet kan blodprover avslöja om det beror på blodbrist, järnbrist eller en sköldkörtelrubbning. Hos patienter med diabetes och hjärt-kärlsjukdomar kontrollerar man regelbundet blodsockerhalter, blodfetter och njurfunktionsvärden. Blodtrycket är viktigt att hålla under kontroll för de flesta av oss. Är du under 40 år och normalviktig räcker det att mäta blodtrycket var 3:e till 5:e år, så länge trycket är normalt. För den som är över 40 kan det vara bra att kontrollera trycket lite oftare, i synnerhet om man dessutom bär på några extra kilon och kanske sitter stilla mycket. – Oavsett vilka prover man tar är det viktigt att läkaren tar sig tid att förklara provsvaren och vad de betyder för patienten, säger Thomas Wohlin. Det gäller vare sig värdena är ”normala” eller inte. Q 26 Vårdguiden nr 4 2012 FOTO: DENN Y LORENT ZEN En del patienter vill gärna ta många olika prover – för säkerhets skull – men det kan ofta förvirra mer än hjälpa. FOTO: JENS MOHR sen diabetes. Hos personer som inte har diabetes ligger blodsockret under 5,6 mmol/l. Området mellan 5,6 och 6,9 kallas nedsatt tolerans mot glukos, vilket innebär att du löper risk att utveckla diabetes. CRP-snabbsänka VANLIGA PROVER & VÄRDEN URINPROVER Med en sticka i urinprovet kan man mäta halten av socker och ketoner i urinen. Höga halter kan tyda på diabetes. Om urinprovet innehåller blodkroppar, nitrit eller bakterier kan det tyda på en urinvägsinfektion. Om man behöver få reda på vilka bakterier det rör sig om måste man göra en odling. Kreatinin är ett ämne som bildas i muskulaturen och som utsöndras via urinen. Förhöjt kreatininvärde kan tyda på försämrad njurfunktion. Muskulösa personer kan ha något högre värden utan att njurfunktionen är försämrad. Normalvärde: Under 100. BLODTRYCK Man mäter det högsta och det lägsta trycket i en pulsåder. Systoliskt blodtryck är det högsta trycket under ett hjärtslag, då hjärtat pumpar ut blodet. Diastoliskt blodtryck är det lägsta trycket, då hjärtat slappnar av och fylls med nytt blod. Blodtrycket mäts i millimeter kvickVårdguiden nr 4 2012 silver (mmHg). Man brukar grovt ange att det systoliska trycket normalt inte ska överstiga 140 mmHg och att det diastoliska trycket inte ska överstiga 90 mmHg. Det kan även skrivas som 140/90 mmHg och uttalas 140 över 90. Blodtrycket stiger något med ökande ålder. Blodtryck högre än 140/90 mmHg, som uppmätts vid mer än ett tillfälle, brukar räknas som förhöjt blodtryck. BLODPROVER crp, C-reaktivt protein, ingår i immunförsvaret. Vid en infektion eller inflammation ökar halten av crp i blodet. crp-värdet bedöms i förhållande till vilka symtom man har, hur länge man har varit sjuk och hur man mår rent allmänt. Därför är det svårt att ange någon gräns för när crp är för högt. SR, eller sänkan, tas inte så ofta numera. Ett blodprov får stå i ett rör och man mäter efter en timme hur hög ”stapeln” av blodplasma är. Det som avgör hur hög sänkan blir är hur mycket de röda blodkropparna klumpar ihop sig nertill. Klumpar de sig mycket blir sänkan hög. Sänkan kan variera på grund av olika sjukdomstillstånd, graviditet, p-piller med mera. Hb, även kallat blodvärde, mäter hal- Kolesterolvärdet mäter blodfetterna ten av hemoglobin (blodets färgämne, som transporterar syre i kroppen). Hb-värdet visar om man har blodbrist, vilket är under 130 för män, under 120 för kvinnor och under 115–120 för män och kvinnor över 80 år. och kan delas in i hdl som är ”det goda” kolesterolet, och ldl som utgör ”det onda”. Om kolesterolvärdet är under 5,0 är det normalt. Mellan 5,0 och 6,4 är det lätt förhöjt, mellan 6,5 och 7,9 måttligt förhöjt och över 8,0 uttalat förhöjt. Fördelningen mellan det goda och det onda kolesterolet är intressant främst hos den som har ett måttligt förhöjt värde, det vill säga över 6,5. Q Lpk (leucocytpartikelkoncentration) mäter halten av vita blodkroppar. Värdet kan stiga vid vissa infektioner. Normalvärdet ligger mellan 4,0 och 9,0. Glukos, eller blodsocker. Provet ska tas på fastande mage eftersom kosten påverkar blodsockret. Om du vid två provtillfällen har 7,0 mmol/l (millimol per liter) eller mer får du diagno- MER INFORMATION Läs mer om prover och provsvar på Vårdguiden.se/blodprov 27 Lär dig upptäcka stroke i tid Varje sekund räknas. Tillsammans kan vi rädda liv. Ring 112 vid tecken på stroke.
© Copyright 2024