SÅGVERKSTIDEN - Tossögården Järpen
Järpen 1885 med Tossösågen och Husåsågen. SÅGVERKSTIDEN När mellanriksbanan Ånge-Trondhjem invigdes 1882 öppnades västra Jämtland för industrialisering. På kort tid byggdes ett stort antal sågverk. 1886– 1888 uppfördes även en sulfitfabrik i Järpen. 1957 lades sulfitmassatillverkningen ned. Huså Bruk hade brutit kopparmalm på Åreskutan sedan tidigt 1700-tal. År 1884 övertog bolaget den s k Brattsågen i Järpen. Den hade uppförts omkring 1880 av norrmannen Edvard Bratt. År 1890 ersattes den av en ny ångsåg, Husåsågen. Under de 20 åren närmast efter järnvägens öppnande var 19 kommersiella sågverk i drift för kortare eller längre tid inom vad som idag utgör Åre kommun. Ytterligare tre sågverk uppfördes i Järpen eller i dess omedelbara närhet. De blev alla relativt kortlivade, men bidrog ändå till att Järpen omkring 1890 utgjorde centrum för sågverksindustrin i västra Jämtland. I Svensta uppförde T Halldin redan under 1840-talet ett vattendrivet verk. Under några år omkring 1890 drev Miller en ångsåg i Svensta. Även Mosågen vid Gulå började som en liten vattensåg. 1880 med kolmila och Tossösågen. Tossösågen i Järpen uppfördes 1883 av Halldin. Verket såldes 1890 till Huså Bruk, som lade ned det när den nya ångsågen byggdes samma år. Sågverksdöden kom tidigt till västra Jämtland. År 1904 började produktionen av sågat virke i regionen att falla, och några år senare hade alla verk stängts. (Ur ”Papper och Massa” av C Valeur) Framtagen i samarbete med Åre kommun med hjälp av Naturvårdsverkets statliga bidrag för kommunal och lokal naturvård Husåsågen SÅGVERKSCENTRUM Ytterligare tre sågverk uppfördes och bidrog till att Järpen omkring år 1890 blev centrum för sågverksindustrin i västra Jämtland. År 1886 grundades Hjerpens Cellulosafabrik av The Flodquist Patent Sulphite Co. Ltd. Bolaget ändrade efter kort tid sitt namn till The Sulphite Pulp Mill Co of Scotland. Fabriken förstördes år 1894 av en brand. Fabriken återuppfördes och togs i bruk året därpå. År 1901 brann även den nya fabriken ner till grunden, men byggdes upp igen. År 1884 övertog Huså Bruk den s.k. Brattsågen i Järpen, som uppförts omkring 1880 av Edvard Bratt. År 1890 ersattes den av en ny ångsåg, Husågen, som byggdes intill det äldre sågverket. Tossösågen uppfördes 1883 av Thor Halldin. Sågverket såldes redan 1890 till Huså Bruk, som lade ner det, när ångsågen byggdes. Utvecklingen i Järpen började med järnvägen 1881. Då fanns två gårdar Notvallen och Lillvallen. Järnvägsstationen fick namnet Hjerpen. Samhället började snabbt att växa med de nya sågverken på Tossön. Det byggdes också en kraftstation och Järpen blev 1888 en av de första orterna i Sverige med elektriskt ljus från vattenkraft. Framtagen i samarbete med Åre kommun med hjälp av Naturvårdsverkets statliga bidrag för kommunal och lokal naturvård Åreälven flottning FLOTTNINGSTIDER I JÄRPEN Flottning hade en grundläggande betydelse för utveckling av sågverksindustrin. Länsstyrelsen ansvarade för flottningslederna. Urskogen avverkades och flottades på Järpströmmen eller Indalsälven till Järpen. Till Gulåviken i Liten flottades timmer från Indalsälvens biflöden. Bäckflottningen krävde många arbetare för att rensa stränderna och bygga timmerrännor, så att inte timrets skulle fastna vid stränderna och bilda brötar. Flottningen upphörde i slutet av 1960-talet. Framtagen i samarbete med Åre kommun med hjälp av Naturvårdsverkets statliga bidrag för kommunal och lokal naturvård Militärövning BROAR OCH KRISTIDER Broarna över Järpströmmen har haft stor militär betydelse och försvarats i alla tider. Den första bron uppfördes omkring 1570, men brändes upp under den svenska ockupationen av Jämtland 1611–1613. Hjerpe Skans anlades för att försvara övergångsstället vid Järpströmmen. När Jämtland kommit till Sverige byggdes en ny skans 1677 med ett blockhus av sten på en bergknalle högre upp och en krutkällare bredvid. Under de tider som svenskar inte ockuperade Jämtland var Hjerpe Skans övergiven. Vid general C.G. Armfeldts fälttåg mot Norge 1718 reparerades skansen och bemannades. Förbindelsegången mellan övre och nedre skansen förstördes 1886, när man började bryta berg för att hämta byggmaterial till den nya cellulosafabriken. Andra bron byggdes 1712 och fördärvades av islossning 1716, men återuppbyggdes och stod kvar till 1781. Då byggdes istället en pålbro, men den raserades 1787. Omkring 1860 byggdes en träbro ungefär där dagens bro ligger mellan Järpen och Tossön. På Tossön finns en enkel militär befästning från unionskrisen 1905 mellan Sverige och Norge. När norrmännen lämnade unionen planlades från svensk sida anfall mot Norge. För att säkerställa möjligheterna att genomföra planen var det viktigt att behärska och skydda järnvägen och landsvägarna mot Norge. En pluton nyttjade stridsställningen på Tossön, när Jämtlands Fältjägarregemente försvarade järnvägsbroar och viktiga punkter längs landsvägarna. Framtagen i samarbete med Åre kommun med hjälp av Naturvårdsverkets statliga bidrag för kommunal och lokal naturvård Tossögårdens trädgård TRÄDGÅRD VÄCKS TILL LIV På Tossögården har den gamla trädgården väckts till liv. Flera växtplatser har växt igen. Terrassodlingens stenmurar har under årtionden dolts under sly och ogräs. Frön har spridits och bärbuskar växt upp och gömts i vildvuxna buskage. Växtplatser har återskapats för plantering och sådd genom markberedning och kultivering. Stenmurar omkring terrasser har återställts. Gamla kulturväxter har samlats in från torp och gårdar för att passa in i växtzonen. Omkring utesittplatsen har planterats en häck och äldre rosor. I ett stenparti har planterats fleråriga perenna växter. Rabarber, pepparrot och bärbuskar av äldre sorter har planterats på den översta terrassodlingen. En terrass har iordningställts för odling av rotsaker, potatis och kålrötter. På sista terrassen planeras ärter och blommor. Framtagen i samarbete med Åre kommun med hjälp av Naturvårdsverkets statliga bidrag för kommunal och lokal naturvård Utsikt över Indalsälven mot Ristafallet och Välliste STORSLAGEN FJÄLLNATUR Vacker utsikt och orörd fjällnatur är efterlängtade höjdpunkter för den som söker rofylld avkoppling. Många strövar på Tossöns naturstigar som växelvis går genom högväxt tallskog, öppen ängsmark och nära Indalsälvens stränder, där tystnaden bara störs av fågelliv och bävrar som plaskar i vattenbrynet. Här finns både intressant flora och ett rikt djurliv. Tossöstigen visar vägen till vindskyddet på Tossöknippens högsta punkt 358 möh. Härifrån är det en storslagen utsikt över Indalsälvens deltalandskap. Indalsälvens källflöde börjar vid landets sydligaste glaciär i Helagsfjällen. Vattnet rinner genom flera forsar och fall innan det når ett av landets största vattenfall, Ristafallet, som ligger en kort bit uppströms från Tossön. Tossöknippen är en del av den rullstensås som bildar Tossön och fungerar som vattendelare mellan Järpströmmen och Indalsälven. Rullstensåsen följer Litens botten och sticker upp som små holmar hela vägen från Mörsil. Från Tossöknippen skymtar Anaris- och Lunndörrsfjällen och flera andra fjälltoppar som finns på gränsen mellan Jämtland och Härjedalen. I fonden ligger Ottfjället 1 265 möh och Välliste 1 025 möh. Framtagen i samarbete med Åre kommun med hjälp av Naturvårdsverkets statliga bidrag för kommunal och lokal naturvård
© Copyright 2024