MARKANVISNINGSTÄVLING FÖR ROSENDAL ETAPP 2 TOMT A2 OCH D2 2014-09-22 BAKGRUND OCH IDÉ Uppsala ska förtätas. Staden växer snabbt och betydligt fler bostäder än vad som finns i dag behövs för att bostadssituationen i Uppsala ska harmoniseras. Redan i översiktsplanen från 1985 angavs Rosendal som ett område lämpligt att bebygga. När Uppsala kommun för en tid sedan bjöd in byggherrar som skulle vara beredda att satsa på kvalitet och smarta lösningar ville vi naturligtvis vara med att påverka och varsamt utveckla det nya Rosendal. Takträdgårdar, vinterträdgårdar, en blandning av stora och små lägenheter, flexibla lokaler – allt detta vill vi bidra med för att skapa en hållbar och blandad stadsmiljö. Samtidigt strävar vi efter att behålla så mycket som möjligt av den grönska som alltid funnits på Rosendalsfältet. Det är vi alla skyldiga Uppsalas innevånare. En gemensam idé - två olika resultat OOF AB och arkitektkontoret Jägnefält Milton har antagit Uppsala kommuns utmaning att skapa en byggnad och närmiljö som bidrar till ett varierat och hållbart Rosendal. Tillsammans har vi tagit fram två förslag på fastigheter som har mycket gemensamt med varandra men som ändå skiljer sig åt. Våra bidrag, som avser tävlingsområdena A2 och D2, bärs fram av en gemensam grundidé och innehåller liknande tekniska lösningar men beroende på tomternas olika förutsättningar skiljer sig slutresultaten åt. På denna sida presenterar vi vad som är gemensamt för de två bidragen och på övriga sidor presenteras lösningarna för respektive tävlingsområde. Nytolkning av den europeiska stenstaden Våra tekniska lösningar är baserade på tidigare arbeten med Norra Djurgårdsstaden som Jägnefält Milton tagit fram tillsammans med Ove Arup & Partners och som i sin tur lutar sig mot Arups erfarenheter från Jätkäsaari, ett stadsbyggnadsprojekt i Helsingfors som påminner mycket om Rosendal. Detaljplanen, planbeskrivningen samt upplåtelseformen med små fastigheter har givit oss goda förutsättningar att skapa byggnader som bidrar till en mer varierad och hållbar stad samtidigt som vi byggt vidare på den klassiska europeiska stenstaden med sin tydliga uppdelning av publika gaturum, privata gårdar och relativa småskalighet. Mixade lägenhetsstorlekar Vår idé grundar sig på stenstadens bostadshus men inte som de var tänkta från början utan som de utvecklats med tiden. När de byggdes låg paradvåningen och andra välbärgade innevånares lägenheter på de lägre våningsplanen medan tjänstefolket fick ta trapporna till sina utrymmen längre upp i huset. Idag när hissen är installerad, vinden inredd, paradvåningen avstyckad och gården planterad är denna hustyp eftersökt oavsett om det handlar om en student som söker ett eget boende eller familjen som vill ge sina barn var sitt rum. Vi tror på denna hustyp som både är rigid i sitt uttryck och struktur samtidigt som den innehåller en FRÅGESTÄLLNINGAR 1900 1950 2000 Hur skapar vi en blandad och hållbar stad? A2+D2 Enligt tävlingsunderlaget och detaljplanen förväntas vi förhålla oss till ett antal problem varav vi valt att fokusera på följande; • Hållbarhet och mångfald ur alla dess aspekter • Nya innovativa lösningar • Multifunktionalitet och effektivt utnyttjande av ytor och resurser • Uppmana till promenad och cykling • Stimulera möten och kreativitet • Stadsmässighet och väldefinierade gaturum med variation, kontraster och småskalighet • En byggnad ska fungera i alla faser av områdets uppbyggnad • Effektiv dagvattenhantering och energiförsörjning • Gårdar och tak ska aktiveras • Bärande stommar i trä • En hög grönytefaktor mångfald av människor och aktiviteter. På tävlingsområdena A2 och D2 föreslår vi följaktligen var sitt hus som uppvisar släktdrag med stenstadens bostadshus. Det betyder att husen följer den klassiska och välbekanta indelningen av en sockelvåning med publika program som nås direkt från gatan, och därefter lägenheter med varierande storlekar som alla nås från gemensamma trapphus. Mångfalden kommer därmed att visa sig även på ett mer personligt plan grannar emellan, inte bara som en variation av färger och fasadelement. Möjlighet till uthyrningsdel eller generationsboende Utöver att skapa en variation i storlekar och utformning av lägenheterna vill vi även få in andra boendeformer. Vi tror att detta krävs för att bryta upp den stundtals ensidiga befolkningssammansättningen i nyproducerade bostadsrättsområden. Vi har löst det genom att ge ett antal av våra lägenheter inritade uthyrningsdelar med separata ingångar. Dessa kan använ- das som barnrum som över tid blir till ungdomsboende för att, när barnen är utflugna, kunna ges till äldre familjemedlemmar eller fungera som uthyrningslägenheter för studenter. Småskaliga fasader Fasaden mot gatan är en del av det offentliga gaturummet och vi anser att gatufasaden, liksom i stenstadens hus, ska samspela med det offentliga. Detta har vi löst genom att betona fasadelement såsom balkonger, vinterträdgårdar och fönster istället för den numera traditionellt modernistiska betoningen av trapphuset som i sig ger en monumentalitet som vi inte eftersträvar. Fasaden mot gården blir de boendes mer privata angelägenhet och här vill vi ge full frihet till att uttrycka sina egna intressen och smaker genom balkonger och fönster som tillåter att det privata får spilla ut och synas. EKOLOGISK HÅLLBARHET Utöver detta har vi utvecklat egna problemformuleringar: • Arkitekturen måste vara så pass hållbar och robust att den fungerar i en framtid vi i dag inte kan förutsäga • Innovationer ska vara förankrade i verkligheten och inte bara användas som gimmick • Multifunktionaliteten ska upplevas som självklar och inte kräva större omjusteringar • Variation och småskalighet ska ha sin grund i verklig variation och småskalighet, alltså inte bara en ytlig omväxling av färger och fasadelement • Även parkeringen och andra stödjande program ska vara utformade med samma intentioner • Matproduktion, egen och gemensam, ska underlättas 2. 3. 1. 1. PELAR-BALKSYSTEM I TRÄ GER FLEXIBLA PLANER 2. REGNVATTEN TILL WC REDUCERAR DAGVATTNET 3. DECENTRALISERAT FTX-SYSTEM I KOMBINATION MED FJÄRRVÄRME GER FLEXIBLA SYSTEM Miljöbyggnad Guld Decentraliserad teknik Dagvatten blir spolvatten För de två tomterna föreslår vi system som inte bara är hållbara ur ett tekniskt perspektiv men också bidrar till att göra de boende delaktiga och därmed skapa en mer hållbar livsstil. De båda husen projekteras och drivs med ambitionen att uppnå Miljöbyggnad Guld vilket bland annat innebär fokus på energi, innemiljö och byggmaterial. Vi föreslår ett decentraliserat FTX-system med ett mindre aggregat (600x600x300 mm) som kan underhållas direkt från trapphuset och samverka med fjärrvärmenätet. Decentraliserade system är relativt oprövade i Sverige men kan vara både effektiva och mer lönsamma. Vi låser oss inte vid en speciell teknisk lösning och kommer enkelt kunna byta till eventuella framtida system. Ett decentraliserat system kan också erbjuda olika lösningar som är anpassade efter varje boendes behov. De boende blir delaktiga och kan påverka sin egen energikonsumtion bland annat genom egen fjärrstyrning och automatisering av tex. belysning. Regnvattnen från taken leds ned till cisterner som förser toaletterna med spolvatten. Därmed reducerar vi både dagvattnet och förbrukningen av dricksvatten. Eftersom dagvattnet leds ned från taket behövs inga pumpar och när regnvatten inte räcker till fylls cisternen på med vanligt dricksvatten. Cisternen placeras i väggen på samma sätt som en cistern till en vägghängd toalett. Lösningen finns redan i dag på marknaden under varumärket Flowstow. Flexibel stomme helt i trä Vi har utgått från ett nytt sätt att bygga och se på konstruktioner i trä. Med Moelvens Trä8-system, ett pelar-balksystem helt i trä, får vi stora spännvidder och en snabb byggprocess. Med detta system får vi samma flexibilitet i planlösning som med ett traditionellt pelar-balksystem i stål eller betong men dessutom med alla de miljöfördelar ett massivträhus har. En stomme som tillåter förändringar i rumsindelning gör att huset kan anpassa sig till framtida förändringar vi i dag inte kan förutse. Solceller på taket Hustakens högsta delar har 300 m2 resp. 390 m2 tunnfilmssolceller vilket kommer att täcka en ansenlig del av husens fastighetsenergi. Hållbarhet under byggskedet Vår valda byggnadsmetod, ett pelar-balksystem helt i trä, leder till en snabbare byggprocess och lättare och färre transporter. Vi planerar dessutom att fjärrvärmeansluta byggbodarna under produktionstiden. Studier som gjorts av Veidekke och Cramo visar att fjärrvärmeanslutna byggbodar kan minska koldioxidutsläppen under byggtiden med så mycket som 85%. JÄGNEFÄLT MILTON GRÖNYTEFAKTOR 0 GRÖNSKA PÅ BJÄLKLAG - GÅRD: 0,25 GRÖNSKA PÅ TAK: 0,02 2 4m SKALA 1:200 GRÖNSKA PÅ VÄGG: 0,03 GRÖNSKA PÅ MARK: 0,04 TRÄD >20 CM: 0,01 VATTENYTA: 0,02 DAGVATTENMAGASIN: 0,08 13. DAGVATTEN FRÅN TAK TILL WC: 0,13 TOTALT: 0,58 12. GRÖNYTEFAKTOR PLUS ÄNG: 1 5. 6. NATURLIGT ARTURVAL: 1 BOPLATSER ÅT DJUR: 1 4. GÅRDEN PROGRAMMERAS MED 4X4 M MODULER SOM KAN BYTAS UT OCH OMKOMBINERAS ODLINGSYTOR PÅ GÅRDEN: 1 BÄR OCH FRUKTTRÄD: 1 BUSKAR MED BÄR: 1 KOMPOST: 1 2. FUKTSTRÅK: 1 3. DAMMAR: 1 13. VÄXTLIGHET I DAMMAR: 1 7. 14. 12. 9. 1. FÖRDRÖJNINGSDAMMAR: 1 FJÄRILSRESTAURANGER: 1 10. GRÄSYTA FÖR LEK:1 9. 11. TAK FÖR ODLING:1 GEM TAKTERRASS: 1 PERGOLOR: 1 LEKUTRUSTNING: 1 REGNSKÖRDARTUNNOR: 1 BLOMSTERPRAKT: 1 VATTENLJUD: 1 LÖVSKUGGA FRÅN TRÄD: 1 0 5 10 m FLERSKIKTAD MARKGRÖNSKA: 1 N SKALA 1:500 TOTALT: 22 7. 1. PUBLIKA LOKALER MOT GATAN 3. ÄNGSMARK MED LOKALA BLOMMOR 4. ATRIUM MED FULLSTORA TRÄD OCH DAMM 6. 4. 2. PLANTERINGSMODULER P5 5. VI UTGÅR FRÅN ATT GARAGET LIGGER UNDER GATUNIVÅN MEN DET SKULLE OCKSÅ KUNNA LIGGA I GATUNIVÅ MED EN UPPHÖJD GÅRD OVANPÅ, VILKET VI VISAR I GÅRDSBILDEN – DETTA KRÄVER DOCK NÄRA SAMORDNING MED ÖVRIGA TOMTÄGARE SAMT ATT VI DELVIS FRÅNGÅR TÄVLINGSUPPGIFTEN. VÄSTELEVATION SYDELEVATION 5. GEMENSAMT UTEKÖK FÖR HELA KVARTERET 6. GEMENSAM LEKPARK FÖR HELA KVARTERET 7. ANGREPPSVÄG OCH UPB 8. CYKELPARKERING MED DIREKTACCESS MOT GATAN 5 P4 9. SOPRUM MED 10 FRAKTIONER SOM NÅS UTIFRÅN 4 10. LÄGENHETSFÖRRÅD 5 5 12. PUBLIK TAKTERRASS FÖR TEX BOTANISK TRÄDGÅRD 12. 5 P3 11. GEMENSAM BILPARKERING 14. 13. SOLCELLER 14. UTRYMNINGSTRAPPA 3 2 3 3 3 P2 4 3 2 LÄGENHETSFÖRDELNING 1 2 ANTAL LÄGENHETER 29 ST 1 ROK 3 3 3 1 2 P1 4 3 2 TAKRADHUS I TVÅ PLAN: 3 3 3 1 2 1. GATUPLAN 1. 4 ROK 1 ST (102 m2) 5 ROK 4 ST (131-138 m2) CYKELPARK INOMHUS OVAN MARK: 136 ST (P-NORM KRÄVER 70 ST) 4 8. 3 ST (35 m2) 2 ROK 6 ST (49 m2) 3 ROK 12 ST (81 m2) 4 ROK 3 ST (101 m2) 9. P-PLATSER UNDER MARK: 21 ST (P-NORM KRÄVER 21 ST) TÄVLINGSOMRÅDE D2 Tomten ligger i det sydvästra hörnet av det kvarter som gränsar mot parken i söder. Vi har gjort antagandet att bullret vid fasaden inte överstiger 55 dB vilket inneburit att vi kunnat skapa en stor variation av lägenhetsstorlekar inom samma trapphus genom att de två generösa trapphusen varieras från två- till femspännare. De enkelsidiga lägenheterna riktar sig alla mot gatorna i syd och väst. De första fyra våningsplanen bildar en sammanhållen fasad runt hörnet och de två extra våningsplanen blir takradhus med ett eget uttryck. Lokaler utåt och inåt Gatu- och gårdsmiljön ligger på samma nivå och skiljs åt av sockeln vars lokaler antingen riktar sig ut mot gatan eller in mot gården. Lokalerna mot gatan drar nytta av närheten till parken och sydläget och innehåller café, kiosk och andra publika verksamheter. Sockelns lokaler som riktar sig in mot gården är till för de boende och innehåller cykelparkering, tvättstuga, hobbyrum och samlingslokal. Tack vare att vi har ett pelar-balksystem kan sockelns indelning ändras med tiden. Ytorna kan slås ihop, delas upp och riktas om mot gård respektive gata. Publikt tak Den andra utomhusnivån ligger fyra våningar upp och utgörs av en takterrass som tack vare en extra utrymningsväg kan göras publik. Detta kan bli en upphöjd del av parken perfekt för publika aktiviteter, skulpturpark, botanisk trädgård, utomhusbio etc. En gemensam, grön gård Gården används som en gemensam yta för alla boende i kvarteret som delar på lekparken, grillplatsen, pergolan och vattenleken. Gården är underbyggd med ett gemensamt garage och har minst 800 mm jorddjup. I gårdens mitt finns ett nedsänkt atrium som inte bara släpper ned ljus till garaget utan också fungerar som rökgasevakuering, fördröjningsmagasin för dagvatten samt som damm och boplats för växter och djur. Eftersom atriumet står på fast mark kan vi här plantera fullstora träd. en fasad av betong (med en trästomme). Sockeln markeras med stora fasta fönsterpartier medan fasaden längre upp i huset har smalare fönster som går hela vägen ned till golvet. Balkongerna varierar i storlek och placering beroende på solljus och parkutsikt. Fasaden till de två övre våningarna är täckt i plåt vilket från gatan i väst uppfattas som ett tak – ett gammalt grepp för att ta ned skalan i den europeiska stenstaden. Från parken i syd uppfattas de två övre våningarna istället som ett eget fristående hus uppe bland taken. Tvådelad fasad Fasaden är liksom huset tvådelad. Den undre delen har samma uttryck mot syd som väst och består här av 1. D2 JÄGNEFÄLT MILTON D2 JÄGNEFÄLT MILTON D2 JÄGNEFÄLT MILTON