här - Juridiska Föreningen
DISSIDENTEN Juridiska Föreningen i Lund Nummer 1, 2011 “Jag fann kärleken i rätten” Karin Adlercreutz om festivalminnen, Lundalivet och Mr. Avtalsrätt Odile Fallenius Sveriges yngsta kvinnliga delägare VÅRBALENS DO’s and DONT’s LEGAL BUZZ WHAT’S THE FUSS? FANTASTISKA DOLUSSPEXET Bästa tänkbara start Som affärsjurist på Mannheimer Swartling har du alla möjligheter. Hos oss får du växa i en stark, djupt rotad företagskultur som bygger på byråns kärnvärden – kvalitet, affärsfokus och laganda. För oss är du som person lika viktig som dina meriter. Att du delar våra grundläggande värderingar är viktigt för oss, liksom ditt intresse och din fallenhet för affärsjuridik och konsultrollen. Redan från start antar du tillsammans med oss utmaningen att arbeta med komplexa och internationella uppdrag i näringslivets centrum. Vår marknadsledande position gör att vi kan satsa avsevärda resurser på såväl utbildning – exempelvis vad gäller affärsmannaskap, projektledning och för handlingsteknik – som introduktion och vidare specialisering inom byråns affärsjuridiska områden. Just nu rekryterar vi ett flertal nyexade jurister till våra Öresundskontor. Läs mer på www.mannheimerswartling.se/karriar eller kontakta kontakta Linda Wickman 040-698 59 23 för att få veta mer. välkommen till möjligheternas byrå! www.mannheimerswartling.se DISSIDENTEN redaktion 05 06 Ledare Chefredaktör Charlotte Akej 08 Så funkar det Juridiska fakulteten eller Juridiska institutionen? Skribenter 09 Senaste nytt om din utbildning Juridiska Föreningen påverkar din utbildning 10 Fakultetens starka kvinna Lärarintervju med Eva Lindell-Frantz 12 APU i Sudan Alexandra Brundin Urisman om en annorlunda fördjupningskurs 15 På jakt efter en dubbel-examen En krönika om alternativa vägar till succé 16 Odile Fallenius Dissidenten träffar Sveriges yngsta delägare 18 Do’s and dont’s - Vårbalen Så överlever du vårens bästa bal 20 Karin Adlercreutz Dissidenten möter en av Studentlunds legendarer 23 How hard could it be? Lars Göran Malmberg om vikten av att ställa upp även utanför arbetstid 25 Novisch Dissidenten blickar tillbaka på nollningen 26 Var fan ligger studievägledarkorridoren? Och alla andra frågor en juriststudent hinner ställa sig... 28 Älskade Dolus Spexmästare emeritus om ett spex i världsklass 30 Ski Week Åre Dissidenten om en fantastisk resa till norr 31 Din generalklausul i vardagen En krönika om skapandet av ett Idrottsutskott 32 Dissidentens vinskola Pub och club guidar dig i vin-djungeln 35 Legal buzz - what’s the fuss? Dissidenten om vårens stora snackis 36 Torsken inför rätta En paneldiskussion om sexualitet, juridik och sexköp 38 Smått och gott Citat, Månadens arga lapp och en dom på rim Martin Andersen Alexandra Brundin Urisman Miran Crnalic Oscar Hillmann Erik Lindberg Lena Lundahl Kajsa Nilsson Anna Redin Jacob Rosell Joakim Winnerljung Fotografer Richard Croneberg Martina Vivlund Anna Överby sid 20 sid 28 sid 13 sid 38 Medverkande i detta nummer: Emilie Dafgård ([email protected] www.emiliedafgard. com), Christina Söderbäck, Filip Redin, Mia Petersén, Sofia Zitouni, Karolina Lindén och Sami Idris Framsida: Dolusspexets Miran Crnalic in action Fotografi: Richard Croneberg Upphovsrätten till innehållet tillhör DISSIDENTEN och upphovsmannen. All kopiering är förbjuden enligt lag. JF:s ordförande och inspector har ordet Lovisa Lindholm och Boel Flodgren DISSIDENTEN är Juridiska Föreningens kårtidning och utkommer med 4 nr om året. Tidningen delas ut gratis till alla studenter och anställda vid Juridiska fakulteten i Lund. DISSIDENTEN presenterar Juridiska Föreningens åsikter. När avvikande åsikter publiceras, anges detta. Magasinet är partipolitiskt och religiöst obundet. ISBN: 14030128 E-mail: [email protected] Annonsera i Dissidenten: kontakta [email protected] Telefon: 046-188812 Ansvarig utgivare: Vilhelm Persson Tryck: AM-tryck och reklam innehåll 3 EN BRA AFFÄRSJURIST SER LÄNGRE ÄN JURIDIKEN Vinge har specialistkompetens inom affärsjuridikens samtliga områden – en förutsättning för att vi ska fortsätta att vara den mest framgångsrika transaktionsbyrån i Sverige. Våra uppdrag är till stor del internationella och vi har ett stort kontaktnät med byråer över hela världen. STOCKHOLM GÖTEBORG MALMÖ HELSINGBORG BRYSSEL HONG KONG SHANGHAI www.vinge.se LEDARE DBP - eller konsten att aldrig lämna ett rakt svar M itt beslut att börja plugga juridik togs emot av en av mina bekanta med ett överlägset skratt. ”Juridik? Verkar ju rätt överskattat. Hur kan man behöva 4,5 år för att lära sig att hitta i en lagbok?”. Resten av min vänskapskrets var lite trevligare; de gjorde mig omedelbart till sitt juridiska ombud. Några veckor in i utbildningen fick jag ett sms från en vän. ”Vad händer om man mördar någon ombord på en båt som befinner sig på internationellt vatten?”. Ett synnerligen minnesvärt – och något oroväckande, sms att motta vid tretiden en lördagsmorgon. Lyckligtvis för min vän hade vi just den veckan gått igenom mordoch dråp-paragraferna i Brottsbalkens tredje kapitel och även talat lite om skillnaden mellan culpa och dolus. Jag ringde upp min vän på morgonen för att förklara läget (samt för att försäkra mig om att han inte befann sig på en båt på internationellt vatten i färd med att kasta ett lik överbord). Mina vänner minns nostalgiskt min första termin på juristutbildningen. Man skulle kunna säga att jag då var i mitt esse när det gäller juridisk rådgivning. Med förtrolig stämma delade jag med mig av mina nyvunna kunskaper, särskilt uppskattades mitt tips om att man alltid har rätt till åtminstone bytesrätt när man köper något. Jag minns känslan av att ha klarat Grunken; jag var oövervinnerlig! Jag hade full koll på både konsumenträtt och mord. Vad fanns det egentligen kvar att lära sig de följande fyra åren och fem månaderna? Mycket, skulle jag snart bli varse om. Mina vänner, som inledningsvis varit så imponerade av mina ”enorma” juridiska kunskaper, insåg snabbt (troligtvis snabbare än jag själv) att det fanns vissa fundamentala luckor i min kunskapsbank. Deras missnöje växte allteftersom de insåg att jag varken kunde svara på frågor om skatterätt, skadeståndsrätt eller för den delen klassificera något brott som inte var mord eller misshandel. Emel- lertid hade de en viss förståelse för mina bristande kunskaper; jag kunde ju alltid dra till med att ”ja, men det har vi ju inte lärt oss än!”. Värre är det idag. Tre år senare har jag fortfarande stora svårigheter med att besvara mina vänners frågor. Jag kan inte påstå att deras förståelse är lika stor när jag nu slänger ur mig ”ja, men det var ju jättelänge sedan jag läste det där!”. När jag väl kan svara på frågan kan jag ändå aldrig leverera ett rakt svar. Likt en boaorm slingrar jag mig och förvandlar mina vänners ja- eller nej-frågor till en mindre rättsutredning där slutsatsen varierar beroende på vilken väg de väljer att gå i mitt imaginära lösningsschema. Min förkärlek till DBPsvaret (Det Beror På) har lett till att mina vänner så smått slutat fråga. De använder Google istället. Dock finns det fortfarande en situation då mina vänner alltjämt vänder sig till mig i första hand. Nämligen när de lyckats med en juridisk bedrift. I helgen ringde en väninna till mig för att berätta om hur hon lyckats nästla sig ur ett anställningskontrakt. Min väninna bestämde sig hastigt för att hon ville åka till Thailand. Problemet var bara att hennes chef inte lät henne åka förrän hon avslutat sin månadslånga uppsägningstid. Min väninna lät sig emellertid inte nedslås av detta. ”Eh, vadå? Jag är ju bara provanställd, enligt LAS får jag gå efter två veckor”. Mitt hjärta ömmar fortfarande av stolthet. Fotnot: Min bekant skriver i dagarna sin sjätte jikenomtenta. Kharma is such a bitch. Charlotte Akej, chefredaktör 5 JF:s ordförande och inspector har ordet Lovisa Som studentrepresentanter är våra största svårigheter vårt korta tidsperspektiv och vår bristande kontinuitet i förhållande till fakulteten. Man säger att nationerna bygger om sina barer vart fjärde år, eftersom det inte då längre finns någon student kvar som minns den senaste renoveringen. Detsamma gäller i mångt och mycket för kårverksamheten och detta blir extra tydligt i utbildningsbevakningen. Våra argument för en bättre utbildning möts inte sällan av kommentaren att – förslaget redan har prövats, eller att – vi ändrade på det, för studenterna ville ha det så. Dessa typer av argument framfördes i samband med det panelsamtal med lärarna som utbildningsutskottet arrangerade i februari. Vi vill naturligtvis inte genomdriva förändringar som redan har prövats och visat sig inte fungera, framförallt inte om det skett i enlighet med studenternas önskemål. Och detta gör att vi som studentrepresentanter, allt som oftast befinner oss i något av ett dilemma. Så vad är det vi vill? Tycker vi att alla hjälpmedel ska vara tillåtna på samtliga skriftliga tentamen? Vill vi ha ett mer utbrett genusperspektiv? Vill vi få bort samtliga 30p-tentor och ha mer än en veckas praktik på utbildningen? Detta är några exempel på frågor som studentrepresentanter har drivit hårt genom åren. En enligt mig viktigare fråga att ställa sig är om juristutbildningen motsvarar våra förväntningar? För egen del levde Juridicum till ytan upp till min föreställning om en juridikens högborg, med läderfåtöljer och gröna läslampor. Men klimatet i övrigt motsvarade inte vad jag hade tänkt mig. Jag hade förväntat mig intellektuella debatter, om rätten ur ett samhällsperspektiv, om varför vår lagstiftning ser ut som den gör, och om hur vi vill förändra – och förbättra den i framtiden. Jag hade förväntat mig att lämna utbildningen med kritiska perspektiv och en större förståelse – inte bara om rätten som system, utan om rätten i ett sammanhang. Jag hade velat veta varför Aktiebolagslagen kom till, vem som skrev den, vilken funktion den fyller i verkligheten, och vad en aktie är för något, innan jag kastades in i lagens första paragraf. Det är klart att jag har lärt mig mycket under de här åren och mitt tankesätt har förändrats och utvecklats. Jag har fått en förståelse för de system på vilka samhället är uppbyggt och ser numera världen med andra ögon. Avsaknaden av kritiska perspektiv utöver genus, en politisk dimension och andra viktiga infallsvinklar på rätten, gör att jag såhär i slutet av min utbildning tyvärr inte kan hjälpa att känna mig lite besviken. 6 Lovisa Lindholm, Ordförande Boel ”In my part of the world, law has been separated from justice”, konstaterade en juristkollega från ett land i Sydostasien (där han var professor) vid en konferens om rättens globalisering för en tid sedan. Att ha lagar men inte ha rättvisa är djupt tragiskt för ett samhälle och något som är mycket svårt att rå på, eftersom korruption och maktövergrepp i lagens namn är en integrerad del av ett sådant samhälles sätt att fungera. Det som nu (febr 2011) händer i Nordafrika har historiska dimensioner också utifrån detta perspektiv. Kan man ”rensa” rättssystem från korruption genom revolution? När folket reser sig mot förtrycket och kastar ut korrupta makthavare (och polis och militär ansluter sig till revolutionen) rasar staten samman och ur ruinerna föds nya samhällsformer. Även om själva drivkraften bakom varje revolution säkert främst står att finna i den enskilda människans längtan efter frihet och möjligheter att skapa ett bättre liv för sig och de sina är också kollektiva krav på demokrati och mänskliga rättigheter och på att komma tillrätta med korruption och maktmissbruk starka motiv för de proteströrelser som nu omvandlar Nordafrika och Mellanöstern. När nya samhällsformer ska byggas blir det tydligt vilken viktig roll rätten och föreställningar om rätten spelar. I Tunisien och Egypten är det första man gör, när någorlunda lugn infunnit sig, att sätta sig ner och skriva en ny konstitution. Regler som medborgarna antar i demokratisk ordning får legitimitet och ses därmed som instrument för att skapa ordning, rättsäkerhet och skydd för minoriteter m.m. Idealet är The Rule of Law, rättsstaten, som i vår mångkulturella värld förvisso inte är något entydigt begrepp, men som fokuserar just på rättsordningen och i stort betyder att de styrande kan hållas ansvariga under lagarna, att lagarna är klara, publicerade, rättvisa och ger skydd åt grundläggande rättigheter, att lagstiftningsprocessen är demokratisk och effektiv och att den enskilda människan har tillgång till rättvisa rättsprocesser, som sköts av kompetenta, oberoende, etiskt högtstående jurister. Rätten i sig själv garanterar inte medborgarna skydd. Tvärtom visar historien att konstitutioner och regler kan brukas till förtryck och förföljelse. Men om reglerna skapas i demokratisk ordning och tillämpas så att ”law is not separated from justice” kan det bli bättre och utan tvekan har här juristerna en viktig uppgift som samhällsbyggare. Att medborgarna har förtroende för att rätten fungerar och tillämpas rättvist är något oerhört värdefullt för ett samhälle. Det är inte något som kommer av sig själv, det måste vinnas och förtjänas på nytt och på nytt. Fråga är hur man åstadkommer detta i länder där statsapparaten och de högsta makthavarna visserligen är kastade överbord men där för vanliga människor korruptionen utgör en del av vardagen. För oss i Sverige framstår inte fristående domstolar och jurister som inte låter sig mutas eller korrumperas som någonting främmande. Sverige hamnar också mycket riktigt i topp i den nyligen publicerade Rule of Law Index 2010 från The World Justice Project där man rankar olika länders rättssystem ifråga om frihet från korruption. Att arbeta med att skapa fungerande rättssystem i länder som har detta behov, se där kanske ett växande yrke för svenska jurister. Bör mer av dessa perspektiv och denna slags kunskap ingå i juristutbildningen i det tjugoförsta århundradet när nu världen ser ut som den gör? Jag tycker kanske det. Boel Flodgren, Inspector - en av Sveriges ledande affärsjuridiska advokatbyråer Gernandt & Danielsson är en av de högst rankade advokatbyråerna enligt branschmätningarna Commercial Law, International Law Office, Affärsvärlden, Chambers, Merger Market och Legal 500. Genomgående lovprisas byråns skickliga jurister och deras förmåga att hantera komplexa transaktioner, tvister och utredningar. Gernandt & Danielssons vision är att vara den högst ansedda och mest eftertraktade rådgivaren respektive arbetsplatsen bland svenska affärsjuridiska advokatbyråer. Hos oss får duktiga jurister ett spännande och engagerande arbete, där många uppdrag utförs i en internationell miljö. Vi erbjuder utbildning och mycket konkurrenskraftiga anställningsvillkor. Byrån sysselsätter idag ca 100 anställda. Vill du veta mer? Besök gärna vår hemsida www.gda.se. DISSIDENTEN Så funkar det JURIDISKA FAKULTETEN eller INSTITUTIONEN? Text: Lena Lundahl Juridiska fakulteten eller Juridiska institutionen? Vi är nog många som är lite smått förvirrade över vad det ena och det andra är. Dissidenten har pratat med Juridiska fakultetens kanslichef, Thomas Achen, för att försöka reda ut vad som faktiskt är skillnaden mellan en fakultet och en institution. Lunds Universitet har åtta fakulteter, vilka styr sin egen verksamhet vad gäller utbildning, forskning och ekonomi inom respektive område. Dekanen är ordförande i fakultetsstyrelsen och leder fakulteten. Dekanen har ett övergripande ansvar för fakultetens samlade verksamhet. Han eller hon ska alltså inte gå ner i detaljfrågor på institutionsnivå och reglera exempelvis hur många timmar någon ska undervisa. Snarare är dekanens arbetsuppgifter fokuserade på att lägga upp strategiska riktlinjer för utbildningen, forskning och rekrytering. Till sin hjälp har dekanen en prodekan som på Juridiska fakulteten har ett särskilt ansvar för forskningsfrågor. I varje enskilt fall kan dock dekanen i samarbete med sin prodekan eller prodekaner komma överens sinsemellan om hur de vill lägga upp arbetsfördelningen mellan sig. Inom varje fakultet finns ett antal institutioner, som ansvarar för ett eller flera ämnen. Exempelvis ligger, bland andra, Statsvetenskapliga institutionen och Institutionen för psykologi under Samhällsvetenskapliga fakulteten. En institution kan i sin tur rymma flera olika utbildningsprogram, institutionen bestämmer själv hur strukturen ser ut. För varje institution finns en institutionsstyrelse och i denna är prefekten ordförande. Prefekten ansvarar för det dagliga arbetet på institutionerna och jobbar med frågor som rör till exempel personal, ekonomi och arbetsmiljö. Prefekten har även en biträdande prefekt, som på Juridiska institutionen har ett särskilt ansvar för utbildningsfrågor. När det gäller den Juridiska fakulteten finns det bara en institution, vilken omfattar Juristprogrammet samt de tre mastersprogrammen och nätkurserna. I och med att vi bara har en institution går det inte att upprätthålla distinktionen mellan dekan och prefekt på samma sätt som på fakulteter med flera institutioner. På den Juridiska fakulteten fungerar istället dekan och prefekt som ett ledningsteam när det gäller det dagliga arbetet. Det finns ingen särskild institutionsstyrelse, utan istället är det fakultetsstyrelsen som agerar På Juridicum: 8 Christina Möell Dekan Gregor Noll Prodekan institutionsstyrelse och begreppet institutionsstyrelse används inte. På en ”vanlig” fakultet är det prefekten som är lönesättande chef och sätter löner för de flesta anställda. Så är fallet även på Juridiska fakulteten, men i och med att organisationen ser ut som den gör, jobbar prefekten och dekanen som ett team även i dessa frågor. På fakulteter med flera institutioner finns det ett fakultetskansli, som sysslar med fakultetsärenden, och sedan särskilda kanslier ute på varje institution. Här skiljer vi däremot inte mellan institutions- och fakultetsärenden – ärendena hanteras oberoende av om de i formell mening gäller ett fakultets- eller ett institutionsärende. Dekaner och prefekter sitter under en mandattid på tre år. När dessa ska väljas måste först en valberedning utses, vilken sedan ska plocka fram förslag innan röstningsförfarandet kan genomföras. Det är lärarna som har rösträtt i valen. Nuvarande mandattid går ut den 31 december i år, så just nu ligger alla fakulteter och institutioner i startgroparna för att dra igång dekan- och prefektval. Mats Tjernberg Prefekt Annika Nilsson Biträdande prefekt DISSIDENTEN Senaste nytt... ... om din utbildning ... på JF Ny straffrättskurs på termin 5 redan i vår Eftersom JF:s prioriterade frågor är varierade examinationsformer och feedback är vi extra glada över att se det initiativ till en ny straffrättskurs som tagits av Helén ÖrnemarkHansen och Christoffer Wong på T5. Den nya kursen som drar i gång redan i mars är uppbyggd kring en gruppredovisning, en hemtenta samt en salstenta. Kursen är väl genomtänkt med utrymme för såväl övning som feedback på momenten innan examinationstillfällena. Salstentan i slutet av kursen kommer att utgöra 50 % av betygsunderlaget och skrivas utan hjälpmedel. För att lösa problematiken kring vad studenterna får skriva i lagboken och inte, kommer inget eget material att tillåtas. I stället kommer studenterna att få ett kompendium med relevant lagtext vid tentatillfället, och frågorna kommer att anpassas därefter. Novischutskottet Det kan knappast ha undgått någon att JF än en gång har fått det stora nöjet att välkomna en ny kull novischer till Lund och Juristprogrammet. Med sällan skådat engagemang och stor kämparglöd tävlade de olika faddergrupperna om den prestigefyllda titeln ”Årets Småjur”. Faddergrupp 7 gick till sist segrande ur striden och under den sprakande Novischfesten blev Clara Vallmark krönt till Årets novisch – Grattis Clara! Examensarbeten- separation av handledare och examinator Under höstterminen 2011 kommer det att råda nya regler kring examensarbetena. I nuläget är det handledaren för examensarbetena som examinerar, dvs. sätter betyg på arbetet. Detta är en ordning som är främmande för de flesta andra universitetsutbildningar i landet, varför juristutbildningarna nu fått instruktioner om att separera de två funktionerna. I samband med detta ser man även över de förberedande seminarierna och hur man i övrigt kan förbättra strukturen kring examensarbetena. Förslaget har varit ute på remiss hos berörda parter och fakulteten diskuterar nu hur man på bästa sätt kan genomföra förändringen till hösten. EQ11 JF och fakulteten har under februari-mars arbetat med universitetets självreflektion EQ11. Syftet med reflektionen är identifiera vad som fungerar bra och mindre bra på utbildningen, från grund - till doktorandnivå. Detta för att sedan kunna lyfta upp exempel på central nivå och kunna lära sig av varandras goda exempel. Arbetet har på grund av underlagets utformning, visat sig vara minst sagt komplicerat men vi hoppas ändå att det kan komma något gott ur det –och ser fram emot resultatet i maj. Rutiner kring tentavakter och fusk Tentavakterna brister i både rutin och kunskap gällande alltifrån praktisk logistik kring tentatillfällena till vilka åtgärder som ska vidtas vid påstått fusk. Problematiken grundar sig till stor del i en bristande insikt om vad som är tillåtna hjälpmedel vid olika tentatillfällen. JF har adresserat problemet på fakulteten och en grupp har tillsats för att arbeta vidare för att till stånd en bra lösning. Utbildningsutskottet Jämställdhet- och likabehandlingsgruppen har arrangerat den mycket uppskattade debatten ”Torsken inför rätta – en diskussion om sexualitet, juridiken och sexköp”, och gruppen har även nominerats av Juridiska fakulteten och utsetts av Lunds universitet som sin kandidat till Frankestipendiet 2011. Sjukt roligt att gruppens engagemang har gett eko ut i hela universitetet. Stort grattis! Utbildningsutskottet har också anordnat ett panelsamtal om hur vi studenter ska examineras och hur vi bäst får träna på det vi behöver i livet efter examen. Det blev ett mycket intressant samtal mellan lärare och studenter. Näringslivsutskottet Mannheimer och Swartling bjöd på Miljörättskväll på sitt kontor i Malmö där deras miljörättsgrupp fick prata om hur det är att jobba med miljörätten ur ett affärsjuridiskt perspektiv. De flesta studenter som närvarade gick därifrån med en helt ny respekt och ett kraftigt ökat intresse för detta rättsområde. Dolu§pexet Efter fem strålande föreställningar där applåderna aldrig ville ta slut och skratten aldrig sinade så är Dolusspexet nu över för denna gång. Tjänstemännen och de aktiva har visat ett enormt engagemang och lagt ner otaliga timmars arbete för att bli färdiga med allt från dekor och smink till sånger och manus. Kvar hos de aktiva är förhoppningsvis en känsla av stolthet, glädje och lite saknad. Festmästeriet Äntligen! After School är tillbaka med alla möjliga gastronomiska underverk. Premiären för vårterminen blev mycket välbesökt och vi ser fram emot många trevliga After School-kvällar framöver. Tack! JF vill tacka Advokatfirman Lindahl som gav bort ett stort antal lagböcker till lyckligt lottade studenter i Juridicums cafeteria. Fina presenter som värmde i Lundakylan! 9 LÄRARINTERVJU Fakultetens starka kvinna Text: Joakim Winnerljung Foto: Martina Vivlund Jag och fotografen Martina rör oss uppe i Ju- på att fortsätta med det så länge studenterna ridicums mer outforskade kontorskorridor- tycker att det är kul! er, vi knackar och kliver – aningen nervöst – in genom dörren. Anslagstavlan är välfylld Hur kommer det sig att de blev den juoch på väggen mitt emot bokhyllan hänger ridiska banan? Och varför skadeståndett inramat diplom, Lunds Universitets Peda- srätt och ersättningsrätt? gogiska pris, tilldelat Eva Lindell-Frantz. Eva Jag kom från ett naturvetenskapligt gymler glatt mot oss, och trots att det var snart nasieprogram och där hörde jag ju egentliett år sedan jag var en av över 150 studenter gen inte alls hemma. Jag hade en jätterolig i Evas föreläsningssal hälsar hon mig fortfar- gymnasieklass så jag härdade ut men insåg ande vid namn. fort att det inte var något jag skulle ägna mig åt. Jag skulle göra någonting som hade Eva, du är förmodligen den enda på med samhällsvetenskap och det blev juristfakulteten som – åtminstone på grund- programmet. Jag var så himla övertygad att terminerna- lär sig namnen på de flitiga jag endast sökte en sak: Juristprogrammet i frågeställarna. Hur gör du? Lund. Min studievägledare frågade mig om - Ja där har jag inget speciellt knep. Jag bara jag inte skulle gardera med någonting, kanförsöker att tänka ”jaha här är en typisk ske juristprogrammet någon annanstans? Joakim”! Lite hjälp har man genom att stu- Nej, jag ska in där! Sa jag. När jag väl var här denter precis som vi lärare har en tendens så insåg jag snabbt att detta var min grej, jag att alltid sätta sig på samma ställe i salen, det tyckte det var roligt och det kändes rätt. underlättar! Att jag gör det beror på att Bertil Bengtsson, som är en av mina mentorer och Jag tyckte att skadeståndsrätt och ersättningssom jag beundrar, lär sig namn på folk. För rätt var de absolut roligaste ämnena när jag mig är ni studenter individer, ni är inte en pluggade till min examen. Sen är det väl lite skock, jag tycker det är mycket roligare när slumpen också, vi hade en professor som man får lära känna er mer på det sättet – det hette Carl Martin Roos som höll på med blir en trevligare stämning! försäkringsrätt och när jag var i slutet på min utbildning hade han ett forskningsprojekt i Ditt lärarlag har en mitterminspub under försäkringsrätt som han drog in mig i. Där termin två, hur kom ni på idéen? fick jag göra lite grundarbete och det var - Det var faktiskt Patrik Lindskoug som kom väldigt kul. Han tyckte sedan att jag skulle med idén, vi märkte att studenterna på ter- fortsätta skriva om ämnet och då blev det till min två var lite nyfikna på att prata med oss en avhandling i försäkringsrätt. lite mer ”off the record” så att säga, då bjuder vi självklart på det! Jag tror det har varit Hur påverkar ditt yrkesval dig på fritiden? uppskattat och det är rätt många som kom- Kan du se en istapp utan att tänka på det mer på de här pubarna. Sen får man ju ha strikta fastighetsägaransvaret? full respekt för att det inte är alla som gillar - Haha, nej jag tror att man blir väldigt den typen av arrangemang. Men vi har planer påverkad utav det! Särskilt märkbart var 10 det när jag höll på att skriva min avhandling och tvingades läsa massor med avgöranden i Allmänna Reklamationsnämnden där folk hade blivit bestulna och råkat ut för så mycket olika tråkiga saker. Då blev jag nästan paranoid och trodde det stod tjuvar överallt! Vad anser du om genusperspektivet på utbildningen? - Jag tycker det är ett viktigt perspektiv att lyfta fram. Samtidigt ska man inte stoppa det i halsen på folk, för det är det många som reagerar negativt på. Man ska inte skapa några illusioner, förr eller senare kommer man ut i den bistra verkligheten; yrkeslivet. Där finns det faktiskt en hel del kvar att göra. Det kan vara svårt att arbeta sig upp som kvinna och småbarnsförälder, jag vet att många tjejer blir nedslagna när man säger det. Men man behöver inte acceptera det, tvärtom, det handlar ju om att göra någonting åt det! Det försvinner inte för att man blundar och sticker huvudet i sanden. Sen kan jag personligen tycka att det är lite tråkigt att vi har så många fler tjejer än killar på juristprogrammet, för det är ju inte heller riktigt bra. Hade situationen varit omvänd hade man nog tyckt att det varit ett bekymmer och att det behövdes rekryteras hit fler tjejer. Där är en skevhet, genusperspektivet går ju åt båda hållen. Ett genusperspektiv handlar om att ifrågasätta att vi behandlas utifrån genus, oavsett om man sedan är man eller kvinna. Du har varit med i Nätverket för kvinnligt ledarskap, vad är det? - Ja det var ett nätverk här på universitet där (forts. på s. 33) LÄRARINTERVJU När bilderna ska tas frågar Eva med glimten i ögat om hon kanske borde ha med en hantel på bilden 11 REPORTAGE APU I SUDAN; MER ÄN KRIG OCH SHARIALAGAR Text: Alexandra Brundin Urisman Foto: Sofia Zitouni, Karolina Lindén och Sami Idris ”Men vadå, är det inte bara krig och sharialagar där?”, frågar en god vän. Han har just fått veta att jag har blivit erbjuden en praktikplats på Sveriges ambassad i Sudans huvudstad Khartoum. Efter nästan fem år i lilla Lund var det då alltså dags; jag skulle ut i världen. Sudan, (ö)känt för Darfur-konflikten och det islamistiskt präglade samhället, skulle bli mitt hem i fem månader. ”Varför ger du dig in på något sådant?”, frågar min gode vän. ”Vilka möjligheter!”, svarar jag. En chans att få se ett land jag sällan skulle ha kommit till annars. Sandstorm i Khartoum Ett gyllene tillfälle att få insikt i arbetet på en ambassad, liksom att träffa diplomater från andra länder, FN-anställda och människorättsaktivister. En erfar- 12 enhet för livet – jag nappade direkt! Efter avslutade gymnasiestudier i Stockholm, flyttade jag 2005 till Lund för att läsa juridik; ett val jag aldrig kommer ångra. Studierna kom snabbt i andra hand, när jag blev engagerad i Juridiska Föreningen. Jag gick från fadder och kursombud, via pub- och clubmästare till styrelsen. Sedan satt jag som heltidsarvoderad ordförande och representerade alla Lunds juriststudenter. Efter ordförande-året gick jag tillbaka till mina studier och när jag i somras skrev mitt examensarbete, hade jag femton ynka högskolepoäng kvar till min examen. Kursen Arbetsplatsanknutet utredningsarbete på Juridiska fakulteten blev räddningen! Kursen ger studenten möjlighet att skaffa en egen praktikplats och mot en uppsatsexamination sedan kunna tillgodoräkna sig praktiken i sin examen. Jag ville gärna utomlands och sökte därför ambassader hejvilt. Det blev Sudan. Kompisen ringer på skype. ”Vad får du göra då?”, undrar han. ”Läsa, skriva och prata”, blev det korta svaret. Arbetet på den politiska sidan av en svensk ambassad handlar framför allt om rapportering. Min största arbetsuppgift var alltså just detta – att skriva rapporter som skickades till Utrikesdepartementet och andra som kunde finna intresse i ämnet. Ofta hade rapporten sin grund i ett eller flera möten, inte sällan i kombination med refererade medierapporter eller information från myndigheter och organisationer. Att närvara på diverse möten, i Sudan ofta på något FN-organ eller på EU-delegationen, ingick förstås. Vid något tillfälle fann jag mig faktiskt med att representera Sverige alldeles själv. Plötsligt hade Lunds juriststudenter blivit svenska folket! Ambassaden i Khartoum är relativt liten sett till antalet utsända, jag fick därför som praktikant möjlighet att prova på i princip alla delar av ambassadens arbete: jag fick inblick i det mycket småskaliga konsulära arbetet, jag fick sitta med på möten med biståndsrelaterade frågor och jag var med och planerade det stora Lucia-firandet som hölls på ambassadörens residens. Dessutom var jag, under folkomröstningen om Södra Sudans framtida självständighet, ackrediterad valobservatör för ambassadens räkning. Min till en början skeptiske vän hör av sig igen, på facebook-chatten denna gång. Han funderar på att söka ”min” praktikplats till våren. ”Har du REPORTAGE haft nytta av juridiken?“ Och har JF-engagemanget gett dig några fördelar?”, undrar han. Redan under telefonintervjun inför tillsättningen, gavs jag tydliga indikationer på att mitt engagemang utanför studierna sågs som viktigt vid tillsättningen. När jag väl fått platsen, fick jag klart för mig att min handledare själv hade varit mycket aktiv i studentlivet (förvisso i fel studentstad) och att han tydligt såg mervärdet med ett sådant engagemang. Det gör jag också. Jag har i arbetet på ambassaden haft enormt stor glädje av mina lärdomar från de förtroendeuppdrag jag haft. Förutom mötesvanan och protokollföringen har vanan att arrangera större och mindre tillställningar kommit väl till pass, liksom representationsträningen jag fick under året som ordförande. Allra viktigast är dock det driv studentengagemanget har gett mig; förmågan att ta initiativ och själv ro ett projekt i hamn. I det dagliga arbetet har jag förstås också haft stor nytta av det juridiska tankesättet som naglat sig fast under utbildningen. Då och då dök det dessutom upp rena juridiska problem att lösa och min största uppgift under praktikperioden var att författa ambassadens årliga rapport om de mänskliga rättigheterna i landet; där kom förstås utbildningen till stor nytta. Jag avslutar mitt facebook-chattande och går ut i Khartoum-hettan. På gatan hälsar alla med ett varmt leende. Tempot i Sudan är ett annat än i Sverige. Man strosar fram, gör sina arbetsuppgifter så fort värmen tillåter och man har alltid tid för att stanna upp och samtala med den man möter. Det finns en Alexandra agerar internationell observatör under folkomröstningen genuin medmänom södra Sudans självständighet sklighet här, som Kamelrace i öknen jag tror ibland försvinner i den svenska stressen. Vi har mycket att lära av den sudanesiska vänligheten. Jag känner att jag måste tillbaka till datorn för att förklara det viktigaste för min vän, som fortfarande är osäker på om han ska söka sig hit. Jag måste förklara att det är en chans han inte får missa. Väl här har jag nämligen insett att den allra viktigaste erfarenheten härifrån inte kommer att vara hur jag på snitsigast sätt ska formulera en rapport, eller hur jag bäst minglar på en mottagning. Det mest vitala jag tar med mig från Sudan är vetskapen om att det finns så många olika sätt att leva för, och förhålla sig till, varandra. Min största utveckling har kommit av att hamna mitt i en kultur som så fundamentalt skiljer sig från den jag sedan tidigare är van vid – och inse att jag trivs minst lika bra här. Det är något alla borde få uppleva. Detta är APU APU står för Arbetsplatsanknutet utredningarbete och är en fördjupningskurs som kan sökas efter att man avslutat grundterminerna samt 15hp fördjupning.Ansökan ska vara Studievägledningen tillhanda senast fyra veckor före praktikens början. Det är studenten själv som ansvarar för att hitta en praktikplats. Då kursen är studiemedelberättigad ska praktiken vara oavlönad. Allt annat än symbolisk ersättning är förbjuden. Grundprincipen för praktikplatsen är att det måste finnas tillräckligt mycket juridisk personal så att praktiken genomförs i en juridiskt präglad miljö. Det är ej studenten som ska tillföra den juridiska kompetensen på praktikplatsen. Kursen ska som utgångspunkt genomföras på heltid och omfatta minst 8 veckor för kursen APU 15hp och minst 18 veckor för kursen APU 30hp. För examination krävs en kursuppgift, beståendes av en cirka 15 sidor lång uppsats, ett intyg från praktikplatsen att praktiken är fullgjord samt att man lämnar in en utvärdering. 13 Lindahls studentpool – en genväg till karriären Nu kan du ta ett steg på vägen till en karriär som affärsjurist. Som en del av Lindahls studentpool har du chansen att jobba på en av Sveriges största och ledande affärsjuridiska advokatbyråer, redan under studietiden. Till vårt kontor i Malmö söker vi flera drivna juriststudenter som vill jobba extra, bland annat som assistent till våra jurister, i receptionen, i biblioteket eller med Due Diligence-arbete. Du kommer att kallas in vid arbetstoppar, semestrar och sjukdom. Är du den vi söker? I sådana fall är du välkommen att skicka in din ansökan till [email protected]. Läs mer på www.lindahl.se/rekrytering Svensk och internationell affärsjuridik S TOC K H O L M GÖT EBO RG M A L MÖ H EL SI NG BO RG U PP SA L A Ö R EB RO www.lindahl.se KRÖNIKA På spaning efter en dubbelexamen Text: Kajsa Nilsson N är jag var liten ville jag bli spanare. mans slogan kan vara något i stil med “tro, hopp och en himla massa avtal”. Hur tragiskt det är att jag redan som mycket ung lyssnade på Spanarna i P1 kan vi ta en annan gång, men jag har fortfarande inte helt lyckats överge tanken. 2. Jurist-hårfrisörska. Klipp kundernas hår, lyssna på allt skvaller och erbjud dem hjälp med allt ifrån att sätta dit otrogna makar till avtalsskrivning om alla grejer de funderar på att sälja på blocket samt med att vinna alla arvstvister mot släkten. Salongens slogan blir självklart ”nu är det klippt!” Kollar upp Spanarna på Wikipedia. Programidén är enkel; ”En panel med tre personer (spanare) försöker avläsa tendenserna i nutiden, för att sedan presentera sina framtidsvisioner för lyssnarna”. “Tro, hopp och en En tendens i nutiden som jag har lagt märke till är att det är väldigt inne att plugga dubbelt. Jag har otaliga vänner som läser extra på fritiden (vilken fritid?). Det läses ekonomi, retorik, språk, litteraturvetenskap, psykologi och gud vet allt. Själv har jag för länge sedan övergivit alla planer på att läsa något av dessa ämnen vid sidan av varandra. Jag är på den nivån att jag tycker att det är skitjobbigt att tentaplugga arbetsrätt och familjerätt samtidigt. himla massa avtal Istället för att plugga dubbelt (läs: istället för att plugga över huvud taget) har jag de senaste dagarna i läsesalen fifflat ihop en liten lista på lämpliga dubbelexamina för alla oss som inte fattade ett dyft på T4 och således inte har någon chans att ta ut en ekonomexamen. Här är mina favoriter: 1. Jurist-präst. Starta egen ”full-service-byrå”; dop med löfte om konsultation vid framtida vårdnadstvist; bröllop med löfte om hjälp vid framtida skilsmässa; hjälp att skriva testamente med löfte om att hålla i begravningen. Fir- 3. Jurist-arkitekt. Man kan ge bygglov till sig själv. Man kan anpassa sina ritningar efter kryphålen i PBL. En given succé! “ 4. Jurist-bonde. Man kan bli den första bonden någonsin som förstår EU:s jordbruksregler. Man kan ge konsultation om miljöfarlig verksamhet till alla sina bondegrannar mot ersättning. Man blir mycket mer populär än jordbruksverket eftersom man talar med bönder på bönders språk. 5. Jurist-lärare (dvs lektor) Våga vägra Power Point. Vinn, som följd av din Power Point-vägran, det pedagogiska priset och få en fet löneförhöjning. Ha sommarlov istället för semester. Skriv en uppföljare till den klassiska tentafrågan om den pensionerade infanterimajoren Herman Götzes liv och äventyr. Mitt enda problem efter att ha färdigställt denna lista är att jag omöjligt kan välja. Måste ta med den till studievägledningen och be om råd. Framtiden är ljus! 15 INTERVJU Odile Fallenius: “Tid tar det!” Text: Charlotte Akej För fem år sedan tog hon examen. 2010 utsågs hon till ’Årets supertalang’ av Veckans Affärer. I januari 2012 tillträder hon fullt ut som delägare på en av Sveriges största affärsjuridiska byråer. Häremellan har hon även hunnit med att bli mamma. Dissidenten fick en pratstund med Sveriges yngsta kvinnliga delägare; Odile Fallenius. Odile Fallenius kommer ursprungligen från Kopparberg. När det var dags att studera föll valet på juridik. – Handels var min backup–plan. När jag sedan började plugga juridik så insåg jag emellertid att juristutbildningen gav en bra bas att stå på och att det fanns en möjlighet att jobba inom många olika sektorer. – Idag sysslar jag ju lite med både och, både business och kommersiellt tänk. För att vara en bra skatterättsjurist krävs att man förstår företagens verksamhet. Att det blev studier i Uppsala berodde främst på avståndet; Uppsala universitet låg betydligt närmre hem än den lundensiska motsvarigheten. – Jag ville dessutom studera i en riktig studentstad, därav att det blev Uppsala. Där hade man även fördelen av att det var nära till Stockholm. Det gamla ryktet om att det, sett till framtida karriärmöjligheter, enbart är Lund eller Uppsala som räknas när man läser juridik var något som även Odile hörde under utbildningen. Emellertid säger hon sig inte ha upplevt att detta skulle stämma, vare sig på sin gamla arbetsplats Linklaters eller på sitt nya jobb på Vinge. – Det är nog en överdrift. Kanske är det en 16 fördom som ligger kvar sedan förr då det var mer traditionsbundet, man studerade juridik i antingen Lund eller Uppsala. Idag tror jag inte att det har någon stor betydelse alls faktiskt. Odile gick direkt från gymnasiet till juridikstudierna och fick även hon höra rykten om nackdelarna med att börja studera direkt. – Det var något som jag tänkte på väldigt mycket. Att börja läsa direkt blev emellertid ett naturligt steg då jag samtidigt flyttade hemifrån. Första tiden på utbildningen tänkte jag inte så mycket på mina studier. Istället koncentrerade jag mig på känslan av att plugga på ett universitet, hur det var att bo i en studentstad. Därför fungerade det bra för mig att börja plugga direkt. – Jag valde att istället ta ett studieuppehåll lite senare och var bland annat några vändor i Asien. Jag tror det är viktigt att man gör något förutom att bara studera, för mig passade det dock bättre att göra detta när jag kommit in en bit i utbildningen Vårt samtal glider in på hur pass viktigt det är att vara aktiv och ha intressen vid sidan av studierna. Odile var själv ej aktiv i varken kår eller nation under studenttiden utan prioriterade andra intressen. Fördelen med att vara engagerad tror hon är att det visar att man klarar av någonting förutom att studera, att man är socialt engagerad och att man tar sig fram. – Emellertid tror jag inte att ett kårengagemang är avgörande vid en arbetsintervju, där tittar man istället på personen i sin helhet, hur bra denne passar in i gruppen samt vad personen har för driv. – Ett ideellt engagemang är i sig bevis på att man har ett driv men jag tror inte att det ensamt är avgörande. Att det var skatterätt som skulle bli det stora intresset stod klart redan under grundutbildningen. Odile pekar även på betydelsen av att under fördjupningskurserna ha tillgång till duktiga och inspirerande lärare, vilket gjorde ämnet ännu roligare. På tal om vikten av val av fördjupningskurser menar Odile att det absolut viktigaste är att man väljer det man tycker är kul och har ett intresse av. – Fast det är klart att valet av fördjupningskurser är en indikation på att det finns ett intresse för ämnet vilket kan vara fördelaktigt vid en arbetsintervju. Kan man emellertid visa på annat sätt att det intresset finns är det emellertid klart att inga dörrar är stängda. Efter examen fick Odile erbjudande om en sex månader lång trainee–tjänst på Linklaters. – När jag tog examen så var det ganska svårt att få jobb och jag skickade iväg en massa ansökningar. Linklaters erbjudande kom därför väldigt lämpligt. Jag hade egentligen tänkt sitta ting efter min trainee– tjänst men då det var oväntat bra på Linklaters så valde jag att stanna kvar. Hur meriterande det faktiskt är att ha tingsmeritering i sitt cv är Odile kluven inför. – Vikten av tingsmeritering beror lite på vilket område inom juridiken man jobbar inom. Inom det område som jag arbetar är fördelen lika stor som för en person som arbetar med processrätt på en affärsjuridisk byrå. INTERVJU Skillnaderna mellan universitetsvärlden och arbetslivet var stor. Hon minns främst det nödvändiga i att lära sig att se sitt råd i ett större sammanhang än bara skattejuridiken. – I början kunde man komma med ett förslag som visserligen fungerade bra skattemässigt men som sagt så finns det många andra aspekter som måste vägas in tillsammans med skatterådet innan man kan ge råd som är användbara för klienten. – En annan stor skillnad var även det teamarbete som det faktiskt innebar att arbeta på en stor affärsjuridisk byrå. Det hade jag inte förväntat mig! Man satt inte själv med sina uppgifter utan tar fram gemensamma idéer och bollar dem mellan sig. Ryktet att det inom affärsjuridiken skulle vara svårt att som ung kvinna ta sig fram är inget som Odile upplevt. – Personligen har jag inte blivit förfördelad för att jag är kvinna. Jag har fått möjlighet att delta i ärenden på samma sätt och i samma utsträckning som mina manliga kollegor. Det har givit mig förutsättningar att växa i min yrkesroll och därmed även anförtros större arbetsuppgifter. – Trots allt så upplever jag att det finns en modernitet såväl inom juristsfären som hos klienterna. Kanske har det skett en förändring gentemot hur det var tidigare. I slutändan är det så att om man kan sitt område och kan beskriva det på ett bra sätt så får man respekt – oavsett om man är ung eller kvinna. Efter några år på Linklaters valde Odile i vintras att lämna byrån till förmån för en roll som delägare på Vinge. Steget från biträdande jurist på Linklaters till delägare på Vinge var dock långt ifrån självklart. – Jag tvekade väldigt mycket och var inte alls säker. Efter dialog och positivt bemötande samt stöd från min nya arbetsgivare så kände jag till slut att det dock blev helt rätt. Då Odile varit mammaledig fram tills början av februari har hon ännu inte helt hunnit acklimatisera sig, emellertid tycker hon att det ska bli spännande att få chans att ingå i ett större team. – Vinge är en större byrå nationellt, Linklaters är större internationellt. Det ska därför bli kul att komma in i en organisation som styrs från det kontor man jobbar på. Historierna om den enorma arbetsbörda som det innebär att arbeta på en byrå är till viss del sanna, menar Odile. – Tid tar det. Det går inte att sticka under stol med att vi arbetar för våra klienter och försöker uppfylla deras önskemål och behov vid en transaktion. När det är en stor transaktion på gång så måste man vara beredd på att lägga ner mycket tid. Därför är det så viktigt att tycka att det man jobbar med är kul. Väljer man strategiskt när man bestämmer sina karriärmål blir det nog väldigt jobbigt, det måste kännas roligt att lägga ner tiden; man måste trivas med sina kollegor och omgivningen i övrigt. Det krävs en del men man har samtidigt väldigt trevligt på jobbet. – Sedan finns det såklart perioder som inte är lika transaktionsintensiva. Då får man se till att gå hem i tid och göra något annat. På frågan om Odile någonsin upplevt att hon fått offra något till förmån för sin karriär svarar hon nekande. Hon menar att det istället handlar om omprioriteringar. – Självklart gör man vissa val men jag ser det inte som att jag offrar något. Det är val jag gör utifrån vad jag vill göra. Allt handlar om att prioritera. Avslutningsvis ber Dissidenten Odile om några avslutande tips till studenter som i framtiden vill arbeta med affärsjuridik. 1. Tro på dig själv – våga prova på nya saker 2. Ge det en chans - Det går mycket funderingar kring det hårda arbetet och kanske skrämmer det bort vissa. Du kommer att bli förvånad över hur kul det är och vilken gemenskap det innebär att jobba i större projekt där alla strävar mot gemensamma mål. 3. Ha kul – Gör inga strategiska val av område. Välj ett område som du tycker om och som engagerar dig. 17 GUIDE Med Juridiska Föreningens Vårbal bara några veckor bort passar Dissidenten på att ge er de ultimata tipsen för hur man klarar av denna kväll på bästa sätt. Följ våra tips och vi kan nästintill garantera dig en fantastisk kväll. Vårbalens DO’s and DONT’s Veckan innan balen DO: I senaste laget visserligen, men har du ännu inte kontrollerat att frack och klänning passar så är det nu dags. Kanske sitter spåren efter mammas julmat fortfarande kvar. Då är det hög tid att agera. DO: Kontrollera längden på din klänning. Dissidenten vill påminna förvirrade läsare om att hellång = HELT LÅNG. En klänning som slutar under rumpan är ej hellång. Inte heller klassas en ankellång klänning som hellång. DON’T: Få panik om klänningen eller fracken inte passar. Än finns det tid kvar att göra något. Dissidenten rekommenderar en veckas diet. En googlesökning på ”fast diets” resulterar i över nio miljoner träffar – det finns alltså något för alla. DON’T: Drick rödvin när du provar din frackskjorta eller för all del klänning. På fördrinken innan Vårbalen DO: Skåla och mingla DO: Se till att ta en massa fina bilder i början av kvällen. Här är förhoppningsvis såväl hår, smink och outfit fortfarande intakt. DO: Se till att komma iväg från fördrinken i tid. Risken finns att du annars missar såväl fördrinken på AF-borgen som Culpakörens underbara sång. DON’T: Spela vattenfall eller andra dryckesspel på förfesten. Kan resultera i punkt 5 på don’t-listan under middagen DON’T: Förfesta som om du ska till Malmö Nations torsdagsklubb. Kvällen är lång. DON’T: Ignorera dina fötters signaler om skoskav. Åtgärda – genast! Annars kommer det bli en mycket, mycket plågsam kväll 18 Dagen innan Vårbalen DO: Börja ladda mentalt för en helt galen morgondag! DO: Ta en tur förbi Systembolaget och inhandla en flaska champagne till morgondagens fördrink. DON’T: Sitt uppe och spela CS hela natten. Du behöver din nattsömn, tro oss! DON’T: En spraytanning kan visserligen framstå som en bra sista minuten uppiffning, men risken är att det slutar i en spräcklig katastrof. DON’T: Färga håret i en ny färg/klipp dig i en ny spännande frisyr. Under middagen DO: Lös in de snapsbiljetter som du köpt innan middagen DO: Konversera artigt med dina bordsgrannar. Bjud på dig själv! DO: Lägg ner besticken när någon talar. DON’T: Köp bordsdamspresent DON’T: Skryt om dina betyg/din pappa som är delägare för att imponera på din bordsgranne. DON’T: Ljug ihop en historia för att imponera på dina bordsgrannar. Att du är en dansk utbytesstudent kan visserligen vara kul för stunden, men betänk att du sedan måste hålla fast vid den här historian (och det förfärliga språket) hela kvällen. Ovärt. DON’T: Håll ett spontantal. Kanske verkar det som en bra idé just då, men det är det inte. DON’T: Kräk på din bordsdams klänning när hon håller tal. Kräk inte överhuvudtaget för den delen. DON’T: Ta spontanpauser. Vänta tills det faktiskt är paus. Risken finns att du missar talet som alla i efterhand kommer att tala om. Bummer. GUIDE 8 frågor till... Jimmy Persson, balprins. Efter middagen DO: Dansa vals! DO: Om du är av manligt kön; för! DO: Bli bjuden på drinkar DO: Gå på sexan - dansa på borden DON’T: Jämlikhet i all ära, i vals är det faktiskt mannen som för. Som kvinna; låt dig föras (förföras?) DON’T: Häng efter den där läraren som vägrade rätta upp din tenta. Det hjälper inte. 1. Hur många baler har du varit på? Tolv med denna terminens baler. Samt minst lika många balsläpp. 2. Bästa balminne? Det finns många, här kommer ett par stycken: Filmen om dolusspexets återkomst under JF:s vårbal 2009. Installationen av Per Hellsvik som hedersledamot på vårbalen 2010. Uppträdande av Kristoffer ”Kringlan” Svensson (P3) på Wermlands installationsbal 2010. 3. Sämsta balminne? De roliga baler man missat. Ett dåligt balminne är ett där man sitter hemma istället för att gå på bal. På efterfesten DO: Drick obscena mängder vatten. I förebyggande syfte. DO: Ta med dig resterna från middagen och erbjud dem som frukost i utbyte mot övernattning DON’T: Ta den sista shotten DON’T: Skicka det där flirtiga sms:et. Kanske framstår som en bra idé just då, men… nej. DON’T: Cykla hem från efterfesten. Åtminstone inte om du har balklänning. Dagen efter DO: Terrorisera alla dina töntiga vänner som inte var på balen genom att publicera Facebook-statusar och lägga upp bilder som visar hur fantastiskt kul du hade det DO: Undersök frack/klänning efter eventuella hål samt fläckar. Kanske inte det roligaste men tro oss; att spara detta nöje till nästa gång du ska på bal kan lätt slå tillbaka på dig själv och din framtida ekonomi. DON’T: Lägg upp bilder tagna efter klockan 02.00. En gång ska du också söka jobb, tänk på det! DON’T: Gå igenom din sms-inkorg. Kan orsaka panikångest och kraftig hjärtklappning. 4. Hur många snapsar är det ultimata antalet? Två till dig och en att ge till din bordsdam. Om du är dam så behöver du inte köpa en till din bordsherre, men jag lovar att det är uppskattat om du gör det ändå. (bäsk tack!) 5. Vad bör man tänka på om man ska klara av en hel bal, från början till slut Ät ordentligt innan, man får aldrig tillräckligt med mat. Om du inte vill eller kan dansa i finskorna så ta med ett par som är mer dansvänliga. 6. Vilka tre saker går du inte utan till en bal? 1. Fickpluntan! Skippa starkspriten och fyll den med något annat gott att bjuda bordsdamen på istället (eller ta med två!). 2. Ett icke fungerande fickur. På bal spelar tid ändå ingen roll. 3. Överrock, hög hatt och paraply. Skall man beställa fyllemat på väg hem från balen, skall man göra det med stil. 7. Vilken är den ultimata ballåten? Come away with me – Nora Jones, lugn och långsam vals som är lätt att dansa till! Something stupid – Nancy och Frank Sinatra, kasedans! 8. Har du några tips på vad man som herre ska tänka på när det kommer till att dansa vals? Öva! Att lära sig grundstegen i Vals tar ca en timme, har du ingen kompis som kan visa dig så fråga dina föräldrar. Öva en timme innan balen, så kommer du absolut att dansa bättre vals än merparten av baldeltagarna. Tilläggas kan att tipsen ovan även gäller damerna. Att inse att bordsdamen man plikttroget viger första valsen åt bara kan dansa ”disco-dans” till Skakarumpamusik, gör ingen glad bordsherre. 19 INTERVJU Karin Adlercreutz: “Som inspector är man mer som ett bollplank” Text: Kajsa Nilsson Foto: Anna Överby Sedan början av 1950-talet är hon en aktiv del av studentlivet i Lund, och hon är fortfarande lika engagerad och engagerande. Dissidenten träffar Karin Adlercreutz för att äta bullar, prata utbildningsbevakning och få reda på vilken årgång av alla de Lundakarnevaler hon besökt som varit roligast. Karin, jag och vår fotograf Anna installerar oss i ett hörn i gallerian på Juridicums fjärde våning. Här kan vi prata lite mer ostört än på JF (och sofforna är skönare). Medan Anna sätter på kaffe börjar Karin berätta delar av sin otroligt spännande livshistoria för mig. Ville inte bli lärare Född och uppvuxen i Lund var det inte konstigt att hon valde att studera här, – Att jag skulle studera juridik var dock ingen självklarhet, berättar Karin. Det var hennes bror som först började prata om att studera juridik. – Egentligen var jag mest intresserad av litteraturvetenskap men jag tänkte att juridiken var ett säkert kort om man inte ville sluta som lärare, och det var det enda jag var alldeles säker på att jag inte ville bli, skrattar Karin. Det år som Karin tog studenten var det ca 100 personer som tog studenten i hela Lund. Höstterminen 1950 började hon plugga juridik på Juridicum. De var runt 100 novischer varav 10 tjejer. På den tiden fanns det inte en enda kvinnlig lärare på hela fakulteten. Karin berättar att många tjejer hoppade av ganska kort tid efter att de börjat. – Mischa Markendal , som tog emot oss nya, var inte helt lätt att ha att göra med. Ofta var frågorna han ställde till oss flickor svårare än de som pojkarna fick svara på, och om man svarade fel kunde det hända att han frågade om man verkligen var säker på att man platsade på utbildningen, berättar Karin. Själv blev hon mest sporrad att plugga ännu mer för att kunna svara även på de svåra frågorna. Gemensam bal på AF Då Karin började studera fanns det ingen novischperiod på utbildningen. Den biten var det nationerna som skötte om. Man kunde inte välja vilken nation man ville vara med i, utan alla gick med i sin hemnation. – Eftersom jag kom från Lund fick jag gå med i Lunds nation, berättar Karin. Malmö nation och Helsingcrona är de nationer hon kommer ihåg som riktigt häftiga. – Då fick man se till att skaffa sig kompisar som var med där så man kunde gå på deras fester! Varje vår hade alla nationer en gemensam vårbal på AF. Det var en riktig pangfest, minns Karin, men tror att det skulle vara omöjligt att ordna något liknande idag – Nej, idag är nationerna alldeles för stora, ni skulle aldrig få plats! På den tiden hade nationerna inga egna hus, utan fick varsitt nationsrum i AF-borgen, varifrån de bedrev sin verksamhet. Qurator, pro qurator och notarie fanns, liksom novischförmän, annars fanns det inte speciellt många tjänstemän eller aktiva. Kassör i JF Juridiska Föreningen var sig inte särskilt lik under Karins studenttid; ordförande var en professor TRE RÖSTER OM KARIN: Simon Berg Qurator, Östgöta Nation 20 “Karin är jordnära och har en nära relation till nationen och dess aktiva. Karin som person är mycket glad och alltid på språng. Hon är mycket plikttrogen och säger vad hon tycker, men på ett konstruktivt sätt Hon kommer med jämna mellanrum in på expe- Alexandra Brundin ditionen och talas vid vilket alltid Urisman uppskattas av oss i Quratelet. JF:s ordf. 2008/09 Karin Adlercreutz är nationens adopterade mormor.” “När jag blir stor ska jag bli som Karin! En varmare och mer glädjespridande person än allas vår Karin Adlercreutz är svår att finna. Under många år har Karin varit Lunds juriststudenters allra mest förtrogna och alltid – alltid! – har hon studenternas bästa för ögonen. Med en aldrig sviktande entusiasm och ett ack så skarpt intellekt är Karin helt klart en av de coolaste människorna jag vet!” Eva Lindell Frantz Jr.dr. och universitetslektor “Under ett antal år har jag haft det stora privilegiet att få arbeta tillsammans med Karin. Hon har härigenom kommit att fungera som en förebild och en mentor för mig. Det heter ju att om man vill nå skogsbrynet ska man sikta på stjärnorna. För mig är Karin en sådan där stjärna. Det lär vara näst intill omöjligt att nå hennes passionerat pedagogiska höjder, men det skadar naturligtvis inte att försöka. Att man sedan får nöja sig med att emellanåt nudda trädtopparna är väl bara något man får leva med, det kan ju trots allt bara finnas en enda Karin!” INTERVJU som hette Per Stjernqvist, vice ordförande var en docent vid fakulteten. Posterna som sekreterare och kassör var däremot vikta för studenter, och kassören var ingen mindre än Karin. – Det var roligt att vara med i Juridiska Föreningen. Vi hade inte möten särskilt ofta, kanske två till tre gånger per termin men vi brukade bjuda in olika föreläsare att prata, till exempel justitieråd och efteråt hade vi alltid eftersits på AF, minns Karin. - Några gånger åkte vi också iväg till studentgårdarna i Skanör och Lillsjödal, men det blev ingen fest eller så, för det var ju professorer med! Juridiska Föreningen styrdes helt från lärarhåll. tar Karin. Karins favoritämne var straffrätt, som hon läste för professor Muntliga tentor Thornstedt. Civilrätt var inte lika Även juristutbildningen har kul, för där fanns inga roliga lärare. förändrats en hel del. – Det var Mischa MarkenTräffade kärleken i rätten dal som ansvarade för Prop– På min tid kunde man vara sompen, som sedan blev Grunken marnotarie i det som då hette (som nu är helt borta från terhäradsrätt och rådhusrätt. Jag hade min ett), fast på min tid varade studerat juridik i cirka två år när jag Proppen en hel termin och tog kontakt med häradshövdingen var en snabbgenomgång av och frågade om jag inte kunde precis allt på hela utbildninfå vara sommarnotarie och det gen, beskriver Karin. gick bra. Jag var sommarnotarie i Undervisningen bedrevs Torna Bara häradsrätt och där satt enbart i storföreläsningsform, Axel ting, berättar Karin. Det var seminarier och grupparbeten så de träffades. kom först på 1970-talet. Runt Efter avslutad utbildning satt 1965 tror Karin att lärarna Karin ting i Malmö, sedan var hon började använda sig av prakmammaledig i några år. I mitten tiska exempel i sin undervisnav 60-talet ökade anströmningen ing. av studenter till juristutbildningen – Vi hade muntliga tentamarkant. men, i grupper om fyra, men Detta ledde till att Mischa Markdet var inte lätt, Mischa var endal tog kontakt med sin kollega inte så snäll vid examinationen Axel, som då blivit professor, och så jag såg alltid till att hamna i frågade Axel om inte Karin kunde en grupp med tre killar för att tänka sig att hjälpa honom att unförbättra mina chanser, berätdervisa på Proppen. Karin tyckte ktor vid sidan av sin undervisning, och var en av de första som började bedriva utbildningsbevakning på fakulteten, något som hon beskriver som mycket svårt. att det lät som ett bra förslag eftersom hon kände att hon behövde fräscha upp sina juridiska kunskaper lite efter mammaledigheten. Hon bad Axel att hälsa Mischa att hon var intresserad av tjänsten och väntade sedan på att Mischa skulle ta kontakt med henne. – Det gjorde han aldrig, säger Karin med ett skratt, Mischa tyckte att allt var bestämt och klart i och med att han pratat med Axel! Utsedd till studierektor Karin har, förutom att undervisa på Proppen, även hunnit undervisa i Jiken på socialhögskolan under flera år, parallellt med den undervisning hon bedrev på Juridicum. Höstterminen 1974 blev hon kontaktad av prefekt Ulf Cervin som undrade om hon inte var intresserad av att bli studierektor på Juridicum. – Han hade väl märkt att jag levde rövare i olika sammanhang, säger Karin med ett skratt och berättar att hon inte var rädd att säga ifrån när det var något hon tyckte fungerade dåligt. Hennes krav för att bli studierektor var att hon skulle få jobba heltid på Juridicum, vilket hon fick. Hon var studiere- Samma problem då som nu Problemen hon beskriver att man jobbade med då är mycket lika de som kursombuden jobbar med än idag. – Ja, här är det inte mycket nytt under solen, frågorna är eviga men svaren varierar, säger Karin. Karin har kvar ett kontor på Juridicum, som hon delar med Hans Heinrich Vogel och Reinhold Fahlbeck. Hon tycker om att följa vad som händer på utbildningen och brukar komma till Juridicum någon gång varje vecka. – Jag är utsedd till evig ledamot av lärarlaget inom allmän förmögenhetsrätt, berättar Karin stolt. Ofta kommer de undervisande lärarna på terminen till Karin och ber om råd. – Det är så trevliga allihopa! Eva och Patrik och Ulf och allas vår avtalsrättare Ola. Jag skrattar och påpekar det aningen lustiga i att Karin omnämner Ola Svensson, och inte sin make Axel Adlercreutz som ”allas vår avtalsrättare”. Karin håller inte med. – Lilla vän, Ola är rörande, han kan Axels böcker utan och innan! Utbrister Karin. Omtyckt inspector 1979-2001 var Karin inspector på Östgöta Nation. När jag frågar vad hon har för anknytning till Östergötland får jag ett glatt ”ingenting” till svar. – När jag blev vald till inspector var det ont om Östgötar vid universitetet och gott om jurists- (Forts. nästa sida) 21 INTERVJU tudenter på nationen. På JF är Karin hedersledamot sedan 1984. 2003-2006 var Karin inspector i föreningen. Som inspector är man ordförande i det beslutande organet men framförallt skall inspectorn fungera som ett bollplank. – Jag har tycker att man som inspector skall ha rollen som den folk alltid kan ringa till, menar Karin. Inspectorn ansvarar också för att försöka styra upp verksamheten, vilket hon upplever har behövts mer vid nationen än vid kåren. – Ja, nationerna kan ju lätt flippa ur lite ibland, skrattar Karin. Rutinerad festbesökare. Idag har Karin titeln inspector emerita vid såväl JF som Östgöta nation. Som inspector emerita blir hon bjuden på alla större tillställningar, och hon tar ofta på sig sin folkdräkt och går med studenterna på bal. Den bästa festen hon varit på har Karin svårt att komma på, hon har en del att välja mellan. Till slut kommer hon fram till att båda gångerna hon blivit installerad som inspector varit extra speciella. - Då kände man sig riktigt favoriserad, alla applåderade och det var väldigt positiv stämning, berättar Karin. Bästa karnevalen Diskussionen om fester glider så smått över till diskussion om Karnevaler. Karin gick på sin första karneval samma år som hon tog studenten, och sedan dess har hon besökt i stort sett varje karneval. – Jag har i princip festat sedan slutet av 1950-talet, utbrister hon glatt. Den bästa karnevalen var 1954. Det var då succé-spexet Djingis Khan sattes upp för första gången och nästan ingen kunde karnevalsmelodin för alla gick runt och sjöng Härjarevisan dagarna i ända. – Har ni hört den? Undrar Karin TÄNK OM DU VAR KUND I EN BANK SOM INTE BARA BRYDDE SIG OM PENGAR Värdepaket Student kostar ingenting och innehåller Internetbanken, Mobilbanken, Telefonbanken, BankID, Bankkort VISA, Betal- & Kreditkort MasterCard och Näthandelsdepå. Allt du behöver för att förenkla din vardagsekonomi. Men allt handlar ju inte bara om pengar. Sparbanken Öresund är inte som andra banker. Att ge tillbaka till samhället ligger i vår grundidé. Det innebär att en del av vår vinst går till projekt för barn och ungdomar, utbildning och forskning, kultur, idrott samt företagsamhet i västra Skåne. Skaffa ditt Värdepaket redan idag så bjuder vi dig dessutom på bio. www.sparbankenoresund.se 0 kr och börjar sjunga för Anna och mig. ”Nu skall vi ut och härja, supa och slåss och svärja, bränna röda stugor, slå små barn och säga fula ord!” Karin har bra sångröst och Anna och jag kan inte låta bli att sjunga med. Så sitter vi där i lärarrummet på Juridicums fjärde våning och sjunger vad som idag används som snapsvisa. Professorer och datalärare som går förbi tittar lite undrande på oss, men det bekommer oss inte. Vi trallar vidare. SÄLLSKAPET LUNDAJURISTER How hard could it be? Text: Lars-Göran Malmberg F rågan ställs ofta i BBC:s kassako ”Top Gear” av programledarna, Clarkson, May och Hammond och inte sällan får de äta upp uttalandet. Det finns vissa risker med att vara kaxig. Samtidigt kan det finnas skäl att vara kaxig ibland, att helt enkelt våga sticka ut hakan även om man kan anta att man får igen. Ungefär samma sak sa jag när jag antog erbjudandet att bli ordförande i fakultetens Alumniförening Sällskapet Lundajurister; How hard could it be? När jag blev tillfrågad så blev jag lite överrumplad, inte helt beredd på frågan, men att svara ja krävde ett par överväganden. Men tanken som ledde fram till att acceptera var enkel; Alla kan ju inte säga nej! Men det är ju tyvärr det som är det vanliga - att säga nej - och att helst vårda sin egen tid, att sätta sina egna intressen först istället för att ibland tänka på kollektivet, vilket i det här fallet är fakulteten, studenterna och de som tidigare varit studenter. Detta synsätt är mycket vanligt på fakulteten när det gäller aktiviteter som går utanför ett 9-5 schema. Krönikans centrala fråga är; Behöver vi en alumniförening på fakulteten? Frågan är berättigad. När jag tillträdde som ordförande fanns ingen av universitetet styrd verksamhet när det gällde våra alumner. Personligen hade jag känslan av att detta var ett Amerikanskt fenomen man ville kopiera. Det går inte att komma ifrån att kopplingen mellan tidigare studenter och deras Alma Mater är tätare och hårdare i USA än i Sverige. Där betalar man för sin utbildning och här är den gratis, jaja jag känner till studielånen. Men viljan att betala tillbaka genom donationer till lärosätet genom det alumninät som finns vid universitet, ett nätverk som kanske betytt mycket för karriären, är typiskt sett amerikanskt. Lunds universitet följde dock upp den amerikanska trenden genom att inrätta ett Aluminnet för ett par år sedan, ett centralt nätverk för att komma i kontakt med tidigare studenter, via ”nätet”. Jag känner personligen en tveksamhet till den centrala ansatsen i Alumninet särskilt i förhållandet till Sällskapets verksamhet. Vilka olika roller i alumnipjäsen spelar vi egentligen? Det går heller inte att komma ifrån att de som ansluter sig till det centrala nätverket uppfattar detta som Sällskapet Lundajurister, vilket det inte är och i slutändan kommer att fråga sig varför ska vi vara med på två ställen? Räcker det inte med Alumninet? Svaret på den sista frågan är nej. Det räcker inte med Alumninet. Det är på fakultetens plan som det försiggår aktiviteter till förmån för medlemmarna i Sällskapet. Eller åtminstone skall försiggå aktiviteter för medlemmarna. Dilemmat är dels det som jag lyfte fram i de första raderna den egna fakultetens engagemang, dels att skapa och hinna med att utföra aktiviteter riktade till Sällskapets medlemmar. Inom juristsfären finns redan idag ett stort antal aktiviteter för att kompetensutveckla dagens jurister, domarakademin bland annat, så här finns ingen anledning att öka på utbudet. För ett par år sedan försökte Sällskapet starta en årligen återkommande ”Homecoming day”, förlagd till den lördag då JF håller vårbal. Detta för att ytterligare förstärka feststämningen. De fyra år som gått har attraherat en hel del av våra tidigare studenter. Det har kommit mellan 70-90 personer varje år. Majoriteten av dessa är naturligtvis våra tidigare studenter. Däremot saknas fakulteten nästan helt! När man kommer till en ”homecoming day” vill man träffa sina gamla studiekompisar, förståss, men kanske också de lärare som man så högt uppskattade. Men de är inte där. De är hemma och vårdar sin tid. Vi, som fakultet, behöver kontakten med våra studenter som lämnat oss. Vi behöver tillgång till det kontaktnät som de äldre har för att hjälpa våra nuvarande studenter in i dessa nätverk för deras egen framtid. Vi behöver visa våra studenter både de som läser nu och de som har läst hos oss att vi bryr oss om dem. Det krävs med andra ord aktivitet och det främst från oss som är på fakulteten, det behövs idéer och visioner om framtiden och engagemang. Sällskapets styrelse har aktiva och mycket engagerade medlemmar från yrkeslivet men knappast någon från fakulteten. Det är dags att det blir ändring på det nu. How hard could it be? 23 Stiftelsen Juristförlaget i Lund - Höga ambitioner och låga priser för goda resultat - DISSIDENTEN En novischs betraktelser P Text: Anna Redin. Foto: Mia Petersén ufendorfsalen snurrade runt mig, rummet krympte. Studierektorns röst ekade inuti mitt huvud likt ett gammalt kassettband som spelas upp i slowmotion; NIII-HAAR-BLIVITANTAAAAGNA-TIIILL-SVEEEERI G E S - M E E E E S T - E F T E RT R A K TA DE-JUUUUURIIIST-UTBILDNIIIINGGRAAAAAATTTTTIS! I samma stund som studierektorn betonade meningens sista ord, steg temperaturen kraftigt inom mig och skulle lysa med sin frånvaro. Jag hade förberett mig på det värsta! Juridicum- en laglös tillvaro på en annars så lagcentrerad plats, likt Thomas Hobbes teori om naturtillståndet, där ”allas krig mot alla” råder. Jag svalde tungt, slöt mina ögon och försökte lugnt intala mig själv; det här ska nog bli bra ändå. Så här i efterhand kan jag inte annat än att konstatera hur fort tiden har gått och hur roligt jag har haft sedan den dagen då jag förfärat satt och hyperventilerade i Pufendorfsalens bakre rad. Novischperioden – en galet händelserik tid som i återblickandets stund värmer skönt i bröstet, ungefär lika innerligt som en ärtsoppeavrundande punsch. Uppdragslekar i ett snöigt Lund Faktum är att jag, innan jag ens hade hunnit jag kände ett behov av att svälja en kväljning smaka på begreppet jur-stud (eller i mitt á la maximerad prestationsångest. Kanske fall; små-[d]jur), hade försatts i något slags hade jag tagit mig vatten över huvudet då jag flyttade hit i tron om att jag skulle bli en sådan där jurist? När allt kom omkring visste jag ju förhållandevis lite om Sveriges rikes lag. Vad jag däremot visste var att min lagbok skulle bli stulen redan innan jag hade köpt den, samt att alla böcker jag någonsin skulle efterfråUppträdande under Temasittning 2 ga i Juridicums bibliotek hypnotiserat tillstånd; ett slags novisch-trans. Det var följaktligen i dennaa trans som jag, till min uppriktiga förvåning, lyckades engagera mig i de allra mest förundransvärda aktiviteter. Jag vill bestämt hävda att höger och vänster hjärnhalva aldrig tidigare har samarbetat så intensivt som under de inledande veckorna på juristutbildningens första termin. Kreativiteten flödade. Sånger komponerades, utstyrslar kokades samman och det ena spexet avlöste det andra. Uppriktigt sagt; det skulle inte förvåna mig nämnvärt om en eller en annan fadder-hyllande-melodi dyker upp i nästa års upplaga av Melodifestivalen, eller ännu bättre, i Talang 2011. Många mästerlika verk har åstadkommits under novischperiodens blomstrande dagar och jag är mäkta imponerad över mina medstuderandes oanade färdigheter. Kanske var det någon gång under dansen till andra refrängen i låten Vamos a la playa som jag insåg att det här med juridik nog inte är så tokigt ändå. Inte så tokigt alls faktiskt. Kopplingen är kanske, för den utomstående, inte är helt självklar. Dock vore det alldeles för tidskrävande att i ord försöka vidareutveckla resonemanget. Som novisch kan man nämligen inte alltid förklara hur saker sker, när de skedde eller varför de ens ägde rum… i alla fall inte uppställt i logiskt hållbara argument vars premisser är sunda i materiell mening. Vart vill jag nu komma med hela den här utläggningen, vad är summan av kardemumman, undrar ni? Slutsatsen är givetvis att jag även i fortsättningen kommer att passera genom Juridicums svängdörrar. Förmodligen ett oräkneligt antal gånger. Min tidigare obefogade rädsla har ersatts av en övertygelse om att jag har hamnat rätt och det är en tillfredställande känsla. 25 DISSIDENTEN Var fan ligger studie1 vägledarkorridoren ? Och alla andra frågor en juriststudent hinner ställa sig på fyra och ett halvt år Text: Kajsa Nilsson Har du också tröttnat på att stirra dig blind på ett CV, som hur mycket tid du än lägger på att ändra typsnitt och sidhuvud ändå inte ser riktigt så flashigt ut som du önskar att det gjorde? Känner du att du gärna skulle vilja glänsa lite mer när det är din tur att redovisa på seminarierna? Undrar du också över hur det gick till när alla kursare helt plötsligt fick ett jobb vid sidan av studierna? Då är karriärservice stället för dig! Karriärservice är en del av studievägledningen och fakultetens service till studenterna när det kommer till svar på frågor om praktikplatser, examensarbete och hur man ska göra för att få ett extrajobb. Likaså erbjuds föreläsningar som sät- ter ljuset på juristyrkets alla sidor – just nu planeras en serie föredrag/workshops där studenterna erbjuds kunskaper och praktiska övningar i retorik, akademiskt skrivande, etik, konflikt- och krishantering samt samtalsmetodik. Det finns även möjlighet för oss studenter att påverka kommande föreläsningsämnen. Sidan är kort sagt den bästa platsen att finna annonser som riktar sig specifikt till studenter! Om man vill få reda på vilka praktikplatser som är lediga eller förslag på ämnen till sitt examensarbete kan man registrera sig på www.cv.lu.se. På denna databas, som är gemensam för hela universitetet, lägger många arbetsgivare ut annonser när de ska nyanställa studenter och nyutexaminerade. Här kommer också karriärservice att lägga ut de annonser om lediga praktikplatser som kommer in till fakulteten. Om du vill veta mer om Karriärservice och vilka studentaktiviteter de har på gång kan du gå in och ”likea” Karriärservice på Facebook! Sök på Karriärservice|Juridiska fakulteten i Lund, så får du fortlöpande tips om användbara länkar och inbjudningar till vårens arrangemang. I framtiden blir det du som slår dina kursare med häpnad! Vem som är vem av studievägledarna är inte lätt att veta – Dissidenten kan åtminstone lära dig vad de olika vägledarna kan tänkas heta… Så kontaktar du studievägledningen: Karin Berter – Ansvarar för exjobb och karriär, det är Karin som räddar oss från en framtid i misär. Mottagningstider: Måndag 13-15, tisdag 10-12, torsdag 13-15 Louise Hultquist – är koordinator för allt internationellt, vill du åka på utbyte är det Louise du ska fjäska för tills hennes hjärta har smält. Michael Mattisson – jobbar som studievägledningens informatör, svarar på frågor om fördjupningskurserna är det Michael som gör. Lena Swärd – ansvarar för utbildningens grundläggande nivå, och har du särskilda behov är det Lenas dörr du ska knacka på. Amanuenser – kallas studenterna som hjälper till med en massa olika grejer. Alexandra Brundin Urisman, Christina Englén, Mirjam Katzin och Madelene Nilsson heter dessa hjälpredor till tjejer. 26 Karriärservice ansvarar också för hemsidan AlumniNet, portalen för den som vill behålla kontakten med sitt Alma Mater (sitt gamla lärosäte) efter sin examen. Telefontider (046 – 222 11 00) Måndag 10-12, tisdag 13-15, torsdag 10-12 1 Tag vänster innanför svängdörrarna, gå genom cafeterian, ut genom glasdörrarna till andra entréhallen, genom nästa par glasdörrar tills du kommer till Sessionsrummet. Studievägledarkorridoren börjar med dörren på din vänstra sida. • Vill du läsa juridik i sommar? • Vill du vara student på Suffolk University Law School utan att behöva lämna Lund? • Vill du knyta viktiga kontakter inför framtiden? Under 12 års tid har Suffolk Law Summer Program givit amerikanska och svenska juridikstudenter möjligheten att studera tillsammans. Den 21 juni är det återigen dags att välkomna professorer och studenter från Boston till Lund. Under Suffolk Law Summer Program räknas alla medverkande som studenter vid Suffolk University Law School och förutom en oförglömlig sommar får du: • • • • • • • 4 amerikanska credits Intyg från Suffolk University Law School 15 svenska högskolepoäng CSN 2 intressanta föreläsningar per dag Studiebesök, gästföreläsningar samt sociala aktiviteter Möjlighet att knyta kontakt med studenter och professorer från USA Ansökan sker senast den 29 april 2011. För mer information vänligen besök receptionen på Juridicum eller www.jur.lu.se/SuffolkLawSummerProgram Vi ses i sommar! DISSIDENTEN Älskade Dolus Text: Erik Lindberg stolt Spexmästare Emiritus Foto: Richard Croneberg Klockan 23.03 och jag är precis hemkommen från premiären av Dolu§pexet Alexander Graham Bell eller Skotten i Sarjevo. Mina handflator hade inte kunnat ömma mer om jag så hade spenderat en förmiddag med J.D, Turk och Mr Barney Stinson i ett ändlöst inferno av high fives. är vild som ett djur” överskuggas endast av skådespelarnas sångprestationer. Årets skådespelargarde har tillsammans med Hampus Wikerståls manusgrupp tagit spexet till en helt ny nivå. De spexare som lider brist på sångröst kompenserar detta med en rolig roll- Ändlöst likt ett hamsterhjul kan också vår juristutbildning kännas. Nio terminer lång är den. Därför slår blodpumpen ett extra slag när man får se en uppsjö juriststudenter dedicera en hel termin för att förbereda ett fyrverkeri som bränns av fem gånger på tre dagar. Studietiden är till 95% minnen, mina bästa kommer från Dolu§pexet och jag tror att jag blir allt mindre ensam om det. I historien kastas vi direkt in i en högländsk bar med en så fantastisk dekor att den ser ut att dofta whiskey (för nog är det väl äpplejuice som serveras i de gigantiska skålarna?). In kliver tre flickor från terrororganisationen Svarta handen. De har precis stulit Bells opatenterade telefon och ämnar avlyssna Prins Franz Ferdinand av ÖsterrikeUngern. Bell stormar sedan in på baren, beställer en quarterdouble whiskey, samtalar med William Wallace om Glen McEnroe (vars nakenbad i Loch Ness tydligen gav upphov till myten om Nessi) samt stöter på en österrikisk konststuderande vid namn Adolf. Adolf och Bell gör följe till Sarajevo för att återta Bells telefon. Ordvitsarna om (tele)fåntrattar, nutidsskämten om patent värda 400 000 € och sångtexter om Adolf ”som 28 förvandlade Lovisa Lundgren till den skäggige Alexander Graham Bell, dekoren totalrenoverade scenen till Franz Ferdinands palats och jag kan bara föreställa mig hur bra Sexmästeriets premiärsittning var. Husbandet lyfte taket på AF-borgen och det tåls att fundera på om det inte är dags att adoptera Dolus husband till hela JF! Det är också viktigt att poängtera att spexet inte hade kunnat bli av utan Gustav Thorslunds arbete med sponsring-och marknadsföringsgruppen. Det var i grevens tid att jag hann få tag på premiärbiljett till mig och de mina, vilket tyder på ett bra jobb. Slutligen måste det lyftas fram att trots att ledningsgruppens kämpande med att höja nivån på spexet, hålla ihop organisationen och genomföra föreställningarna så hade de ändå tid att få f.d. justitierådet Torgny Håstad att skriva ett tillägg till förordet i programbladet. tolkning. Vissa sånger får en att skratta hejdlöst och andras sångröster får ögonen att vattnas. Spexet lämnar ingen oberörd. Som medlem av Juridiska Föreningen är spexet, liksom många av JF:s övriga utskott, en fröjd att skåda. Utskottet sväljer oerhörda mängder aktiva och Ordförande Nenne Gavin har sett till att allehanda juristtalanger fått utlopp för sina intressen i någon av spexets sektioner. Sminket och kostymeriet Ikväll borde jag ha nött jävsparagrafer i Rättegångsbalken, istället får jag praktisera min egen jävsproblematik genom att plita ner den här hyllningskrönikan. Årets Dolu§pex var episkt punkt. . Jag satt länge och väntade på det sista spexattributet i form av ett acapella nummer och det avfyrades i ett magiskt inrop. Likt en Pokémon har spexet utvecklats och är nu ett fullfjädrat spex i klass med de största. Det ska bli mycket spännande att se vem som tar över den här underbara skutan som vi kallar för Dolus. (Jag hade tänkt avsluta med något prettocitat på latin.) DISSIDENTEN SKI WEEK ÅRE Text: Oscar Hillmann Foto: Joakim Winnerljung, Christina Söderbäck E fter en lång bussfärd vaknade ett gäng trötta och något stela jurister en liten bit utanför Åre. Vi förutsatte att bussen skulle ta oss hela vägen till våra stugor men så var dock inte fallet. Bussen hade kört fast i snön men med hjälp av samtliga resenärer lyckades vi gunga loss bussen à la ”Snow-roller”style. Väl framme vid stugorna möttes de förväntansfulla juristerna av duggregn och +2, att det skulle vara varmare i Åre än i Lund var inte enligt förväntningarna. Detta var inget som stoppade oss utan vi spände på oss skidor och snowboards och begav oss ut i backarna. T2:orna tog sig med hybris upp i första bästa svarta backe och samtliga kunde konstatera att det verkligen kändes som väggen. T5:orna tyckte däremot att backen bredvid kändes som stupet. Viss problematik uppstod under veckan i och med att T2:orna hade svårt nog att hålla koll på sig själva, att hålla koll på sina vänner var det inte tal om. Detta resulterade i att en av våra kära tjejer i T2 glömdes kvar på en av Åres många klubbar och fick i avsaknaden av bekanta hänga med upp på en efterfest på ett närliggande hotell med tre okända grabbar. Att det var omöjligt att både prata i telefon och följa med i taxin till Bygget fick Mathias några dagar senare uppleva då han trettio sekunder efter att bilarna avgått upptäckte att han var 30 ensam kvar vid våra stugor. Dagen D kom och en skicrosstävling hade arrangerats mellan Jurister och Ekonomer. Juristernas representanter bestod bland annat av Sverigerankade alpin skidåkare, gamla säsongare i Alperna och vår eminenta vice ordförande i JIPPO. Segern var ett faktum och Ekonomerna fick träna sig i den ädla konsten att vara goda förlorare. Kabinbanan upp till Åreskutan var tyvärr många dagar avstängd på grund av hård vind, konstigt tyckte vi eftersom att det kändes som om det blåste som en helt vanlig dag i Lund. Den dagen skutan ändå var möjlig att åka upp på hände det otänkbara. Vår kära Ordförande för JF och vår älskade Ordförande för Dolu§pexarna gav sig ut på upptäcktsfärd i det vinterklädda landskapets avstängda backar. En nära-döden-upplevelse senare tog de det mogna beslutet att plocka av sig skidorna och invänta hjälp från två snöskotrar som Vice ordförande för JF kallat in, för hur skulle det sett ut om vi kom hem med ett halvt presidium och utan en Ordförande för JF:s spex? Vadslagningen om vem som skulle bryta första benet intresserade de flesta men vi kunde som tur var konstatera att när veckan nådde sitt slut hade inte ett enda ben gått av, så förutom en misshandlad gitarr, många bakfyllor och en rumpa som stämt träff med ett glödhett bastuaggregat, klarade sig Lundajuristerna helskinnade och vi kunde, tittandes på en av de coolaste filmer som någonsin gjorts, återvända hem till kära Lund där avundsjuka kursare väntade på att få höra om våra många bravader i landet norr om Skånes gränser. Vardagens J KRÖNIKA generalklausul Text: Miran Crnalic ag hade lagt idrotten på hyllan, lagboken på skrivbordet och med en lättare sommarbränna och en desto hårdare struken skjorta så hade jag påbörjat mitt Lundaliv med att fråga om hur jag hittar till Pufendorf och undra över vem Carl-Erik Rosén egentligen är. När berättelsen nedan utspelar sig så var jag just i färd med att mischamingla mig igenom ett helt student-Sverige under min första kväll uppe på JF. Någon från Tjörn, en annan från Köping och jag, troligtvis den enda norrlänningen på dansgolvet den kvällen. Och där någonstans stod han – Jocke (förvisso från Skåne, men vad gör väl det). Jag tog mod till mig och ett, två och tre steg senare var jag framme bredvid honom. Han tittade på mig och granskade mig i en millisekund. Sen tog han ett steg bakåt. Kanske var det en reflex, kanske var jag för offensiv. Jag är från Umeå förklarade jag och ja jo, det är långt, hyr en liten lya i Lund nu och klart att du får slagga på min soffa ikväll och mm, herregud vad svårt det är med bostäder här i stan, böcker? Tyvärr inte köpt några än, förutom ett par då, såklart. Nej, ingen aning vad jag vill bli, men typ rädda världen. Eller något liknande? Vi skakade hand, utbytte de vanliga standardfraserna till en början och efter ett tag hade jag – aningen novischberusad – insett att här, här var kanske någonting att bygga på. Jag pratade fort, mycket och lite nervöst så som det brukar vara när det är någonting för första gången. I efterhand tror jag att även Jocke insåg att här, här var någonting att bygga på. Så jag öppnade munnen igen och fortsatte slå knockout på myten om den tysta norrlänningen. Ungefär i just precis denna stund så skulle vår berättelse kunnat ha tagit slut men någonstans här så valde den istället att börja. Novischstämningen hade slagit sin hand om mig och jag lade min på Jockes axel (han backade bakåt ännu ett steg därefter). Jag berättade om mitt förflutna i Björklöven-klacken och undrade om Zlatan ofta hänger i Lund, liksom det vore ju bra att veta, tänkte jag. Jocke backade aldrig bakåt efter det. Inte ett steg till. I efterhand är jag väldigt tacksam för det, även om jag för den sakens skull inte skulle ha klandrat honom. Jocke förklarade att han var från Ängelholm, undrade om Björklöven möter Malmö FF snart (”i så fall kan vi ju titta på matchen”…) och förklarade artigt att Zlatan troligtvis inte hänger i Lund så ofta. Om historia inte kan skriva sig själv så fick den minsann hjälp av oss den där kvällen. Jag insåg snabbt att Skåne var mer än Zlatan och Jocke förstod snart den sanna innebörden av Norrlands Guld. När jag i sällskap med Jocke under en nationskväll långt efter vår novischtid ramlade ut på en lördagslevande Tornaväg så slog det oss: Bland våra föreläsningsgrannar finns alltifrån SM-mästarinnor till entusiaster i lördagskorpen (vi tillhörde den senare av de två) – och det saknades minsann en knutpunkt för dessa två kategorier. Om den stunden som följde därefter vore en amerikansk film så skulle ömsinta fioler spelas och sakta, sakta skulle vi titta på varandra, undra om båda tänkte på samma sak och sedan skulle tiden stanna och båda skulle inse vad den andra tänkte på utan att egentligen behöva säga det. Fast verkligheten är inte en amerikansk film och tiden kan ju inte stanna. Så den fortsatte att gå med oss nerför Tornavägen, förbi Mårtenstorget och upp till JF. Tillsammans bildade vi Idrottsutskottet. Det där mischaminglandet med alltifrån Björklöven till Zlatans favoritställen i Lund var kanske det som vävde oss samman och precis just där så hittar vi nog en röd tråd i hur idrotten kan sy ihop studenter från olika delar av Sverige. Precis där hittar vi också syftet med Idrottsutskottetet och när jag i skrivandes stund väljer mellan att stanna kvar och fortsätta sippa på mitt bryggda kaffe i cafeterian eller att läsa ut en av alla böcker som skulle ha varit utlästa så inser jag att man inte behöver krångla till valet alltför mycket. En paus behövs ibland och idrotten är vår tillflykt då stämningen i tysta läsesalen kryper alltför tätt inpå, då tentahetsen flåsar en i nacken och när man verkligen inte fattar någonting på ett rättsfallsseminarium. Hörni, det jag vill säga är att Idrottsutskottet är vår generalklausul när vardagen blivit alltför oskälig. Låt den bli din med. 31 KULTUR DISSIDENTENS VINSKOLA Text: Martin Andersen och Jacob Rosell I takt med den connoisseurvurm som medelklassen i Sverige utvecklat de senaste åren har det blivit allt viktigare för den som vill verka ”inne” att ha koll på begrepp som bouquet samt känna till olika vindistrikt i Frankrike. Men för dem som varken har lust att läsa DN Söndag eller lyssna på B. Frithiofsson kåsera kring Alsace i halvt berusat tillstånd tänkte vi i PUB och CLUB bidra med lite hjälp vid valet av vin. Det första man bör tänka på är vid vilket tillfälle som vinet skall drickas, gäller det en trevlig fredagsmiddag i sällskap med en bit kött, förfest eller slentriandrickande i goda vänners lag (en inte allt för ovanlig situation för Lundastudenten)? Som de flesta vet är huvudregeln att till kött gör sig rött vin bäst. Kraftiga kötträtter såsom oxfilé och entrecote bör matchas med tyngre röda viner. Som exempel kan här nämnas druvsorterna Cabernet Sauvignon och Shiraz, dessa druvor ger vinet mycket smak och strävhet vilket passar bra med kötträttens aromer. För den som vill glänsa runt matbordet kan här påpekas att strävheten kommer sig av vinets rika halt av tanniner. Det är också tanninerna som gör att vinet passar sig väl för 32 lagring. Tyvärr faller det sig dock så att inte alla studenter har råd med dessa kraftiga kötträtter, något vanligare och mer intressant blir kanske därför viner som passar bra till diverse pastarätter. Pasta med kyckling eller annat kött passar utmärkt till röda viner. Vinet bör vara lättare i smaken och inte lika strävt som de ovan nämnda druvsorterna. Ett bra tips är druvsorten Merlot som liknar Cabernet Sauvignon utan att vara varken lika strävt eller tungt. Ytterligare ett bra förslag är Chianti, ett distrikt i Toscana Italien och druvan Sangiovese. Vinerna härifrån är lätta men med en härlig syra som plockar upp smakerna i den milda pastarätten. Som sanna mat- och vinentusiaster vill vi även lyfta fram det vita vinet. Det viktigaste att hålla i minnet när man väljer ett vitt vin är distinktionen mellan torrt, halvtorrt och söta viner. Eftersom torra viner knappt är drickbara så fokuserar vi på halvtorra och söta. Till fisk och skaldjur gör sig druvorna Chardonnay och Sauvignon Blanc bra. De är halvtorra viner som ofta har kraftig fruktsyra och citrussmak. De passar även i sällskap med en trevlig sallad eller en lättare pastarätt. Som sällskapsvin passar det utmärkt med både vitt och rött vin, särskilt lite lättare vita viner, varför inte druvan Riesling. Av Riesling, som odlas i Tyskland och Frankrike, görs främst halvtorra och söta viner. De avnjutes väl kylda på förfesten, balkongen eller i stadsparken på Valborg. En Riesling av finare sort gör sig dessutom utmärkt för ett par års lagring. En joker i leken bland de vita sällskapsvinerna är Grüner Veltliner som odlas i Österrike, smaken präglas främst av äpple och grapefrukt och förtjänar helt klart en plats bland trevliga sällskapsviner. Viktigt att tänka på när man ska servera vinet är temperaturen. De röda vinerna ska helst serveras strax under rumstemperatur, runt 18 grader. Ställ alltså in vinet i kylskåpet någon halvtimma innan servering. De lite tyngre röda vinerna, som Cabernet Sauvignon bör dekanteras, eller luftas som det kallas, innan servering, dvs. hällas upp på kar- KULTUR aff eftersom smakerna då frigörs på ett elegant sätt. Vita viner bör serveras kylda, runt 10 grader. Med dessa kunskaper hoppas vi att ni känner er manade att upptäcka och förkovra er i alla fantastiska upplevelser som vinmakarna och systembolaget har att erbjuda. Skål! CLUB & PUBS FAVORITER: Rött vin till kött: Santa Helena, cabernet Sauvignon, Chile, flaska 75:Härligt fruktig doft med inslag av hallon, jordgubbar och kryddor som kanel, muskot och vanilj. Medelfylligt och mjukt vin med fin balans och fruktkoncentration. Visst örtigt inslag som är i balans med den söta kryddigheten av vanilj. Vinet har en lång behaglig eftersmak. Rött vin till pasta: Baron Ricasoli Formulae 2009, Toscana Box 229:-. Kryddig doft med mörka bär, vanilj och ekfat. Fyllig, kryddig smak med inslag av fat, körsbär och örter i en ursprungstypisk toskansk stil med frisk syra och angenäm strävhet. Balanserad eftersmak. Vitt till fisk: Gray Fox, Chardonnay, flaska USA, 59:- (98394) En fruktig doft som för tankarna till äpple, päron och mogen melon. Smaken är medelfyllig och fruktig med lätt fetma och inslag av rostade fat.v (Forts. från sidan 11) man ville pusha och ge tjejer lite råg i ryggen, få dem att vilja träda fram och ta ledarroller. Jag kan väl inte direkt påstå att jag har några ambitioner på att bli en ledare av större kaliber men det kändes intressant och inspirerande att få träffa kvinnliga förebilder. Det är ju trots allt så, och det kan man inte bortse från -apropå genusperspektivet- att det fortfarande är männen som sitter på de flesta professurer, och sitter på de flesta lektoraten. Går man utanför universitetets väggar är det likadant, men advokatkontoren börjar komma på rätt väg nu, tittar på man Mannheimer Swartling är det väl snart fler tjejer än killar, dock inte på delägarsidan. Du är ordförande i Svenska Basset Hound Sällskapet, berätta lite mer om det, vad innebär det? - Det är en hobby jag har! Jag har under hela mitt liv varit väldigt intresserad av hundar och har även ställt ut mina Bassethundar! Är man då Jurist så ligger det nära till hands att väljas till ordförande, genom ”basseriet” -som vi kallar det- har jag även fått väldigt många goda vänner, bland annat min allra bästa väninna! Vad gör du när du har semester? Då är jag med mina två hundar, min man och mina vänner, jag tycker också om att resa. Vi har ett gammalt hus i Råå som vi håller på att renovera, vi tycker det är kul att göra lite handfasta saker. Huset är från 1890-talet, vi har renoverat det ganska mycket men försöker samtidigt hålla kvar den gamla fina stilen. Sen så sjunger jag i kör, en gospelkör där jag är alt-stämma. Gospel svänger lite så det är jättekul, lite fart och fläkt! utav träning, det är nog snarare hundarna som drar. Jag har fått det berättat för mig förr, ibland undrar man var ni studenter får allt ifrån och hur alla rykten uppstår, men man vill kanske inte veta,. Vilket fall som helst så har jag inte gjort det, nej! Det vill jag ha dementerat, så kan vi en gång för alla ta död på det här ryktet! Tack för att du ställde upp på en intervju, hoppas du blir nöjd med artikeln. - Ja, haha, annars stämmer jag er! Hej då! Jag är i skrivande stund fortfarande osäker på graden av allvar i Evas sista kommentar. Jag har hört ett rykte om att du i yngre dagar sysslade med bodybuilding, stämmer detta? Haha, ja jag vet inte var det ryktet har kommit ifrån! Nej det stämmer inte, det har jag aldrig gjort! Bra biceps har jag visserligen men det kommer inte 33 It takes two to TANDEM Håll utkik efter biljettsläpp! DISSIDENTEN - what’s the fuss? Text: Charlotte Akej Legalbuzz lanserades i december 2010 och blev snabbt en snackis inom den juridiska världen. Dissidenten fick en pratstund med en av de tre grundarna, juriststudenten Filip Solsjö. miner. De har dock verkligen hjälpt till med att förbättra sidan, vilket gör den mycket bättre! Legalbuzz är i dagsläget ett ideellt projekt. Planen är att så småningom utveckla det till mer av en affärsverksamhet, detta kommer dock att ske varsamt. Det redaktionella innehållet ansvarar främst Filip för, tillsammans med två andra personer. En av dessa arbetar själv på en affärsjuridisk byrå och vill därför ej vara offentlig. I övrigt består redaktionen av juriststudenter. Inspirationen till Legalbuzz har grundarna hämtat från den engelska hemsidan Roll on Friday samt den amerikanska varianten About the law. Dessa hemsidor publicerar och offentliggör lönesättning och lönestrukturer på juridiska byråer i sina respektive länder. – Vi upplevde att det saknades en sådan sida i Sverige och ville därför skapa något liknande. Tidigare har vi uppgett att vi gjorde det Har man inför att höja lönenivån, detta get driv för afvar emellertid sekundärt. I första hand handlade det om färsjuridik så ska att göra informationen tillman inte ägna gänglig för både studenter och praktiserande studenter, så att sig åt det - oavde kan göra bättre informerade sett vad man val av karriär samt arbetsplats. Filip berättar att den stora överraskningen vid lanseringen av Legalbuzz varken var de svenska lönenivåerna eller byråernas bonussystem, utan istället det stora gensvaret – från såväl studenter och praktiserande jurister som de affärsjuridiska byråerna själva. – Vi hade verkligen inte räknat med det positiva gensvar vi fick från byråerna utan trodde att det skulle vara mer sura I framtiden funderar Legalbuzz på att utöka sin granskande verksamhet. – Vi vill såklart främst fokusera på juristtäta branscher, därför ligger domstolar och myndigheter närmast till hands. Det finns en viss begränsning i att börja närma sig mindre byråer, här tjänar kan informationen vara mer känslig. Därför har vi valt att inledningsvis inrikta oss på granskning av de stora affärsjuridiska byråerna varpå följer större myndigheter. – Att granska kvaliteten på de svenska juristutbildningarna är också en idé vi har. Frågan är dock hur mycket material man kan få fram. Ett sätt är såklart att ta kontakt med byråer och att titta på deras anställningsstatistik. Frågan är ju också om vi på Legalbuzz är de bästa att göra just dessa utvärderingar. Någon risk för att informationen skulle stagnera tror han inte finns. – Informationen och därmed hemsidan kan bli hur omfattande som helst! Bland andra juristtäta branscher märks bland annat revisionsbyråerna, därefter har vi alla de stora bolagen som anlitar affärsjurister. På den avslutande frågan om varför det tidigare varit så tabubelagt att tala om vad man tjänar som affärsjurist har Filip två förklaringar. – Spekulerar man på ett större plan så är det nog den svenska mentaliteten som spelar in – man talar ej om vad man tjänar utan detta är någonting som man håller för sig själv. – Emellertid tror jag att ett av de största skälen till att många byråer väljer att ej tala öppet om sina löner är för att de ej vill att lönen ska vara ett motiv till varför man väljer att arbeta på en byrå. Jag kan sympatisera med detta. Trots allt så är det ju så att om man inte har något driv för affärsjuridik så ska man inte ägna sig åt det – oavsett hur mycket man tjänar. Fotnot: Legalbuzz söker ständigt efter nya medlemmar till redaktionen. Intresserade uppmanas att höra av sig till [email protected]. 35 DISSIDENTEN TORSKEN INFÖR RÄTTA Text: Charlotte Akej Foto: Filip Redin Det är främst män som köper sex. Men vem är egentligen köparen? Vad fyller kriminaliseringen av sexköparen för funktion – ska den skydda den enskilda kvinnan, kvinnor i allmänhet eller är det en ordningslag? Med utgångspunkt i dessa frågor bjöd Juridiska Föreningens jämställdhets- och likabehandlingsutskott i början av februari in till en diskussionskväll om sexualitet, juridik och sexköp. tressen är och vilka som ska dra nytta av lagen tycker Westerstrand att sexköpslagen gagnar alla på längre sikt och därför samhället i stort. Alhem håller med om att lagstiftningen gagnar hela samhället, med reservation för att lagen aldrig når de sofistikerade männen – även i detta perspektiv är lagen en klasslag. Att rikta ett straff även mot den prostituerade är enligt samtliga deltagare fel väg att gå. Westerstrand Att ämnet berör och lockar folk råder Panelen, från vänster: Kajsa Ekis Ekman, moderator Niklas Selberg, anser att det är socialt missriktat det ingen tvekan om, Pufendorfsalen och helt fel att straffa kvinnorna. Jenny Westerstrand samt Sven-Erik Alhem är fylld till sista platsen när kvällens Ekis Ekman drar parallellen till ett debattören Jenny Westerstrand inflikar att moderator, Juridiska fakultetens dokrån – ska detta leda till fängelse för sexköpslagen innebär ett stort historiskt torand Niklas Selberg, drar igång diskusbåde rånaren och den rånade? Ekis Ekman sionen genom att be paneldeltagarna berät- trendbrott, en vridning av fokus från kvin- berättar vidare om synen på prostitution i nan i prostitutionen till köparen. Wester- Spanien, där prostitution ses mer som ett ta om hur de själva ser på sexköpslagen. strand pekar även på det motsägelsefulla i ordningsbrott och den prostituerade bötfälls att grupperingar som aldrig annars talar om Kajsa Ekis Ekman, journalist och – något som enligt Ekis Ekman är författare till bland annat boken både grymt och cyniskt då det leder ”Varat och varan. Prostitution, surtill att den prostituerade för att betala rogatmödraskap och den delade sina skulder måste gå på gatan ännu människan” menar att sexköpslagen mer. är en otroligt framsynt och genial lag – samt att den verkligen fungerTill den avslutande delen av diskusar. Även f.d. överåklagaren, numera sionen inbjuds publiken att delta. samhällsdebattören, Sven-Erik AlMan diskuterar bland annat det hem, instämmer i att sexköpslagen felaktiga i att likställa ett köp av sexär en bra lag. Alhem menar att det uella tjänster med ett köp av en bil är bra att lagstiftaren tydliggör att och samtalar även en stund om hudet inte är fritt fram att köpa en ruvida sexualköplagen befäster synen del av en kvinna. Inte desto minatt kvinnor är underordnade. Att Varje lektors dröm; ett fullsatt Pufendorf dre menar Alhem att sexköpslagen sexualköplagen är ett positivt påhitt är en klasslag och att en rik person verkar samtliga i publiken vara övekvinnors rättigheter gör detta just när det som vill köpa sex fortfarande kan göra detta rens om, möjligtvis med undantag för en utan minsta risk för inblandning från polis kommer till rätten att sälja sex. Varför är det äldre och mycket upprörd herre som ansåg så viktigt att kvinnor får just denna rätt? eller åklagarsida. det vara både orimligt och orättvist med en lag där köparen och inte säljaren straffas. En Panelens tredje deltagare, forskaren och På frågan om vad lagstiftningens skyddsin- åsikt som emellertid snabbt lämnas därhän. 36 37 DISSIDENTEN Smått&Gott ”” CITERAT Om det skulle vara så att du som läser här befinner dig i Åretrakten: Besök Tegetornsrestaurangen och hälsa från mig - jag lovar att du blir bjuden på mat! Sture Bergwall (f.d Tomas Quick) ger restaurangtips i sin blogg, http://sturebergwall.wordpress.com. Publicerad 5/2 2011 “Om jag köper 100 kopior nu, tror du att de hinner ta slut innan jag tar min examen?” Orolig novisch funderar på om det verkligen är värt att spendera 75 kronor för 100 datorutskrifter på Juridicum MÅNADENS ARGA LAPP “Jurister (...) ser ner på ekonomer för att de inte kom in på juridik, de ser ner på civ. ing/ natur (inte för att en jurist kan skillnaden) för att de är nördar. De ser upp till läkare som de gärna vill umgås med då de inser att det är ett yrke med mer status än jurist, något som läkare ofta tycker kan vara lite lätt irriterande då juristerna gärna vill försöka jämställa de två programen.” Ur en diskussion om ‘fördomar om studenter som pluggar’ på internetforumet Flashback. Publicerad 13/2 2011. Månadens argaste lapp avlämnades anonymt till en tjej med pälsmössa i Tysta Läsesalen. Dissidenten kan dock meddela den arga djurvännen att mössan i själva verket var gjord av fuskpäls. DOM PÅ RIM 38 Inte bara pensionerade justitierådet Torgny Håstad kan konsten att sticka ut när det kommer till att skriva domskäl. Följande domskäl härstammar från en dom i Eskilstuna TR i mitten av 1980-talet. Författare är dåvarande tingsrättsfiskal Per-Erik Andersson: Bröllop hade han ju haft Firat med en starker sagt. Hemåt gick de unga tu Osams blev han med sin fru. Aldrig skulle han gjort så Om han anat hur det skulle gå. Nej han skulle inte kickat Kanske mot sin duva nickat. Arg han blev — ja som ett bi Slå sin maka var ju tji. Något måste ändå få Smaka på hans arga tå. Hiskeligt var han humör. Inte nog att dömas för. Olyckor kan drabba alla. Åtalet skall därmed falla. Hellman har bestritt ansvar Eftersom det inte var Meningen att sparka glas Så att rutan gick i kras. Hastigt vände han sig om Sparkade mot något som Trodde han var husets mur Med en glasruta — sån otur. Slutligen kan sägas så Hellman har gått med uppå Att för skadeståndet stå. Globally minded. Vill du göra karriär på den ledande globala advokatbyrån i Norden? Såväl globalt som på den nordiska marknaden är vi regelbundet involverade i de största och mest komplexa juridiska uppdragen. En förutsättning för detta är vårt sätt att arbeta integrerat i gränsöverskridande team. Linklaters Stockholmskontor rekryterar just nu biträdande jurister inom ramen för vårt Junior Associate Program. Vi söker dig med mycket goda akademiska meriter. Notarietjänstgöring eller annan relevant arbetslivserfarenhet är meriterande men inte ett krav. Du har även ett genuint intresse för affärsjuridik tillsammans med ett utpräglat kommersiellt tänkande och klientfokus. Vi kan erbjuda dig mycket goda utvecklingsmöjligheter i en internationell och utmanande arbetsmiljö där du får arbeta tillsammans med skickliga och engagerade kollegor. Sista ansökningsdag är den 31 mars, läs mer om tjänsterna på vår hemsida www.linklaters.com/joinus Linklaters lämnar juridiska råd till världens ledande företag, finansiella institutioner och organisationer i deras mest komplexa transaktioner och affärer. Med 26 kontor i alla stora affärs- och finanscentra levererar Linklaters en unik service till klienter i Norden och över hela världen. linklaters.com/joinus Room for individuality, space for success The business law market is dynamic and ever-changing, which calls for flexibility and diversity. That is why we are looking for individuals with different backgrounds and personalities to be part of our team. If you possess flexibility, imagination and ambition, we can offer you opportunities within Swedish and international business law. Our unique cross-border approach has taken us out into the world, with offices in more than 40 countries, and it could also be your path to an exciting and successful career in international business law. Take your rst step by visiting us at: www.dlanordic.se
© Copyright 2024