1. No category

patienter
En gång i månaden
Varannan vecka
En gång i veckan
Subkutant
Intravenöst
dosering
Aranesp® finns i ett brett sortiment som möjliggör
administrering en gång i veckan till en gång i månaden
vid underhållsbehandling av predialyspatienter.
Aranesps flexibilitet gör att anemibehandlingen lätt kan
anpassas till patienternas varierande behov.
Aranesp® (darbepoetin alfa) Rxs Indikationer: Behandling av symtomgivande anemi hos vuxna cancerpatienter med icke-myeloida maligniteter som behandlas med kemoterapi. Behandling av symtomgivande
anemi hos vuxna och barn med kronisk njursvikt (CRF). Förfyllda injektionssprutor 10-500 µg samt förfyllda
injektionspennor 20, 40, 60, 80, 100, 130, 150, 300 samt 500 µg.
Datum för översyn av produktresumén februari 2008
För fullständig information vid förskrivning, produktresumé och aktuella priser, se www.fass.se och www.lfn.se
25
För att förhindra att luft från till exempel slangkopplingar av
misstag kommer in i patienten finns speciella luftvakter på hemodialysapparaterna. Studier som redovisas i den här artikeln visar att mikroskopiskt små luftbubblor kan passera dessa luftvakter utan att larm
utlöses. Även om vetenskapen är oenig om hur farliga dessa mikrobubblor är, så föreslår forskarna en rad försiktighetsåtgärder.
Nya åtgärder ska
minska risken för
luftbubblor vid dialys
Efter två incidenter inom ett år frågade vi oss hur effektiva larmsystemen för luft egentligen är. Första steget var att
testa luftvakten i laboratorieförsök (in vitro).
För att undersöka detta kopplade vi en primingpåse till
ett dialysslangsystem. Primingpåsen var helt tom på luft vid
start. En fingerad dialysbehandling kördes med recirkulation
av priminglösning i blodslangsystem tillbaka till denna pri-
BAKGRUND
Hemodialys är en livsuppehållande behandling för
många njursjuka. Tekniken går framåt med stormsteg
och har resulterat till en bättre och skonsammare behandling än tidigare. Arbetet med förbättringar eftersträvas ständigt.
1993 inträffade en dödsolycka på dialysavdelningen i Danderyd. En infusion hade kopplats in på (artär-) sugsidan om
blodpumpen. När lösningsbehållaren var tom, sögs luft in i
slangarna, två luftvaktslarm förbikopplades och patienten
dog.
Dödsfallet visade hur allvarlig luftinfusionsrisken är vid
dialys. Per Jonsson föreslog tillsammans med Lars Karlsson vid Norrlands universitetssjukhus ändringar i dialysapparatstandarden som till viss del genomfördes. Ett luftvaktslarm fick därefter inte längre kunna stängas av samtidigt
som blodpumpen pumpar och venklämman är öppen i upp
till två minuter.
Senare har två incidenter inträffat i Umeå inom loppet av
ett år. Blodpumpen stannades av annan orsak och personalen upptäckte luftblandat blod i slangen efter luftvakten.
Något liknande hade hänt tidigare på Huddinge sjukhus.
Detta fick flera forskare att börja arbeta med frågor kring
bubblor i det dialyserade blodet.
26
mingpåse. Efter cirka 120 minuters dialys kunde vi uppmäta
någon ml luft i påsen. Med Ringeracetat och 180 min var vi
uppe i 16 ml luft 1.
Eftersom blod är mer visköst än koksaltlösning, var detta
första test kanske inte rättvisande. För att få en vätska med
flödesegenskaper liknande blodets valde vi en dextranlösning med tillsats av albumin, 40 g dextranT70 i en liter vatten med tillsats av 50 ml 20% albumin. Denna vätska har
dessutom den goda egenskapen att man ser genom den. Om
slangsystemet belystes från sidan, vinkelrätt i förhållande
till blicken, syntes bubblorna tydligt i vätskeströmmen. Nu
kunde vi med blotta ögat se bubblor passera venkammare
och larmsystemet utan att apparaten larmade.
För att få veta hur många och hur stora bubblorna i flödet
var, använde vi en ultraljudsutrustning och en detektor som
byggdes om så att den kunde mäta bubblor på blodslangar
avsedda för hemodialys. Bubblorna sorterades i 9 storleksintervall. Sensorn anslöts till slangen efter venkammare och
luftvakt och dextranlösningen cirkulerades med hastigheter
mellan 200 till 500ml/min. Nivån i venkammaren ställdes i
ett högt läge nästan helt full och i ett lågt läge just ovanför
hållaren.
Studien visade att bubblor passerade i alla flöden utan att
apparaten larmade. Vi fann dock tecken på att hög nivå minskade bubbeldistributionen till vensidan. Metoden visade sig
ha god reproducerbarhet och lämpar sig för tester av komponenter i slangsystemet 1.
Text Per Jonsson, Medicinteknisk Ingenjör, PhD Medicin.
Medicinsk Teknik, Norrlands universitetssjukhus. [email protected]
»Luftbubblor passerar
dialysapparaten utan att
luftvakten slår larm.«
DIALÄSEN 6.2010
1000
Embolisignaler, counts/min
800
600
400
200
0
Efter start av HD
Förekomst av embolisignaler i venslangen vid början
av hemodialysen av patienter.
600
400
r=0,38
P=0,01
200
0
100
200
Blodflöde, ml/minut
300
400
Förekomst av embolisignaler i förhållande till blodflöde;
samband högre blodflöde ger fler embolidetektioner.
Mikrobubblor i venslangens returblod vid
kronisk hemodialys
Laboratorieförsöken hade alltså visat att stora mängder
mikrobubblor kunde passera utan att luftvakten slog larm.
Frågan var nu om denna ”tysta” bubbeldistribution även förekom under dialysbehandling av patienter i kronisk hemodialys?
För att klargöra om våra laboratorieförsök med dextran
var representativa för patienter i kronisk dialys, planerade vi
att mäta om det förekom mikrobubblor i blod vid sedvanlig
hemodialys av kroniska dialyspatienter.
Rent praktiskt gick studien till så att vi med hjälp av en ultraljudsmonitor mätte mängden embolisignaler som passerade efter luftvakten genom slangen där returblod från dialysmaskinen passerade in till patienten.
Syftet med studie var att klargöra:
1) om mikroembolisignaler som kan representeras av luftbubblor passerar luftvakten utan att orsaka larm i dialysapparaten
2) hur vanligt var detta i så fall
3) om de förekom i början eller slutet av dialysen.
DIALÄSEN 6.2010
gunilla elam
Embolisignaler, counts/min
800
I studien ingick 40 patienter i kronisk hemodialys (HD). Totalt utförde vi 76 mätningar vid 46 HD-sessioner. Mätning under HD utfördes dels inom 30 minuter efter start, hos 26 av
dessa patienter också strax före avslutad dialys. Varje mätning pågick bara under 1 minut.
Vi fann signaler i 90 procent av mätningarna och i samtliga
dialyser. Antalet embolisignaler varierade från ingen upp till
närmare 1000/minut.
Vi kunde inte med säkerhet finna att signalerna förekom
mer i början eller slutet av behandlingen, eftersom resultatet varierade mellan olika patienter. Vi fann att högre blodflöde vid dialysbehandlingen ökade risken för fler mikroembolisignaler. Vi fann även att de flesta signalerna motsvarade
mikrobubblor under 10µm i storlek.
Vi mätte också på andra delar av dialysslangarna för att
se var mikrobubblorna kunde härstamma ifrån och fann då
till exempel att det kunde läcka i Luerkopplingar och att det
läckte luft från heparinslang som ej var fylld med vätska. Signaler fanns alltså både före och efter dialysfiltret samt före
och efter luftvakterna 2. Dessa resultat bekräftade de tidigare
in vitro studierna där luft passerade genom olika luftvakter i
större omfattning ju högre blodflödet var 2.
De laborativa resultaten kunde också visa att vätskenivån i
luftvakten hade betydelse för mängden mikrobubblor av luft
som fördes vidare. Det bildades nästan 10 gånger så många
luftbubblor om vätskenivån i luftvakten var låg 3.
I våra laborativa undersökningar hade vi tidigare funnit att det tillfördes mikrobubblor från dialysfilter som var
ångsteriliserade, av såväl högpermeabla som lågpermeabla
membran. Omvänt fann vi att mikrobubblor absorberades i
gammasteriliserade våtfilter (APS, Asahi). In vitro försöken visade även att en ökad priming-volym var viktig för att minska
förekomsten av mikroembolier av luft 4.
Våra första kliniska undersökningar visade:
• Att mikrobubblor fördes över till patienterna under samtliga dialysbehandlingar;
• Att det kunde förekomma ända upp till 1000 embolisignaler per minut;
• Att mikrobubblorna framförallt var av den minsta dimensionen (under 10µm),
• Att vi inte fann någon skillnad på förekomst i början eller
slutet av dialysen;
• Att högre blodflöde var kopplat med fler embolidetektioner per minut.
Text Bernd Stegmayr, Överläkare, professor, Medicinkliniken, Norrlands universitetssjukhus, Umeå. bernd [email protected]
27
Uppgiften för den tredje studien var att undersöka om
luftbubblorna kommer över till patienterna i samband med
dialysen.
Vi vet att hemodialyspatienter har en högre dödlighet än
befolkningen i övrigt5. Studier har visat att hemodialyspatienter bland annat har en kraftigt ökad förekomst av pulmonell hypertension6–8. En förklaring till lungförändringarna skulle kunna vara dessa embolier 9.
Atrofi av hjärnan och försämrad neurokognitiv funktion
är problem som korrelerar med hemodialysbehandlingens
duration 10–12. Flera olika faktorer bidrar till detta till exempel uremiska toxiner och högt blodtryck. Kan även mikroembolier bidra?
Luftbubblorna har vållat vetenskaplig debatt. Polaschegg,
som har stort inflytande över standardiseringen kring dialysteknik, anser att luftvakter inte behöver detektera mikrobubblor eftersom mikrobubblorna kollapsar i blodet eller
ventileras ut i lungorna 13. Den senaste utgåvan av dialysapparatstandarden accepterar därför mikrobubblor. Barrak däremot menar att mikrobubblor i blodkärlen är till men för
patienten 9. För att utröna om mikrobubblor kan upptäckas
Handhavande
Per jonsson
Bubblorna kommer ut
till patienten
Alltför låg vätskenivå i luftvakt/venkammare.
inte bara i venösa cirkulationen, där de kan fastna i lungorna,
utan också om bubblorna kan passera vidare till hjärnan, genomförde vi en studie på 54 kroniska hemodialyspatienter i
Skellefteå och Umeå. Patienternas ålder varierade mellan 2486 år (medeltal 62) och 24 var kvinnor.
Studien visade en signifikant ökning av embolier under
hemodialysbehandlingen inte bara i den venösa accessen
(median 0 respektive 4, p<0.001) utan också i arteria carotis
Åtgärd
1
Kopplingar där undertryck finns
Extra kontroll att:
Koppling mellan nål/CDK och artärslang är åtdragen.
Heparinslangskopplingen är åtdragen/stängd.
Artärtryckmätarslangen är fastdragen ordentligt.
2
Priming av dialysslangar och filter
Ju mer volym desto bättre (upp till cirka 15 liter).
Vänd och knacka gärna på ångsteriliserade filter.
3
Blodpump
Venkammare
Produktval
Blodflöde, särskilt över 300 ml/min, ökar förekomsten av MB;
tänk dock på att ha tillräckligt KT/V
Hög vätskenivå rekommenderas i klassiska droppkammare.
4
Dialysfiltret
Ett våtfilter (vi har undersökt APS och Rexeed, ASAHI) som
kopplat på rätt sätt tillför ingen/ringa extra luft till systemet.
5
Luftvakt och dialysapparat
Det finns skillnader mellan fabrikaten.
Man kan utvärdera med metod beskriven till höger.
6
Extra corporala komponenter (Slangset, filter)
Det finns skillnader mellan fabrikaten.
Man kan utvärdera med metod beskriven till höger.
Åtgärd
Förslag till åtgärder i hantering (1-3) och produktval (4-6) som kan minska expositionen för mikrobubblor (MB) till patienten vid hemodialys.
28
DIALÄSEN 6.2010
Försiktighetsprincipen
bör vara ledstjärnan
Barak oa pekar på att mikrobubblor av luft ger negativa effekter på blodet och blodkärlen hos patienterna 9. Dessutom
pekar han på att det kan finnas samband mellan kliniska försämrade villkor hos dialyspatienterna jämfört med peritonealdialyspatienterna; med mera lungfibros hos HD-patienterna. Ulf Forsbergs resultat 14 indikerar att mikroembolier
även kan drabba den arteriella cirkulationen. Den risken är
större hos de patienter som har öppet foramen ovale (cirka
25 procent). Vilken negativ påverkan detta kan ha för våra dialyspatienter är i dag inte tillräckligt klarlagt. Vi anser därför att man bör tillämpa ”försiktighetsprincipen” och försöka
minska expositionen så långt det är rimligt. Vi ger därför en
rad förslag till bubbelreducerande åtgärder, se tabellen till
vänster.
DIALÄSEN 6.2010
Per jonsson
communis (median 1, range 0–14 respektive 2, range 0–36,
p=0.008). Således ökade antalet mikroembolier i såväl den
venösa som arteriella cirkulationen. Dessa resultat indikerar
att bubblorna kvartstår i blodet längre än Polaschegg bedömt
och att de passerar lungorna till halsartärerna och därmed
kan tänkas påverka hela kroppen 14.
Vi ställde oss därför frågan: Hur kan exponeringen för antalet luftembolier reduceras hos våra patienter? Tidigare in-vitro studier har visat att luftvaktens nivå har betydelse för antalet detekterade mikroluftbubblor. Vi ville se om detta också
gällde om man mätte mikroluftbubblor på patienter under
pågående hemodialys och genomförde därför ytterligare en
studie på 20 hemodialyspatienter. I samband med vanlig dialys lottades patienten till behandlig där antingen luftvakten
var välfylld med blod eller hade en låg nivå. Antalet luftbubblor i dialysfisteln/graften undersöktes med hjälp av en för ändamålet anpassad ultraljudsapparat. Studien genomfördes
som blindtest, dvs. undersökaren visste inte vilken nivå luftvakten var inställd på. Mätningstiden var två minuter. Sedan
ändrades luftvaktsnivån och efter cirka 30 minuter undersöktes antal luftbubblor i accessen på nytt.
Antalet luftembolier var signifikant lägre i AV-accessen
(median 2,5 intervall (0-80) jämfört med 17,5 (0-77), p=0,044)
om blodnivån var hög i luftvakten jämfört med låg blodnivå
i luftvakten 15. Våra in-vitro studier har visat att om våtfilter
(APS, Asahi) används så minskades antalet mikroluftbubblor.
Därför pågår ett projekt på dialyspatienter där vi gör analys
av resultaten med olika filter.
Målet med våra studier är att kunna erbjuda våra hemodialyspatienter en säkrare behandling och därmed minskad
Lufthaltig slang som under dialysen blivit blodfylld genom peristatiskt blodflöde. Luften har passerat ut i blodet under dialysen.
sjuklighet. Vi tror att exponering för mikrobubblor av luft är
en viktig faktor som kan leda till ökad sjuklighet.
Text Ulf Forsberg, Överläkare Medicinkliniken, Lasarettet, Skellefteå.
[email protected]
Vid upphandling av utrustning eller slangar/filter etc. har
man möjlighet att välja produkter som genererar mindre
mängd bubblor som leds till blodet. Men det räcker inte att
jämföra produktblad, kräva att de uppfyller någon standard,
eller att de är CE-märkta. Produktinformationen från företagen ger inga jämförbara svar och hjälper oss inte att hitta de
bästa produkterna som medför minst exposition för mikrobubblor.
Lagen om offentlig upphandling är strikt. Alla offerter
måste behandlas lika och objektivt enligt de kriterier man
ställt upp. Om man till exempel kräver att produkten inte
skall generera bubblor till patientens blod så är det i praktiken omöjligt att välja någon produkt alls, eftersom alla vi testat hittills genererar mer eller mindre bubblor som förs till
det venösa blodet. Därför kan man vara hjälpt av att ställa ett
specifikt ”bör-krav” och ha en metod att utvärdera detta i relation till kravet. Vid upphandling kan man till exempel ha
som »bör-krav« att:
29
Bubbelmätare
brukar finnas på
sjukhus som utför
hjärtoperationer.
För dig som vill läsa mer om studierna:
1. Jonsson P, Karlsson L, Forsberg U, Gref M, Stegmayr C, Stegmayr B. Air
bubbles pass the security system of the dialysis device without alarming. Artif
Organs 2007;31(2):132-9.
2. Stegmayr B, Forsberg U, Jonsson P, Stegmayr C. The sensor in the venous
chamber does not prevent passage of air bubbles during hemodialysis. Artif Organs 2007;31(2):162-6.
3. Stegmayr CJ, Jonsson P, Forsberg U, Stegmayr BG. Development of air micro
bubbles in the venous outlet line: an in vitro analysis of various air traps used for
hemodialysis. Artif Organs 2007;31(6):483-8.
4. Stegmayr C, Jonsson P, Forsberg U, Stegmayr B. Hemodialysis dialyzers con-
•Produkten bör generera så liten mängd mikrobubblor
som möjligt till återflödesblodet. Detta kan utvärderas:
•Kvalitativt med dextran-albumin-lösningen beskriven i
Per Jonssons artikel. 1 Om man recirkulerar sådan vätska i
rumstemperatur från en behållare och belyser slangen med
en ficklampa från sidan så framträder bubblor ganska tydligt för ögat. Man kan då bedöma om olika produkter medför
olika mycket bubblor i venösa blodet.
•Kvantitativt kan detta ske med hjälp av en bubbelmätare
som kopplas på venslangen vid ovanstående test. Då kan man
mäta bubblor under ett specificerat tidsintervall. Om man
utför till exempel minst 10 sådana mätningar vid ett givet
flöde, byter ut en komponent och gör en jämförande test med
minst nya 10 mätningar kan man använda statistik och se om
det finns skillnader som är signifikanta1,3. Bubbelmätare brukar finnas på sjukhus som utför hjärtoperationer. Man kan
även söka i vetenskaplig litteratur om sådana tester gjorts.
Försiktighetsprincipen är en av de allmänna hänsynsreglerna i miljöbalken som är formulerad i 2 kapitlet, paragraf 3.
tribute to contamination of air microemboli that bypass the alarm system in the
air trap. Int J Artif Organs 2008;31(4):317-22.
5. Schon S, Ekberg H, Wikstrom B, Oden A, Ahlmen J. Renal replacement therapy in Sweden. Scand J Urol Nephrol 2004;38(4):332-9.
6. Fairshter RD, Vaziri ND, Mirahmadi MK. Lung pathology in chronic hemodialysis patients. Int J Artif Organs 1982;5(2):97-100.
7. Haque AK, Rubin SA, Leveque CM. Pulmonary calcification in longterm hemodialysis: a mimic of pulmonary thromboembolism. Am J Nephrol
1984;4(2):109-13.
8. Yigla M, Nakhoul F, Sabag A, Tov N, Gorevich B, Abassi Z, et al. Pulmonary hypertension in patients with end-stage renal disease. Chest 2003;123(5):1577-82.
9. Barak M, Nakhoul F, Katz Y. Pathophysiology and clinical implications of microbubbles during hemodialysis. Semin Dial 2008;21(3):232-8.
10. Pliskin NH, Yurk HM, Ho LT, Umans JG. Neurocognitive function in chronic
hemodialysis patients. Kidney Int 1996;49(5):1435-40.
11. Savazzi GM, Cusmano F, Vinci S, Allegri L. Progression of cerebral atrophy
in patients on regular hemodialysis treatment: long-term follow-up with cerebral
computed tomography. Nephron 1995;69(1):29-33.
12. Kamata T, Hishida A, Takita T, Sawada K, Ikegaya N, Maruyama Y, et al.
Morphologic abnormalities in the brain of chronically hemodialyzed patients without cerebrovascular disease. Am J Nephrol 2000;20(1):27-31.
13. Polaschegg HD. Hemodialysis machine air detectors need not detect microbubbles. Artif Organs 2007;31(12):911-2; author reply 13-4.
Text Bernd Stegmayr,
Ulf Forsberg och Per
Jonsson
14. Forsberg U, Jonsson P, Stegmayr C, Stegmayr B. Microemboli, developed
during haemodialysis, pass the lung barrier and may cause ischaemic lesions in
organs such as the brain. Nephrol Dial Transplant 2010;25(8):2691-5.
15. Forsberg U, Jonsson P, Stegmayr C, Stegmayr B. Air trap level impacts on
the number of air micro bubbles during haemodialysis treatment.. ERA-EDTA
and ICN World congress. Milano, Italy, 2009.
Reagensstickor
Besök www.herbahealth.se
• Acid Test-Citrosteril mäter pH i dialysat
• Blodläcksticka
• RenalCheckPX- Dialox© (Peroxidtest)
• WaterCheck2- Klor (0,1mg/liter) kontroll efter RO.  
Krav i SLS.
• WaterSoft- Vattenhårdhet
Herbahealth, Norrholmsv. 250, 132 31 Saltsjö-Boo, Sverige
Tel: +46-8-715 75 05 Fax: +46-8-715 75 55 Mobil: +46-707-37 39 01
E-post: [email protected] www.herbahealth.se
30
Reagensstickorna förvaras i rumstemperatur. Enkelt handhavande.
Analyserna ger svar inom 1/2 minut.
Reagensstickorna för klor, peroxid och
citronsyra används för resttest efter
desinfektion av dialysapparater och
vattenrenare.
Blodläckstickan reagerar på hemoglobin 0,1 mg/dL och albumin 10 mg/dL.
Den detekterar blod och proteinläckage
i dialysfiltret.
WaterSoft används för kontroll av
avhärdare för RO.
DIALÄSEN 6.2010
KRÖNIKA
PER ÅKE ZILLÉN | PATIENT
Medicinering passiviserar
D
risken för fel fokus. Skulle vi äta 6–8 brödskivor om dagen
en medicinska vetenskapen och den medicinska
för att socialstyrelsen tyckte så – eller för att det skulle vara
evidensen utgör basen för den medicinska verkbra för oss själva (vilket det inte heller var)? Ska vi ta på oss
samheten vid den medicinska kliniken. Och den
bilbältet, även i baksätet och på bussen, för att vi annars
medicinska kliniken ger medicinsk behandling med hjälp
riskerar att bötfällas – eller för att det kan rädda livet på
av mediciner till behövande patienter.
oss? Ska vi läsa läxan för att just den kunskapen är bra för
Den medicinska forskningen och utvecklingen har
oss att ha eller för att läraren har sagt till oss på skarpen?
också av tradition ett mycket starkt fokus på just läkemedel, som på olika sätt ska kunna bota eller lindra. SjukvårFrågan är alltså om vi ska ta medicinen för att läkaren
dens tilltro till läkemedlens positiva roll i behandlingen
sagt till oss på skarpen eller för vår egen skull, för att bli
är därför betydande – och ofta så betydande så att behandbra igen? Ju mer läkaren och sköterskan förmanar oss, delingen enbart kommer att bestå av läkemedel. Inget annat.
sto mer verkar det som om vi ska ta medicinen för DERAS
Allt detta är utmärkt. Vi patienter har all anledning att
skull, inte för vår. Risken är därmed att vi tar medicinen
vara mycket tacksamma för alla de goda hälsoeffekter,
av helt fel anledning – och därför inte tar den som vi borde
som läkemedlen bevisligen har för oss.
eller inte alls.
Men, när läkemedel är hela behandlingen, då är risken
På många sätt är det här en fråga
stor att vi passiveras. Det enda vi får i
om vem som har ansvaret eller hur
uppdrag att göra är att ta pillren och »Genom att alltid kombinera
ansvaret delas.
då är det lätt att slå sig till ro i tron läkemedel med en eller flera
För en tid sedan rapporterades det
eller förhoppningen att medicinen
egenvårdsåtgärder överförs
om ett försök i England, som handska ordna allt. Det gör den sällan.
ansvaret för hela behandlingen
lade om ansvar i trafiken. Man tog
Fokuseringen på läkemedel påvertill en aktiverad patient.«
helt enkelt bort (nästan) alla trafikkar också allmänhetens uppfattning
skyltar i en liten stad. Inga rödlysen,
om sjukvården. Egna och andras eringa hastighetsskyltar, ingenting. Det visade sig att trafifarenheter formar våra föreställningar och förväntningar
kanterna anpassade hastigheten bättre, man blev mycket
om vad sjukvården kan göra för oss. Ibland kanske vi har
försiktigare i alla gathörn, man tog mer hänsyn till andra
förutfattade meningar om vad som väntar oss. Men, ofta
och antalet trafikolyckor sjönk. Kort sagt: Man tog ansvar.
förväntar vi oss att få ett eller flera recept på läkemedel.
En sannolik slutsats: Att bara förskriva läkemedel pasDet är så det brukar vara.
siviserar patienten. Genom att alltid kombinera läkemedel med en eller flera egenvårdsåtgärder överförs ansvaret
Ta ett eller annat piller är inte svårt, patienten tar sitt
för hela behandlingen till en aktiverad patient. Hostmediansvar och tar medicinen. Får det avsedd och tillräcklig
cin OCH sluta röka. Mer fysisk aktivitet OCH blodtryckseffekt är det fantastiskt. Tack för hjälpen. Men om läkesänkare.
medlet inte fungerar som det var tänkt, då är det läkarens
En hisnande slutsats: Patienten har rätt att säga ja eller
ansvar, inte patientens. Ju starkare läkarens tilltro till länej till behandlingen. Genom att peka på den möjlighekemedlet är och ju starkare läkaren understryker betydelten överlåter man ansvaret för genomförandet till patiensen av läkemedlet, desto mindre ansvar har patienten.
ten. Typ: Det här är den behandling som har bäst chans att
Det här är ett dilemma i många sammanhang, inte bara
hjälpa dig. Om du vill genomföra den eller inte bestäminom sjukvården. Ju kraftfullare argument som framförs
mer du själv.
och ju kraftigare pekpinnar som delas ut, desto större blir
Per Åke Zillén
[email protected]
DIALÄSEN 6.2010
31
Teledialys av norsk modell när
snön lamslog Skottland
Den gångna vintern var den hårdaste på
länge i norra Skottland med snö, snö och
åter snö. Det ställde till stora problem för
njursjukvården. Vägarna blev oframkomliga
och patienterna kunde inte ta sig in till njurklinikerna. Nu införs teledialys, som använts
i norra Norge i tio år.
Särskilt hårt drabbades patienter som inte lyckades få
tid hos njurläkare för kontroller på Caithness General Hospital i Wick, den nordligaste njurkliniken på Storbritanniens
fastland. Sedan 2003 finns i Wick också en hemodialysavdelning som för närvarande betjänar 16 patienter från en stor
landsbygd.
När patientmottagningstiderna i Wick inte räckte till hänvisades en del patienter till Inverness, en tur- och returresa
på 330 km.
Saken ställdes på sin spets den 21 december 2009. Dagen
innan en njurläkare skulle köra upp från Inverness till Wick
för att ha en tvådagars patientmottagning började snön att
vräka ner. A9:an är krokig och erkänt svårkörd redan i sommarväglag. Nu blev den ishal och helt omöjlig. Återstod bara
att ändra planerna med kort varsel och ta tåget, en fyra timmars resa som innebar att värdefull tid gick förlorad och
ännu färre patienter kunde tas emot. Man hann bland annat inte med alla de månatliga hemodialyspatienternas kontroller.
Samtidigt som njurläkaren kunde skåda ut över ett rent
arktiskt snölandskap från tågfönstret hade planerna på teledialys efter norsk modell redan avancerat ganska långt. I
norra Norge har teledialys varit en integrerad del av njurmedicinen ända sedan 2002. Dessförinnan hade ett framgångsrikt pilotprojekt bedrivits. Detta gav en unik möjlighet att
tillämpa teledialys-modellen från Norge och dra nytta av den
norska sjukvårdens erfarenheter under de senaste tio åren.
I Norge hade dialysenheter med videolänk per satellit
byggts upp på upp till 930 km avstånd från universitetssjuk32
huset i Tromsø. Varje enhet har hand om en handfull patienter och löser inte bara transportproblemen för patienterna
utan också ett personalproblem. Sjuksköterskorna »ute i
obygden« kunde tidigare känna sig yrkesmässigt isolerade
och tycka att de missade den träning och det stöd som ges på
huvudkliniken – just på grund av de långa resorna. Nu kan
de också dra nytta av videolänkarna för sin egen fortbildning.
Enheterna ute på landsbygden kan kontakta specialister
på centrumet. Läkarna kan undersöka hemodialyspatienterna i realtid genom att använda videokameran från sitt
tjänsterum och till exempel zooma in fistlar eller svullnader.
Avstånden och klimatet på det skotska höglandet och
öarna utanför norra Skottland kanske är lite mindre extrema
än i nordligaste Norge. Men njurmottagningen på NHS Highland står ändå inför liknande problem eftersom man ska
serva tre mindre dialysenheter, inkluderat Fort William och
Western Isles.
Bidrag från EU gjorde det möjligt för skotska njursjuksköterskor och läkare att besöka kollegorna i Nordnorge och se
med egna ögon hur teledialys fungerar – mitt i den mörka och
stränga vintern. Chefssköterskan Bruce Honeyman tyckte det
var spännande att besöka en satellitenhet som var ännu mindre än den hon ansvarar för i Wick. Videostödet gör det möjligt för hälsocentralen i Alta att erbjuda hemodialys under
förhållanden som slående kan beskrivas som »hemtrevliga«.
Inte dåligt när termometern runt knuten visar på –17°C!
NHS Highland köpte videokonferensutrustning till två njurenheter och 1 mars 2010 var sköterskorna beredda att prova
länken. Strax efter kunde de första patienterna prata med
sina läkare 160 km bort med bildskärmen framrullad tätt
inpå dialysapparaten. En patient menade att det var ungefär
som att prata med barnbarnen via Skype.
Sköterskorna i Wick kan nu vidareutbilda sig tillsammans
med sina kollegor på huvudsjukhuset genom att ta del av
träning över länken. Sådana uppdateringsmöten hålls två
gånger i veckan och har visat sig vara mycket värdefulla. SamDIALÄSEN 6.2010
Eddie Harper och Bruce Honeyman.
tidigt kan en patient med något akut problem ses per video
om så behövs. Undersökningar av hemodialyspatienter utförs per video varannan månad. Då är en dietist också närvarande. Men videon kan aldrig ersätta mänsklig kontakt så
undersökningar ansikte mot ansikte genomförs fortfarande
mellan videokontrollerna.
Dr Robert Peel, en av NHS Highlands njurläkare, säger så
här:
– På det här sättet blir det möjligt att ta hand om fler pa-
FAKTA
Artikeln handlar om ett aktuellt samarbete mellan Norge och Skottland inom njurmedicinen. En teknik med videokonferenser har införts
för att underlätta kommunikationerna mellan njuravdelningarna på två
sjukhus i norra Skottland. Förebild var universitetssykehuset NordNorge i Tromsø, där sådan teledialys har bedrivits sedan år 2000.
Projektet har bekostats av EU:s program att utveckla elektroniska
vårdlösningar för nordliga randområden i Europa med mycket låg
folktäthet.
DIALÄSEN 6.2010
tienter vid de månatliga kontrollerna och korta ner väntetiderna. Annan vårdpersonal som dietister, farmaceuter och
sjukgymnaster är nära involverade i vården av njurpatienterna i Wick. Vi ser fram emot att öka kontakterna med dem
genom videokonferenserna.
Varje ny teknik har sina barnsjukdomar och teledialysen
är givetvis inget undantag. Men med en ny vinter – och kanske mera snö – i antågande, så är NHS Highland bättre förberedda än tidigare för att ta hand om sina mest avlägset boende njurpatienter, oavsett vädret. För detta ger man ett stort
tack till kollegorna i Norge. Stor hjälp har man också fått av
Dr Markus Rumpsfeld och Nasjonalt Senter for Samhandling
og Telemedisin (NST) i Tromsø.
Text: Mary Wakeling
Översättning och bearbetning: Sören Winge,
vetenskapsjournalist
Mer information om EU-projektet Competitive
Health Services finns på hemsidan
www.ehealthservices.eu
33
UMEÅ • 16-17 Februari • 2011
Njurföreningen i Västerbotten kallar till konferens i ett angeläget ärende;
Hur blir det i framtiden med njursjukvården i Norrland?
Konferensen sker i Umeå den 16-17 februari 2011 i samverkan med läkare
och vårdpersonal från Njurmedicin vid Norrlands Universitetssjukhus.
Till konferensen inbjuds specialister inom njurmedicin från hela Norrland,
vårdpersonal från alla Norrlands dialysavdelningar, samt läkarstudenter
från Umeå universitet som intresserar sig för njurarna.
I konferensen deltar även representanter från de övriga Njurföreningarna
i Norrland – det blir en kraftsamling av en sort som aldrig tidigare gjorts
på dessa breddgrader.
Vill du komma? Kika in på Njurföreningen i Västerbottens hemsida
där du hittar mer info kring Njurkonferens i Norr: w w w.njvb.se
congenial advertising ab
MTFD
GUNNAR MALMSTRÖM
Anslut NU
till nya medlemsregistret
S
nart nytt år och även en ny intresseförening för
Dialysstandarden SSEN 60601-2-16 är intressant läsning.
medicintekniska ingenjörer som jobbar med diaKapitel 201.15 handlar om kopplingar för dialyskoncenlys. Du som ännu inte anmält dig till MTFD:s medtrat. För att undvika förväxling av dialyskoncentrat och
lemsregister på vår hemsida www.mtfd.se, gör det NU!
rengöringsmedel ska kopplingarna vara olika utformade
Medlemsavgiften används till största delen till vår prenuoch skilda åt eller ha en färgkodning. Jag tycker att den
meration av tidningen Dialäsen. Om du vill ha Dialäsen i
bästa lösningen är att ha rengöringsmedel på baksidan av
din brevlåda – betala vår låga medlemsavgift på 150 kromaskinen i en stor dunk som inte behöver bytas så ofta.
nor för 2011. Medlemskapet ger dig
Kopplingar för A-koncentratet vid
även rabatterad deltagaravgift på Vår- » Den nuvarande standarden
bikarbonatdialys (i Sverige har alla
tillåter bypass i tre minuter!
mötet i Göteborg den 8–10 maj.
bikarbonatdialys) ska vara röd. Om
MTFD:s kurs i dialysteknik på Dan- Det tycker jag känns skrämman använder bikarbonat i vätskederyds sjukhus den 27–29 oktober mande omodernt. «
form så ska den kopplingen vara blå.
2011 samlade tolv deltagare, tre från
Det har jag nästan glömt bort, vi har
företag och nio från sjukhus. Kursutvärderingen visade
kört med bikarbonatpatroner de senaste 15 åren i Sverige.
att de medicinska föreläsningarna ”Den njursjuka patienFör cirka 10 år sedan debatterades hur länga man får
ten”, ”Transplantation”, och ”Accesser” fick höga poäng.
Medelpoängen för hela kursen blev 3,8 på en femgradig
tysta (bypassa) ett larm, då det hänt olyckor med luft som
skala. Vi tycker att det är viktigt att ingenjörer som arbepasserat en bypassad luftvakt och in i patientens blodbana. På den tiden kunde man förbikoppla luftvakten
tar med service på dialysavdelningar får en bra medicinsk
dialysutbildning. Ett begrepp som diskuterades är Diaflera minuter. Alla maskiner programmerades sedan om
lysis Disequilibrium Syndrome (DDS). DDS är en akut neuså att man inte skulle kunna köra artärpumpen om det var
rologisk komplikation av dialysbehandling. Symptomen
luftvaktslarm (om inte venklampen var stängd). I början
tyckte alla att det var besvärligt att få upp nivån i venkamkan variera från lätta (huvudvärk, illamående med kräkning, muskelkramp) till svåra symptom (personlighetsförmaren efter ett larm. Men sedan blev de nya rutinerna acändring, störningar i hjärnfunktionen, koma, död). Dessa
cepterade. Den nuvarande standarden tillåter bypass i tre
symptom kan uppkomma under pågående dialysbehandminuter! Det tycker jag känns skrämmande omodernt.
ling eller direkt efter avslutad dialys. Risken är störst för
patienter som tidigare inte fått dialys och har höga ureaGunnar Malmström, ordförande i Medicin Teknisk Förening Dialys
värden i blodet. DDS orsakas av ödem i hjärnan som uppstår vid snabba osmolära tryckförändringar mellan blodet
och hjärnan under dialysbehandlingen. För att reducera
risken för DDS kan ureaclearance minskas genom att
sänka blod- och dialysatflödet, att välja ett litet dialysfilVill du bli medlem i MTFD?
ter (liten kontaktyta mellan blod och dialysvätska), samt
Betala då medlemsavgiften och aktivera ditt medlemskap
kort dialystid.
genom att fylla i dina kontaktuppgifter på vår hemsida
Vill du lära dig mer om dialys? Vi planerar en ny kurs
hösten 2011. Håll utkik på MTFD:s hemsida. Vi kommer
också att engagera några duktiga föreläsare till vårmötet
i Göteborg. Årets satsning är medicinkunskaper för ingenjörer.
DIALÄSEN 6.2010
www.mtfd.se.
Medlemskapet innebär att man får ett brett kontaktnät
med »dialysingenjörer« i Sverige.
Dessutom får du tidningen Dialäsen. Se mer information
om att bli medlem: www.mtfd.se
35
NORDIATRANSKONGRESS I HELSINGFORS
Den Aktiva Patienten
D
Under flera års tid har styrelsen genom kongress evaluen 39:e Nordiatrans kongressen arrangeras
eringsblanketten fått feedback gällande språket på förepå hotell Hilton Helsinki Fiskartorpet i Finland
läsningarna. I Köpenhamn hölls några föreläsningar på
den 11–12 mars 2011. Det preliminära programengelska och i Helsingfors kommer största delen av gästmet är nu publicerat och uppdateras på www.nordiatrans.
föreläsningarna att presenteras på engelska.
org efterhand. Årets tema har lockat många medlemmar
Nordiatrans delar varje år i samband med kongressen
att skicka in abstrakt både gällande posterpresentationer
ett Resestipendium och ett Nordiasom föreläsningar, vilket styrelsen
värderar högt.
» I Helsingfors kommer största transstipendium. Ansökningstiden
för bägge stipendier går ut 15 januari
Nytt för i år är att det anordnas tre delen av gästföreläsningarna
2011. Se hemsidan för mera informaparallellsessioner; en för peritone- att presenteras på engelska. «
tion och för ansökningsblanketter.
aldialys (PD), en för hemodialys (HD)
och en för transplantation. I samband
med anmälningen till kongressen ber vi er meddela vilHjärtligt välkomna till Helsingfors!
ken session ni planerar delta i. Detta för att utrymmena
ska kunna planeras optimalt. En annan nyhet för i år är
att det på lördag morgon anordnas ett separat symposium
vars tema meddelas senare på hemsidan.
Traditionellt har föreläsarna på våra kongresser kommit från något nordiskt land. Nu har vi för första gången
bjudit in en expert från Belgien; Tony Goovaerts, en nefrologisk sjukskötare med lång erfarenhet av bland annat
hem-HD patienter. Han kommer under HD sessionen att
föreläsa om Buttonhole kanyleringstekniken. På huvudsessionen har vi många intressanta gästföreläsare från
norden vilket ni kan se på programmet intill.
Kongressarrangörerna Brita Krogerus, Annika v. Schantz,
Ulla Sandholm och Ros-Marie Taponen.
Nyfiken på Nordiatrans?
Nordiatrans är en nordisk förening som vill stimulera till utveckling, verka för ett utbyte av erfarenheter och ett ökat
samarbete mellan personal inom njurmedicin, dialys och
transplantation inom Norden. Föreningen är öppen för alla
som är intresserade av vården inom njurmedicin, dialys och
transplantation. www.nordiatrans.org
Vill du bli medlem i Nordiatrans? Det blir du genom att
betala in medlemsavgiften till ditt lands kassör. Och har du
frågor är Du välkommen att skicka ett mail till;
36
Sverige: Lizett Ljungqvist, [email protected].
Postgiro: 88 57 68-2. Avgift 1 år: 175 kronor (SEK).
Avgift 3 år: 400 kronor (SEK)
Finland: Brita Krogerus, [email protected] Postgiro:
80 00 14-204 61 72. Avgift 1 år: 20 Euro. Avgift 3 år: 45 Euro
Norge: Berit Skog, [email protected]
Postgiro: 0530-272 12 72. Avgift 1 år: 175 kronor (NOK).
Avgift 3 år: 400 kronor (NOK)
Danmark: Charlotte Larsen, [email protected]
Nordea reg.nr 0381 kontonr 438309. Avgift 1 år: 175 kronor
(DKK). Avgift 3 år: 400 kronor (DKK)
DIALÄSEN 6.2010
NORDIATRANS KONGRESS 2011
Ulla Sandholm och Brita Krogerus. | Nordiatrans stryrelsemedlemmar i Finland
Fredag 11.3
10:00-13:00 Registrering
11:30-12:30 Eventuellt lunchsymposium
Huvudsession
13:00-13:10Öppning av den XXXIX Nordiatranskongressen
1. Sessionen 13:10-14:00 Organ Trafficking
Annika Tibell, gästföreläsare, Sverige
14:00-14:45Personcentrerad vård av den motivstyrda
patienten
Anna Forsberg, gästföreläsare, Sverige
14:45-15:15 Kaffe och utställningsbesök
2. Sessionen 15:15-15.35 The threat of graft rejection –
from a patient perspective
Madeleine Nilsson, gästföreläsare, Sverige
15:35-15:55Livet efter en hjärttransplantation
Liv Wentzell, gästföreläsare, Finland
15:55-16:15 Du kan själv!
Ingela Kullberg, gästföreläsare, Sverige
16:15-16:30 Kort paus för förflyttning och frukt
3. Sessionen Parallellsessioner
PD-session
16:30-18:00
16:30-17:30 Home PD gästföreläsare
17:30-17:50 National sammenarbeide indenfor PD
Dorthe Inekci, gästföreläsare, Danmark
17:50-18:00 Diskussion
HD-session
16:30-18:00 16:30-17:50 Buttonhole technique
Tony Goovaerts, gästföreläsare, Belgium
17:50-18:00 Discussion
TX-session
16:30-18:00 16:30-17:00 Dental treatment considerations for the
pre- and post-organ transplant patient
Hellevi Ruokonen, gästföreläsare, Finland
17:00-17:30 Hepatorenale syndrome
Maria Castedal, gästföreläsare, Sverige
17:30-18:00 Chronic kidney disease after tx of the liver
and intestine
Gustaf Herlenius, gästföreläsare, Sverige
18:00–20:00 Mottagning i utställningshallen
Presentation av posterförfattarna
DIALÄSEN 6.2010
Lördag 12.3
8:30-9:30
Astellas symposium
4. Sessionen 9:30-9:50
Hvordan styrkes den sundhedsfremmende
indsats hos mennesker i HD der indlaegges
Tina Dahl, medlemsföreläsare, Danmark
9:50-10:10 Patientutbildning
Lisa Frejd, medlemsföreläsare, Sverige
10:10-10:30 Vårdarnas gemensamma och förenade ethos
Carola Arjatsalo, medlemsföreläsare, Finland
10:30-11:00 Utställningsbesök och kaffe
5. Sessionen 11:00-11:45 World Transplant Games -where everyone is
a winner
Anders Olsson, gästföreläsare, Sverige
11:45-12:45 Nordiatrans Årsmöte
12:45-14:00 LUNCH
6. Sessionen 14:20-14:40 Patientansvarig sjukskötare inom hemo
dialys – en palett av känslor och oändligt
stort ansvar
Pia Johansson, medlemsföreläsare, Sverige
14:20-14:40 Den svaere død
Heide Gyldenlev, medlemsföreläsare,
Danmark
14:40-15:00 HD verksamheten i Helsingfors
Ros-Marie Taponen, gästföreläsare, Finland
15:00-15:15 Paus
15:15-16:15 Micro bubbles
Bernd Stegmayr, Per Jonsson Ulf Forsberg,
gästföreläsare, Sverige
16:15-16:20 Info om kvällens program
16:20-16:40 Avslutning av XXXIX Nordiatranskongressen
med stipendieutdelning samt presentation
av XL-kongressen i Sverige år 2012
19:30-01:00 Festmiddag
Val av styrelsemedlemmar
På årsmötet 12 mars 2011 sker val av styrelsemedlemmar.
Nordiatrans söker intresserade av att kandidera till uppdrag som styrelsemedlem. Det görs alltid en skriftlig motivering på förslag av inval av ny styrelsemedlem. Motiveringen
sänds till Nordiatrans ordförande eller så framlägges motiveringen på årsmötet. Det förväntas att kandidaten vid val är
Nordiatransmedlem.
Madeleine Nilsson, ordförande Nordiatrans
[email protected]
37
2010-11-15 | 65127 | Nordic 51.02.10 SE
DIALÄSEN 6.2010
38
DIALÄSENS CHEFSDAGAR 2010
Var dig själv –
och ta hjälp när det behövs
Marika Skärvik
Ledarskap är ett hantverk, enligt Marika
Skärvik, som blev utsedd till ”Årets chef”
för några år sedan. Hon har flera tips till den
som vill bli en bättre ledare.
Utveckla din egen ledarfilosofi. Acceptera din
egen personlighet och bygg ditt ledarskap utifrån den. Fokusera inte på att bli omtyckt.
Marika Skärvik, som talade på temat det personliga ledarskapet på Dialäsens chefsdagar, började sin egen chefskarriär vid 26 års ålder. Då blev hon chef i en utpräglat manlig
miljö, för en grupp säljare. Det första chefsjobbet blev början
på en framgångsrik karriär som chef, drygt 20 år hittills, ofta
i manliga världar. Under de senaste fem åren har hon också
ägnat mycket tid åt att fundera över vad som gör ett ledarskap framgångsrikt.
– När jag blev utsedd till Årets chef av tidningen Chef fick
jag hålla många föredrag och jag funderade mycket över vad
som fungerar och vad som inte fungerar.
Den kunskapen kan vara bra att ha för chefer. Marika Skärvik hymlar inte med att det blåser på toppen.
– När det blåser kan man känna sig ganska ensam. Ibland
tänker jag att alla chefer skulle ha ett ”krigstillägg” precis
som man har om man jobbar i riskabla områden.
DIALÄSEN 6.2010
Det viktigaste för att man ska orka vara chef är att man är
medveten om vem man själv är, och vad man vill, enligt Marika Skärvik.
– Det finns inget rätt eller fel. Det handlar bara om vad som
funkar för dig.
Frågan om huruvida man orkar vara chef eller inte är relevant inte minst med tanke på de allt hårdare krav som ställs
på chefer. Dagens ledarskap är mer utsatt än tidigare av flera
skäl:
• Ledarskapet är mer synligt
• Kraven på snabba resultat har ökat
• Förändringstakten är högre
• Medarbetarna kräver mer av chefen
• Ledaren förväntas spänna över många områden.
Men det finns å andra sidan ingen anledning att misströsta
heller, tycker Marika Skärvik.
– Ni som är chefer sträck på er, och sluta nedvärdera er
själva. I undersökningar läser man ofta att chefen upplever
sig själv som en bluff som kan bli avslöjad. Varför är det så?
Hon uppmanar också alla chefer att våga erkänna att det
är roligt med makt, eller i alla fall att våga erkänna att det är
roligt att vara med och bestämma.
Ett annat tips till chefer är att komma ihåg att de inte behöver klara allt själva. En av ingredienserna i Marika Skärviks recept för framgångsrikt ledarskap är att skapa förutsättningar
för sig själv som ledare.
– Ställ er frågan: vad behöver jag? Se till att ni får det. Kräv
en mentor eller handledare om det är vad ni behöver, sa hon.
Ytterligare en ingrediens är att våga leda sig själv och att ta
sig själv på allvar. Det innebär bland att våga älska det man
gör och att våga släppa fram nya idéer, enligt Marika Skärvik.
Den tredje viktiga ingrediensen i receptet är att leda genom visioner.
– Ledaren måste ha en vision. Visionen är bärande för energi och fokus i organisation.
Det är visionen som är grundbulten i verksamheten, enligt Marika Skärvik.
– Visionen är inte förhandlingsbar. Alla måste ställa upp på
visionen och veta vart man är på väg.
Det finns många exempel på företag som lyckas och som
har en tydlig vision. Det gäller till exempel Ikea som talar om
”att skapa en bättre vardag för många människor”.
39
DIALÄSENS CHEFSDAGAR 2010
– Skapa en bild som medarbetarna känner igen och se till
att alla har rätt förväntningar, tipsade Marika Skärvik.
Därefter gäller det att fylla visionen med ett innehåll och
koppla ihop detta med tydliga mål.
– Våga stå fast vid det du tror på, sa Marika Skärvik.
En sak som framgångsrika ledare har gemensamt är att de
upprepar sina succéer.
– Om ni vet vad ni gör som fungerar bra och sedan kan upprepa det så kommer ni att lyckas. De som kan upprepa vad de
har gjort har hittat en process för att lyckas.
Men ledarskapet har också fallgropar. Marika Skärvik varnade för några vanliga sådana. En av fallgroparna är att man
är mer lockad av titeln än av själva ledarskapet. Ett annat vanligt misstag i förändringsarbete är att göra upp för långtgående planer innan implementationen har börjat. Ett tredje
vanligt misstag är att välja fel medarbetare.
– Välj inte medarbetare som inte utmanar dig. Du behöver människor omkring dig som är bättre än du är på olika
områden.
Ett fjärde misstag är att låta sig drivas mer av sina svagheter än av sina styrkor. Det handlar till exempel om att låta
sina rädslor styra.
– Om man låter sina rädslor styra blir man konstig. Om
man är orolig eller arg tappar man koncentrationen och ser
bara en liten del av verkligheten istället för helheten, konstaterade Marika Skärvik.
Hon varnade också för att låta sig styras för mycket av andras känslor, en chef kan helt enkelt bli för empatisk. Nästa år
kommer en handbok ut som handlar om just detta, hur man
kan se till att empatin inte blir ett problem.
– Man kan bli för empatisk. Till exempel oroa sig för mycket
över saker och ta med sig saker hem. Jag pratade med en chef
nyligen som beskrev det som att han var ”påkörd, nerkörd
och omkörd”.
Men det går att omvandla empatin till en del i ett positivt
ledarskap. Ett sätt är att arbeta mer resultatorienterat, med
mätbara mål och vara tydlig gentemot medarbetare om vad
som förväntas.
Till den chef som ändå känner att det ibland blåser hård
motvind gav hon några överlevnadstips.
– Se en potential i varje medarbetare. Se också till att ha
människor omkring dig som är bättre än du själv på olika områden, påminde hon.
Ett annat av tipsen är att komma ihåg att se sig själv också,
det vill säga till exempel komma ihåg att berömma sig själv.
– Tro på dig själv och ta reda på vem du själv är.
Då blir det också lättare att se till att få sina egna behov tillgodosedda, konstaterade Marika Skärvik.
– På vilket sätt kan du hjälpa dig själv att leda dig själv? Vad
behöver du för det? Behöver du en mentor, eller behöver du
utökade befogenheter, eller kanske både och?
Chefens roll och ansvar
för vårdens utveckling
Svenskt Njurregister är ett av flera verktyg för att utveckla en evidensbaserad omvårdnad. Agneta Pagels och Lena Alexandersson pratade om vårdutveckling på Dialäsens
chefsdagar.
Att verka som chef och ledare inom njurmedicinsk vård
innebär inte bara administrativa arbetsuppgifter, som personal- och arbetsmiljöansvar utan även att driva utvecklingsinsatser och verksamhetsförändringar. Det handlar också om
att bedriva verksamheten så att patienter och anhörigas behov och förväntningar tillfredsställs.
Vi måste försöka hitta tid till omvärldsspaning, inspiration
och samtidigt uppmuntra personalen till vidareutveckling
och utökad kompetens. Kompetens är mycket viktig för god
och säker vård.
Vad kan en specialistutbildning för sjuksköterskor innebära för framtidens njursjuksköterskor? Vi i styrelsen väntar med spänning på förslaget vad den kompetensbeskrivning som arbetas fram av arbetsgruppen för utbildning inom
SNSF, Svensk Njurmedicinsk Sjuksköterskeförening, som
kommer att ligga som grund för specialist utbildning och
är ett förslag på vad som kan/bör ingå i en sådan utbildning.
Finns ledarskapet som är beredd att ta mot kompetensen
och hur låter vi dem få plats i vården?
Chefens inställning och förhållningssätt är mycket betydelsefulla för alla medarbetare. En chef som uppmuntrar,
stöttar, tar tillvara på den professionella kunskapen och är
ett stöd för kvalitetsutveckling och forskningsarbete gynnar
framgång och utveckling.
Text Susanne Rydell
40
DIALÄSEN 6.2010
Vi kan påverka användningen av forskning och evidensbaserad omvårdnad i en positiv riktning men det krävs att ledaren/chefen har en god och relationell förmåga och kunskap
om vilka verktyg som behövs för att lyckas. Ett av de verktyg
som vi har idag är Svenskt Njurregister (SNR).
Text Lena Alexandersson, ordförande i SNSF.
Fakta: Syftet med SNSFs verksamhet är bland annat att främja utvecklingen inom njurmedicinsk omvårdnad och att verka för god och
säker njursjukvård i enlighet med evidensbaserad kunskap.
Dagar för fortsatt chefskap
Sedan nio år ordnas en nätverksträff för
sjuksköterskor med arbetsledande funktion och chefsansvar inom njurmedicin
i Sverige. Dagarna sker i samarbete med
Svensk Njurmedicinsk Sjuksköterskeförening och deltagande företag som i år representerades av Leo Pharma Nordic AB
och Fresenius Medical Care Sverige AB.
Att skapa engagemang och lust för sitt fortsatta chefskap
är en av kärnpunkterna på arrangemanget men framförallt allt att komma samman med människor i samma yrkesfunktion och ansvar är värdefullt.
På så vis kan erfarenhetsutbyte mellan deltagarna ske
vilket kan möjliggöra ökad trygghet för chefen och en
öppning för eventuella samarbeten mellan avdelningar
och sjukhus. Mycket krävs av chefen och det behövs stöd
och arbetsverktyg för denna. Nästa års chefsdagar blir
åter på Rånäs Slott i Rimbo den 28–29 september 2011.
DIALÄSEN 6.2010
Ullabrith Fridell
Led dig själv – annars
gör någon annan det
Ullabrith Fridell var framgångsrik, högavlönad och uppskattad personaldirektör för
Åhlénskoncernen i mitten av 80-talet. En dag
ställde hennes mentor en fråga:
– Ska du jobba kvar här tills du blir en gammal käring och ett personalproblem du
också?
Ullabrith Fridell sade upp sig, startade eget
och började fundera över vad som styrde
hennes liv.
Satsa på dina starka sidor, fundera över vad du gör bara för
att leva upp till andras förväntningar och utveckla din självinsikt. Det var några av Ullabrith Fridells råd till deltagarna
på Dialäsens chefsdagar i oktober. Temat för hennes föreläsning var lusten att leda sig själv och andra.
Själv var Ullabrith Fridell mitt i en framgångsrik karriär
när hon insåg att hon var mer utifrånstyrd än inifrånstyrd.
Eller för att uttrycka det med andra ord: hon hade inte aktivt
valt vad som skulle hända, utan mer låtit saker hända under
den snabba och framgångsrika karriären.
Hennes mentor gav henne en spark i baken när han ställde
frågan om hon tänkte sitta kvar på samma chefsstol livet ut.
– Jag var 42 år när jag insåg att jag inte valt själv utan låtit
mig styras av beslut som andra fattade.
För att ta det från början: Ullabrith Fridell är 40-talist, uppvuxen på den västgötska landsbygden med faluröda hus och
byskola där bara vissa gick vidare till realskolan. Ännu färre
tog studenten.
41
DIALÄSENS CHEFSDAGAR 2010
”skulle vilja” göra. Bestäm dig för att du vill gör något, eller
att du inte vill göra det.
Måste är annat uttryck att se upp med, Hur många måsten
finns det egentligen, undrade Ullabrith Fridell.
– Vi måste dö och vi måste välja, för om vi inte väljer så är
det också ett val. Vad finns det annars för måsten?
Många funderar över en massa måsten för att de försöker
leva upp till något som de tror att andra förväntar sig, konstaterade Ullabrith Fridell.
Botemedlet är att försöka lyssna mer på sig själv istället.
Efter några år flyttade hon tillbaka söderut, till Göteborg
– Om man känner sig själv och har stadga i sig själv så blir
där hon studerat psykologi och beteendevetenskap. Där hamman inte lika beroende av vad man tror att omgivningen
nade hon i detaljhandelsbranschen. Hon började som persotycker.
nalassistent i EPA-koncernen, som små»Antagligen gnällde jag
Därför är också funderingar som bidrar
ningom införlivades i NK-koncernen. Till
för honom över att behöva
till mer självinsikt, och ett mer medvetet
slut var hon personaldirektör i Åhlénsgå tillbaka och arbeta igen
förhållningssätt bra, enligt Ullabrith Frikoncernen.
efter semestrarna.«
dell. Ett sätt att närma sig frågorna är att
Vid 42 års ålder hade hon personalanfundera över hur medveten man är om
svar för tusentals anställda och full frihet
sina mål och sina val. Konkret pekade Ullabrith Fridell ut tre
att sköta jobbet efter eget huvud.
områden att fundera över.
Men trots den framgångsrika karriären, med många olika
Steg ett är att fundera över hur målmedveten du är.
jobb på olika orter, insåg hon så småningom att allt inte var
– Den som inte kan fokusera energin, eller avgränsa sina
som hon hade trott att det var i hennes liv.
mål, riskerar att sätta full fart mot ingenting, sa Ullabrith
– Jag insåg att jag inte hade gjort så många medvetna val i
Fridell.
mitt liv. Jag hade visserligen sagt ja till många erbjudanden.
Steg två är att fundera på hur ”livsmedveten” du är och vad
Och jag hade sprungit himla fort. Men jag hade inte styrt
du gör av din tid.
själv. Det var en chock för mig när jag insåg att jag var en ut– Så länge vi lever har vi tid. Vår bästa tid är nu. Slarva inte
ifrånstyrd kvinna. Ullabrith Fridell uppmanade alla åhörare
bort så mycket av ditt liv på onödigheter, sa Ullabrith Fridell.
att fundera över just den frågan.
Steg tre är att bli ”verklighetsmedveten” och fundera över
– Vem är det som styr i ditt liv?
vilken bild man har målat upp av verkligheten.
Hennes egen insikt berodde bland annat på samtalen som
– Finns det ens en verklighet? Vi har ju olika bilder av verkhon hade med sin mentor. Det var han som undrade om hon
ligheten. Det handlar om man går omkring med mörka glastänkte stanna på Åhléns tills hon själv blev ett personalproögon eller med skära glasögon, sa Ullabrith Fridell.
blem.
Hon delade också med sig av flera andra tips för framgångs– Antagligen gnällde jag för honom över att behöva gå tillrikt ledarskap. Här är några av hennes råd, där den första
baka och arbeta igen efter semestrarna. Han fick väl nog av
punkten handlar just om att leda sig själv.
det.
1. Lär dig leda dig själv.
Det gäller att skaffa sig självinsikt och att fokusera på att
Hon fick också några frågor i hemläxa av sin mentor. De
använda sina starka sidor. Samtidigt är det viktigt att se sina
frågorna skickade hon vidare till andra att fundera över: Var
begränsningar, i vilka situationer tappar jag energi?
finns glädjeämnena i din tillvaro? Var finns ”skoskaven”?
2. Lär dig leda för att påverka andra.
– Skoskaven är våra förändringsbehov. Glädjeämnena är
Sätt dig in i andras situation och led för att skapa resultat.
tillstånd som vi ska försöka ha så många som möjligt av. Det
3. Tänk över hur du själv vill bli ledd och ta reda på hur dina
är alltså sammanhang som vi mår bra av. Känns det som att
medarbetare vill bli ledda.
målet att få plats med fler glädjeämnen i livet ligger långt
Vad behöver du för stöd och hur vill du bli ledd? Behöver
bort? Sätt i så fall delmål.
du en mentor eller något annat? Hur vill
Många, inte minst många kvinnor, behöver vara uppmärkdu att din chef ska leda? Ta reda på hur
samma på om de är utifrånstyrda, konstaterade Ullabrith
dina medarbetare vill bli ledda.
Fridell. Och det finns en del varningssignaler. Det gäller uttrycken ”skulle vilja” och ”måste”.
– Om man uttrycker sig så handlar det ofta om att leva upp
Text Susanne Rydell
till andras förväntningar, sa Ullabrith Fridell.
Foto Pia Lundström
– Jag blir galen när jag hör människor prata om att de
Hon hade ”läshuvud” och tog studenten trots att hon varken var pojke eller uppvuxen i ett förmöget hem.
Sen flöt livet på. Inte så att Ullabrith Fridell alltid valde den
enklaste utvägen. När hon tog ett vikariat som folkskollärare
valde hon byskolan i Nattavaara, 5 mil ovanför polcirkeln –
och mer än 150 mil hemifrån. Men det var inte bara medvetna val, utan också tillfälligheter, som avgjorde var hon
hamnade.
42
DIALÄSEN 6.2010
Zemplar nu
som
®
Nu introduceras Zemplar i ny beredningsform, kapsel 1 µg och 2 µg
Effektiv
Selektiv
Preventiv
SWE/108/27Apr2009
Indikationen omfattar CKD stadie 3, 4 och 5.
Zemplar kapsel är indicerat för profylax och behandling av sekundär
hyperparatyreoidism hos patienter med kronisk njurinsufficiens, (Stadie
3 och 4) och patienter med kronisk njursvikt (Stadie 5), som behandlas
med hemodialys eller peritoneal dialys.
DIALÄSEN 6.2010
Zemplar Kapsel: (A11CC07): Receptbelagt läkemedel. Profylax och behandling av sekundär hyperparatyreoidism hos
patienter med kronisk njurinsufficiens, (Stadie 3 och 4) och patienter med kronisk njursvikt (Stadie 5), som behandlas
med hemodialys eller peritoneal dialys. Pris: För aktuellt pris se www.fass.se. Senaste översyn av produktresume
2007-12-14. För dosering, kontraindikationer, varningar och försiktighet samt övrig information se www.fass.se
• Abbott Scandinavia AB • Box 509, 169 29 SOLNA • telefon 08-546 567 00
43
ALWALLSFONDEN
Njurförbundets Stipendiefond till Professor
Nils Alwalls Minne lämnar bidrag till projekt som
syftar till att förbättra de njursjukas situation.
Utdelningen ur fonden ges i form av rese- och
studiestipendier samt som projekt­­bidrag.
2010 års utdelning uppgick till 36 000 kronor.
Ansökan sker på särskild blankett i fyra exemplar
och skall vara Njurförbundet tillhanda senast den
31 mars 2011. Ansökningsblanketter rekvireras från
Njurförbundets kansli eller via www.njurforbundet.se
NJURFÖRBUNDET
Box 1386 172 27 SUNDBYBERG
Tel. 08-546 405 00, fax. 08-546 405 04,
e-post: [email protected]
Hemsida: www.njurforbundet.se/fonder
Utlysning av 2011års
bidrag ur Njurfonden
Njurfonden är Njurförbundets forskningsfond
som årligen utdelar bidrag till vetenskapliga forskningsprojekt inom njurmedicin och transplantation.
Projekten kan ha medicinsk, social eller
psykologisk inriktning och skall bedrivas i Sverige.
2010 års utdelning uppgick till 700 000 kronor.
Beredning av inkomna ansökningar sker i nära samverkan
med Svensk Njurmedicinsk Förening och Svensk
Transplantationsförening.
I samband med 2010 års utdelning utlyses ett speciellt
forskningsbidrag på 100 000 kronor till Tommy och
Gösta Anderssons minne för forskning som berör
njurtransplantationer med levande donator.
Ansökan sker på särskild blankett.
Ansökan i sex exemplar och skall vara Njurförbundet
tillhanda senast den 31 mars 2011. Ansökan per fax
eller e-post accepteras i undantagsfall. Om ansökan är
författad på engelska skall en svensk sammanfattning av
projektet bifogas ansökan.
Ansökningsblanketter rekvireras från Njurförbundets
kansli eller via www.njurforbundet.se
Njurförbundet
Box 1386 172 27 Sundbyberg
Tel. 08-546 405 00, fax. 08-546 405 04,
e-post: [email protected]
Hemsida: www.njurforbundet.se/fonder
44
Förbättrad
folkhälsa ger plus
Den sammanlagda kostnaden för osunda levnadsvanor och olycksfall uppgår
lågt räknat till 120 miljarder per år i Sverige. I beräkningen ingår både utebliven produktion och direkta
sjukvårdskostnader. Det visar beräkningar från Folkhälsoinstitutet i rapporten
»Folkhälsopolitisk rapport
2010«, som överlämnades
till regeringen i november.
En bra start i livet, »folkhälsofonder« och mer hälsofrämjande åtgärder inom
hälso-och sjukvården skulle
både kunna minska kostnaderna och förbättra folkhälsan inom områden som sundare matvanor, ökad fysisk
aktivitet och minskad tobaks- och alkoholkonsumtion.
Under perioder 2004–
2009 gjordes förbättringar
på två områden, allt färre
rökare och minskning av
den totala alkoholkonsumtionen. Det är också inom
dessa områden som regeringen har satt in nationella
handlingsplaner, ekonomiska och personella resurser samt samordning.
Den viktigaste insatsen handlar om att ge barn
och unga en bra start i livet genom att lägga resurser på förskola och skola.
Men när kommunerna läg-
ger mycket resurser på barn
och unga minskar ofta andra skattefinansierade aktörer sina kostnader i ett senare skede.
Förslaget från Folkhälsoinstitutet är nu att regeringen inrättar »folkhälsofonder« för både tidiga och
långsiktiga åtgärder bland
barn och unga. Det kan ge
förutsättning för långsiktig
budgetplanering, fler tidiga
insatser, bättre hälsa och
minskade kostnader. Även
kommunernas ansvar behöver tydliggöras.
Hälso-och sjukvården behöver också utveckla sitt
hälsofrämjande arbetssätt. I Västerbotten har regelbundna hälsokontroller
och rådgivning till invånarna lett till förbättrade
kostvanor, minskat antal
rökare och minskad förekomst av hjärtkärlsjukdom.
För att stimulera fler landsting att arbeta på liknande
sätt föreslår Folkhälsoinstitutet att regeringen anslår
stimulansmedel till några
landsting och regioner som
önskar arbeta efter och utvärdera »Västerbottensmodellen«.
»Folkhälsopolitisk rapport 2010«
finns att läsa på www.fhi.se
Källa Statens folkhälsoinstitut
DIALÄSEN 6.2010
anna svanfeldt
När motorn hackar
Njurtransplanterades livskvalitet lägre än hos befolkningen i allmänhet
Hanna Arvidsson och Helena Svernell har
studerat hälsorelaterad livskvalitet hos njurtransplanterade personer. Resultatet visar
att njurtransplanterade värderar sin hälsorelaterade livskvalitet lägre än i den svenska
normalbefolkningen i flera aspekter. Detta
gäller framför allt personernas fysiska hälsa.
Skillnaderna är inte lika uttalade när det gäller psykisk hälsa.
I direkt anslutning till en njurtransplantation sker i
många fall en märkbar förbättring av det allmänna hälsotillståndet och den första tiden efter transplantationen upplevs
av många som mycket positiv. Livet efter transplantationen
präglas dock av nya förutsättningar, exempelvis behandling med nya läkemedel som kan medföra en mängd biverkningar. Frekventa provtagningar och kontroller av diverse
kroppsfunktioner kan bidra till ett extremt fokus på den
DIALÄSEN 6.2010
egna kroppen, vilket kan vara begränsande i vardagen. Känslan av att leva med en ständigt närvarande risk för komplikationer i form av bland annat avstötning eller infektion kan
också komma att påverka livskvaliteten.
För att illustrera hur hälsorelaterad livskvalitet kan uppfattas av en njurtransplanterad finns här utdrag från en text
(kursiverad) skriven av en av studiedeltagarna. Denna liknar
sin kropp vid en bil, den transplanterade njuren vid motorn
som driver bilen och sig själv som ägare till bilen.
”Bilen klarade av precis alla sina gamla göromål: sväva på motorväg, skumpa på skogsväg, hämta och lämna tonåringar dygnet runt,
dra hästtransport, ja, allt var som förr – nästan. Föraren, en lugn och
sansad typ, kände på något sätt att ekipaget undsluppit skrotning
men att slikt alternativ kunde återkomma en mindre vacker dag,
när som helst. Varje liten brist i fordonet påminde därom. Bagateller
som ett trasigt parkeringsljus, ett missljud från ett höstlövsfyllt luftintag eller ett vintertrött batteri – höll motorn på att skära nu igen
45
anna svanfeldt
måhända…? En annan källa till oro var de specialoljor och vätskor
som en renoverad motor krävde. Alla visste att dessa kemikalier var
nödvändiga, men också att de faktiskt kunde slita rejält på motorn –
även när doseringen var korrekt.”
Njurtransplanterade personer anser sig vara mer fysiskt
begränsade och uppger i större utsträckning att de har problem att utföra arbete eller andra fysiska aktiviteter på grund
av fysisk ohälsa, jämfört med motsvarande åldersgrupp i den
svenska normalbefolkningen i allmänhet. Dessutom värderar njurtransplanterade sitt generella hälsotillstånd lägre
än normalbefolkningen. De njurtransplanterade upplever
att deras fysiska hälsotillstånd begränsar det sociala livet i
högre utsträckning än normalbefolkningen och skattar även
sin vitalitet lägre. I praktiken skulle detta kunna innebära
att, trots transplantationen och den hälsoförbättring den
inneburit, kan personen inte vara lika aktiv som innan han
eller hon blev njursjuk.
”Så nämnda lugna och sansade förare förblev glad och tacksam –
men tvungen att leva med en oro i vardagstrafiken. Han beslutade att
köra något långsammare. Han var ännu uppmärksammare i korsningar och vid filbyten. Och han förstod vikten av att vara utvilad inför varje långresa och han kände nödvändigheten av tätare raster.”
FAKTA om studie
Hälsorelaterad livskvalitet efter njurtransplantation
• 54 patienter deltog
• Njurtransplanterade för 12- 24 månader sedan
• Män, 33 (61,1%), kvinnor, 21 (38,9%)
• Medelålder, 58 år (spridning 23-78 år)
Hälsoenkäten SF-36, enkäten består av 36 frågor som berör uppfattning om den egna hälsan, förmåga att utföra vardagliga aktiviteter
samt upplevelsen av att denna förmåga hindras på grund av ohälsa.
Studien är ett examensarbete under sjuksköterskeutbildningen.
46
Gällande psykisk hälsa värderar de njurtransplanterade
personerna sitt tillstånd i stort sett likvärdigt med den
svenska normalbefolkningen. Det finns ingen signifikant
skillnad i hälsorelaterad livskvalitet mellan njurtransplanterade kvinnor och män med avseende på fysisk hälsa. Däremot
skattar njurtransplanterade män sin mentala hälsa högre än
njurtransplanterade kvinnor. Inget samband har kunnat påvisas mellan ålder och hälsorelaterad livskvalitet inom undersökningsgruppen.
En av de huvudsakliga avsikterna med en njurtransplantation, utöver kostnadseffektivitet, är att livskvaliteten ska
öka under flera år framåt. Därför är det intressant att undersöka livskvaliteten bland de individer som genomgått en
njurtransplantation. Vi anser att vidare studier bör göras för
att få ett bredare perspektiv på njurtransplanterades hälsorelaterade livskvalitet, förslagsvis upprepade livskvalitetsmätningar inom en och samma undersökningsgrupp före och
efter transplantation. Ytterligare studier som skulle kunna
vara av värde för patienter med njurinsufficiens är jämförelser av hälsorelaterad livskvalitet mellan dialyspatienter och
njurtransplanterade patienter, eftersom syftet med en transplantation till stor del är att öka livskvaliteten. Kunskap om
detta är väsentligt för att kunna göra ett väl grundat val gällande typ av uremivård.
Trots att studien inte visat att livskvaliteten markant förbättrats ett till två år efter njurtransplantationen, finns det
en stor tacksamhet bland dessa personer, vilket vi fått uppleva genom samtal och möten med dessa.
”Föraren är lika arbetsvillig som tidigare och bilen tuffar på – någon gång 18 kilometer över hastighetsskyltarna. De körningar han
åtar sig är lika pålitliga och uppskattade som förr. Han håller på att
lära sig att tacka nej till en och annan färd. Han försöker att inte
stirra för mycket i backspeglarna. Och trots oron är han så lycklig.”
Text: Helena Svernell, leg
sjuksköterska, Hjärtintensiven
och Hanna Arvidsson, leg
sjuksköterska, Avdelningen
för transplantation och leverkirurgi – båda på Akademiska
sjukhuset i Uppsala.
Hela examensarbetet kan fås efter kontakt med artikelförfattarna på
[email protected]
DIALÄSEN 6.2010
A D V -1 0 0 6 0 2 -1
Nu kan du erbjuda
dina transplantations®
patienter Advagraf
som 3 mg-kapsel.
Detta gör att Advagraf® finns i 4 olika styrkor: 0.5 mg, 1 mg, 3 mg, 5 mg.
Den nya 3 mg-kapseln gör att ännu fler transplantationspatienter slipper ta så
många kapslar varje dag.
En patient som behöver en dos på 4 mg Advagraf® dagligen kan halvera kapselintaget från 4 (4 x 1 mg) till 2 kapslar (3 mg + 1 mg).
Advagraf® ska dessutom bara tas en gång dagligen – på morgonen.
Astellas Pharma AB, Medeon Science Park, 205 12 Malmö. Tel 040-650 15 00, Fax 040-650 15 01, E-mail: [email protected], www.astellas.se
Advagraf: Kalcineurinhämmare, ATC kod L04AD02, hårda
depotkapslar innehållande 0,5 mg, 1 mg, 3 mg och 5 mg
takrolimus (som monohydrat).
Indikationer: Profylax mot transplantatavstötning hos vuxna njur- och levertransplantationspatienter. Behandling av
transplantatavstötning som är resistent mot behandling med
andra immunsuppressiva läkemedel hos vuxna patienter.
Kontraindikationer: Överkänslighet mot takrolimus eller
andra makrolider eller mot något hjälpämne.
Varningar och försiktighet: Felmedicinering, inklusive
ovarsamt, oavsiktligt eller oövervakat byte mellan takrolimusberedningar med direkt respektive fördröjd frisättning,
har setts. Detta har lett till allvarliga biverkningar, inklusive
avstötning av det transplanterade organet och andra biverkningar som kan vara en följd av antingen under- eller överexponering för takrolimus. Patienter bör bibehålla behandling med samma takrolimusberedningsform och den därtill
hörande doserings-regimen. Byte av beredningsform och
ändringar i doserings-regimen bör bara ske under noggrann
övervakning av transplantationsspecialist. Samtidig behandling med ciklosporin och takrolimus bör undvikas och försiktighet bör iakttas när takrolimus ges till patienter som tidigare
behandlats med ciklosporin. Vänsterkammar-hypertrofi och/
eller septumhypertrofi, vilket rapporterats som kardiomyopati, har rapporterats i sällsynta fall hos patienter som behandlats med takrolimus och kan därför även uppträda med
Advagraf. Takrolimus kan förlänga QT-intervallet och försiktighet bör iakttas hos patienter med verifierat eller misstänkt
medfött långt QT-syndrom. EBV-associerade lymfoproliferativa sjukdomar har rapporterats hos patienter i samband med
behandling med takrolimus. Exponering för solljus och UVljus bör begränsas på grund av den möjliga risken för maligna
hudförändringar. Liksom för andra potenta immunsuppressiva substanser är risken för sekundär cancer okänd. Ökad
risk för opportunistiska infektioner (orsakade av bakterier,
svampar, virus och protozoer). Exempel på sådana tillstånd är
nefropati orsakad av BK-virus och progressiv multifokal leukoencefalopati (PML) i samband med JC-virusinfektion. Patienter som behandlas med takrolimus har rapporterats utveckla
posteriort reversibelt encefalopati-syndrom (PRES). Advagraf
kapslar innehåller laktos och sojalecitin.
Interaktioner med andra läkemedel och övriga interaktioner: Samtidig användning av läkemedel eller växtbaserade läkemedel som är kända för att hämma eller inducera
CYP3A4 kan påverka metabolismen av takrolimus och därmed öka eller minska blodkoncentrationerna av takrolimus.
Samtidig användning av takrolimus och läkemedel som är
kända för att vara nefrotoxiska eller neurotoxiska kan förstärka
dessa effekter. Eftersom takrolimusbehandling kan ge hyperkalemi, eller förstärka redan förekommande hyperkalemi bör
högt intag av kalium och kaliumsparande diuretika undvikas.
Graviditet, kategori C: Takrolimus passerar över placenta.
Begränsad information från mottagare av transplantat visar
inte på någon ökad risk för skadliga påverkan på utvecklingen eller utfallet av graviditeter under takrolimusbehandling.
Amning, grupp III: Takrolimus utsöndras i bröstmjölk. Eftersom skadliga effekter på den nyfödde inte kan uteslutas, bör
kvinnor inte amma när de får Advagraf.
Status: Rx
Pris/Förmånsupplysningar: Se www.fass.se
Innehavare av godkännande för försäljning: Astellas
Pharma Europe B.V., Elisabethhof 19, NL-2353 EW Leiderdorp,
Nederländerna.
Svensk representant: Astellas Pharma AB, Per Albin
Hanssons väg 41, 205 12 Malmö.
Texten reviderades senast 2009-09-23 och är baserad på
produktresumé daterad 2009-04-27.
För ytterligare information, se www.fass.se
Posttidning B
Avs: Dialäsen AB, Getabocksvägen 4
S-187 54 Täby, Sweden
Individualized
Quality-assured Dialysis
Because every patient is different …
Gambro has developed Individualized Quality-assured
Dialysis (IQD) to help you deliver the best care to every
single patient, in every single session.
To find out more about how IQD makes a difference
in the daily lives of you and your patients, please
contact your local representative.
Because every session is different …