Oresund Heavy Industries AB
Oresund Heavy Industries AB Samrådsunderlag avseende ny tillståndsansökan för reparation och underhåll av fartyg samt tillverkning och utrustning av stålkonstruktioner mm. 2011-05-11 Samrådsunderlag avseende ny tillståndsansökan för reparation och underhåll av fartyg samt tillverkning och utrustning av stålkonstruktioner mm. 2011-05-11 Innehållsförteckning 1 Administrativa uppgifter ..................................................................................................... 3 2 Bakgrund .............................................................................................................................. 3 3 Befintlig verksamhet ........................................................................................................... 4 4 Planerad verksamhet .......................................................................................................... 7 5 Lokalisering samt omgivning ............................................................................................. 8 5.1 Alternativ lokalisering ................................................................................................. 9 5.2 Planförhållanden ....................................................................................................... 10 5.3 Natur- och kulturvärden samt friluftsliv .................................................................. 10 6 Miljöpåverkan ..................................................................................................................... 12 6.1 Utsläpp till luft ............................................................................................................ 12 6.2 Utsläpp till vatten....................................................................................................... 13 6.3 Buller .......................................................................................................................... 14 6.4 Transporter ................................................................................................................ 15 6.5 Förbrukning av vatten, energi och råvaror ............................................................. 16 6.6 Avfall ........................................................................................................................... 17 7 Samrådsprocess................................................................................................................ 17 8 Miljökonsekvensbeskrivning ........................................................................................... 17 8.1 Avgränsningar ........................................................................................................... 17 8.2 Nollalternativ .............................................................................................................. 18 8.3 Alternativa utformningar och lokalisering .............................................................. 18 9 Förslag till innehåll i MKB ................................................................................................ 18 2 (20) Samrådsunderlag avseende ny tillståndsansökan för reparation och underhåll av fartyg samt tillverkning och utrustning av stålkonstruktioner mm. 2011-05-11 1 Administrativa uppgifter Huvudman: Platsnummer: Postadress: Telefon: Fax: Organisationsnummer: Juridiskt ansvarig: Kontaktperson i miljöskyddsfrågor: Fastighetsbeteckning: Kommun och län: Prövningskod (sökta): Prövningsmyndighet: Handläggare: Tillsynsmyndighet: 2 Oresund Heavy Industries AB 1282-148 Box 701 261 27 Landskrona 0418-565 80 0418-565 89 556720-5405 Jonas Hansson Sandra Isaksson Skeppsvarvet 3, 4, 5, 9, 11 och 12, Skeppsbyggaren 1, Flytdockan 1, Stapelbädden 3, Bulten 11 och 12, Lundåkra 12:10 samt del av Lundåkra 1:1 och del av Lundåkra 6:1 Landskrona stad Skåne län 39.10 Länsstyrelsen i Skåne län Jonny Hallgren Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen Landskrona stad Bakgrund Redan år 1915 startade varvets verksamhet och havet vallades in för kajer och varvsområde. Muddring utfördes för torrdockan och för varvets in- och utseglingsränna. Den stensatta torrdockan som stod färdig 1920 var då norra Europas största torrdocka. Figur 1. Byggnation av den befintliga torrdockan år 1915. 3 (20) Samrådsunderlag avseende ny tillståndsansökan för reparation och underhåll av fartyg samt tillverkning och utrustning av stålkonstruktioner mm. 2011-05-11 Under 1950-talet gjordes en genomgripande modernisering med inriktning på nybyggnation och fartygsunderhåll. Efter varvskrisen i början av 1980-talet övergick Bolaget till att helt inrikta sig på reparation och ombyggnad av fartyg. Torrdockan förlängdes och breddades 1998 till sin nuvarande storlek. 2003 startade Oresund Drydocks upp i ny regi. Bolaget omorganiserades för att uppnå kostnadseffektivitet till gagn för sina kunder. 2010 förärvades grannfaciliteterna (f.d Landskronavarvet) och i samband med detta förvärv bildades koncernen Oresund Heavy Industries AB (Bolaget). Koncernen består idag av två produktionsbolag Oresund Drydocks AB (ODD) samt Oresund Steel Construction AB (OSC). Då Bolaget har fått upprepade förfrågningar om att kunna ta emot fler och större fartyg samt tillverka fundament och plattformar till bland annat vindkraftsenergi ser Bolaget en god potentiell tillväxt som gynnar såväl Bolaget som dess leverantörer. För att kunna ta emot fler och större fartyg och kunna tillverka de stora plattformarna fordras dock att Bolaget utökar sin dock- och tillverkningskapacitet. Syftet med miljökonsekvensbeskrivningen som tas fram är att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter samt konsekvenser som en utökning av Bolagets verksamheter kan medföra på människors hälsa och omgivande miljö (djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö m.m.) och på hushållning med mark, vatten och den fysiska miljön i allmänhet samt på hushållning med material, råvaror och energi m.m. Detta avser både positiva och negativa konsekvenser. Även konsekvenserna av ett nollalternativ beskrivs, dvs. att en utökning av verksamheten ej kommer till stånd och att den fortsättningsvis bedrivs i enlighet med nuvarande tillstånd. Verksamheten omfattas idag av prövningskoden 39.20 ”Anläggning där organiska lösningsmedel förbrukas med mer än 25 ton per kalenderår i fordonslackering” och söker för att utöka verksamheten enligt prövningskod 39.10 ”anläggning för ytbehandling av material, föremål eller produkter med en förbrukning av organiska lösningsmedel, om förbrukningen uppgår till mer än 150 kilogram per timme eller 200 ton per kalenderår.” 3 Befintlig verksamhet Bolaget bedriver idag verksamhet med inriktning på reparation, ombyggnad och underhåll av olika typer av fartyg samt tillverkning av stora och tunga stålkonstruktioner. Verksamheten bedrivs i dagsläget i flera verkstadsbyggnader, de fd skrovhallarna, en torrdocka samt vid kajer och uppställningsplaner. Idag kan Bolaget ta emot fartyg upp till 195 m i längd i torrdockan. Vid kajerna kan service och underhåll utföras på fartyg längre än 195 m. Bolaget utför även reparationsarbeten på fartyg i hamnar och till sjöss. I de fd skrovhallarna som är ca 35 000 m2 sker tillverkning och anpassning av stora och tunga stål- och metallkonstruktioner. Verksamheten är idag belägen på fastigheterna Skeppsvarvet 3, 5 och 12, samt del av Lundåkra 1:1 och del av Lundåkra 6:1, Landskrona Stad. Del av Lundåkra 1:1 samt del av Lundåkra 6:1 arrenderas av Landskrona Stad. Den utökade verksamheten kommer dessutom att bedrivas på fastigheterna Skeppsvarvet 4, 9 och 11, Skeppsbyggaren 1, Flytdockan 1, Stapelbädden 3, Bulten 11 och 12 samt Lundåkra 12:10,Landskrona Stad, se figur 2. Bolaget förhandlar i 4 (20) Samrådsunderlag avseende ny tillståndsansökan för reparation och underhåll av fartyg samt tillverkning och utrustning av stålkonstruktioner mm. 2011-05-11 dagsläget med ytterligare några fastigheter i anslutning till verksamhetsområdet och dessa kan ingå i den slutliga ansökningen. Samtliga byggnader och verkstäder inom Bolagets verksamhetsområde ingår i tillståndsansökan t.ex. maskinverkstad, riggar- och rörverkstad, tvätthall, plåtverkstad och de stora skrovhallarna. Figur 2. Ingående fastigheter i nuvarande och utökad verksamhet. På fartygen utförs ett stort antal arbeten av olika slag. Arbetena innefattar allt ifrån installation av nya hytter till plåtslageri, svetsning, blästring, målning, maskin- och rörarbeten, m.m. En stor del av arbetet sker på plats i torrdockan, både på fartygens ut- och insida. Blästring och målning kan även förekomma i mindre omfattning på fartyg liggande vid kaj. Där förekommer dock ej målning med antifoulingfärg (påväxthämmande). Nedmonterade maskindelar från fartyg tvättas med ett alkaliskt tvättmedel i en eller flera av tvätthallens tre tvättmaskiner. Spolvattnet avleds därefter via trekammarbrunn, oljeavskiljare samt olje-, kemikalie- och metallfilter till det kommunala spillvattennätet. I maskinverkstaden utförs olika former av bearbetning såsom svarvning, borrning och fräsning. I plåtverkstaden tillverkas konstruktioner som ska monteras på fartygen och vanliga arbetsmoment är skärbränning, bockning, el- och gassvetsning samt tillverkning av plåtdetaljer. I rörverkstaden sker tillverkning och reparation av rör av olika material och dimensioner. 5 (20) Samrådsunderlag avseende ny tillståndsansökan för reparation och underhåll av fartyg samt tillverkning och utrustning av stålkonstruktioner mm. 2011-05-11 Innan fartygsskroven ytbehandlas rengörs fartygen med högtryckstvätt. Blästring av fartygsskroven utförs i torrdockan. Torrdockan ligger under marknivå, detta innebär att större delen av blästringsarbetena utförs under marknivå. Målning sker huvudsakligen genom sprutmålning samt rullmålning. Verksamheten har också en fartygsbunden oljereningsanläggning, Separinan, som omhändertar och renar oljeförorenat läns-, barlast- och tankspolvatten som lämnas av inkommande fartyg. Reningsanläggningen byggdes ursprungligen i slutet av 1970-talet men byggdes om och togs åter i drift under år 2009. I de fd skrovhallarna sker tillverkning och anpassning av stål- och metallkonstruktioner av varierande storlek. Verksamheten sker i idag i liten skala, men utvecklingsmöjligheterna är mycket stora. Den snabba utvecklingen och efterfrågan av förnyelsebar energi har öppnat upp möjligheten att tillverka plattformar/fundament till havsbaserade vindkraftverk. Plattformarna består till största delen av stålkonstruktioner men innehåller också bland annat strömställare, transformatorer och personalutrymmen. Bolaget ser också andra utvecklingsmöjligheter att tillverka och konstruera andra tunga stålkonstruktioner med liknande struktur och innehåll. Arbetsmomenten för dessa fundament/plattformar är i stort sett samma som vid reparation av fartyg. Bolaget har idag två befintliga tillstånd. Det ena gäller tillstånd till varvsverksamhet bestående av ombyggnad, reparation och underhåll av fartyg i två dockor meddelat 1994-07-07 enligt då gällande miljöskyddslag. I beslut 1998-02-26, 2002-02-14 och 2002-11-14 fastställde länsstyrelsen slutliga villkor för verksamheten. Det andra tillståndet gäller anläggning för varvsverksamhet samt tillverkning och bearbetning av stålprodukter meddelat 1994-03-22 också det enligt då gällande miljöskyddslag. Slutliga villkor meddelades av länsstyrelsen 1998-05-12 och 2001-05-31. Anmälan om övertagande av sistnämnda tillstånd gjordes av Bolaget till länsstyrelsen 2010-02-12. Verksamheterna omfattas idag av prövningskoden 39.20 ”Anläggning där organiska lösningsmedel förbrukas med mer än 25 ton per kalenderår i fordonslackering.” I beslut om ändringsanmälan, daterad 2006-10-12, gällande förlängning av befintlig torrdocka fick Bolaget tillstånd till att riva byggnad, förlänga befintlig torrdocka samt till lagring av schaktmassor på fastigheterna Skeppsvarvet 11 och 12. Verksamheten har tidigare innefattat en mindre flytdocka belägen i den Södra Hamnbassängen enligt Bolagets gällande tillstånd. Denna har tagits ur bruk. Bolaget har genom beslut från miljödomstolen daterat 2008-02-22 (mål nr M 2014-07) erhållit tillstånd för vattenverksamhet i form av etablering av en ny flytdocka som gäller fram till år 2013. Tillståndet omfattar muddringsarbeten, förankring samt förstärkning av kajer mm. Normal arbetstid är vardagar kl.07-16. Vid brådskande reparationer förekommer övertidsarbete och skiftgång. Detta innebär att arbete delvis kan pågå under hela dygnet och under helger. Under år 2010 reparerade och servade Oresund Drydocks 63 stycken fartyg. Av dessa dockades 39 stycken medan resterande reparerades vid kaj. Oresund Steel Construction bildades under 2010 och har ännu inte påbörjat någon större verksamhet. 6 (20) Samrådsunderlag avseende ny tillståndsansökan för reparation och underhåll av fartyg samt tillverkning och utrustning av stålkonstruktioner mm. 2011-05-11 4 Planerad verksamhet Förändringen i verksamheten innebär anläggande av en ny torrdocka på 250-275 x 39-50 meter och 9 meters djup, en ny flytdocka på maximalt 240 x 48 meter med 17 meters höjd vid Västra Varvskajen samt förlängning av befintlig torrdocka med 25-55 meter. I befintligt tillstånd får Bolaget bedriva verksamhet i två dockor vilket också gjordes fram till 2006 då flytdockan togs ur drift. Flytdockan har ännu inte ersatts utan i dagsläget bedrivs verksamhet i en docka. Den nya torrdockan kommer att anläggas på fastigheten Landskrona Skeppsvarvet 5 och planeras för att kunna användas både vid reparation av fartyg och vid montering och utrustning av stora plattformar/stålkonstruktioner. De nya dockorna dimensioneras för att kunna ta emot alla sorters fartyg; tank-, bulk- och kemfartyg, kryssningsfartyg, RoPax-, RoRo- och Supplyfartyg samt isbrytarfartyg. Verksamhetens befintliga tillstånd innefattar produktion i två dockor omfattande 375 000 produktionstimmar samt tillverkning av produkter av rostfritt stål, aluminium och andra metaller till en obearbetad mängd av 23 000 ton/år samt sammanfogning och montering av metallelement och sektioner tillverkade av andra företag på andra platser till en mängd av 20 000 ton/år. Verksamheten har idag även ett tillstånd för vattenverksamhet enligt 11 kap. miljöbalken som omfattar den nya flytdockan samt muddring och förankring av flytdockan vid dykdalber vid Västra Varvskajen, att anlägga ramp mellan kaj och docka samt att göra förstärkningsarbeten av kajkonstruktionen genom spontning. Bolaget har också tillstånd till att förlänga den befintliga torrdockan samt att riva kontorslokalen framför denna. Detta alternativ avser Bolaget ha med i tillståndsansökan eftersom det kan vara ett alternativ till att bygga en helt ny torrdocka eller skaffa en ny flytdocka. Den planerade större torrdockan i kombination med flytdockan och förlängning av befintlig torrdocka samt ökad tillverkning av stålkonstruktioner medför att Bolagets verksamhet ökar och att utsläpp till luft och vatten ökar i motsvarande omfattning. Den nya dockkapaciteten ger möjligheter för mottagning av större och fler fartyg, vilket leder till att antalet anlöp förväntas att öka från ca 50 per år till uppemot 300 per år. Någon större förändring i de arbetsoperationer som sker inom varvet idag planeras inte till följd av den nya flyt- och torrdockan. En ökning av förbrukningen av resurser och råvaror följer av förväntad produktionsökning, vilket innebär att den planerade verksamheten inte ryms inom befintligt tillstånd. Bolaget vill ändra sina villkor som idag medger utsläpp av 105 ton flyktiga organiska lösningsmedel per år till maximalt 250 ton/år på grund av ökad verksamhet och omfattning. 7 (20) Samrådsunderlag avseende ny tillståndsansökan för reparation och underhåll av fartyg samt tillverkning och utrustning av stålkonstruktioner mm. 2011-05-11 Figur 3 Placering av planerad flytdocka, ny torrdocka och förlängning av befintlig torrdocka. 5 Lokalisering samt omgivning Bolaget bedriver sin verksamhet på Varvsudden i södra delen av Landskrona. För översiktskarta hänvisas till figur 3. Varvsudden utgör en del av ett mycket stort utfyllnadsområde för landvinning i södra delen av Landskrona. Området är klassat som industriområde och är avsett för industri- och hamnändamål och inhyser också kommunens avfallsanläggning. Bolaget omges av annan tung industri som Yara (kemisk industri) och Befesa ScanDust (metallurgisk industri). Norr om verksamheten finns bl.a. Stora hamnbassängen och längre norrut ligger Landskrona innerstad med närmsta bostadsbebyggelse ca 1 km från varvet. I den sydöstra delen av Gråen finns ett koloniområde, ca 900 meter nordnordväst om Bolaget. Söderut finns öppet vatten genom Lundåkrabukten som är ett grundområde till Öresund. I delar av området österut, kring den konstgjorda Lundåkrahamnen för fritidsbåtar, finns stora utfyllnadsområden med muddermassor som idag bildar naturmark. Norr om Varvsudden ligger den gamla försvarsanläggningen Gråen. Denna har numera landförbindelse med den konstgjorda Gipsön väster om Varvsudden. Ön är uppfylld av gips och andra biprodukter från Supras (numera Yara) konstgödselframställning. 8 (20) Samrådsunderlag avseende ny tillståndsansökan för reparation och underhåll av fartyg samt tillverkning och utrustning av stålkonstruktioner mm. 2011-05-11 LundåkraVarvsudden hamnen Figur 4. Översiktkarta över skyddsvärda områden i verksamhetens närhet. Verksamheten markeras med röd ring. Underlag från www.eniro.se. 5.1 Alternativ lokalisering För Bolagets verksamhet är det en nödvändighet att vara lokaliserad vid en hamn med erforderlig kapacitet på hamnområdet och djup på hamninloppet samt vid kajerna för att kunna ta emot fartyg av den storlek som är aktuella för reparation, ombyggnation m.m samt kunna skeppa ut tillverkade stålkonstruktioner, både via pråmar och självflytande moduler. Verksamheten ska även vara belägen så pass centralt i de stora farlederna att fartygen inte behöver ta några större omvägar för att ta sig till och från ett varv och för att snabbt kunna få assistans vid akuta åtgärder. Detta medför att det inte föreligger så många alternativa lokaliseringar i närområdet. Varken Helsingborgs eller Malmö hamn är intresserade av att verksamheter av den storlek som Bolaget har etablerar sig i deras hamnområden. I dessa kommuner prioriterar man idag att bygga bostadsområden i havsnära lägen varvid industrier och verksamheter i hamnarna fasas ut mer och mer. De ekonomiska kostnaderna som skulle följa av att Bolaget lägger ner sin verksamhet på Varvsudden i Landskrona och nyetablerar sig i en annan hamn är ej heller kostnadsmässigt förenliga med miljöbalkens intentioner. De alternativa lokaliseringarna som kan vara relevanta i detta fall, Helsingborgs och Malmö hamn, ses inte som relevanta och kommer ej att utredas vidare. Bolaget har äganderätt till fastigheterna och lokalerna de använder via ett systerbolag Nya Varvsudden Fastighets AB, som är ett av tre dotterbolag till moderbolaget Oresund Heavy Industries, OHI. 9 (20) Samrådsunderlag avseende ny tillståndsansökan för reparation och underhåll av fartyg samt tillverkning och utrustning av stålkonstruktioner mm. 2011-05-11 Bolaget arrenderar övriga markområden och vattenområden som de behöver nyttja för sin verksamhet. I fråga om den nya flytdockans alternativa lokaliseringar har dessa prövats av miljödomstolen som i dom daterad 2008-02-22 fastställt att muddring för flytdockan ska ske vid Västra Varvskajen. 5.2 Planförhållanden I gällande översiktsplan för Landskrona, Översiktsplan 2000+, antagen av kommunfullmäktige 2002-03-13, anges kommunens framtida användning av mark och vatten. I översiktsplanen framgår att hamnverksamheten är viktig för Landskrona Stad samt att utvecklingsbehoven för hamnen noga vägs mot exploateringsintressen för t.ex. bostäder. Man har utarbetat ett förslag till en fördjupad översiktsplan för Västra och Östra industriområdet i Landskrona och för omvandlingsområdet söder om stadskärnan kring bangårdsområdet, Skeppsbron. Ett planprogram upprättades och sändes ut på samråd enligt kommunstyrelsens beslut § 251 2004-10-13. Detta förslag innebär en utbyggnad av bostäder, kontor och parkmark, en omläggning av befintlig järnväg, flytt av industri och sanering av industrimark. Beslut fattades dock att planering för bostäder inte var aktuellt p.g.a. att närheten till hamnen och järnvägen idag är en viktig förutsättning för industrin. Det beslutades även att ev. planering av dessa områden ska genomföras i samband med revidering och uppdatering av befintlig översiktsplan. Detta beslutades av både Byggnadsnämnden 2008-06-17 samt Teknik- och stadsbyggnadsförvaltningen 2008-10-21. Beslut fattades om att en utbyggnad av området endast kan bli aktuell i fall området ej längre nyttjas av industrin eller när efterfrågan på industrimark minskar. Kommunstyrelsen har låtit upprätta en kommunövergripande översiktsplan för Landskrona stad. Planen var ute på under tiden 2009-10-12 till 2009-11-30. Den nya översiktsplanen, som ännu inte har blivit antagen, strider inte med Bolagets planerade verksamhet. 5.3 Natur- och kulturvärden samt friluftsliv Lokaliseringen av befintlig och utökad verksamhet är inom ett område som utgör riksintresse för kustzon som omfattar stora delar av Landskrona kommun och utgör ett ca 3-5 km brett område längs hela Skånes kust. Riksintresset är huvudsakligen till för att säkra allmänhetens tillgång och tillgänglighet till strandområdena. Riksintresset ska även se till friluftslivet och turismen samt ta hänsyn till flora och fauna. I övrigt är verksamheten ej belägen inom eller påverkar något annat område klassat som riksintresse för natur- eller kulturvård, yrkesfiske, friluftsliv eller inom område för Natura 2000 eller naturreservat. Dessa områden kommer därför enbart att beskrivas övergripande i miljökonsekvensbeskrivningen. Lundåkrabukten och angränsande strandnära markområden utgör riksintresse för naturvård. Norr om Gråen och Landskrona stad finns ett område som utgörs av riksintresse för friluftsliv. Citadellet i Landskrona och ön Gråen, med lämningar efter försvarsverk, samt omgivande vattenområden, söderut till Södra Hamnbassängen, är av riksintresse för kulturmiljövården. Grunda bottnar i Lundåkrabukten samt områden i Öresund är av riksintresse för yrkesfisket. 10 (20) Samrådsunderlag avseende ny tillståndsansökan för reparation och underhåll av fartyg samt tillverkning och utrustning av stålkonstruktioner mm. 2011-05-11 Norra delen av Gråen och revlarna utanför ön är till skydd för det rika fågellivet fridlyst under tiden 15 april – 15 juli varje år. Naturreservatet fastställdes av Länsstyrelsen den 10 april 1952 och omfattar ett område på ca 30 ha. Avståndet till Gråen från den nya lokaliseringen av flytdockan blir ca 900 meter. Lundåkrabukten är sedan 2001 även ett s.k. Ramsarområde, som är skyddat enligt Ramsarkonventionen eller våtmarkskonventionen som den också kallas för. Området omfattar ca 1980 ha inom vilket bl.a. Järavallens och Lundåkrabuktens naturreservat ingår. Inga vattenskyddsområden, nyckelbiotoper, våtmarker, sumpskogar eller övriga biotopskyddade områden eller liknande berörs av detta projekt. Vad gäller friluftsliv och rekreation är Gråens naturreservat och koloniområde det område som är närmast beläget Bolagets verksamhet, ca 900 meter ifrån mittpunkten på Bolagets verksamhetsområde, och detta berörs ej av verksamheten. Figur 5 Områden av riksintresse i omgivningarna till Varvsudden (inringad). Naturvård - grön vertikal skraffering Kulturmiljö - röd vertikal skraffering Yrkesfiske - blå horisontell skraffering. Friluftsliv - mellanblå horisontell skraffering Kustzon - ljusblå diagonal skraffering Natura 2000 området överensstämmer i grova drag med Naturvård. Underlag från länsstyrelsens webbaserade interaktiva karttjänst. 11 (20) Samrådsunderlag avseende ny tillståndsansökan för reparation och underhåll av fartyg samt tillverkning och utrustning av stålkonstruktioner mm. 2011-05-11 6 Miljöpåverkan Syftet med miljökonsekvensbeskrivningen är att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter samt konsekvenser som en utökning av Bolagets verksamheter kan medföra på människors hälsa och omgivande miljö (djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö m.m.) och på hushållning med mark, vatten och den fysiska miljön i allmänhet samt på hushållning med material, råvaror och energi m.m. Detta avser både positiva och negativa konsekvenser. Även konsekvenserna av ett nollalternativ beskrivs, dvs. att en utökning av verksamheten ej kommer till stånd och att den fortsättningsvis bedrivs i enlighet med nuvarande tillstånd. Bolaget har som målsättning att öka sin verksamhet från dagens ca 50-60 anlöp av fartyg per år till ca 300 anlöp per år. Vid full produktion av plattformar och andra stålkonstruktioner räknar bolaget med att hantera ca 70 000 ton stål årligen. Produktionsökningen innebär en ökning av verksamhetens behov av råvaror samt utsläpp. Kommande produktionsökning kan inte nås med nuvarande tillstånd avseende utsläpp av flyktiga organiska lösningsmedel eller mängd obearbetad stål. Bolaget kommer att utreda i vilken omfattning och vilka nivåer som kan bli aktuella med den utökade verksamheten. Den parameter som främst bedöms påverkas i jämförelse med dagens verksamhet samt gällande villkor är utsläpp av flyktiga organiska föreningar (VOC). 6.1 Utsläpp till luft Verksamheten ger upphov till utsläpp till luft i form av organiska lösningsmedel (Volatile Organic Compounds, VOC) i samband med målning, NOX i samband med svetsning och stoft i samband med svetsning, sprutmålning och blästring. Vidare sker utsläpp av kväveoxider, svaveldioxid och koldioxid från anlöpande fartyg, från interna och externa transporter samt vid användning av eldningsolja. Utsläpp av lösningsmedel härrör från målning av fartyg och fartygsdelar och andra stålkonstruktioner. Utsläppets storlek beror huvudsakligen på lösningsmedelsinnehållet i använda färger. Valet av färg görs av beställaren varför Bolaget har liten möjlighet att påverka, men samarbetar med rederierna och målningsentreprenören för miljöförbättringar inom varje objekt så långt det är möjligt. Vid full beläggning i tre dockor och målning av stålkonstruktioner kommer uppskattningsvis 550 ton färg målas utomhus per år. Detta medför ett maximalt utsläpp av VOC på 250 ton räknat utifrån dagens lösningsmedelhalter i färg. Troligtvis kommer halterna bli lägre i takt med att nya färger med mindre halt lösningsmedel tas fram. Utsläppen av lösningsmedel kommer initialt bli betydligt mindre än 250 ton eftersom kapaciteten för att ta emot fartyg är begränsad när det endast finns en docka att tillgå. Några klagomål på luktolägenheter har inte framförts. Utsläpp av stoft härrör främst från svetsning och sprutmålning samt från blästring. Vid svetsning i verkstäderna finns punktutsug för svetsrök vid samtliga svetsplatser. 12 (20) Samrådsunderlag avseende ny tillståndsansökan för reparation och underhåll av fartyg samt tillverkning och utrustning av stålkonstruktioner mm. 2011-05-11 Utsläppta mängder stoft från svetsning beräknas utifrån mängd använda svetselektroder. Vad gäller stoft från svetsning minskar stoftutsläppen vid användning av rörtrådar jämfört med användning av belagda elektroder. Torrdockans sidoväggar motverkar till viss del spridningen av stoft uppkommen vid blästring och sprutmålning av skrovet. Huvudparten av partiklar som uppkommer från sprutmålningen har låg spridning varför dess effekter främst är av lokal och ekonomisk karaktär. Inför varje sprutmålning gör Bolaget en bedömning om målningen kan ske utan att omgivande fastigheter påverkas negativt. Som rutin informerar Bolaget kringliggande verksamheter om förestående målningsarbeten. I god tid före ett sprutmålningsarbete skickas ett fax till närliggande verksamheter med information om när sprutmålning kommer att ske. Tiden för arbetet indikeras även av blinkande lampor belägna vid Bolagets infart, synliga för personer i rörelse inom området. Kväveoxider bildas vid svetsning på fartygen och i Bolagets verkstäder. Verksamheten övergår i allt högre grad från pinnsvetsning till rörtrådssvetsning som inte avger någon NOX varför NOXutsläppet över tid minskat samt förutspås fortsätta minska. Utsläppen till luft från fartygsmotorerna utgörs huvudsakligen av koldioxid (CO2), kväveoxider (NOX) och svaveldioxid (SO2). Utsläpp sker vid infart och utfart och ibland för att försörja fartygen med el när de ligger vid kaj. Interna och externa transporter genererar utsläpp av främst koldioxid (CO2), kväveoxider (NOX) och svaveldioxid (SO2). Leveranser sker idag framför allt med lastbil men när tillverkningen av fundament och plattformar kommer igång kommer troligtvis mycket stål- och metalleveranser att ske med tåg. Det finns mycket goda spårförbindelser till verksamhetsområdet. Användning av eldningsolja medför utsläpp framförallt av koldioxid (CO2), kväveoxider (NOX) och svaveldioxid (SO2). Eldningsolja används i mycket begränsad omfattning. Vid en jämförelse mellan nuvarande och framtida förhållande kan konstateras att utsläpp av VOC kommer att öka. Utsläppen av VOC från verksamheten består till största delen av xylen, solventnafta och lacknafta. Trenden i branschen, vilken även Bolaget följer, är en ökad användning av vattenbaserade färger och en minskning av mängden lösningsmedel i lösningsmedelsbaserade färger. Utsläppen av VOC förväntas därför att successivt minska (per målat objekt/fartyg) jämfört med idag men eftersom Bolaget kommer att utöka sin verksamhet kommer de totala utsläppen av VOC från verksamheten att öka. 6.2 Utsläpp till vatten Direkta utsläpp till Öresund sker av vatten från tvättning av fartygens skrov, docknings-, ballastoch dagvatten från varvsområdet samt vid tömning av kylvatten från plasmabrännaren. Kontroll av sistnämnda vatten är reglerat i Bolagets egenkontrollprogram. Oljeförorenat barlast-, länsoch tankspolvatten tas omhand i varvets oljereningsanläggning (Separinan). 13 (20) Samrådsunderlag avseende ny tillståndsansökan för reparation och underhåll av fartyg samt tillverkning och utrustning av stålkonstruktioner mm. 2011-05-11 Verksamheten medför utsläpp till det kommunala reningsverket via spillvattennätet främst i form av spolvatten från maskintvätten och sanitärt vatten. Dagvatten från verksamhetsområdet går idag direkt ut till Öresund. Skulle utsläpp eller olycka ske på varvsområdet finns brunnstätningar och högabsorberande material att tillgå för att förhindra att kemikalier rinner med dagvattnet ner i hamnbassängen. Det sanitära vattnet går till kommunens reningsverk. Innan ytbehandling av fartygsskrov inleds rengörs fartygen genom högtrycksspolning med vatten. Utsläppta ämnen från fartygets skrov består av snäckor, rost och annan smuts. Vattnet går ut i Öresund från dockan utan föregående rening. Reparationsarbete som högtryckstvätt, blästring och svetsning lämnar rester i dockan. Efter reparation av ett fartyg städas dockan vid behov för att minimera mängden rester som följer med dockningsvattnet ut i hamnbassängen. Oljehaltigt läns-, barlast- och tankspolvatten som lämnas av inkommande fartyg tas om hand i Bolagets fartygsbundna oljereningsanläggning, Separinan. Reningsanläggningen byggdes om under år 2009 då en ny flotationsanläggning installerades. Oljan separeras från vatten genom flotationskraft. När oljemängden nått en viss nivå sugs oljan ut. Hanteringen av den separerade oljan sköts av externt bolag och omhändertagande sker hos godkänd mottagare. För att förhindra att oljekontaminerat vatten släpps ut i recipienten finns en mätare på anläggningen som larmar när oljehalten i det utgående vattnet överskrider 10 ppm (Parts per miljon), om detta sker kopplas flödet om automatiskt och vattnet leds tillbaka till tanken. I maskintvättarna tvättas maskindelar, spolluftsavkylare, topplock m.m. från fartygen. Bolaget har tre tvättmaskiner i olika storlekar, varav två är nyinförskaffade. Den äldre maskintvätten består av ett tvättkar försett med tvättmedel och de två nya är av typerna ultraljuds- respektive karuselltvätt. Som tvättmedia används ett alkaliskt tvättmedel. Alla tre maskinvättarna är slutna system varvid utgående vatten från tvätthallen huvudsakligen härrör från spolplattan/gallret där man sköljer av maskindelarna med högtryckstvätt eller vattenslang. Spolvattnet från tvättarna avleds till spillvattennätet via en trekammarbrunn och därefter till en oljeavskiljare. Både trekammarbrunn och oljeavskiljare är försedda med absorptionsfilter för separation av olja, kemikalier och tungmetaller. Det finns även filter i avspolningstråget samt i brunnen närmast efter oljeavskiljaren. Utgående vatten från tvätthallen till spillvattennätet får ha en maximal halt opolära alifatiska kolväten på högst 50 mg/l samt en total mängd olja på högst 25 kg/år. Bolaget har under 2010 ökat antalet servicetillfällen och filterbyten i oljeavskiljaren och brunnarna och provtagningarna under 2010 visar inte på några förhöjda föroreningshalter i spillvattnet. Bolaget fortsätter att utreda i vilken omfattning servicetillfällena och filterbytena ska vara för att trimma in anläggningen ytterligare. 6.3 Buller Verksamhetens dominerande bullerkällor vid den nuvarande och framtida verksamheten är högtryckstvättar och blästeraggregat, som används vid dockorna. För att i möjligaste mån få så kort liggtid för fartygen som möjligt sker blästring och högtryckstvättning under alla tider på dygnet. Buller härstammar också från fartygstrafik, interna och externa tranporter, ventilationsanläggningar mm. I normala fall bullrar blästringen utomhus mest. 14 (20) Samrådsunderlag avseende ny tillståndsansökan för reparation och underhåll av fartyg samt tillverkning och utrustning av stålkonstruktioner mm. 2011-05-11 I enlighet med beslut 1994-07-07 och 1994-03-22 gäller följande ekvivalenta ljudnivåer som riktvärden för verksamheten utomhus vid bostäder: Vardag dagtid (kl 07.00 - 18.00) 55 dB(A) Samtliga dygn nattetid (kl 22.00 - 07.00) 45 dB(A) Övrig tid 50 dB(A) Vidare ska den momentana ljudnivån nattetid vid bostäder inte överskrida 55 dB(A). Om bullret innehåller impulsljud eller hörbara tonkomponenter ska angivna ekvivalenta värden sänkas med 5 dB(A). Ljudnivån vid närliggande icke bullrande verksamhet får som riktvärde inte överstiga 65 dB(A). Bolaget har mottagit ett klagomål från grannar under 2009 på att ljud från verksamheten skulle vara en olägenhet. Denna störning skedde i samband med en renovering av befintlig dockport och har därmed inget med den dagliga verksamheten att göra. En utökad produktion i ett framtida scenario kommer att innebära en ökad sammantagen bullernivå från verksamheten. Den nya flytdockan blir förlagd längre ut i hamnområdet och är försedd med höga sidovallar (10 meter höga), vilket sannolikt leder till bättre ljudavskärmning mot störningskänsliga områden. Bolaget har under 2011 köpt upp ett antal fastigheter omkring det nuvarande verksamhetsområdet vilket innebär att den nya torrdockan inte kommer att hamna närmare grannverksamheter än den nuvarande torrdockan. Dockan är byggd i stil med ett badkar och har genom sin konstruktion naturliga, 12 meter höga bullerdämpande sidovallar. Transporternas inverkan på bullernivån i närområdet ökar marginellt. Bolaget bedömer att bullerriktvärden ska kunna innehållas. Bullerstörningar kan även uppstå under byggtiden av torrdockan samt vid muddringsarbeten på platsen för flytdockan. Olägenheterna kan minimeras genom en rad olika åtgärder, bland annat genom information till boende och verksamheter i närområdet och god planering av byggnadsskedet. Många av anläggningsarbetena medför störande buller. Exempel på bullrande verksamheter är spontning, schaktning, krossning av betong och sten, transporter m.m. Bolaget bedömer att sex stycken blästerklockor och fyra stycken högtryckstvättar kan vara i drift samtidigt, det vill säga att ett fartyg blästras och ett fartyg högtryckstvättas vid ett och samma tillfälle utan att riktvärdet för buller överskrids. 6.4 Transporter Antalet anlöpta fartyg kommer att öka till ca 300 i och med produktionshöjningen i ett framtida scenario. Då Bolaget har liten möjlighet att påverka vilken rening de anlöpande fartygen besitter är det svårt att uppskatta den miljöpåverkan detta innebär. Det kan dock konstateras att branschen går mot allt mer miljöanpassade fartyg samt att själva anlöpet av ett fartyg utgör en mycket liten del av fartygets totala resväg. Externa transporter kommer att öka kraftigt vid full utbyggd verksamhet. Transporter av material och råvaror kommer att ske både med lastbil och tåg. Det är i första hand transporterna av stål och andra metaller som kommer att öka. En grov uppskattning är in-transporter på ca 30 järnvägsvagnar och 60 lastbilar per vecka vid fullt utbyggd verksamhet. Tillfartsvägarna och järnvägsspåren till den befintliga och planerade verksamheten går via huvudleden in till Landskrona stad och in på industriområdet. Några direkta olägenheter av 15 (20) Samrådsunderlag avseende ny tillståndsansökan för reparation och underhåll av fartyg samt tillverkning och utrustning av stålkonstruktioner mm. 2011-05-11 ökningen förväntas ej uppkomma då det inte finns några närboende i inom 1000 meters avstånd från verksamheten. 6.5 Förbrukning av vatten, energi och råvaror Vid Bolagets verksamhet används kommunalt vatten till rengöring av fartygens skrov före blästringsarbete, vid tvättning av maskindelar i maskintvätten samt för sanitära ändamål. Kommunalt vatten levereras till Bolaget via det kommunala distributionssystemet. Bolagets lokaler värms i huvudsak upp med fjärrvärme. Eldningsolja (EO1) används mycket sällan (några gånger per år) i s.k. co-coverk för skrovbehandling av fartygen och i sällsynta fall för uppvärmning av oljeavfall i Separinan. För interna transporter (truckar, lastfordon och personbilar m.m.) används diesel. Den framtida dieselförbrukningen, se tabell 3, är beräknad på att fordonsparken kommer att utökas med fler fordon, särskilt fler truckar. Elenergi används främst för försörjning av fartyg under servicetiden samt för maskindrift, drift av kranar, belysning och hushållsel vid verksamhetens lokaler. Elanvändningen är även den direkt beroende av omfattningen på verksamheten. Bolaget eftersträvar att samtliga fartyg ansluter sig till den landbaserade elanslutningen istället för att använda sig av sina dieseldrivna aggregat för elproduktion ombord. Den framtida uppskattade elförbrukningen grundar sig på en ökning av fartyg som landansluter sig till elnätet, kraftigt ökad produktion i skrovhallarna, införskaffande av fler eldrivna kranar till de nya dockorna samt mer belysning. Bolaget använder råvaror och kemiska produkter i form av metaller som stål, aluminium, rostfritt stål och andra metaller, färg, hjälpkemikalier för svetsning och skärning, blästermaterial, smörj- och hydrauloljor m.m. Utöver detta förekommer hygienprodukter för personbruk som tvål och tvättmedel. Som tvättmedel till maskintvätten används ett alkaliskt kallavfettningsmedel. Tvättmedlet klassas inte som miljöfarligt. Vid en jämförelse mellan nuvarande och framtida förhållande kan konstateras att råvaru- och kemikalieanvändningen förväntas att öka. Ökningen av kemikalieanvändningen härrör till stor del av en ökning av färganvändning. Målningsarbete köps in från externt bolag som även sköter hanteringen av färgerna. En ständig dialog förs med färgleverantörer, kunder och redare för användning av färgsystem med lågt lösningsmedelsinnehåll. Det finns för Bolagets del en mycket begränsad möjlighet att påverka valen av färgsystem. Vid en önskad ökning av verksamheten kommer också mängden använd blästersand öka. Blästermaterialet som kommer att användas i blästerhallen invid skrovhallarna kommer att samlas upp och återanvändas vilket minskar råvaruförbrukningen kraftigt. Mängden stål och andra metaller kommer som används i verksamheten kommer att dubbleras i jämförelse med gällande tillstånd när tillverkningen av stålfundament/plattformar sätter igång. Detta innebär fler transporter till området och ökad användning av energi. Det mesta av stålet kommer troligtvis att användas till fundament och plattformar för förnyelsebar energi, den totala miljöpåverkan av ökad användning av resurser och energi minskar därmed. Stål och andra metaller är relativt lätta att återvinna vilket också bidrar till mindre utnyttjande av resurser. 16 (20) Samrådsunderlag avseende ny tillståndsansökan för reparation och underhåll av fartyg samt tillverkning och utrustning av stålkonstruktioner mm. 2011-05-11 6.6 Avfall Verksamheten ger upphov till både farligt avfall och icke farligt avfall. Varvet tar emot fartygsgenererat avfall i form av oljeförorenat läns-, barlast- och tankspolvatten. Möjlighet för mottagande av övrigt fartygsgenererat avfall erbjuds också. Allt avfall, både det som emot tas från inkommande fartyg och det som genereras av Bolaget, källsorteras. Farligt avfall förvaras på två miljöstationer, varav en låsbar. Båda miljöstationerna för farligt avfall är invallade. Blästringsrester i form av blästersand och färgfragment samlas upp efter varje blästringstillfälle och mellanlagras i en container. Fylld container tas omhand av Ohlssons AB och skickas för omhändertagande till godkänd aktör, för närvarande NSR i Helsingborg för deponi. Allt avfall förutom brännbart och icke brännbart samt farligt avfall går till återvinning. Vid en jämförelse mellan nuvarande och framtida förhållande kan konstateras att mängden avfall bedöms att öka som följd av produktionsökningen. Inga nya avfallsslag planeras. 7 Samrådsprocess Samrådsmöte med länsstyrelse, kommun (miljöförvaltningen) samt Landskrona Hamn hölls den 6 maj 2011. Förutom samrådsmöte med länsstyrelse och kommun kommer samråd att genomföras med särskilt berörda samt med allmänheten den 23 maj 2011. Kallelse/inbjudan till särskilt berörda är skickad tillsammans med underlag, allmänheten bjuds in genom annonsering i lokaltidning. I annonsen finns uppgift att underlagsmaterial finns att hämta på Bolagets huvudkontor eller på hemsidan www.ohiab.eu. Verksamheten antas medföra betydande miljöpåverkan enligt miljöbalken 6 kap. 4 § och förordning om miljökonsekvensbeskrivningar 3 §. Samråd ska därför hållas med en vidare krets avseende övriga statliga myndigheter, de kommuner och organisationer som kan antas bli berörda. Detta samråd kommer att genomföras genom att samrådsunderlaget skickas ut tillsammans med följebrev. Synpunkter i detta samrådsskede ska vara Bolaget tillhanda senast den 1 juni 2011. 8 Miljökonsekvensbeskrivning 8.1 Avgränsningar Miljökonsekvensbeskrivningens fokus och omfattning ligger på att studera den miljöpåverkan och andra effekter som uppkommer till följd av planerad verksamhet. Miljökonsekvensbeskrivningen omfattar i första hand utsläpp till luft och vatten, hantering av kemikalier samt transporter. Härutöver belyses påverkan på mark och grundvatten, förbrukning av naturresurser och avfall, buller, inverkan på landskapsbilden, säkerhet och risker samt inverkan på riksintressen och miljömål. 17 (20) Samrådsunderlag avseende ny tillståndsansökan för reparation och underhåll av fartyg samt tillverkning och utrustning av stålkonstruktioner mm. 2011-05-11 Indirekta effekter av verksamheten orsakad av fartygstrafik och landtransporter kommer att studeras översiktligt i MKB. Indirekta effekter orsakade av utsläpp till luft, transporter av material, buller mm under byggtiden kommer att beskrivas översiktligt. Utsläpp till luft och vatten har påverkan på främst de närmaste omgivningarna kring varvet. Därför beskrivs miljökonsekvenserna främst ur ett lokalt perspektiv, vilket motsvarar ett ungefärligt avstånd på 500 meter från centrum av Bolagets verksamhet enligt kartan. 8.2 Nollalternativ Nollalternativet innebär att befintlig verksamhet kvarstår i den omfattning och med de fysiska förutsättningar som gäller i dagsläget. 8.3 Alternativa utformningar och lokalisering Alternativa lokaliseringar och konsekvenserna av en flytt av verksamheten tas dock upp översiktligt i miljökonsekvensbeskrivningen. I fråga om den nya flytdockans alternativa lokalisering har dessa prövats av miljödomstolen som i dom daterad 2008-02-22 fastställt att muddring för flytdockan ska ske vid Västra Varvskajen. Alternativa utformningar ur såväl miljö- som annan omgivningspåverkan kommer att belysas i tekniska beskrivningen samt i miljökonsekvensbeskrivningen. 9 Förslag till innehåll i MKB 1 SAMMANFATTNING 2 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER 3 INLEDNING 4 BEFINTLIG VERKSAMHET 4.1 Historik 4.2 Verksamhet 4.2.1 Vattenförbrukning 4.2.2 Energiförbrukning 4.2.3 Råvaruförbrukning 4.2.4 Kemikaliehantering 4.3 Utsläpp till luft 4.3.1 Utsläpp av lösningsmedel 4.3.2 Utsläpp av stoft 4.3.3 Utsläpp av NOX från svetsning 4.3.4 Utsläpp från fartyg 4.3.5 Utsläpp från transporter 4.3.6 Utsläpp från användning av eldningsolja 4.4 Utsläpp till vatten 4.4.1 Dagvatten och sanitärt vatten 18 (20) Samrådsunderlag avseende ny tillståndsansökan för reparation och underhåll av fartyg samt tillverkning och utrustning av stålkonstruktioner mm. 2011-05-11 4.4.2 4.4.3 4.4.4 4.4.5 4.4.6 Tvättvatten före blästring och dockningsvatten Vatten från Separinan Spolvatten från maskintvättar Uppsamlingsvatten plasmabrännaren Övrigt 4.5 Buller 4.6 Avfall 4.7 Transporter 5 PLANERAD VERKSAMHET 6 TIDPLAN 7 AVGRÄNSININGAR 8 ALTERNATIV 8.1 Nollalternativ 8.2 Alternativ lokalisering 8.3 Alternativa utformningar/processer 8.3.1 Substitution av färger 8.3.2 Målnings- och blästringsteknik 8.3.3 Utsläpp till luft, stoft, VOC, NOx 8.3.4 Utsläpp till vatten 8.3.5 Buller 9 OMGIVNINGSBESKRIVNING 9.1 Lokalisering samt omgivning 9.2 Planförhållanden 9.2.1 Översiktsplan 9.2.2 Detaljplan 9.3 Natur- och kulturvärden samt friluftsliv 9.3.1 Riksintressen (RI) 9.3.2 Natura 2000-områden 9.3.3 Naturreservat 9.3.4 Kommunalt naturvårdsprogram 9.3.5 Ramsaområden 9.3.6 Övrigt 9.4 Meteorologi 10 BEDÖMNINGSGRUNDER 10.1 Nationella, regionala och lokala miljömål 10.2 Miljökvalitetsnormer 10.2.1 Luftkvalitet 10.2.2 Vattenkvalitet 10.2.3 Buller 11 FÖRUTSÄTTNINGAR 11.1 Recipient för utsläpp till luft 11.1.1 Flyktiga organiska ämnen (VOC) 11.1.2 Partiklar 11.1.3 Kväveoxid 11.1.4 Svaveldioxid 19 (20) Samrådsunderlag avseende ny tillståndsansökan för reparation och underhåll av fartyg samt tillverkning och utrustning av stålkonstruktioner mm. 2011-05-11 11.1.5 Koldioxid 11.1.6 Ozon 11.2 Recipient för utsläpp till vatten 11.2.1 Strömförhållanden 11.2.2 Marin miljö 11.2.3 Hamnområdets föroreningssituation 11.2.4 Saxån-Braån 11.2.5 Reningsverket 11.3 Mark och grundvatten 12 MILJÖKONSEKVENSER 12.1 Inledning 12.2 Mark och grundvatten 12.3 Hushållning med resurser 12.3.1 Vatten och energi 12.3.2 Råvaror/kemiska produkter 12.3.3 Avfall 12.4 Luft 12.4.1 Flyktiga organiska föreningar (VOC) 12.4.2 Partiklar och stoft 12.4.3 Kväveoxider 12.4.4 Koldioxid 12.4.5 Svaveldioxid 12.4.6 Ozon 12.5 Vatten 12.5.1 Dagvatten och sanitärt vatten 12.5.2 Tvättvatten före blästring 12.5.3 Vatten från Separinan 12.5.4 Spolvatten från maskintvätten 12.5.5 Dockningsvatten 12.6 Buller 12.7 Transporter 12.8 Landskapsbild 12.9 Miljömål och riksintressen 13 RISKER, SÄKERHET OCH EGENKONTROLL 13.1 Riskanalys 13.2 Egenkontrollprogram 13.3 Generella rutiner 14 SAMLAD BEDÖMNING 15 SAMRÅD 16 REFERENSER BILAGOR 20 (20)
© Copyright 2024