Kent Andersson, idrottslärare på
IL 0902 06-07 årets lärare torsdag 09-04-21 16.10 Kent Andersson, idrottslärare på Skogstorpsskolan i Kumla: ”Kent har genom hela sin yrkesverksamma karriär, och alltid med ena foten på golvet, verkat för att utveckla idrottsläraryrket och ämnet idrott och hälsa. Han har som facklig företrädare i Ämnesrådet för idrott och hälsa under 13 år varit med i olika referensgrupper och fört idrottslärarnas talan i kampen för ökad status genom, olika yrkes- och villkorsfrågor. Allt sedan kampanjen ‘Sätt Sverige i rörelse’ har Kent engagerat sig i att utveckla undervisningen och kunskapsinriktningen av ämnet – med fokus på hälsa och livskunskap, och på elever med behov av extra stöd.” 6 Sida 6 Lena Hammar, Idrottslärare och rådgivare på Specialpedagogiska skolmyndigheten: ”Som idrottslärare engagerade sig Lena i att utveckla ämnet idrott och hälsa för barn i behov av särskilt stöd, alltid med ambitionen att dela med sig av sina kunskaper och erfarenheter till kollegor. Det engagemanget har hon vidareutvecklat i sin roll som rådgivare på Specialpedagogiska institutet, där hon varit verksam under många år. Hon har också varit mycket engagerad i Svenskt nätverk för anpassad fysisk aktivitet, ett nätverk som vill ge ökad kunskap om och förståelse för anpassad fysisk aktivitet för målgruppen barn och ungdom med funktionshinder och i Föreningen forum för Psykomotorik. Lena inspirerar andra lärare vid fortbildningar och genom att utveckla utbildningsmaterial som till exempel boken Visst kan alla vara med i idrott, lek och spel.” I D R OT T S L Ä R A R E N 2 / 0 9 IL 0902 06-07 årets lärare torsdag 09-04-21 16.10 Sida 7 I solskenet vid Örebro universitet står Lena Hammar och Kent Andersson. För 25 år sedan gick de ut idrottslärarutbildningen här vid GIH i samma ”klass”. Idag är de här tillsammans för att ta emot utmärkelsen Året idrottslärare. TEXT OCH FOTO: BJÖRN ANDERSSON Kent och Lena är årets lärare et är Riksstämma för hälsosamt lärande och omkring 500 idrottslärare, fritidspedagoger och lärare i hem- och konsumentkunskap finns på plats för olika seminarier. Kent Andersson och Lena Hammar har nära hit då båda bor och arbetar i länet. Kent Andersson är idrottslärare på Skogstorpsskolan i Kumla och Lena Hammar är efter flera år som idrottslärare numera rådgivare på Specialpedagogiska skolmyndigheten i Örebro. Båda visste tidigt att de ville bli idrottslärare. Det var det enda som gällde säger de. När de sökte till GIH i Örebro fanns inte så många utbildningsorter att välja mellan. Att man i dag kan bli idrottslärare vid 17 orter blir ett av flera diskussionsämnen när Kent Andersson och Lena Hammar slår sig ned på en bänk i vårsolen. De har många åsikter om viktiga framtidsfrågor för idrottsämnet. Om lärstilar, vikten av att nå alla elever och om lärarutbildningen Lena Hammar: Jag tror att man tappar i kvalitet med så många utbildningsorter. Det blir en annan kategori än förr som blir idrottslärare när så många studenter kommer in. Kent Andersson: Rent generellt är det så att många blir lärare genom sina andrahandsval eller tredjehandsval. Det vore bra om de som verkligen vill bli lärare blir lärare. För blivande idrottslärare är det inte bra om den avgörande lockelsen är att man är intresserad av sport. Läraryrket är så mycket mer. Olyckligt med förslaget till ny lärarutbildning är att det blir bökigt att bli tvåämneslärare om idrott och hälsa är ett av ämnena. Det är inte bra om normalen blir att va- D I D R OT T S L Ä R A R E N 2 / 0 9 ra ettämneslärare i idrott och hälsa. Till exempel ur arbetsmiljösynpunkt är det inte hälsosamt. Det kan också försvåra att komma in i lärararbetslaget som ettämneslärare i idrott och hälsa. Det får inte bli så att idrottsläraren uppfattas som den som leker med barnen en stund, även om den uppfattningen inte är så konstig då många har hand om 300 till 400 elever. Lena Hammar: Samtidigt kan det finnas nackdelar med två ämnen om idrottsämnet blir andraämnet. Idrottssalarna kan bli eftersatta då ingen tar huvudansvar, och reflektioner kring idrottsämnet kan bli lidande.Vi måste bli bättre på att motivera vikten av idrott och hälsa i skolan. Om man höjer kvaliteten på idrottslärarutbildningen genom färre lärosäten kan det kanske bidra till fördjupning av samtalen om idrottsämnet. Studenterna måste lära sig att se och uttrycka idrottsämnet som ett kunskapsämne. Ämnet får inte reduceras till att det är bra att springa av sig för att man får bättre hälsa och blir lugn. Vi måste till exempel få in aspekter kring kroppen i lärandet. Kent Andersson: Absolut måste vi bli bättre på att föra fram kinestetisk inlärning. Kunskap som vi bär inne i kroppen men som det är svårt att sätta ord på. Har vi goda erfarenheter av rörelse bör det erkännas som ett kunskapsdjup. Lena Hammar: Skolan ska skapa goda möjligheter till lärande och hälsa. Och det måste gälla för alla barn och ungdomar. Alla barn ser olika ut, och ibland brister skolorna i att göra det möjligt för alla att delta utifrån sina förutsättningar. För många ungdomar går ut från skolan med en negativ bild av idrott och hälsa. Det kan till exempel gälla barn med rörelsehinder eller barn med olika funktionsnedsättningar. Idrott och hälsa kanske är allra viktigast för dem som har tuffa förutsättningar från början. För dem är det viktigt att hitta lustfyllda vägar till hälsa för hela livet. Kent Andersson: Ja, ger vi en negativ upplevelse så kan det tyvärr vara kört. Lena Hammar: En av de få stunder man har möjlighet till rörelseglädje i grupp kan för en del barn vara begränsade till idrottslektionerna. Här har vi pedagoger ett stort ansvar. Tillåts man inte bli delaktig så är välmåendet sämre och självkänslan lägre. Och med god självkänsla så presterar man bättre i skolan. Kent Andersson: Det står uttryckt i kursplanen att vi ska utveckla elevernas fysiska, psykiska och sociala förmåga samt utveckla en positiv självbild. Det är en av mina hörnstenar. Man måsta lägga fokus på individerna och inte på gruppen annars blir de som ligger nedanför ribban utanför. Vi har många i skolan som mår psykiskt dåligt och vi måste bekräfta alla. Det kan vara i idrottsämnet, i matsalen eller i elevfiket. Lena Hammar: Absolut, och det kan handla om små saker som betyder mycket för barnen. Att man tar lite extra tid, tilltalar dem med namn och så vidare. Så är det dags för lunch. Kent och Lena hälsar på flera av deltagarna under Riksstämman. De behöver också tid till att förbereda sina föredrag och praktiska pass. Och inte minst slipa på tacktalet för utmärkelsen Årets idrottslärare 2008. p FOTNOT: Årets idrottslärare utses av en jury med representanter för Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund, NCFF och Varsam AB. 7 IL 0902 08-11 enskede 09-04-21 16.14 Sida 8 Rockringar används i dansen för att få in rätt teknik. Emelie Wikström är nöjd efter en lyckad omgång i de romerska ringarna. Här ökar chansen till hälsosam livsstil Motivation och individanpassning. Två ordentliga utmaningar för alla idrottslärare. På Lindeparkens gymnasiesärskola är det grunden för all undervisning, deras elever är särskilt sårbara när det gäller risker för ohälsa. TEXT OCH FOTO: LISA THORSÉN å Lindeparkens gymnasiesärskola utanför Stockholm går sammanlagt runt 100 elever. Skolan har haft en utpräglad hälsoprofil i flera år. När Idrottsläraren besöker skolan är det stationsgympa och dans på schemat för eleverna i Y3B. Det svänger när fötter snabbt studsar in och ur rockringarna på golvet som ligger utlagda för att man ska få in den rätta tekniken. Alf tar tag i sin lärare Johanna och drar P 8 henne några extra varv för att ytterligare få upp tempot. Alla har någon form av fysisk aktivitet varje dag. Två till fyra gånger i veckan är det 80-minuterspass i idrott. Övriga dagar är både elever och personal fysiskt aktiva i minst 30 minuter på annat sätt. Det kan handla om Röris-gympa med Friskis och Svettis eller trädgårdsarbete i växthuset. Efter skoltid kan eleverna delta i olika idrottsprojekt i samarbete med föreningar som Idrott För Alla, IFA eller Studieförbundet Vuxenskolan. På eftermiddagarna är det bland annat bordtennis, showdans och innebandy. Vi vill uppmuntra eleverna att vara fysiskt aktiva på fritiden och lägga grunden till en aktiv och hälsofrämjande livsstil. Det måste både vara kul och kännas nödvändigt att lära sig, poängterar idrottsläraren Johanna Paulsen och hälsopedagog Josefina Ström. I D R OT T S L Ä R A R E N 2 / 0 9 IL 0902 08-11 enskede 09-04-21 16.14 Sida 9 Ludvig Karlsson tränar lungorna vid pingisbordet. – Det betyder oerhört mycket för våra elevers självförtroende att hitta en idrott som de tycker om. Om de under skoltiden får en chans att hitta något de kan fortsätta med när de går ut är det guld värt, säger Johanna Paulsen. – Det är ganska svårt att få eleverna att gå med i en idrottsförening utanför skoltid. Ibland vill eller kan de inte åka själva utan måste ha färdtjänst och då blir det ett hinder. Men vi kämpar verkligen för att de ska vara med, säger Josefina Ström. TRÄFFAR BAKTERIER Stationsjympan är ett sätt att förankra den teoretiska undervisningen om hjärtat och lungorna i kroppsliga upplevelser. Den är upplagd som ett tärningsspel. När man kastar tärningen visar siffran vilken station man ska gå till. På station ett tränar eleverna andningen genom att blåsa ping-pong-bollar över ett bord. På station två ökar pulsen och på station tre hjälper eleverna varandra att avbilda kroppens konturer. På fyran är bollarna man kastar vita blodkroppar och konerna man träffar bakterier. På femman I D R OT T S L Ä R A R E N 2 / 0 9 transporteras syre runt i blodomloppet till musklerna och på station sex får armmusklerna sig en omgång i de romerska ringarna. – Vi arbetar mycket med att det ska vara roligt att röra på sig. Samtidigt vill jag att eleverna ska förstå varför vi gör det och hur kroppen påverkas.Därför är det bra att bygga ihop teori och praktik så här, säger Johanna Paulsen. Både Josefina Ström och Johanna Paulsen tycker att stationsjympa är tacksamt i idrottsundervisningen när de gäller att individanpassa övningarna. Motivationen kan ibland vara mycket låg hos eleverna. – Många är rörelseovana när de kommer till oss. De kan bli väldigt rädda och känner ett starkt obehag när pulsen dunkar och hjärtat slår snabbt. Det är viktigt att kunna börja på den nivå där de är, säger Josefina Ström. När lärarna talar om hälsa brukar använda ett pussel där delarna tillsammans bildar en hälsocirkel. I princip består den av fyra delar – motion, mat, sömn och vänskap. MÅL I LIVET Målet är att eleverna när de går ut ska ha utvecklat en vana i att göra hälsosamma val med utgångspunkt från pusselbitarna. – Därför är idrottsundervisningen också uppbyggd runt samspel så att man hela tiden pratar om och känner hur viktigt det är med kompisar, säger Josefina Ström. Lärarna vill förmedla till eleverna att hälsa är en resurs för att orka nå andra mål i livet. – Det kan handla om något så konkret som att kunna åka kommunalt för att delta i en idrottsaktivitet eller att våga ta kontakt med en kompis för att åka iväg tillsammans, säger Josefina Ström. Båda tycker att den största tillfredsställelsen i arbetet är när eleverna åstadkommer en förändring. – När de får erfara en förändring till det bättre, då känns det verkligen i hjärtat, säger Josefina Ström. ”FRISKARE, SMARTARE, GLADARE” Eva Flygare Wallén är forskande skolsköterska och initiativtagare till hälsosatsningen på Lindeparken. – För att lyckas är det viktigt att alla deltar, inte bara eleverna, säger hon. Eva Flygare Wallén har arbetat som skolsköterska i 25 år. Hon led av att eleverna i k 9 IL 0902 08-11 enskede 09-04-21 ” 16.14 Sida 10 Det är många vuxna som tycker synd om barn om de inte får sötsaker, särskilt om dem som har en intellektuell funktionsnedsättning.” Elin Cederlöf tar ut svängarna i buggen. Josefina Ström är hälsopedagog. En av hennes största belöningar är när eleverna själva känner att de blivit bättre. 10 Johanna Paulsen är idrottslärare. Hon jobbar varje dag med att koppla samman lusten och nyttan av att röra sig, sova, äta och ha vänner. skolan inte fick de vanor de behövde för att kunna välja en hälsosam livsstil efter gymnasiet. – Man kan jobba med hälsofrågor, som vi gör här, på alla arbetsplatser. Men för personer med intellektuella funktionsnedsättningar är det ännu viktigare att bana in en hälsosam livsstil tidigt. – Jag var så trött på att känna att vi inte gav eleverna tillräckligt med kunskaper och erfarenheter under skolåren med exempel på vad en hälsosam livsstil är, berättar Eva Flygare Wallén. Det var då hon tog initiativet till hälsoprojektet som fick namnet ”Friskare, smartare, gladare”. I grund och botten handlar det om att det ska vara naturligt att röra på sig varje dag och naturligt att äta enligt tallriksmodellen. En tallrik med symboler och svaga streck som markerar kostcirkeln är ett viktigt hjälpmedel för både elever och personal. Snart finns också ett speciellt bord som ytterligare ska förbättra matsituatio- I D R OT T S L Ä R A R E N 2 / 0 9 IL 0902 08-11 enskede 09-04-21 16.14 Sida 11 nen. Bordet är tänkt som en förlängning av tallriksidén. Det ser ungefär ut som en hästsko som är uppdelad enligt tallriksmodellen med samma proportioner. Med en dryg miljon kronor från Stockholms läns landstings så kallade folkhälsoanslag och ytterligare en miljon från Stockholms stads kompetensfond, har skolan kunnat anställa en egen kock och en hälsopedagog. Men det stora jobbet har varit att få alla med på tåget. – Särskilt personalen faktiskt. Det är många vuxna som tycker synd om barn om de inte får sötsaker, särskilt om dem som har en intellektuell funktionsnedsättning. Men för att lyckas behövde vi verkligen förankra projektet bland personalen. NY FORSKNING Till slut växte ett policydokument fram som hela personalgruppen ställde upp på och i hemkunskapen och skolcaféet är sockerkakan utbytt mot nyttigare alternativ. I D R OT T S L Ä R A R E N 2 / 0 9 – Ingen äter sötsaker under skoltid i eller utanför skolans lokaler. Det som gäller för eleverna gäller också för personalen. Hälsoprojektet övergick till ett forskningsprojekt efter ett år och Eva Flygare Wallén räknar med att doktorera 2010. Hennes avhandling heter ”Livsstilsrelaterad hälsa hos ungdomar med intellektuella funktionshinder”. Hennes första studie ska snart publiceras i den vetenskapliga tidskriften Acta Paediatrica. Hon har undersökt hälsan hos totalt 156 ungdomar varav en tredjedel gick på Lindeparkens gymnasiesärskola, en tredjedel på ett yrkesinriktat gymnasium och en tredjedel på ett teoretiskt.Varken hennes resultat visar att 64 procent av ungdomarna med intellektuella funktionshinder hade en metabolisk riskfaktor, som till exempel högt blodtryck eller bukfetma, jämfört med 11 procent av de normalbegåvade. Om man tittade på två riskfaktorer var motsvarande siffror 17 procent och 3 procent. Totalt sett fanns signifikanta skillnader mellan grup- perna där Lindeparkens elever hade vidare midja, högre insulinvärden och sämre kondition. – Resultatet visar att vi gör rätt som satsar på hälsa. Även om utvecklingsstörningen i sig kan medföra en sjukdomsrisk, så kan man påverka de här riskfaktorerna med sin livsstil. Efter åtta år är hälsoprojektet nu en del av den ordinarie verksamheten på skolan. Eleverna motionerar varje dag i det egna gymmet eller i idrottssalen. Det finns också skridskor, cyklar och skidutrustning på skolan. Varje dag övar eleverna på nyttig mathållning med stöd från måltidpersonal, lärare och andra vuxna på skolan. Och i skolcaféet och på de återkommande lägerskolorna övar alla på att planera och laga bra och god mat. Johanna Paulsen och Josefina Ström vet att vanans makt är stor för deras elever. – Därför är det så bra att eleverna får fyra år på sig här att verkligen lära sig goda vanor, säger de. p 11
© Copyright 2024