NR 3 • 2010 • I n f o r m at i o n f r å n Fr e d ri k a - B r e m e r - F ö rb u n d e t Generationer och jämställdhet var rubriken för sommarens seminarium som blev ännu en succé på Apelryd i natursköna Skåne! Här leder Sophie Tolstoy Regen deltagarna i en övning i att bättre använda kroppsspråket. Läs mer på sid 10-14. Anne Jalakas är Årets Fredrika 2010! Birgitta Wistrand tackar Anne för det goda samarbetet med Hertha och för att hon är Fredrikornas andliga turbin! Anne Jalakas tilldelades priset som Årets Fredrika under seminariet på Apelryd i Båstad i augusti. Anne höll ett spännande föredrag om kvinnotidskrifter då och nu och om de behövs 2010. Hon är författare och journalist och arbetar med utbildning i jämställdhet i världen. Tillsammans med Anita Larsson har hon skrivit boken Jämställdhet nästa! Samhällsplanering ur ett genusperspektiv som kom ut 2008. Under 2009 var Anne chefredaktör för jubileumsnumret av Hertha som tack vare henne och Helena Lunding, grafisk formgivare, blev ett färgsprakande, fullmatat och fantastiskt jubileumsnummer! Båstads mesta frissa sid 2 Helena Henschen drog sid 4 stor publik Boktipset: Anneli Jordahls roman om Ellen Key sid 5 Årsmöte om jämställdhet i sid 6-8 historisk miljö Vi Biografi skriver om Sophie Adlersparre sid 15 Jämställdhet – vad betyder det för dig? sid 16 NR 3 • 2010 Få har l(å)ockat kunder i Båstad som Stina Bedina Vem har klippt till Björn Borg? Vem har tvättat Svenne Hedlunds man? Och vem har servat – utan bollar – både herrn och frun genom hembesök i ett par av Båstads finaste villor? Vem har plåtats av ett gäng fotografer utanför Systembolaget med hennes och Sven Jerrings varor? Jo, det har Båstads tennisfrisör ”hon med det blå håret”, ”revyfrissan” alias Stina Bedina från salongen med samma namn. Stina Carlsson började sin bana på anrika Fricks Salonger 1945. Hennes mamma rådde henne inför första arbetsdagen hos Ingrid och Ernst Frick att tilltala den senare med ”frisörmästare Frick”. Han blev hennes mentor under sju mycket lärorika år, lärdom som följt henne hela livet. Redan 1949 erhöll Stina sitt gesällbrev vid en högtidlig mot- tagning och 1975 var det dags för mästarbrevet. Därefter blev det egen salong på Hamngatan som senare flyttade till Köpmansgatan 65 och inreddes med varm hand. Där bjöds både på kaffe med dopp och atmosfär med färska blommor på bordet varvat med väl lästa veckotidningar. Under tennisveckorna servades det inte bara på centercourten, utan framförallt hos Stina Carlsson. Här höll hon hov tills 2008 med många bollar i luften. Stamkunderna saknades inte. Från det ”kungliga” Skånegården kom nio kunder varje vecka under trettiosex år! Inte nog med det, i lokalpressen kunde man läsa: ”Båstads mesta frissa” med 55 år i branschen, ingen revypremiär utan henne. Där gjorde hon sig oersättlig i många år som sminkös och påkläderska. Vi som fick det stora privilegiet att lyssna till Stina Båstads mesta frissa Stina Carlsson tackas av kretsordförande Lillemor Winberg. på Fredrikornas vårträff blev inte besvikna. Alla skrattade och lyssnade till Stinas alla minnen blandat med hennes humor. Stina avslutade med Ernst Fricks kloka devis, som även hon anammat: Inte lönt att bli förbannad, det tar för lång tid att bli go igen! Ingen har blivit så omfamnad av spontana uppskattande åhörare som Stina. Text och foto: Ingegärd Suzanne Mazeret Öresundsteatern underhöll med fartfyllt program Onsdagen den 19 maj var det dags för den sedvanliga vårfesten med utdelning av Dagmarstipendiet. Ordföranden Ingrid Bengtsson hälsade alla varmt välkomna till den lite ”skumma”, något trånga men ack så trivsamma teaterresturangen. Vår hedersmedlem Dagmar Munck af Rosenschöld tog vant över mikrofonen och berättade om traditionen med ”sitt” stipendium. I år var det tolv ungdomar som sökte stipendiet och tre stycken tilldelades välförtjänt varsitt stipendium à 5.000:--. Det var Josefin Rossling, Charlotte Hansson samt Sofia Hagsund. (Sofia avslutade sina studier i USA och stipendiet mottogs av mamma Birgitta). Alla tre fick det med motiveringen ”Som uppmuntran till målinriktade studier med internationella utblickar. Flickorna var hedrade över sina stipendier och 2 mottog med glädje sina medlemskap i Fredrika Bremer Förbundet. Efter detta intog Landskronas egen ”Öresundsteater” med Anders Kungsman och Per Ullberg scenen. Som vanligt uppförde de ett fartfyllt program med snabba, fyndiga replikskiften, trevliga skämt och vacker sång och musik av företrädesvis C.M. Bellman. Anders och Per blev också mycket hedrade över sina Fredrikamedlemskap och lovade att föra ut budskapet genom sina täta teaterframträdanden i Landskrona. Efter middagen var det dags för vårlotteri! Någon vann ett paket, någon vann inget alls och någon, undertecknad, vann fem! Behållningen går till Fistulastiftelsen. Kvällen gick i gemenskapens tecken och Fredrika Bremers anda. Text och foto: Ingrid Bengtsson, ordförande Dagmar Munck af Rosenschöld med två av årets Dagmarstipendiater Charlotte Hansson och Josefin Rossling. Dagmarstipendiet instiftades när Dagmar Munck af Rosenschöld avgick som Landskronakretsens ordförande efter mer än 25 år. Det tillkom genom de tackgåvor som skänktes till Dagmar för hennes stora engagemang som Fredrika. NR 3 • 2010 Charlotte Erkhammar upplever inga problem som kvinna i manlig miljö PR-byrån Kreab Gavin Anderson ligger på Floragatan i Stockholm i en fastighet som tidigare var Tjeckoslovakiens ambassad. Denna aprilmorgon tar byråns vice koncernchef Charlotte Erkhammar emot i ett av de vackra besöksrummen. – Kreab är ett familjeföretag som grundades av Peje Emilsson 1970, berättar Charlotte. Vi arbetar med strategisk affärskommunikation inom både näringsliv och samhälle. Jag tillträdde som vd 2004. Under 2009 gick Kreab ihop med den amerikanskägda kommunikationsbyrån Gavin Anderson och bildade Kreab Gavin Anderson AB med säte i Stockholm. Det nya bolaget är nu ett av världens ledande kommunikationsföretag. Man bistår beslutsfattare inom näringsliv, organisationer och myndigheter med att ge råd och stöd vid såväl finansiella transaktioner som i politiska processer. Charlotte Erkhammar, vid bordets kortända, är vice koncernchef för PR-jätten Kreab Gavin Anderson som har ca 350 medarbetare och kontor i 25 länder. – Det blir allt viktigare för företagen att förstå hur de politiska beslutsprocesserna går till. Vi hjälper våra kunder att förklara svåra saker på ett enkelt sätt, säger Charlotte. PR-branschen i Sverige är – till skillnad mot reklambranschen – en jämställd bransch med kvinnor på 45 procent av vd-posterna. Charlotte får frågan om hur det fungerar att jobba i en miljö som utomlands är mansdominerad. – Det är inget jag tänker på nu och jag har aldrig gjort det tidigare heller. Bara man är påläst och vet vad man vill så möts man med respekt. Men räkna med att männen gärna spanar in dina ben innan mötet börjar! Text och foto: Wendela Zetterberg Coco Chanels kläder gav kvinnorna frihet Juni månads frukostseminarium på Konditori Vete-Katten är välbesökt; mode är ett populärt ämne! Susanna Strömquist har examen i modejournalistik från London College of Fashion, har studerat Modevetenskap vid Stockholms universitet, har tidigare varit chefredaktör för modebranschtidningen Habit och skrivit om mode för Svenska Dagbladet. Idag skriver hon om mode för Dagens Nyheter. Susanna börjar med modets historia. Under 1920-talet slog Coco Chanel igenom. Hon var inte feminist men hon befriade många kvinnor eftersom hon var den första som skapade eleganta kläder som kvinnor kunde leva i. ”Den lilla svarta” var hennes skapelse. På 1960-talet debuterade Yves Saint Laurent, som var den första att tillverka kostym och byxdress för kvinnor. Han gjorde även byxorna till ett accepterat kvinnligt plagg. Yves Saint Laurent gav 60- och 70-talets moderna och självständiga kvinnor makt. 1980-talet stod för de extremt breda axlarna och dräkten kom stort med knäkorta kjolar. Idag är herrgarderoben totalt integrerad i damgarderoben; kvinnorna har successivt tagit över alla manliga klädesplagg. En slags flickvänslook. Men idag ses också daminfluenser i herrmodet med killar i sarong och rosa kläder på både dam- och herravdelningen. Susanna konstaterar att de flesta modeskapare är män och de flesta modejournalister kvinnor. På senare tid har det dock dykt upp fler kvinnliga modeskapare och förhoppningsvis blir det fler manliga modejournalister i framtiden. Text och foto: Wendela Zetterberg På frågan om hur modet blir i framtiden spår experten Susanna Strömquist: – Herrmodet får en kraftfull utveckling. Dammodet blir mer påklätt, striktare och mindre kändisfixerat. 3 NR 3 • 2010 – Vi vill ju så gärna veta sanningen, säger Helena Henschen men det är svårare att få fram något från de involverade eftersom brev och foton har förstörts. Helena tog ändå kontakt med de von Sydowska släktingarna och med deras berättelser och de dokument hon fick tag på kunde hon skriva sin bok om de ”von Sydowska morden”. Brombergs Förlag antog manu-skriptet och Helena tänkte att det var roligt att någon ville ge ut det. I skuggan av ett brott blev en dundersuccé. Signe följde sin egen väg De von Sydowska morden är ett av de medialt mest uppmärksammade brottsfallen i svensk historia. Helena Henschen inleder Fredrikornas litterära salong med att berätta om den sanna historien bakom sin debutroman I skuggan av ett brott. Den 7 mars 1932 sker ett förfärligt brott. Hjalmar von Sydow, riksdagsman, häradshövding och arbetsgivargeneral, mördas i sitt hem. De två tjänstekvinnorna som befinner sig på platsen mördas även de. Dagen därpå dör Hjalmar von Sydows son, Fredrik, och hans hustru, Sofie. Det visar sig att det är Fredrik som har tagit livet av sig själv och sin fru. Det är även han som har dödat sin far och tjänstefolket. Fredriks syster, Helena Henschens mor, var femton år gammal då detta hände och Hjalmar von Sydow var alltså Helenas morfar. Helena har i många år anat familjehemligheten, men familjens förflutna är närmast tabu. När hennes mor går bort börjar hon själv forska i sin familjs historia. – Jag smög till Kungliga Biblioteket i Humlegården för att få fram fakta om morden, berättar Helena. Det finns gott om offentliga dokument och artiklar om händelsen, 4 Efter denna första roman ville Helena skriva mer. Efter något år kom kusinerna med fyra flyttlådor efter deras farmor Signe Thiel (18851969) och en uppmaning att hon skulle skriva en bok om Signe. Lådorna var fyllda med gamla brev och dagböcker. – Det var en ganska märkvärdig kvinna den här Signe, säger Helena. Hon var en otroligt bortskämd flicka i en judisk liberal familj. Hennes pappa Ernst Thiel var omåttligt rik vid sekelskiftet. När föräldrarna skildes var Signe tolv år och hennes Nietzschetokige far hade redan stakat ut hennes FOTO: PONTUS LUNDAHL/SCANPIX Helena var från början formgivare och en i trion som startade klädmärket Mah Jong på 60-talet. På omslagsbilden är Signe Thiel 16 år och Helena tycker hon ser ut som en kusin till Ronja Rövardotter. framtid. Han ville att hon skulle följa sin egen väg. Ellen Key var en vän i familjen och som 18-åring var Signe hjälpreda åt henne under föreläsningsturnén om Barnets århundrade. Signe var speciell i sin tid därför att hon ansåg att man ska följa sina känslor, att man ska våga revoltera. Hon fick sex barn och gick igenom två skilsmässor. Signe var aktiv i motståndsrörelsen under kriget, engagerad i kvinnosaksfrågan och blev ordförande i Fredrika-BremerFörbundets Stockholmsavdelning. – Farmors skrivbord var belamrat med lexikon för all korrespondens hon förde med utlandet och telefonen gick varm, minns Helena. Men Signes drivkraft var också kärleken som löpte som en röd och brinnande tråd genom hennes liv. När hon dör 1969 fann man önskan i testamentet att det på gravstenen ska stå: Hon älskade. Det är också titeln på Helenas andra roman som även den blev en succé. – Jag har försökt skapa människor och inte hjältar i mina böcker, avslutar Helena. Wendela Zetterberg NR 3 t e s p i t k o B Svenskornas företagsamma historia av Anita Lignell Du Rietz. Timbro Bokhandel (2009). Kvinnors yrkesliv och möjlighet att förena familj och karriär är högaktuella ämnen i den samtida debatten. – Det finns en seglivad myt om att svenska kvinnor i princip inte arbetade innan välfärdsstaten kom till deras undsättning. Men det är fel. Kvinnor har alltid arbetat, alltid velat och alltid kunnat. Däremot har de inte alltid fått arbeta i den form de har velat eftersom både stat och fack tidvis har ställt upp hinder. Om detta har det varit märkligt tyst, säger Anita Lignell Du Rietz. Den skamlösa nyfikenheten av Astrid Seeberger. Svante Weyler Bokförlag AB (2010). Vad gör en läkare när en patient inte tar sin medicin? Eller när patienten inte vill ha hjälp trots att det kan kosta henne livet? Om det är en bra läkare tar hon reda på varför och det är en konst, en svår konst. Det förutsätter ett äkta möte mellan läkare och patient, ett samtal mellan de båda präglat av vad Astrid Seeberger vill kalla en skamlös nyfikenhet som når fram till patientens innersta. Den nyfikenheten måste odlas genom människokunskap och bildning, genom att vårda det ofta alltför korta och ytliga mötet mellan patient och läkare. Astrid Seeberger är född 1949 i Sydtyskland. Hon kom till Sverige ensam som sjuttonåring och tog först en fil kand i teater- och filmvetenskap och filosofi och blev sedan läkare och docent i medicinska njursjukdomar. Den kärleken av Tove Leffler. Bokförlaget Atlas (2010). Anne Charlotte Leffler var under andra hälften av 1800-talet Sveriges mest kända dramatiker, spelad i hela Europa. Hon umgicks med kulturella storheter som Ibsen, Wilde och Björnson. Hon brann för feminismen och allas lika värde och rättigheter. 1892 skrev Ellen Key en biografi över Anne Charlotte Leff- • 2010 ler. Det här är den första bok sedan dess som uppmärksammar hennes liv och gärningar. Jag skulle vara din hund (om jag finge vara i din närhet) av Anneli Jordahl. Bokförlaget Atlas (2009). En roman om Ellen Key och hennes långa kärlekshistoria med litteraturkritikern Urban von Feilitzen, en kärlek som stannar på papper under en tioårig brevväxling. Han är gift och har fyra barn och inte en tanke på att lämna sin familj och Ellen Key sitter som alla väntande kvinnor och lyssnar – inte efter telefonen men efter brevbäraren. Det hjälper inte att hon har ett yrke, att hon skriver och kämpar och är engagerad i det ena samhällsproblemet efter det andra, ja så småningom till och med framgångsrik och berömd. Det enda som till sist ändå räknas är att ha varit älskad av en man. Och älskat tillbaka. Jordahl redovisar några få faktakällor och det något förbluffande faktum att hon diktat samtliga de brev som romanen bygger på. Den pedantiske läsaren kan naturligtvis hävda att hon utsatts för bedrägeri, medan den lättsinniga är lycklig över att slippa ytterligare en tungfotad biografi. 5 NR 3 • 2010 Årsmöte med föredrag om jämställd skola väljer att surfa sig genom skolan och hoppas att allt löser sig. Nu riskerar de att bli förlorare. Annas råd till de som vill stötta och uppmuntra ambitiösa flickor i skolan är att tala om för dem att det är kanonbra att plugga mycket och att de ska njuta av hur duktiga de är och hur bra de är och inte bara ställa ännu högre krav på sig själva. Hon anser att det viktigaste nu är att bryta antipluggkulturen för unga killar. Och självklart att stötta och uppmuntra också de ambitiösa killarna i skolan! – Det är viktigt att pojkar och flickor lär sig att anstränga sig för att nå resultat, men det är också viktigt att de lär sig att glädjas åt bra prestationer och känna att de duger, anser DEJA:s ordförande Anna Ekström. En afton i maj samlas Fredrikorna på Årsta Slott för att ha årsmöte. I den vackra festsalongen är dukat till middag och där under den enorma kristallkronan önskar ordförande Birgitta Wistrand deltagarna välkomna. Kvällens talare är Anna Ekström, ordförande för SACO, som var den fackliga organisation som var först med att jobba för jämställdhet. Anna är också ordförande för DEJA, Delegationen för jämställdhet i skolan, som tillsattes av Jan Björklund i november 2008. Förutom Anna består delegationen av sex ledamöter, varav Birgitta Wistrand är en. DEJA:s uppdrag är att få svar på frågor som: Har flickor och pojkar lika stort inflytande i skolan? Varför väljer elever så könstraditionellt till gymnasiet? Beror de genomsnittliga betygsskillnaderna mellan flickor och pojkar på bristande jämställdhet? Slutredovisningen sker senast den 30 november 2010. – Flickor har alltid presterat bättre i skolan, konstaterar Anna. Anledningen är att de pluggar mer än pojkar och varför är det så? Är det för att de anpassar sig efter rådande system? 6 Trots att skolan har i uppdrag att arbeta för jämställdhet behandlas flickor och pojkar fortfarande olika av lärarna. Pojkarna får och tar mer av lärarnas uppmärksamhet än flickorna. Pojkarna pratar mer medan flickorna tilldelas uppgifter som ordningsskapare. I genomsnitt hör flickorna sitt namn en halv gång per lektion jämfört med pojkarna som hör sitt namn sju gånger per lektion. Att pojkarna får sämre betyg än flickorna är inget unikt svenskt fenomen utan gäller också i vår omvärld. Var fjärde kommun i Sverige ger extra pengar till skolor med många pojkar eftersom pojkarna har sämre skolresultat. Prestationsprinsessor Flickorna har 10 procent högre betyg än pojkarna i skolan. Det motsägelsefulla är att i yrkeslivet har pojkarna 20 procent högre lön än flickorna. Frågan är ständigt aktuell och Dagens Nyheter hade nyligen en artikelserie som hette Prestationsprinsessor och Glidarkillar. Där framgår bland annat att allt fler tjejer mår dåligt av för höga krav. Många killar däremot För jämställdhet – tillsammans På mötets andra dag sker förhandlingar under förmiddagen och styrelseledamot Mats Dafnäs presenterar sitt förslag till ny logotype för Fredrika-Bremer-Förbundet. Till yrket är Mats varumärkesstrateg, så han kan sin sak. Logotypen har mjukare linjer än den tidigare och symbolerna för kvinna och man krokar i varandra, vilket är tänkt att symbolisera vårt samarbete för jämställdhet. Att kalla förbundet för Fredrikorna anser Mats som positivt och förnyande, men att den långa versionen Fredrika-Bremer-Förbundet behålls. Likaså årtalet 1884 finns kvar, det imponerar att förbundet funnits så länge. Ett bra varumärke ska stå för kännedom, kunskap och image. Det står för något du litar på och något du vill förknippas med. Årsta slotts historia Lunchen intas i festsalongen och där berättar sedan Gunnel Stenqvist om Årstasällskapet för Fredrika Bremer-studier, där hon är ordförande. Sällskapet bildades 1985 för att sprida kännedom om Fredrika Bremers liv och författarskap. Vid samma tid hölls vid Uppsala universitet ett Fredrika Bremer-seminarium under med- NR 3 • 2010 Lunch under kristallkronan. Lillemor Winberg, Båstad och Birgitta Wettersand, Landskrona. Tre Linköpingsfredrikor på första raden: Elisabeth Forsman, Margaretha Aronson och Karen-Margrethe Ekman. verkan av svenska och utländska forskare. Resultatet framlades 1987 i skriften Fredrika Bremer ute och hemma med Birgitta Holm som redaktör. Gunnel arbetar med en bok om Årsta Slott och dess omgivningar, där hon bott som barn. Det nuvarande slottet är från cirka 1650 och byggt i barockstil. Slottet och säteriet har anor från medeltiden och en rik och spännande historia. Korsfarare, riksföreståndare, amiraler, kulturpersonligheter, förläggare, köpmän och byggbolag har ägt Årsta. Den kanske mest kände är familjen Bremer. Brukspatron Carl Fredrik Bremer, Fredrika Bremers far, köpte Årsta 1805 och Fredrika tillbringade en stor del av sin uppväxt på Årsta. Fortfarande finns en del av slottet bevarat som en museivåning där inredningen står kvar som den var på hennes tid. Årsta slott var i familjen Bremers ägo 1805 till 1853. De efterföljande ägarna, familjen Saxenberg, välkomnade Fredrika som gäst och vän och hon fick disponera några rum i slottet till sin död 1865. De rummen utgör idag museivåningen, vilken är bevarad som när Fredrika bodde där. Gunnel tar med deltagarna på en guidning i våningen och vi börjar med Fredrika Bremer-salongen. Den är i empire från början av 1800-talet och har en vit empiremöbel; ett flöjtur med orgelpipor i spelverket tillverkat av Per Strand, orgelbyggare och instrumentmakare. Sedan följer hörnrummet, som var Fredrikas skrivrum. Tyvärr är inte hela våningen intakt sen Fredrikas dagar. Badrummet är nytt och sovrummet har en magnifik guldsäng i barock som kom till slottet under Cedergrens tid i början av 1900-talet. BRA-pris till Volvokoncernen Efter den intressanta inblicken i Fredrika Bremers liv återgår årsmötet till förhandlingarna i festsalongen. Det är dags för Årets BRA-pris och Göteborgskretsen nominerar Louise Ekström och Volvokoncernen. Elizabeth Frey motiverar deras val: – Louise har haft befattningar som personalkonsulent, personalchef samt VD inom Volvokoncernen. Under de senaste 15 åren har hon arbetat med olika genusprojekt inom Volvo och hennes sista insats innan hon slutade föregående år var ett unikt jämställdhetsprogram endast för män i bolagsledningar. Väl medveten om att man måste börja där makten finns har Louise tillsammans med olika samarbetspartners och med stöd av koncernchef Leif Johansson utvecklat ett program som syftat till att medvetandegöra könsroller samt att visa på alternativa nyanserade mansroller. Flera män som gått programmet fortsätter att nätverka och det är viktigt att programmet, nu när Louise slutat, fortsätter att bilda skola för storföretag. Årsmötet enades om att ge BRApriset 2010 till Louise Ekström och Leif Johansson på Volvo. Till Årets Fredrika utsågs frilansjournalisten Anne Jalakas, chefredaktör för jubileumsnumret av Hertha. Läs mer om Årets Fredrika på sid 1. De båda valen får applåder av deltagarna. Ny styrelse med suppleanter Styrelsen behöver suppleanter för sitt arbete och har lagt fram ärendet vid två årsmöten. Vid förhandlingarna under förmiddagen godkändes propositionen. Ingegerd Vidstrand framför valberedningens förslag till ordfö7 NR 3 • 2010 Birgitta Lindholm och Elizabeth Frey från Göteborgskretsen. – Det här är en kopia av Fredrika Bremers vackra och välanvända resväska, berättar Gunnel Stenqvist. Fredrika reste mycket, både i Europa och Amerika. Hon reste för att studera, samla erfarenheter och möta andra kulturer. Sina upplevelser från resorna skildrade hon bland annat i böckerna ”Hemmen i den nya verlden” och ”Lifvet i den gamla verlden”. rande, ledamöter och suppleanter. När de nya kandidaterna presenterat sig beslutar årsmötet följande styrelse: Ordförande – Birgitta Wistrand, vice ordförande – Kristina Ståhl von Gaffron och Anki Elken, kassaförvaltare – Christina Lundman Lagerstedt, ledamöter – Anita Lilja-Stenholm, Mats Dafnäs, Per Henrik Magnusson, Maria Fälth, Karin Wikström, suppleanter – Daniel Linde, Margareta Nord och Matti Nordenström. Till sammankallande för den nya valberedningen väljs ånyo Ingegerd Vidstrand. Övriga i gruppen blir Margareta Olsson, Kerstin Stigmark, Elisabeth Forsman och Ingrid Bengtsson. Ingrid Bylund, Gundla Magnusson, Margareta Östlind, Elizabeth Frey och Ullvi Ekwall är suppleanter. beta med inför valet diskuteras och det framkommer fyra förslag: • Delad pension mellan makar • Jämställdhet ska integreras i den nya lärarutbildningen • Våld mot kvinnor • Delad föräldraledighet Birgitta avslutar med att tacka alla Fredrikor som deltagit för ett mycket bra årsmöte! Hon uppmanar också till att gå in i valdebatten: – Ställ frågor om jämställdhet på torgmötena, gärna obekväma! Och kom ihåg att vi kan göra vad vi vill! Vad tycker du är viktigt? Text och foto: Wendela Zetterberg – Vi kan göra allt! Det beslutas att hålla också nästa förbundsårsmöte i Stockholmstrakten och datumet blir preliminärt fredag-lördag den 13-14 maj 2011. Frågor som Fredrikorna ska ar8 Vivi Ann Damell och Aase Smedler vid flöjturet i Fredrika-salongen. Styrelse 2010-2011 Ordförande Birgitta Wistrand Vice ordförande Kristina Ståhl von Gaffron och Anki Elken Kassaförvaltare Christina Lundman Lagerstedt Ledamöter Anita Lilja-Stenholm, Mats Dafnäs, Per Henrik Magnusson, Maria Fälth och Karin Wikström Suppleanter Daniel Linde, Margareta Nord och Matti Nordenström Kanslichef och redaktör Wendela Zetterberg Akvarell av Årsta slott målad av Fredrika Bremer 1830. Mer info om styrelsen på www.fredrikabremer.se NR 3 • 2010 Öppet brev till utbildningsminister Jan Björklund SÄMST i klassen? Mer jämställdhet i teori och praktik behövs för blivande lärare! Jämställdheten i skolan har inte ökat – snarare framstår situationen för flickor och pojkar svårare och skillnaderna mellan könen har förstärkts - det visar rader av rapporter som kommit under våren. Därför är det med förvåning som vi noterar att den nya lärarutbildningen saknar jämställdhet och genus som en av sina utgångspunkter och byggstenar. Utbildningen i genus är satt på undantag i den nya lärarutbild- ningen. Detta måste förändras. Fredrikorna anser att detta bör ske i samband med att legitimation för lärare införs. Med utgångspunkt från att skolans resultat bygger på att alla lärare har fullgod pedagogisk kompetens, välkomnar Fredrikorna regeringens beslut att alla lärare har legitimation. Genuskunskap bör integreras i lärarutbildningarna så att lärarna får en bred teoretisk kunskap. Lika viktigt är att de får sådana insikter så att teorin kan omsättas praktiskt i det dagliga arbetet. Jämställdhetsarbetet i skolan har tidigare ofta vilat på särskil- da genuspedagoger, något som tyvärr inte fungerat. Istället måste samtliga lärare och all personal på en skola ta ansvar för att flickor och pojkar får möjlighet att följa sin begåvning och sina intressen. Genuskunskap bör därför ingå i skolans kunskapsmål, så att den ges nödvändig uppmärksamhet i varje ämnesområde liksom för skolmiljön totalt. Och detta gäller såväl utbildningsmaterial, läroböcker som fritidsaktiviteter. För Fredrika-Bremer-Förbundet Birgitta Wistrand, ordförande 23 juni 2010 Vi vill ha Fredrika Bremer som motiv på den nya 200-kronorssedeln! Detta förslag har lämnats till Sveriges Riksbank Motivering: Fredrika Bremer är en av Sveriges internationellt mest kända kvinnliga kulturpersonligheter – nummer tre efter Heliga Birgitta och Drottning Kristina. Historiska museet som nyligen öppnade utställningen Sveriges historia har valt henne som en representant för Sveriges banbrytande kvinnor. Rättvisa var hennes mål, pennan hennes vapen. Hon var pionjär och visionär och är en föregångare och en förebild. Fredrika Bremer var mångsidig. Hon är: • Den svenska romankonstens moder och blev en världsberömd författare. Hon skrev för att hon hade ett budskap. • • • • Hennes romaner översattes till tolv språk. Mest känd för skandalromanen Hertha där hon öppet redovisade sin syn på jämställdhet mellan kvinnor och män. Romanen tvingade henne ”i landsflykt”. Den svenska kvinnorörelsens portalgestalt Tog initiativ till en skola för alla barn i Österhaninge 1832, tio år före allmänna folkskolestadgan och hon drev på tillkomsten av ett Högre lärarinneseminarium för kvinnor i ett Sverige där kvinnor inte hade rätt till vare sig gymnasie- eller universitetsstudier Världsresenär Journalist och reseskildrare. Hennes skildringar av Amerika och Kuba (i Hemmen i den nya världen) anses som en av världens bästa – särskilt skildringen av resan på Mississippi från källan till New Orleans. Hennes skildringar av livet i den gamla världen (Schweiz, Italien, Grekland och Mellanöstern) • Social välgörare. Stödde på olika sätt utsatta människor • Fredsaktivist. (Blev världsberömd för den s.k. Fredsappellen som hon skrev för att få ett slut på Krimkriget. Hon fick den t.o.m. publicerad i The Times) • Miljöaktivist och konstnär. Gunnel Stenqvist ordförande i Årstasällskapet för Fredrika Bremer-studier och vice ordförande i De litterära sällskapens samarbetsnämnd 17 juni 2010 9 NR 3 • 2010 Generationer på Apelryd Sommarens seminarium i Båstad inleds i Apelrydsladan av författaren och journalisten Göran Greider, som läser några av sina provocerande dikter. Därefter hälsar Birgitta Wistrand alla varmt välkomna och berättar om sina tankar kring generationer och jämställdhet. – Jämställdheten behöver erövras och omprövas varje dag. Vad kan generationerna lära av varandra och hur kan vi minska gapet – om det nu finns? Det hoppas vi få svar på under dessa dagar på Apelryd! Trollet Skord en favorit Maria Schottenius, tidigare kulturchef på Dagens Nyheter som skrev sin avhandling om Kerstin Ekmans författarskap, tar sedan vid på scenen. Kerstin Ekman debuterade i slutet av 1950-talet som deckarförfattare och har sedan dess skrivit allt från den samhällsskildrande Katrineholmssviten till trilogin Vargskinnet som utspelar sig i en liten fjällby under 1900-talet. Marias personliga favorit är romanen Rövarna i Skuleskogen om det nyfikna och läraktiga trollet Skord som lever genom många tider. Kvinnlig rösträtt sist i Norden Kvinnornas kamp för rätten att rösta är ett ämne som berör. Barbro Hedvall skriver på en bok om detta och berättar att 1903 bildades Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt, LKPR. Föreningen var bara öppen för kvinnor och hade medlemmar från olika politiska håll. Grundlagsändringen om kvinnlig rösträtt genomfördes 1921 i Sverige som därmed var sist i Norden med det. Sedan upplöstes LKPR och de flesta medlemmarna gick med i Fredrika-Bremer-Förbundet. En av de som reagerade mot att kvinnor varken fick rösta eller kunde välja yrke fritt var Martina Bergman Österberg. Hon var 10 gymnastikdirektör och grundade över 100 skolor i England. Martina grundade också Apelrydsskolan 1914, men drev inte skolan själv utan donerade den till Fredrika-Bremer-Förbundet för att där skulle anordnas en utbildningsanstalt för unga kvinnor. Göran Greider. Karin inspirerades av Bonnie Med Barbro som moderator fortsätter nu tre generationer att diskutera kvinnor i politiken. Det är Kerstin Alnebratt (s), Bonnie Bernström (fp), Karin Pilsäter (fp) och Linda Norberg (m). Kerstin Alnebratt var kommunalråd i Göteborg 1994-2002, men hoppade av sitt uppdrag för att hon tröttnade på den manliga maktstruktur som av tradition fanns inom partiet. Kerstin menar att ett effektivt sätt att inte ge kvinnor makt i politiken är att hela tiden byta ut dem. Mannen med makt sitter kvar år ut och år in, medan kvinnorna, som ju ofta är tvåor och spelar andra fiolen, byts ut med jämna mellanrum för att inte få för stort inflytande och för stor makt. Kerstin är idag genusforskare och föreståndare för Nationella sekretariatet för genusforskning i Göteborg. Bonnie Bernström var ordförande för Folkpartiets Ungdomsförbund i mitten av 1970-talet då partiet blev mer progressivt och lanserade sig som socialliberalistiskt. Ett stormigt skede. Senare tjänstgjorde hon som riksdagsledamot och var främst engagerad i jämställdhetsfrågor och internationell politik. Idag är Bonnie utvecklingskonsult och arbetar med politik och jämställdhetsfrågor, främst i centralasien. För Karin Pilsäter väcktes intresset för politiken redan när hon var 1516 år. Det var när hon såg Bonnie Bernström, då ordförande för Folkpartiets ungdomsförbund, på tv. Maria Schottenius. Kerstin Alnebratt. Bonnie Bernström. Karin Pilsäter. NR 3 Linda Norberg. Eva Österberg. – Det var någon jag kunde relatera till. Jag insåg att fast man var en ung kvinna kunde man engagera sig i politiken. Det var inte bara något för äldre herrar i grå kostymer. I nära tjugo år var Karin ledamot i riksdagen och idag är hon statssekreterare åt Jan Björklund på utbildningsdepartementet. Linda Norberg är aktiv i moderaterna sedan många år. Hon är 24 år och möts ofta av skepsis för att hon är så ung. Att hon är kvinna gör väl inte saken bättre. Men Linda väljer att ”motbevisa” skepsisen och visa vad hon går för och det brukar bli bra. I våras valdes hon till ny ordförande för utbildningsnämnden i Nacka, vilket hon ser som en spännande möjlighet att förbättra skolan. Livlig bokförsäljning i pausen Göran Bexell. I pausen serveras frukt och deltagarna minglar ute och inne. Kajsa Kallio från Bjäre Bokhandel i Båstad står vid ett välfyllt bokbord, med litteratur av Göran Greider, Maria Schottenius och Kerstin Ekman samt jubileumsnumret av Hertha till sommarpris! Programmet fortsätter i Agdasalen som fått sitt namn efter Agda Montelius, Fredrika-Bremer-Förbundets ordförande 1903-1920. Salen är helt vitmålad med många fönster och under läsåret huserar här skolans elever på Textil & Design-programmet. Från Hertha till Bang Louise Rügheimer. Anders Mellbourn. Anne Jalakas är frilansjournalisten som skriver om genusfrågor i ett flertal tidningar. Hon var redaktör för jubileumsnumret av Hertha. Behövs kvinnotidskrifter 2010 är nu frågan som Anne ska svara på. Hon nämner tidskriften Idun från förr och Bang från idag och inte minst Tidskrift för hemmet som startade 1859 och sedermera döptes om till Hertha. Kvinnotidskrifter var inte självklara för 150 år sedan, men inte desto mindre • 2010 viktiga. Idag ser feminismen annorlunda ut och blanka fyrfärgspublikationen Bang är viktig för många, men 2010 är mediakanalerna oändligt många och likaså forumen för kvinnodebatten. Anne avslutar ändå med att svara – Ja, kvinnotidskrifter behövs 2010; de är vårt arv som vi förvaltar och utvecklar! Experiment med löneanspråk Föregångarna är boken där elva kvinnliga professorer berättar om sina liv, om vägen till makten och om möjligheten att förverkliga sina drömmar. En av författarna är Eva Österberg, professor eremita i historia som sitter i dagens panel. Övriga i panelen är Göran Bexell, tidigare rektor vid Lunds Universitet samt Louise Rügheimer, nybliven medicine doktor. Moderator är journalisten och statsvetaren Anders Mellbourn. Boken Föregångarna är utgångspunkten för debatten kring de kvinnliga pionjärerna på universiteten; de var föregångare, men vilka är det idag? – Jag är inte någon pionjär på kvinnovetenskapens område eller som genusvetare, säger Eva Österberg, men kanske har jag i någon mån hjälpt till att som projektledare och handledare stabilisera och ge stöd. Under min karriär har jag blivit allt mer intresserad av genus. Eva berättar att hon gjort ett experiment då det uppdagats att kvinnliga professorer hade sämre lön än manliga. Hennes kollega, som var en stridbar man, hetsade henne att skicka in löneanspråk baserat på hennes många doktorander m.m. Själv gjorde hon det enbart som ett experiment, för hon var ganska nöjd med sin lön. Hon fick löneökning som ett brev på posten och förstod då att hon legat långt under vad hon presterat. Göran Bexell framför vikten av att bibehålla meritokratin som rättesnöre och att inte ha kvotering av något slag. Lunds universitet har sedan många år en jämställd11 NR 3 • 2010 hetspolicy med målsättningen att relevanta genusperspektiv och en könsmedveten pedagogik ska vara ett naturligt inslag i all utbildning. – Jag har sett situationer där jag undrat varför det är så många män, säger Louise Rügheimer. Som i informella nätverk där det tas fram förslag till kandidater till professurer, doktorander, projekt m.m. Som av en händelse blir förslagen oftast män, särskilt när det gäller universitetsråd. Jag tror att detta beror dels på gamla strukturer och dels på tjänster och gentjänster sinsemellan männen. Mats Dafnäs. Anki Elken och Wendela Zetterberg. Mia Lövheim. Maria Kristensson, Birgitta Wistrand. Boelspexarna charmade alla Åter i Apelrydsladan bjuds på konsert ”När Bernadotte kom till Sverige” med sopranen Anna Nyhlin. Efter det serveras festmiddag i matsalen och när stämningen är som högst kring borden stiger tre flickor in i salen. De är medlemmar ur Boelspexarna från Lunds Universitet. Namnet är lånat av universitetets första kvinnliga rektor, Boel Flodgren. Den charmiga trion underhåller med prat, skoj och sång och de river ner stora applåder och många skrattårar i publiken. Coola hemmapappor Liksom på seminariet 2009 startar den andra dagen med upptempo i form av Friskis&Svettis-jympa med Mats Dafnäs. En stund senare står Mats på scenen i Apelrydsladan. Han är, förutom jympaledare, också ledamot i Fredrikornas styrelse och arbetar som varumärkesstrateg. Mats tillhör den stora babyboomgenerationen 40-talister som också kallas också för WHOPS – wealthy healthy older people. – Vi som gillar att upptäcka nya saker, prioriterar god hälsa och har ganska traditionella könsroller. Generationerna som är födda på 1960-talet och fram till idag kallar forskare och media för X, Y och Z, läs om dem på sid 13. Nu växer en ny manlig iden12 Gabriel Sundqvist, Anita Lignell Du Rietz och Maria Rankka. titet fram, en utveckling från 1970-talets mysiga velourfarsa till 2000-talets coola hemmapappa. Mats refererar till Hanna Rosins The Atlantic-essä The end of Men. Där står bland annat att arbetarklassen, som länge har definierat det maskulina, långsamt är på väg mot ett matriarkat där kvinnor fattar alla viktiga beslut. Slutsatsen är att många kvinnor har gått från att vara mammalediga till familjens huvudförsörjare. Fler kvinnor än män är sysselsatta och männen måste vända på den man- liga antipluggkulturen som brer ut sig mer och mer. Han råder också männen till att titta framåt och kvinnorna att inkludera de män som vill ta till sig den nya manliga identiteten. Förändrade maktbaser Unplugged heter nästa programpunkt och där medverkar Mia Lövheim, docent i religionssociologi som leder projektet Young women’s values in Mediated stories on the Internet, Maria Kristensson, rektor för Apelrydsskolan, NR 3 Maria Rankka, nybliven VD för Stockholms Handelskammare samt Gabriel Sundqvist, grundare av Pronto Communication, en internationell reklambyrå. Birgitta Wistrand är moderator. Mia Lövheim talar om unga kvinnors bloggande om sitt privatliv där de skriver om allt vad de gör och tycker och har på sig. Många fördömer denna typ av bloggar, men Mia försvarar dem och menar att bloggarna är ett stöd för unga kvinnor som ofta är osäkra på sig själva och sin roll. Och att det är en fas i livet; det går över! Gabriel Sundqvist förklarar effekterna med Internet som en tillgång till information, som gör att man förstår mer och bättre, vilket ger minskade klyftor i samhället, vilket ger ökad jämställdhet! Hans erfarenhet är också att familj, släkt och vänner värdesätts mer idag än i tidigare generationer. Unga i samhället diskuteras, i synnerhet 80-talisterna som tar mycket för givet i tillvaron, men också är sanna individualister. När det gäller jämställdhet i yrkeslivet är panelen överens om att fler kvinnor i ledningsgrupperna är viktigast. Maria Rankka ser en utveckling med förändrade maktbaser och föreslår detta som rubrik för nästa års seminarium på Apelryd! Vi blir aldrig färdiga Sophie Tolstoy Regen från Ledarstudion ska sedan lära oss hur vi bäst tar plats på en scen. Hon inleder med att citera Tomas Tranströmers dikt Romerska bågar: ”Inne i den väldiga romanska kyrkan trängdes turisterna i halvmörkret. Valv gapande bakom valv och ingen överblick. Några ljuslågor fladdrade. En ängel utan ansikte omfamnade mig och viskade genom hela kroppen: Skäms inte för att du är människa, var stolt! Inne i dig öppnar sig valv bakom valv oändligt. Du blir aldrig färdig, och det är som det skall’. Jag var blind av tårar och föstes ut på • 2010 Generationer Ordet generation brukar användas för att beteckna en grupp människor som är födda vid ungefär samma tidpunkt i samma del av världen och som fått sina värderingar präglade av det samhälle de växt upp i. Generationsbegreppet myntades på 1980-talet av Ludvig Rasmusson, med 40-talisterna, som var den första generation som på ett tydligt sätt skilde sig från tidigare generationer. Den tysta generationen 20- och 30-talisterna. Har sett Sverige resa sig från fattigdom till välfärd och från världskrigsfokus till Internetfokus. Är lydiga och strävsamma, formade av tider av depression och världskrig. Hembiträde var fortfarande ett vanligt kvinnoyrke. Många kvinnor var hemma tills barnen börjat skolan. Rekordgenerationen 40- och 50-talisterna. Förespråkare för frihet, jämlikhet, socialt. Ansvarstagande och engagemang. Växte upp i folkhemmets Välfärdssverige och var som unga mer radikala och revoltlystna än tidigare generationer. Politiskt aktiva ville de förändra världen. Var unga under rekordåren på 60-talet, när välfärden blomstrade. Generation X 60-talisterna och de tidiga 70-talisterna. Ironiska, uppkäftiga, respektlösa, egotrippade. Fostrades att tro på sig själva och bryr sig mer om sina egna liv och sin karriär än omvärlden. Anses vara diffusa och svårare att definiera än andra generationer. Namnet slog igenom med Douglas Couplands bok ”Generation X”. Generation Y De sena 70-talisterna och 80-talisterna. Cyniska, självförverkligande, ifrågasättande, världsvana. Inväxta i informationssamhället. Konsumtion är deras religion, vuxenliv och ansvarstagande skjuter de på framtiden och det sociala livet är viktigare än jobbet. Bokstaven efter X. På engelska blir det en passande dubbeltydighet (Why/varför). Generation Z 90-talisterna och 00-talisterna. Blir förmodligen mer protesthungriga än X och Y. Första generationen sedan 30-talisterna som växt upp med ekonomisk kris och arbetslöshet, vilket förmodligen kommer att påverka deras värderingar. Tidens våg av protester och demonstrationer tolkas av en del forskare som att något redan håller på att hända. Sydsvenskan/Vetenskap/Hälsa 13 NR 3 • 2010 den solsjudande piazzan tillsammans med Mr och Mrs Jones, Herr Tanaka och Signora Sabatini och inne i dem alla öppnade sig valv bakom valv oändligt.” – När en talare står på scenen är publikens uppmärksamhet till 10 procent på texten, 30 procent på rösten och 60 procent på kroppen. Därför är det kroppsspråket vi ska jobba med. Det finns några typer av talare: lagårdsdörren – står bredbent med höfterna framåtskjutna, skruven – vrider på armar och ben och lägger gärna huvudet på sned, tredje position – oftast kvinnor som antar en balettposition samt datahållningen – med kutig rygg. Ingen av dessa typer ger ett bra intryck. En god hållning är grunden och att andas långt ner i magen när du pratar. Jobba bort så kallade tics. Var närvarande och engagerad på scen! uppmanar oss Sophie. Sedan går vi ut på skolans fotbollsplan och praktiserar det hon talat om. Eva Bonnier, Bonniers Förlag. Ulla Lindvall och Agneta Lindsjö. Sophie Tolstoy Regen talar om ledarskap och kommunikation. Rebecca Liljeblad Thorell och Christina Hamrin, Herenco koncernen. Eva Bonnier och revanschen Efter övningarna på fotbollsplanen väntar en avslutande lunch i matsalen med föredrag av Eva Bonnier, förläggare på Albert Bonniers förlag och nyligen vald till första kvinnliga ordförande i Svenska Förläggareföreningen. Eva växte upp i en släkt som drev – och driver – ett framgångsrikt förlag och där det gått två-tre pojkar på varje flicka. Flickorna fick gärna läsa manus och kanske till och med ha en åsikt. Det var dock aldrig tal om att de skulle finnas med i företaget. – Synen på pojkar och flickor har i någon mån förändrats när man kommer fram till min egen generation, säger Eva. Hon får fem barn och barnböcker blev ingången i förlagsbranschen och med tiden hennes stora engagemang. Det kunde fadern acceptera. Det var en sann kvinnlig verksamhet och är det fortfarande i hög grad. – Förlagsverksamhet på en viss 14 Britt Ljunggren, Landskrona, gör ledarövningar i solen. Till vänster går Eva Bonnier och till höger Kajsa Kallio från Bjäre Bokhandel i Båstad. nivå har alltid varit en kvinnobransch, berättar Eva. Det är kvinnorna, redaktörerna, som gör arbetet med manuskripten och ser till att det blir en färdig, snygg och redigerad bok. Kvinnorna sköter kontakterna med press och marknad. Männen fattar de yttersta besluten och bestämmer om pengarna. Till yngre kollegor återkommer Eva ständigt med mantrat: ”Ta för er, våga vara obekväma, träng er in, säg ifrån”. Det kan handla om något så bagatellartat som platserna kring ett sammanträdesbord, att inte männen ska sitta närmast chefen och kvinnorna längst ner. – Jag fick en gång frågan om vad som varit min drivkraft, säger Eva. Det är revanschen; att visa att jag duger fast jag är kvinna. Jag hoppas innerligt att det ska komma en tid då drivkraften kan få ha helt andra utgångspunkter! Text: Wendela Zetterberg Foto: Mikael Bertmar NR 3 Fredrikorna i pressen Johanna Gredfors Ottesen på Helsingborgs Dagblad skriver om seminariet i augusti att Apelrydsskolan intogs av en uppsjö välutbildade, engagerade kvinnor och en handfull män. Under den första seminariedagen diskuterade man rösträttsfrågor, 2010-talets behov eller icke-behov av kvinnotidskrifter, Kerstin Ekmans författarskap och kvinnliga pionjärer vid universiteten. Kort sagt aspekter av frågor som alltid upptagit Fredrika-Bremer-Förbundet – kvinnors rättigheter, om man med kvinnor menar vit, bildad heterosexuell medelklass. Under den andra dagen är ämnena i huvudsak två: den nya generationen i näringsliv och i nya medier, och den nya manliga identiteten. De manliga medlemmarna har sedan starten varit en viktig del av Fredrika-Bremer-Förbundet, där man fokuserat inte bara på att kvinnor ska få tillträde till männens arena, utan också tvärtom. Dagens huvudnummer är en intressant paneldebatt mellan bland annat Gabriel Sundqvist, entreprenör inriktad på sociala medier och Maria Rankka, före detta chef för Timbro, numera VD på Stockholms handelskammare. Debatten kommer att handla mest om de 80-talister som, efter att ha curlats med och kravlöst daddats genom hela skoltiden, nu invaderar arbetsmarknaden. 80-talisterna beskylls för mycket. De är egoistiska, självupptagna, arroganta. Men ett av de viktigaste särdragen i den nya generationens identitet är att den så starkt motsätter sig alla former av kollektivism. Med den nya individualismen följer att man kanske måste se bortom den enkla uppdelningen av kvinnor och män. Dels för att möta ett alltmer komplext identitetsbyggande; dels därför att dagens unga är mer intresserade av individuella rättigheter än av, exempelvis, kvinnorätt. Har 80-talisterna en svårgenomtränglig attityd? Vems planhalva ska man mötas på? Eller behövs nya plattformar? Det är frågor som inte bara Fredrika-Bremer-Förbundet måste brottas med i framtiden. Kanske är det så att folkrörelsen i sin nuvarande form helt enkelt inte har möjlighet att få något starkt fäste i ett samhällsklimat byggt på så lösa strukturer som det är idag. Kanske innebär detta också en rörelse bort från den strukturella analysen. För att göra sig gällande måste man vara redo att möta det föränderliga, komplexa, det mångbottnade och det individuella. Jag vill inte påstå att tidigare generationers jämställdhetsarbete på något sätt varit enklare att utföra, men kanske att målet framstått i något klarare dager. Ofta är det ju så, att ju djupare man tränger in i arbetet med ett problem, ju fler nyanser och särdrag får det, ju mer inser man dess komplexitet. Kunskap är makt, makten att hjälpa sig själv En spännande och omfattande artikel om Sophie Adlersparre (1823-1895) finns i Vi Biografi, vars första nummer finns i handeln från den 2 september! Vi Biografis fyra utgåvor per år kommer innehålla artiklar om både levande och döda, om personer vars livsverk ännu på- • 2010 verkar oss, men också berättelser om i dag högst levande och verksamma. Så här inleds Moa Matthis artikel med rubriken Friherinnan som fick nog av patriarkatet: ”Sophie Adlersparres arbetskapacitet var enorm. Hon grundade Fredrika-Bremer-Förbundet, Handarbetets vänner och Svenska Röda korset. Hon drev skolor för arbetarklassens barn och hon kämpade för kvinnors rätt till självförsörjning. Ändå är hon bara en fotnot i historien.” Artikeln, som är på sju sidor, avslutas så här: ”Sophies kärlek till människan handlade inte bara om att försvara dygden mot synden. Att älska människan var att se hennes förmågor, vilja och behov av att stå på egna ben. I synnerhet om människan var en kvinna. När yngre, otåliga krafter vid 1880-talets början manövrerat ut Esselde (Sophies signatur) ur redaktionen för den tidskrift hon en gång startat, vässade hon sin penna och sände ut en pamflett om unga kvinnors rätt till självförsörjning. ”Kunskap är makt, makten att hjälpa sig själv”. 1894, året innan hon dog, sammanfattade hon sin livserfarenhet när hon skrev att ’Lust-tourneringen har blivit kampen för tillvaron och qvinnan är inte längre där blott åskådare.’ Det var ingen bitterhet i hennes ord. Det var bara en uppmaning till kvinnorna att möta livet utan skygglappar och illusioner. Gärna lust och lek, men först en utbildning och egen inkomst. Kanske hade tidsandan gått varvet runt och hunnit i kapp friherrinnan? 1895 formulerade hon en sista gång kvinnorörelsens mål när hon skrev att den gällde kvinnans ekonomiska likställighet med mannen: ’De skola då icke stanna vid att vara ett blott eko av männen’. Än är vi inte där.” Och därför behövs Fredrikorna än idag, 126 år efter att Sophie grundade förbundet! 15 NR 3 • 2010 Returadress: Fredrika-Bremer-Förbundet Box 24053 • 104 50 Stockholm Jämställdhet – vad betyder det för dig? Att inställning och intresse för jämställdhet inte handlar om ålder, det har vi kunnat konstatera den här sommaren, och inte bara vid vårt lyckade Apelrydsseminarium. Under Almedalsveckan satt jag till exempel i en panel där debattledaren förgäves försökte hitta åsiktsskillnader mellan d e l t a g a r n a s o m t i l l h ö rd e olika generationer; riksdagens talman Per Westerberg, hans jämställdhetsgrupp, ledarna för ungdomsförbunden och jag. Männen beskrev ansvaret för barnen som den viktigaste Skrivarpris till Leila Sultan FOTO: TIDNINGEN 7 Vartannat år utlyser Fredrikorna i Örnsköldsvik en skrivartävling på temat jämställdhet. Tävlingen riktar sig till gymnasieungdomar och i år vann 16-åriga Leila Sultan första pris för sin krönika Vi kastar lika långt. Priset – 1000 kronor och en massa ära – delades ut under festliga former i Hans Hedbergs museum i Arken den 4 maj. Leila går på Nolaskolans samhällsprogram och skriver för den lokala Tidningen 7. – Jag tog illa upp när jag blev kallad tjejig. Jag började fundera på varför och så skrev jag krönikan, säger den stolta pristagaren. 16 B SVERIGE PORTO BETALT jämställdhetsfrågan. Kvinnorna däremot önskade högre löner och mer inflytande för kvinnor och kvinnors åsikter. Intressanta skillnader, eller hur? Men de hade inte med åldern att göra. Alltför få slåss för frågorna idag. Och när det äntligen sker kommer jämställdhetsförespråkarna ofta i konflikt med varandra, trots att vi egentligen vill samma sak. Inte är det väl oförenligt att arbeta för att få bort antipluggkulturen hos pojkar och samtidigt driva frågan om fler kvinnor i bolagsledningar? Att då samtidigt vara emot kvotering i bolagsstyrelser innebär inte heller att vi inte vill ha många kvinnor där. Däremot anser vi att det är först och främst till företagens ledningsgrupper som kvinnorna skall rekryteras. Idag är 2 procent kvinnor vd:ar i börsbolag. Däremot är det 18 procent kvinnor i bolagsstyrelser. Vi behöver således förstå varför kvinnor inte lyckas ta sig till toppen i företagen, det vill säga slå sönder glastaket så att kvinnorna kan växa vidare. Detsamma gäller pojkarna. Hur och vad kan väcka dem ur drömmen om att klara plugget utan att anstränga sig och på nytt få dem att se det som häftigt att vara duktiga i klassrummet – istället för på skolgården? Låt oss arbeta på alla fronter! Historiska Museet Hertha i kyrkotidning I Historiska museets storsatsning, som visar tusen år av Sveriges historia fram till nutid, tar kvinnorna minst lika stor plats som männen. Museichefen Lars Amréus vill bekämpa mossighet. Kvinna efter kvinna syns i olika ”scener”; utställningen Sveriges historia är inspirerad av teatern och alla århundraden har varsin scen. Kvinnorna är här ett naturligt inslag i historien. Besökaren passerar inte bara Heliga Birgitta och drottning Kristina längs med tidslinjen från forntid till nutid, utan alla från drottning Margareta till Fredrika Bremer finns med. Tidskriften Svensk Kyrkotidning har i nr 14 2010 en artikel om hur Fredrikorna genom Hertha medverkade i debatten om kvinnliga präster under 1950-talet. Hanna Stenström har analyserat ett antal årgångar av Hertha. Hur fördes debatten? Vilka var argumenten? Vem fick tala? Stipendium i Avesta I juni delades Årets gymnasiestipendier ut i Avesta. En av dem är Fredrika-Bremer-Förbundets stipendium som gick till Emelie Johansson, Byggprogrammet, för ett ur jämställdhetssynpunkt ovanligt val av gymnasieprogram! Fredrika-Bremer-Förbundet Box 24053 • 104 50 Stockholm Besöksadress: Karlavägen 100 PG 32 42 - 5 Tel 08-783 20 15 tisdag och torsdag kl 10-12 [email protected] www.fredrikabremer.se Ansvarig utgivare: Birgitta Wistrand Redaktör: Wendela Zetterberg
© Copyright 2024