1. No category

VIRTU-KANALEN, DE ÄLDRE BRUKARNAS LIVSKVALITET
OCH ERFARENHET AV DELTAGANDE
Regina Santamäki Fischer, Anette Häggblom, Bodil Julin & Inger Nygård
ABSTRAKT:
Sociala relationer är viktiga för upplevd livskvalitet, så även för äldre personer. Interaktiva program
via äldre omsorg på distans kan vara en möjlighet för social kontakt. Inkluderingskriterierna till
Virtuprojektet var homebound elderly, elderly people who may need 24-h support, elderly frail
people who need preventive care and family caregivers and the people they care for. Sammanlagt
var 98 äldre personer med från start medan endast 48 deltog i hela projektet vilket gör jämförelser
över tid osäkra. Deltagarnas medelålder var 79 år och de flesta var kvinnor. Funktionsförmåga
(IADL) och livskvalitet (WHOQoL-Bref) skattades vid projektets start och efter ca. ett år. Vid den
sista omgången besvarade de äldre även en kortare enkät som rörde erfarenhet av deltagande i
projektet. Länderna skilde sig åt så att de yngsta fanns i Sibbo och i Estland. IADL var god och
bättre hos de yngre. Livskvalitet i den fysiska domänen var lägst hos estniska deltagare, medan
domänen miljö var högst hos de åländska. Preliminära resultat visade att livskvalitet totalt sjönk
något under projektets gång, vilket förklaras med det generella åldrandet. De äldres erfarenhetar var
dock övervägande positiva där den sociala interaktionen var speciellt uppskattad.
Bakgrund
I takt med den åldrande befolkningen har livskvalitet beskrivits som den faktor som anses allt
viktigare för att ha en god ålderdom. Livskvalitet för äldre beskrivs bestå av fyra dimensioner; den
psykiska som innebär att den äldre personen mår bra då denne inte lider av depression eller ångest
samt känner sig lycklig och nöjd. Den fysiska dimensionen av livskvalitet innebär att personens
hälsa och funktionsförmåga är bevarad och man har kunskap och färdigheter att vara självständig.
Centralt i den sociala dimensionen är sociala kontakter och förmågan att samverka med andra. De
fysiska förhållandena och levnadsvillkoren samt balansen mellan den äldre personens val och de
möjligheter som finns i miljön utgör livskvalitetens miljödimension. Till livskvalitet för äldre
räknas även den upplevda livskvaliteten (Lawton m.fl. 1999, WHOQOL-group 1996, Luoma 2010).
Man tror också att begrepp och problem relaterade till livskvaliteten hos äldre individer är
annorlunda än för befolkningen i allmänhet.
1
Livskvalitet för äldre personer påverkas av sociala kontakter, att vara beroende, av hälsa och
materiella omständigheter (Netuveli & Blane, 2008). Att kunna anpassa sig till åldrandets
förändringar samt förmågan till återhämtning antas ha betydelse för god livskvalitet (Netuveli &
Blane, 2008). Äldres egna uppfattningar av god livskvalitet är att ha familj, aktiviteter och sociala
kontakter (Farquhar,1995). Även Gabriel och Bowling (2004) visade att faktorer som ökar
livskvaliteten var goda relationer med barn, familj, vänner och grannar. I en studie från Sverige av
Wilhelmson och medarbetare (2005) var sociala relationer viktiga för livskvalitet, speciellt bland
dem som bodde i eget hem eller som hade en allvarlig sjukdom. Delaktighet och sammanhang syns
således vara av stor betydelse. Förutom demens och depression (Netuveli & Blane, 2008) som är de
viktigaste faktorerna att påverka upplevelsen av livskvalitet negativt, är en begränsad förmåga att bo
ensam och att leva ensam kopplat till en försämrad livskvalitet (Hellström & Hallberg 2001).
Vidare visade King m.fl (2012) att värdighet och en känsla av kontroll är nära knuten till
livskvalitet hos äldre funktionshindrade personer.
Studier har även visat ett samband mellan ökade nivåer av socialt stöd och minskad risk för fysisk
sjukdom, psykisk ohälsa och dödlighet (Seeman 2000, Stroebe, 2000). Socialt stöd inkluderar
verkliga eller upplevda resurser av andra som gör det möjligt för en person att känna sig
omhändertagen, värderad, och en del av ett sammanhang (Stroebe, 2000). Socialt stöd kan vara
avgörande för de äldre som är beroende av familj, vänner eller organisationer för hjälp i vardagens
aktiviteter, som sällskap och som sörjer för deras välbefinnande.
Den åldrande befolkningen ses, ur ett samhällsperspektiv, utmana de ekonomiska resurser som finns
för omhändertagande av äldre personer med funktionsnedsättningar. Finland har som mål att 90 %
av alla personer över 75 år skall kunna bo i sitt eget hem (SHM, 2008). Många äldre önskar även bo
kvar i sina hem upp till sent åldrande. De äldre som önskar bo på institution är de som har mest
nedsatt funktion och mest i behov av vård och omsorg (Böckerman, Johansson, & Saarni, 2011).
För att kunna bo kvar i sitt hem krävs hjälp i hemmet, av anhöriga eller kommunal hemtjänst och
hemsjukvård. Speciellt äldre personer som av någon orsak är bundna till hemmet.
Socialt stöd kan främja hälsa genom att ge personer positiva upplevelser, socialt givande roller eller
bättre förmåga att hantera stressande händelser (Seeman 2000, Stroebe, 2000). Socialt stöd är
viktigt för äldre personer som löper ökad risk för invaliditet i samband med kronisk sjukdom eller
social isolering efter förlusten av en partner. Vissa vårdprogram kan förväntas hjälpa äldre vuxna
som har litet socialt stöd och sämre hälsorelaterad livskvalitet.
2
Virtu-kanalen, som är ett av användningsområdena inom Virtu-projektet består av interaktiva
aktiviteter och program som studerande inom sjukskötar-, socionom-och andra utbildningar
planerar och genomför som en del av sin utbildning. Dessutom har ytterligare aktiviteter
tillhandahållits av de projektassistenter som koordinerat programmen på varje yrkeshögskola eller
ort ( se viidare jenny husells och Ida-Lottas kapitel) samt av kommunernas egen personal och av
frivilliga organisationer. Hemma boende äldre i 16 kommuner i Sibbo, Pargas, Kimitoön, Nådendal
på Åland och på de estniska öarna har en datorskärm i sitt hem som är knuten till respektive
yrkeshögskolor. (Laurea,TUAS,Novia och ÅUAS ) och äldreomsorgsorganisataioner i Estland.
Äldre omsorg på distans
Ett fenomen inom modern hälso-och sjukvård och social omsorg är vård och service på distans.
Servicen har allt mer utvecklas för att kunna tjäna personer i behov av hjälp och ge möjlighet till
avancerad expertis oberoende av avstånd. Exempel är olika system för kontroll och dokumentation,
övervakning av livsfunktioner mm. Även användningen av sociala medier och videokonferens
teknik används för att förkorta avstånd mellan patienter och vårdgivare för att ge experthjälp. I viss
mån existerar redan ett antal lösningar. Till exempel OLDES (EU-projekt i Italien och Tjeckien)
erbjuder en billig och lättanvänd plattform för underhållning och hälso-och sjukvård för att
underlätta livet för äldre i deras hem. Studier har visat goda effekter för dem som tagit del av
distansservice av olika slag. I en amerikansk studie om internetbaserad kontakt till hjärtsjuka äldre
hade 42% färre vårddagar under interventionen jämfört med föregående år (Wade m.fl 2011). Telekontakt mellan sjukhusets elektroniska databas och hemmet minskade signifikant resursanvändning
och förbättrade kognitiv status, bättre följsamhet till vård och behandling samt stabiliserade
tillståndet för kroniskt sjuka äldre bundna till hemmet (Noel m.fl 2004). I en case-studie visar
Slater, Neander, och Carey (2006) hur övervakning via en interaktiv videokontakt hade mycket
positiv effekt på livskvalitet för en äldre 93 årig man som fick leva sina sista dagar i sitt eget hem.
Studien visade vidare att äldre patienter som har fått stöd med interaktiva videobesök en längre tid
blir mycket fästa vid sina videoenheter och vill inte förlora servicen. I ett större EU-projekt i
Sverige; Assisting family Carers through the use of Telematics Interventions to meet Older persons’
Needs (ACTION) (1997–2000) var syftet att ge äldre människor och deras anhörigvårdare
information, utbildning och stöd genom användning av informations-och kommunikationsteknik
teknik (IKT), för att förbättra deras självständighet, oberoende och livskvalitet i vardagen
(Magnusson, 2002). I en studie i Finland kunde fyra äldre personers förmåga att hålla balansen
betydligt förbättras med fysioterapi rehabilitering på distans (Karppi, 2011).
3
Studien design
Ett av målen i Virtu-projektet var att studera effekter av virtuella tjänster i vardagen för äldre
personer. En av dessa effekter väntades vara en förbättrad livskvalitet. Få studier finns om hur
livskvaliteten påverkas av omsorg på distans hos äldre hemma boende personer. Studien är upplagd
som en populationsstudie med två mätningar av livskvalitet. Ingången i studien dikterades av den
takt som deltagarna fick tillgång till den tekniska utrustningen ute på öarna och kunde börja
använda den. Underlaget till denna artikel är de enkät som alla deltagare svarade på vid ingången i
projektet, huvudsakligen under sommaren och hösten 2010 samt hösten 2012. Resultaten är
preliminära och består av bakgrundsfaktorer och mått på funktionsnivå samt livskvalitet vid
ingången till och slutet av studien .
Urval och insamling av uppgifter som beskriver deltagarna
Urvalet av deltagare i studien är liktydigt med de som valt att delta i projektet. I de respektive
kommunerna ansvarade kommunens socialtjänsteman för att välja och kontakta lämpliga deltagare.
Kriterierna var: Homebound elderly, Elderly people who may need 24-h support, Elderly frail
people who need preventive care and Family caregivers and the people they care for. För att
beskriva deltagarna i studien insamlades uppgifter om kön, ålder, civilstånd, utbildning och
språkkunskaper. Därtill efterfrågades hur många och vilka personen delade sitt boende med, vem
som mest hjälper i vardagssysslor samt avstånd till närmaste butik, post eller hälsocentral. För att få
information om det sociala kontaktnätet frågades om någon står personen nära, om denne besökt
personen eller om man på något annat sätt varit i kontakt med någon under senaste två veckorna.
Vidare frågades om personen har och använder en mobiltelefon, dator eller internet. En ytterligare
fråga var om man var intresserad av att lära sig nya saker. Slutligen om man var rädd för att börja
använda Virtu-kanalen.
För att beskriva funktionsnivån hos deltagarna användes -skalan Instrumental Activities of Daily
Living Scale (IADL) (Lawton & Brody,1969). Skalan är länge använd och validerad på flera språk.
Max poäng 8 anger god funktionsnivå.
För att mäta livskvalitet användes WHOQOL-BREF– skalan som baseras på WHOQOL-100 som
anpassats för att mäta livskvalitet tvärkulturellt, och mäter fysiska, psykiska, sociala relationer och
miljö. Skalan har använts och används i flera länder i studier som berör äldres livskvalitet. MinHuey Chung m.fl.(2007) studerade variation i självrapporterad hälsorelaterad livskvalitet mellan
kroniskt sjuka äldre och deras vårdgivare i hemmet. Engedal, Selbæk och Helvik (2010) studerade
4
livskvalitet och faktorer relaterade till det hos äldre patienter. Lasisi och Gureje (2011) studerade
hur sömnproblem påverkade livskvalitet bland äldre personer med tinnitus. Medan Lucas-Carrasco,
Laidlaw, och Power(2011) studerade WHOQOL-BREF skalans användbarhet för spanska äldre
personer. För att nämna några. Skalan består av 26 påståenden som mäter fyra domäner ; fysisk
hälsa, psykisk hälsa, relationer och miljö. Påståendena besvaras på en skala från 1 till 5. Efter
summering fås resultat som visar på ett värde för varje domän. Ju högre värde desto högre
livskvalitet.
Då projektet omfattade tre språk och tre något olika kulturer lämpade sig WHOQOL-BREF –skalan
bäst för ändamålet att mäta förändrad livskvalitet. WHOQOL-BREF – skalan har tidigare använts
på svenska förhållanden av bl.a (Svensk m.fl. 2009), på finska förhållanden av bl.a. (Vaarama,
2009) och på estniska förhållanden (Teichmann, Murdvee, & Saks (2006). Vid projektets slut fick
deltagarna besvara ett frågeformulär med 8 påståenden som berörde hur äldreomsorg på distans
(Virtu-kanalen) påverkat livet, hur tekniken fungerat och hur interaktionen med andra varit.
Påståendena var formade som en Likert-skala och besvarades med ställningstagande från ” inte alls”
till ”helt av samma åsikt”. Dessutom fanns möjlighet till skriftliga kommentarer till varje påstående
och ytterligare frågor som berörde de interaktiva programmen, anhörigkontakt och kontakt till
hemservice.
Datainsamling
Information och direktiv om hur insamlandet skulle ske informerades i brev till alla kontaktpersoner
i de olika yrkeshögskolorna och kommunerna. Dessutom lades informationen ut på Optima, den
lärplattform som användes i projektet för gemensamt material. Datainsamlandet kunde ske så att där
man bedömde att deltagarna hade förmåga att fylla i formuläret gjorde de det själv, ofta dock med
hjälp av hemtjänstpersonal eller annan hjälp. Därefter samlade kontaktpersonerna in formulären och
förmedlade dem till Högskolan på Åland som sammanställde materialet. Totalt 98 personer har fyllt
i frågeformuläret i hela projektet, fördelat på de olika partnerländerna så att Sibbo hade 10,
Väståboland och Kimito 11, Nådendal 19, Åland 20 samt 38 från Estland. Ett drygt år efter starten
av Virtu-kanalen gjordes den andra mätningen. Ett mycket färre antal deltagare besvarade då
frågeformuläret: Sibbo 8, Väståboland 6, Nådendal 10, Åland 12 och Estland 12. Totalt var det 48
deltagare vid andra mätningen.
5
Beskrivning av de äldre deltagarna som grupp
Som i alla studier som berör äldre människor är det kvinnorna som dominerar. Medelåldrena var 79
år. Den yngsta deltagaren var 45 år och den äldsta 95 år. Utbildningsbakgrunden varierade. Alla
hade en skolgång som ungefär motsvarade grundskola. Dessutom fanns
det personer med
högskoleutbildning på Åland och i Estland både med mellansstadie och högskoleutbildning. Språket
var en betydelsefull faktor. Finland är tvåspråkigt med både en skärgård som på sina ställen är rent
finskspråkig (Nådendal) och rent svenskspråkig (Väståboland och Åland). På öarna i Estland talas
förutom estniska även ryska. Dessutom bor personer med det andra språket även i enspråkiga
områdena. Det fanns enstaka finskspråkiga i svenska områden och tvärt om. se tabell 1. I Estland
uppgav alla estniska som sitt första språk.
Funktionsnivå
Funktionsnedsättning är det som definierar en äldre persons beroende av hjälp i vardagen. De flesta
hade en rätt så hög IADL-förmåga. Lägst var den bland deltagarna i Nådendal (6,1) medan den var
högst bland deltagarna på Åland (7,0). Möjligheten att kunna röra sig till affär och annan service är
viktigt för att kunna bo kvar i sitt hem. Drygt hälften hade kortare väg än 5 km till service medan en
knapp fjärdedel hade över 10 km. I skärgården påverkas dessutom färdandet av årstidernas
växlingar, och det händer att man flyttar in till fastlandet över vintern. Varför detta resultat inte
beskriver verkligheten fullt ut.
Ensamboende och kontakt med anhöriga
Den äldre personens beroende av stöd påverkas även av huruvida man bor ensam eller tillsamman
med någon. Drygt hälften av deltagarna bor ensamma. Att ha någon nära att dela bekymmer med är
också viktigt. Våra deltagare hade så gott som alla någon som stod dem nära. Likaså hade nästan
alla haft besök av någon närstående de senaste två veckorna. Samtidigt är kontakten från de äldre
till anhöriga lika flitig, endast ett fåtal säger att de inte haft kontakt den senaste tiden.
Deltagarnas teknologivana
För projektet var det intressant att kartlägga hur vanligt det var med den nya teknologin bland de
äldre. Många har mobiltelefon idag. Bland deltagarna var det på Åland (8/20)och på de estniska
kommunerna(8/38) som en större del av deltagarna inte hade mobiltelefon. De som hade
mobiltelefon använde den också, men inte alla. Bland deltagarna på Åland och Estland fanns de
6
flesta (5 i varje område) som angav att de inte använde telefonen. Fanns den för att användas då
man verkligen behövde hjälp, eller var det så att de anhöriga ringde och var i kontakt med dem via
telefonen? Det var telefonen som var det huvudsakliga sättet att vara i kontakt med.
Deltagarna tillfrågades också om de ägde och använde dator och var ute på internet. Få hade dator.
Sammanlagt 9 personer i Finland och på Åland, 16 på de estniska öarna och då de yngsta deltagarna
i 70 årsåldern uppgav att de hade dator. Få använde datorn varje dag något färre är ute på internet.
Inför det nya
Att delta i projektet innebar dock att pröva nya kontaktsätt. Att vara intresserad att lära sig något
nytt sent i livet är inte ovanligt, men inte heller självklart. De som minst angivit intresse för att lära
sig något nytt är i Väståboland där man även är äldst. Flest deltagare som anger intresse för att lära
sig något nytt finns i de något yngre åldrarna. Däremot finns det deltagare i alla områden som anger
att de nyligen lärt si g något nytt.
Tabell 1. Redogörelse över bakgrundsfaktorer hos deltagarna i Virtuprojektet
Sibbo
Antal deltagare
Ålder (Med.lålder 79)
yngst/äldst
Kön
Utbildning
Språk
Bor ensam
IADL
Max 8p
Avstånd till service
Haft besök av någon
närstående
senast två veckorna
Kontaktat någon närst.
senast två veckorna?
Någon som står dig nära
Nådendal
Åland
Estland
10
67/87
Väståboland
Kimito
11
77/92
19
59/92
20
66/95
38
45/87
4 män
6 kvinnor
10
Motsv
grundskola
1 man
10 kvinnor
9
Motsv
grundskola
3 män
16 kvinnor
15
Motsv
grundskola
7 män
13 kvinnor
14
Motsv
Grundskola
3pers
högskoleutb.
3Finska
7 Svenska
2
Svenska
Finska
9
13
19 Svenska
1 Finska
10
10 män
28 kvinnor
11 Motsv
Grundskola
15 motsv
mellanstadie
6 pers
högskoleutb
38 Estniska
6,7
6,5
6,1
7,0
6,3
1<5km
3 5-10km
6>10km
7/10
4 <5km
5 5-10km
2>10km
9/11
15 <5km
2 5-10km
2>10km
17/19
13 <5km
5 5-10km
2>10km
17/20
19 <5km
9 5-10km
7>10km
25/ 38
9 /10
9 /11
17/19
18/20
34/38
8 /10
11/11
19 /19
20/20
35/38
25
7
Har mobiltelefon
7/10
6/11
16/19
12/20
30/38
Använder mobiltelefonen
Har dator
6/7
2/10
5/6
0/11
14/16
4/19
7/12
3/20
25/30
16/38
Använder dator
0/ dag
1/ vecka
1/ månad
1/2
7 ja/10
0 /dag
0 /vecka
0 /månad
0
3 ja/11
2/ dag
/ vecka
/ månad
2/2
13 ja/19
3/ dag
0/vecka
0/ månad
3/3
12ja /20
6/dag
2/vecka
3/ månad
9/16
25ja/38
2 ja/10
3ja /11
11ja/19
11ja/20
15ja/38
1 Ja
2 Ja
4 Ja
5 Ja
6 Ja
Internet
Intresserad av att lära sig ngt
nytt
Nyligen lärt sig ngt nytt
Rädd för Virtu-kanalen
Livskvalitet före och efter deltagande i Virtu-kanalen
WHO QoL-bref –skalan mäter livskvalitet med områdena fysiska, psykiska, sociala relationer och
miljö. I skalan benämns de domäner. Sammantaget visar resultatet att alla domäner är rätt jämna vid
den första mätningen. Lägst 3,0 för hela populationen i domänen Fysisk hälsa. Högst (3,7) i
domänen Miljö. Skillnader mellan deltagarkommunerna är; lägst(2,9) i domänen Fysisk hälsa för
alla de estniska kommunerna och högst (4,3) i domänen Miljö för Åland. (Tabell 2). Värdena visar
på en rätt så god livskvalitet i alla domäner. Varför den är lägre för deltagarna i Sibbo och i Estland
är svårt att förklara. Information om deras fysiska hälsa är självskattad, det är även möjligt att de
har nedsatt funktionsförmåga, annan än på grund av åldrandet. Ålands deltagare skattar sin
livskvalitet i domänen miljö högt. Eventuellt kan det förstås utifrån att man känner sig trygg och
tillfreds i sin miljö.
8
Tabell 2. Livskvalitet före (1) och efter (2) medverkan i Virtuprojektet. Fördelat över deltagarkommuner i Finland samt
för Estlands kommuner sammantaget. Jämförelsen är gjord enbart på de som deltagit i båda omgångarna.
Domän 1
Fysisk hälsa
Domän 2
Psykisk
hälsa
Domän 3
Sociala relationer
Domän 4
Miljö
Domän 1-4
Sibbo1
Sibbo 2
Väståboland och
Kimito 1
3,0
3,7
3,5
3,6
4,1
3,7
3,6
4
3,6
3,4
3,7
3, 6
3,37
3,84
Väståboland och
Kimito 2
Nådendal 1
Nådendal 2
Åland 1
Åland 2
Estland 1
Estland 2
3,4
3,4
3,6
3,3
3,59
3,43
3,5
3,1
3,5
3,3
2,9
2,9
3,3
3,3
3,6
3,3
4
3,3
3,3
3,4
3,6
3,5
3,5
3,2
3,8
3,5
3,3
3,4
3,6
3,5
3,8
3,5
4,3
3,6
3,5
3,5
3,7
3,5
3,59
3,26
3,89
3,55
3,25
3,31
3,54
3,48
Totalt 1
Totalt 2
Vid en enkel jämförelse mellan den första och andra mätningen visar dessa preliminära resultat att
den självskattade livskvaliteten stigit hos deltagarna i Sibbo i alla domäner. Vad detta kan förklaras
med är osäkert. Deltagarna i Sibbo var få, de var något yngre och deras IADL värden var något
högre från början. Kanske kunde de bäst tillgodogöra sig den stimulans som deltagandet i Virtukanalen gav? Skilde sig deras interaktion och kontakter från de andras? Eller finns skillnaden i
utbudet av aktiviteter och program?
Generellt visar dessa resultat dock att den självskattade livskvaliteten totalt är något försämrad, från
3,54 före till 3,48 efter deltagande i projektet. (Tabell 2). Detta kan förklaras med att självskattad
livskvalitet kan försämras med stigande ålder. Deltagarna är alla mycket gamla och deras
livskvalitet skulle ha sjunkit oberoende deltagande i projektet. Deltagarna är, trots att de visar på
goda IADL värden, ändå i skör ålder (Pel-Little et al. 2009). Skulle en försämring i deras hälsa
eventuellt ha försämrat deras livskvalitet mer utan medverkan i projektet?
Då det gäller skillnader i självskattad livskvalitet i de olika domänerna är fysisk hälsa fortfarande
skattad lägst i Estland. Det är vanskligt att förklara, men Estlands närhistoria skiljer sig från de
andra ländernas vilket även kan förstås utifrån att den generella hälsan kan vara lägre i Estland
(Jagger et al. 2008). Även är beräknad levnadsålder kortare i Estland, 70 år män /80 kvinnor jämfört
med Finland 77/83 (WHO Statistics, 2012) och Åland 80/84 (ÅSUB, 2012). Det är rimligt att anta
att man därför även kan skatta sin hälsorelaterade livskvalitet lägre.
9
Om den självskattade livskvalitén inte mätbart visar på större förändring kan de äldres erfarenheter
ändå ge beskrivningar om hur deras liv påverkats av deltagandet i projektet.
De äldres erfarenheter
De första tre påståendena i frågeformuläret (Tabell 3) om de äldres erfarenheter berörde hur den
nya servicen påverkat de äldres liv . Genomgående har den haft en positiv påverkan och också
hos många bidragit till känsla av ökad trygghet i hemmet. I kommentarerna lyfts möjligheten till
social kontakt tydligt fram. Många upplever sig mindre ensamma och uppskattar att de fått nya
vänner. Andra aspekter är att servicen ger meningsfullt innehåll i vardagen. Möjligheten att vara i
kontakt med hemtjänsten eller annan vårdpersonal är en bidragande orsak till känslan av ökad
trygghet men det är dock viktigt att den äldre kan lita på att kontakten fungerar. Någon uppger
också att bara det att prata med andra gör att man känner sig tryggare. Bland de som svarat att de
inte upplevt ökad trygghet finns orsaker som att de redan har en stark trygghet i näromgivningen,
från t.ex. släkt och vänner.
Tre påståenden handlade om hur tekniken fungerat. Kommentarerna visar att tekniken inte har
fungerat fullt ut. Många har beskrivit att både bild och ljud bryter och att det krånglar vid
uppkoppling mot videokonferenssystemet. Problemen var dock större i början. En fråga gällde hur
hjälpen med tekniken fungerat. Relativt många säger att de inte alls fått hjälp med de tekniska
problemen medan andra kommenterar att de fått mycket bra hjälp eller att de själva lärt sig att
åtgärda problemen. Också i kontakten deltagarna sinsemellan har tekniken ibland ställt till problem.
Från kommentarerna kan vi också se att tekniska problem påverkar känslan av trygghet.
Då det gäller påståenden om kontakten och interagerandet med andra upplever de allra flesta
att de varit lätt att hålla kontakt med de andra deltagarna och att de uppskattar denna möjlighet. Det
finns också några som kommenterat att de inte har behov av kontakt utanför Virtu-kanalen och vill
endast delta i aktiviteterna. Den nya tekniken kan tänkas inverka hämmande på att utrycka sig inför
varandra. Flera kommenterar däremot att kontakten känns naturlig och att det nästan är som att
sitta i samma rum men att det är lite svårare att uttrycka sig i gruppkontakterna än i de enskilda
samtalen.
10
Kan inte säga el..
obesvarad
Helt av samma
åsikt
Av samma åsikt
Inte alls
Delvis av samma
åsikt
Tabell 3. De äldres ställningstagande till påståenden om hur den virtuella sociala servicen påverkat deras liv, deras
erfarenheter av tekniken och interagerandet med andra.
1. Har den virtuella sociala servicen ( VIRTUkanalen) påverkat ditt liv på ett positivt sätt
2
17
16
8
5
2. Har den virtuella sociala servicen påverkat
ditt liv på ett negativt sätt
41
4
0
0
3
3. Har den virtuella sociala servicen påverkat
din upplevelse av trygghet i hemmet
14
16
7
3
8
8
29
6
4
1
10
8
12
7
11
4
14
13
8
9
7. Har det varit svårt att hålla kontakt med
andra deltagare på VIRTU kanalen
29
7
1
0
11
8.Har den virtuella sociala servicen på VIRTU
kanalen påverkat din förmåga att (begränsa
och uttrycka dig inför de andra deltagarna
23
2
8
0
14
4. Har tekniken förorsakat problem
5. Har den befintliga hjälpen och stödet att
använda tekniken fungerat för dig
6. Har uppkopplingen fungerat mellan dig och
de andra deltagarna (e.g. försvinna ur bild
under aktiviteterna)
Upplevelse av de interaktiva programmen samt kontakt till anhöriga och
till hemtjänsten.
Många har angivit att programmen som de studerande sänt på VIRTU kanalen var bra / mycket bra.
Vilken typ av program man uppskattat är däremot individuellt. Några tycker mest om gymnastik,
några om tävlingar och minnesträning, medan andra vill ha mer faktabaserade program. Det är
endast ett fåtal deltagare som har anhörigkontakt via tekniken men alla som har uppskattar
möjligheten. Det är också mycket få deltagare som har regelbunden kontakt med
hemservicepersonal men också här upplever de som har tjänsten att den är fungerande och bra.
Några har också haft sporadiskt kontakt med äldreomsorgen och någon har blivit positivt
överraskad när hemservicen tagit kontakt. Däremot fanns det en osäkerhet bland deltagarna om
äldreomsorgspersonalen över huvudtaget skulle svara om de ringde.
11
Servicen är uppskattad av de äldre och att den sociala växelverkan den möjliggör har mycket stor
betydelse och påverkar den upplevda livskvaliteten positivt. Problem med teknik och uppkoppling
skapar viss irritation men går i många fall att avhjälpa.
Sammanfattning
Att vara mycket gammal och beroende av hjälp för att vara i kontakt med andra och ändå kunna bo
kvar i sitt eget hem är värdefullt för många äldre ute i skärgården. Ett år efter deltagande i Virtukanalen visar studiens kvantitativa data en lätt försämring i sin totala självskattade livskvalitet.
Kvalitativa data visar däremot att Virtu-kanalen varit en tydlig positiv erfarenhet, en upplevelse av
trygghet och en social kontakt i deras liv, vilket torde påverka deras upplevda livskvalitet positivt.
Metodologiska aspekter
Ur forskningsmetodologisk synpunkt har Virtu-projektets storlek, fördelning över tre länder, tre
språk och tre kulturer varit svåradministrerat. Vid inledningen av projektet sågs dock en möjlighet
att mäta självskattad livskvalitet och hur den eventuellt kunde påverkas av en social äldreomsorg på
distans. Vidare har resultatet påverkats av att de äldre deltagarna var en mycket heterogen grupp.
Olikheter fanns hos de äldre deltagarna och i äldre omsorgssituationen på lokal nivå. I endel
kommuner har deltagarna rekryterats bland de äldre som redan är knutna till den kommunala
hemtjänsten. I andra har de äldre rekryterats utgående från andra kontakter med kommunen och
enskilda behov. Till exempel så att en deltagare var betydligt yngre än de andra. Definiton av
inkluderingskriterier har därför i de olika kommunerna tolkats utifrån situationen i den aktuella
kommunen.
Det stora bortfallet kan förklaras av att det vid projektets start, och mer eller mindre under hela
projektets gång, har varit problem med leverans av tekniks utrustning, uppkoppling till bredband
samt avbrott i sändningar som gjort att en del har, frivilligt eller ofrivilligt, avstått från att delta i
projektet. Förutsättningarna har även varierat i de olika områdena. Tillgång till 3G nät och i vissa
fall till el har försvårat själva projektet. Ingen äldre har avstått för att man upplevt tekniken
besvärlig. Bortfallet påverkade också möjligheten att uppfylla intentionen med studien.
Vid insamlandet av data finns även olikheter. En del deltagare har svarat själv på frågeformulären
och andra fått hjälp av personal eller anhöriga, dessutom har det varit olika personal vid de olika
omgångarna.
12
Framtida forskning
För att få tillförlitliga resultat om livskvaliteten har förändrats krävs en forskningsdesign med
möjlighet att jämföra personer som deltagit i äldreomsorg på distans och personer som inte deltagit.
I denhär studien fanns inte de resurserna.
En jämförelse mellan deltagarnas skattade livskvalitet före och efter deltagande i Virtu-kanalen ,
deras funktionsförmåga (IADL) samt deras frekvens i deltagande i de olika aktiviteterna på distans
som fanns i Virtu-projektet kunde närmare visa, om, och i så fall vilka äldre personer, som haft
mest utbyte av Virtu-kanalen. Och, om deras livskvalitet kan vara förändrad till det bättre.
13
Källor:
Böckerman, P., Johansson, E. & Saarni, S. (2011), Institutionalization and subjective well-being for
old age individuals: Is life really miserable in care homes? Ageing and Society, published online
October 14, 2011.doi:10.1017/S0144686X1100081X.
Engedal K; & Selbæk G; (2010) The quality of life and factors associated with it in the medically
hospitalised elderly. Aging & Mental Health, 14 (7): 861-9
Estonian ministry of foreign affairs ( 2009) Average Life Expectancy in Estonia Grew Significantly
From 1993-2009 http://www.vm.ee/?q=en/node/11301 Retrieved 2012-12-13
Farquhar, M. (1995). Elderly people’s definitions of quality of life. Soc Sci Med, 41,
1439–1446.
Gabriel Z, & Bowling A (2004) Quality of life from the perspectives of older people. Ageing Soc,
24, 675–691.
Hellström,Y., Hallberg I.R. (2001). Perspectives of elderly people receiving home help on health,
care and quality of life. Health & Social Care in the Community, 9(2), 61-71Jagger, C ., Gillies,C.,
Moscone F., Cambois., E., Van Oyen, H., Nusselder. W., Robine, J_M. &, the EHLEIS team
(2008). Inequalities in healthy life years in the 25 countries of the European Union in 2005: a
cross-national meta-regression analysis The Lancet, 372, I9656, 2124 - 2131,
Karppi,M. ( 2011 ). Interaktiivinen etäkuntoutus ikääntyneen toipilasajan tukena. Pro-gradu
uppsats. Tampereen yliopisto. Terveystieteiden yksikkö.
King, J., Yourman,L., Ahalt,C.,Eng,C., Knight S.J., Pérez-Stable, E.J.,& Smith, A.K. (2012).
Quality of Life in Late-Life Disability: 'I Don't Feel Bitter Because I Am in a Wheelchair'. Journal
of the American Geriatrics Society, 60(3), 569-76.
Lawton,M.P., Winter,L. Kleban, M.H. & Ruckdeschel, K. (1999). Affect and Quality of Life:
Objective and Subjective Journal of Aging and Health,11; 169 -198. DOI:
10.1177/089826439901100203
Lawton, M.P., & Brody, E.M. (1969) Assessment of older people: Self-maintaining and
instrumental activities of daily living.” Gerontologist 9:179-186.
14
Lucas-Carrasco, R.; Laidlaw, K.; & Power, M.J.. (2011). Suitability of the WHOQOL-BREF and
WHOQOL-OLD for Spanish older adults. Aging & Mental Health, 15, 5, 595-604.
Lasisi, Akeem O.; Gureje, Oye; (2011) Prevalence of Insomnia and Impact on Quality of Life
Among Community Elderly Subjects With Tinnitus. Annals of Otology, Rhinology & Laryngology,
120,4, 226-30.
Luoma, M-L. (2010) Elämänlaatu. I Gerontologinen hoitotyö. Voutilainen, P. & Tiikkanen, P. (red)
WSOY Oppimateriaalit.
Magnusson L., Hanson E., Brito L., Berthold H., Chambers M.& Daly T. (2002) Supporting family
caregivers through the use of information technology – the EU project ACTION. International
Journal of Nursing Science 39(4), 369–381.
Marcia J. Wade, MD, FCCP, MMM; Akshay S. Desai, MD, MPH; Claire M. Spettell, PhD;
Aaron D. Snyder, BA; Virginia McGowan-Stackewicz, RN, CCM; Paula J. Kummer, RN,
BA;Maureen C. Maccoy, RN, MBA; and Randall S. Krakauer, MD, FACP (2011) Telemonitoring
With Case Management for Seniors With Heart Failure. American Journal of Managing Care.17,
3,71-79
Min-Huey Chung; Nanly Hsu; Yun-Chang Wang; Kuan-Lang Lai; & Senyeong Kao. (2007)
Exploration Into the Variance in Self-Reported Health-Related Quality of Life Between the
Chronically-Ill Elderly and Their Family Caregivers. Journal of Nursing Research (Taiwan Nurses
Association), 15, 3, 175-182
Netuveli, G. & D. Blane ,B. (2008) Quality of life in older ages. British Medical Bulletin 2008; 85:
113–126
Noel, H. C.,Vogel, D.C.,Erdos, J. J.,Cornwall, D. & Levin, F.( 2004). Home Telehealth Reduces
Healthcare Costs. Telemedicine and e-Health,10,2 .170-18.
Pel-Littel, R.E., Schuumans, M.J., Emmelot-Vonk, M.H. & Verhaar H.J.J.(2009) Frailty: Defining
and measuring of a concept, The Journal of Nutrition, Health and Aging , 13, , pp 390-394
Seeman, T.E. (2000). Health promoting effects of friends and family on health outcomes in older
adults. American Journal of Health Promotion,14,362--370.
Sirgy MJ, Rahtz D, Coskun & SA (red) (2003) Advances in Quality-of-Life Theory and
Research. New York, NY: Springer.
15
Slater, S. G., Neander, L., & Carey, G. (2006). Measuring Quality of Life Outcomes Through the
Use of Home Telehealth: Using a Case Study Model in a Terminal Heart Failure Patient. Home
Health Care Management & Practice, 18,4, 333-335
SHM 2008. Social- och hälsoministeriet. Kvalitetsrekommendation om TJÄNSTER FÖR ÄLDRE.
Universitetstryckeriet. Helsingfors.
Stroebe, W. (2000). Moderators of the stress-health relationship. In: Stroebe W. Social psychology
and health. Philadelphia, PA: Open University Press.
Svensk, A-C., Öster, I., Thyme , K.E., Magnusson, E., Sjödin, M., Eisemann, M., Åström, S.,&
Lindh, J.( 2009). Art therapy improves experienced quality of life among women undergoing
treatment for breast cancer: a randomized controlled study. European Journal of Cancer Care,18,
1, 69–77.
Teichmann, M., Murdvee, M.,& Saks, K. (2006). Spiritual Needs and Quality of Life in Estonia.
Social Indicators Research, 76, 1, 147-163.
Vaarama. M . (2009). Care-related quality of life in old age. European Journal of Ageing 6, 2, 113125. DOI: 10.1007/s10433-009-0115-y
WHO Statistics ( 2012) http://www.who.int/countries/fin/en/ Retrieved 2012-12-13
WHOQOL-group. (1996). WHOQOL-BREF – Introduction, administration, scoring and gneric
version of assessmenst. WHO The World health Organisation, Geneva.
Wilhemson K, Andersson C, Waern M, Allebeck P (2005) Elderly people’s perspectives on
quality of life. Ageing Soc, 25, 585–600.
ÅCUB (2012) Åland i siffror. Åland staistik och undersöknings byrå. Mariehamn, Åland
16