1. No category

Årets tema är fotens biomekanik, där så mycket som tre fjärdedelar av
befolkningen har besvär som är relaterade till detta och de flesta vet inte ens om det.
Många gånger är det fotterapeuter som upptäcker förändringar på fötterna
som kan tyda på biomekanisk dysfunktion.
Historik
Fotens biomekanik har enligt historien undersökts och analyserats sedan tiden före Aristoteles (384 f Kr–322 fKr).
Vi tar mellan 8 000 och 10 000 steg per dag och summerar vi
detta under en livstid går vi fyra varv runt jorden. När vi springer kan belastningen öka upp till 3–6 gånger kroppstyngden och
mätningar på barns fötter visar att den sammanlagda belastningen på foten kan uppgå till en miljon kilo under en hel dag.
I slutet av 1800-talet utvecklades en mätutrustning för kartläggning av trycket under foten (pedibarografi) där gummi och
bläck kombineras för att mäta fotens höga och låga tryckområden. En spegellåda är ytterligare ett enkelt alternativ. Idag kan
man även på elektronisk väg med en platta/matta kombinerat
med en dator som analyserar krafter och påfrestningar, mäta,
analysera och därefter bedöma plantar kontakt. Då fotografiet
slog igenom och senare videon, har man granskat fotens funktion och förändringen av dess olika segment under en stegrörelse. För att ytterligare förstå fotens funktion har man senare
lagt till EMG (elektromyografi) som en åtgärd. Detta för att
mäta, analysera och utvärdera muskelaktiviteten.
Hur vanligt är det med biomekanisk dysfunktion i foten?
Idag går vi mer på hårda platta underlag med skor jämfört med
förr när vi sprang barfota ute i naturen. Detta har medfört att
80 procent av västvärldens befolkning idag har instabila pronerade fötter, 15 procent är neutralt stabila och cirka 5 procent är
supinerade och stabila. I de länder där människan fortfarande
går barfota (Papa, Nya Guinea) existerar nästan inte överpronationen dvs. mindre än 5 procent av befolkningen lider av det.
Överpronation, som är vanligast, ger upphov till framför allt
två olika typer av sekundära besvär:
s Fotförlängning: Fotens längd i skon varierar mellan belastat och obelastat läge. I
en gångrörelse är belastningen vid isättningen av foten 2 gånger kroppstyngden
och den ökar vid löpning till 3–6 gånger
kroppstyngden. Denna belastning ger en
rörelse som förlänger foten 1–2 cm inne i
skon. Friktion uppstår mot hud och knölar
samt en överbelastning av fotens senor på
undersidan.
s Ökad Q-vinkel i knät: Vid gångrörelsen belastas foten och ett ökat tryck uppstår på den mediala sidan
av foten. Detta ger i sin tur upphov till att fot och underben
www.fotforbundet.com
Fothälsodagen 8 maj 2012
faller in vilket ger en ökad vinkel i språngbensleden
(talucruralleden) som i sin tur ger en Q-vinkel i
knät. En ökad belastning på det längsgående fotvalvet och stortåleden uppstår även i och med att
tyngdpunkten ändras.
Vilka diagnoser förekommer vid
biomekanisk dysfunktion i foten?
Fotförlängningen som ger friktion gentemot huden inne i skon samt överbelastningen av fotens senor på fotens undersida orsakar/förvärrar följande:
s
s
s
s
s
s
s
s
s
s
s
0LANTAR&ASCIIT
(ØLSPORRE
(AMMART»
(ALLUX6ALGUS
+NšLAR0UMP"UMPS
.AGELTR»NG
3»RSOMINTELØKER
"L»NAGEL
"ENHINNEINmAMMATION
(ØLSENEBESVØR
(YPER(YPOMOBILITETIFOTENSLEDER
Det ökade mediala trycket på foten vid
pronation ger en ökad belastning och inskränkt rörlighet i stortåleden och en snedbelastning i fotens leder
som därefter fortplantar sig uppåt via språngbensleden. Detta ger
UPPHOVTILLENšKAD1VINKELIKNØTSOMISINTURGERETTmERTAL
sekundära besvär och smärtor i övriga rörelseapparaten som fot,
knä, höftled, ländrygg, axlar och nacke.
De vanligaste orsakerna är:
s ™VERVIKT6ILKENšKARIHELAVØSTVØRDEN
s %RGONOMIv$»LIGAvSKORSULOR
(Kvinnor har fyra gånger mer problem än män.)
s 0ROBLEMMEDFETTKUDDENUNDERHØLBENET
Påverkar indirekt fotens rörelse i skon.
s 5NDERLAGETVIG»ROCHSPRINGERP»ØRFšRH»RT
(»RDAREUNDERLAGGERENšKAD
pronation.
s -OTORISK.EUROLOGISKSKADA
s v&ELAKTIGD»LIGvG»NGELLERFELAKTIGT
dåligt löpsteg.
Vi måste visa att vi finns, vi måste visa fram fötterna, vi måste visa framfötterna!
www.fotforbundet.com
Följande tecken kan en fotterapeut uppmärksamma:
s 2ODNADER OCH FšRH»RDNADER P» FšTTERNA SOM ORSAKATS AV
friktion.
s 3KORSOMSLITSSNETT
s 'ENOM ATT RITA AV FOTEN P» ETT PAPPER BELASTAT RESPEKTIVE
obelastat syns fotförlängningen.
s .ØRKNØNABšJSSERMANTYDLIGTHURMALLEOLERNANØRMARSIG
varandra och Q-vinkeln i knäna ökar. Detta märks tydligare
vid knäböj på ett ben och särskilt när det upprepas upp till
fem gånger.
s 6IDNORMALBELASTNINGST»ENDESKASTORT»LEDENVARAmEXIBEL
OCHLØTTATTDORSALmEKTERA
Hur kan en fotterapeut åtgärda/behandla och förebygga
biomekanisk dysfunktion i foten?
s "EHANDLAFšRSTOCHFRØMSTMEDTRADITIONELLFOTV»RDDE»KOM
mor som uppkommit, t ex förhårdnader och sår.
s "EHANDLAINSKRØNKTRšRELSEIFOTENSOLIKALEDERMEDARTIKUlering/mobilisering.
s 2EKOMMENDERAOLIKATRØNINGSšVNINGARSOMšKARRšRLIGHEten i lederna i foten, t ex barfotagång på ojämnt underlag.
s &OTFšRLØNGNINGENOCHSNEDBELASTNINGENKANFšREBYGGASOCH
behandlas med tejpning, inläggssula och skoråd.
är det extra viktigt att den mediala sidan av skoväggen är förstärkt så att den förhindrar att talus och calcaneus lutar inåt
vilket ger upphov till en ökad Q-vinkel i knät. När det gäller
skons dämpning, så ger en hög halt av gummi i bottensulan bra
stötdämpning, den ger också bra fäste på snö och is. Om patienten/klienten har knölar på fötterna måste detta beaktas och
han/hon bör inte använda trånga skor. För att minska risken
för ytterligare friktionsbesvär behöver skorna ibland lästas ut
för att ge plats för foten.Viktigt är också att
skorna knyts så att inte foten kan vackla och
åka runt inne i skon. Det är bra att byta skor
någon/några gånger varje dag. Att använda
bra skor är extra viktigt vid stora
belastningar som t ex vid
idrott och löpträning.
Jan Royson
legitimerad naprapat
+Ë,,/2: International Federation of Podiatrists, American Podiatric Medical
!SSOCIATION.ORTHWEST0ODIATRIC,ABORATORY7ASHINGTON53!
Ordlista biomekanik
Notering skor: Det är oerhört viktigt att man är noga och proVARUTRØTTSTORLEKOCHBREDDNØRMANKšPERNYASKOR3KORNAS
uppbyggnad och ergonomi har stor betydelse för fotens biomekaniska funktion.
"RA SKOR SKA VARA VRIDSTYVA OCH KUNNA BšJA SIG P» SAMMA
ställe som foten dvs. jäms med stortåleden. Vid överpronation
2šRELSELØRA"IOMEKANIKSTUDERAROCHANALYSERARMEKANISKAPROBLEMIORGANISKABIOLOGISKASYSTEM5TG»NGSPUNKT
för dessa analyser är mekaniska lagar, som används för att
studera vilken inverkan krafter har på levande vävnad.
Calcaneus
(ØLBEN
Dorsal
Anatomisk term som betecknar läge i eller riktning mot
ryggen.
EMG
Elektromyografi, metod för undersökning av den elektriska aktiviteten i skelettmuskulaturen.
Lateral
Anatomisk term som anger ett läge åt sidan i kroppen,
räknat från mittlinjen.
Malleoler
Malleol, anatomisk term för ankel, dvs. yttre eller inre
fotknöl, som utgörs av vadbenets resp. skenbenets nedre
ändar.
Medial
Inom anatomin term som anger ett läge in mot kroppens
mittlinje, i motsats till lateral.
Ortos
Term för ortopedisk stödanordning (inläggssula/bandage) som rätar ut eller förhindrar felställningar i rygg och
extremiteter samt stöder vid fraktur eller förlamning.
Plantar
Läge eller riktning mot fotsula. Motsats till dorsal.
Plantar fasciit )NmAMMATIONIPLANTARFASCIANSINFØSTNINGIHØLBENET)H»Lfoten sitter en bred och tjock sena som kallas plantarfasCIAN3ENANFØSTERIHØLBENETP»UNDERSIDANAVFOTENOCHØR
ett viktigt stöd för foten.
Pedibarografi En mätutrustning för kartläggning av trycket under plantarfoten.
Pronation
Anatomisk term som anger en lyftning av den yttre fotranden så att fotsulan vrids nedåt–utåt.
Supination
Anatomisk term för en lyftning av inre fotranden (stortåsidan) så att fotsulan vänds inåt.
Talus
3PR»NGBEN
Q-vinkel
Ett mått för knäskålens position i förhållande till lårets
axel. En Q-vinkel över 15 grader innebär en ökad risk för
instabilitet i knäleden.
Biomekanik
+Ë,,/2NE, 1177.se, Wikipedia, nätet
Vi måste visa att vi finns, vi måste visa fram fötterna, vi måste visa framfötterna!
www.fotforbundet.com
form: ingse & co
Notering inläggssulor: 4ROTSATTDETIDAGØRM»NGAmERSOMHAR
inläggssulor i förebyggande eller behandlande syfte jämfört med
för tio år sedan så är det ändå bara en bråkdel av alla som skulle
BEHšVAINLØGGI3VERIGE6ØRTATTBEAKTAØRATT mer än 80 procent
av befolkningen har instabila pronerade fötter och besvären ökar
i takt med överviktsproblemen.
Vid mätningar som gjorts på fötter som blivit gipsavgjutna i
ett obelastat läge visar det sig att majoriteten får samma form
på sitt inlägg, trots att de har avgjutits individuellt, om de har
en snarlik hälbredd/skostorlek. Detta har resulterat i att många
patienter numera blir hjälpta direkt av sin fotterapeut med en
prefabricerad sula som de får tillpassad i samband med sitt besök. Med prefabricerade inläggssulor inklusive individuell utprovning blir kostnaden endast 1/3 för köparen jämfört med
individuellt obelastade avgjutna sulor med utprovning. Patienten behöver mycket sällan gå vidare till andra specialister inom
vården för att få en individuellt avgjuten/scannad inläggssula
när de fått en individuellt tillpassad prefabricerad sula. Observera, när en fot avgjuts för ett inlägg ska detta ske utan belastning, annars riskeras att den biomekaniska felställningen
vFšLJERMEDvTILLDENNYASULAN%NINLØGGSSULASKAGEETTBIOMEkaniskt stöd för lederna samtidigt som fotens muskulatur ska
kunna arbeta för att inte muskelatrofi ska uppstå.