Järpen 1885 med Tossösågen och Husåsågen.
SÅGVERKSTIDEN
När mellanriksbanan Ånge-Trondhjem invigdes
1882 öppnades västra Jämtland för industrialisering.
På kort tid byggdes ett stort antal sågverk. 1886–
1888 uppfördes även en sulfitfabrik i Järpen. 1957
lades sulfitmassatillverkningen ned.
Huså Bruk hade brutit kopparmalm på Åreskutan
sedan tidigt 1700-tal. År 1884 övertog bolaget den
s k Brattsågen i Järpen. Den hade uppförts omkring
1880 av norrmannen Edvard Bratt. År 1890 ersattes
den av en ny ångsåg, Husåsågen.
Under de 20 åren närmast efter järnvägens
öppnande var 19 kommersiella sågverk i drift för
kortare eller längre tid inom vad som idag utgör
Åre kommun.
Ytterligare tre sågverk uppfördes i Järpen eller i
dess omedelbara närhet. De blev alla relativt kortlivade, men bidrog ändå till att Järpen omkring
1890 utgjorde centrum för sågverksindustrin i
västra Jämtland. I Svensta uppförde T Halldin
redan under 1840-talet ett vattendrivet verk.
Under några år omkring 1890 drev Miller en ångsåg i Svensta. Även Mosågen vid Gulå började som
en liten vattensåg.
1880 med kolmila och Tossösågen.
Tossösågen i Järpen uppfördes 1883 av Halldin.
Verket såldes 1890 till Huså Bruk, som lade ned
det när den nya ångsågen byggdes samma år.
Sågverksdöden kom tidigt till västra Jämtland. År
1904
började produktionen av sågat virke i regionen att
falla, och några år senare hade alla verk stängts.
(Ur ”Papper och Massa” av C Valeur)
Framtagen i samarbete med Åre kommun med hjälp av
Naturvårdsverkets statliga bidrag för kommunal och lokal naturvård
Husåsågen
SÅGVERKSCENTRUM
Ytterligare tre sågverk uppfördes och bidrog till
att Järpen omkring år 1890 blev centrum för
sågverksindustrin i västra Jämtland.
År 1886 grundades Hjerpens Cellulosafabrik av
The Flodquist Patent Sulphite Co. Ltd. Bolaget
ändrade efter kort tid sitt namn till The Sulphite
Pulp Mill Co of Scotland. Fabriken förstördes år
1894 av en brand. Fabriken återuppfördes och
togs i bruk året därpå. År 1901 brann även den nya
fabriken ner till grunden, men byggdes upp igen.
År 1884 övertog Huså Bruk den s.k. Brattsågen
i Järpen, som uppförts omkring 1880 av
Edvard Bratt. År 1890 ersattes den av en ny
ångsåg, Husågen, som byggdes intill det äldre
sågverket. Tossösågen uppfördes 1883 av Thor
Halldin. Sågverket såldes redan 1890 till Huså
Bruk, som lade ner det, när ångsågen byggdes.
Utvecklingen i Järpen började med järnvägen 1881.
Då fanns två gårdar Notvallen och Lillvallen.
Järnvägsstationen fick namnet Hjerpen. Samhället
började snabbt att växa med de nya sågverken på
Tossön. Det byggdes också en kraftstation och
Järpen blev 1888 en av de första orterna i Sverige
med elektriskt ljus från vattenkraft.
Framtagen i samarbete med Åre kommun med hjälp av
Naturvårdsverkets statliga bidrag för kommunal och lokal naturvård
Åreälven flottning
FLOTTNINGSTIDER I JÄRPEN
Flottning hade en grundläggande betydelse för
utveckling av sågverksindustrin.
Länsstyrelsen ansvarade för flottningslederna.
Urskogen avverkades och flottades på
Järpströmmen eller Indalsälven till Järpen.
Till Gulåviken i Liten flottades timmer från
Indalsälvens biflöden. Bäckflottningen krävde
många arbetare för att rensa stränderna och bygga
timmerrännor, så att inte timrets skulle fastna vid
stränderna och bilda brötar.
Flottningen upphörde i slutet av 1960-talet.
Framtagen i samarbete med Åre kommun med hjälp av
Naturvårdsverkets statliga bidrag för kommunal och lokal naturvård
Militärövning
BROAR OCH KRISTIDER
Broarna över Järpströmmen har haft stor militär
betydelse och försvarats i alla tider. Den första
bron uppfördes omkring 1570, men brändes upp
under den svenska ockupationen av Jämtland
1611–1613. Hjerpe Skans anlades för att försvara
övergångsstället vid Järpströmmen.
När Jämtland kommit till Sverige
byggdes en ny skans 1677 med ett
blockhus av sten på en bergknalle
högre upp och en krutkällare bredvid.
Under de tider som svenskar inte
ockuperade Jämtland var Hjerpe
Skans övergiven.
Vid general C.G. Armfeldts fälttåg
mot Norge 1718 reparerades skansen
och bemannades. Förbindelsegången mellan
övre och nedre skansen förstördes 1886, när man
började bryta berg för att hämta byggmaterial till
den nya cellulosafabriken.
Andra bron byggdes 1712 och fördärvades av islossning 1716, men återuppbyggdes och stod kvar till
1781. Då byggdes istället en pålbro, men den raserades
1787. Omkring 1860 byggdes en träbro ungefär där
dagens bro ligger mellan Järpen och Tossön.
På Tossön finns en enkel militär befästning från
unionskrisen 1905 mellan Sverige och Norge. När
norrmännen lämnade unionen planlades från
svensk sida anfall mot Norge. För att säkerställa
möjligheterna att genomföra planen var det
viktigt att behärska och skydda järnvägen och
landsvägarna mot Norge. En pluton nyttjade
stridsställningen på Tossön, när Jämtlands Fältjägarregemente försvarade järnvägsbroar och
viktiga punkter längs landsvägarna.
Framtagen i samarbete med Åre kommun med hjälp av
Naturvårdsverkets statliga bidrag för kommunal och lokal naturvård
Tossögårdens trädgård
TRÄDGÅRD VÄCKS TILL LIV
På Tossögården har den gamla trädgården
väckts till liv. Flera växtplatser har växt igen.
Terrassodlingens stenmurar har under årtionden
dolts under sly och ogräs. Frön har spridits och
bärbuskar växt upp och gömts i vildvuxna buskage.
Växtplatser har återskapats för plantering och
sådd genom markberedning och kultivering.
Stenmurar omkring terrasser har återställts. Gamla
kulturväxter har samlats in från torp och gårdar för
att passa in i växtzonen.
Omkring utesittplatsen har planterats en häck och
äldre rosor. I ett stenparti har planterats fleråriga perenna växter. Rabarber, pepparrot och bärbuskar
av äldre sorter har planterats på den översta
terrassodlingen. En terrass har iordningställts för
odling av rotsaker, potatis och kålrötter. På sista
terrassen planeras ärter och blommor.
Framtagen i samarbete med Åre kommun med hjälp av
Naturvårdsverkets statliga bidrag för kommunal och lokal naturvård
Utsikt över Indalsälven mot Ristafallet och Välliste
STORSLAGEN FJÄLLNATUR
Vacker utsikt och orörd fjällnatur är efterlängtade
höjdpunkter för den som söker rofylld avkoppling.
Många strövar på Tossöns naturstigar som växelvis
går genom högväxt tallskog, öppen ängsmark och
nära Indalsälvens stränder, där tystnaden bara störs
av fågelliv och bävrar som plaskar i vattenbrynet.
Här finns både intressant flora och ett rikt djurliv.
Tossöstigen visar vägen till vindskyddet på
Tossöknippens högsta punkt 358 möh. Härifrån
är det en storslagen utsikt över Indalsälvens
deltalandskap. Indalsälvens källflöde börjar vid
landets sydligaste glaciär i Helagsfjällen. Vattnet
rinner genom flera forsar och fall innan det når ett
av landets största vattenfall, Ristafallet, som ligger
en kort bit uppströms från Tossön.
Tossöknippen är en del av den rullstensås som
bildar Tossön och fungerar som vattendelare
mellan Järpströmmen och Indalsälven.
Rullstensåsen följer Litens botten och sticker
upp som små holmar hela vägen från Mörsil.
Från Tossöknippen skymtar Anaris- och Lunndörrsfjällen och flera andra fjälltoppar som finns på
gränsen mellan Jämtland och Härjedalen. I fonden
ligger Ottfjället 1 265 möh och Välliste 1 025 möh.
Framtagen i samarbete med Åre kommun med hjälp av
Naturvårdsverkets statliga bidrag för kommunal och lokal naturvård