Farliga förbindelser? S tat e n s f ö r ä n d r a d e g r ä n s e r , n ä r i n gs l i v e t s n ya möj l i g h e t e r Stockholm School of Economics Institute for Research är en självständig forskningsstiftelse, grundad 2010. Institutet har till ändamål att bedriva kvalificerad akademisk forskning inom det ekonomiska fältet som syftar till att förena vetenskaplig stringens med empirisk relevans. I dess styrelse ingår professorer och andra representanter ur fakulteten vid Handelshögskolan i Stockholm. Institutet uppmuntrar och bistår de vid institutet verksamma forskarna i arbetet med att kommunicera sin forskning. Syftet med institutets publikationer är att sprida forskning om företag och samhälle. Styrelseordförande: Professor Johnny Lind Institutets chef: Johan Söderholm Adress Stockholm School of Economics Institute for Research Box 6501, SE-113 83 Stockholm, Sverige Besöksadress: Sveavägen 65, Stockholm Telefon: +46(0)8-736 90 00 www.economicresearch.se Farliga förbindelser? S tat e n s f ö r ä n d r a d e g r ä n s e r , n ä r i n gs l i v e t s n ya möj l i g h e t e r Daniel Castillo www.pwc.com/se PwC Sverige är marknadsledande inom revision, redovisning, skatt- och affärsrådgivning med 3 800 medarbetare och 130 kontor runt om i landet. Med erfarenhet och unik bransch kunskap utvecklar vi värden för våra 66 000 kunder vilka utgörs av globala företag, svenska storföretag och organisationer, mindre och medelstora, främst lokala företag samt den offentliga sektorn. PwC Sverige drivs som en självständig och oberoende juridisk enhet. Vi ingår i det globala nätverket PwC och delar våra kunskaper, erfarenheter och lösningar med 169 000 medarbetare i 158 länder för att utveckla nya perspektiv och praktiska råd. Ämnesord: Stat, näringsliv, marknadsreformer, informella relationer, korruption, demokrati ISSN: 1654-8566 ISBN: 978-91-86797-10-2 © SIR och författaren, 2013 Omslag och formgivning: Petra Lundin, Manifesto Sättning: Manifesto, www.manifesto.se Omslagsfoton: Lasse Lychnell Bilder inlaga: Lasse Lychnell, www.lasselychnell.com Distribuerad av: Stockholm School of Economics Institute for Research Box 6501, SE-113 83 Stockholm, Sverige www.economicresearch.se [email protected] Tryck: Exakta Printing, 2013 Papper: Miljöcertifierat enligt FSC 4 f o r s k n i n g i f i c k f o r m at Forskning i Fickformat är en vetenskaplig skriftserie som ges ut av stiftelsen Stockholm School of Economics Institute for Research i samarbete med revisions- och rådgivningsföretaget PwC. Syftet är att sprida aktuell forskning om företag och samhälle. Författarna är huvudsakligen nydisputerade forskare från svenska universitet och högskolor. Varje forskare formulerar fritt innehållet i sin skrift. Serieredaktörer är Johan Berglund och Filip Wijkström. Tidigare utgivna titlar i serien Forskning i Fickformat Alexandersson, Gunnar (2011) Den svenska buss- och tågtrafiken: 20 år av avregleringar Breman, Anna (2008) Forskning om filantropi. Varför skänker vi bort pengar? Dahl, Matilda (2012) Granskningssamhället och det nya Europa. När de baltiska staterna sattes på prov Dahl, Matilda (2012) Under Scrutiny. The Magic of Measurability and the Baltic States’ Entry Into the EU Hagberg, Axel (2009) Bankkrishantering Henriksson, Lars (2009) Marknad eller reglering? Vägval för europeisk telekommunikation Holmquist, Carin (2011) Kvinnors företagande – kan och bör det öka? Kraus, Kalle (2008) Sven eller pengarna? Styrningsdilemman i äldrevården Krohwinkel-Karlsson, Anna (2009) Oändliga projekt? Om projektförvaltningens tidsproblematik Melén, Sara (2010) Globala från start. Småföretag med världen som marknad Ottosson, Mikael (2011) Skogsindustrin och energiomställningen Petrelius Karlberg, Pernilla (2008) Vd under press – om medialiseringen av näringslivets ledare Portnoff, Linda (2008) Musikbranschens styrningsproblematik Schriber, Svante (2009) Att realisera synergier: Ledning av värdeskapande vid företagsköp Sjöström, Emma (2010) Ansiktslösa men ansvarsfulla? Institutionella ägare och en hållbar utveckling Törn, Fredrik (2010) Utmana varumärket! Ökad effektivitet med inkongruent kommunikation Beställningar kan skickas via e-post till: [email protected] 5 Innehåll Förord7 Inledning11 En kort historia om statens uppkomst 21 Perspektiv på statens gränser 33 Nya relationer mellan staten och näringslivet – sponsring av statliga myndigheter 43 När det går snett – korruptionsskandalen inom Systembolaget 61 Gränsförhållanden i förändring 79 Referenser97 6 Förord Staten och näringslivet – relation i förändring Förändrade gränser är temat för denna skrift av Daniel Castillo, där fokus ligger på den långa, och mångsidiga relationen mellan stat och näringsliv. Han pekar på hur den traditionella separationen mellan stat och näringsliv genomgått en stark förändring de senaste 20 åren – en förändring som gett upphov till nya typer av intressekonflikter, kompromisser samt påverkat synen på demokratin. Drivkraften bakom har varit decentraliseringar, avregleringar, bolagiseringar och privatiseringar, det vill säga på många sätt ett paradigmskifte som brukar kallas New Public Management (NPM). Skiftet innebär att den offentliga sektorn lånat arbetssätt från den privata. Det har bidragit till den förändrade relationen mellan stat och näringsliv, som ibland gett upphov till skandaler och riskfyllda förhållanden. Kontakter av utbyteskaraktär Daniel Castillo bygger sin studie kring teorier om organisationsgränser och ekonomiska utbyten samt kopplar även resonemangen till en analys av sponsring av statlig verksamhet och korruption inom Systembolaget. Han beskriver hur statliga reformer – inspirerade av marknadens logik – skapat nya öppningar i statens relation till företagen och gett upphov till att fler formella och informella kontakter av utbyteskaraktär uppkommit. Detta har i sin tur öppnat möjligheter för privata intressen att erhålla privilegier och inflytande över statliga verksamheter. Staten har å sin sida försökt kontra denna utveckling, bland annat genom att förtydliga och förstärka gränserna via fler regler och riktlinjer. Daniel Castillo betvivlar att denna moteld är framgångsrik och menar att den lägger ett större ansvar på enskilda tjänstemän, deras personliga integritet och moral. Han slutsats är att statens botemedel riskerar att bli verkningslöst 7 i ett läge då den sociala sammanflätningen mellan stat och näringsliv redan är långt driven. Etablera ett nytt kontrakt Jag är väl förtrogen med de utvecklingstrender Daniel Castillo pekar på. Vad gäller relationer mellan offentliga och privata aktörer ser vi idag en upplösning av gamla roller, uppdrag och etiska koder. Arenan för dialog och samverkan mellan dessa aktörer omdefinieras i snabb takt. Vad som nu behövs är en uppriktig debatt om gränsdragningsfrågor, men också ett nytt socialt kontrakt kring hur relationer ska hanteras. Frågan spetsas till i de »hybridverksamheter« som idag ägs av aktörer från olika sektorer, det vill säga där privata, statliga, kommunala och ideella ägare blandas. Inte sällan är dessa hybrider viktiga delar i det som brukar kallas »Innovationsekosystemet«, som består av organisationer vars främsta syfte är att skapa tillväxt. Här ska privatkapitalismens krav på vinst förenas med de offentliga organisationernas strävan efter högkvalitativa verksamheter, där pengar bara är ett medel för att fullborda denna strävan. Jag håller med Daniel Castillo om att ansvaret knappast kan skjutas över till enskilda individer och deras moral – även om denna är mycket viktig! Som jag ser det måste utgångspunkten främst tas i ett uppdaterat regelverk för Corporate Governance, det vill säga för styr- och ledningsfunktionerna i organisationer och strukturer, som i allt högre grad lever i symbios med varandra. Det förutsätter tydliga lagar och regler för ägare, styrelse, ledning och revisorer samt för deras alltmer komplexa samverkan med olika aktörer. Lika viktigt är det att först och främst anlägga ett externt perspektiv på centrala frågor om etik och moral, till exempel genom att just fokusera på hur gränssnittet mellan privat och offentligt bör hanteras. Vad gäller New Public Management gissar jag att vi på sikt kommer att säga adjö till detta begrepp och snarare tala om New Public Service. Med det menas ett sammanhang där medborgaren är en aktiv part – kanske till och med en medskapare – som inte förminskas till att bara vara en kund i mängden bland alla andra. Jan Sturesson, Global Leader, Government & Public Services, PwC 8 10 Inledning »Staten är baserad på en motsägelse; motsägelsen mellan det offentliga och privata livet, mellan universella och partikulära intressen« (Marx 1844)1 Staten och kapitalet, dom sitter i samma båt. Om man tänker på de senaste årens skandaler kring mutor och vänskapskorruption ligger den gamla punkdängans slagord ibland nära till hands.2 För hur kan man annars förstå varför politiker, statliga och kommunala tjänstemän låter sig bjudas på lyxiga resor och köksrenoveringar eller, i de mer allvarliga fallen, väljer att ta emot mutpengar av representanter från det privata näringslivet? Läser man mellan raderna kan man misstänka att det förekommit någon form av vänskapliga relationer mellan tjänstemän i offentlig sektor respektive näringslivet i flertalet av dessa händelser. En sådan skandal var muthärvan i Systembolaget 2003, då butikschefer blev mutade av ett flertal olika alkoholimportörer. Istället för agera neutralt gentemot importörerna tog sig vissa butikschefer friheten att manipulera sortimentet till några importörers fördel. Detta gynnade importörerna i den hårda konkurrensen som uppstått efter distributionsmonopolets 1. Ett citat, i min översättning, hämtat ur en artikel av Karl Marx i Vorwarts!, No.63, August 7 1844. 2. För ordningens skull bör jag tillägga att punkdängan egentligen var en proggdänga – den ursprungl iga versionen skrevs av Blå Tåget och hette Den ena handen vet vad den andra gör från 1972. 11 avreglering i samband med Sveriges EU-inträde 1995. Som belöning fick butikscheferna av några importörer pengar, presentkort, fina viner och trevliga utlandsresor. Ett annat uppmärksammat fall var skandalen i Göteborg där kommunala tjänstemän i bland annat kommunens bostadsbolag åtalades för att ha tagit emot varor och tjänster av lokala byggföretag på ett misstänkt otillbörligt sätt. Allt detta, och lite till, i ett land som enligt internationella jämförelser ligger i topp bland de minst korrupta länderna i världen. Det finns också exempel på händelser som inte har uppmärksammats i samma utsträckning som mutaffärerna, men som ändå handlar om problematiska relationer mellan stat och näringsliv. Ett sådant fall är den privata sponsringen av statliga kulturmyndigheter som Dramaten, Moderna muséet eller Historiska muséet. Flera kritiska röster höjdes mot dessa affärsuppgörelser eftersom man ansåg att de statliga myndigheternas autonomi, neutralitet och oberoende hotades. ◊ Punkdängan till trots kan dock Sverige karaktäriseras som ett land där statsförvaltningen under en lång tid upprätthållit en relativt stor distans till privata intressen i näringslivet. Sverige har i internationell jämförelse haft en unikt svag sammanblandning mellan ekonomi, politik och stat, åtminstone mellan 1870 och 1980. Svenska statstjänstemän var under denna period något av en socialt isolerad elit som inte hade särskilt mycket kontakt med vare sig kommersiella företag eller politiska partier (Ehn 1998). I detta sammanhang brukar man tala om antingen social sammanflätning eller social differentiering. En stat med hög grad av social sammanflätning innebär att de statsanställda i hög grad har starka sociala band till sin omgivning och att de också rekryteras på basis av dessa relationer. Oftast bygger dessa band på familjetillhörighet, partitillhörighet eller födelseort men det kan också handla om att de är involverade i egna eller andras företag. En socialt differentierad stat innebär istället motsatsen, då tjänstemännen inte rekryteras utifrån vilken familj, parti eller område de härstammar från, vilket betyder ett betydligt mindre samröre med mäktiga personer eller grupper vars beteende de är satta att kontrollera (Myrdal 1970). 12 Men åter till skandalerna. Vad är det som gör att statligt eller kommunalt anställda involverar sig i otillbörliga relationer med företag? Vissa skulle nog hävda att både tjänstemännen och företagarna är omoraliska och lite giriga och visst kan det vara så. I den vardagliga debatten och i nyhetsmedia är det också vanligt att hänfalla till mer psykologiserande förklaringar av denna problematik. Men dessa ger inte någon särskilt bra förklaring av dessa fenomen på ett mer allmänt plan. Alla människor kan ju vara både omoraliska och giriga beroende på vilken situation vi ställs inför. Den här skriften kommer istället att handla om hur vi kan förstå förändringar i relationen mellan staten och näringslivet i Sverige utifrån en organisationssociologisk ståndpunkt. Jag vill hävda att det är i detta spänningsfält som det finns en potential att förstå skandalernas uppkomst på ett mer övergripande och i min mening tillfredsställande sätt än att leta efter förklaringar i människors moral och personlighet. Den huvudsakliga fråga som behandlas framöver är vilka sociala krafter som är betydelsefulla för hur separationen mellan staten och näringslivet eroderas respektive upprätthålls. Gränser mellan stat och näringsliv – en demokratisk nödvändighet? Idén om distans, eller separation, mellan staten och näringslivet ligger i linje med idealbilden av en modern demokratisk stat. Detta gäller inte endast mellan stat och näringsliv utan en liknande grundläggande separation handlar om den mellan statlig förvaltning och politik. Sverige har en lång tradition av tydliga gränser mellan politikernas respektive tjänstemännens arbetsuppgifter. Men varför är separationen mellan staten och dess omgivning så viktig? En berömd amerikansk organisationsforskare uttrycker sig på detta sätt: »A democracy cannot be sustained unless the separation of public power from private power is maintained.« (Etzioni 1988:133) Utifrån detta sätt att tänka är det alltså problematiskt för demokratin om den offentliga sektorn tillåts bli penetrerad av privata intressen. När man inom forskningen talar om denna separation menar man oftast att privata intressen inte ska tillåtas kontrollera de centrala politiska beslut som fattas i staten, men separationen mellan stat och omgivning är relevant 13 på statens alla nivåer. Alltså även på gräsrotsnivå på exempelvis försäkringskassan, arbetsförmedlingen eller skatteverket. Trots att den demokratiska problematiken är tydlig när det gäller relationerna mellan staten och dess omgivning är det inte främst detta man diskuterat inom politiken eller forskningen de senaste åren. Istället har man talat om faran med att låta staten kontrollera och ingripa i den privata intressesfären – till exempel på marknader av olika slag. Man har då hävdat att näringslivet och de privata intressena måste få följa sin egen logik, och inte låta sig påverkas av statliga ingrepp. Det är dock fullt möjligt att vända på problematiken och ställa sig frågan om vad som händer med demokratin om privata intressen tillåts penetrera den statliga verksamheten. En viktig byggsten i tankemodellen om separation, som härstammar från den franske filosofen Montesquieu och hans teorier om maktdelning, är att stater behöver rättfärdiga sin makt över medborgarna. Stater behöver med andra ord legitimitet. Man brukar tala om att det finns två vägar till legitimitet, nämligen genom folkmakt respektive konstitutionalism. Genom att vi som medborgare deltar i en demokratisk beslutsprocess med återkommande val rättfärdigas också statens maktutövning. Men det räcker inte enligt de flesta forskare med regelbundna val – vi måste också veta att vi som medborgare har rättigheter, att det råder rättsäkerhet och att makten delas (Rohtstein 1992). Som medborgare behöver vi alltså lita på att staten fullföljer sitt uppdrag i medborgarnas tjänst och att statsanställda inte missbrukar den myndighetsutövande makt den fått av folket. Motsatsen, godtycklig maktutövning, kan visa sig som partiskhet i vissa frågor eller gentemot vissa grupper eller så kan det röra sig om ämbetsmän som utför vissa tjänster mot betalning eller gynnar släktingar. Statliga förändringsprocesser De senaste decennierna har det funnits anledning att ifrågasätta den tidigare relativt strikta separationen mellan stat och näringsliv i Sverige. Allt sedan 1980-talets början har staten genomgått flera och omvälvande förändringar då det uppstod en efterfrågan på reformer av den offentliga förvaltningen. Byråkratifrågan var aktuell och många krävde politiska förändringar. På flera håll började krav ställas på att byråkratin var alltför omänsklig och tungrodd. Samtidigt menade många att den klas14 siska byråkratimodellen, med dess opersonliga, hierarkiska och tekniska organisation, inte var lämpad för den nya tidens föränderlighet och komplexitet. Staten kunde med andra ord inte möta de krav som den snabbt föränderliga omvärlden ställde och tvingades därför anta nya verksamhetsformer. Vid 1990-talets början inleddes därför något man skulle kunna känneteckna som en era av statlig omvandling där föreställningar om decentralisering, avreglering, avknoppning, bolagisering och privatisering fick ökat utrymme. Nya marknader konstruerades, där både nya och gamla organisationer konkurrerade om utrymmet där också organisationerna blev mer autonoma. Försöken att marknadsanpassa staten brukar gå under samlingsnamnet New Public Management (NPM) som är en global trend av nyliberalt influerade ideal som under 1980- och 1990-talet har fungerat som en allmän modell för den offentliga sektorns reformer. Reformtrenden kan sägas ha uppkommit i Storbritannien under Margaret Thatchers styre och var då starkt ideologiskt präglad, men efterhand har dock NPM presenterats som reformer grundade på expertis istället för ideologi. I praktiken är det dock problematiskt att skilja mellan expertis och ideologi. Att hävda expertis kan i många sammanhang vara ett sätt att dölja ideologiska intressen och på så sätt förenkla maktutövning. Grundantagandet inom NPM är alltså att den offentliga sektorns verksamhet kan effektiviseras genom att låna nya arbetssätt från det privata näringslivet. En central del i denna omvandling av staten kan förstås som förändringar i relationer mellan organisationer (Ahrne och Papakostas 2002). När det blir fler myndigheter och statligt och privat ägda företag uppstår desto fler mellanorganisatoriska relationer med större ömsesidigt beroende. Samtidigt kan man tala om att informella relationer mellan organisationer fått ökad betydelse, bland annat på grund av att upphandling och kontraktsutformning skapar täta personliga kontakter mellan parterna där förtroende är väldigt viktigt. Samtidigt, menar många forskare, har dessa statliga reformer förändrat själva de statliga organisationerna. Den amerikanska organisationsforskaren Mary-Jo Hatch skriver till exempel: 15 »The idea inspires views of a future in which organizations are much smaller, more fluid and flexible than they are now, with invisible or no boundaries between the organization and its external environment.« (Hatch 1997:26) En tes som fått allt mer stöd i både den allmänna och den vetenskapliga debatten är att statens makt har spridits åt flera håll och vissa argumenterar att där vi förut kunde ana gränser mellan staten och dess omgivning har dessa suddats ut till oigenkännlighet. Det finns också de forskare som till och med hävdar att gränser är irrelevanta i moderna stater (Kopecky och Mudde 2003). Statens inre gränser Att separationen, eller gränserna som är det begrepp jag kommer att använda i fortsättningen, mellan stat och omgivning skulle ha upphört att existera är ett påstående som är alldeles för enkelt och överdrivet. Jag tror inte heller att det ligger någon vidare sanning i det. För att förstå förändringar i relationen mellan staten och näringslivet i Sverige kommer jag i den här skriften använda mig av teorier om organisationer. Ett skäl till att använda denna utgångspunkt är att det är ett etablerat sociologiskt perspektiv på staten. Genom att betrakta staten och den offentliga sektorn som en organisation eller egentligen som en sammanslutning av många olika typer av organisationer kan vi också lättare förstå hur staten förändras och vilka relationer som finns mellan den offentliga sektorns organisationer och andra organisationer. Andra teoretiska synsätt på staten som inte har organisationen som utgångspunkt riskerar därför att se stater som enbart politik eller byråkrati, oftast på grund av det alltför övergripande perspektivet. Jag kommer i fortsättningen emellanåt tala om staten som om den vore en enhetlig aktör. Detta är främst för att förenkla språkbruket. När »staten« agerar sker det i olika organisatoriska kontexter genom att människor fattar olika beslut. Till att börja med behöver vi förstå vad en organisation är. Man brukar prata om att det finns åtminstone tre typer av organisationer; stater, företag och frivilligorganisationer eller föreningar (Ahrne 1990). För att en organisation ska kunna definieras som en organisation behövs med16 lemmar, hierarki, regler och resurser – och dessutom kontroll av både medlemmar och resurser. Men var börjar och slutar en organisation? Sociologen Göran Ahrne menar att en organisations omgivning börjar vid dess gränser (Ahrne 1989). En värld av organisationer är därför en värld av gränser, även i det så kallade globala samhället. Ser man till staten är kanske de territoriella gränserna det första man tänker på när man talar om gränser. Dessa är oftast lätta att peka ut, i alla fall på en karta. I verkligheten varierar det om vi kan observera hur dessa gränser markeras. En passage av gränsen mellan Norge och Sverige gör många besvikna – gränsen syns knappt till. Nationalstater har emellertid inte endast yttre geografiska gränser – de inre gränserna är av naturliga skäl fler till antalet och av olika karaktär eftersom det inom stater finns en mängd olika organisationer som staten gränsar mot. I Sverige har olika omständigheter gjort att statens geografiska gränser inte utsatts för särskilt stora förändringar eller hot under de senaste två århundradena. De inre gränserna har dock varit betydligt mer omstridda. Kampen om hur och var statens gränser ska dras och vilken innebörd dessa bör ha är något som hela tiden pågår, med allt vad detta innebär av intressekonflikter och kompromisser. Det är mot statens inre organisationsgränser jag riktar min uppmärksamhet i denna skrift. Att tala om statens inre gränser är att använda ett abstrakt språkbruk och tankemönster. De här gränserna är inte lika lätta att hitta och de är mångdubbelt så komplexa som nationsgränser. Jag kommer att utveckla tankarna kring organisationsgränser i ett senare avsnitt, men så länge får vi nöja oss med att konstatera att de ytterst handlar om att skilja verksamheter och resurser från vad som kan betraktas som en organisations omgivning. Eftersom organisationer är beroende av sina relationer med omvärlden innebär det att helt slutna organisationer i praktiken är otänkbara. Organisationer måste alltså kontrollera gränserna och relationerna över dessa på något sätt för att kunna avgöra vad som tillhör dem och vad som inte gör det. Min utgångspunkt är att för statens del är denna form av »gränskontroll« en viktig del av upprätthållandet av separationen mellan staten och dess omgivning. Det övergripande syftet med denna skrift är att analysera och problematisera själva förutsättningarna för skandalerna och andra problematiska förhållanden som jag nämnde i inledningen. Jag kommer att placera 17 analysen på organisationsnivå och studera hur de sociala relationerna mellan företrädare för, å ena sidan, staten och, å andra sidan, närings livet har förändrats. Detta innebär att vi kan få ett konkret grepp om den något abstrakta tanken om separation mellan olika samhällssfärer, som staten och näringslivet utgör. De studier som ligger till grund för den här analysen är hämtade från min avhandling, Statens förändrade gränser. En studie om sponsring, korruption och relationen till marknaden (Castillo 2009, Stockholms universitet). För det första kommer vi att få följa utvecklingen av en typ av nya relationer mellan staten och näringslivet, nämligen företagens sponsring av statliga kulturmyndigheter. Sponsring innebär att en organisation, oftast ett företag, åtar sig att bekosta en viss organiserad verksamhet för att få reklam eller PR i utbyte. Sponsring är något som sker inom lagens gränser, även om vi längre fram kommer se att sponsring under lång tid var en mycket svagt reglerad interaktionsform i staten. För det andra ska vi även titta närmare på ett fall när relationerna mellan stat och näringsliv har spårat ur. I detta avsnitt handlar det om den korruptionsskandal som avslöjades inom Systembolaget 2003. Här är det tvärtom mot sponsringsfallet tal om olagliga och dolda relationer mellan stat och företag. Båda fallen är exempel på statens interaktion med företag. Samtidigt är de också exempel på olika gränsföreteelser. Grundidén med sponsring är att en organisation kan ta del av ett, vanligtvis, immateriellt värde (associationsvärde) genom att bidra med pengar till en organiserad verksamhet, vilket förutsätter att det finns en tydlig gräns och skillnad mellan organisationerna. På samma sätt bygger fenomenet korruption på gränsen mellan innanför och utanför. En muta syftar till att få en organisationsrepresentant att handla eller avstå från att handla, mot erhållandet av exempelvis pengar, för att gynna någon utanför organisationen. Fallen är tänkta att illustrera hur de marknadsinspirerade förvaltningsreformer jag tidigare nämnt gett upphov till interaktion som utmanar statens gränser och i sin tur också frammanar ett agerande från staten. Jag kommer alltså även att belysa hur staten har hanterat de förändringar som reformerna medförde utifrån ett legitimitetsperspektiv, vilket handlar om de ansträngningar staten gör för att upprätthålla bilden av den demokratiskt viktiga separationen. En av mina förhoppningar är att vi ska få mer kunskap om vad som händer med staten när 18 marknadsmodeller införs, särskilt i relation till uppkomsten av korruption och maktmissbruk i staten. Disposition De två nästkommande kapitlen innehåller en genomgång av de teorier som jag använder mig av för att analysera statens relation till närings livet. Jag kommer å ena sidan att presentera En kort historia om statens uppkomst och skiftande förhållande till omgivningen. Detta är en historisk genomgång av hur den svenska staten har utvecklats över tid där jag övergripande belyser hur staten kommit att bli en modern byråkratisk stat med tydliga skiljelinjer mellan byråkrati, politik och ekonomi. Å andra sidan kommer det följande kapitlet Perspektiv på statens gränser gå närmare in på teorier om staten som en organisation med gränser. Här presenterar jag mer detaljnära teori om hur separationen mellan stat och näringsliv kan analyseras. Det fjärde och det femte kapitlet handlar om de två fallstudierna. Först kommer jag att beskriva framväxten av den privata sponsringen av statliga myndigheter i Sverige och diskutera hur staten har förhållit sig till denna fråga de senaste 10–15 åren och vilka reformer som initierats på området. Jag kommer sedan att gå in på hur sponsring av statliga myndigheter går till i praktiken och hur interaktionen mellan stat och företag i detta sammanhang har utvecklats. Sedan går jag vidare med fallet om korruptionen inom Systembolaget och diskuterar vilka förutsättningar och reformer som varit viktiga för dessa händelser. Här kommer stor vikt läggas vid avregleringen av det svenska distributionsmonopolet för alkohol som inleddes vid Sveriges inträde i EU 1995. I det sjätte och sista kapitlet, Gränsförhållanden i förändring, gör jag en sammanfattande analys av marknadsreformernas konsekvenser för separationen mellan stat och näringsliv. 19 20