Inför generationsskifte Räcker energiveden till? Jakt

Skogsbruket
8-2011
Inför generationsskifte
Räcker energiveden till?
Jakt på min mark?
Skogsbruket
Obunden specialtidning för skogsägare i Finlands svenskbygd
Nr 8 2011. Årgång 81
4
8
14
16
18
24
28
Ge generationsskiftet tid
Att efter ett helt liv som ägare och brukare av egen mark bestämma
sig för att avveckla sitt ägande är för många ett svårt beslut.
Räcker energiveden i kustregionerna till?
Kommer energiveden i Svenskfinland att räcka till att försörja alla
kraftverk, värmeverk och mindre användare? Användningen har
ökat markant de senaste tio åren.
8
”Jag vill själv välja hur jag utnyttjar min skog”
De första skogsägare som prövar på kontinuerlig förnyelse blir ett
slags försökskaniner. Kerstin Degerth från Kyrkslätt kan bli en av
dem.
14
Rotrötans naturliga fiende går till attack
Kanske naturen själv har lösningen till att få rotrötan under
kontroll. På Skogsforskningsinstitutet pågår en undersökning med
två virus.
Miniskördaren som utför röjningar effektivt
Plantskogsskötsel utförs oftast manuellt med röjsåg. Men nu
finns en ny innovation som entreprenören Arto Tuomi utnyttjar
– miniskördaren Usewood Pro.
Jakt på min mark?
Som markägare är det du som bestämmer om det jagas på din
mark eller inte. Om du inte själv jagar, kan du arrendera ut
jakträtten helt eller delvis.
Det finns skog i skärgården också
Skogarna är olika i den inre, mellersta och yttre skärgården och
därmed också förutsättningarna för skogsbruk.
På omslaget:
Foto: 2
4
16
18
24
28
Pi Nord
Foto: Nina Jungell
Skogsbruket 8/2011
Skogsbruket
Ledaren
17.8.2011
www.skogsbruket.fi
Utgivare
Redaktion
Chefredaktör
Föreningen för
Skogskultur rf
Orrspelsgränden 4
00700 HELSINGFORS
tfn 020 772 9000
fax 020 772 9008
[email protected]
Redaktionschef
Gerd Mattsson-Turku
tfn 020-772 9059
Johnny Sved
tfn 020-772 9205
Redaktionssekreterare Margita Törnroth
tfn 020-772 9088
Redaktör
Maria Lindén
tfn 020-772 9192
Medarbetare
Bjarne Andersson
tfn 050-591 2880
[email protected]
Helena Forsgård
tfn 018-155 50
[email protected]
Marianne Palmgren
[email protected]
Christoffer Thomasfolk
tfn 050-353 2018
Siv Vesterlund
[email protected]
tfn 0400-880 253
Bertel Widjeskog
tfn 0500-888 530
[email protected]
Annonsförsäljning
Adressförändringar
och prenumerationer
Prenumerationspriser
Oy Adving Ab, Ingmar Qvist
tfn 040-505 5446
[email protected]
Margita Törnroth
tfn 020-772 9088
[email protected]
Helårsprenumeration (11 nr)
39 euro i Finland
370 SEK i Sverige
46 euro i övriga länder
Halvårsprenumeration (6 nr)
24 euro i Finland
230 SEK i Sverige
28 euro i övriga länder
ISSN0037-6434
Ombrytning
Margita Lindgren,
Ekenäs Tryckeri Ab
Tryckeri Ekenäs Tryckeri Ab, Ekenäs
Tidningen trycks på PEFC-certifierat papper.
Skogsbruket 8/2011
Skulder och
osäkerhet
Sommarens nyhetsflöde och samhällsdebatten har till stor del handlat om
staternas skuldsättning. Skogssektorn är beroende av export och beroende på hur det går ute i världen påverkas vår virkesmarknad. Greklands
och Irlands överskuldsättning var inga stora nyheter. Att också Portugal
började få problem kändes redan lite oroväckande. Det kändes ändå
som överstigliga svårigheter och sådant som vi med solidaritet inom
Europa och gemensamma satsningar kan klara upp.
Den stora oron och osäkerheten infann sig slutligen när USA nådde
sitt skuldtak samtidigt som marknaden dömde ut Italiens och Spaniens
möjligheter att sköta sina statsfinanser. I USA blev resultatet en hård
politisk debatt. Amerikanerna kom till slut överens om att ta mera lån
och sätta ordning på finanserna. Att det satt så hårt åt ledde ändå till ett
misstroende mot politikerna. Satte de landets eller partiets bästa som
första prioritet? Det faktum att USA:s kreditvärdighet klassades ner visar
att långivarna inte helt vågar lita på en stabil politik i landet.
I Europa lyckades vi enas om nya lånepaket och räddningsoperationer
som åtminstone för tillfället tycks ha lugnat ner investerarna. Vi är ändå
inte i mål och allt fler och starkare kritiska röster höjs som ifrågasätter
det vettiga i att vara med och betala för andras misstag. Det är ett fint
läge att fiska sympatier och röster inför kommande val.
Visst ska de som orsakat kriserna vara med och ta sitt ansvar. Men att
helt och hållet lämna de skuldsatta länderna åt sitt öde och inte sträcka
ut en hjälpande hand är också att fly ansvar. Genom att låta ett land
sjunka drabbas många oskyldiga människor. Framförallt raseras människornas trygghetskänsla och deras vilja att investera och bygga sig en
framtid. Något som på sikt skulle drabba också den finländska skogsägaren i form av lägre efterfrågan på virke.
Trots den osäkerhet som råder i de västerländska ekonomierna har
industrin rullat på och gjort goda vinster under det första halvåret. Asien
har tagit över som motor i världsekonomin och haft en god efterfrågan
på cellulosa. Trots att det är oroligt i Nordafrika har exporten av trävaror
till regionen fortsatt med korta avbrott. Medelåldern är låg i Nordafrika
och befolkningen växer så det knakar. Det behövs många nya bostäder
och mycket virke att bygga av.
På lite längre sikt verkar det som om trä skulle ha en strålande framtid.
Det faktum att vi har en förnybar resurs som vi kan producera utan stora
skador på miljö och klimat är en stor trumf. Skogssektorn har målats upp
som en bransch i solnedgången. Det gäller kanske tidningspapper, men
det finns otaliga andra skogsprodukter som kommer att fylla platsen.
Våra skogar behövs. m
JOHNNY SVED
[email protected]
3
Ge generationsskiftet tid
Det vanligaste sättet att bli ägare till en skogsfastighet idag är genom ett förvärv
inom familjen. Att efter ett helt liv som ägare och brukare av egen mark bestämma
sig för att avveckla sitt ägande är för många ett svårt beslut.
G
enomsnittstiden
idag för en generation som äger
skog ligger på
cirka 30 år. Att efter 30 år
som brukare av egen mark
bestämma sig för att avveckla sitt ägande är för många
ett svårt beslut och en lång
process. Ofta innebär generationsskiften förändringar i
hur skog och mark brukas i
och med den nya ägarens intressen, men också genom att
man ofta tvingas göra extra
avverkningar för att klara generationsskiftet ekonomiskt.
Ge planeringen tid
Ett generationsskifte kan genomföras antingen genom
köp, gåva eller gåvoartat köp.
Både
föräldragenerationen
och övertagaren måste vara
redo för generationsskiftet
och man kan se det som en
process där planeringen är
viktig för hur väl genomförandet fungerar. Erfarenheten
visar att ett generationsskifte
som planeras i god tid och
där genomförandet får ta den
tid som krävs alltid blir bättre
än de fall där tiden kräver en
snabb lösning.
Ett generationsskifte innefattar frågor om ekonomi och
skatter och även frågor av
mera personlig karaktär. De
personliga aspekterna kan påverka relationerna i familjen
under en lång tid framöver.
Stirra dig inte blind
på skatterna
För många är planering av
generationsskifte det samma
som skatteplanering. Skatteplaneringen är viktig, men
den får inte åsidosätta andra
saker som någon av parterna
upplever som viktiga. Sätt
hellre som mål att generationsskiftet inte får medföra
onödigt höga skatter på grund
av okunskap.
Skogens värde
Vid generationsskifte behövs
uppgifter om vad skogen är
värd, dvs. skogens gängse
värde. Den bästa utgångspunkten är en färsk skogsbruksplan.
Men skogens gängse värde
är inte det samma som det
värde du får när du räknar ut
vad virket på de olika figurerna är värt. Exempelvis plantskogar och dåligt utbyggt
skogsbilvägsnät sänker värdet. Stränder med byggnadsrätt och grus- och sandtäkter
är exempel på faktorer som
höjer värdet. m
Jord- och skogsbruksfastighet
Den som tar över ett lantbruk får arvs- eller gåvoskatten nedsatt om han eller hon
fortsätter att bedriva jordbruk eller jord- och skogsbruk på gården och även de andra villkoren för nedsatt skatt uppfylls.
– Gåva är vanligast när det
bara finns ett barn i familjen
och gåvoartat köp, när barnen är flera, säger ekonomirådgivare Henrik Lassas på
Nylands Svenska Lantbrukssällskap NSL. En rättvis fördelning av föräldrarnas egendom är den svåraste frågan
vid generationsskifte. Hur ska
de barn kompenseras som
inte tar över gården?
Nedsättningen av gåvoskatten är betydande. Villkor för
lättnaden är att förvärvaren
fortsätter idka jordbruk i sitt
eget namn. Lättnaden beviljas även för deltidsjordbrukare och förvärvaren behöver
inte vara en nära släkting.
4
När eventuell gåvoskatt uppbärs, beaktar beskattaren ett
värde som är 40 procent av
det s.k. jämförelsevärdet när
man fastställer gåvoskattens
storlek.
Exempel
(alla priser är ca-priser):
Gården finns i Lappträsk
och omfattar 100 hektar skog
och 10 hektar åker. Gängse
värde för skogen är 440 000
euro och för åkern 66 000
euro, totalt 506 000 euro
Nedsättningen av arvs- och
gåvskatten baserar sig på 55 §
i lagen om skatt på arv och
gåva. I stället för gängse värde
uträknas ett jämförelsevärde
som sänker skogens värde till
99 600 euro och åkerns värde
till 8 000 euro, totalt 107 000
euro. Gården värderas nu bara
till 40 procent av detta värde
och då sjunker gårdens värde
till 43 040 euro. På den summan betalar förvärvaren gåvoskatt och den blir 3 614 euro.
Enligt samma paragraf betalar förvärvaren ingen gåvoskatt om köpesumman är
minst 50 procent av gårdens
gängse värde.
Avträdelsestödet –
tar det slut 2015?
brukarna inte ska glömma
avträdelsestödet som är en
morot för att jordbrukare ska
tidigarelägga generationsskiften. Det grundar sig på lagen
om avträdelsestöd som är en
temporär lag och lagen gäller
till utgången av 2014.
– I det nya regeringsprogrammet finns inget nämnt
om en fortsättning. Med tanke på sparåtgärderna finns en
risk att avträdelsestödet upphör från 2015, säger Lassas.
Avträdelsestödet innebär
att en jordbrukare kan gå i
pension redan som 56-åring.
När jordbrukaren fyller 63 år
träder ålderspensionen in. m
Lassas påminner om att jordSkogsbruket 8/2011
Enbart skogsfastighet
E
nligt Holger Falck, som
är ordförande för SLC
och åtar sig generationsväxlingsuppdrag, är det inte
längre någon självklarhet att
barnen har ett intresse av att
ta över skogen.
– En av föräldrarna kan ha
fått skog då något av deras
syskon övertagit fädernegården. Föräldern är uppvuxen
på gården och har starka band
till skogen och hembygden,
men har som ung flyttat till
annan ort där barnen är uppvuxna. ”Hemskogen” är för
barnen ett obekant begrepp. I
sådana fall blir det allt vanligare att barnen inte har något
intresse för skogen.
– Men ofta har något av
barnen intresse att ta över
skogen. Om det finns annan
förmögenhet som till exempel
en aktielägenhet, är det lättare att få en rättvis fördelning
av föräldrarnas egendom.
Köp allmänt då
skogen är virkesrik
Gåva, gåvoartat köp eller
köp, dessa frågor är viktiga
vid överlåtelse av en skogsfastighet.
– När det finns mycket virke
i skogen, lönar det sig oftast att
välja köp eller gåvoartat köp
som överlåtelseform, säger
Falck. Då kan den nya ägaren
utnyttja skogsavdraget, som
ger möjlighet att avdra 60 procent av anskaffningsutgiften.
För att helt undvika gåvoskatt
vid köp, om inte lättnader erhålls, ska köpeskillingen vara
över 75 procent av skogens
gängse värde.
Enligt Falck lönar det sig att
ta experter till hjälp vid generationsskifte.
– Då undviker både överlåtaren och mottagaren obehagliga skattesmällar. Men
det är alltid till fördel om detaljerna är klara innan en ex-
pert kopplas in. Det är möjligt
att begära förhandsavgörande
om gåvoskattens storlek från
skattemyndigheterna. Ett förhandsavgörande kostar 300
euro och det är i kraft cirka 6
månader.
– Det finns inget krav på
att det ska finnas en färsk
skogsbruksplan eller att en
sådan måste göras inför en
generationsväxling och att
den ska ges till skattebyrån.
Vid mindre skogsöverlåtelser
kan man ofta med fördel använda sig av det hektarvärde
för skog som beskattaren til�lämpar landskapsvis.
Besittningsrätt högst
10 år
Enligt Falck borde man inte
dela skogsfastigheter som är
mindre än 30 hektar.
– Föräldrarna och barnen
borde hitta en annan lösning.
Samfälld skog anser jag inte
vara ett alternativ, när skogsinnehavet är så litet.
– Besittningsrätt ger sänkt
skatt, men jag brukar rekommendera att den ska gälla
högst 10 år. Jag anser det inte
heller vettigt att enbart av skatteskäl så att säga hoppa över
en generation, dvs. ge skogen
direkt till helst ett barnbarn.
Visserligen undviker man en
gåvoskatt, men barnbarnet är
vanligtvis så ungt i det skedet att det inte vet vad det är
frågan om. Då blir skogens
framtid ännu mera öppen;
barnbarnet vill kanske sälja
skogen när det bildar familj
och behöver pengar till sin
första bostad. En kompromiss
i det här fallet är att överlåta
skogen till helst ett barnbarn,
men ge besittningsrätten vid
behov över 10 år åt eget barn.
m
Text: Gerd Mattsson-Turku
”Man vill vara Tarzan i skogen”
Den stereotypa bilden av en skogsägare är en medelålders man som bor på sin
fastighet och sköter om den själv. Det säger Patrik Häggqvist som är doktorand vid
Umeå universitet och arbetar med en avhandling som behandlar bilden av den
gängse skogsägaren, både i medier och bland skogsägarna själva. Situationen är
högst troligt exakt den samma i Finland.
I
både dagstidningar och
i skogliga tidskrifter är
man mån om att lyfta fram
kvinnor, men det är fortfarande mannen som är norm.
Det är ungefär som med fotboll och damfotboll, säger
Patrik Häggqvist. Det finns
skogsägare och så finns det
kvinnliga skogsägare. Vid de
skogsmässor som jag har va-
Skogsbruket 8/2011
rit på i forskningssyfte har det
visat sig att det mest är män
som går fram och pratar med
utställarna.
– Den skogliga kulturen är
väldigt manligt präglad. Det
finns dessutom en tendens att
man vill vara lite Tarzan i skogen, överskattar sin egen förmåga och tar onödiga risker.
Själv tycker jag att vi borde
försöka komma bort ifrån det.
– Det finns en attityd bland
manliga skogsägare att de inte
behöver någon utbildning
därför att de har lärt sig allting
av sin pappa. Medan skogsarbetare och skogsmaskinförarna lyder under stränga
säkerhetsföreskrifter, vilkas
efterlevnad noggrant kontrolleras av myndigheterna, kan
privata skogsägare göra i stort
sett vad de vill i skogen. De
flesta är verksamma i sin skog
bara ett par veckor per år och
i förhållande till den korta
tid det gäller sker det väldigt
många olyckor. m
Källa: Holmen Magasin 1/2011
5
Alternativ vid
generationsskifte
Samfälld skog är ett alternativ vid generationsskifte. Det garanterar långt att skogen
blir i familjens och släktens ägo. Andelar kan överlåtas, köpas och säljas.
S
amfällda skogar som
ägoform ökar i popularitet. Under perioden januari-april
bildades elva nya samfällda
skogar. Den sammanlagda
arealen samfällda skogar är
540 000 hektar. Det är två
procent av landets skogsareal.
Majoritetsbeslut
gäller
Med samfälld skog som ägoform är det lättare att sköta
skogen, när antalet delägare
är spridda på flera personer.
Alla beslut fattas som majoritetsbeslut.
Vid samägande som i dödsbon och fastighetssammanslutningar kan en delägare
sätta stopp för all aktivitet i
skogen eftersom alla beslut
ska fattas enhälligt. Det är inte
alls ovanligt att en delägare i
ett dödsbo av princip motsätter sig allt, kanske för att den
anser sig ha blivit orättvist behandlad i något skede.
Samfälld skog är som ägoform inget nytt. Samfällda vattenområden fungerar enligt
samma principer, dvs. flera
fastigheter äger gemensamt
ett område.
Lägre skattesats
Fördelarna med samfälld
skog är bland annat att:
• skogen sköts ändamålsenligt enligt skogsbruksplanen
• alla beslut fattas som majoritetsbeslut
• den är särskilt skattskyldig
och skatteprocenten är 26.
Enligt regeringsprogrammet sjunker den till 25 pro-
cent från årsskiftet. Privata
skogsägare betalar nu 28
procent, från årsskiftet 30
procent
• delägarna betalar ingen
skatt på överskottet (vinsten).
Staten har aktivt gått in för att
stöda skogsägare som gå in
för att bilda samfällda skogar
för att motverka splittringen
av skogsfastigheter. Kostnader för lantmäteriförrättningar
täcks helt med statsmedel. m
Text: Gerd Mattsson-Turku
Även för andra än släktingar
D
et är inte bara släktingar som kan bilda samfällda skogar utan ägoformen är tillgänglig för alla. Minimikravet är att det ska vara två fastigheter. Skogsfastigheterna behöver inte ligga intill varandra.
I finska Österbotten är många nya samfällda skogar under
bildning, bl.a. i Kauhava, Seinäjoki och Kurikka. I många fall
går kommunen med i den samfällda skogen med några hundra hektar skog.
I Kauhava har fastighetsägarna redan ingått avtal om att
bilda Kauhavan yhteismetsä. Den omfattar 1 400 hektar, varav Kauhava kommun har gått in med 400 hektar. Enskilda
privata skogsägare, sammanlagt 45 stycken, har gått in med
närmare tusen hektar. En stor del av dem är dödsbon och
sammanslutningar.
Enligt Ari Niemelä på Etelä-Pohjanmaa skogscentral bor
hälften av dess skogsägare utanför kommunen, främst i huvudstadsregionen.
– Många är i den åldern att generationsskifte snart blir aktuellt. Då kommer frågan, vill barnen fortsätta som skogsägare.
Många säger att barnen har fått sådan distans till skogen att
de inte har något intresse av att ta över skogen. Då nuvarande
ägare inte vill sälja skogen är samfälld skog ett alternativ. m
Tallvedsnematoden är ett dolt hot
D
en farliga tallvedsnematoden har nu påträffats
i ett skogsområde i Spanien
bara sex kilometer från gränsen till Portugal. Portugal är
sedan tio år drabbad av tallvedsnematoden och det nya
fallet i Spanien visar på riskerna för vidare spridning till
6
barrskogar i övriga Europa.
Tallvedsnematoden är en
millimeterlång mask som kan
orsaka omfattande skogsdöd.
Nematoden lever i träden och
skadar kärlvävnaden så att träden inte kan ta upp vatten. Alla
barrväxter angrips, men bara
tall och lärk dör av angreppen.
Tallvedsnematoden
kan
spridas med virke över stora
avstånd. Allt barrträdsvirke,
som inte är värmebehandlat,
med ursprung i länder där
tallvedsnematoden finns är
riskvirke. Lastpallar av obehandlat virke är en särskild
risk eftersom de används i alla
typer av varutransporter.
Den som gör en semesterresa till Södern kan också
sprida nematoden. Om du
åker på semester till Portugal
och Spanien, ta inte med dig
hem några barrträdsplantor,
hur friska de än ser ut. m
Skogsbruket 8/2011
Inför virkeshandelssäsongen
Efter en lugn sommar tar virkeshandeln fart igen, helt enligt samma modell som tidigare år. Björkstock är det sortiment som nu har bra åtgång och det syns också i
virkespriset.
R
otpriset på björkstock är nu över 44
euro/m³. På ett år
har det stadigt stigit
från 39 euro till 44 euro, en
prisökning på 6 euro/m³.
Rotpriset på tallstock och
granstock har gått upp och
ner. För tallstockens del var
rotpriset högst i mitten av juli,
nästan 58 euro/m³, men har
nu sjunkit på några veckor
med mer än en euro. Granstocken uppvisar samma
trend, men rotpriset är i snitt
ett par euro högre.
Enligt Kai Merivuori på
Suomen Sahat har sågarna
det inte lätt. I februari fick sågarna för sin tallsågvara i snitt
201 euro/m³, i maj 182 euro.
Under samma period steg rotpriset på tallstock från 51 till
56 euro/m³.
– Den här prisnivån på sågstocken är ohållbar för sågarna, säger Merivuori.
Nytt virkesanskaffningsbolag
Efterfrågan på energived ökar
snabbt och det finns de som
redan börjar tala om att det
blir en bristvara inom en snar
framtid. En stor del av utbudet på energived är bundet till
slutavverkningarna och efterfrågan på timmer och sågvaror, då både stubbar och grot
tas ut från slutavverkningar.
I Österbotten blir efterfrågan klart större, då Vaskiluodon Voimas biogasanläggning tas i bruk 2013.
– Anskaffningen har de
facto redan börjat för att vi
Skogsbruket 8/2011
Rotpriset på björkstock har sakta stigit
och är nu det högsta
på ett år.
ska ha torr energived
när anläggningen kör
i gång 2013, säger
anskaffningsingenjör
Esa Koskiniemi. Vi
behöver 200 000 fastkubikmeter per år.
Anskaffningen av
energived kommer att
skötas av EPM Metsä
Oy, ett nybildat virkesanskaffningsbolag som ägs av EPV
Energia Oy som i sin tur äger
Vaskiluodon Voima och av
Myllyahon Saha i Alajärvi.
EPM Metsä ska förutom energived till Vaskiluodon Voima
skaffa energived till kraftverket i Seinäjoki och timmer
till sågen i Alajärvi. Virkesbehovet kommer att vara 0,5
miljoner kubikmeter per år
och anskaffningsområdet är
svenska Österbotten och Södra Österbotten.
Virkeslikviden ska
inte dröja ett år
Ur skogsägarnas synvinkel är
det viktigt att priset på energiveden och tidtabellen för
utbetalningen av virkeslikviden skrivs in i kontraktet.
Det finns inte längre något
praktiskt hinder för att betal-
ningen inte ska kunna ske så
snart energiveden är utkörd
från skogen. Med kranvåg
på den skogstraktor som kör
ut energiveden, fås mängden
i samband med på- eller avlastningen. Det är oskäligt att
skogsägaren ska behöva vänta på betalningen ett år, dvs.
tills energiveden har torkat
och flisas. m
Text och foto:
Gerd Mattsson-Turku
7
Bioenergi
Räcker energiveden i
kustregionerna till?
Foto: Marianne Palmgren
Kommer energiveden i Svenskfinland att räcka till att försörja alla kraftverk, värmeverk och mindre användare? Användningen har ökat markant de senaste tio åren.
Enbart i Österbotten är användningen i dag 500 000 fastkubikmeter, sexton gånger
mera än för tio år sedan.
F
ör tio år sedan var
energivedsanvändningen i Österbotten
omkring 30 000 fastkubikmeter. I dag är användningen över 500 000 fastkubikmeter, dvs sexton gånger
mera.
Närområdet är
viktigt
Utgående från de stora biokraftverken i Jakobstad, Karleby och det som nu planeras
8
i Vasa räcker den österbottniska energiveden inte till.
Då kraftverken befinner sig
vid kusten begränsas deras
anskaffningsområde till en
halvcirkel.
Placeringen vid kusten ger
den fördelen att import av
energiråvara är gynnsammare
än för kraftverk längre in i
landet. De stora kraftverkens
anskaffningsområde är redan
från början planerat så att det
sträcker sig utanför Österbotten, men målsättningen är
fortfarande att maximera energivedsanskaffningen i kraftverkens närområde.
Energiskatt på torv
gynnar energived
För lokala värmeföretag och
växthusnäringens energiförsörjning kommer den lokala
energiveden även i fortsättningen att spela en stor roll.
Den nya energiskatten på torv
drabbar växthusodlare som
på årsnivå i sina värmecentra-
ler producerar mer värme än
5 000 MWh med torv. Energiskatten är 1,90 euro/MWh
fram till 31.12.2012. Därefter stiger den till 2,90 euro/
MWh och från 2015 är den
3,90 euro/MWh. Detta leder
till att de börjar använda allt
mera energived för att undvika torvskattetillägget.
Utmaningar
Oavsett hur mycket energived som finns i skogarna är
Skogsbruket 8/2011
det ofta helt andra saker som
avgör hur mycket som är tillgängligt. Till exempel uttag av
stubbar och grot är beroende
av efterfrågan på granstock .
Energived från ungskogar och
gallringar är i sin tur beroende av olika stödformer och
av skogsägarnas intresse för
att sköta sina skogar. Ju flera
aktiva skogsägare desto större
blir självförsörjningsgraden i
regionen. Och skogarna blir
skötta, vilket höjer deras värdetillväxt och förbättrar virkeskvaliteten.
Tillgången på
energived
Energivedspotentialen*) är beräknad kommunvis från Kar-
leby till Kristinestad och från
Kimitoön till Lovisa. Beräkningarna sträcker sig över perioden 2011–2020 och visar
hur mycket energived vi årligen på ett hållbart sätt kan ta
ut ur skogarna i Svenskfinland.
Beräkningarna är teoretiska
och i praktiken är potentialen
större eftersom det finns ett
överskott ackumulerat från ti-
Sydkusten
Kommun
digare år. Dessutom kommer
det en hel del energived från
väg- och åkerkanter. m
*) Energivedspotentialen är beräknad
inom utvecklingsprojektet Bioenergi
Kusten, vars mål är att främja användningen och tillgången på lokala fasta
bränslen i uppvärmning och energiproduktion.
Text: Patrik Majabacka
Österbotten
Klenvirke från
ungskogar,
fast-m³
Grot och
stubbar,
fast-m³
Kommun
Borgå
11 860
11 621
Jakobstad
2 449
1 570
Esbo
3 618
4 406
Karleby
9 310
5 343
Grankulla
Klenvirke från
ungskogar,
fast-m³
Kaskö
Grot och
stubbar,
fast-m³
10
75
224
107
Hangö
1 400
1 618
Korsholm
20 529
15 944
Helsingfors
2 864
1 504
Korsnäs
6 725
6 194
Ingå
3 917
6 752
Kristinestad
16 087
17 176
Kimitoön
8 783
14 877
Kronoby
20 270
14 745
Kyrkslätt
4 401
6 130
Larsmo
4 957
2 415
Lappträsk
3 459
6 039
Malax
15 585
9 282
Lovisa
12 622
17 667
Nykarleby
20 816
13 367
Raseborg
20 057
21 575
Närpes
23 358
22 487
23 206
15 722
2 940
3 155
Sibbo
6 263
5 164
Pedersöre
Sjundeå
3 631
5 716
Vasa
Vanda
3 701
2 690
Vörå
Väståboland
11 952
17 248
Totalt
Totalt
98 538
123 082
Enligt beräkningarna kan vi på ett hållbart sätt ta ut över 220 000 fastm³ energived från skogarna vid Sydkusten, 44 procent som klenvirke
från ungskogar och 56 procent som grot och stubbar.
T
20 109
17 683
186 565
145 200
Enligt beräkningar kan vi på ett hållbart sätt ta ut över 330 000 fastm³ energived från skogarna i svenska Österbotten, 44 procent som
grot och stubbar och 56 procent som klenvirke från ungskogar.
Koldioxidbalans i husbygge
vå i övrigt identiska bostadshus – ett med trästomme och
ett med betongstomme – har jämförts, vad gäller koldioxidbalansen över ett hundraårsperspektiv. Huset med betongstomme medför ett nettoutsläpp av cirka 96 ton koldioxid,
medan huset med trästomme inte ger något utsläpp utan ett
nettoupptag av 150 ton koldioxid.
Analyserna tar hänsyn till energianvändningen vid tillverkning och distribution av de ingående materialen samt produktion av huset.
Kolet från den avverkade skogen finns lagrat i trämaterialet
så länge materialet finns kvar. När huset en gångs rivs förutsätts
det att trämaterialet ersätter fossila bränslen. m
CO2
CO2
CO2
CO2
Referensbyggnad med
betongstomme
Uppförd byggnad med trästomme
Upptag av CO2
-140
Illustration: Leif Åbjörnsson
-120
-100
- 80
Hus med trästomme -150 ton
- 60
- 40
- 20
-0+
Utsläpp av CO2
20
40
60
80
100
Hus med betongstomme +96 ton
Källa: Skog & Industri 2/2011
Skogsbruket 8/2011
9
Bioenergi
Energived och torv
ersätter stenkol i Vasa
År 2013 tas Vaskiluodon Voimas biogasanläggning i Vasa i bruk. Då kommer efterfrågan på bioenergi från de österbottniska skogarna att skjuta i höjden.
C
irka tvåhundratusen
kubikmeter
energived – och
cirka tvåhundratusen kubikmeter torv. Den
årsförbrukningen
kommer
Vaskiluodon Voimas biogasanläggning att ha när den tas
i bruk 2013.
Statens stöd behövs
– Vårt anskaffningsområde
sträcker sig inom en radie av
hundra kilometer från Vasa
och vi är intresserade av alla
energivedssortiment. Utöver
det är vi också intresserade
av biprodukter från skogsindustrin samt rent och obehandlat återvinningsträ, säger
Esa Koskiniemi, anskaffningsingenjör vid Vaskiluodon
Voima.
Redan i dagens läge är det
stor efterfrågan på energived i
Österbotten och anskaffningen av råvaran är en utmaning.
På frågan om energiveden
kommer att räcka åt alla aktörer i området när världens
största biogasanläggning inleder sin produktion, svarar
Koskiniemi så här:
– Energiveden inom vårt
anskaffningsområde kommer
att räcka åt alla aktörer. Det
är jag övertygad om. Det finns
tillräckligt med energived i
skogen och som vi ser det är
den största utmaningen för
anskaffningen statens styrme-
kanismer för att på lång sikt
garantera att leveranskedjan
är lönsam, säger han.
Skogsvägarna måste
grundförbättras
Koskiniemi understryker också vikten av infrastrukturen i
området. Skogsvägarna måste
förbättras så att de är farbara
året runt. Vaskiluodon Voima
ska också bygga en huvudterminal utanför Vasa där stora
mängder råvara kan torkas
och lagras om det blir brist.
– Den största delen av energiveden kommer att transporteras direkt till biogasanläggningen. Men på grund av att
menföret kan skapa problem
ska det byggas en huvudterminal som kan ta emot energived för torkning.
Vaskiluodon Voima producerar el och fjärrvärme och
använder i dagens läge stenkol. Syftet med biogasanläggningen är att förbrukningen
av stenkol, som medför koldioxidutsläpp, ska minskas
med över fyrtio procent.
De totala kostnaderna för
bygget beräknas bli 40 miljoner euro. Staten har redan beviljat ett energistöd på knappt
10,8 miljoner euro för investeringen. m
Text och foto:
Christoffer Thomasfolk
Här på Vasklot i Vasa inleds byggandet av världens största
biogasanläggning, som ska vara i produktion 2013. Då
kommer årsbehovet att vara 200 000 kubik energived och
lika mycket torv.
10
Skogsbruket 8/2011
Hur mår plantorna?
När gräset vissnat är det en bra tid att göra en plantinventering och bedöma resultatet. Visar det sig att det finns mycket skador kan du ännu beställa plantor till nästa år.
M
ålet med en
skogsförnyelse
är förstås att
lyckas med en
gång, men ibland kan plantorna skadas och dö. Ju tidigare man kan konstatera att
det finns behov att komplettera en skogsförnyelse desto
lättare och billigare är kompletteringen. Lägg dessutom
till att chansen för att kompletteringen blir lyckad också
är större ju tidigare den görs.
Så det är värt att ta en tur via
både årets planteringar och
lite äldre förnyelser.
att söka fram plantorna och
trampa ner gräset runt dem
innan vintern kommer. Om
det vissnade gräset lägger sig
över plantan trycks den lätt
ner under tyngden från snön.
På våren har plantan svårt att
helt resa sig igen och resultatet kan bli en krök i stammen
eller att plantan inte klarar
av konkurrensen från gräset
nästa sommar.
När snön lägger sig på gräset
bildas också en trivsam miljö
för sorkar mellan marken och
snön. Snötäcket isolerar från
kylan och sorkarna banar sig
väg genom det vissna gräset
i jakt på mat. Att trampa ner
gräset närmast plantorna ger
dem ett litet skydd mot sorkarnas framfart.
Kapa dubbeltoppar
Det händer sig att plantorna
får dubbla toppar. Det här kan
lätt åtgärdas genom att med
en sekatör kapa den ena av
topparna. Det räcker ofta till
för att den andra toppen ska
ta över och dominera trädet.
Om dubbeltopparna kapas
innan de blivit grova kan man
rädda stammen så att den
ännu kan utvecklas till ett
stockträd. m
Text: Johnny Sved
Ett år med plant­
garanti
Österbottens skogsvårdsförening gick ifjol ut med en
garanti på skogsplantering.
I sommar har föreningen inventerat alla planteringar som
man gjorde ifjol. Verksamhetsledare Jan Slotte säger
att resultaten ännu inte är
sammanställda, men han kan
säga att det överlag ser bra ut.
Några av planteringarna fyller
inte kraven och dem kommer
föreningen att komplettera
nästa säsong.
Det som Slotte nu väntar på
är att analysera inventeringarna och titta på vad som är
orsaken till plantavgången.
Genom att föreningen nu systematiskt inventerar och följer
upp resultaten i förnyelserna
räknar Slotte med att kvaliteten i arbetet kommer att förbättras. Nu får man snabbt
fatt i problemytorna och kan
bättra på förnyelsen med en
kompletteringsplantering.
Håll undan gräset
Till höstens arbeten hör också
Skogsbruket 8/2011
En stor del av
plantorna på
den här ytan
har drabbats
av både uppfrysning och
snytbaggar.
Gräset håller
redan på att
ta över ytan
och kompletteringsplanteringen blir
arbetsam och
dyr.
11
Bioenergi
Billyhyllans
bakvägg från
Jakobstad
Helträdsuttag
Forskning ger vid handen det som många
anat. När man tar ut hela träd, alltså
stammar med grenar och toppar, minskar de kvarlämnade stammarnas tillväxt
då viktiga näringsämnen försvinner från
Ikeas Billyhylla är en av världens mest skogen.
sålda bokhyllor. Från Sverige skickas
elträdsuttag
har
– Grenarna och kvistarna
varje år 5 miljoner inpackade hyllbyggvunnit terräng i som lämnas kvar på marken
och med att uttag fungerar som en slags naturlig
satser ut till Ikeavaruhusen runtom i värlav biomassa från gödsling som sakta men säden. Sedan några år tillbaka är bakväg- ungskogar har skjutit i höj- kert frigörs i beståndet, därför
gen av kartong och Walki i Jakobstad är den. Nu visar en omfattande blev tillväxtförlusterna högre
forskning att metoden medför under den andra tioårsperioen kugge i tillverkningen.
en sänkt virkesproduktion i den, förklarar Helmisaari.
H
B
Under två millimeter
tjock bakvägg
Foto: Ikea
akväggen är idag av
vikbar kartong, vilket
har gjort att bakväggen
kunnat krympas ner till endast en tredjedel av tidigare
förpackningsstorlek. Vikten
på varje paket har samtidigt
minskat med två kilo. Det
sänker transportkostnaderna.
Bakväggen är av solidpapp
och bara två millimeter tjock.
12
– Bakväggen passerar många
händer innan den är färdig att
läggas in i paket tllsammans
med Billyhyllans övriga delar,
säger Jan-Anders Fagerhed,
technical service manager på
Walki i Jakobstad.
– Vi trycker och lackar ytskiktet som består av en vit
bestruken kraftliner. Ytskiktet
ska hålla mot fukt och fett.
Vår kund laminerar sedan
detta tunna ytskikt till en solidpapp gjord på flera lager
av returfiberbaserad kartong.
Den slutliga solidpappen är
då litet under 2 millimeter
tjock. Vår kund stansar och
snittar sedan solidpappen till
det slutliga bakstycket och
sänder det vidare till möbeltillverkaren
Gyllensvaans
Möbler i Kättilstorp i Sverige,
där man viker bakväggen just
före förpackningen av hyllan,
så att dess storlek krymper till
en tredjedel.
– Bakväggens funktion är
främst att man inte ska kunna
se väggen bakom hyllan samt
att hjälpa till att stöda upp
själva hyllan. Det är sidoväggarna som bär upp hyllan. m
Text: Gerd Mattsson-Turku
årtionden framöver.
– Jag blev inte förvånad av
resultatet, då vi redan för tio
år sedan såg vartåt det lutade,
säger professor Heljä-Sisko
Helmisaari från Helsingfors
universitet.
Märks åratal senare
Forskningen gjordes tillsammans med Sverige och Norge
och pågick i över 20 år. Som
utgångspunkt var tall- och
granskogar vars första gallring
skedde i början av 1980-talet,
och totalt 22 försök granskades.
Under den första tioårsperioden minskade stammarnas
tillväxt i tallskogen med fyra
procent och i granskogen
med fem procent, då man
jämförde med provytor där
man hade lämnat kvar hyggesrester vid gallringen.
– I granskogarna märktes
stammarnas tillväxtförlust två
år efter gallringen och i tallskogarna tog det fyra år innan
förändringarna började skönjas i beståndet, säger Helmisaari.
Därpå följande tioårsperiod
ökade stammarnas tillväxtförlust ännu mer. Tallskogarnas
tillväxtförlust var uppe i åtta
procent och granskogarnas
tillväxtförlust var i medeltal
tretton procent.
I de granskogar som växte
på kargare mark var stammarnas tillväxtförlust högst
medan de allra bördigaste
markerna hade de minsta förlusterna.
Gödsling hjälper
bara tillfälligt
Kväve är extra viktigt för trädens tillväxt. Vid helträdsuttag förlorades i tallskog 2192 kilo kväve per hektar och
i granskog 58-129 kilo per
hektar.
– I granskog motsvarar det
nästan lika mycket kväve som
man tillför skogen vid en tillväxthöjande gödsling, berättar Helmisaari.
Forskarna kollade också
om gödsling kan kompensera
stammarnas tillväxtförlust vid
helträdsuttag.
– Under en tioårsperiod,
alltså så länge som gödslingen verkar i skogen, kunde
man stoppa tillväxtförlusten.
Men gödslingen visade sig
vara mindre effektiv vid helträdsuttag.
Tillräckligt betalt för
virket
– Vid helträdsuttag skulle jag
som skogsägare kräva att virkesköparen ger ordentligt beSkogsbruket 8/2011
ger produktionsförluster
talt med tanke på att de kvarvarande stammarnas tillväxt i
beståndet kommer att påverkas, säger Helmisaari.
– Följ Tapios rekommendationer för energivedsuttag, då
för man inte bort alltför mycket näringsämnen från skogen.
Helmisaari tillägger att ett
alternativ är att grankvistarna
lämnas kvar i skogen under
sommaren, man låter barren
falla till marken, och samlar
upp det avbarrade riset till
hösten.
För det mesta lämnas hyggesrester i högar på ytan och
är inte jämnt fördelade över
hela figuren.
– Alla stammar kan därför
inte dra nytta av näringsämnena som frigörs från barren.
Det här är något att hålla i
minnet på samma gång som
skogsägaren kan se till att
lämna fler trädtoppar kvar i
beståndet.
– Avverkningstekniken borde nu utvecklas så att man under drivningen kunde skaka
loss barren även från tallkvistarna, tillägger Helmisaari.
”– Grenarna och kvistarna som lämnas kvar på
marken fungerar som en slags naturlig gödsling
som sakta men säkert frigörs i beståndet, därför
blev tillväxtförlusterna högre under den andra
tioårsperioden.”
Slutavverkning
Nu handlade forskningen om
bestånd efter första gallring.
Hur är det vid en slutavverkning?
– Vid uttag av grenar och
toppar, alltså grot, vid en
slutavverkning i granskog försvinner näring motsvarande
två tillväxthöjande gödslingar.
– Plantskogens behov av
kväve är litet men en svensk
undersökning visar att nästa
grangeneration kommer att
ge färre kubikmetrar än om
man lämnat hyggesrester kvar
efter avverkningen, men det
räckte också med att bara
lämna kvar barren, avslutar
Helmisaari. m
Text och foto:
Marianne Palmgren
Skogsbruket 8/2011
Ett år efter att beståndet har gallrats med helträdsmetoden.
13
”Jag vill själv välja hur
De första skogsägare som prövar på kontinuerlig förnyelse blir ett slags försökskaniner. Kerstin Degerth från Kyrkslätt kan bli en av dem.
L
ängs med den slingrande grusvägen ner
mot Villa Vitsand vid
Porkala udd i Kyrkslätt
samsas gamla furor med ormbunkssnår och bergsknallar
där det växer knotiga väderbitna tallar.
Det är Kerstin Degerths
ägor. Hon tog över gården Mellangård i slutet av
1980-talet. Skogen på cirka
300 hektar var då i behov av
skötselarbeten då skogarna
under Porkala Parentestiden
trashuggits.
De värsta områdena förnyades och beskogades i början
14
av 1960-talet och en hel del
förnyelsemogna bestånd avverkades.
– Arbetena har spritts ut under en längre tidsperiod för att
inte
utvecklingsklassfördelningen skall bli helt snedvriden, berättar Degerth. Jag har
mest talldominerad blandskog
och de senaste avverkningarna lät jag utföra år 2007
och 2008 då virkespriserna
var höga, med därpå följande
markberedning och plantering. Nu är det är dags att fortsätta med övriga skötsel- och
förnyelsearbeten, för jobben
tar ju aldrig slut i skogen.
Till en början jobbade Degerth och sambon Ronny
Rönnholm i skogen.
– Nu räcker inte tiden
längre till, så vi har låtit Södra skogsreviret ta hand om
skogsvårdsarbeten åt oss.
vi ut konferensvillan som vi
byggde i traditionell stil, med
breda golvplankor och alpanel på väggarna.
I främsta hand hyrs Villa
Vitsand till företag, och även
utländska kunder besöker villan.
Mitt i livet
I slutet av 1990-talet började
paret bygga Villa Vitsand vid
havsviken trots att de var mitt
uppe i livet, familjen växte
och lantbruket tog sin beskärda del av tiden.
– Vi fick möjlighet att delta i
företagarstödgrupper. Nu hyr
– Beståndet där kontinuerlig
förnyelse kan tillämpas ligger
intill Villa Vitsand, så det gäller
att vara varsam med skogliga
åtgärder, säger Kerstin Degerth.
Skogsbruket 8/2011
jag utnyttjar min skog”
– Förr var jag det man skulle
kalla en traditionell skogsbrukare. I och med Villa Vitsand
har min syn på skogen ändrats, jag ser inte längre bara
den ekonomiska aspekten i
mitt skogsinnehav.
– Men jag skulle inte gå
så långt att jag nu kallar mig
ekoskogsbrukare,
tillägger
Degerth med ett skratt.
Gillar inte kal­
hyggen
Kunderna erbjuds naturupplevelser och skogen spelar
en viktig roll. Genom att leda
grupperna i skogen styr Degerth bort dem från till exempel nyligen avverkade ytor.
– En del av dem vill promenera på egen hand, eller så
vill de ut i bär- och svampskogen. Flertalet ryggar tillbaka
vid åsynen av ett kalhygge.
Degerth välkomnar därför den nya skötselmetoden,
kontinuerlig förnyelse, som
ett alternativ i sin skog.
– Man bevarar känslan av
skog men erhåller trots det en
viss ekonomisk nytta. Jag har
inget intresse av att förvandla
min skog till en svårforcerad
urskog genom att helt låta bli
att avverka den.
vara förnyelsemoget. Under
tallarna har granarna fått en
god start och små tallplantor
växer också i beståndet.
– Då Jarl Back gjorde min
första skogsbruksplan påminde han mig att gå varsamt
fram i beståndet. Jag har gallrat på området men vid förnyelsen skulle jag önska något annat än de traditionella
metoderna.
Som
skogsbruksingenjör
har Degerth skogskunskap
men frågorna hopar sig då
det handlar om en ny skötselmetod.
– Jag kommer inte att låta
granarna ta överhand i beståndet men utmaningen är
att lyckas med drivningen
utan att skada tallplantorna.
–
Drivningskostnaderna
är en annan fråga, hur höga
blir de, och hur klarar man av
att ta ut stammarna utan att
skada de kvarvarande stammarna. Hur skall man hitta
rätta aktörer att utföra arbetet,
funderar Degerth.
Jaktturism ökat
Från en rätt så blygsam start
har intresset för jaktturism
ökat bland kunderna.
Med tanke på viltet har
Rönnholm gjort habitatförbättringar som att anlägga
viltåkrar, skapat ett mosaikliknande skogslandskap med
hyggen som ger naturlig föda,
gammelskog som ger skydd
samt grävt viltvatten.
– Vid en traditionell gallring
blir det inte kvar mycket undervegetation för viltet.
– I en kontinuerlig skog
finns mer undervegetation
vilket betyder skydd för viltet.
Det här talar för att använda
kontinuerlig förnyelse som
skötselmetod.
Framgång återstår
att se
ibland glömma att kontinuerlig förnyelse är ett alternativ som inte kan tillämpas på
alla ytor. Dessutom tror jag att
metoden kommer att vara ett
alternativ av flera skötselmodeller och inte bli så utbredd
även om många kanske vill
pröva på metoden. – Mycket beror på hur
skogsfackmännen förhåller
sig till kontinuerlig förnyelse,
att de kan ge skogsägaren rätt
sorts information.
Degerths åsikt är att skogsägaren skall få utnyttja skogen
så som han eller hon själv
önskar.
– Därför välkomnar jag
varmt den nya skogslagen
som ökar skogsägarnas valfrihet. m
Text och foto:
Marianne Palmgren
Tror du att skogsägarna tar
den nya skötselmetoden till
sig?
– I diskussionen verkar man
Prövar metoden på
litet område
Än så länge är hon beredd
att pröva metoden i några
bestånd på sammanlagt 4,5
hektar.
Ett aktuellt bestånd ligger
intill Villa Vitsand. Beståndet har gallrats en gång på
1980-talet och nu börjar det
– Granarna får inte ta över beståndet, funderar Degerth.
Skogsbruket 8/2011
15
Skogarnas
hälsa
Rotrötans naturliga
fiende går till attack
– Den nu pågående undersökningen är den intressantaste jag varit med om under
hela min karriär, säger professor Jarkko Hantula på Skogsforskningsinstitutet.
Än så länge sker forskningen tryggt i laboratoriets petriskålar. I skålarna driver man
upp rottickan som forskarna
sedan infekterar med virus.
– Två virus, man kan på
skämt kalla dem till exempel
förkylning och aids, angriper
rottickans svampmycel och
minskar mycelets tillväxt radikalt. Virusen är av kinesisk
och av polsk härkomst, berättar Hantula.
– Den kinesiska varianten
ser ut att minska tillväxten
med omkring 20 procent
medan det polska viruset
minskar mycelets tillväxt med
närmare 80-90 procent. Virusen biter också på tallens
rotröta.
Omöjliga att fånga
Forskningen rör sig på okänt
territorium. Vetenskapsmän
vet att det existerar virus som
angriper allvarliga skadegörare men det är så gott som
omöjligt att fånga dessa virus
ute i naturen.
– Med hjälp av molekylärbiologi har vi gått igenom
hundratals olika former av
rotröta runt om i världen och
testat om de bär med sig rätt
sorts arvsmassa, förklarar
Hantula.
16
Foto: Eeva Vainio
Kanske naturen själv har lösningen till att få rotrötan under kontroll.
Den friska rottickan (t.h.) har vuxit ända ut till petriskålens kanter. I den andra skålen (t.v.) har
rötan infekterats med ett virus och den har knappt börjat växa i skålen.
Stoppar rötan
Vid gallringar och avverkningar utförs stubbehandling
för att hindra svampsporer
från att fästa sig på färska
stubbytor. I ett redan infekterat bestånd finns det inte
mycket att göra för att stoppa
rötans framfart.
– Tanken är att man sprider
ut viruset i dessa smittade bestånd. I bästa fall skulle rotrö-
tan inte klara av att sprida sig
till nästa trädgeneration.
Ifall tilläggsfinansiering erhålls är nästa steg att viruset
testas ute i naturen, på Skogsforskningsinstitutets provytor.
Kastanjen var hotad
Tidigare fall att stoppa allvarliga skadegörare med hjälp av
virus kan räknas på ena handens fingrar.
”Den nu pågående undersökningen
är den intressantaste jag varit med
om under hela min karriär.”
– Vi har egentligen bara
kastanjedöden att falla tillbaka på. I slutet av 1800-talet attackerades kastanjerna i
Amerika av en allvarlig skadegörare, en svamp, som i
praktiken utrotade trädet, berättar Hantula.
– Skadegöraren spreds i
början av 1900-talet till Europa med förödande följder,
tills man i Italien på 1950-talet hittade ett virus som angrep svampen och kastanjerna räddades i sista stund. Nu
hoppas vi att vi har hittat ett
virus som kan stoppa rotrötan
i våra skogar. m
Text: Marianne Palmgren
Skogsbruket 8/2011
Upp till kamp
Med stöd av den utförda revisionen rekommenderar vi inte att certifikatet förnyas för
Kustens skogscentrals verksamhetsområde och Åland. Det här var texten i det brev
som kom från Det Norske Veritas DNV som utförde revisionen i november 2010.
R
iktigt så här illa gick
det inte, för i nästa
mening sägs: Om
godtagbara korrigerande åtgärder eller en plan
för hur de korrigeras levereras
till DNV inom utsatt tid kan
ett nytt certifikat rekommenderas.
För mycket skador
på kvarstående träd
Interna granskningar
En punkt i åtgärdsprogrammet är interna granskningar.
Det innebär att alla organisationer och företag som utför
gallringar, systematiskt ska
granska drivningskvaliteten,
dvs. det arbete som skogsmaskinerna utför.
– De kan utföra granskningarna själva eller avlöna
utomstående, säger Borgman. De här granskningarna
har förhoppningsvis varit i
full gång hela sommaren på
Nytt i skogscertifieringen
från 2011
Från 2011 har vi uppdaterade och delvis nya certifieringskriterier. Administrationsmässigt medför det nyheter för en
del skogsägare, entreprenörer och företag som vill vara med
i gruppcertifieringen.
Skogsägare som inte hör till en skogsvårdsförening, men
som vill vara med i gruppcertifieringen, ska anmäla sig och
erlägga en avgift som är bunden till skogsarealen. Om skogsarealen är under 100 hektar är avgiften 50 euro/tre år. En
skogsägare med 100–1 000 hektar skog betalar 100 euro och
den som har över 1 000 hektar betalar 200 euro. På dessa
priser kommer moms.
Skogsägare som hör till en skogsvårdsförening, men som
tidigare meddelat att de inte vill vara med i gruppcertifieringen, har fått ett brev och erbjudande om att ansluta sig
till certifieringen. I Svenskfinland och på Åland är det sammanlagt 54 skogsägare.
Skogsmaskinentreprenörer och andra aktörer, som vill
vara med i gruppcertifieringen, ska anmäla sig och erlägga
en avgift som är 100 euro/tre år + moms. m
Kustens skogscentrals område, både i Österbotten och
vid Sydkusten. Resultaten av
granskningarna ska finnas hos
certifieringskommittén senast
Foto: Stefan Borgman
Den stora stötestenen var
drivningsskador i gallringar
och skador på trädstammar.
Enligt kriterium 5, som gäller drivningsskador, får högst
4 procent av de träd som står
kvar efter en gallring vara skadade. Procenten är ett medeltal för de fem senaste åren
och i höstas var den 5,26.
Skador på stammar och vid
rothalsen som är större än en
tändsticksask, klassas som
skador.
Stefan Borgman, som är
sekreterare för Kustens skogscertifieringskommitté, fick i
uppdrag att utarbeta ett åt-
gärdsprogram, som ska minska drivningsskadorna så att de
stannar under 4 procent.
– Det är slut lekt nu, säger
Stefan Borgman med sådan
skärpa i rösten som vi inte
är vana att höra hos honom.
Vi vet ungefär resultatet från
skogscentralens
officiella
granskningar i år och de är
inte uppmuntrande. Det betyder att alla punkter i åtgärdsprogrammet bör uppfyllas av
alla parter.
den 1 september. Provytorna
ska vara utmärkta i terrängen
så att vi kan kontrollera dem i
efterhand om det finns behov
av det.
Allas insatser behövs
Avverkningsplaneringen,
skogsmaskinernas
storlek
och utrustning spelar en viktig roll. Med breda larvband
sjunker marktrycket och skonar marken.
– Skogsägarna har ju också
förbundit sig att följa skogscertifieringskriterierna.
De
har också fått information om
kravet på att vi måste få bukt
med drivningsskadorna. På
inget annat område i landet
finns det statistiskt lika mycket drivningsskador. m
Text: Gerd Mattsson-Turku
Skogsbruket 8/2011
17
Hemligheten bakom Usewoods miniskördares effektivitet i röjskogar är vikten och storleken. Maskinen är lättmanövrerad och effektiv och lämnar inte några spår trots tät ungskog.
Miniskördaren som utför
röjningar effektivt
Plantskogsskötsel utförs oftast manuellt med röjsåg. Men nu finns en ny innovation
som entreprenören Arto Tuomi utnyttjar – miniskördaren Usewood Pro. Jag är mycket
nöjd med maskinen som röjer effektivt i skogen, säger han.
D
et hörs ett svag
brummande ljud
när Arto Tuomi leder Skogsbrukets
redaktör genom skogen i Jalasjärvi. Någonstans därute är
hans miniskördare i full gång,
men trots att vi är alldeles i
närheten syns den inte.
– Det här är det största
problemet med min maskin.
Ibland är det problematiskt
att hitta den på grund av att
18
den är så liten, säger han och
skrattar.
Till slut leder ljudet honom
på rätt väg och där står den,
miniskördaren Usewood Pro.
En skogsmaskin på 1 800 kilo,
1,5 meter bred och 3,8 meter
lång. En ny innovation som
kom ut på marknaden för
bara ett år sedan.
– Jag har ytterst positiva erfarenheter av miniskördaren.
Den är otroligt effektiv i sko-
gen och många av mina kunder samt skogsfackmän från
skogscentralen och skogsvårdsföreningen har konstaterat att arbetsresultatet är i
toppklass, säger Tuomi.
Lättmanövrerad
skogsmaskin
Anledningen till att resultaten
är goda är främst skördarens
vikt och storlek. Maskinen är
lättmanövrerad och effektiv
och lämnar inte några spår
trots tät ungskog.
– I och med att den är liten förbrukar den också lite
bränsle och dessutom är
den lätt att transportera. Jag
behöver ingen lastbil för att
förflytta miniskördaren utan
jag använder ett transportsläp
som klarar tvåtusen kilo, berättar Tuomi.
Den här dagen är det en
Skogsbruket 8/2011
anställd förare som arbetar i
skogen och utför röjning på
ett drygt 3,6 hektar stort område. Beroende på terrängen
röjer skördaren cirka en hektar per dag.
– Men här går det undan
och vi borde klara det här på
tre dagar.
Det intressanta med miniskördaren är egentligen
inte själva maskinen, utan
röjningsaggregatet av modell
UW40. Slyröjaren har både
såg och bett och det är föraren som väljer rotationsriktning för eggen för antingen
sågning eller klippning.
– När vi måste ta bort grövre träd styr jag aggregatet så
att det sågar i stället för att
klippa. Eggen är utformade så
att de sågar om de går motsols
och klipper medsols, vilket är
intressant, säger Tuomi.
Kapar i alla
riktningar
Något som effektiverar UW40
ytterligare är att bladet är cirkelformat.
– På grund av det går det
att kapa i alla riktningar och
därigenom kan jag med hjälp
av griparmen styra fällningen
i önskad riktning för att förhindra att plantorna täcks av
rishögar, förklarar Tuomi.
Tuomis karriär som skogsmaskinentreprenör är drygt
ett år lång. Till saken hör att
det var mycket tack vare miniskördaren som han gav sig
in i yrket på allvar.
– Jag arbetade inom byggnadsbranschen när jag kom i
kontakt med den nya skogsmaskinen. Jag är själv skogsägare och fick via omvägar
testa den i en vecka. Resultaten som den presterade i
skogen var över all förväntan
och jag var mycket nöjd med
maskinen.
– Då beslöt jag mig för att
investera i miniskördaren och
bli skogsmaskinentreprenör,
berättar han.
Kallades för byfåne
Tuomi berättar att många bekanta och andra betraktade
honom som en byfåne när
han köpte miniskördaren.
Men de tvingades snabbt äta
upp sin kritik i och med att
han inom kort tid fick många
röjningsuppdrag.
– En tidningsannons gav
mig jobb i sex månader. Jag
märkte snabbt att det fanns efterfrågan på mina tjänster och
då beslöt jag mig för att säga
upp mig från mitt arbete och
bli skogsmaskinentreprenör.
– Till mina kunder hör
både privata skogsägare
samt Metsäliittos dotterbolag
Metsämannut Oy. Än så länge
ångrar jag inte beslutet att ge
mig in i branschen, säger han.
Tuomi är övertygad om att
miniskördaren är en maskin
för framtiden – trots att den
inte kan utföra gallringar. Maskinen lämpar sig enbart för
plant- och ungskogsskötsel.
– Det finns inte längre
många garvade skogsarbetare
som orkar jobba manuellt i
skogen. Och jag vet själv hur
tungt det är att röja med röjsåg i skogen. Dessutom släpar
plantskogsskötseln efter i hela
landet och därför tror jag att
en sådan här maskin är en
god investering.
Intresset ökar
I fjol var det endast Tuomi och
en annan skogsmaskinentreprenör som hade investerat i
Usewood Oy:s miniskördare.
I år har fem nya maskiner tagits i bruk. Ett bevis för att intresset ökar är att den finske
tillverkaren från Laukkaa har
tio maskiner av samma typ
under tillverkning.
– Jag själv har beställt en
nyare modell med hytt. m
Text och foto:
Christoffer Thomasfolk
Miniskördarens röjningsaggregat har både såg och bett och det är föraren som väljer rotationsriktning för antingen sågning eller
klippning.
Skogsbruket 8/2011
19
Skogsvård
Aktiv miljöhänsyn vid
Det är 27 grader varmt och myggor och bromsar hittar oss så snart vi stiger ur bilen.
På avstånd hör vi ljudet av Bengt Ollas grävmaskin. Han håller på med dikesrensning i Svenskby, Lovisa.
– Det här är ett verkligt stort
dikningsprojekt, säger skogsförbättringsexpert
Svante
Nilsson på Kustens skogscentral. Över 200 kilometer diken
ska rensas och 76 markägare
är involverade. Dikningsarbetet startade i januari. I april–
maj, under vårflödet, hade vi
ett uppehåll, men nu fortsätter arbetet tills vintern kommer emot.
Hettan problem för
hydrauliken
När vi kommer fram till Bengt
Ollas och hans grävmaskin,
– Varma dagar börjar jag jobba vid 3-tiden på natten, då
maskinen inte mår bra av att
hydrauloljan överhettas, säger
Bengt Ollas.
en Hitachi på 14 ton med 80
centimeter breda larvband,
öppnar han dörren och konstaterar att arbetsdagen snart
är slut för hans del.
– Jag kom på jobb
klockan 3 i natt.
Varma dagar överhettas hydrauloljan
och det mår hydraulslangarna inte
bra av. Jag försöker
hålla mig till omkring åtta timmars
arbetsdagar.
Ollas berättar vidare att dagsprestationen
varierar
mellan 700 och
1 000 meter. Stenar
tar alltid tid och i
moränmark kan de
sitta verkligt hårt.
Efter 30 år
behöver diken rensas
Dikesrensning blir aktuell när
de gamla dikena har vuxit
igen. Trettio år är en genomsnittsålder för ett dike, sedan
ska det rensas. För att få statsstöd för dikesrensningen ska
det ha gått minst 20 år från
den förra dikningen.
Statstödet utgör 40–55 procent av de verkliga kostnaderna, när flera skogsägare är
med i dikesrensningsprojektet. När rensningen omfattar
bara en skogsfastighet är ersättningen 0,168–0,231 euro
per meter dike. Kostnaderna
för planeringen täcks helt
med statsmedel.
Slamgropar tio meter från
dikeskorsningar samlar upp
fasta partiklar.
20
Grävmaskinen har
det ofta för trångt
Dikena blir 80–120 centimeter djupa och 1–1,5 meter
breda upptill. Med profilskopa fås den rätta profilen, med
smalare dikesbotten.
Ollas har en 0,8 kubimeters
profilskopa med två tänder
på sin grävmaskin. Tänderna
slits snabbt, de räcker högst
tre veckor.
– Jag svetsar på det som slits
bort, säger Ollas.
Dikesmassorna lägger Ollas turvis till höger och turvis
till vänster om diket. De ska
bredas ut, så att det inte blir
en enhetlig vall. De ska vara
på minst en meters avstånd
från dikeskanten.
– Enligt de föreskrifter som
ges till markägarna och de
som ska hugga upp dikeslinjerna, ska linjerna vara 6
meter breda. Det är de sällan
och det försvårar arbetet, säger Ollas.
Slamgropar i alla
diken
Miljöhänsyn och vattenvård
är en viktig del av dikesrensningen.
– Vi gör allt för att minimera
att fasta partiklar och näringsämnen förs ut i vattendrag, säger Nilsson. Fasta partiklar försöker vi stoppa så snabbt som
möjligt genom att vi gräver
slampgropar i dikesbottnen.
Tio meter från en dikeskorsning gör vi alltid en slampgrop och när det är fråga om
längre diken kommer de med
100–200 meters mellanrum.
En slamgrop är 2–3 meter
lång, en halv meter djupare
är det normala diket och diket
breddas en aning just på den
Skogsbruket 8/2011
dikning
platsen. De påminner om avlånga korvar. Efter två år har de
fullgjort sin uppgift och då är
de också igenslammade.
Skyddszoner intill
vattendrag
Nästa steg uppåt från slamgropar är sedimenteringsbassänger. De är större och djupare och kravet är att vattnet
ska stanna kvar i dem minst
en timme. Då hinner de fasta
partiklar som slamgroparna
inte fångat in, sjunka till
bottnen. Bassängerna finns i
utfallsdiken som samlar upp
vatten från ett större område.
– En slambassäng kan vara
upp till 3 meter djup, säger
Nilsson. Med en 0,5 meter
hög tröskel vid utloppet, får
vi ner vattnets strömningshastighet.
– När vattnet rinner med
fart, vilket betyder stort lut-
ningsförhållande, gör vi dikningsavbrott, säger Nilsson.
På sådana platser är risken för
erosion verkligt stor och den
risken vill vi minimera.
– Dikningsavbrott betyder
konkret att vi lämnar ett avsnitt på 10–50 meter odikat
innan vi igen fortsätter dikningen eller dikesrensningen.
Vattnet söker sig nog till diket
som ligger nedanför dikningsavbrottet.
– Intill alla vattendrag lämnar vi en skyddszon som är
10–100 meter bred helt orörd.
Vi får direktiv från närings-,
trafik- och miljöcentralen,
NMT-centralen, som anger
hur bred zonen ska vara. Inför alla dikningar ska vi skicka
en vattenvårdsplan till NMTcentralen. Det här gäller också markägare som utför sina
dikesrensningar helt i egen
regi och kanske till och med
med egen maskinpark.
Med profilskopa får diken rätt form med smalare dikesbotten.
Med vattenvårdsplanen ska
markägaren påvisa hur han
eliminerar skadeverkningarna
av en dikesrensning. Bland
annat ska slamgroparnas och
sedimenteringsbassängernas
placering inritas på kartan
över dikessystemet och likaså
dikningsavbrott om sådana
görs.
Vad händer om
diken inte rensas?
Ett område som har dikats
är vattensjukt, därför har det
i tiderna dikats. Träden på
– Innan vi kan inleda en dikesrensing ska NMT-centralen ha godkänt vattenvårdsplanen för dikningsområdet,
säger skogsförbättringsexpert
Svante Nilsson.
Skogsbruket 8/2011
området har fått bättre tillväxtförutsättningar då grundvattennivån sjunkit. Ju äldre
träden blir, desto mera vatten
behöver de och det suger de
upp ur marken.
När diken sakta växer igen,
stiger grundvattennivån. Äldre träd klarar sig någorlunda,
men tillväxten börjar sakta
avta. En stor björk ”dricker”
200 liter vatten en varm sommardag, en tall 300 liter och
en gran något mindre. Det blir
över 240 000 liter per dag i en
slutavverkningsmogen skog.
Om området inte har en
fungerande dränering när den
gamla skogen avverkas, kommer området att försumpas
igen. Då är träden som tagit
upp en del av grundvattnet
borta. m
Text och foto:
Gerd Mattsson-Turku
21
Skogsägande är ansvar
I ett sommarhett Vasa väntar Pi Nord på semestern och på att få dra igång renoveringsprojektet i sin lägenhet. Samtidigt kretsar tankarna kring en helt ny roll hon fått
under våren. Pi har blivit skogsägare.
P
i Nord jobbar sedan
ett år tillbaka som
ergoterapeut på Vasa
huvudhälsostation.
Hon rehabiliterar barn och
gör bland annat bedömningar
av finmotorik och gestaltning.
Tidigare jobbade hon med
samma sak i Esbo.
– Det var gården i Storbacka, Pedersöre, som drog
mig tillbaka till Österbotten.
Jag vill spendera tid på gården och det var ganska svårt
då jag bodde i Esbo, säger Pi.
Pi är uppvuxen i Smedsby,
Korsholm, men under sin
barndom tillbringade hon
mycket tid på gården i Storbacka. Där bodde farmor
Zaida.
– Några av mina lyckligaste barndomsminnen är från
gården där ute. Trots att jag
just nu inte kan bo där är jag
ändå mycket glad att jag fick
möjligheten att ta över gården
och skogen, säger Pi.
Mer erfarenhet hade
varit bra
Skogen och gården fick Pi i
gåva av sin pappa i mars. Pis
bror, som bor i Stockholm,
hade inget intresse av att bli
skogsägare.
– Det har länge stått ganska
klart att det skulle bli jag och
inte min bror som tar över
skogen, men att det skulle bli
redan nu har jag vetat om i
bara knappt två år.
För ett par år sedan betydde
skogen främst bärplockning
för Pi. Hon visste att man
behövde plantera och slutavverka ibland, men i övrigt var
skogsskötsel i princip obekant. Som skogsägare känner
Pi sig därför minst sagt grön.
Hon önskar att hon haft mer
tid att praktiskt bekanta sig
med skogen och skogsbruket
tillsammans med sin pappa.
Nu var det svårt, eftersom han
ofta jobbade i skogen under
vardagar då Pi behövdes på
hälsostationen i Vasa. Dessutom ligger skogen 120 kilometer från Vasa.
– Pappa och mamma, som
också bor i Vasa, hjälper mig
naturligtvis ännu men jag
22
Skogsbruket 8/2011
skulle gärna ha haft mer i
ryggsäcken själv nu när skogen officiellt är min. Jag saknar helt den praktiska erfarenheten man bara får ifall man
är med ute i skogen, säger Pi.
Vill att skogen ska
må bra
För fackfolk är Pi säkerligen
ett bra exempel på en typisk,
ny skogsägare. Hon är ung,
bor i stan långt ifrån skogen
hon äger och har egentligen
ingen erfarenhet av skogsbruk. För Pi är den typiska
skogsägaren en man kring 60
år som är självverksam och
kanske bor i närheten av sin
skog. Att någon som hon själv
kunde titulera sig skogsägare
hade Pi inte tänkt på. I Pis
bekantskapskrets finns heller
inga andra skogsägare.
– Mina kompisar blev jätteförvånade senaste höst då
jag berättade att jag ska gå på
Kustens skogscentrals skogskurs. Det var en sak min pappa tipsade om. Då jag satt där
kändes det ibland som att jag
tagit mig vatten över huvudet,
men det var skönt att se att
det fanns andra skogsägare i
samma situation, säger Pi.
Att ta över skogen innebär
ansvar och Pi vill visa respekt
för vad tidigare generationer
åstadkommit. Som skogsägare hoppas hon i framtiden ha
både tid och kunskap att klara
av en del skogsarbeten själv.
– Det skulle vara väldigt gi-
Foto: Wikipedia
och respekt
vande att göra något praktiskt
och dessutom en bra motvikt
till mitt stillasittande och sociala arbete. Jag vill att skogen ska må bra i mina händer
och åtminstone inte sjunka i
värde.
Skogsbesök på
agendan
Som ny skogsägare och med
begränsade
kunskaper
i
skogsskötsel tycker Pi att det
svåraste just nu är att ta tag i
telefonen och ringa de fackmän hon vet att hon borde
kontakta.
– Jag vet att jag behöver
råd och hjälp men jag är lite
osäker på vart jag ska ringa.
Dessutom känns det lite pinsamt och jobbigt att diskutera
något jag egentligen inte vet
något om. Köper jag tjänster vill jag förstås ha ett visst
resultat, men det känns konstigt att kräva det eftersom
jag knappast låter speciellt
trovärdig.
Det följande steget i Pis
skogsägarbana är ändå rätt
klart.
– I höst vill jag åka ut till
skogen i Storbacka och faktiskt se var skogsskiftena fysiskt finns. Jag vill jämföra det
jag ser mot en skogsbruksplan
och jag vill kontrollera ifall
det som i skogsbruksplanen
blivit imärkt som brådskande
faktiskt blivit gjort. m
Text och foto: Nina Jungell
Igelkott
Taggarna på ryggen gör att igelkotten
inte liknar något annat däggdjur. När
igelkotten vid fara rullar ihop sig till ett
klot ställer sig taggarna vinkelrätt ut från
kroppen och skyddar effektivt mot många
naturliga fiender.
E
n vuxen igelkott har ungefär 6 000 taggar. På buksidan
och större delen av huvudet har igelkotten vanligt hår.
Taggarna är ombildade rygghår som den använder för att
försvara sig mot fiender. Inför en annalkande fara rullar den
ihop sig till ett klot. Redan när igelkotten är två veckor kan den
rulla ihop sig till ett klot.
Igelkotten är aktiv på natten och äter alla sorters små djur som
den stöter på – insekter, daggmaskar, sniglar, grodor, ungar av
möss, sorkar och markhäckande fåglar. Den kan till och med
döda och äta huggormar. Igelkotten livnär sig också på bär och
svamp.
Under sommaren kan den i det närmaste fördubbla sin vikt,
vilket behövs för vintervilan.
Innan kylan och vintern kommer har igelkotten bråda dagar
med att bygga ett bo som både ska isolera mot kyla och hålla
undan fukt och regn. Av löv, gräs och kvistar bygger den ett bo
under en buske, i en kompost eller ibland under ett uthus. Där
ligger den hoprullad under vinterhalvåret. Kroppstemperaturen
sänks ner till fem grader och andningen minskar från 40–50
andetag per minut till omkring 9 per minut. m
Källa: Aktivt Skogsbruk 3/2011, Sydved
Fem snabba val av Pi Nord
Plocka bär – Plocka svamp
Riktig julgran – Plastjulgran (Ingen alls, jag hänger ljus­
slingor utomhus istället.)
Bastu med björkkvast – Bastu utan björkkvast
Lingon – Blåbär
Skida i skogen – Vandra i skogen
Skogsbruket 8/2011
Världsrekord i skogsplantering
Närmare 7 000 personer lyckades sätta 64 096 trädplantor i
jorden på 15 minuter och bräckte därmed det gamla världsrekordet med besked. Bedriften ägde rum på Filippinerna.
Prestationen utgjorde inledningen på ett omfattande återbeskogningsprogram. Avsikten med återbeskogningen är att förhindra jorderosion och att återställa kvaliteten på vattentäkter.
Källa: Skogsland
23
Jakt på min mark?
M
ånga markägare
har
överlåtit
jakträtten på sin
mark åt ortens
jaktvårdsförening. Så har tidigare generationer gjort och
det har fortsatt enligt samma
principer trots ägarbyten.
Du beslutar om det
jagas på din mark
Rätten att bedriva jakt och att
bestämma om hur det jagas
tillkommer markägaren. Som
markägare kan du utarrendera jakträtten helt eller delvis
och även förbjuda all jakt på
din mark.
God jaktetik skapar förtroende mellan jägare och
icke-jägare. Med jakt kan vi
hålla balansen i naturen. En
för stor viltstam kan förorsaka
skador. För stor älgstam leder
till omfattande älgskador i
trafiken och i ungskogar och
för många minkar leder till
att beståndet av sjöfåglar och
hönsfåglar decimeras.
Jakt ger också viltkött. Vi
finländare äter i snitt 2 kg viltkött per person och år, främst
älgkött. Det mesta viltköttet
använder jägarna själva.
Jakträtt kan inte
utarrenderas i andra
hand
Du har rätt att kräva att få ett
skriftligt avtal om jaktarrende.
Avtal om jaktarrende ingås
Foto: Fotoakuten
Som markägare är det du som bestämmer om det jagas på din mark eller inte. Om
du inte själv jagar, kan du arrendera ut jakträtten helt eller delvis. Och du har rätt
att kräva ersättning för jaktarrendet.
för bestämd tid
eller tillsvidare.
Ett arrendeavtal
som har ingåtts
till vidare, kan
du säga upp när
som helst.
Arrendatorn
får inte utan
samtycke
av
den som arrenderat ut jakträtten överföra sin
jakträtt på tredje
man eller arrendera ut sin jakträtt eller en del
av den i andra
hand.
När du utarrenderar mark både för hjortdjursjakt och jakt på småvilt, kan du
begära 1 euro/hektar/år som jaktarrendeavgift.
Vad kan
jag begära i jakt­
arrende?
Storleken på jaktarrenden
kommer ständigt upp till diskussion inför ett nytt jaktår.
Jaktåret börjar 1.8 och slutar
31.7. Det finns inga rekommendationer varken från
jord- och skogsbruksorganisationer eller från jägarorganisationerna om storleken på
jaktarrenden.
Som utgångspunkt kan
markägare använda de arrendeavgifter som skogsbolagen
kräver när de arrenderar ut
jakträtten på sina marker. Till
exempel UPM kräver 1 euro/
hektar/år av den som arrenderar mark både för hjortdjursjakt och också jakt på småvilt.
Om arrendet omfattar enbart
hjortdjursjakt är arrendet 50
cent/hektar.
Ett annat alternativ är att
markägaren begär att få en
viss mängd älgkött per år av
det jaktlag som har arrenderat
marken. Hur mycket kött det
ska vara och av vilken kvalitet,
bör skrivas in i arrendeavtalet.
Enklast är det att omvandla
ovannämnda hektaravgifter
till kött utgående från ett kilopris på omkring 10 euro/kilo.
Skriv gärna in i kontraktet att
det förutom maletkött också
ska ingå stek- och filébitar.
Om arrendatorn försummar
att betala arrendeavgift, får
den som arrenderar ut jakträtten häva avtalet om jaktarrende så att det genast upphör.
Blankett för jaktarrendeavtal
Ny ägare kan säga
upp jaktarrende
Om ett jaktarrendeområde
eller en del av det säljs eller
överlåts till någon annan, får
områdets nya ägare säga upp
avtalet om jaktarrende så att
det upphör att gälla på det
sätt som stadgas om jaktarrendeavtal som gäller tills
vidare. Om den nya ägaren
inte utnyttjar sin uppsägningsrätt inom tre månader
från det han fått kännedom
om arrendeavtalet, förblir
arrendeavtalet dock i kraft.
Arrendatorn får vidta viltvårdsåtgärder på jaktarrendeområdet, om något annat
inte överenskommits. Vinterutfordring och utplacering av
saltstenar hör till de vanligaste viltvårdsåtgärderna. m
Text: Gerd Mattsson-Turku
Du kan ladda ner en blankett för jaktarrendeavtal från Finlands Viltcentrals hemsidor,
som innehåller alla viktiga saker som det är bra att ha i skriftlig form.
www.riista.fi (välj På svenska) > Tjänster > Blankettjänst > Jaktarrendeavtal
24
Skogsbruket 8/2011
Gudamat i våra skogar
I Japan är svampen matsutake ett måste på matbordet för att det ska kännas som
en riktig höst. Priset på svampen kan nå astronomiska summor, över 500 euro per
kilo. Samma svamp finns också här i Finland, men vi använder den inte. Matsutake
bildas av orden matsu som betyder tall och take som betyder svamp. På svenska har
svampen fått namnet goliatmusseron.
Skörden har rasat
Ännu på 1940-talet skördades upp till 12 miljoner kilogram matsutake i Japan.
Skörden har rasat och ligger
Kännetecken
De viktigaste kännetecknen
är följande: svampen är stor
och har fast vitt kött, skivorna
under hatten är vita, hatten
har stora mörkt rödbruna fjäll
(påminner om en våt kalv),
foten på unga svampar täcks
av en hinna, en söt och kryddig doft.
Foten finns alltid djupt ner
i marken, om hela svampen
verkar växa ovanpå markytan
är det frågan om någon annan
svamp. m
Foto: Metla/Eira-Maija Savonen
idag kring 200 000 kilo. Man
har inte kunnat peka ut någon
enskild orsak till raset. För att
täcka efterfrågan på matsutake importerar Japan svamp
från Kina och Syd-Korea. Det
har också förekommit import
från norra Sverige.
Exportprodukt?
De höga priserna som betalas för goliatmusseron väcker
förstås tankar om möjligheten
att inleda export av svampen till Japan. Skogsforskningsinstutet inledde 2006
ett forskningsprojekt i norra
Satakunda och Tavastland för
att kartlägga svampens förekomst och möjligheterna till
export. Projektet har sedan
utvidgats för att omfatta hela
Finland. Logistiken är en svår
nöt att knäcka. Svampen borde nå de japanska kunderna
inom tre dagar från det att
den plockats. Men eftersom
svenskarna lyckats kan det
Goliatmusseronen är en stor svamp som inte genast angrips av
sniglar och larver. När den blivit så här stor är den lätt att hitta
och känna igen.
ju inte vara omöjligt att starta
export från Finland.
Vanligare än man
trodde
Intresset för svampen överraskade forskare Eira-Maija
Savonen på Skogsforskningsinstitutet när projektet startades. Det första informationsmötet i Parkano lockade 120
Foto: Metla/Ville Puranen
J
apanerna har en mycket
lång tradition med matsutake. Svampen nämns i
texter som bevarats ända
från 700-talet. Matsutake
har fått en alldeles speciell
gloria i Japan. Svampen ansågs vara gudarnas mat och
det var endast den kejserliga
familjen som fick njuta av delikatessen. För alla andra var
matsutake förbjuden frukt.
Idag är den för många oumbärlig för att den rätta känslan
av höst ska infinna sig. Som
med andra delikatesser kan
priserna skjuta i höjden när
efterfrågan är betydligt större
än utbudet. Priset för förstklassig färsk svamp kan som
bäst nå 600–700 euro per kilo
vid auktioner.
Goliatmusseronen är en stor och kraftig svamp med fast vitt kött. Skivorna under hatten är vita
och som ung täcks foten av en hinna. Hatten täcks av stora mörkt rödbruna fjäll.
Skogsbruket 8/2011
personer när arrangörerna
hade räknat med ett tjugotal.
Intresset har fortsatt och det är
många som gått på kurs och
lärt sig känna igen svampen.
Som en del av projektet tar
man emot information om
var goliatmusseron hittats.
I år kom den första rapporten den fjärde augusti av en
svampplockare som hittat goliatmusseron i Pemar.
Växer i tallskogar
Goliatmusseronen lever i symbios med tall och trivs i sandiga tallskogar och på karga hällmarker. Svampen kan hittas i
karga tallskogar där marken är
täckt av renlav och väggmossa.
Den börjar komma upp i slutet av juli och kan plockas till
början av oktober. Har man en
gång hittat ett ställe kan man
räkna med att goliatmusseronen kommer upp förr eller senare under hösten. m
Om du hittar goliatmusseron får du
gärna anmäla det på adressen: www.
metla.fi/tutkimus/matsutake
Text: Johnny Sved
25
Översikt
över virkesmarknaden
Stort behov av virke – marknadsutsikterna är ändå osäkra
Å
r 2011 har hittills varit gynnsamt för den
finska skogssektorn.
Rörelseresultaten
för de största bolagen stannade under andra kvartalet på
en hög nivå och läget var bättre än i våra konkurrentländer.
Leveransvolymerna och priserna har utvecklats positivt
inom skogsindustrin och på
virkesmarknaden. Massa- och
kartongprodukter har varit
exceptionellt lönsamma produkter. Ur skogsägarnas synvinkel är träindustrins svaga
lönsamhet oroväckande.
Hösten innehåller ändå
stora frågetecken. De ekonomiska oroligheterna i USA
och EU påverkar oss starkt.
Det är möjligt att det blir en
global nedgång som kan bli
ännu större än 2008.
Osäkerheten påverkar hela
skogssektorn och bolagen
har förutspått något försvagade utsikter för framtiden.
En recession har verkningar
på bl.a. annonsering och byggaktiviteten och därigenom
även på efterfrågan på skogsindustriprodukter.
Sågverken i Finland har för
tillfället en bättre konkurrenskraft jämfört med stora delar
av omvärlden och framför allt
med de svenska bolagen. Den
inhemska marknaden uppvisar en rätt god efterfrågan på
olika träprodukter. Efterfrågan
på flera stora exportmarknader har däremot varit relativt
svagt, främst p.g.a. fortsatt låg
byggaktivitet. Relativt högt utbud pressar också priserna på
sågade trävaror då efterfrågan
är begränsad.
Trots en liten försvagning
av massamarknaden är marknaden ur producenternas
synvinkel fortfarande mycket
stark. Förhållandet mellan utbud och efterfrågan är i bättre
jämvikt för barrmassa än för
lövmassa, vilket bland annat
syns i jämförelsevis mindre
lager barrmassa än lövmassa.
Massapriset har sjunkit flera
veckor i följd, men priset ligger fortfarande 50 dollar högre än vid årsskiftet.
Skogsindustrin r.f:s medlemmar köpte under veckorna 1-31 knappt 11 miljoner
kubikmeter. Enligt prognoser
är årets inköpsbehov cirka
30 miljoner kubikmeter. Det
innebär att virkeshandeln
varje vecka under resten av
året borde komma upp till i
genomsnitt 1 miljon kubik-
meter virke.
I fjol blev det fart på virkeshandeln efter stormarna.
i höst är det skogsindustrins
virkesbehov som bestämmer
farten inom virkeshandel. Där
finns utmaningar för alla aktörer inom virkeshandel.
Förhoppningsvis flyter virkeshandeln under hösten på
ett sådant sätt att import av
virke inte kommer att ersätta
inhemskt virket. Det är till fördel för hela skogssektorn. Importen av rundvirke under de
första fem månader 2011 var
drygt 4 miljoner m³, åtta procent mer än samma period i
fjol. Framför allt har importen
av massaved och flis ökat. m
Text: Erno Järvinen,
forskningschef för
MTK:s skogslinje.
Oljepriserna har stigit brant
Bränslets pris i värmeproduktion
Bränslepriser,
juni 2011
A
Konsumentpris
Frästorv
B
Skatter och
avgifter
euro/MWh
(inkl. bränsleskatt och försörjningberedskapsavgift
dvs. kolumn B)
D
E
C
Bränslets pris
3 mån. glidande 12 mån. glidande
medelvärde
medelvärde
euro/GJ euro/MWh
euro/MWh
euro/MWh
6)
- transport ca 50 km
11,5
euro/MWh
1,9
3,2
11,5
11,6
10,4
- transport ca 100 km
12,7
euro/MWh
1,9
3,5
12,7
12,7
11,6
Stycketorv
Pris för storkonsumenter
Medelpris
8)
Lös pellets för storkonsumenter
6)
7)
Skogsflis 7)
Träpelletar
Mervärdesskatt ingår inte medan bränsleskatt och försörjningsberedskapsavgift
ingår.
Obs. Bränslen inom elproduktion är
skattefria (kolumn B); från siffrorna i kolumnerna C, D och E ska värdet i kolumn B avdras.
8)
18,5
euro/MWh
0,0
5,1
18,5
18,6
18,3
35,7
euro/MWh
0,0
9,9
35,7
35,8
35,6
Nominalla priser exkl. mervärdesskatt för bränslen i värmeproduktion
Det finns ingen statistik över återanvändningsbränslen. m
€/MWh
100
95
90
85
80
Nominella priser exkl. mervärdesskatt
för bänslen i värmeproduktion
75
70
65
60
55
50
45
Lätt brännolja
Träpelletar
Tung brännolja
Naturgas
40
Skogsflis
35
Stenkol
30
25
20
15
10
5
Frästorv
Den fullständiga statistiken över
bränslepriser hittar du på Skogsbrukets webbsajt under rubriken ”Skogsbruket för prenumeranter”. Loginuppgifterna för att öppna sidan finns
på fakturan. Du kan också beställa
dem via redaktionen. m
Källa: Pöyry Energy Oy.
0
1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011
26
Skogsbruket 8/2011
Virkespriser
Rotpriser vecka 32
Hela landet
Slutavverkning
Första
gallring
Senare
gallring
Tallstock
58,48 q
47,52p
50,92 q
Granstock
59,82 q
49,35 p
51,28 q
Björkstock
45,74 q
37,19 p
39,75 q
Tallmv*)
18,60 p
15,10 q
15,70 q
Granmv
21,15 q
16,85 p
17,58 p
Björkmv
18,37 p
14,45 p
15,04 p
Tallsmåstock
27,53 p
21,07 p
23,30 q
Gransmåstock
29,31 p
…
24,97 p
p
q
stigande
sjunkande
*) mv=massaved
Södra Finland
p
q
stigande
sjunkande
Slutavverkning
Första
gallring
Senare
gallring
Tallstock
60,30 q
…
51,64 q
Granstock
60,42 p
50,70 q
51,49 p
Björkstock
42,48 q
…
…
Tallmv
18,30 q
14,98 p
16,28 p
Granmv
21,95 p
17,40 q
18,14 q
Björkmv
18,81 p
13,99 q
15,57 p
Tallsmåstock
…
…
…
Gransmåstock
…
–
…
Södra Österbotten
Första
gallring
Senare
gallring
Tallstock
58,13 p
46,80 p
48,85 p
Granstock
58,53 q
…
…
q
stigande
sjunkande
Björkstock
…
…
…
Tallmv
18,79 p
Granmv
20,53 p
…
Björkmv
18,61 p
15,98 p
15,50 q
Tallsmåstock
27,22 q
…
21,96 p
…
…
–
Gransmåstock
15,51 q
15,62 q
16,53 p
Leveranspriser vecka 32
stigande
sjunkande
Inköpt virke per vecka de senaste 52 veckorna
Hela
landet
Södra
Finland
Södra
Österbotten
Tallstock
59,92 p
60,99 p
59,91 p
Granstock
61,30 q
64,67 q
61,19 q
Björkstock
46,81 p
45,93 p
Tallmv*)
31,13 q
32,04 q
31,66 p
Granmv
33,32 q
34,70 p
32,47 p
Björkmv
31,69 q
32,85 q
32,12 p
Tallsmåstock
39,78 q
…
…
…
–
…
p
q
Gransmåstock
På Skogsbrukets webbsajt under rubriken Skogsbruket för prenumeranter uppdaterar vi virkespriserna varje vecka. Du behöver loginuppgifter för att kunna öppna sidan och dem hittar
du på din faktura. m
Priser på barrsulfatmassa och blekt lövmassa
i Europa de senaste 52 veckorna
Slutavverkning
p
I prisstatistiken anges de åtta vanligaste virkessortimenten. Med småstock avses stockar med
toppdiametern 12–13 centimeter.
Uppgifterna baserar sig på de priser som inskrivs i virkeshandelskontrakt mellan virkesköpare och enskilda skogsägare. T.ex. prisjusteringar
som överenskommits med avtalskunder ingår
inte och inte heller tidighetstillägg i leveransaffärer. Priserna är utan moms.
Prisuppgifterna baserar på den information
som Skogsindustrin rf. varje vecka tillställer
Skogsforskningsinstitutet om inköpta virkesmängder från privatägda skogar samt virkespriser. Med privatägda skogar avses skogar som ägs
av privatpersoner, samägda och samfällda skogar
samt skogar som ägs av städer och kommuner.
I statistiken ingår inte mängder och priser som
berör skogsbolagens egna skogar och inte heller
Forststyrelsens skogar.
I statistiken ingår inköpta virkesmängder och
priser från ca 84 procent av alla virkesaffärer i
privatägda skogar. Utanför materialet är små och
medelstora sågar.
De virkespriser som anges per område och för
hela landet är ett vägt medeltal av priserna på det
virke som köpts de senaste fyra veckorna. Om
virkesmängden för något sortiment vid rotköp är under 1 000 m³ och vid leveransköp under
500 m³ anges inget pris (…). Om mängden är 0 m³, anges (–) som pris.
…
*) mv=massaved
Skogsbruket 8/2011
27
Foto: Fotoakuten
Det finns skog i
skärgården också
Vid en båttur genom vår vackra åboländska skärgård tänker vi knappast på att
skogsägarna på öarna försöker bedriva ett mer eller mindre aktivt skogsbruk. Förutsättningarna är inte de bästa och medmänniskornas åsikter, praktiska arrangemang
och skogens utseende kan sätta käppar i hjulen för avverkningsplanerna.
S
kogarna är olika i den
inre, mellersta och
yttre skärgården och
därmed också förutsättningarna för skogsbruk.
Längst ut finns inte annat än
vindpinade, korta tallar och
buskliknande enar. De få träd
som har funnits har redan för
flera hundra år sedan använts
vid skeppsbyggen.
I mellan- och innerskärgården hittar vi redan träd som
kan kallas skog. I innerskärgården kommer våren tidigare än i ytterskärgården och
sommaren är varmare. Vattnet
gör att luftfuktigheten är hög.
Luftfuktigheten är extra viktig
eftersom nederbörden i de
yttre delarna av skärgården
ofta är liten.
Marken är bergbunden och
präglas av smala djupa dalar
och berg i dagen. Små blötare partier återfinns ofta, då
28
vattnet blir instängt innanför
bergsplatåerna. Träden är ofta
vindpinade och har en hög
andel tjurved*). Träden i skärgården är dessutom betydligt
kortare än på fastlandet, vilket betyder mindre virke per
hektar. Kvaliteten är inte den
bästa, men virket innehåller
en stor andel kärnved, som är
till stor fördel vid rätt användning.
Lägre virkespriser i
skärgården
Där det saknas färjförbindelse
är man tvungen att transportera virket till fastlandet med
pråmar. Vid virkesaffärer är
det en relevant skillnad i köpkraften och prissättningen
om avverkningsplatsen saknar fast förbindelse. Prisnivån i skärgården varierar inte
lika starkt som på fastlandet.
Överlag kan skogsägarna räkna med att få ungefär 60 procent av priserna på fastlandet.
På grund av milda vintrar
utförs så gott som all avverkning på sommaren. Avverkningskontrakten görs normalt
upp på tre år. På fastlandet är
två år det normala. I skärgården är det så gott som omöjligt att få endast ett par hundra kubikmeter sålda, vilket
betyder att skogsägarna antingen måste samarbeta med
grannen eller låta avverka lite
mera på en gång.
Det räcker dessutom inte
med en stor virkesmängd.
Om virket skall transporteras
vidare med pråmar måste det
finnas en tillräckligt djup lastningsplats, dessutom måste
körstråket ut till pråmen gå på
bärande mark.
Vid avverkningsplaneringen lägger man också snabbt
märke till att grundkartorna
sällan stämmer ute i skärgården och det gör arealbestämningen besvärlig. Sjötransporterna är besvärliga för
skogsmaskinentreprenörerna
som är engagerade i själva
avverkningen och även för de
som utför förhandsröjningen
och markberedningen. De
måste få skild ersättning för
transporter och extra tidsåtgång.
Annorlunda avverkningssätt
Naturen ute i skärgården är
känslig och toleransnivån
bland medmänniskorna är
troligen lite lägre. Den som
avverkar ute i skärgården har
allas ögon på sig. Ofta blir
det lite längre mellan gallringarna och således blir de
lite kraftigare när de väl görs.
Skogsbruket 8/2011
Skog på berg lämnas i regel
orörd vid avverkningar.
Förnyelseavverkningarna utförs ofta genom avverkning i
skärmställning.
Luftfuktigheten skapar ett
gynnsamt mikroklimat för
frögroningen och ett tätare
övre skikt hindrar en alltför kraftig gräsbildning. De
många soltimmarna i skärgården gör dessutom att
frökvaliteten ofta är god. Vid
avverkningar som gränsar till
stranden lämnas en strandkappa. En cirka 25 meter bred
remsa lämnas både oröjd och
oavverkad. På så sätt begränsas insynen och kappan förhindrar dessutom i viss mån
en eventuell urlakning av näringsämnen ut i vattnet.
Framtidstro
Att äga skog ute i skärgården
är ingen lätt uppgift. Mångas
åsikter skall tas i beaktande
och många kriterier skall bli
uppfyllda innan virket är hugget och vid fabrik. Det finns
ändå ett stort växande virkesförråd ute i skärgården och
det är glädjande att allt fler
virkesuppköpare har börjat
visa intresse för skärgårdsvirket. En stor del av skärgårdsskogarna är skötta och har på
inget vis glömts bort.
Allt fler skogsägare i skärgården har dessutom börjat
utnyttja METSO-programmet
och kan på så sätt skydda
skogar som länge stått orörda. Man kan bara hoppas att
alla skötselåtgärder, som idag
är lite dyrare och mer omständliga i skärgården än på
fastlandet, kommer att betala
sig tillbaka då industrin insett
hur värdefullt skärgårdsvirket
är. m
*) tjurved = Då ett träd växer på en
sluttande markyta eller utsätts för en
dominerande vindriktning belastas
stammen ensidigt. Trädet börjar då
producera andra slags celler, annan
typ av ved s.k. tjurved, för att motverka snedbelastningen på stammen.
Tjurveden är mörkare, hartsrikare,
tyngre och hårdare än den normala
veden.
Tidigare har man använt sig av
tjurvedens egenskaper på flera sätt.
Av tjurved från tall har man tillverkat
skidor och medar eftersom de gled
väldigt bra. Samerna har använt tjurved som pilbågsvirke. Dessutom har
krokvuxen tjurved använts till olika
båtdelar.
Text och foto:
Siv Vesterlund
Vid avverkningar i skärgården
lämnas en drygt 20 meter
bred remsa längs stränderna
orörd.
Skogsbruket 8/2011
29
Köp & Sälj
På denhär annonsplatsen får privatpersoner, enmans- och familjeföretag annonsera ut sina tjänster gratis. Som villkor för
annonsering gäller att tjänsterna ska anknyta till skog.
Utbud på tjänster i Österbotten:
• Utkörning och transport av virke, ved mm. utförs med traktor i området Jakobstad-Vörå-Maxmo, Andreas, tfn 040 860 4749
• Sprängningsarbeten utförs i Pedersöre med omnejd, tfn 050 534
8565.
• Käld skogsservice utför manuell röjning, plantering och gallring i
Karleby och Pedersörenejden, även inhoppare i skogsmaskin, tfn
041 435 8089.
• Skogsavverkning utförs med gallringsskördare, även huggning av
tomter, virkestransport med traktor, röjning mm. utförs i Vasa med omnejd, tfn 050 322 0567.
• Maskinell gallring och förnyelseavverkning i Malax–Korsnäs, Kenneth Forsman, tfn 050 351 3197.
• Gallring och utkörning av virke utförs med Norcar 600, 490 i Nykarleby med omnejd, P. Blomqvist, tfn 050 349 2888.
• Skogsvårdsarbeten och avverkning, planering, värdering av skog och
rådgivning i Nykarlebytrakten, Smedskog, tfn 050 466 4970.
• Slyröjning av skogsbilvägar utförs i Närpes-Malax-Korsnäs området,
tfn 050 344 3181, Tobias Dahlblom.
• Slyröjning av skogsbilvägar utförs i Närpes–Korsnäs området, tfn 040
750 7929.
• ITA Nygård Ab utför röjningar, skogsvårdsarbeten och specialavverkningar i Terjärv med omnejd, tfn 050 366 0860.
• Trädfällning på tomter samt borttransport av ris i Vasatrakten, Österbottens farmartjänst, tfn 0500 567 171
• Maskinell gallring, uttag av energived, virkesutkörning med smidig
Logset 500 i Pedersöre med omnejd, S. Backman, tfn 050 592 3043.
• Avverkningstjänster, maskinell gallring, med gallringsskördare utförs
i Vörå med omnejd, B. Svens, tfn 050 350 7249.
• Maskinell gallring med Norcar 600 i Österbotten, S. Ahlback, tfn
050 518 1054
• Vägsladdning, slyröjning och övrigt underhåll av skogsvägar utförs
mellan Vasa och Oravais, tfn 0500 138 414.
• Närtransport av virke, gallringsavverkning, röjning mm. inom Norrskogs område, I. och A. Nynäs, Finnäs gård, Eugmo, tfn 050 598 3149
eller 050 562 2449.
• Maskinell gallring och slutavverkning i Korsholm-Malax, H. Skog,
tfn 0500 160 669.
• Björnströms Avverkning och Röj utför skogsvårdsarbeten i Vasa­
nejden, tfn 050 505 7088.
• Skogsavverkningar utförs med gallringsskördare i norra Österbotten,
J. Slotte, tfn 0400 139 508.
• Skogsdikning, skogsvägar och markarbeten utförs inom Vasaom­
rådet, tfn 0400 86 73 73.
Utbud på tjänster vid Sydkusten:
• Trädfällning samt virkeskörning med häst i södra Finland, MW
Skogstjänst, Mats Wikström, tfn 0400 887240.
• Skogsvårdsarbeten och trädfällning i Östnyland, Skogsservice Åberg,
tfn 040 5057 723.
• Snöröjning, vägsladdning, röjning av vägslänter, virkestransport med
traktor utförs i östra Nyland, tfn 0400 717 836.
Utrymmet per annons får omfatta högst 112 tecken, dvs. bokstäver inkl. mellanslag mellan ord. Skriv in annonstexten i rutfältet
nedan och skicka det till redaktionen på adressen: Skogsbrukets
köp & sälj, Orrspelsgränden 4, 00700 Helsingfors.
Det är viktigt att det ur texten framgår vilket område annons­
ören betjänar.
30
Månadens Tok
– Nu när ni har munnarna fulla med
vispgrädde hoppar ni bara framför
viltkameran och jag garanterar att vi får
en lugn höst i skogen!
Visste du att… Visste du att…
Alen har ansetts vara ett mystiskt träd och framför allt klibbalen då den bär kottar, fäller
bladen gröna som sedan blir
svarta och den har en rödaktig sav. Den blödande alstubben var mycket illa varslande
och skulle medföra att blod
skulle flyta före årets slut. m
Blockfält kallas ibland för djävulsåkrar. Förr trodde man att
djävulen kastat dit alla stenar.
I dag vet vi att platserna oftast
är forna stränder och att stenarna blivit kvar då vågorna
sköljt bort allt annat material.
m
Stora Enso bygger
nytt i utlandet
Stora Enso inledde 2011 med två stora investeringsbeslut. I
Uruguay bygger Stora Enso en cellulosafabrik tillsammans
med det chilenska cellulosa- och pappersföretaget Arauco.
Investeringen uppgår till ungefär 1,4 miljarder euro.
I Polen vid sin fabrik i Ostroleka bygger Stora Enso en ny
pappersmaskin för tillverkning av wellpapp. Efterfrågan på
moderna lättviktiga wellpappförpackningar ökar i snabb
takt. Returfiber är den dominerande råvaran för wellpappförpackningar och fortsätter att vinna marknadsandelar från
nyfiber. Investeringen uppgår till 270 miljoner euro. m
Källa: papernet.se
Skogsbruket 8/2011
Försäkrad produktivitet med utökad maskinskydd
Flexibelt skydd
John Deeres utökade maskinskyddet tar vid där standardgarantin tar slut. Det är en
trygghet som ger dig möjlighet att överblicka framtida konstader. Du kan välja mellan tre
nivåer av utökat maskinskydd och du kan också välja under hur lång tid du önskar skyddet.
Produktivitet och driftsäkerhet
Regelbunden service utförd av fackmän ger en högre produktivitet, högre kvalitet på
ditt arbete och högre teknisk utnyttjandegrad. John Deere är en trygg partner när det
gäller service och eftermarknadsstöd, med ett omfattande servicenätverk, som utför
din service sakkunnigt, på rätt tid och med originaldelar. SAFE-avtalet innehåller även
återkommande maskintrimningsdagar för att nå optimala prestanda, och förebyggande
underhåll genom oljeanalyser.
John Deere Forestry Oy – PL 472, Tampere – Puh. 020 584 166 – [email protected]
www.JohnDeere.fi
* . QG7 1 *
CÉ
Skogsbruket för 50 år sedan
C
U
S Föreningen för Skogskulturs DVD om hur skogsbruket tedde sig för femtio
år sedan har blivit en succé. Du har ännu möjlighet att beställa en DVD.
Priset är 20 euro. Filmens längd är 35 minuter.
Kontakta Guy Karlsson, hans telefonnummer är 020 772 9042 och e-post
[email protected].