1. No category

nr 6 2011
Linerbladet
E N T I D N I N G F Ö R A N S T Ä L L D A V I D S M U R F I T K A P PA K R A F T L I N E R P I T E Å
God Jul och
Gott Nytt År
önskar
redaktionsrådet
Handplockade ”ungdomar” ska hjälpa företaget med
kreativa
lösningar
– Sidan 13 –
” Lasse gör
ett otroligt
arbete!”
– Sid 7-9 –
MADELENE
DEBUTERAR
SOM KRÖNIKÖR
– sidan 15 –
L I N E R B L A D E T
Editorial
P I T E Å D E C E M B E R 2 0 11
Kära kollegor och vänner,
Slutet av året är en bra tidpunkt att titta
bakåt, men minst lika bra för att se framåt. De senaste tolv månaderna har varit
en arbetsam tid för oss alla och ett år
med många utmaningar både på det individuella planet och för företagets del.
Utan förändringar blir det ingen utveckling. Läs gärna vidare i detta Linerblad
om MFCI, ett system för förbättringar,
och om Junior Management Team där
relativt nya medarbetare ska stötta varandra i ömsesidig utveckling.
Under 2011 hade vi även möjlighet att
tillsammans fira fabrikens första 50 år, en
fest där vi kunde känna att vi var en enda stor Smurfit Kappa Kraftlinerfamilj.
Det har snart gått ett halvår sedan jag
kom till Piteå och jag kan verkligen säga
att jag trivs och tycker om att arbeta vid
Smurfit Kappa Kraftliner. Jag känner att
det finns en vilja hos alla medarbetare
att utveckla bruket vidare och att stärka
organisationen bit för bit. Än en gång
vill jag framföra mitt tack för ert varma
välkomnande och det stöd jag fått under
mina första månader i Sverige och även
för er förståelse för att jag inte pratar
svenska.
Organisationen har genomgått flera förändringar under året. Dirk Poot lämnade
Piteå och jag kom istället, ekonomichefen Örjan Lindström slutade och ersattes tillfälligt med Andrew Richards tills
vår nye CFO Lars Lund började och Per
Swärd har tillträtt som fabrikschef, bara
för att nämna några förändringar.
Dessutom har också en hel del ändringar gjorts på avdelningarna. I senaste
Linerbladet nämnde jag de största investeringarna som är gjorda under 2011 och
där fanns även en artikel om implementeringen av SAP som är gjord under året.
I allmänhet ser jag förändringar som
positiva eftersom det visar att vi har en
vilja att gå framåt. Vi är alla medvetna
om att vi inte kan stå still i vår bransch,
konkurrensen är alldeles för stor för det.
2
a Jag känner
att det finns en
vilja hos alla
medarbetare att
utveckla bruket
vidare och att
stärka organisationen bit för
bit.
Ur ett ekonomiskt perspektiv kan vi vara
nöjda med första halvåret 2011. Det långa stoppet och den nu vikande marknaden kan ses i vårt resultat för andra
halvåret. Det innebär även att 2012 kommer att starta med ett svagt marknadsläge och idag är det väldigt svårt att ge
en prognos för hur ekonomin kommer
att utvecklas. Världsekonomin är oförutsägbar och situationen i en del EUländer är bekymmersam. Så 2012 kommer
att återigen kräva all kraft från oss för
att klara nya utmaningar och det handlar
om starkt fokus på kostnader, konstant
hög produktkvalitet och flexibilitet mot
våra kunder. Men jag är säker på att vi
tillsammans kommer att klara 2012 på ett
mycket bra sätt.
Inför de stundande helgerna vill jag
önska er alla och era familjer en ”God Jul
och ett Gott Nytt År” och med hopp om
att det nya året blir ett fridfullt och lyckligt år med god hälsa.
REINHARD REITER
L I N E R B L A D E T
PAPER DIVISIONS KVALITETSMÖTE 2011
Imponerade deltagare
Kvalitetsnätverket inom Paper
Division består av kvalitetsansvariga
från alla pappersbruk. Nätverket har
haft regelbundna möten sedan 2008,
från början två gånger per år, numera
träffas man en gång varje år.
Anledningen till att nätverket drogs
igång var arbetet med gemensamma
kvalitetsprocedurer inom Paper
Division, berättar Monica Öberg,
projektledare vid Smurfit Kappa
Kraftliner.
– Nu har vi färdiga procedurer som är
implementerade vid alla bruk, men vi
bestämde att vi skulle fortsätta att ha
möten i detta format en gång per år,
säger Monica.
– Vi förlägger mötena i anslutning till
något av bruken så att vi har tillfälle att
också titta på maskiner och lab. Dessa
möten är ett forum för kvalitetsfolket där
gemensamma sorger och glädjeämnen
diskuteras säger Monica. Det är också
ett sätt att sprida information och dela
kunskap och vi fortsätter dessutom att
utveckla våra procedurer.
Stor, välskött...
Mötet i Piteå, med Product Development som värd, hade många i gruppen
sett fram emot med skräckblandad förtjusning; de flesta ville se Piteåfabriken
och Tech Center, men det är fruktansvärt långt bort och november kan vara
både kall och mörk i norr. I den späckade agendan fanns, förutom rena kvalitetsfrågor, även avbrott för rundtur både
i fabriken och på Tech Center.
– Alla var djupt imponerade av fabriken, säger Monica. Stor, välskött, trevliga människor och bra utrustning.
– En av de spanska deltagarna från
Det här var toppen, tyckte de imponerade deltagarna vid kvalitetsmötet som
representerade följande länder: Frankrike, Italien, Tyskland, Tjeckien, Nederländerna, England, Spanien, Österrike och Sverige.
Sanguesa, som också har kokeri, blev
mycket imponerad av att operatörerna
på IPM hade personliga gasvarnare; i
Sanguesa har de en gasvarnare/skift.
Höjdpunkt
– Tech Center var nog höjdpunkten
ändå; detta är ju personer som alla har
eller har haft erfarenhet av lab-jobb.
– De imponerades av mängden utrustning och provinstrument, våra ljusa, fina
lokaler och att vi hade gardiner i fönstren(!), säger Monica.
mötet och allt runt omkring, trots den
långa resan. Förutom själva mötet kan
de nu berätta om att de blev inkvarterade i ett gammalt mentalsjukhus, att
dom fick äta middag i ett stall och att vid
desserten kom en stortjuv vid namn
Elias och berättade om sitt liv och sina
äventyr.
ANDERS LINDBERG
Stortjuven dök upp
Alla deltagare åkte hem nöjda med
3
L I N E R B L A D E T
Lego i
skolan
höjer nivån på elevernas teknik,
energi och miljökunskaper
Som Linerbladet tidigare berättat så
sponsrar Smurfit Kappa Kraftliner
tillsammans med ett antal andra
företag en satsning som kallas
”Smart och förnybart”. Det hela går
ut på att sprida kunskap om hållbar
utveckling och förnyelsebar energi
Petra Eriksson och Vilma Alderheim i klass 9A har byggt ett hus och installerat
och programmerat givare i ytterdörren som utlöser ett larm om dörren öppnas
utan att man med en speciell kod först ställt av larmet. Belysningen i husets
badrum är styrd av att dörren öppnas, tyvärr släcktes ljuset när dörren stängdes
igen vilket krävde en omprogrammering.
till elever i Piteås skolor. En del i
detta projekt är pedagogiska satser
med Lego som ska finnas tillgängliga för kommunens skolor i undervisningen om teknik, energi och
miljö.
Samordnare inom projektet och lärare är
Fredrik Marklund som tillsammans med
Tony Lindfors, ma/no/data-lärare på
Sjulnässkolan, visar vad detta innebär i
praktiken.
– Sjulnässkolan har länge nyttjat lego
i teknikundervisningen, berättar Tony.
– Första generationens Lego-satser
för utbildningsändamål är ungefär tio år
gamla och de används fortfarande i vårt
legolabb. De nya satserna är tredje generationens lego för utbildningsändamål
och de är lika efterlängtade och uppskattade av både elever och lärare.
– Lärarhandledningarna och byggbeskrivningarna står i en klass för sig
och spridningen i övningarna gör att
materialet är användbart från årskurs tre
och uppåt.
Imponerande
Fredrik Marklund gläntar
på locket till den låda i
vilken materialet som är
sponsrat av Smurfit Kappa
Kraftliner kommer att färdas runt bland kommunens
skolor.
4
– Teknikintresset finns både hos tjejer
och killar, men till skillnad från för tio år
sedan är det idag ingen som använder
datorn hemma till programmering säger
Tony. Men det ges det möjlighet till i
legolabbet som under de senaste åren
även funnits med som ”elevens val”.
Eleverna i klass 9A visar en banddriven farkost som läser av underlaget och
håller sig innanför en svart linje på golvet. Ett annat bygge som är mindre high
tech, men lika imponerande, är en helt
mekanisk fungerande ”moraklocka” med
lod och pendel.
Under Solander Symposiet på Pite
havsbad i mitten av november fanns
skolan på plats och elever visade bl.a.
ett fungerande vindkraftverk.
Lärare utbildas
Fredrik Marklund beskriver sin samordningsroll som att vara spindeln i nätet
som sköter kontakterna mellan skola och
företagen och även LTU och Teknikens
hus i Luleå.
– I januari kommer David Boström på
Teknikens Hus i Luleå att genomföra en
utbildning för lärare på materialet. De
nya legosatserna kommer att finnas i en
pool och ska kunna bokas och på så
sätt användas på olika skolor runt om i
Piteå Kommun, säger Fredrik.
– Även om projektet i första hand
genomförs i Infjärdens skolor så är tanken att det ska spridas vidare i kommunen och förhoppningsvis även utanför
kommungränsen.
ANDERS LINDBERG
L I N E R B L A D E T
Tema:
LIVSSTIL OCH
HÄLSA
Doktorns
hörna
U L F
N O R D L U N D
f ö r e t a g s l ä k a r e
Julhelg, trafik och alkohol?
När kan man egentligen köra bil
efter att ha druckit alkohol? En av
årets största trafikhelger närmar sig.
Under jul och nyår ökar även alkoholkonsumtionen. Om det serveras
alkohol, gör i förväg upp om vem
som skall avstå och vara bilförare.
Trots faran med att köra bil efter
att ha druckit alkohol ”chansar” ca
en femtedel, åtminstone om man får
tro en enkätundersökning som Salus
Ansvar genomfört.
Drygt 1000 svenskar tillfrågades
om hur ofta de känner sig osäkra på
om alkoholen gått ut kroppen, när de
ska köra bil samma kväll eller dagen
därpå; 19 % svarade att de alltid eller
ofta är osäkra.
Ställ bilen om du känner minsta
tvekan!
Fakta (Sverige):
· Omkring 0,2 % (motsvarande 525
resor i timmen dygnet runt) av de
som kör personbilar och lätta lastbilar kör med olaglig mängd alkohol
– det vill säga över 0,2 promille, i
blodet. (Statens väg och transportforskningsinstitut)
· Av alla olyckor där personbilsförare avlider, har föraren varit alkoholpåverkad i 20-25 % fallen (alkohol
> 0,2 promille)
· Alkohol försämrar omdöme, syn,
reaktionstid, koordination, uppmärksamhet, trötthet och ger dagen-eftereffekter.
· Normalt förbränns i genomsnitt
0,15 promille/timme. Det innebär att
det tar minst 7 timmar att bli alkoholfri om man nått upp till 1,0 promille
(gränsen för grovt rattfylleri). Om man
druckit så mycket att man har varit kraftigt påverkad, kan prestationsförmågan
vara påtagligt nedsatt dagen efter, trots
att promillehalten är noll. Den effekten
kan sitta i ganska länge och man bör
därför avstå från körning nästa dag.
I praktiska försök med bilkörning i
kritiska situationer har det visat sig att
körförmågan kan vara nedsatt med cirka 20 % dagen efter.
God Jul önskar Ulf och Leena samt övrig personal på Företagshälsovården!
Kör försiktigt under helgerna!
MHF
bjöd på
fakta om
alkohol
”Uppvaknande” är namnet på en utställning som
Motormännens Helnykterhetsförbund visat vid två
tillfällen under december i
entrén till restaurang Tallkronan vid Smurfit Kappa
Kraftliner.
Utställningen visar och
jämför olika dryckers alkoholinnehåll; det är ett ”Pedagogiskt material för att
påvisa mängden 40% ren
alkohol i vissa drycker”.
I MHF:s utställning visar
man bl.a att öl och cider inte
är så oskyldigt, en klass II
cider eller folköl motsvarar
t.ex 4,4 cl 40% sprit, en av
många aha-upplevelser när
man tar del av deras material.
5
L I N E R B L A D E T
Delar av MFCI-gruppen samlad i
styrelserummet. I gruppen deltar
Per Swärd, Ann-Helen Thyni, Sara
Sundqvist, Lars Bergström, Kjell
Lundberg, Stefan Askenryd, Mikael
Svensson, Patrik Johansson, Stefan
Öqvist, Elisabeth Söremark och
Reinhard Reiter.
MFCI ska lyfta fram behovet av
ständiga förbättringar
Ett arbete för ständiga förbättringar
är startat vid Smurfit Kappa Kraftliner. Initierat och under ledning av VD
Reinhard Reiter ska en arbetsgrupp
jobba fram ett system för att lyfta
fram förbättringar och medverka i att
de blir genomförda.
– Vi ska ta fram ett system för ständiga
förbättringar som vi kan stå för, säger
fabrikschefen Per Swärd. Det kommer att
ta tid, och det får ta tid, för målet är att
det ska bli bra och hållbart i framtiden.
Det är med andra ord inte ett projekt
med början och slut, det är ett arbetssätt
och ett tänk som ska sättas i system
inom hela verksamheten där ingen är
nämnd och ingen glömd.
– Reinhard Reiter har erfarenhet av
MFCI (management for continuous improvements) sedan tidigare, men det är
viktigt att påpeka att det är förutsättningarna vid Smurfit Kappa Kraftliner
Piteå som styr vad detta blir hos oss,
säger Per.
Bakgrunden till MFCI är att bidra till en
stärkt konkurrenskraft på den europeiska marknaden, och att säkra våra
arbetstillfällen och brukets framtid och
fortlevnad.
– En följdeffekt är förhoppningsvis
6
att alla medarbetare ska känna en större
delaktighet och tillfredsställelse med
jobbet, och att det ska bli än mer vanligt
med jobb över gränserna mellan avdelningar och befattningar, säger Per.
– En viktig faktor i MFCI är att hela
tiden lära av varanda och att hela verksamheten vet vad som händer på olika
ställen för att synliggöra alla resultat,
både stora och små.
Per Swärd, fabrikschef
ANDERS LINDBERG
En eloge till alla operatörer
för bemötandet av besökare
Vi som är ute i fabriken med besökare
imponeras varje gång av det bemötande som vi och besöksgrupperna
får. Nu senast var det skiftlag 2 som
fick stå ut med 18 kvalitetsansvariga
från Smurfit Kappas pappersbruk ute i
Europa som invaderade manöverrum
och lab, men berömmet gäller alla
skiftlag och alla produktionsavdelningar.
När än man kommer med besökare
finns ni kunniga operatörer som berättar, visar och svarar på mer eller mindre intelligenta frågor om verksam-
heten, alltid med samma goda humör
och både på svenska och ”utrikiska”.
Vi har fått många kommentarer om
den imponerande anläggningen, men
minst lika många om den kunniga personalen som håller
allting rullande.
God Jul och
Gott Nytt År
önskar Anders Lindberg,
Monica Öberg och andra
som går runt med besökare.
L I N E R B L A D E T
En profil som är välkänd vid Smurfit Kappa
Kraftliner är Lasse Hellström,en snart 61årig Råneåbo som vet mer om Smurfit Kappa
Kraftliners tryckkärl och pannor än de flesta, den
ii
egna personalen inräknad.
7
L I N E R B L A D E T
Doldis med god
ii
inblick i bruket
Lasse Hellström är besiktningsingenjör
hos Inspecta och han har regelbundet
besökt kraftlinerfabriken i Piteå sedan
1983 när han slutade på Materialröntgen
och började på Statens Anläggningsprovning som sedermera köpte upp
Materialröntgen 1995.
– Jag hade då jobbat hos Materialröntgen sedan 1977 och redan under den
tiden gjorde jag något jobb hos dåvarande Assi Kraftliner, säger Lasse.
Statens Anläggningsprovning blev
sedermera SAQ och därefter Norske
Veritas, DNV, till att idag vara Inspecta
som från början var ett finskt företag.
– Inspecta finns idag i Norge, Sverige,
Finland, Danmark och Baltikum och vi är
ca 1000 personer totalt, säger Lasse och
tillägger:
– I Sverige är vi ungefär 600 personer
och här i norr har vi kontor i Umeå, Skellefteå, Luleå och Kiruna.
På Luleåkontoret som Lasse tillhör
jobbar 27 personer fördelade på avdelning lyft, tryck samt provning.
ningspliktiga anläggningsdelar.Vid nyinstallationer är Inspecta ofta med redan
under projekteringen för att med ledning
av flödesscheman och ritningar bedöma
anläggningen ur säkerhetssynpunkt.
pa Kraftliners räkning när prefabriceringen pågick och i det läget kontrollerade jag både YIT och till viss del mina
kollegor vid finska Inspecta, säger
Lasse skämtsamt.
Unikt stopp
Ett föredöme
Invändiga besiktningar är oftast endast
möjligt att göra under de årliga underhålls och investeringsstoppen och höststoppet 2011hos Smurfit Kappa var unikt
med tanke på de stora ingrepp som gjordes på sodapannan som är ett enda stort
tryckkärl.
– Under ”normala” stopp så gör vi en
visuell besiktning av hela pannan samt
mätningar på de delar som vi tillsamman
med brukets representanter beslutat om
att fokusera på. Arbetssättet gör att man
hela tiden jobbar efter en plan och ligger
framför i planering och förhoppningsvis
undviker man på så sätt akutåtgärder på
sådant som upptäcks. För att kunna göra en bedömning använder man röntgen, ultraljud och sprickundersökningar.
Inspecta har väldigt många kunder och
av olika storlek, allt ifrån de tunga processindustrierna inom stål, malm och
papper till bensinstationer med en tryckluftbehållare. Mekaniska företag med
tillverkning av tryckkärl, t.ex IVAB, finns
också bland kunderna. Vid interna teknikmöten inom Inspecta tar man upp
frågor av gemensamt intresse och utbyter erfarenheter.
– Skogsindustrin är i många avseenden ett föredöme, säger Lasse; exempelvis inom sodahuskommittén har man en
väldigt öppen diskussion om allt vad
som rör sodapannor och där utbyter man
erfarenheter utan konkurrens, man
sätter säkerheten främst.
Personsäkerhet i fokus
Det jobb som Inspecta gör är hela tiden
inriktat på personsäkerheten.
– Vi är givetvis glada om anläggningarna som vi provar och besiktar går bra,
men det är ur ett säkerhetsperspektiv vi
gör bedömningen. En tydlig trend över
tiden är att anläggningsägarna ska göra
mer egenkontroller och det i sin tur ställer högre krav på att de är insatta i de
regelverk som styr arbetet med besikt8
Prefabricerat
Under storstoppet 2011 gjorde Inspecta
jobb på sodapannan både för Smurfit
Kappa Kraftliners och för entreprenören
YIT:s räkning. Mycket av det nya materialet till sodapannan var prefabricerat
vid YIT:s verkstäder i Finland där finska
Inspecta gjorde provningar under arbetets gång.
– Jag åkte till Finland för Smurfit Kap-
Rullande schema
Vid Smurfit Kappa Kraftliner finns de
flesta besiktningspliktiga objekten inom
avdelningarna lut, kraft och massa. Där
finns pannor, cisterner, indunstningseffekter, kondensatkärl, kokare, impregneringskärl, basningskärl och lutledningar.
Men även på pappersbruket gör Inspecta besiktningar och där är det torkcylindrar, kondensatkärl och ångledningar som skärskådas.
L I N E R B L A D E T
– De 72 torkcylindrarna på PM1 ska besiktas vart fjärde år och det gör vi i ett
rullande schema där vi går igenom en
fjärdedel av cylindrarna varje stopp, sä ger Lasse som inte drar sig för att krypa
in genom torkcylindrarnas minimala
manlucka.
Fler egenkontroller
Antalet timmar som Inspecta gör hos de
olika processindustrierna varierar ganska kraftigt; vissa industrier har i stort
sett en heltid från Inspecta, andra betydligt mindre.
– Det behöver inte betyda att den som
köper mindre tid av Inspecta slarvar
med besiktningar/kontroll och säkerhet
säger, Lasse. Det betyder bara att man
arbetar på olika sätt, med fler egenkontroller osv.
Urban Lundmark
a För att besikta en Värdesätter Inspectas
insatser på sodapannan
’främmande’ panna
krävs mångårig
erfarenhet.
– Under ett normalt höststopp på
sodapannan är Lasse Hellström från
LASSE HELLSTRÖM, besiktningsingenjör
Lasses erfarenhet och kompetens har
gjort att han ofta får uppdrag från företag som exempelvis Metso att åka ut i
världen och besikta pannor för deras
eller kunds räkning. Sådana resor gör
han någon gång varje år och senast var
det en panna i Bulgarien som skärskådades av Lasse.
Bland länder som han tidigare jobbat i
nämner han Sydafrika, Indonesien, Vietnam och Österrike där han bl.a. besiktade en panna vid ett för oss välbekant
pappersbruk, Smurfit Kappa Nettingsdorf.
– För att besikta en ”främmande” panna krävs mångårig erfarenhet och att man
läser in sig på dokumentationen om
pannan och att man pratar med de som
på plats ansvarar för och kör pannan.
Inspecta spindeln i nätet, säger
Urban Lundmark, chef på avdelningen Kraft.
– Lasse gör ett otroligt jobb. Hittas några avvikelser vid rutinkontrollerna och
besiktning av förväntade svaga punkter
ska de bedömas av Lasse och hans kollegor. Hans bedömningar är strikt faktabaserade, oavsett vilken anläggning det
gäller och avsett vem som är uppdragsgivare, säger Urban.
Sexårsplan
För sodapannan finns en besiktningsplan som hela tiden sträcker sig sex år
framåt i tiden och 80 % av Inspectas
jobb följer denna plan. 20 % är sådant
som initierats under året internt eller sådant som aktualiserats via de olika nät-
ANDERS LINDBERG
verk som Inspecta och Smurfit Kappa
Kraftliner deltar i.
– Sodahuskommitténs skadegrupp
och Smurfit Kappas egen auditgrupp är
två viktiga forum för oss att delta i och
Inspecta har sina egna nätverk för kunskapsöverföring.
Olika krav
Det stora stoppet 2011 innebär inga
större skillnader i hur Inspectas jobb på
sodapannan kommer att se ut de närmaste åren.
– Eftersom renoveringen i huvudsak
rörde värmeytor och att ugnen och överhettarna är i princip orörda så kommer
det inte att bli några stora förändringar i
tillsyn och besiktningar, säger Urban.
Vid besiktningen av pannan använder
sig Inspecta av både MT-sprickindikering, tjockleksmätning med ultraljud och
röntgen av svetsfogar. Kraven är olika
på olika ställen i pannan, korrosionshastigheten varierar och förfarandet är
beskrivet i tryckkärlsnormerna.
G3:an startas vid årsskiftet
Under storstoppet 2011 gjorde Inspecta, på Urban Lundmarks initiativ, en
kontroll av turbinen till generator 3
med fiberoptikutrustning, med vilken
man via en 6 mm öppning kan gå in
upp till sex meter och där inne styra
fiberoptiken samt fotografera eller filma.
I detta fall upptäcktes en bult där fjäderbrickan tappat sin spänning och då togs
beslutet att lyfta isär turbinen. Då blev
de skador som fortfarande orsakar turbinens stillestånd synliga. Uppstart av
turbinen är planerad till årsskiftet och
beträffande ansvarsfrågan så pågår
fortfarande överläggningar mellan
Smurfit Kappas och Siemens jurister.
9
L I N E R B L A D E T
Björn Gillberg, 68 år och still going strong i
biorefinery-branschen
NYHETER VID SOLANDERSYMPOSIET 2011
Årets Solander Symposium hölls ute
Chemrec
ber. Bland talarna fanns Björn
Gillberg som är VD i företaget
producerar BioDME
från svartlut
Värmlands Metanol AB som planerar
och
Volvos
teknik för att kommersiellt använda
konverterade
lastbilar i drift
10
på Pite Havsbad den 16-17:e novem-
att bygga världens första kommersiella förgasningsanläggning för produktion av metanol av skogsråvara.
Gillbergs budskap är ”time for
action”; han menar att det idag finns
skoglig råvara för framställning av
alternativa drivmedel. Vad som
saknas är riskkapital för att kunna
ta de stora investeringar som behövs.
Anläggningen i Hagfors är kostnadsberäknad till 3,5 miljarder
kronor.
ii
L I N E R B L A D E T
ii
Metanolproduktionen i den planerade
anläggningen skulle kunna motsvara
1200 oljefat/dygn och därutöver 15MW
fjärrvärme.
Håkan Holmberg från MEVA berättade om den anläggning i Hortlax som
ska startas under januari-februari 2012.
Där handlar det om småskalig fjärrvärmeproduktion (1,5MW) via direktförgasning av biomassa. Bränslet kommer i det fallet att vara pellets och energin ska stärka fjärrvärmenätet längst ut i
periferin. MEVA har flera patent på tekniken och många bränslen kan användas: strå, torv och risskal nämndes vilket gör en anläggning för direktförgasning intressant i olika regioner med tillgång på olika biobränslen.
a Det är ingen
Ingvar Landälv, VP Technology vid Chemrec,
berättade om Chemrecs koncept för DMEproduktion från massabrukets svartlut.
fara att gå nära
stupet, bara man
vet var stupet är.
ESBEN LAUGE SORENSEN,
Haldor Topsoe
Chemrec representerades av Ingvar
Landälv som beskrev läget vid pilotanläggningen för svartlutsförgasning
och BioDME-produktion utanför Smurfit
Kappa Kraftliner. Trots förseningar beskriver han, tillsammans med Haldor
Topsoe och Volvo, anläggningen som
en stor framgång. Ingvar Landälv berättade att anläggningen stod klar i maj
och producerade metanol den 18 juli och
BioDME har producerats från början
av november.
Anläggningen, som är ett raffinaderi i
miniatyr med komplicerade nya tekniska
lösningar, innehåller ca 1400 ventiler, ca
10 km rörledningar och 30 kärl för olika
media. Anläggningen har redan gett möjlighet till tester och utvärderingar av ny
teknik under kontrollerade former, något
som är omöjligt i en storskalig kommersiell anläggning.
– Det är ingen fara att gå nära stupet,
bara man vet var stupet är, sa Esben
Lauge Sorensen från Haldor Topsoe och
menade att i pilotanläggningen utforskar man tekniskt var gränserna finns för
att slippa göra det i en fullstor kommersiell anläggning.
Den Biometanol/BioDME-anläggning
Peter Gollungberg från Volvo visar vilka åkerier runt om i Sverige som
kör de första 10 Volvo-lastbilarna konverterade för DME-drift.
i industriell skala som Chemrec planerar
vid Domsjö fabriker, och som kan stå
klar 2015, kommer att ha en kapacitet
som täcker 1% av drivmedelsbehovet i
Sverige, berättade Ingvar Landälv.
När det gäller tillgång på råvaran, svartlut, säger Ingvar att det finns 25 ”Domsjö” i Sverige och 100 ”Domsjö” i
Europa.
rullat ca 25 000 mil hos kund. En av de
två bilarna i Piteå körs av BLT.
– Den rullar ca 400 mil i veckan, berättade Peter Gollungberg från Volvo. Det
är den mörkblå dragbilen som är kopplad
till en Smurfit Kappa-märkt container och
som fraktar kraftliner från magasinet vid
fabriken till hamnmagasinen på Haraholmen, vilket är första delen av produktens
resa ut till kraftlinerkunderna i Europa.
400 mil i veckan
De av Volvo tillverkade DME-drivna
lastbilarna hade i mitten av november
ANDERS LINDBERG
11
L I N E R B L A D E T
Per-Olof Wedin och Reinhard Reiter med Smurfit Kappa Kraftliners
vedplan i bakgrunden. Vid besöket deltog från Sveaskog även Roger
Johansson marknadsansvarig för Norr och Västerbotten, Ann Eklund
skogsansvarig Norrbotten och Patrick Bäckström produktionsansvarig för Norrbotten.
Sveaskogs nye VD på besök
I mitten av november gjorde Sveaskogs nye VD Per-Olof Wedin ett
besök i Piteå bl.a för att få information från en av Sveaskogs största
kunder, Smurfit Kappa Kraftliner.
P-O Wedin har tidigare varit VD för
Svevia och Grycksbo Pappersbruk
samt haft chefsbefattningar inom
Stora Enso, SCA och Modo.
Nu är han VD för Sveaskog som är Sveriges största skogsägare med 14% av
landets produktiva skogsareal och 720
anställda. Smurfit Kappa Kraftliner är
Sveaskogs största enskilda kund i norra
Sverige.
Roger Johansson, marknadsansvarig
för Sveaskog i Norr och Västerbotten,
12
berättar att för att tillgodose Smurfit
Kappas behov av råvara använder de
sig av det stora kontaktnät som finns
inom Sveaskog. De nyttjar också företagets alla resurser, från avverkningar
av såväl Sveaskogs egen skog som hos
privata skogsägare, köp och bytesaffärer med andra skogliga aktörer, import
från Ryssland och Baltikum, med mera.
– Vårt avtal med Smurfit Kappa är
långsiktigt, konstaterar Roger. Då gäller
det att aldrig stå handfallen; nätverk och
goda relationer i hela branschen är avgörande för att lyckas.
Styrka att välja
Sveaskogs styrka är
att företaget är fristående.
– Sveaskogs styrka är att företaget är
fristående utan egna industrier och därmed har affärsrelationer med nära nog
alla aktörer på virkesmarknaden, säger
Roger. Det gör att vi kan välja att göra
de affärer som är mest fördelaktiga för
Sveaskog och våra prioriterade kunder.
– Skulle Sveaskog hamna i en situation med akut brist på massaved finns
det egna skogsinnehavet som back-up.
Att sedan få logistiken att fungera i alla
väder, hela vägen till fabriksgrinden, är
nästa stora utmaning – med bil, tåg, båt,
effektivt och utan onödig miljöbelastning.
– Att tänka ut bra lösningar för våra
kunder är det roligaste vi vet, försäkrar
Roger Johansson.
ROGER JOHANSSON,marknadsansvarig
ANDERS LINDBERG
a
L I N E R B L A D E T
Linerbladet
FÖR 10 ÅR SEDAN
Stående från vänster: Jens Renberg och Malin Schytte.
Sittande från vänster: Petter Gumaelius, Tommy Sjödin, Joakim Anundi och
Hannah Öhman. I gruppen ingår även Hanna Bellander (fristående bild) och
Daniel Andersson (fristående bild). Alla deltagare är mellan 29 och 35 år, utom
Petter och Joakim som är 37 respektive 38 år.
JUNIOR MANAGEMENT TEAM
Ungdomslag ska låta
kreativiteten flöda
Ett gäng framåt och fortfarande inte
hemmablinda unga medarbetare
inom Smurfit Kappa Kraftliner ingår i
ett team vars uppgift kan sammanfattas i orden ”släpp kreativiteten fri”.
Deltagarna är handplockade utifrån ett
antal kriterier, bl.a. ska de vara relativt
nyanställda, de ska inte ha chefs- eller
ledarbefattning och de ska, sist men inte
minst, ha ett stort engagemang.
–Deltagarna i gruppen kommer från
olika delar av organisationen och de har
väldigt skilda uppdrag till vardags, säger Ann-Helen Thyni, personalchef.
”Tänka utanför boxen”
– Genom att träffas och strukturerat arbeta tillsammans en timme per vecka
kommer de att stötta varandra i en ömsesidig utveckling som också gagnar företaget.
Daniel Andersson
Hanna Bellander
– Vi hoppas att teamet har många
influenser utifrån och en förmåga att
”tänka utanför boxen”, egenskaper som
Smurfit Kappa Kraftliner kan dra nytta
av i framtiden.
– Ett kriterium i ett längre perspektiv
är också att de ska ha potential att ta
ledar- eller chefsbefattningar inom företaget, de är ett ungdomslag som ska
kunna utvecklas.
ANDERS LINDBERG
Marianne Tollander, projektledare vid
utvecklingsavdelningen, är uppenbart
belåten efter den senaste körningen med
”vända” ark:
– Resultatet måste betraktas som en
succé, tycker Marianne efter det lyckosamma försöket.
Skidåkaren Magnus Ingesson föreläste
och inspirerade personal vid Kappa
Kraftliner. Han konstaterade bl.a att alltsedan 1993 har han lagt ner mer än 700
timmar per år på träning med en liten
nedgång under sjukdomsåret 1994.
Linerbladet frågade hur det känns att
jobba nattskift på Nyårsafton. Så här
svarade Conny Lindström, skiftlag 3:
– Jul- och nyårsskiften tycker jag inte är så
farliga. Jobbigaste helgen är midsommar.
Då vill man absolut vara ledig, åtminstone
om vädret är bra. För att travestera Dean
Martin när det gäller festliga helger:
”Nyårshelgen är för amatörer”.
Vivan Granberg, lokalvårdare, var en av
dem som belönades med guldur efter 25 år
vid företaget. Samtidigt blev hon avtalspensionär. För Linerbladet berättar hon
bl.a. om ”gubbarnas” uppskattning när
hon slutade sin anställning. Då uppvaktades hon med blommor, present och en dikt
som de knåpat ihop.
– Det värmde verkligen, tyckte Vivan som
såg fram emot avtalspensioneringen.
– Nu styr jag min tid precis som jag vill
och dagen är inte inrutad som tidigare. Jag
behöver inte vara effektiv; korsordet kan
få ta den tid som behövs.
Krisgruppen vid Kappa Kraftliner har under hösten fått en del nya medlemmar. De
som nu ingår i gruppen är Leena Antman,
Ewa Eman, Peter Ericsson, Alf Lindh, GunBritt Lindberg, Benny Lundström, Hans
Sandlund, Maths Viklund, Ulf Olson, Hans
Forsberg, Donald Lind och Rolf Viklund.
En glad och värdig vinnar i senaste friskvårdsdragningen blev Tage Alm. Eftersom
en Stockholmsweekend stod på spel så
var spänningen inför dragningen extra
stor. Tage tillhör den skara som var en
”etablerad” motionär redan innan friskvårdsprojektet drogs igång. Under de
senaste åren har han tränat regelbundet
tre gånger i veckan på Step In, dessutom
cyklat och promenerat.
13
linerKRYSSET
L I N E R B L A D E T
De först öppnade rätta lösningarna belönas med Trisslotter. Den första med 3 lotter,
den andra med 2 lotter och den tredje rätta lösningen med 1 lott. Korsordslösningen
skickas till Linerbladets redaktion (Personalavdelningen) senast 15 januari 2012.
Namn...........................................................................................................................
Adress.........................................................................................................................
Vinnare i LINERKRYSSET NR 5/2011
Kennet Vesterberg, 3 trisslotter
P-G Johansson, 2 trisslotter
Olle Eliasson, 1 trisslott.
14
Tel................................................................................................................................
L I N E R B L A D E T
Tjusningen med att resa
Det första som slog mig när jag fick frågan om att skriva ett kåseri till Linerbladet var: JAG? Vad ska jag kunna
skriva om? Okej, ge mig en liten stund
att fundera på detta. Sagt och gjort,
jag accepterade och skrivandet
kunde börja.
Men vad skulle jag skriva om? Det
visade sig inte vara så enkelt heller: vill
jag skriva på ett mer personligt plan, om
mig och mina tankar eller välja att skriva
om något mer arbetsrelaterat. Ja, den
frågan var klurig, men tillslut så kom jag
fram till ett beslut efter många olika funderingar…
Om ni hade frågat mig för 8 år sedan
vad jag gör om 8 år (d.v.s. idag), då hade
jag inte svarat: ”Jobbar som laborant på
Smurfit Kappa”. Då hade ni nog fått till
svar: ”Jobbar utomlands, gärna som
reseledare”. Det var nämligen vad jag
såg i min framtid då, att få resa mycket
och se olika länder och kulturer och att
dessutom få jobba med det.
Men verkligheten blev en annan. Visst,
jag har fortfarande rest och fått se och
uppleva andra kulturer på nära håll, bl.a.
när jag var i Jamaica, 20 år gammal, och
gjorde praktik på ett hotell i tre månader,
bodde och levde bland lokalbefolkningen. Det var riktigt speciellt; att få höra
och lära sig förstå den jamaicanska dialekten Patois (utt. patoa) som man bara
hört på TV förr, lära känna riktiga rastafarians, reggaemusiken som spelades
överallt efter gatorna och leva ett så
annorlunda liv som det verkligen är där
borta.
ur kåsörens
synvinkel
MADELENE
SUNDBERG
Så här i efterhand så är det verkligen
svårt att förstå hur det verkligen var att
leva där borta, hur segregerat det var
ekonomiskt. Just där vi bodde var det
relativt rika människor som var bosatta,
men om man sen bara förflyttade sig lite
utanför så var det betydligt fattigare.
Minns en av städerskorna på mitt hotell
så väl. Hon hade tre små barn som alla
gick i skolan och en man som just lämnat dem. Hon hade det väldigt svårt att
få ihop pengar till skolgången för sina
barn, för som städerska tjänar man inte
mycket. Men hon lyckades oftast, och
hon var en helt underbar kvinna som
förtjänade det bästa. Hade kontakt med
henne ett tag när jag kom hem till Sverige, och till julen efter så skickade jag
henne både bilder på hur jag hade det
hemma här, bilder på snö och dessutom
mina överblivna dollar.
Fick sen ett jättefint tackbrev där hon
förklarade att pengarna hade kommit
precis i rätt tid för skolavgiften som skulle betalas just då och det värmde gott i
mitt hjärta.
Den resan blev, och kommer alltid vara,
något extra för mig, och tack vare Facebook så har jag än idag kontakt med
många av de jag lärde känna där nere.
Sen så har det blivit en och annan
charterresa också genom åren; visst,
det har sin charm, men jag har insett
att den typen av resande inte är vad jag
väljer i första hand. Jag letar mig gärna
bort från turiststråken, och strosar hellre
omkring bland lokalbefolkningen. Detta
är något jag upptäckt om mig själv på
mina senaste semesterutlandsresor, och
I JUST LOVE IT! Man blir inte lika påhoppad av försäljare som mitt i turiststråken, man får en annan kontakt med
befolkningen och man får upptäcka det
äkta i landet. Inga konstgjorda leenden
för att locka till försäljning och definitivt
inte samma stress som kan uppstå.
Jag kan verkligen rekommendera er alla
att när ni reser charter eller andra typer
av resor, leta er gärna bort från det turistiga och upptäck en annan del av landet.
De uppskattar det, och ni kommer
också att göra det.
Så helt enkelt: res och må gott!!
15
MARKNADSTIDNING B
Linerbladet
941 86 PITEÅ
REDAKTION
Anders Lindberg (ansv. utgivare)
Bo Staffan Johansson
REDAKTIONSRÅD
Anders Lindberg, GunBritt Lindberg
Bo Staffan Johansson, Per Swärd,
Per Jonsson och Urban Lundmark.
FOTOGRAF
där inte annat anges:
Anders Lindberg.
Red. förbehåller sig
rätten att redigera
insända manuskript.
Accidenstryckeriet 2011
Tallkronans
julbord –
en kickoff
för julen
Traditionsenligt så serverades julbord till lunch
Gästerna till första dukningen strömmar till.
på Tallkronan i slutet av november.
Att den lunchen är uppskattad och efterlängtad
bland medarbetarna vid Smurfit Kappa Kraftliner
märks inte minst på antalet gäster.
– Vi serverade 375 gäster under de fyra dukningarna som pågick mellan kl.10.00 och kl.13.00, säger
Catarina Carlsson som ansvarar för Tallkronan.
Lunchen serverades torsdag den 24/11, exakt en
månad före julafton, och den dagen jobbade fem
”tomtar” som var fullt sysselsatta med att hålla
julbordet fyllt med läckerheter.
– Under dagarna före jullunchen var vi fyra personer som jobbade med förberedelserna för att allt
skulle klaffa, säger Catarina.
ANDERS LINDBERG
Tack
Ett hjärtligt tack till företaget och till arbetskamraterna för
uppvaktningen i samband med min pensionering.
Holger Berglund
Carola Rönnberg, Catarina Carlsson, Mårten Olofsson, Ann Karlsson,
Anna-Karin Henrikson var tjänstgörande tomtar under jullunchen.
till sist...
Man kan ha så många järn i elden att den slocknar.