Tandläkarbesök behövs

NR. 4.2011 35 KRONOR
TIDNINGEN FÖR PERSONAL INOM
TRANSPLANTATION OCH NJURSJUKVÅRD I NORDEN
Casemetod stärker
­ mvårdnadssituationer
o
Kirurgisk teknik
räddar djupt liggande
blodaccess
Tandläkarbesök behövs
före och efter organtransplantation
HemoControl™
Biologiskt feedbacksystem med
effektiv natrium och vätskehantering
för bättre kardiovaskulär stabilitet.
Med HemoControl™ kan kontrollen av vätskeborttag anpassas individuellt
helt och hållet efter varje patients kropp. Patienter som ofta är symptomatiska
under och efter behandling slipper nu eventuella obehag medan de uppnår
sin torrvikt och kan lämna behandlingen med rätt natriumnivå.
Blodvolym
-4.6
%
www.gambro.se
INNEHÅLL
7
»Efterlängtad invigning«
PRINS DANIEL FÖRKLARADE
­PAVILJONGEN INVIGD GENOM ATT
­HÖGTIDLIGT KLIPPA BAND
26 Vårmöte i Göteborg:
Bra sjukvård kan bli bättre
8 Prins Daniel invigde Ryhovs
självdialyspaviljong
30 Superfisialisering: En
­behandlingsmetode ved dypt
liggende fistelvene
14 RoslagsDialysen främjar
­livskvaliteten
30
DIALÄSEN 4.2011
7 Ingenting är omöjligt!
World Transplant Games
13 Svensk Njurmedicinsk Förening: Agnes Fogo om Focal
­segmentell glomeruloscleros
16
8
15 Per Åkes krönika:
»Njursviktskost« – ett bättre
begrepp
16 Bakterie kan ge skydd mot
kateterinfektioner hos
­peritonealdialyspatienter
32 Medisinsk historie:
Fabry-Andersons sykdom
­eller angiokeratoma corporis
diffusum
34 Medicin Teknisk Förening
­Dialys: Elektrisk utrustning
­under dialysbehandling
36 Viktigt att besöka tand­
läkaren både före och efter
transplantation
19 Lund: Ökad professionalism i
vården med case-seminarier
40 Nordiatrans
– Om kulturkrockar, kemi och
kommunikation
23 Svensk Njurmedicinsk
­Sjuksköterskeförening: Att
effektivisera njurmedicinsk vård
43 Peter Bárány på Nordiska
Njurdagar: Nya insikter inom
renal endokrinologi
3
Nu är den här!
Maskinen som är utvecklad för Hem-HD!
!
t
e
Nyh
Hem-HD maskin
NxStage består av två delar:
En liten dialysmaskin
– Införvarjedialysbehandlingladdasettfärdigt
kassettsysteminnehållandefilterochslangar.
– Lättattlärasig.
En vattendel
– Innehållandefiltersomrenarkranvattnetför
attberedadialyslösning.
Dialysera med NxStage
utanför hemmet
– Förattdialyseramed
NxStageutanförhemmetbehövsfärdigberedddialyslösning
ipåsar,ettjordat220Veluttag
ochtillgångtillettavlopp.
Dialysera med
NxStage i hemmet
– Litetingrepp
ihemmet.
– Lågvatten-och
elförbrukning.
– 60litervattenger60literdialyslösningsom
räckertill2-3dialysbehandlingar.
Ökad frihet
ger ökad livskvalitet!
Nordic Medcom är ett svenskt företag som levererar NxStage Hem-HD system, dialysprodukter för
kronisk och akut dialys samt kärlkatetrar till sjukhus i Norden och Baltikum. Vi har en väl utbyggd organisation för marknadsföring, kundsupport, teknisk service och snabba direktleveranser – till våra kunder.
www.nordicmedcom.se
LEDARE
NR. 4.2011 35 KRONOR
INOM
TIDNINGEN FÖR PERSONAL
I NORDEN
N OCH NJURSJUKVÅRD
TRANSPLANTATIO
Casemetod stärker
omvårdnadssituationer
Kirurgisk teknik
räddar djupt liggande
blodaccess
NUMMER 4.2011
Omslagsbild:
Photononstop
k behövs
Tandläkarbesö
ntransplantation
före och efter orga
Tidningen för personal inom transplantation & njursjukvård i Norden sänds
till Transplantations– och njurmedicinska kliniker i Norden och medlemmar
inom föreningarna alternativt nätverken: Nordiatrans, Svensk Njurmedicinsk
Sjuksköterskeförening, Svensk Njurmedicinsk Förening, Svensk Transplantationsförening, Svensk Förening för Medicinsk Teknik och Fysik-dialys, norska
nefrologer, Dietisternas Riksförbunds referensgrupp i njurmedicin samt till
övriga intresserade inom professionen.
Dialäsen utkommer sex gånger per år med utgivningsveckor 6, 14, 22, 36, 44
och 51.
Upplaga: 3 100 exemplar (senaste TS kontroll 3 100 exemplar.)
Postadress: Tidningen Dialäsen, Getabocksvägen 4, 187 54 Täby, Sverige.
Tel: +46-8-510 515 00
E-post: [email protected]
Hemsida: www.dialasen.com
Ansvarig utgivare: Pia Lundström, [email protected]
Redaktionellt råd: Ellinor Broms, Annette Lennerling och Ulla Winge
Grafisk form: Pia Albinsson, [email protected]
Redaktion: Anna-Lena Byström, [email protected]
Ellinor Broms, [email protected]
Annette Lennerling, [email protected]
Susanne Rydell, [email protected]
Sören Winge, [email protected]
Ulla Winge, [email protected]
Illustration: Anna Svanfeldt Hillervik
Tryckeri: Trydells Tryckeri AB, Laholm
Annonsering: Se www.dialasen.com eller www.sverigestidskrifter.se
Artikelförfattare och annonsör svarar för innehållet i publicerat material.
Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera insända bidrag, dock utan att förvanska innehållet i materialet. All redaktionell text och bild lagras elektroniskt
för att kunna publiceras på Dialäsens hemsida www.dialasen.com
Författare som ej accepterar detta måste meddela förbehåll. I princip
publiceras inte artiklar med sådant förbehåll. Tidningen Dialäsen ansvarar inte
för inskickat obeställt material.
Manusstopp för Dialäsen 5/2011 är den 16/9 med utgivning v 44. Manusstopp för 6/2011 är den 7/10 med utgivning v 51. Sänd din artikel skriven
i Word till: [email protected]. Komplettera gärna med högupplösta digitala
fotografier med minst 300 dpi. Mer information finner du på www.dialasen.com
»författaranvisningar«.
Adressändring: Medlemmar i Nordiatrans, SNF, STF, SNSF och MTF-D
kontaktar respektive förening. Övriga läsare gör sin adressändring på
www.dialasen.com
Prenumerationsärenden: www.dialasen.com
Tel: +46-8-510 515 00. Kostnad för sex nummer år 2011 är 210 sek.
Uppge om du tillhör någon av ovan nämnda föreningar så erhåller du tidningen
genom din förening.
ISSN: 1104-4616
PIA LUNDSTRÖM | ANSVARIG UTGIVARE
Hoppet tar oss framåt
Sjukdom, död och farväl av en människa inträffar ibland helt oväntat – kanske mitt i den sköna högsommaren. Ett
liv är till ända och det är en märklig och
konstig känsla att aktiviteter runtom
fortgår trots sorg och saknad av den
döda. Hur orkar anhöriga och vänner till
den avlidna? Kanske är det ibland de vanliga rutinerna och vardagen som leder människan framåt när
det är som tyngst. Och kanske att människans väsen är konstruerat så att hoppet om förbättring är det som tar oss vidare.
Patientgruppen inom njurmedicin har ofta eller periodvis
en tuff levnadssituation beroende på krävande dialyser, kanske trassliga transplantationer och känslor av ovisshet. Ett
hopp genomsyrar mig då jag läser artiklar i tidningar med
förslag på förbättringar som till exempel i detta nummer av
Dialäsen. Det är goda bevis på patienters och professionens
framåtanda i sin strävan att förändra till det bättre.
World Transplant Games genomfördes i juni i Göteborg.
Arrangörerna la ner mycket tid och kraft på arrangemanget
och säkerligen gav de deltagare och åskådare en god känsla av
att inte ge upp hoppet trots kanske allvarlig sjukdom och jobbiga livssituationer. Jag är övertygad om att denna positiva inställning är riktigt bra och smittsam mellan människor. Vi får
energi genom andras engagemang i till exempel pågående arbetsprojekt och vågar och orkar därmed fortsätta själva.
På Lunds dialysavdelning arbetar man med såkallad Casemetodik med målet att handleda personalen till ett professionellt agerande i omvårdnadssituationer. Metoden syftar till
att stärka de anställda i sin yrkesroll och hjälper slutligen deras patienter att orka vidare – och framåt.
Pia Lundström
Utlysning av 2011 års Gelinstipendier
100 000 kronor
Kan sökas av kliniskt verksamma
forskare inom transplantationsområdet.
50 000 kronor
Kan sökas av vårdpersonal som
är verksamma inom transplantationsområdet.
Ansökningsblanketter och samtlig information: www.gelinfonden.org
Sista ansökningsdag: 4 november 2011
Stiftelsen Professor Lars-Erik Gelins Minnesfond
[email protected], www.gelinfonden.org
DIALÄSEN 4.2011
5
Retacrit – Nu är det
enklare för fler
®
Retacrit® (epoetin zeta) är nu godkänt för subkutan och intravenös
administrering vid behandling av anemi vid kronisk njursjukdom
och subkutan administrering vid behandling av
kemoterapi-inducerad anemi1
Nu även godkänd för subkutan injektion
för behandling av anemi vid kronisk njursjukdom1
epoetin zeta
Indikationer:
• Symtomatisk anemi vid kronisk njursvikt hos barn och vuxna patienter
i hemodialys samt vuxna patienter i peritonealdialys.
SE retacrit 100805
• Allvarlig anemi av renalt ursprung med kliniska symtom hos vuxna med
nedsatt njurfunktion, som ännu inte påbörjat dialysbehandling.
• Anemi och reducering av transfusionsbehovet hos vuxna patienter som
genomgår kemoterapi för solida tumörer, malignt lymfom eller multipelt
myelom och som bedöms löpa risk för behov av transfusion utifrån
allmäntillståndet t ex hjärt-/kärlstatus eller anemitillstånd före kemoterapins
början.
• För att öka uttaget av autologt blod hos patienter vid förbehandling inför
donation. Sådan användning måste vägas mot den rapporterade risken för
tromboembolier. Behandling bör endast ges till patienter med måttlig anemi
(utan järnbrist) och då blodsparande åtgärder ej finns tillgängliga eller anses
otillräckliga inför planerad större elektiv kirurgi som bedöms kräva stor
mängd blod (4 eller fler enheter blod för kvinnor och 5 eller fler enheter för män).
ATC-kod B03XA01. Injektionsvätska, lösning.
Förpackningar:
Förfylld spruta 6 x 1000 IE/0,3 ml, 6 x2000 IE/0,6 ml,
6 x 3000 IE/0,9 ml, 6 x 4000 IE/0,4 ml, 6 x 5000 IE/0,5 ml,
6 x 6000 IE/0,6 ml, 6 x 8000 IE/0,8 ml, 6 x 10 000 IE/1,0 ml,
1 x 20 000 IE/0,5 ml, 1 x 30 000 IE/0,75 ml, 1 x 40 000 IE/1,0 ml.
Texten är baserad på produktresumé 2010-04-15. F, R x.
För pris och mer information se www.fass.se
Referenser: 1. Retacrit produktresumé.
Hospira Nordic AB, Box 34116, 100 26 Stockholm. Besöksadress: Rålambsvägen 17 16 tr.
Tel +46 8 672 85 00, fax +46 8 672 85 01, [email protected], www.hospira.com
NYHETER
Sverige tog innebandyguld
i VM för transplanterade
Ulrika Svantesson
Under en vecka i juni var Göteborg och Västra Götaland
värdar för de internationella spelen med över tusen tävlande
från 54 länder. I innebandy knep svenska landslaget i World
Transplant Games 2011 guldet! Efter en spännande finalmatch lyckades Sverige ta hem segern mot Finland med 5-4.
Finland fick nöja sig med silver och bronset gick till England.
– Ingenting är omöjligt menar njurtransplanttransplanterade Ulrika Svantesson från det svenska laget.
Ulrika har tidigare spelat i division 1 för Oskarshamns IK.
2008 fick hon två nya njurar och tävlade i år för Sverige i
World Transplant Games.
Lungtransplanterade Michael Stückelberger cyklade från
sitt hemland Schweiz (!) för att delta i tävlingen. Michael fick
sina nya lungor för ett år sedan och cyklade över halva Europa för att delta i bland annat cykling 5 kilometer. Svenska
deltagare i samma gren var Dan-Ove Fred, Rinaldo Moreillon, och Peder Blohm Hobik. Norges Erlend Gjerde utklassade
dock flertalet motståndare med en riktigt fin tid.
World Transplant Games är tävlingen där alla deltagare
är vinnare, efter en lång kamp mot livshotande sjukdom. De
har alla räddats till ett bra och innehållsrikt liv tack vare en
livsviktig transplantation. Utan donator skulle ingen av dessa
transplantationer varit möjlig.
Källa: www.wtg2011.se
Kanadensisk studie:
Centrala katetrar kan förklara högre
dödsrisk för HD-patienter
Peritonealdialys (PD) patienter löper i regel betydligt
mindre risk till tidig död än patienter som får hemodialys
(HD). Enligt nya data från Kanada skulle centralkateter hos
HD-patienterna kunna förklara skillnaden.
Under det första året var dödsrisken 80 procent högre för patienter som inledde HD-behandling med central dialyskateter
än för patienter som började med PD-dialys. För patienter med
fistel/graft var dödsrisken lika låg som hos PD-patienterna.
Fem år efter starten var dödsrisken fortfarande 20 procent högre för HD-patienter med kateter än för övriga grupper.
Studien omfattade drygt 38 500 kanadensiska patienter som
påbörjade sin dialysbehandling mellan åren 2001 och 2008. Av
dessa patienter hade 63 procent startat HD-behandlingen med
DIALÄSEN 4.2011
en central kateter i en av de stora venerna. 17 procent hade
startat behandlingen med en arteriovenös fistel eller graft –
något som minskar risken för infektioner och andra komplikationer som kan hänga samman med katetrar. Återstående
19 procent började med PD-behandling där dialysen utförs
hemma av patienten och där metaboliska avfallsprodukter elimineras genom att dialysvätska placeras i buken.
– Våra resultat understryker vikten av information och
utbildning innan dialysen inleds och betydelsen av att till
varje pris undvika central dialyskateter hos våra HD-patienter, säger MD Jeffrey Perl på St. Michael’s Hospital i Toronto.
Källa: American Society of Nephrology
7
NYHETER
Ny självdialyspaviljong i Jönköping
Självdialyspaviljongen har 12 behandlingsplatser för bloddialys
och en påsdialysmottagning.
I entrén välkomnas man av en
vacker kristallkrona som är en
gåva från Njurförbundet i Småland. Under planeringsfasen arbetade vi i ett projekt kallat »Tillsammans«. Personal och patienter träffades för att utforma den
nya paviljongen. Vi gjorde bland annat studiebesök och tog
in synpunkter från olika håll. Patienterna var även med och
testade olika dialysmaskiner inför upphandlingen.
Gemensam start
Vi tänkte starta med några av patienterna åt gången men det
blev inte så, utan alla 12 började samtidigt. Nya maskiner
och nya rutiner, vilken »röra«… men med god vilja och idogt
arbete klarade vi utmaningen! Användarmanualen, som är
specialgjord för hur just våra patienter vill ha det, läste vi
SjälvHD-trappan©
Trappan är inte statisk. Förändringar
kan ske både uppåt och nedåt beroende
på patientens tillstånd och motivation.
Utbildning och information ges
genom hela trappan.
Hem-HD
8
Sköter maskinen självstänKlarar sig helt digt. Sticker
själv utan till- sig själv/drar
nålar, hanterar
syn.
CDK med viss
tillsyn. Städar
efter sig.
»Klär« och
Primar maskinen vid
Sköter mabehandlingsskinen vid
behandlings- start med viss
tillsyn.
start/avslut
Skriva protomed tillsyn.
Får hjälp med koll.
att sticka sig
eller hantera
CDK. Städar
efter sig.
Larmhantering.
Baxter/Stefan Persson
I mars invigdes vår nya
och efterlängtade självdialyspaviljong vid länssjukhuset Ryhov i Jönköping.
Kronprinsessparet var på
besök och det uppstod intressanta samtal med utbyte av erfarenheter.
Prins Daniel förklarade
paviljongen invigd genom
att högtidligt klippa band
och hålla tal.
tillsammans. »Manual for dummies« som en patient sa och
skrattade gott. Vi var helt plötsligt på samma nivå. Rutiner
byggde vi upp under tiden och allt eftersom vi kommit i ordning började lugnet lägga sig. Nu har flera av patienterna
egna passerkort till paviljongen och kommer när det passar
dem. Vi har även startat en patient i hemhemodialys.
Egen modell
För att få en struktur i inlärningsprocessen har vi utformat en
egen modell kallad »självdialystrappan« och träningen utgår
från patientens inlärningssituation. Vi jobbar utifrån Newmanteorin (Dr Margaret Newman 1984, University
of Minnesota) vilken förutsätter att patienten är
aktiv och tar ansvar för sina val och beslut. Medvetande och rörelse är två begrepp i denna teori
och att ett växande medvetande är hälsa, att ha
Mottagning
Akut
hälsa även om sjukdom finns. Goda relationer
Gäst på själv- PD
och att »dansa i takt« med patienten är viktiga
dialysen med Ass. HD
information
hörnstenar i vårt arbete.
om självVi har haft ett flertal studiebesök men tar
dialysverksamheten.
gärna emot fler!
Text Agneta Ståhl verksamhetschef, läkare, Nils
Johan Mauritz sektionschef, läkare, Anette Abrahamsson vårdenhetschef, sjuksköterska och
Britt-Mari Banck. Självdialysen HD/PD, Dialys Paviljongen, Länssjukhuset Ryhov i Jönköping. Kontakt:
[email protected]
DIALÄSEN 4.2011
Världsunik operation på
Sahlgrenska universitetssjukhuset
För första gången i världen har forskare vid Sahlgrenska
Akademin framställt ett blodkärl av stamceller. Kärlet användes sedan vid en operation på Sahlgrenska universitetssjukhuset av en tioårig leversjuk flicka.
I det aktuella fallet användes blodkärl från en avliden donator. Kärlet behandlades först kemiskt för att få bort alla celler och arvsmassa. Därefter togs stamceller från flickans benmärg fram och dessa tillsattes till stödjevävnaden. Det tog
ungefär fyra veckor för det nya kärlet att växa fram. Kärlet
användes sedan vid operationen för att skapa en ny förbindelse mellan levern och tarmen som var nödvändig för att
bota flickan. Detta visar att det med stamceller är möjligt att
skapa nya blodkärl med ett tidigare blodkärl som modell. Eftersom det nya kärlet kommer ifrån patientens egna stamceller krävs inga mediciner för att hindra avstötning.
– Nästa steg är att intensifiera forskningen kring återskapande av andra organ och utveckla metoden på artärer, för
att bland annat hjälpa patienter i behov av dialys och kranskärlsoperationer, men även hela organ, säger professor och
transplantationskirurg Michael Olausson.
Källa: http://intra.sahlgrenska.se
Stefan Sarajärvi
Ny metod mot
högt blodtryck
Michael Olausson och Suchitra Holgersson, professor i
­transplantationsbiologi vid Sahlgrenska akademin.
Nominering av ­hedersmedlem
Nu är det dags att Nominera 2011 års hedersmedlem i
Livet som Gåva, en tradition som instiftades i samband
med Europeiska Donationsdagen 2003. Utmärkelsen tilldelas personer som under lång tid har visat ett djupt personligt engagemang för donation av organ och vävnader
utöver vad som ingår i den ordinarie yrkesutövningen.
Hedersutmärkelsen kommer att utdelas i samband med
Europeiska Donationsdagen den 22 oktober 2011
Välkommen att nominera Din kandidat till: Livet som
Gåva, Box 1386, 172 27 Sundbyberg. E-post: [email protected]
Vi vill ha Din nominering senast måndagen den 26 september 2011.
Livet som Gåva – samverkan för donation av organ
och vävnader.
Håkan Hedman, Annika Tibell, Karin Lindh, Anders Olsson,
H G Ricknell, Margareta Linder, Ulla Nyström.
Högt blodtryck drabbar var fjärde svensk och påverkar
organ som hjärta, kärl och njurar. Många behandlas framgångsrikt med läkemedel men hos nästan lika många har
inte vanliga läkemedel tillräcklig effekt. För den här gruppen kan så kallad renal denervering vara till hjälp.
Renal denervering innebär att man går in med en värmeelektrod via blodkärl i ljumsken och bränner med elektrisk
radiofrekvensenergi på fyra till sex punkter i båda njurartärerna. Då blockera man viss nervsignal i autonoma nervsystemet mellan hjärnan och njurarna. Vid högt blodtryck
finns ofta en överaktivitet I dessa nerver.
Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg är först i
Sverige att pröva metoden, som tidigare använts bland annat i Tyskland och Australien. Studier har visat att patienter
som har behandlats med renal denervering har fått ett avsevärt lägre blodtryck jämfört med patienter i kontrollgrupp.
– Efter sex månader hade blodtrycket sjunkit med 20 procent (30 mmHg), säger Bert Andersson, docent och överläkare vid kardiologkliniken, Sahlgrenska.
Det är för tidigt att uttala sig om effekten de första tre
svenska patienterna men Bert Andersson kan konstatera att
deras blodtryck verkar vara på rätt väg.
Bara i Västra Götalandsregionen tror man att cirka 15 000
personer med högt blodtryck skulle kunna vara hjälpta av
behandlingen och kanske uppåt 90 000 i hela landet.
Källa: Sahlgrenska universitetssjukhuset
DIALÄSEN 4.2011
9
För första gången i Sverige arrangeras ett symposium som
förenar hjärt-, njur- och diabetessjukvård. Utgångspunkten är
våra gemensamma patienter och deras behov.
8-10 feb 2012
Stockholm Waterfront Congress Centre
För information om programmet, anmälan och utställning besök vår hemsida:
www.hnd-symposium.se
NYHETER
Ekonomin avgör möjligheterna att
hantera kronisk sjukdom
Allt fler lever med kronisk sjukdom och hanterar sin
hälsa själva genom så kallad egenvård. En avhandling vid
Mittuniversitetet visar att kreativitet, sociala och ekonomiska resurser är avgörande för hur väl egenvården fungerar.
– Genom min forskning kan vårdpersonal få bättre kunskap om hur man kan stödja olika patienters egenvård, säger Åsa Audulv, som disputerade i maj.
Åsa Audulv visar i sin avhandling att ekonomi och relationer i hög grad påverkar olika personers möjligheter att utföra egenvård.
– Personer med ansträngd ekonomi upplever att de har
färre alternativ för att hantera
sin sjukdom. Träningskort, hälsovårdsbesök, rehabiliteringsresor eller alternativ terapi kostar
pengar, säger Åsa Audulv.
Deltagarna i hennes studie
hade nyligen fått en diagnos och
gick igenom en process för att integrera sin egenvård i livet. De
skapade rutiner som till exempel
att träna samma tid varje dag elÅsa Audulv
ler att förvara medicinerna väl
synliga på köksbordet. De funderade ut handlingsplaner för
att veta vad de skulle göra om de fick akuta bröstsmärtor eller ett blodsockerfall.
– Viktigast var att de försökte anpassa egenvården mot
sina egna inre livsmål. Trots att de visste att de skulle få ont
och kanske måste vila flera timmar, var det viktigt att få gå
på stan och träffa vänner, säger Åsa Audulv.
Hon visar i sin avhandling att resursstarka personer har
goda förutsättningar att utveckla en anpassad egenvård. Kreativa och initiativtagande deltagare kunde snabbt få hjälp i
sjukvårdssystemet och hitta lösningar för att anpassa egenvården till den egna livssituationen.
– Min forskning är viktig för att visa vårdpersonal hur de
kan stödja sina patienters egenvård. Många sköter sin egenvård bra själva. Men en del skulle behöva tips eller bolla
idéer om hur de kan hantera sin sjukdom och anpassa sin
egenvård. Åsas forskning baseras på ett hundratal intervjuer med personer som lever med långvarig sjukdom,
bland annat diabetes, inflammatorisk tarmsjukdom, nedsatt njurfunktion och hjärtsjukdom. Deltagarna var både
yngre och äldre och levde i olika typer av livssituationer.
Källa: Mittuniversitetet
Populärt möte i Norrbotten
I Sunderby Folkhögskola samlades i april 100 åhörare till
föreläsningar med tema »Att förebygga och bromsa njursvikt«. Sektionschef Bo Ingman poängterade vikten av att förebygga och
undvika njursvikt och Jan Bergström, länsgrupp Preventiv nefrologi, berättade om arbetet med att ta fram en Handläggningsöverenskommelse för njursjukvården i länet. Det blev en kort
genomgång av innehållet och var dokumentet går att finna.
Huvudföreläsare Per Åke Zillén, tandläkare och författare
berättade om när han drabbades av njursvikt.
Per Åke fick information om njursjukdom och olika behandlingar. Tillsammans med sin njurläkare kom han överens om
en plan för behandlingen. – »Hans kunnande och klokskap i
kombination med min vilja och beslutsamhet blev grunden
för vårt fleråriga partnerskap för min hälsa. Han gjorde det
han är bäst på och jag gjorde det bara jag kunde utföra«.
Per Åke anser att det finns mycket man kan göra själv för att
hålla sig frisk. För i första hand är det jag själv som har ansvar
för min egen kropp. Du kan helt enkelt inte förvänta dig att din
läkare eller sjukvården ensamma ska kunna lösa problemet åt
dig och bromsa eller stoppa din njursvikt. Sjukvården kan inte
DIALÄSEN 4.2011
hjälpa mig om jag själv inte
hjälper till. Om njurarna
blir sjuka och fungerar allt
sämre kan den egna insatsen
bli avgörande.
Än så länge finns det
inte några bra och effektiva botemedel för njurEn av arrangörerna Gunnel Wedin
svikt, menar Per Åke. Kromed Per Åke Zillén
nisk njursvikt går inte att
bota så man blir bra igen. Men, med ökade kunskaper finns
numera vissa möjligheter att bromsa nedgången. Vissa njursjukdomar leder obevekligen till att njurfunktionen tar
slut. För andra är det möjligt att bromsa utvecklingen och
för några kan det till och med vara möjligt att stoppa försämringen, i alla fall under viss tid. Tre viktiga delar är mediciner av olika slag för att ersätta förlorad njurfunktion, en
speciell kost och ett hälsoinriktat liv.
Text och foto Eva Nyström
11
Säljare/Produktspecialist hemodialys
Till vår försäljningsorganisation inom affärsområde Chronic söker vi en Säljare/Produktspecialist med försäljningsansvar
för ett eget distrikt i Sverige. Placering är i Stockholmsområdet. Du rapporterar direkt till Country Manager och blir en
del av ett team med 23 medarbetare, där vi lägger stor vikt vid samarbete, ansvar och engagemang. Du får ett spännande
och allsidigt arbete som du i hög grad kan vara med att forma.
Arbetsuppgifter och ansvarsområden
Du ansvarar för ett eget säljdistrikt i Sverige och etablerar och underhåller goda och långsiktiga relationer med våra kunder, som huvudsakligen består av
läkare,sjuksköterskor, tekniker och upphandlare i regionen. Du har ansvaret för försäljning och support av Gambros unika produkter och dina uppgifter kommer
bl a att vara produktpresentation, kundrådgiving, uppföljning samt upphandlingar. I arbetet ingår även att hålla sig uppdaterad på forskning och utveckling inom
området. Som säljare/produktspecialist reser du inom Sverige och deltar i nationella, och ibland även i internationella, möten och kongresser. Arbetet medför
ca 30-40 resdagar per år, men också stor frihet och möjlighet till egna initiativ.
Kvalifikationer
Vi söker dig som arbetat med försäljning och upphandling inom medicinsk teknik. Vi ser helst att du är utbildad sjuksköterska och om möjligt med erfarenhet av
dialys. Du är en säljande produktspecialist som tycker om att lära och trivs med att förmedla din kompetens vidare till individer och grupper. Du har ett genuint
intresse för branschen och för våra kunder. Du arbetar självständigt och effektivt, samtidigt som du uppskattar teamarbete. Du har förmågan att ta snabba beslut
från dag till dag med förankring i gällande riktlinjer. Därutöver är du en god kommunikatör och du behärskar engelska språket obehindrat i såväl tal som skrift.
Ansökan
Vill du veta mer är du välkommen att kontakta Ulf Lindahl, telefon: 0708-169453.
Fackliga kontaktpersoner: Sveriges Ingenjörer, Maygon Wendel-Lesenius: 046-16 92 66,
Unionen, Robert Berntsson: 046-16 97 82
Din ansökan skickar du via e-post till [email protected]. Sista ansökningsdag är den 19 september, 2011.
Din årli
ga möt
esplats
-succé
!
Missa inte!
Dialysvård 2011
18–19 oktober, Stockholm
www.kompetensteamet.se
r
ala fö
t
e
b
Gå 4
3!
HCSE15284_1 © 2011.08. Gambro Lundia AB
Gambro är ett globalt medicintekniskt företag som är ledande inom utveckling, tillverkning och distribution av produkter och behandlingar för njur- och
leverdialys, behandling av myelomnjure samt andra extrakorporeala behandlingar för kroniskt och akut sjuka patienter. Under årtionden har Gambro
varit först på marknaden med många banbrytande innovationer. Gambro utvecklar och levererar kompletta lösningar till dialyskliniker och intensivvårdsavdelningar, vilket inte bara ger bättre behandlingskvalitet utan också högre effektivitet. Gambro grundades 1964 och har i dag 8 000 anställda,
produktionsanläggningar i 9 länder och försäljning i fler än 100 länder.
SNF
Britta hylander
ordförande i SNF
Vid årets Rikstämma i Stockholm den 1-2 december föreläser professor ­
Agnes Fogo om progression och regression av focal segmentell glomeruloscleros
(FSGS) som sammantaget innebär en rad olika njurförändringar.
Agnes Fogo om
focal segmentell glomeruloscleros
A
glomeruli. Den diagnostiska uppdelningen har kliniska
gnes Fogos vetenskapliga forskningsintresse
konsekvenser: kollapsvarianten har sämre prognos, förfokuser på progression och regression av kronisk
ändringar i periferin har bäst prognos och cellulära skanjursjukdom och hennes kliniska forskning fodor ger kliniskt annorlunda bild för andra typer av FSGS.
kuserar på hypertoniberoende skleros och FSGS (focal segDetta innebär att tolkningen av biopsin har klinisk betymentell glomeruloscleros). Föredraget på rikstämman
delse för prognos och för terapival.
kommer att koncentreras på etiologi och patogenes av
FSGS. Fokal segmentell glomeSammanfattningsvis
innerulosclersos kan bero på primära podocytförändringar el»I mikroskopet kan FSGS bär begreppet FSGS en rad olika
njurförändringar. Morfologiska
ler vara sekundärt till ett antal
te sig på flera olika sätt«
varianter har betydelse för kliolika njurskador. FSGS har benisk handläggning och prognos.
skrivits sekundärt till infektioUndan för undan vidgas kunskaperna om interaktionen
ner eller läkemedelseffekter och även genetiska orsaker.
mellan podocyter och parietala epitelceller.
De flesta genetiska orsaker till FSGS beror på mutationer
av strukturgener i podoycyterna.
I mikroskopet kan FSGS te sig på flera olika sätt. Ett klassifikationssystem har utvecklats (the Columbia morphologic classification of FSGS), som tar hänsyn till att flera
fenotyper av skleros kan finnas i samma biopsi. Den ospecificerade varianten är vanligast, men i specifika fall kan
så kallad »collapsing glomerulopathy« ses när åtminstone
en glomerulus i biopsin uppvisar kollaps. En cellulär variant av FSGS kan diagnostiseras när man finner endokapillär hypercellularitet. I vissa fall ses skleros hilusnära i
Bytt adress?
För er som önskar föreningens mejl utskick och tidningen Dialäsen
är det viktigt att ni skickar eventuella ändringar av mejl samt postadress till: [email protected]
Mer information om
Svensk Njurmedicinsk Förening
finner du på:
www.njur.se
DIALÄSEN 4.2011
Britta Hylander,
Ordförande i Svensk Njurmedicinsk Förening
FAKTA
Agnes Fogo fick sin grundutbildning i Oslo, senare i USA
i Chattanooga och Vanderbilt
University Medical School. Efter sin specialistutbildning till
patolog har hon varit engagerad i utbildning i njurpatologi
och har även utvecklat nya undervisningstekniker inom området. Hon upprätthåller en rad
prestigefyllda positioner i amerikanska arbetsgrupper, som
engagerar sig i skilda aspekter på njurpatologi, har skrivit flera läroböcker och innehar ett antal internationella hedersuppdrag. Hon
är nu John L. Shapiro professor i patologi, professor i medicin och
pediatrik och verksamhetschef för njurpatologilaboratoriet vid Vanderbilt University Medical Center i Nashville.
13
NYHETER
Natursköna RoslagsDialysen invigd
I maj invigdes dialysavdelningen i Norrtälje officiellt, men
redan i februari togs de första dialyspatienterna emot på nyöppnade RoslagsDialysen. Mottagningen i Norrtälje har varit efterlängtad i många år. Många av våra patienter har åkt
långt flera gånger i veckan till Danderyd för att få sin dialysbehandling. Nu får de betydligt närmare och förhoppningsvis också en bättre kvalitet på sin tid utanför dialysen.
RoslagsDialysen är belägen i ett naturskönt område inom
Campus Roslagen i Norrtälje. Mottagningen är en satellitenhet till njurmedicinska kliniken vid Danderyds sjukhus. Dialysmottagningen har 12 behandlingsplatser vilket möjliggör regelbunden dialysbehandling för cirka 20-30 patienter.
Utöver detta kommer gästdialysverksamhet att bedrivas,
som är mycket efterfrågat i Stockholmsregionen.
– Våra patienter får hemodialysbehandling regelbundet
3-6 gånger i veckan. Det blir mellan 150-260 behandlingar
per år. Därför är det viktigt att dialyserna kan utföras i en
trivsam miljö som främjar livskvaliteten. Vi hoppas kunna
Personalen är från vänster, främre raden: Caroline Karlsson, Ida
Ivarsson, Anna Djupman, Magdalena Ivarsson, Jessica Franzen,
Merja Lindström. Bakre Raden: Anna Bond, Elisabeth Björklund,
Kristina Bjersander, Anita Sparrings-Persson, Lisa Holmberg.
En av våra patienter Sven Wiman, klipper bandet.
förstärka friskfaktorerna genom att verksamheten är förlagd utanför sedvanlig sjukhusmiljö. Patienter som utför
sina behandlingar själva kommer också att kunna få tillgång till dialyslokalen dygnet runt genom eget passerkort.
Åtta sjuksköterskor och en biträdande chefsjuksköterska arbetar på mottagningen dagtid måndag till och med
lördag. Eftersom Roslagen är en populär plats att tillbringa
sommaren på har vi fått många förfrågningar om gästdialys under sommaren. Vår ambition är att tillmötesgå dessa
önskningar. Och välkomna hit på studiebesök!
Text Magdalena Ivarsson, Biträdande chefsjuksköterska,
RoslagsDialysen. [email protected]
Uppsala bjöd till regionmöte
Akademiska sjukhusets transplantationsenhet arrangerade i april Vårmöte för medarbetare inom regionen.
Nyheter presenterades och pågående arbeten uppdaterades
Lars Bäckman, Gunnar Tufveson och Alireza Biglarnia transplantationskirurger på Akademiska sjukhuset.
14
och diskuterades. Bland annat så berättade Magnus Sundblom och Alireza Biglarnia om samarbetet kring obesitaskirurgi för blivande transplantationspatienter. Övervikt kan
utgöra hinder för transplantation och strategier för att bemästra detta presenterades.
MALTX studien, uppföljningsprojekt av maligniter hos
transplanterade patienter och om samarbetet med hudkliniken talade Vivan Hellström om. Amir Sedigh presenterade
utvecklingen av organpreservation det vill säga omhändertagandet av organ efter donation och Bengt von Zur-Mühlen
sammanställde status och nyheter bland generika.
Text Pia Lundström
DIALÄSEN 4.2011
KRÖNIKA
PER ÅKE ZILLÉN | PATIENT
PR för ett bättre begrepp
B
egreppet »PR-kost«, proteinreducerad kost, är väldigt inrotat – och väldigt begränsande. Alternativet
»LPK«, lågproteinkost, är inte bättre. Genom den ensidiga fixeringen på enbart reduktion av proteinintaget
riskerar bägge begreppen att leda tanken fel – och därmed
också handlingen, både för njurvårdens personal och för
oss patienter.
För närvarande finns inget läkemedel, ingen kombination av läkemedel och ingen metod för att återskapa en genom sjukdom förlorad njurfunktion. Det finns heller ingen
metod eller kombination av läkemedel som säkert och bestående förmår stoppa progressionen av en kronisk njursjukdom. Enbart läkemedel räcker inte – tråkigt men sant.
Men, en fullvärdig »njursviktskost« är så mycket mer
än proteinreduktion.
En samtidig och rätt kraftig ökning av energiintaget är
en av förutsättningarna för att bromsa-behandlingen ska
fungera och få avsedd effekt. Det här pratas det alldeles för
lite om – den nödvändiga ökningen av energin hamnar i
skuggan av »PR«.
Att ÖKA intaget av energi – med energitätare mat och
större mängd – är dessutom för många njursviktiga betydligt svårare än att minska på proteinet, inte minst beroende på dålig aptit och illamående. Dessutom kan den
nödvändiga eller önskvärda ökningen av energiintaget
vara betydande, eftersom många patienter – på grund
av symtomen – successivt dragit ner på sitt totala intag
Det andra benet, som den bromsande behandlingen
av mat och energi. Vissa patienter
står på, är kosten. Den mat, som en
kan därför, till och med, behöva förnjursviktig patient äter, kan på ett
»Flytta begreppen
dubbla sitt energiintag. »PR« skymför behandlingen och hälsan positivt
»PR-kost« och »LPK« in i
mer sikten för denna väl så viktiga
sätt samverka med medicineringen –
det historiska arkivet«
del av behandlingen.
men den kan lika gärna motverka elNjursviktskosten har också en rad
ler till och med eliminera de avsedda
andra funktioner, till exempel det med sjunkande funkeffekterna av olika mediciner. Sammansättningen av den
tion tilltagande behovet av tillskott av de essentiella amienskilda patientens kost kan, med andra ord, vara avgönosyrorna (Aminess). Vidare samspelar en väl avvägd samrande för utfallet av behandlingen. Vad patienten äter och
mansättning av patientens kost med medicineringen för
dricker är därför en viktig del av hela behandlingen.
att på olika sätt hålla kroppen i så bra fysiologisk balans,
Den informerade patientens logiska slutsats är därför:
som möjligt. Detta gäller inte minst de svåra utmaningar
Bara medicinering stoppar inte sjukdomens framfart,
när det gäller kosten, som njursviktiga diabetiker brottas
men chanserna ökar med en på olika sätt anpassad kost –
med varje dag.
en specialkomponerad »njursviktskost«.
En sådan »njursviktskost«, inkluderande en reduktion av
Sammanfattningsvis känns det angeläget att nu flytta
proteinintaget, anses ha många fördelar. Den bidrar till att:
begreppen »PR-kost« och »LPK« in i det historiska arkivet.
•lindra symtomen, vilket gör att patienten kan äta
Genom sin ensidiga betoning av endast en aspekt är bebättre och mer,
greppen vilseledande för alla berörda och nedvärderar
•minska belastningen på njurarnas fortsatt fungerade
därmed kostens betydelse. Även begreppet »kostbehanddelar,
ling« bör gå samma väg, då njursviktskosten är en integre• minska proteinurin/albuminurin,
rad del av behandlingen och inte fristående.
• förbättra ämnesomsättningen,
Vad njursviktiga behöver är en väl sammansatt »njur• minska medicineringen,
sviktskost«, som stöder HELA behandlingen – och HELA
• fördröja eller undvika behov av njurersättning
människan.
•Den aktiverar patienten och ger patienten en känsla av
kontroll
Per Åke Zillén
• Den erbjuder närstående en aktiv roll i behandlingen
[email protected]
DIALÄSEN 4.2011
15
Bakterie kan ge skydd mot ­
KATETERINFEK
I en avhandling från Malmö högskola visar ett nytt fynd att substanser från bakterien
Pseudomonas aeruginosa får den på peritonealdialyskatetrar ofta förekommande bakterien Staphylococcus epidermidis att lossna från ytor. Detta skulle i framtiden kunna
utnyttjas för att minska antalet infektioner i samband med peritonealdialys.
Då peritonealdialyskatetern opereras in i patienten
får bakterier en ny möjlig väg in i bukhålan, och oftast är
det hudbakterier som tar sig in, till exempel Staphylococcus
epidermidis. Då bakterier har tagit sig in i bukhålan kan de
fästa till kateterytan och bilda en så kallad biofilm, det vill
säga bakterier som lever fastsittande på ytor, och ge upphov
till bukhinneinflammationer. S. epidermidis är den vanligaste bakterien som orsakar bukhinneinflammationer hos
Figur 1
peritonealdialyspatienter. Bukhinneinflammationer uppkommer i snitt cirka en gång vartannat år hos dessa patienter och leder i några procent av fallen till döden. Vanligare
är att bukhinnan bildar ärrvävnad vilket tvingar fram en
övergång till hemodialys, då en ärrad bukhinna inte ger tillräcklig dialys.
Problemet med mikrobiella biofilmer
Mikrobiella biofilmer består alltså av bakterier som lever på
ytor. Ofta är bakterierna inkapslade i ett slem som de själva
producerar och det kan bestå av till exempel polysackarider, proteiner och DNA och skyddar bland annat bakterierna mot människans immunförsvar. Enligt »National Institute of Health«, USA, orsakar biofilmer mer än 80 procent
av alla mikrobiella infektioner i människan och kan till exempel hittas vid öroninflammationer, kroniska sår, i lungorna hos cystisk fibros-patienter samt i samband med olika
implantat, till exempel peritonealdialyskatetrar och ortopediska implantat. Dessutom är bakterierna i en biofilm ofta
ganska antibiotikaresistenta, vilket kan göra dem svårbehandlade. Dessa faktorer gör det viktigt för oss att hitta nya
sätt att eliminera biofilmer.
Syftet med vårt arbete har varit att få fram kunskap som
bidrar till en bättre förståelse av biofilm-relaterade infektioner i bukhålan, för att därigenom kunna reducera antalet
bukhinneinflammationer hos peritonealdialyspatienter.
Bakterier måste inte ge upphov till
­infektionssymptom
Effekt av extracellulära produkter från P. aeruginosa på
S. epidermidis biofilmer. S. epidermidis odlades i en biofilm
under 20 timmar (kontroll) och utsattes därefter för extracellulära produkter från P. aeruginosa under en timme (test).
Detta fick S. epidermidis att släppa från ytan.
16
I en klinisk studie studerades förekomsten av bakterier på
15 katetrar uttagna på grund av njurtransplantation, dvs.
från patienter utan kliniska symptom på infektioner. Att
inte ha några infektionssymptom betydde dock inte att katetern var fri från bakterier, och på 12 av dessa 15 katetrar
hittade vi bakterier. Mängden bakterier var dock ganska liten, men bakterierna var huvudsakligen vid liv och upp till
DIALÄSEN 4.2011
TIONER
fem olika arter hittades på samma kateter. Även om förekomsten av bakterier på katetern kan utgöra en framtida
risk för utvecklingen av en bukhinneinflammation verkade
det som om bakterierna och immunförsvaret hade uppnått
en balans, där de fungerade tillsammans. Bakterierna som
hittades var generellt vanliga hudbakterier, som i normala
fall på huden är harmlösa. De vanligast förekommande bakterierna var S. epidermidis och Propionibacterium acnes,
en anaerob bakterie som inte är en speciellt vanlig orsak till
bukhinneinflammation.
Biofilmer av Pseudomonas aeruginosa och
Staphylococcus epidermidis
Pseudomonas aeruginosa är en annan bakterie som frekvent ger upphov till bukhinneinflammationer, ofta svårläkta sådana som innebär att katetern måste tas ur patienten. För att studera interaktioner mellan P. aeruginosa och
S. epidermidis odlades de tillsammans i en biofilm och då
upptäcktes något intressant, nämligen att P. aeruginosa tog
över och konkurrerade ut S. epidermidis från ytan. Vi undersökte flera olika bakteriestammar från båda arter och
kunde se effekten för alla stammar, även om den varierade
lite i storlek. Nu ville vi veta om effekten berodde på de levande Pseudomonas-bakterierna, eller om det berodde på
något ämne som Pseudomonas producerade och som S. epidermidis reagerade på.
Hur man får S. epidermidis att släppa från ytor
Vi samlade in alla extracellulära ämnen, det vill säga ämnen
som bakterier producerar men spottar ut i omgivningen, som
P. aeruginosa producerade genom att ta bort cellerna från
en biofilm som fått växa till. Denna cellfria P. aeruginosa-lösning hälldes på S. epidermidis-biofilmer och då kunde vi se
att vi fortfarande hade kvar vår effekt som fick S. epidermidis att släppa från ytan och kunde konstatera att effekten berodde på en extracellulär produkt, se figur 1.
DIALÄSEN 4.2011
Maria Pihl
Efter att ha fraktionerat de extracellulära produkterna
som P. aeruginosa producerade såg vi att den fraktion som
hade störst förmåga att få S. epidermidis att lossna från
ytan var rik på polysackarider, det vill säga socker. Ämnet som får S. epidermidis att lossna från ytor är inte exakt
identifierad än, men det skulle alltså kunna vara ett socker.
Framtida tillämpningar
I framtiden vill vi rena fram ämnet och identifiera det och
även undersöka dess potentiella effekt på andra bakterier
än S. epidermidis. Om ämnet inte är skadligt för våra egna
celler skulle man förhoppningsvis kunna använda det för
att förhindra biofilmbildning på peritonealdialyskatetrar
och därmed minska antalet infektioner hos peritonealdialyspatienter. Det skulle även finnas möjlighet att använda
ämnet på andra typer av implantat.
Text: Maria Pihl, Malmö Högskola,
E-post: [email protected]
http://dspace.mah.se/bitstream/handle/2043/11561/2043_11561%20
Pihl%20MUEP.pdf?sequence=1
17
Varför Fosrenol ?
®
Effekten av Fosrenol möjliggör
en långvarig fosfatkontroll
®
1, 2
Fosrenol har upp till
6 års säkerhetsdata
®
1
Endast en tablett per måltid
3
Referenser: 1. Hutchison AJ et al. Nephron Clin Pract 2008; 110(1); c15-c23. 2. Hutchison AJ et al. Nephron Clin Pract 2006; 102:
c61-c71. 3. FOSRENOL Summary of Product Characteristics.
Indikation: Fosrenol® är indicerat som fosfatbindare för kontroll av hyperfosfatemi hos patienter med kronisk njursvikt i hemodialys eller
CAPD. Fosrenol® är också indicerat hos vuxna patienter med kronisk njursjukdom, vilka inte står på dialys, med serumfosfatnivåer ≥1,78
mmol/l, hos vilka enbart en kost med lågt fosfatinnehåll inte är tillräckligt för att kontrollera fosfatnivåerna. Fosrenol® finns som tuggtabletter 500 mg, 750 mg och 1000 mg. Förpackningsstorlek 90 st. VO3AE03. RX. F. Senast översyn av SPC: 2011-06-21.
För övrig information och priser: www.fass.se
To be as brave as the people we help
Ökad professionalism i vården med
CASE-SEMINARIER
På Dialysavdelningen, vid njurkliniken på Skånes universitetssjukhus Lund, har varje patient en patientansvarig läkare (PAL) och en omvårdnadsansvarig sjuksköterska (OAS).
Den grundläggande idén med OAS-/PAL-systemet är att
patienten alltid ska veta vem hon/han kan vända sig till när
det gäller den långsiktiga planeringen. Man kan också se
det som att varje OAS och PAL tagit på sig ett särskilt ansvar
för att vi på dialysavdelningen ska leva upp till njurkliniken
i Lunds vision:
»Vi vill möjliggöra för njursjuka att leva ett rikt och oberoende liv genom professionell och individualiserad medicinsk vård och omvårdnad.«
När Marie Nykvist blev avdelningschef på Dialysavdelningen 2009 hade hon som ambition att tydliggöra OAS-rollen. Tillsammans med medicinskt ledningsansvarig läkare,
Ulla Lund, och biträdande avdelningschef, Martin Hagman,
har mycket arbete lagts ner på att utveckla omvårdnaden
och det medicinska omhändertagandet av de kroniskt njursjuka – allt i enlighet med njurklinikens vision.
Patient och OAS träffar regelbundet PAL för rond där allt
DIALÄSEN 4.2011
som rör patientens vård på kort och lång sikt tas upp. Ronderna är värdefulla tillfällen för patienten att få träffa sin
läkare. Sjuksköterskorna, som träffar patienten oftare än läkaren, spelar en mycket viktig roll vid dessa tillfällen. För
att stärka sjuksköterskorna i det dagliga beslutsfattandet
om omvårdnaden av de kroniskt njursjuka fanns därför ett
behov av utvecklingsaktiviteter i någon form.
Professionalism i vården – i mötet med
­patienter och medarbetare
Med den rubriken bjuds sjuksköterskor in till seminarieserier med syfte att handleda dem till professionellt agerande
i vardagliga omvårdnadssituationer. Så här står det i inbjudan till case-seminarierna:
»Utmärkande för oss professionella är att vi utöver att
vara väl insatta i vårt ämnes- och verksamhetsområde kan
balansera värderingar, förhållningssätt, etiska principer
och juridiska aspekter. Vi sätter patienters behov och intressen framför våra egna. Inom vårt område med kroniskt
sjuka personer kan det vara en särskild utmaning att ut19
Martin Hagman
För att stärka sjuksköterskorna i det
dagliga omvårdnadsarbetet med de kroniskt
njursjuka har man på Dialysavdelningen
i Lund startat seminarieserier med den så
­kallade casemetodiken. Syftet är att handleda sjuksköterskor till ett professionellt
­agerande i vardagliga omvårdnadssituationer.
veckla en vård som ger patienter möjlighet till hög grad av
självständighet.«
Casemetodik
Gruppen
Det är inte bra att vara en för stor grupp under seminarierna och därför har deltagarantalet begränsats till åtta. Fyra
sjuksköterskor deltar i varje seminarieserie, förutom cheferna, medicinskt ledningsansvarig och seminarieledaren.
Det är av stor betydelse att ha närmsta chef med vid varje
­seminarietillfälle. I en serie ingår fem seminarier under
cirka tio veckor och sedan starten våren 2010 har vi hittills
hunnit med sex serier. Målsättningen är att alla dialysavdelningens cirka 50 sjuksköterskor förr eller senare ska ha deltagit i en seminarieserie.
Vid sammansättningen av en case-grupp försöker vi skapa
en bra blandning av kompetens, erfarenhet och ålder. I inledningen av en seminarieserie presenterar sig handledaren
för deltagarna och alla andra för varandra. Trots att de flesta
oftast redan känner varandra sedan tidigare är det värdefullt att låta alla få uttala sig om sig själv, sin roll som sjuksköterska, varför de intresserar sig för just njurmedicin och
dialys och vad som håller dem kvar inom specialområdet.
Seminarieledaren klargör också vad som gäller angående
gruppens integritet. Det ska vara ett öppet samtalsklimat
där ingen ska behöva vara orolig för att lösryckta delar av
Martin Hagman
Under seminarierna arbetar vi utifrån casemetodik under
ledning av Charlotte Egidius. Casemetoden började utvecklas på Harvarduniversitetet i USA under tidigt 1900-tal. Det
är en pedagogisk metod som utgår från fallbeskrivningar
där deltagarnas egen kompetens och erfarenhet ska vara
drivkraften i lärandet.
Seminarieledaren Charlotte Egidius skrev under sin magisterutbildning i utbildningsvetenskap på Malmö högskola uppsatsen Casemetod för lärande och reflektion i arbetet och har arbetat med många grupper inom sjukvården
under flera år. I sin uppsats har hon, utifrån litteratur och
egna erfarenheter, dragit följande slutsatser om vilka positiva effekter som casearbetet ger:
• Träning i problemlösnings- och analysförmåga
•Träning i kommunikation, beslutsfattande och argumentation för olika ställningstaganden
• Stimulans till kritiskt och självständigt tänkande
• Träning i att skilja på tyckande och vetande
•Träning i att tolerera alternativa sätt att tolka en situation och agera i den
•Uppmuntran till att ta ansvar för eget lärande och kunskapssökande
•Möjligheter att leva sig in i andras sätt att uppleva och
uppfatta
•Individuell kompetensutveckling och utveckling av gemensamt lärande där olika deltagares kunskaper, erfarenheter och ståndpunkter tas tillvara
•Integrering av empiri och teori, praktiskt handlande och
annat vetande.
20
DIALÄSEN 4.2011
samtalen blir använda utanför dess ursprungliga kontext,
det vill säga att tankarna ska få flöda fritt utan att man ska
behöva stå till svars i efterhand.
Analys
Vid varje seminarium presenteras ett case som någon av deltagarna förberett. Vår ambition är att det aktuella caset ska gälla
en patient vars PAL och OAS är närvarande. Caset kan vara
uppbyggt kring en specifik situation eller händelse men även
om ett återkommande problem eller mönster som upprepas.
Efter att caset presenterats ställs eventuella följdfrågor
på texten och vissa förtydliganden kan behöva göras. Problemet kan vara mer eller mindre tydligt formulerat i framställningen och vid behov kommer gruppen gemensamt
fram till en problemformulering.
För att strukturera analysen av ett case använder Charlotte Egidius ett tankeschema för analys av patientfall enligt en modell som hon själv har arbetat fram. Tankeschemat är en grafisk uppställning av all information som
analysen genererar och ritas upp på en stor whiteboard av
seminarieledaren.
Under analysen kommer ibland frågor upp som någon eller alla i gruppen får i uppgift att söka svaret på och som
följs upp vid nästa seminarietillfälle. Det kan handla om
allt från att läsa in sig på ett läkemedels biverkningar till
att ta reda på vad till exempel begreppet spegelneuroner betyder. En annan uppgift kan vara att läsa ett antal kapitel i
den av oss numera flitigt använda boken, Det kognitiva samtalet i vården av Giacomo d’Elia.
Ett case
Följande case förbereddes och presenterades av den aktuella
patientens OAS eftersom hon upplevde att det fanns mycket
i patientens livssituation, både fysiskt och psykiskt, som påverkade patientens tillstånd. Med hänsyn till patientens integritet är uppgifterna modifierade.
Analysen av detta case kom i första hand att handla om
hur man skulle kunna undvika patientens panikångestattacker och hantera hennes oro under dialysbehandling utan
att behöva ge ångestdämpande läkemedel eftersom de ofta
har dålig effekt i låg dos och orsakar lågt blodtryck i hög
dos. Någon i gruppen hade en upplevelse av att man genom
samtal kunde avleda patienten från att drabbas av ångestattacker. Flera i gruppen kände att de av ren omtanke ofta började fråga henne hur det känns och vad hon upplever som
jobbigt och ångestfyllt. Om man istället skulle prata om positivt laddade samtalsämnen så kanske ångesten under dialysbehandlingen kunde lindras, trodde man. Detta blev ett av
de beslut som togs för att försöka undvika ångestattacker under dialysbehandlingen. Dessutom skulle den ansvariga sjuksköterskan återkomma regelbundet under behandlingen för
att småprata, även när patienten inte var orolig, så att hon
skulle känna sig trygg och uppmärksammad.
DIALÄSEN 4.2011
CASE: Dialyspatient med oro och ångest
43-årig kvinna med kronisk glomerulonefrit. Dialys-debut
på 80-talet i sitt hemland. Flyttade till Sverige -96, transplanterad -99 och sedan åter i dialys -06. Övriga sjukdomar: epilepsi, ångestepisoder och nedstämdhet.
Dialys 4,5 timmar fyra gånger per vecka. Känner sig ensam, har inga vänner. Kontakt med släktingar via internet.
Mår psykiskt dåligt bland annat på grund av att hennes
syster blivit avvisad till hemlandet efter tre års asylsökande
i Sverige. Tar antidepressiva läkemedel och har vid ett flertal tillfällen sökt hjälp på psykakuten. Kontakt med kurator
på njurkliniken.
Dialysvardagen präglas ofta av oro och panikångestattacker. Panikångesten gör henne ibland medvetandesänkt,
ibland ligger hon och stönar och ojar sig vilket upplevs
som störande av andra patienter. Dessutom finns en komplex smärtproblematik med smärta/värk från huvud/axlar,
revben/rygg, mellangärdet och benen. Patienten börjar få
allt svårare att gå och blir mer och mer beroende av hjälp.
OAS:en fick med sig nya infallsvinklar på flera av de problem
hon ställs inför dagligen och när hon provade de nya idéerna
märkte hon att de fungerade. Det blev tydligt att vi sjuksköterskor många gånger bidragit till att utlösa patientens ångest genom vår egen oro och samtalston. Åtgärden kan verka enkel
till sin karaktär men i detta komplexa patientfall var det nödvändigt att först grundligt analysera hela patientens problembild för att komma fram till någon lösning.
Text: Martin Hagman, biträdande avdelningschef, Dialysavdelningen, Skånes universitetssjukhus, Lund.
E-post: [email protected]
Sammanfattning
Case-seminarier på Dialysavdelningen SUS Lund är ett mycket värdefullt sätt att gemensamt hitta nya sätt att utveckla vården och bemötandet av de kroniskt njursjuka. Många sjuksköterskor kan vittna
om att de fått upp ögonen för helt nya lösningar på problem som de
ställs inför i sitt vardagliga arbete. Det har också varit nyttigt för cheferna och medicinskt ledningsansvarig läkare att förstå vilka problemställningar som sjuksköterskorna brottas med och dessutom en möjlighet att få vara med och stötta dem i de vardagliga ställningstaganden som ständigt måste göras i vården av de kroniskt njursjuka.
21
Stillar blodflödet
och har dessutom ett fördelaktigt pris
Används vid avslut av hemodialys
vid de tillfällen då blödningen är
svår att stoppa efter det att
nålarna avlägsnats. Nu använder
mer än hälften av alla Sveriges
dialyskliniker Stop Hemo,
blodstillande vadd, som är
både effektivt och
ekonomiskt.
Bra att veta om Stop Hemo, blodstillande vadd
Produktbeskrivning
Kalciumalginat, vilket är den verksamma komponenten i Stop
Hemo, blodstillande vadd, är en naturprodukt extraherad ur
havsalger.
Alginatets polysackaridstruktur är ett derivat av alginsyra
som finns hos vissa brunalger (stortare/ barkig fingertång, latin:
laminaria hyperborea).
Alginsyran omvandlas i samband med extraheringen till
lösligt natriumalginatsalt.
Natriumalginatsaltet omvandlas därefter till kalciumalginat i
form av olösliga mikrokristallinska fibrer.
Dessa fibrer utgör den verksamma komponenten i Stop
Hemo, blodstillande vadd.
Blodstillande egenskaper
Det kalcium som frigörs i såret aktiverar trombocyterna vilket
resulterar i en blodstillande effekt.
Alginatets struktur av mikrofibrer accelererar förloppet
genom att underlätta en aggregation av trombocyter vilka
sedan i samband med koagulationen kommer att fångas upp
av fibrinets finmaskiga nätverk.
Kalciumalginatet påskyndar kogulationen samtidigt som
mikrofibrerna skapar underlag för en förstärkt koagulationsbildning genom att ge fibrinnätet en starkare och bättre struktur.
För mer information gå in på www.stophemo.se
Finns på apotek.
Furukullen AB • Box 24073 • 104 50 Stockholm
SNSF
LENA ALEXANDERSSON
ORDFÖRANDE I SNSF
Att effektivisera njurmedicinsk vård
J
tens – att cheferna i sjukvården förses med kunskaper om
ag såg verkligen fram mot lite vårluft i början av
hur man bygger moderna, självförbättrande verksamheter
maj och jag kan påstå att det lockade lite extra med
med människan och patientflödena i centrum. Detta kal�en tur till västkusten. Den 8-10 maj var det dags för
las Lean Healthcare.
SNSF’s Njurmedicinska vårmöte och i år fick vi möjligheten att vara i ett härligt Göteborg. Ett mycket bra program
Någon månad efter vårmöte fann jag att ledningen på
hade skapats av arrangörsgruppen med tema »Nutidsinspidet sjukhus där jag jobbar tänker arbeta och titta mer på
ration och framtidsvisioner«. Jag och styrelsen vill ge vårt
sjukhusets flöden under hösten. En riktig utmaning men
stora tack till organisationskommittén i Göteborg för dessa
också otroligt spännande.
välarrangerade dagar.
Ni chefer som anmält er till
Tillsammans med den nya sty- »Efter hans föreläsning
Dialäsens chefsdagar, på Rånäs
relsen kommer jag arbeta med
­tänker jag dagligen på vilka
den 28-29 september, kommer att
framtida utmaningar såsom
hur Svensk Njurregister utveck- arbetsflöden vi har i vården.« träffa Magnus Lord och jag är rätt
övertygad om att många av er därlas och nästa vårmöte i Uppsala.
efter kommer fundera på hur ni ytterligare kan förbättra sysMina största funderingar och tankar finns just nu i hur man
temet för våra njurmedicinska patienter. Och kanske finns
på klinikerna skall göra vården ännu mer effektiv men samdet redan nu kliniker som arbetat enligt denna Lean metod?
tidigt behålla den patientsäkra vård som vi har idag. FundeI så fall vore jag och flera deltagare vid Chefsdagarna tackringarna har funnits där en tid men blev tydligare när jag
samma om du vid mötet kan delge oss dina erfarenheter.
lyssnade på Magnus Lord på vårmötet. Efter hans föreläsning tänker jag dagligen på vilka arbets»flöden« vi har i vårLena Alexandersson, [email protected]
den. Varför allt (i alla fall nästan allt) tar längre tid än vad
det borde göra. Här har både sjukvården och patienterna
Nationellt möte för njursviktskoordinatorer/-­
mycket att vinna på effektivitet. Dilemmat som Magnus sänjursviktssjuksköterskor
ger är att vi har ärvt ett föråldrat system som idag genereDen 17-18 november hälsar vi njursviktskoordinatorer/njursviktssjuksköterskor hjärtligt välkomna till möte i Stockholm. Vi kommer
rar långa ledtider och dåliga resultat, trots att personalen
att få höra Per-Anders Heedman, överläkare i Linköping och Astrid
gör sitt yttersta. Han menar att man kan utan överdrift säga
Seeberger, överläkare på Karolinska samt författare tala om »samtal
att vi har utmärkta medarbetare och världsledande utrustoch bemötande«. Därtill medverkar Helena Simonsson, dietist från
ning i ett uselt system.
Hässleholm, med kunskap i »mätning av nutritionsstatus«. Det komJag måste hålla med Magnus när han menar att utmaningen är att förbättra systemet. Men vad behövs för detta?
Jo, det är ett arbete som kräver stor energi och uthållighet
men ger medarbetarna större inflytande och utgår från »patientens väg« i sjukvården. Det som behövs är en ny kompe-
mer också att finnas tillfälle att diskutera och ventilera hur vår funktion och hur våra uppgifter utvecklas. Definitivt program kommer att
skickas ut med inbjudan senare i höst.
Mötesarrangörer; Sofia Holtsäter, njursviktskoordinator och Marja
Lundgren, njursviktskoordinator. Njurmedicin, Västerviks sjukhus.
Kontakt; [email protected]
Bli medlem i SNSF
SNSF:S STIPENDIUM
Bli medlem i Svensk Njurmedicinsk Sjuksköterskeförening.
Medlemsavgiften är för A-medlemmar (sjuksköterskor som
arbetar inom njursjukvården) och för B-medlemmar (övriga
intresserade) 200 SEK/år. Som medlem får man sitt eget
exemplar av tidningen Dialäsen.
• Avgiften sätts in på plusgirokonto 491 94 06-1
• Ange namn, adress, e-post, arbete t ex HD, PD,
avdelning eller mottagning samt yrkeskategori.
• Vid utebliven tidning eller ny adress kontakta Ewa Knutson,
e-post: [email protected]
Svensk Njurmedicinsk Sjuksköterskeförenings stipendium utlyses årligen. Medlem sedan minst två år kan söka stipendiet.
Stipendiesumman är 20 000 kronor
som kan fördelas på en eller flera sökande. Sista ansökningsdag är 1 april.
Stipendiet delas ut vid SNSF:s vårmöte. Stadgar och instruktioner för
ansökan finns på:
DIALÄSEN 4.2011
www.snsf.nu
23
AN-SWE-AMG-231-2011
Gustav III:s Boulevard 54, 169 27 Solna. 08 - 695 11 00. www.amgen.se
Enklare
än Aranesp ...
®
Aranesp® injektionspenna finns i ett antal styrkor för att ge dig
flexibilitet när du vill dosera mer sällan, till samma pris (AIP)
som förfylld spruta.
Den avancerade funktionen skyddar såväl sjukvårdspersonal
som patienter mot ofrivilliga stick, både före och efter injektion.
Aranesp® (darbepoetin alfa) Rxs Indikationer: Behandling av symtomgivande anemi hos vuxna och
barn med kronisk njursvikt (CRF). Behandling av symtomgivande anemi hos vuxna cancerpatienter med
icke-myeloida maligniteter som behandlas med kemoterapi. Förfyllda sprutor 10-500 µg samt förfyllda
injektionspennor 20, 40, 60, 80, 100, 150, 300 samt 500 µg.
Datum för översyn av produktresumén december 2010. För fullständig information vid förskrivning,
produktresumé och aktuella priser, se www.fass.se och www.tlv.se
SVENSK NJURMEDICINSK SJUKSKÖTERSKEFÖRENINGS VÅRMÖTE 2011
Bra sjukvård
KAN BLI BÄTTRE
Hur gör vi en bra njursjukvård ännu bättre?
Hur möter vi patienten och hur får vi bättre
flyt i vården? Angelägna frågor både i dag
och i framtiden som vi säkert alla ställer oss
så gott som dagligen. Frågorna belystes från
olika håll vid SNFS:s vårmöte i Göteborg under ett par soliga dagar i maj.
teknik«. Önskningar och ord som bådar gott för framtida svensk
sjukvård med hög medicinsk standard, men där vi som vårdarbetare ändå ofta känner att vi inte räcker till.
Nutidsinspiration och Framtidsvisioner löd rubriken
för mötet som innehöll många föredrag som anslöt till temat.
Inspiration till nästa patientmöte fick vi av Ulrika HöstereyUgander, specialist i klinisk psykologi och legitimerad psykoterapeut från Sahlgrenska universitetssjukhuset. Att samtala och
Redan vid invigningen av mötet väcktes dessa frågor då
informera är en konst. De »tre F:en« kan hjälpa oss att föra samBörje Haraldsson, professor i Njurmedicin, Sahlgrenska akatalet framåt. Vilka Förväntningar har patienten på samtalet,
demin och Sahlgrenska universitetssjukhuset, delade med sig
vilka Farhågor har patienten inför till exempel dialysbehandav sin önskelista för framtidens njursjukvård. Bland önskningling och vilka Föreställningar har patienten om sin sjukdom och
arna fanns att minska krångliga byråkratiska beslutsvägar, att
sin framtid. Ett välplanerat samtal och lyhördhet för patientens
stimulera kreativitet och flexibilitet bland medarbetarna, att
tankar och känslor bär oss framåt i kontakten. Börja lyssna reta vara på vars och ens kompetens på bästa sätt och genom ett
dan från början, lyssna så länge det finns något att lyssna till.
tillåtande arbetsklimat stimulera till ökat ansvar samt att preTänk aldrig på vad du ska säga innan patienten tystnat. Tål att
miera det patientnära arbetet. Dagen efter vid den formella öppdet blir tyst en stund. Detta var några av de råd vi fick.
ningen av mötet hälsades vi välkomna av Jan Eriksson, sjukhusFlera föredrag berörde patientutbildning och patientens
direktör vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, med orden »det
roll i vårdteamet. Ett av dem hölls av Maria Ageborg och Brittkrävs så mycket mer för den goda vården än biomarkörer och
Louise­ Allenius från HD-mottagningen
på Kungsholmsdialysen, Karolinska universitetssjukhuset. Med tio års erfarenhet
av utbildning av hemhemodialys-patienter berättade de om sina framgångsfakVinnare av SNSF’s pris för bästa poster var Pia Johansson, Charlotta Ahlin och
torer. Liksom Hösterey-Ugander ställde
­Kristina Svennerstam, Karolinska universitets­sjukhus för postern »Gemensam
de lyssnandet i fokus. Första veckan av di­övervakningsdokumentation – en väg till ökad patientsäkerhet«.
alysutbildningen ägnas främst åt att låta
Postervinnare 2011
26
DIALÄSEN 4.2011
SNSF nya styrelse, Frida Fondelius , Lena
Alexandersson, Cecilia Sundqvist, Christina
Börjesson
lin (Kristina Sven-
son och Charlotte Ah
Postervinnare; Pia Johans
en)
nerstram saknas på bild
Ulrika Höst
, Petra Szentes, Monica Rådström och Ulla
erey-Ugand
er och Maria
nne Carlberg
Ola Samulesson
Magnus Lord
DIALÄSEN 4.2011
Holm
ra Eyre och Anna Bjerklund
Per Åke Zillén med dietisterna Sint
27
SVENSK NJURMEDICINSK SJUKSKÖTERSKEFÖRENINGS VÅRMÖTE 2011
SNSFs stipendium 2011
Svensk Njurmedicinsk Sjuksköterskeförening gav 20 000 kronor till
Utbildningsgruppen inom SNSF, Ulla Holm och Pia Johansson Karolinska universitetssjukhuset, Susanne Lidén Skaraborgs sjukhus,
Magnus Lindberg Gävle sjukhus/Uppsala universitet/Högskolan i
Gävle och Kerstin Lundström Landegren, Danderyds sjukhus AB.
Gruppen har sammanställt en kompetensbeskrivning för sjuksköterskor verksamma inom njurmedicin. I samarbete med Svensk Sjuksköterskeförening har de gjort en beskrivning av sjuksköterskans kompetensbehov och genom att använda den så kallade Delphi-metoden
har de inkluderat sjuksköterskor från hela landet för att bedöma relevansen i innehållet. SNSF:s stipendium 2011 tilldelas utbildningsgruppen för att de i år ska kunna resa till EDTNA:s konferens i Slovenien där de fått sitt abstract godkänt för en muntlig presentation.
patienten­ berätta sin historia, tala om sitt liv, sina problem
och sin sociala ­situation. Med andra ord att börja där patienten är. Först därefter börjar själva undervisningen i dialyskunskap. Framgång är att ge redskap så att patienten kan ta kontroll över hela sin situation, när patienten känner sig trygg med
behandlingen hemma och att det är han/hon som styr sina dialyser och inte tvärtom. Per-Åke Zillén, föreläsare och skrivande
njurpatient samt tandläkare, berättade om hur han tagit kontroll över sin situation, »no decisions about me without me«. Det
är tänkvärt för oss vårdarbetare som dagligen talar med patienter om att ta sina tabletter rätt, äta rätt och leva rätt, att av årets
8 760 timmar tillbringar patienten några få timmar i sjukvården. Resten av tiden är patienten inte patient, utan precis som
vi alla upptagen av livet som pågår, där bromsandet av njursvikt
ska finna sin naturliga plats. Zillén deltog också tillsammans
med dietisterna Sintra Eyre, Sahlgrenska universitetssjukhuset
och Anna Bjerklund, Södra Älvsborgs sjukhus, i en diskussion
runt proteinreducerad kost (PR-kost). Diskussionen visade tydligt hur olika syn som finns på kostbehandling vid njursvikt. Benämningen PR-kost togs upp, vilka känslor skapar orden proteinreducerad eller proteinfattig kost och det diskuterades livligt
om njursviktskost skulle vara en positivare och mer korrekt benämning. Idag ges många kostråd till njurpatienten som inte
nödvändigtvis innebär proteinreduktion. Kostbehandling är en
åtgärd som ger patienten ökad kontroll över sin situation och
ger dessutom närstående en praktisk möjlighet att delta.
Att säkerställa kvalitet och goda resultat av vården kan
ske på olika sätt. Hur den transplanterade patienten följer ordinerad medicinering diskuterades av Annette Lennerling,
patientkoordinator och medicine doktor vid Transplantationscentrum, Sahlgrenska universitetssjukhuset. Det är ett
känt faktum att många inte tar sina mediciner som ordinerat, kallat non-adherence (NA). NA kan orsakas av till exempel glömska, biverkningar av läkemedel, komplicerade be28
handlingsregimer och sociala problem, liksom patientens
inställning och attityd till sjukdom och behandling. Ett sakta
stigande serum-kreatinin kan vara ett tecken på NA. Varje patient bör följas avseende riskfaktorer för NA, få bekräftelse
och förståelse, ges individuellt anpassad information och
stöd, men även i grupp få hjälp att hantera problemet. Uppföljning av följsamhet till given ordination kan göras med
hjälp av så kallad triangulering, patientens egenrapport, en
klinisk bedömning samt mätning av läkemedelskoncentrationer. På www.transplant360.com finns en verktygslåda som
stöd till patienten.
En okritisk tilltro till auktoriteter är sanningens värsta fiende, lär Albert Einstein ha sagt. Ola Samuelsson, docent och överläkare vid Njurmedicin, Sahlgrenska universitetssjukhuset citerade Einstein då han berättade om Health
Technology Assessment (HTA). HTA är en metod för utvärdering av metoder och tekniker i sjukvården. Många tekniker
och metoder har införts på tämligen ovetenskapliga grunder,
där en opinion av olika intressenter drivit fram införandet.
HTA syftar till ett ordnat införande där patientens nytta liksom ekonomi beaktas. I en systematisk granskning värderas
effekter i form av patientnytta och patientrisker, etiska aspekter, organisatoriska aspekter liksom ekonomi. Mer information om HTA finns på www.sahlgrenska.se/SU/Forskning/
HTA-centrum
Börje Haraldsson och Jan Eriksson inledde mötet med sina
framtidsvisioner för sjukvården. Magnus Lord, Leanstrateg,
läkare och civilingenjör anknöt som avslutande föreläsare
till detta och berättade att Framtidens sjukvård byggs runt
människan. Dagens sjukvårdssystem bygger på en industrimodell avsedd för massproduktion, där budgeten är målet i
varje enskild verksamhet. Det skapar långa ledtider och kan
ge dåliga resultat, trots att personalen gör sitt yttersta. Så fort
man inte ger patienten det han/hon behöver skapas nya behov som måste tas om hand. Med ett system där man i stället
ser på patientflöden i sjukvården, med målet att göra saker i
rätt tid, kan vården bli både bättre och mer kostnadseffektiv
menade Lord. Men det räcker inte att titta på flöden, för en bestående förändring måste även ett självförbättrande system
byggas med personalen som aktiva deltagare. Ett paradigmskifte som detta kräver mycket engagemang och arbete och
tar många år, avslutade Lord.
Nästa år träffas vi i Uppsala den 13-15 maj.
Text Ellinor Broms
Foto Pia Lundström
DIALÄSEN 4.2011
Eporatio® (epoetin theta) upp till 63%
lägre pris jämfört med NeoRecormon®1
Eporatio har genomgått ett omfattande kliniskt
prövningsprogram med nästan 2000 individer.
Läkemedlet är godkänt för både subkutan och
intravenös administrering.
Eporatio rekommenderas av VG-regionen
I deras motivering kan man läsa ”En nyhet
är att vi i år rekommenderar Eporatio (epoetin
theta) som erytropoietinpreparat vid renal anemi.
Eporatio … faller ut lägst i pris och kan dessutom
förvaras sju dagar i rumstemperatur.“2
Vill du veta mer om Eporatio?
Beställ vår faktabroschyr ”Eporatio i
korthet” och vår innehållsrika
patientbroschyr genom att
skicka e-post till [email protected]
www.teva.se
Eporatio (Epoetin theta, rekombinant humant erytropoietin), förfyllda sprutor 1000, 2000, 3000, 4000, 5000, 10 000, 20 000 och 30 000 IE. Receptbelagt läkemedel. Indikationer: Behandling av symtomatisk anemi
associerad med kronisk njursvikt hos vuxna patienter och behandling av symtomatisk anemi hos vuxna cancerpatienter med icke myeloida maligniteter som behandlas med kemoterapi. Datum för översyn av produktresumé 2010-03-11. Ingår i förmånssystemet. Se www.fass.se för fullständig förskrivningsinformation inkl. pris. 1 AUP augusti 2011. Prisskillnad per spruta 29-63% i jämförbara styrkor (1000, 2000, 3000, 4000, 5000,
10 000, 20 000, 30 000). 2 REKlistan Info, Västra Götalandsregionen, januari 2011.
Superfisialisering
En behandlingsmetode ved
dypt liggende fistelvene
Superfisialisering er en kirugisk teknikk for
å redde dyptliggende fistelvener, som er vanskelige å kanylere. Metoden kan føre til flere
AVF (autolog arteriovenøs fistel) og ­begrense
bruk av AVG (arteriovenøst graf) og hemodialysekateter.
Antallet pasienter med kronisk nyresvikt og behov for hemodialyse øker. Hemodialyse forutsetter en permanent vaskulær tilgang, enten med AVF, AVG eller sentralvenøst dialysekateter. En autolog AVF er anerkjent som beste blodtilgang
for hemodialysepasienter.
En begrensning med AVF er at en betydelig andel ikke utvikles tilstrekkelig for å kunne brukes til hemodialyse. Dette kan
skyldes i utgangspunktet uegnede blodkarl i armen, som for
eksempel uttalt aterosklerose eller meget slanke vener. Slike
forhold kan ha bakgrunn i en stadig eldre pasientgruppe med
nyresvikt, ofte med høy komorbiditet og kardiovaskulære risikofaktorer som diabetes mellitus og hypertensjon.
En autolog fistel har en bedre langtidsprognose (long-term
patency) og er mindre utsatt for trombose enn et graft (AVG).
Fordeler med AVG er at det ikke trengs modningstid, og et
graft er ofte lett å punktere. Men infeksjons- og trombosefare
er større sammenlignet med autolog AVF.
Hos noen pasienter med autolog AVF ligger fistelvenen
dypt i det subkutane vevet, oftest hos overvektige pasienter.
Dette kan føre til at venen er vanskelig å kanylere, og feilstikking kan forårsake smerter, hematomer og engstelse hos pasienten. Som konsekvens av dette blir det iblant nødvendig
med innleggelse av HD-kateter, med økt risiko for komplikasjoner som følge.
Ved kanyleringsvansker, eller ved en klinisk undersøkelse
allerede før oppstart av dialyse, kan man ha mistanke om
en dypt liggende fistelvene. På Lillehammer anvendes ultralyd doppler for nærmere kartlegging: venens forløp, kaliber,
side­grener og mål av nøyaktig avstand mellom vene og hud.
Prioritert rekkefølge i internasjonale retningslinjer er:
1. arteriovenøs fistel på underarm (arterie radialis-vene
cephalica)
2. arteriovenøs fistel på overarm (arterie brachialisvene cephalica)
Når valg 1 og 2 ikke er mulig kan man velge enten:
3. arteriovenøst graft (AVG) eller
4. transponert overarmsfistel (arterie brachialis-vene
basilica)
Minst mulig skal brukes
5. sentraltvenøst kateter
30
DIALÄSEN 4.2011
Det fins to muligheter når det gjelder superfisialisering:
1. anleggelse fistel og samtidig superfisialisering i en
seanse
2. anleggelse fistel og i en senere seanse super­
fisialisering (etter 4 uker)
Mona Halstensen
Mulige komplikasjoner som kan opptre etter en
­super­fisialisering er:
1. Tidlige komplikasjoner: infeksjon og blødning
2. Sene komplikasjoner: stenose og trombose
Dyptliggende fistelven kan vare vanskelige å kanylere
Fistelvenen, enten lokalisert på under- eller overarm, kan
flyttes kirurgisk til en mer overfladisk lokalisasjon ved frigjøring, mobilisering og løfting. Inngrepet fører altså til en fistelvene, som er lettere tilgjengelig for kanylering. På den måten kan en problematisk AV-fistel »reddes«. Superfisialisering
er en kirurgisk teknikk som hittil har vært lite brukt i Norge.
Det foreligger nå flere rapporter i litteraturen om vellykket
superfisialisering. Som alternativ er det også rapportert om
mulighet for å fjerne overliggende fettvev (»lipectomy«­ og
­»liposuction«).
Tre uker etter superfisialiseringen startes kanyleringen på
AVF. Hvis pasienten allerede har begynt med hemodialyse før
superfisialisering av fistelen, kan man anvende en-nålsdialyse direkt etter superfisialiseringen. Nålen settes distalt på
fistelvenen: første del etter anastomosen ligger for det meste
overfladisk. En-nålsdialyse er en mindre effektive behandling
og det kan hende at pasienten må få ekstra behandlinger i perioden fram til det kan anvendes to nåler.
På vårt sykehus (Sykehuset Innlandet, Hamar/Lillehammer) er inngrepet hittil blitt utført hos seks pasienter, hos
fem pasienter i to trinn og hos en pasient i en seanse.
Alle hadde dypt liggende fistelvene (avstand til hud 8-18
mm), fire på overarm og to på underarm. For tre av pasientene var det betydelige kanyleringsvansker, mens tre pasienter ble operert før oppstart av dialyse på fistelen. En pasient
har enda ikke begynt med hemodialyse.
Alle de seks gjennomførte prosedyrene var teknisk vellykket og kanylering har siden vært problemfri. Hos en pasient
ble det med ultralyd postoperativt påvist en knekkdannelse
på venen, som ble vellykket behandlet med PTA. Ut fra våre
erfaringer og litteratur har inngrepet få komplikasjoner, og
det antas at det kan foreligge økende behov for superfisialisering.
Ønsker man å lese litt mer om superfisialiseringsteknikken så følger her nede noen henvisninger til litteratur.
Text: Pim Benschop, avdelingssykepleier dialyseavdeling Sykehus
Innlandet Lillehammer. Jan Edenberg, radiolog Sykehus Innlandet Lillehammer. Sven Ros Mathisen, karkirurg Sykehus Innlandet Hamar.
DIALÄSEN 4.2011
FAKTA Kirurgisk teknikk
Venen friprepareres i sin helhet. Grener ligeres. Venen mobiliseres.
Man skal unngå stramming/spenning ved anastomosen eller knekk
ved vena axillaris. Subkutant fett tas og syres sammen på undersiden
av venen. Det lages en nisje inn under hudkanten på cirka 5 mm dybde på begge sider i hele lengderetning. Diatermi anvendes og man
lager en liten lomme på hver side av hudkanten. Hudkantene trekkes
sammen subkutant og sutureres.
Antibiotikaprofylaxe: Cephalothin 2 gram ganger 2, med 3 timers
mellomrom.
Antitromboseprofylaxe: Fragmin 5000 IE, 2 timers postoperativt.
Referenser
Beathard GA. Creating an arteriovenous fistula for hemodialysis.
UpToDate online 18.3 30.09.2010
Bourquelot P, Tawakol JB, Gaudric J, et al. Lipectomy as a new approach to secundary procedure superficialization of direct autogenous forearm radial-cephalic arteriovenous access for hemodialysis.
J Vasc Surg 2009; 50:369-74
Bronder CM, Cull DL, Kuper SG, Carsten CG, Kalbaugh CA, Cass A,
Watkins T, Taylor SM. Fistula elevation procedure: experience with
295 consecutive cases during a 7-year period. J Am Coll Surg 2008
May; 206 (5): 1076-81; discussion 1081-2. Epub 2008 Mar 24.
Francis DM, Lu Y, Robertson AJ, Millar RJ, Amy J. Two-stage brachiobasilic arteriovenous fistula for chronic haemodialysis access. ANZ
J Surg 2007 Mar; 77(3):150-5
Ochoa DA, Mitchell RE, Jenning WC. Liposuction over a shielded arteriovenous fistula for hemodialysis access maturation. J Vasc Access 2010; 11: 69-71
Rebecca A, Krochmal D, Chapital A, et al. Arteriovenous Fistula/Graft
Salvage Using Suction Assisted Lipectomy.
htpp://www.scvs.Vascularweb.org/SCVS_Contribution_Pages/Abstracts/2009/p23.html
Stoikes N, Nezakatgoo N, Fischer P, Bahr M, Magnotti L. Salvage of
inaccessible arteriovenous fistulas in obese patients: a review of
132 brachiobasilic fistulas. Am Surg 2009 Aug; 75 (8): 705-9; discussion 709.
31
En spennende
medisinsk historie
I 1971 flyttet vi inn i vårt nybygde sykehus i
Ålesund. Medisinsk avdeling fikk 80 senger,
pluss 10 akuttsenger, poliklinikk og dialyseavdeling. Det gikk ikke lang tid før avdelingen var i full drift, og nye stillinger for leger og sykepleiere ble utlyst.
Ett år eller to etter innvielsen av avdelingen, fikk vi innlagt
en pasient til utredning. Pasienten hadde tidligere vært innlagt på grunn av forsinket pubertet, men senere fikk han flere
barn. Pasienten hadde også vært innlagt for eggehvite i urinen, fikk den gang diagnosen kronisk nyrebetennelse. Han
hadde også hatt periodevis febris rheumatica-lignende episoder. Pasienten ble nå innlagt i vår nye avdeling til ny gjennomgang. Denne gangen gikk vi grundig til verks. Det var
påvist eggehvite i urinen, vi kunne også se sylindre og Malteserkors-lignende krystaller i urinsedimentet. Ved klinisk
gjennomgang la vi merke til at pasienten hadde et noe spesielt ansikt med tykke lepper og lett hevelse i ansiktet, det
var fristende å kalle det akromegaloid. Videre la vi merke til
at pasienten hadde et eksantem bestående av telangiektasilignende ekskresenser som ikke lot seg anemisere. Vi kunne
finne elementer av denne type flere steder men mest samlet
rundt »badebukseregionen«. Han hadde lette hevelser rundt
anklene. Øyenundersøkelsen viste varikøse vener, slyngede
arterier i øyenbunnen og noe utvisket grense mellom cornea og sclera med enkelte punktformige fordunklinger perifert i cornea. Vi fikk omsider tatt en perkutan nyrebiopsi.
Til vår store overraskelse viste denne rikelig med store lipidmakrofager med nedslag av lipider i intima i arteriene. Hud-
Reagensstickor
Besök www.herbahealth.se
Nordiatrans 40thCongress
Lund
9-10 March 2012 Theme: Nordic Vision
Deadlines: Abstract Submission: 1 October 2011
Application Grants: 20 January 2012
Early Registration: 20 January 2012
www.nordiatrans.org
• Acid Test-Citrosteril mäter pH i dialysat
• Blodläcksticka
• RenalCheckPX– Dialox© (Peroxidtest)
• WaterCheck2 – Klor (0,1mg/liter) kontroll efter RO.  
Krav i SLS.
• WaterSoft– Vattenhårdhet
Reagensstickorna förvaras i rums­temperatur. Enkelt handhavande.
Analyserna ger svar inom 1/2 minut.
Reagensstickorna för klor, peroxid och citronsyra används för resttest efter desinfektion av dialysapparater och vattenrenare.
Blodläckstickan reagerar på ­hemoglobin 0,1 mg/dL och albumin 10 mg/dL. Den
detekterar blod och proteinläckage i dialysfiltret.
WaterSoft används för kontroll av avhärdare för RO.
Herbahealth, Norrholmsv. 250, 132 31 Saltsjö-Boo, Sverige
Tel: +46-8-715 75 05 Fax: +46-8-715 75 55 Mobil: +46-707-37 39 01
E-post: [email protected] www.herbahealth.se
32
DIALÄSEN 4.2011
Alpha-galactosidase är enzymet som saknas helt eller delvis vid Fabrys sjukdom
lesjonene viste også lipidlignende nedslag, særlig i de små arterienes endotel.
Det er vel ikke overraskende å si at disse funnene satte tankene i gang hos avdelingens leger. Etter en del undersøkelser i
større medisinske verker og konsultasjoner hos eldre leger med
større erfaring enn vår, ble vi stående ved at dette måtte dreie
seg om en arvelig sykdom som i litteraturen gikk under flere
navn, Fabry-Andersons sykdom eller angiokeratoma corporis
diffusum. Vi gikk så i gang med å undersøke pasientens slekt.
Hans mor hadde »kronisk nefritt«, sansynligvis var hun bærer
av det patologiske X-bundne genet. Hun døde av hjerteinfarct
70 år gammel. En bror av vår pasient hadde hatt lignende utslett som vår pasient, han døde av en trombose 30 år gammel.
Vi fant flere personer i slekten som vi verifiserte som mannlige
hemizygote og kvinnelige heterozygote bærere. I april 1976 ble
det avholdt et internordisk møte på Lillehammer, dette møtet
er senere blitt autorisert til å være det første møtet i De nordiske
nyredager. Jeg stilte opp med foredrag om denne slekten. I salen satt 23 svensker, en danske og 24 nordmenn. Dette er antagelig den første slekten med denne sykdommen som er blitt publisert i Norden. I 1979 ble slekten skriftlig publisert i Tidsskrift
for Den norske legeforening. Lenge etterpå påviste vi også en ny
familie med denne genetiske feilen.
Denne sykdommen er en lipidavleiringssykdom som er
bundet til X-kromosomet. Det vil si at menn med dette patologiske kromosomet blir hemizygote med sterk men variabel
penetrasjon. Kvinnene blir heterozygote bærere. Men også
kvinnene kan få kliniske symptomer men betydelig mindre
uttalt enn hos menn. Det alvorlige med denne tilstanden er
at den gir organsvikt i nyrer og nervevev men også betydelige
avleiringer i milt og lever.
På 1970-tallet hadde jeg kontakt med professor Desnick i New
York, men han kunne ikke gi noen råd behandlingsmessig. Det
DIALÄSEN 4.2011
Johannes Fabry (1860–1930)
ble å behandle symptomatisk. Vår første pasient ble senere nyretransplantert. Rundt år 2000 fikk vi vite at 2 firmaer kunne
framstille kommersielt enzymet alfa-galaktosidase, som disse
pasientene mangler. Nå behandles disse pasientene med enten
Fabrazym eller Replagal. Dette gies intravenøst med en til to
ukes mellomrom og har hatt god klinisk effekt. Sannsynligvis
vil organforandringene kunne gå i regress.
Vi har nå fått et kompetansesenter for denne sykdommen
ved universitetet i Bergen. Universitetet i Gøteborg har også
arbeidet mye med dette. En nøkkelperson i Sverige har vel
vært Jarl Ahlmén.
Text Alv J Skarbøvik, tidligere seksjons­
overlege ved Sentralsykehuset i Møre og
Romsdal i Ålesund.
Kontakt: [email protected]
SPRÅKRUTA norska-svenska
Arvelig
Avleiring
Dreie sig om
Forsinket
Hevelse
Innvielse
Milt
Nyrebetennelse
Sansynligvis
Til verks
Utslett
Vev
ärftlig
avlagring
röra sig om
försenad
svullnad
invigning
mjälte
njurinflammation
sannolikt
till väga
utslag
vävnad
33
MTFD
GUNNAR MALMSTRÖM
Risker med patienters användande av
elektrisk utrustning under dialysbehandling
A
nders Hedvall och Sofia Nordgren, studenter från Kungliga Tekniska Högskolan, har under
våren gjort ett examensarbete på Danderyds sjukhus AB. De har undersökt vilka risker det finns med att använda vardagsteknik under hemodialysbehandling med
fokus på användning av bärbara datorer.
Tidigare material i ämnet rekommenderar en restriktiv hållning till patienters användande av vardagsteknik
vid dialysbehandling vilka även DS nuvarande regler följer; vardagsteknik i patientens närområde får inte vara
nätansluten. Då det finns en efterfrågan på användandet
av vardagsteknik hos dialyspatienter finns ett behov av en
utredning kring vilka riklinjer och säkerhetsregler som
En dialyspatient genomgår vanskall gälla.
ligtvis tre till fem dialysbehandlingar »Dialyspatienter måste med
I dagsläget finns nämligen inte
per vecka, där varje dialysbehandling ­andra ord spendera mycket tid
någon välfungerande metod för den
berörda personalen att ta del av eltar fyra till fem timmar. Dialyspatienpå sjukhusets dialysavdelning
ter måste med andra ord spendera
säkerhetsreglerna vilket kan leda
och vill därför ibland ha tilltill att de i praktiken inte efterlevs.
mycket tid på sjukhusets dialysavdelgång till teknisk utrustning för
ning och vill därför ibland ha tillgång
Vid ett tillfälle per år får nya sjukarbete och underhållning«
sköterskor genomgå elsäkerhetsuttill teknisk utrustning för arbete och
underhållning. Exempel på denna tekbildning, det är dock en mer överniska utrustning är mobiltelefoner, bärbara datorer (med
gripande kurs som inte fokuserar på läckströmsrisker.
Om någon sjuksköterska skulle missa kurstillfället måste
eller utan internetuppkoppling; läs- och surfplattor inkluderade), portabla musikspelare, DVD spelare och TV-appahon/han invänta utbildningstillfället till nästa år. Efterrater (framöver används samlingsnamnet vardagsteknik
som sjuksköterskans kunskaperna är viktiga för patientens säkerhet efterfrågas nu ett utbildningskoncept på DS
för dessa). Den här sortens apparatur är idag tillåten för aninterna datornätverk.
vändning av dialyspatienterna på Danderyds sjukhus AB
(DS) dialysavdelning i viss utsträckning. Men ingen större
Anders Hedvall och Sofia Nordgrens slutsats är att
undersökning har gjorts om elsäkerhetsriskerna kring
bärbara datorer kan användas av hemodialyspatienter i
detta. Framförallt finns det en säkerhetsrisk för patienter
behandling om de används med batteridrift. Under hösmed central dialyskateter (CDK) då eventuella läckströmten 2011 introduceras ett utbildningsprogram i elsäkermar som leds in i detta område kan orsaka skador.
het för dialyspersonal på Danderyds sjukhus ABs utbildningsplattform Ping Pong. Det är en interaktiv utbildning
Fakta Läckströmsmätningar våren
som personalen studerar framför datorn.
En presentation av examensarbetet kommer att ingå i
2011 på Danderyds sjukhus AB:
Nordiatransprogrammet
och Vårmötesprogrammet 2012.
Läckströmsmätningar gjordes på bärbara datorer eftersom det är
den utrustning av de som går under benämningen vardagsteknik
som löper störst risk att leverera höga läckströmmar.
Läckströmsmätningarna genomfördes med ett flertal datorer
från olika tillverkare och med varierande ålder. Undersöka datorer
återfinns alla i intervallet 73,9-141 µA vid enkelt feltillstånd och
45,3-77,3 µA vid normaltillstånd. Detta innebär att alla de testade
datorerna underskrider nivåerna för B-klassning, vars övre gräns
är 100 µA vid normaltillstånd och 500 µA vid enkelfelstillstånd,
och detta oavsett om datorerna är certifierade enlig IEC 60601-1
eller inte. Dialysmaskiner har också B-klassning.
Av Anders Hedvall och Sofia Nordgren
34
Gunnar Malmström, ordförande i Medicin Teknisk Förening Dialys
Vill du bli medlem i MTFD?
Betala då medlemsavgiften och aktivera ditt medlemskap
genom att fylla i dina kontaktuppgifter på vår hemsida
www.mtfd.se.
Medlemskapet innebär att man får ett brett kontaktnät
med »dialysingenjörer« i Sverige.
Dessutom får du tidningen Dialäsen. Se mer information
om att bli medlem: www.mtfd.se
DIALÄSEN 4.2011
Digital Center AB
En vision som har blivit verklighet
Din totalleverantör
Er enda totalleverantör av produkter, tjänster och behandlingar inom
njurmedicin och dialys.
Fresenius Medical Care Sverige AB · Djupdalsvägen 1 · S-192 51 Sollentuna · Tel +46 (0) 8-594 77 600 · Fax +46 (0) 8-594 77 620 · Epost [email protected]
www.fmc-ag.se
Chad Ehlers
Viktigt att besöka
tandläkaren
både före och efter transplantation
36
DIALÄSEN 4.2011
Ett av de stora genombrotten inom ­medicinen under 1900-talet var ­möjligheten att ­
ersätta icke-­fungerande ­organ som njure, lever, hjärta, lunga ­eller ­bukspottkörtel ­genom
att ­transplantera in ett friskt ­organ. Eftersom ­infektioner fortfarande är den ­viktigaste
orsaken till att en ­transplantation ­misslyckas, ­kommer ­behovet av tand­behandling av
­mottagare att öka i takt med att ­transplantationer blir allt vanligare.
God munhälsa ökar vår förmåga att tala, le, känna lukter,
smaka, vidröra, tugga, svälja samt uttrycka våra känslor genom olika ansiktsuttryck. Munhälsan är därför en viktig del
av vårt dagliga liv. Enligt Världshälsoorganisationen WHO
»innebär god munhälsa att vara fri från kronisk mun- och
ansiktssmärta, mun- eller strupcancer, munsår, medfödda
defekter som läpp- eller gomspalt, sjukdomar i tandköttet,
tandröta, tandförluster och andra sjukdomar eller problem
som drabbar munhålan. Risken för sjukdomar i munhålan
ökar bland annat genom ohälsosam diet, tobaksanvändning,
alkoholmissbruk och dålig munhygien«.
I Norden är det i dag rutin att undersöka om de som ska bli
transplanterade har några kroniska infektioner. Internationellt sker däremot inte någon motsvarande utvärdering av
patienternas tandstatus före transplantation.
Tanken att förhållandena i munhålan kan påverka förlopp
på andra håll i kroppen är inte ny. Redan 1891 publicerade
W.D.Miller en artikel med titeln The Human Mouth as a focus of infection (Munnen som centrum för infektioner hos
människa). Han hävdade att mikroorganismer från munnen
spelar en roll när sjukdomar utvecklas på platser långt från
munhålan, till exempel hjärnabscesser och lungsjukdomar
likaväl som infektionssjukdomar i kretsloppet.
I dag är undersökningar om sambanden mellan sjukdomar
i munhålan och resten av kroppen ett snabbt växande forskningsfält. Vid Institutionen för mun- och käksjukdomar på
Helsingfors universitetssjukhus får alla kandidater för njureller levertransplantationer genomgå en granskning innan
de sätts upp på väntelistan. Två studier pågår om förhållandet i munhålan hos dessa patienter. En del av resultaten presenteras i denna artikel.
Munhålans mikroflora är rik och unik. Över 100 olika arDIALÄSEN 4.2011
ter av mikrober lever i
tandsten, munslem, tandköttsfickor och på tungan
och de bildar en biofilm. I
en frisk munhåla dominerar aeroba coccibakterier.
Vid kroniska infektioner
i munhålan ökar antalet
anaeroba gramnegativa Allvarliga frätskador på tänderna
bakterier och när förhål- hos njursjuk diabetiker.
landena ändras kan de orsaka allvarliga infektioner. Infektioner från dental focus är
opportunistiska infektioner från den normala floran där få
bakterier dominerar.
Tandbehandling före transplantation bör inkludera
en utvärdering av munhåla och tänder, röntgen samt identifiering av eventuella infektionshärdar. Innan något organ
transplanteras bör alla potentiella källor till akut eller kronisk tandinfektion elimineras. Detta innebär ofta att tänder
med olika typer av infektioner måste dras ut. Kariesangrepp
ska lagas och tandlossning ska behandlas. Tandköttsinflammation ska behandlas genom att tandläkaren rengör och tar
bort tandsten och bakterier runt tandfästet så att inflammationen försvinner och djupa tandköttsfickor återgår till sitt
normala djup. Patienten får instruktion hur han/hon ska
sköta sin munhygien. Patienten måste ha antibiotikaprofylax (amoxillin 2 g) cirka en timme före tandvården.
Det är flera saker man måste tänka på innan tandbehandling inleds. Patienter med mycket långt gången leversjukdom kan drabbas av kraftiga blödningar efter tandutdragning eller tandköttsbehandling eftersom levern inte längre
37
»Efter en organtransplantation
behöver patienten antibiotikaprofylax före tandvård.«
producerar tillräckliga mängder blodlevrande ämnen.
­Patienter som ska genomgå organtransplantation äter vanligen flera olika slags mediciner som kan innehålla antikoagulantia, betablockerare, kalciumblockerare och diuretika.
Dessa mediciner kan ge bieffekter som xerostomi och tandköttsöverväxt.
Det finns inga karakteristiska symptom eller tecken på
njursjukdom i munhålan. Beroende på ålder när njursjukdomen har visat sig kan patienten ha fått utvecklingsstörningar i tänderna. Vidare kan förändringar i benstrukturen
ses på käkröntgen. Om njursjuka patienter ofta drabbas av
kräkningar, kan detta ge erosion på tänderna. Erosionen orsakas av den sura magsaften som mjukar upp ytan på tandemaljen och kan leda till frätskador. Alltför låg salivbildning
kan uppstå hos HD-patienter. Tandinfektioner har rapporterats vara utbredda hos dialyspatienter.
Efter organtransplantation bör tandbehandling undvikas
under minst 3-6 månader utom i akutfall där behandlingen
i så fall måste utföras på sjukhus. Sedan transplantatet har
stabiliserats, kan patienten behandlas på vanliga tandläkarmottagningar.
Efter en organtransplantation behöver patienten antibiotikaprofylax före tandvård. Den immundämpande medicineringen
hindrar transplantatet från rejektion men har samtidigt många
bieffekter. Cyclosporin A-orsakad gingival överväxt noteras hos
25-30 procent av patienterna med sådan medicinering. Andra
riskfaktorer för detta är dos, samtidig användning av kalciumblockerare samt genetisk predisposition. Patienter med organtransplantat löper också större risk för paradontit (tandlossning), candida infektioner (jästinfektioner) och cancer.
Vi har studerat munhåle- och salivparametrar hos kroniskt njursjuka diabetiker och icke-diabetiker i predialysfas.
Målet med vår studie var att analysera flöde och biokemisk
sammansättning hos saliven med hypotesen att diabetiker
och icke-diabetiker skulle ha olika profil. Diabetikerna intog
statistiskt signifikant fler mediciner per dag och hade fler
följdsjukdomar än de icke-diabetiska patienterna. Det stimulerade salivflödet var statistiskt signifikant lägre och salivens IgA var högre hos diabetikerna. Vår studie visade att
kronisk njursjukdom tillsammans med diabetes kan leda till
minskad salivutsöndring och förändring av salivens proteinsammansättning. Därför kan njursjuka diabetiker löpa högre risk att drabbas av munhåle- och tandsjukdomar än ickediabetiska patienter (1, 2).
38
Njurtransplanterad patient med allvarlig gingival överväxt före och
efter behandling.
Vi kan sammanfattningsvis konstatera att fler studier behövs för att ge oss säkra data att utveckla standardiserade metoder för tandbehandling före och efter transplantation.
Text: Hellevi Ruokonen, D.D.S, Ph.D, M.Sc
(Dental Sciences). Specialist i Periodontology,
Department of Oral and Maxillofacial Diseases,
Helsinki University Central Hospital
Översättning och bearbetning: Sören Winge,
vetenskapsjournalist.
Referenser
1. Vesterinen M, Ruokonen H, Levio T, Honkanen A-M, Honkanen E.
Kari K, Lindqvist C, Meurman JH. Oral health and dental treatment of
patients with renal disease. Quintessence Int 2007; 38:211-219
2. Vesterinen M, Ruokonen H, Furuholm J, Honkanen E, Meurmann
JH. Oral health in predialysis patients with emphasis on diabetic
nephropathy. Clin Oral Investig 2011; 15: 99-104
DIALÄSEN 4.2011
Renvela® (sevelamerkarbonat):
Indikation.
Renvela är indicerat för behandling av hyperfosfatemi hos vuxna patienter med kronisk
njursjukdom med serumfosfor ≥1,78 mmol/l och som inte får dialys samt för kontroll av
hyperfosfatemi hos vuxna dialyspatienter som får hemodialys eller peritonealdialys.1
>30% färre GI-biverkningar jämfört med Renagel®.2
Renvela®
samt som 2,4 g pulverpåse.1
Bromsar Förkalkning jämfört med kalcium.3,4,5,6
Förbättrad Överlevnad jämfört med kalcium.7,8,9
NNT 4.10
Produktresume. 2J. Delmez et al. Clinical Nephrology 2007;68(6):386-391. 3Asmus H. et al. Nephrol. Dial. Transplant.
splant. 20(8): 1653-1661 (2005). 4Chertow G. M et al. American Journal
Jouurnal of Nephrology. 2003;23:307-314.
2003;23:
23:3
307-3
7-314. 5Block GA et
al. Kidney international 2005;68:1815-24. 6Russo D et al KI 2007:72;1255-1261. 7Block GA et al. Kidney international
ational 2007;71(5)438-41. 8Suki WN et al. Kidney
Kidnney Int 2007;72(9):1130-1137.
2007;72(9):1
1130-1137.
7 9Borzecki AM et al. Clin Pharma and Thera
2007;32:617-624. 10Taylor MJ et al. Curr med Res 2008;24(2):601-608.
1
Renvela (sevelamerkarbonat), Filmdragerad tablett 800 mg, och pulver till oral suspension 2,4 g, Rx, F,ATC-kod: V03AE02 Indikation: Indicerat för kontroll av hyperfosfatemi hos vuxna dialyspatienter som får hemodialys eller peritonealdialys.
kalciumtillskott, 1,25-dihydroxivitamin D3 eller en av dess analoger för att kontrollera utvecklingen av renal skelettsjukdom. Produktresumé uppdaterad: 2010-09-09. För ytterligare information se www.fass.se. Nordic 43.02.11 / mars 2011
Nordiatrans styrelse från årsmötet i mars 2011; Marjo Karppinen, Christina Tinggaard, Madeleine Nilsson, Charlotte Marcuslund ­Larsen,
Lizett Ljungqvist, Ulla Sandholm, Berit Skog, Lone Kulöy och Dorte Inekci.
Det är vi som är Nordiatrans styrelse
Ordförande
Madeleine Nilsson
[email protected]
Barnsjuksköterska Drottning Silvias Barnoch Ungdomssjukhus, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg. Arbetar som
sektionsledare. Fil dr, disputerade 2010
med avhandlingen »The Perceived Threat
of the Risk of Graft Rejection among Organ Transplant Recipients«. Invald i styrelsen 2005 och ordförande sedan 2008.
Vice ordförande
Lone Kulöy
[email protected]
Sykepleier, jobber som personalleder ved
barnevernsinstitusjonen Tiltak for ungdom – Agder. Innvalgt i styret 2008, viceordførende siden 2009.
Sekreterare
Christina Tinggaard
[email protected]
Specialistsjuksköterska Transplantationscentrum, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg. Arbetar som specialistsjuksköterska. Fil mag 2011. Invald i styrelsen
2008. Tidigare redaktör 2004-2008.
40
Vice sekreterare
Ulla Sandholm
[email protected]
Barnsjuksköterska på Barnkliniken, vid
Helsingfors universitets centralsjukhus.
Arbetar på mottagningen för transplanterade barn och som peritonealdialysskötare. Invald i styrelsen 2008.
Kassör Sverige
Lizett Ljungqvist
[email protected]
Sjuksköterska, Transplantationscentrum,
Sahlgrenska Universitessjukhuset, Göteborg. Arbetar som mottagningssköterska
på transplantationsmottagningen. Invald
i styrelsen 2010.
Huvudkassör
Berit Skog
[email protected]
Sykehuset i Vestfold, Tønsberg. Spesialsykepleier i sykepleie til pasienter med nyresykdom. Arbeider på dialyseavdelingen
og ved poliklinikk for nyresykdommer.
Valgt inn i styret i 2006.
Kassör Finland
Marjo Karppinen
[email protected]
Sygeplejerske på Nefrologiska kliniken,
Dialysundervisningscentrum, Peritonealdialysen i Helsingfors. Valgt i styrelsen
i 2011.
Kassör Danmark
Charlotte Marcuslund Larsen
[email protected]
Afdelingssygeplejerske på Frederiksberg
Hospital hæmodialyseafsnit P og PLC, som
er satellitafdelinger til Rigshospitalet i København. Valgt i styrelsen i 2007.
Styrelsemedlem
Dorte Inekci
[email protected]
Nefrologisk klinik P sengeafsnit 3131/2,
Rigshospitalet København. Arbejder som
assisterende afdelingssygeplejerske i
sengeafsnit med speciale i Peritonealdialyse og almen nefrologi. Diplom i ledelse,
skrevet speciale om »det mellemmenneskelige møde«. Invald i styrelsen 2011.
DIALÄSEN 4.2011
NORDIATRANS
madeleine nilsson | ordförande i nordiatrans
Nordic Vision!
N
ordiatrans namn var initialt »Förening För Nordisk Dialys och Transplantationspersonal«, men döptes år 2002 om till Nordiatrans. År 1972 hölls det
första mötet som innebar starten för Nordiatrans och det
är med glädje vi fyrtio år senare förlägger kongressen till
Lund där Nordiatrans första möte hölls. Sannolikt kommer det under kongressen ske tillbakablickar på dessa 40
år, men styrelsen vill i samband med denna jubileumskongress gärna blicka framåt och därför är temat för kongres-
sen »Nordic Vision«. Framstående föreläsare är inbjudna för
att föreläsa om ­visioner inom sina specialiteter. Du finner
det preliminära vetenskapliga programmet på vår hemsida
www.nordiatrans.org
Varmt välkomna till Nordiatrans 40:e kongress!
Madeleine Nilsson
Ordförande Nordiatrans, [email protected]
Kulturkrockar, kemi och kommunikation
D
Colin Moon
en internationellt kända kommunikationsexperten och gurun Colin Moon ger en inblick i hur vi från
de nordiska länderna se oss själva och även
hur resten av världen ser på oss. För även om
vi kanske tror att vi är någorlunda normala,
så betraktas människor i Norden ofta som lite
lustiga lätt förvirrade och ibland till och med
ganska konstiga. Det finns några intressanta
kulturella skillnader mellan de nordiska länderna som kan leda till missförstånd, frustration och ibland skratt. Lyssna på Colin Moons
underhållande föreläsning där han knäcker
den nordiska koden och analyserar vad som
gör oss så speciella.
Nyfiken på Nordiatrans?
Nordiatrans är en nordisk förening som vill stimulera till utveckling, verka för ett utbyte av erfarenheter och ett ökat samarbete
mellan personal inom njurmedicin, dialys och transplantation
inom Norden. Föreningen är öppen för alla som är intresserade
av vården inom njurmedicin, dialys och transplantation. www.
nordiatrans.org
Vill du bli medlem i Nordiatrans? Det blir du genom att
­betala in medlemsavgiften till ditt lands kassör. Och har du frågor är Du välkommen att skicka ett mail till;
DIALÄSEN 4.2011
När
9-10 mars 2012
Var
Lund, Sverige
Preliminärt program,
Information & Registrering
www.nordiatrans.org
Deadlines
1 oktober 2011:
abstrakt föreläsning/poster
20 januari 2012:
tidig registrering
20 januari 2012:
ansökan stipendier
Sverige: Lizett Ljungqvist, [email protected].
Postgiro: 885768-2. Avgift 1 år: 200 kronor (SEK).
Avgift 3 år: 450 kronor (SEK)
Finland: Marjo Karppinen, [email protected]
Postgiro: 800014-02046172. Avgift 1 år: 20 Euro. Avgift 3 år: 45 Euro
Norge: Berit Skog, [email protected]
Postgiro: 0530-2721272. Avgift 1 år: 200 kronor (NOK).
Avgift 3 år: 450 kronor (NOK)
Danmark: Charlotte Larsen, [email protected]
Kontonummer: 2143 0381438309. Avgift 1 år: 200 kronor (DKK). ­Avgift
3 år: 450 kronor (DKK)
41
Zemplar nu
som
®
Nu introduceras Zemplar i ny beredningsform, kapsel 1 µg och 2 µg
Effektiv
Selektiv
Preventiv
SWE/108/27Apr2009
Indikationen omfattar CKD stadie 3, 4 och 5.
Zemplar kapsel är indicerat för profylax och behandling av sekundär
hyperparatyreoidism hos patienter med kronisk njurinsufficiens, (Stadie
3 och 4) och patienter med kronisk njursvikt (Stadie 5), som behandlas
med hemodialys eller peritoneal dialys.
Zemplar Kapsel: (A11CC07): Receptbelagt läkemedel. Profylax och behandling av sekundär hyperparatyreoidism hos
patienter med kronisk njurinsufficiens, (Stadie 3 och 4) och patienter med kronisk njursvikt (Stadie 5), som behandlas
med hemodialys eller peritoneal dialys. Pris: För aktuellt pris se www.fass.se. Senaste översyn av produktresume
2007-12-14. För dosering, kontraindikationer, varningar och försiktighet samt övrig information se www.fass.se
• Abbott Scandinavia AB • Box 509, 169 29 SOLNA • telefon 08-546 567 00
Nordiska Njurdagar 2011
De 31:a Nordiska Njurdagarna
arrangerades i år av Dansk
Nefrologisk Selskab och hade
­huvudtemat »New insights
in renal endocrinology«.
Mötet samlade omkring
400 deltagare och hölls i
det nybyggda Tivoli
Congress Centre, två
stenkast från det
äkta Tivoli.
Det nybyggda Tivoli Congress Center i Köpenhamn
Nya insikter inom
renal endokrinologi
Alla kongressdeltagare hade fritt inträde på Tivoli,
men det märktes inte på närvaron på föreläsningarna. Flera
­internationellt framstående föreläsare inom renal endokrinologi i vid bemärkelse gav utmärkta State of the art-föredrag inom sina specialområden. Även om mötet är bra för
fortsatt nordiskt nätverkande ger det inte någon helhetsbild
av nordisk njurforskning då endast 45 abstracts presenterades
under de tre dagarna.
Njurskador och njurprotektion
Jürgen Flöge (Aachen) talade om njurskador och reno­pro­
tektiva­ effekter av hormoner och tillväxtfaktorer av aktuellt intresse. Graden av interstitiell fibros korrelerar bäst till
DIALÄSEN 4.2011
njurfunktion. Även om histologin är densamma finns många
olika mekanismer hur fibros kan uppkomma. I djurexperiment har aldosteron starka profibrotiska effekter som kan
motverkas med RAAS-blockad. Vid experimentell diabetes­
nefropati ger behandling med spironolakton mindre nodulär­
glomeruloskleros än motsvarande behandling med losartan.
Betydelsen av proteinuri som mediator av njurskada är
mycket omdiskuterad. Experimentellt behövs komplement­
aktivering för att toxiska effekter av proteinuri ska uppkomma. Vid komplementaktivering av komplexet C5b-9 får
man tubulär skada. Komplementhämmare motverkar detta
och leder till minskad interstitiell fibros.
Tillväxtfaktorn PDGF (platelet derived growth factor) har
43
Nordiska Njurdagar 2011
betydelse för differentiering av mesangieceller vid utveckling av nefronet. PDGF finns i flera subtyper. Överslott eller
överexpression av en av dessa, PDGF-D, ökar IgA-syntes och
kan ge mesangiecellsproliferation. PDGF-C ger interstitiell
­fibros delvis genom aktivering av autoreaktiva T-celler.
Keith Hruska (Saint Louis) har ägnat många års forskning
åt BMP-7 (bone morphogenetic protein) som har stor betydelse för njurarnas tillväxt och differentiering. Experimentell brist på BMP-7 leder till njurhypoplasi och vid njurskada
minskar BMP-7-expression markant. BMP-7 är en potent hämmare av TGF-beta (transforming growth factor) som uppregleras vid njurskada av olika genes. BMP-7 behandling av försöksdjur ger hämning av TGF-beta och stoppar utveckling av
interstitiell fibros och glomeruloskleros. Hruska och medarbetare har publicerat uppseendeväckande försök där diabetesnefropati kan gå i regress vid BMP-7-behandling. Den kliniska utvecklingen av BMP-7 som läkemedel har bromsats
då oro för systemiska biverkningar finns. Särskilt effekter på
skelett och risken för ökad vaskulär kalcifiering har diskuterats, men Keith Hruska menar att BMP-7 istället hämmar vaskulär kalcifiering.
Anne-Lise Kamper (Köpenhamn), ordförande i dansk njurmedicinsk förening var kongresspresident och talade om
RAAS (renin-angiotensin-aldosteron-systemet). Det förenklade RAAS vi läser om i textböcker är nu beskrivet som ett
oerhört komplext system med ett antal olika angiotensin­
varianter, olika angiotensinreceptorer och nyligen har renin­
receptorer upptäckts i bland annat hjärtat och hjärnan. Nya
studier har modifierat synen på blockad av RAAS något, även
om förstaplatsen som hjärt- och njurprotektiv behandling
ännu är ohotad.
I den stora ROADMAP-studien (4447 patienter med typ-2
diabetes mellitus) hade AII-blockaren, olmesartan, förväntad
effekt genom att minska risken för utveckling av mikroalbuminuri vid typ-2 diabetes. En oväntad komplikation var ökad
kardiovaskulär mortalitet i olmesartangruppen, främst hos
dem med tidigare känd ischemisk hjärtsjukdom. Absoluta
risk­­ökningen var låg; en promille av patienterna i kontrollgruppen jämfört med sju promille i olmesartangruppen hade
en fatal­kardiovaskulär komplikation. Total mortalitet skiljde
sig inte signifikant (sju promille i kontrollgruppen jämfört
med tolv promille i olmesartangruppen, p=0,1). I en kommentar till artikeln diskuterades om behandlingen med olmesartan var för aggressiv då en hög dos användes (40 mg/dag).
En studie där man avslutat ACE-hämmarbehandling hos
patienter med avancerad dialysnära njursvikt har gett nytt
liv i frågan om målen för den renoprotektiva behandlingen
ska modifieras i detta sena sjukdomsstadium. I studien av
Ahmed och medarbetare medförde utsättning av ACE-hämmare förbättrad njurfunktion som bibehölls i flera år hos flertalet patienter. Studien, som är liten och inte randomiserad,
44
Anne-Lise Kamper
är ändå tankeväckande och väcker relevanta frågor för fortsatt forskning.
I en dubbelblind randomiserad studie av 351 dialyspatienter­
med hjärtsvikt lades telmisartan till övrig behandling. Alla patienterna hade vid studiestart ACE-hämmare och 60 procent
behandlades med betablockerare. Totalmortaliteten och kardiovaskulär mortalitet under treårsuppföljningen var signifikant lägre i telmisartangruppen (totalmortalitet 35 procent
jämfört med 54 procent i placebogruppen, kardio­vaskulär
mortalitet 30 procent jämfört med 44 procent). Studie­avbrott
på grund av hypotension var 16 procent i telmisartan- och
elva procent i placebogruppen.
Mineralmetabolism
Eduardo Slatopolsky (Saint Louis) diskuterade vitamin D-analoger, främst paricalcitol som experimentellt har specifika
antiparathyreoida effekter. I de kliniska jämförande studierna mot calcitriol är skillnaden inte lika tydlig och omdiskuterad, främst i Europa där behandling av dialyspatienter med paricalcitol ges i betydligt mindre omfattning än
i USA. På senare år har vitamin D’s och paricalcitols effekter på andra organ, till exempel hjärta och njure studerats
med ökande intresse. Paricalcitol har experimentellt visats
ha anti-fibrotiska effekter och i den nyligen publicerade VITAL-studien sågs en 30-procentig minskning av proteinuri
vid paricalcitol­behandling i tillägg till RAAS-blockad.
Makuto Kuro-O (Dallas) beskrev 1997 en mutation hos möss
som gav ett markant förtida åldrande och förkortad livslängd.
Genen kodade för ett protein som döptes till Klotho efter­den
grekiska gudinnan som spann livets tråd. Överexpression av
Klotho ökade livslängden hos möss. Senare studier visade att
Klotho samverkar med FGF-23 (fibroblast growth factor) och
att knockoutmöss för Klotho respektive FGF-23 får samma
DIALÄSEN 4.2011
Peter Stenvinkel
Makuto Kuro-O
Eduardo Slatopolsky
Jürgen Flöge
Rajiv Kumar
Bo Feldt-Rasmussen
rubbningar i fosfatomsättning, vaskulär kalcifiering och
förtida åldrande. Klotho kan dels sitta i cellmembranet där
det fungerar som en obligat co-receptor för FGF-23 och dels
i cirkulationen där det har flera främst fosfatreglerande effekter. Det finns andra FGF och Klotho, FGF-19 har gastrointestinala effekter och hämmar gallsyresekretion, FGF 21 har
effekter på lipolys i fettväv. Även dessa FGF behöver en co-receptor som benämns beta-Klotho. Medan FGF-23-nivåer ökar
vid sjunkande njurfunktion, minskar Klothonivåer successivt och njursvikt kan ses som ett tillstånd med Klothobrist.
Rajiv Kumar (Rochester) talade om fosfatoniner, hormoner som reglerar fosfatomsättningen. Förutom FGF-23 känner man till SFRP-4 (secreted frizzled-related protein-4), MEPE
(matrix extracellular phosphoglycoprotein) och FGF-7. De
DIALÄSEN 4.2011
kända fosfatoninerna verkar genom att öka fosfatutsöndringen i njurarna. Djurförsök har visat att högt fosfatinne­
håll i kosten känns av redan i tarmen och signal aktiverar
fosfatoninsystemen att öka fosfatutsöndringen. Exakt hur
signalen medieras är ännu oklart.
Cathy Shanahan (London) talade om mekanismer för vaskulär kalcifiering. Hon har förutom djurstudier använt kärlpreparat från barn med långvarig dialys för att studera kalcifieringsprocessen. Mediakalcifiering, som är vanlig vid
njursvikt är en reglerad process som liknar benmineralisering. Tidiga steg är bildning av vesikler i glattmuskelceller
som därefter undergår celldöd (apoptos) och stimulerar omgivande celler till att likna benbildande osteoblaster. Processen kan triggas av höga kalcium- och fosfatnivåer och låga
45
Nordiska Njurdagar 2011
Vid posterutställningen visade Susanne Ljungman sitt PD-arbete. Island deltog med flera bidrag, bland annat av Sirir Gunnarsson och
­Runolfur Palsson.
nivåer av kalcifieringshämmare såsom fetuin och MGP (matrix Gla-protein).
Metabolism
Peter Stenvinkel (Stockholm) talade om fettväv som endokrint
organ och adipokiner vid uremi. Fettväven kan sägas vara
kroppens största endokrina organ och utsöndrar en mängd
substanser som utgör ett komplext signalsystem till bl. a. hjärnan, hjärta och kärl, skelett och njurar. Vid njursvikt stiger de
mest studerade adipokinerna leptin och adiponektin. Leptin
har delvis pro-inflammatoriska egenskaper och tros ha betydelse för bland annat kärlsjukdom vid njursvikt. Adiponektin
har intressanta skyddande effekter bland annat har minskad
proteinuri setts vid djurexperiment med obesa möss. Vid avmagring har dock föreslagits att adiponektin har negativa effekter och bidrar till ökad muskelnedbrytning.
Ulla Feldt-Rasmussen (Köpenhamn) talade om problemen
att mäta och bedöma thyreoideafunktion vid kroniska sjukdomar. Rutinmetoderna för att mäta fritt T3 och T4 har dålig exakthet och ger ofta varierande och missvisande värden.
Totalhormonbestämningar är mer precisa men påverkas mer
av hypoproteinemi vid till exempel nefros och inflammation.
Bästa metoden är beräkning av fria T3- och T4 indices som bäst
skiljer thyreoideadysfunktion från så kallad »non-thyreoid illness«. Metoden är dock inte allmänt tillgänglig. Fortfarande är
TSH bästa screeningprovet, men vid marginella förhöjningar
är även TSH-värden svårtolkade och kan vara tillfälliga fluktuationer. Hos patienter med uttalad proteinuri behöver man ta
hänsyn till urinförluster av T4 och thyreoideabindande globulin vid behandling med T4 (Levaxin®). Vid njursvikt kan absorb­
tion av T4-preparat påverkas av främst fosfatbindare. Utredning och behandling av hyperthyreos försvåras av svårtolkade
46
funktionstest och det finns problem med att använda både thyreostatika och radiojodbehandling.
Vid oral glukosbelastning får man ett större påslag av insulin än vad som ses efter en intravenös glukosbelastning.
Hos friska är skillnaden cirka 70 procent och sjunker hos
typ 2-dia­betiker till 30 procents skillnad i insulinfrisättning
mellan oralt och intravenöst administrerat glukos. Skillnaden beror främst på signaler från gastrointestinala peptider
och kallas för inkretineffekten. Två peptider, glucagon-like
peptide 1 (GLP-1) och glucose dependent insulinotropic poly­
peptide (GIP) är välstuderade och nya antidiabetiska läke­
medel (inkretiner) finns som påverkar detta system. Då inkretineffekten och inkretiner är ofullständigt studerade vid
njursvikt har Bo Feldt-Rasmussen (Köpenhamn) och medarbetare intresserat sig för detta. De undersökte inkretineffekten hos tre grupper, en frisk kontrollgrupp och två grupper
av njursvikts­patienter, en med normal oral glukostolerans
och en med nedsatt glukostolerans. Patienterna med normal glukostolerans hade lägre inkretineffekt (54 procent) än
friska (64 procent) men lägst effekt hade njursviktspatienterna med nedsatt glukostolerans (38 procent). Intervention
med inkretiner är ännu oprövat vid njursvikt men det finns
således teoretiskt underlag för att studera detta framöver.
Nästa Nordiska Njurdagar är i Reykjavik 2013.
Text Peter Bárány, docent, överläkare,
­Njurmedicinkliniken , Karolinska universitetssjukhuset.
Foto Pia Lundström
DIALÄSEN 4.2011
Det är ditt liv,
det är ditt beslut
Hembehandling1 ett möjligt första2 alternativ för många patienter
| 2010-04-28 | RR 2010_024 |
Baxter Medical AB
www.baxter.se
Referenser: 1. Med hembehandling avses här peritonealdialys och hemhemodialys., 2.Heaf J. NDT Vol.17, 2002, Blagg CR. Nephrology Vol. 10, 2005
Posttidning B
Avs: Dialäsen AB, Getabocksvägen 4
S-187 54 Täby, Sweden
Allt du kan göra själv för att
B R O M SA D I N N J U R S V I K T
PeR ÅKe ZIlléN
Producerad med finansiellt stöd av Astellas Pharma AB
”Livet” har blivit ”Bromsa”
”Allt du kan göra själv för att BROMSA DIN NJURSVIKT” är en utvidgad, omdisponerad,
uppdaterad och ännu mer patientanpassad fortsättning av pärmen ”Livet med njursvikt”.
Syftet är fortsatt att erbjuda de patienter, som vill och kan bromsa sin njursvikt, alla
de allmänna fakta de behöver. Ambitionen har uppgraderats från ”att leva med” till att
”bromsa” sin njursvikt.
Boken ingår i Astellas serie av kostnadsfria utbildningsmaterial för patienter och vård­
Astellas Pharma AB, Medeon Science Park, 205 12 Malmö. Tel 040-650 15 00
Fax 040-650 15 01, E-mail: [email protected], www.astellas.se
T R A - 0 6 0 2 5 5 -1
personal. Maila [email protected], eller faxa 040­650 15 01 så skickar vi boken till dig.