Läs Kents presentation här
Leder nedsatt kognition till psykisk ohälsa? • Datum: 29 oktober eller 30 oktober • Utvecklingsstörning och psykiatri, beteendestörningar • Tid: 08:30 – 16:00 • Kent Thuresson • Plats: Pulsen Konferens, Borås Beteendeproblem • Definition En typ av beteende som inte upplevs adekvat och ofta är repetitivt Typer av beteende • Aggression • Pica • Självdestruktivitet • Kräkningar • Irritabilitet • Idisslingar • Negativism • Stereotypier • Ångest Utlösande faktorer • Sociala faktorer • Omgivning • Stress kan tex leda till självdestruktivitet sekundärt till över arousel • Aktiviteter • Matintag • Grannar Vad ökar risken för beteendereaktioner • Smärta • Affektiva sjukdomar • Missbruk • Paranoida syntom • Premenstruella besvär • Ritualistisk personlighet • Epilepsi • Sensoriska defekter • Neurologiska sjukdomar • Missnöje Vad påverkar symtomatologin Personens funktion • Kravnivån • Social uppmärksamhet • Sociala krav Utvecklingsstörning Emotionellt Intellektuellt Problemlösnings förmåga Kommunikation Challenging behaviour • Definition • Förekommer • Ett beteende som kulturellt upplevs skadligt för personen eller omgivningen pga intensitet, duration • • • • Utvecklingsstörning Demens Psykos Autism Challenging behaviour • Orsaker • Biologiska (Depression smärta, mediciner) • Socialt (dålig miljö, uttråkad) • Omgivningsmässiga (ljud, ljus) • Psykologiskt (känna sig ensam och utesluten) • Kommunikation (språk, gester) Typer av aggressivitet • Utåtriktad • - Verbal • - Mot döda föremål • - Mot levande föremål • Självskadande beteende • Funktionell Funktionell aggressivitet • Förekommer tex under/vid/för att • Tonårstiden • Sport • Hävda sig Aggressivitet • Orsaker till att aggressivitet ökar • Akten leder till positiva effekter • Akten leder till att det inte ställs några krav • Personen inte känner sig rättvist behandlad • Uppror då man upplever att man inte passar in • Man identifierar sig med andra • Speciella intressen • Defensiv aggressivitet pga uppväxt i otrygg miljö • Primitiva behov Aggressivitet • Behandling • • Omvårdnad • • • • • • Individen: Hitta rätt nivå Ta hänsyn till grund handikappet Vara observant Ha en behandlingsplan Utvärdering • • • • • • Behandlande: Arbetsledning Samsyn Handledning Målsättning Utvärdering • Psykiatriskt • Behandla sjukdomsbild • Somatiskt • Behandla • Medicin • Effekt • Biverkningar Utvecklingsstörning • Intelligens • Identitet • Emotionellt • Motivation A. Intellektuell funktionsnivå som ligger klart under genomsnittet, dvs ett IK-värde på 70 eller lägre vid individuell testning (för spädbarn en klinisk bedömning av att intellektuell förmåga ligger signifikant under genomsnittet). B. Samtidigt förekommande brister i eller nedsättning av adaptiv funktionsförmåga (dvs personens förmåga att uppfylla den kulturella gemenskapens åldersanpassade krav) i minst två av följande avseenden: kommunikation, ADLfärdigheter, boende, socialt/interpersonellt, nyttjande av offentliga resurser, målinriktning, studier, arbete, fritid, hälsa och personlig säkerhet. C. Debut före 18 års ålder. • Adaptiva förmågor Hur känner man igen en utvecklingsstörning • Svårt förståndshandikapp • Har ofta sekundära handikapp som syn och hörselproblem detta innebär att de ofta har svårt att klara av stress, miljöbyten. • Stora kommunikationsproblem som leder till att man får över eller underreaktioner emotionellt. Detta kan leda till uttryck som självdestruktivitet och aggressivitet. • Kan bli avskärmade pga. av stress innebärande autistiska beteenden med tex kroppsgungningar och arm svängningar. Hur känner man igen en utvecklingsstörning • Måttligt förståndshandikappade • Ofta en begränsad beteende repertoar med ett repetitivt beteende, oflexibilitet, passivitet och bristande känslomässighet. • Ofta svårigheter och bristande funktioner med avseende på adaptiva och kommunikativa beteende. • Kan ha en ”fasad” som tex byggts upp via social träning Hur känner man igen en utvecklingsstörning • Lätt förståndshandikapp • Dessa personerna utsätts ofta för överkrav då man inte ser deras handikapp. Även underkrav kan skapa stora problem. • De har ett ökat behov av känslomässig tillit. • De får ofta problem i familjesituationer, hamnar utanför det sociala nätverket och detta leder ofta till en låg självkänsla. Smärta beteende Hur upplevs smärta Sensoriskt • Hur, var, när • Emotionellt • Obehag, rädsla, ilska, ångest • Kognitivt • Vad betyder smärta, vilket leder till handling • Autonom • Ökar vakenhet, gör oss beredda Man delar in smärta i fyra olika grupper • Nociceptiv smärta • Smärta som följd av skador på vävnader eller organ. Exempel, brännskador, benbrott, spänningshuvudvärk och tarmvred • Neurogen smärta • Uppstår vid skador på nerver eller nervceller i kroppen, hjärnan eller ryggmärgen. Exempel kan vara MS, fantomsmärtor eller en ryggmärgsskada • Idiopatisk smärta • Kallas den smärta som det trots utförliga undersökningar inte går att finna en orsak till • Psykogen smärta • Psykiatrisk problematik t.ex. depression kan leda till en fysisk smärta som inte går att härleda till fysiska eller neurogena skador Psykogen smärta • Man menade tidigare att psykogen smärta var något som bestod av en smärta där man inte kunde bevisa någon somatisk orsak. • • • • • • Kan leda till passivitet sömnstörningar irritation utåtagerande depression • Det kan t.ex. vara vid • ledbesvär • Man kan vid olika smärt typer av organisk natur se • gamla frakturer som inte läkt riktigt bra att det kan bli en • kotkompressioner psykogen pålagring av smärta som helt styr • tandvärk patientens beteende • atlanto-axial luxation Man kan dela upp psykogen smärta i olika typer • Depressionssmärta • Muskelsmärta • Här orsakas smärtan av en • Här ser man att dov smärta psykiatrisk problematik t.ex. depression kan leda till en fysisk • Uppstår efter stress, depression eller något annat som leder till smärta som inte går att härleda till fysiska eller neurogena en emotionell spänning skador. • Att det vid provokation kan leda • Man ser att ångest och till pulserande smärta depression aktiverar delar av hjärnan som har betydelse för smärtupplevelsen via signalsubstanser som serotonin och noradrenalin. Man kan dela upp psykogen smärta i olika typer • Vanföreställning eller hallucinatorisk smärta • Hysterisk eller hypokondrisk smärta • Det kan uppstå hos personer med psykotisk sjukdomsbild, • t.ex. man tror i sin vanföreställning att man är utsatt för knivhugg, klämningar och tryck • Personer med viss läggning kan uppleva att dom har smärta i kroppen • Utan att man kan avleda detta då dom har ett starkt sjukdomsupplevande. • Smärtan kan var vandrande. Symtom • Kroppsliga syntom vid smärta • Ökad puls, blodtryck och andning • Huden kan förändras • Med gåshud , hudfärgen förändras (gråblek) , likaså kan den bli fuktig och kladdig • Grimaser • Pupill storleken förändrar sig (vidgas oftast) Symtom • Psykiskt kan man se • Oro, ångest, obehag, rädsla, depression, sömnbesvär, ökat tvång och aggressivitet • Kognitivt kan man få förändrad • • • Det skapas också en ovisshet hos • personen hur det skall bli • • • Detta kan leda till sömnbesvär och beteendeproblem som skrik • och vandrande. vakenhet koncentration uthållighet minne omgivningsuppfattning sämre kommunikation Symtom • Obehandlad smärta kan leda till • Minskad rörlighet, ortopediska besvär • Viktigt att tänka på • Smärtan och dess upplevelse är mycket • Svårighet att hitta sovställning individuell. • Minskat näringsintag • Endokrin påverkan (stresshormons-påslag) • Nedsatt immunförsvar • Psykisk ohälsa Diagnostik • Det är viktigt att tänka på • Att personer med utvecklingsstörning inte alltid kommunicerar med språket • Viktigt • Observera • Kommunikationsförmåga • Kännedom om personens tidigare status • Intuition • Tänk på • • • • Ansiktsuttryck Kroppshållning Ljudande Beteendeförändring • Symboler Downs syndrom • Symtom på smärta kan vara • Passivitet, oföretagsamhet, nedsatt socialt deltagande, irritation, ilska tillbakadragenhet • Försämrad ADL, nedsatt aptit, trötthet, sömnbesvär, nedsatt koncentration, självdestruktivitet. • Viktigt att utesluta • Depression • Demens Förebyggande behandling • Det är viktigt att personen • Rör sig genom att ha små uppgifter • Förflyttar sig, promenerar, motionerar, simmar, rider • Upprätthåller sina funktioner • Sjukgymnast • Ha en strukturerad dag med dygnsrytm (sömn, aktiviteter och vila) • Arbetet måste vara anpassat efter personens förmåga. Behandling • Mediciner • Adekvata doser och tidsperioder. • Man skall tänka på att det finns allt från Panodil till morfin. • Att man kan ha nytta av antidepressiv och antiepileptisk medicin. • Behandla grundproblemet om det finns ett sådant tex förstoppning. infektioner, hjärtbesvär, depressioner etc. • Uppföljning • Ytterst viktigt • Något enkelt skattningsinstrument Man kan enligt Dietrich Blumer dela upp neurobeteende vid epilepsi i följande grupper • Humörsvängningar (dysfori, eufori, rapidcykling, mixade) • Irritabilitet-impulsivitet • Ångest (panik, fobier, generaliserad) • Amnesi • Somatoforma (pseudokramper, smärta) • Personlighetsstörningar (hyperkänslighet, hyposexualitet) • Icke klassificerade Preiktala symtom • Symtom • • • • • • • • ökad retbarhet rastlöshet huvudvärk oro ångest apati deppighet somnolens • Varaktighet • Minuter till dagar Iktala symtom • Psykiatriska • Vegetativa symtom • • • • Illamående Ont i magen Hjärtklappning Svettningar • Fysiskt • CP symtomen kan accentueras • • • • • • • • • Rädsla Depression Mani Tanketrängsel Styrning och passivitetsupplevelser Passivitet och gå in i sig själv Absenser Automatismer t.ex. patienten rusar iväg, börjar knäppa knappar eller pillar på näsan Utåtagerande Postiktala symtom • trötthet • förvirring • motorisk oro • utåtagerande Aggression och epilepsi • Orsaker • Postiktal aggression • Postictal psykos • Sub acute postictal aggression (kortvarig aggressivitet statande minuter eller timmar efter anfallet) Utvecklingsstörning och epilepsi • Epilepsi orsakas av • En permanent eller tillfällig hjärnskada av varierande omfattning • Ju större hjärnskada desto större risk för epileptiska anfall • Epilepsi är därför mycket vanligare hos • Personer med hjärnskada än hos befolkningen i allmänhet • I allmänhet en betydligt svårare och mer svårbehandlad epilepsi Utvecklingsstörning och epilepsi • Rädsla då de inte förstår vad • Patienten kan uppleva sig som annorlunda som händer i kroppen • Svårt att undvika utlösande stimuli • Psykologiska och emotionella problem • Svårt sköta medicineringen kan upplevas som • Svårt att avbryta ett anfall epilepsi • Kroppsliga upplevelser • Kan vara längre än normalt • Atypisk presentation Personlighet och epilepsi • • • • • Nedsatt flexibilitet Rigiditet Svårt hitta lösningar Påverkar omgivningen Emotionella övertoner Kvinne med sannsynlig psykogent ikke-epileptisk anfall. Andrea del Sarto 1508 Konsekvenser av epilepsi • Isolering • Sociala konsekvenser • Medicineringsbehov och eventuella biverkningar • Långtidseffekter • Fallskador • Ökad risk för humörpåverkan Vattenintoxikation Polydipsi • Definition • Ökat intag av vätska utan koppling till homeostasen eller törst Typer av ökat vattenintag • Akut • Kroniskt • Primär • Sekundär Sekundära former • Diabetes mellitus • Diabetes insipidus • Hyperkalcemi • Hjärtsvikt • Mediciner som diuretica och litium • Vätskebalans och saltbalans , hypokalemi, minskad blodvolym • Förgiftning av antikolinergika • Zinkbrist • Alkohol Orsakshypoteser till ökat drickande • Kopplat till psykiatrisk sjukdom • • • • • Autism Organiska hjärnskador Schizofreni Tvång Utvecklingsstörning Kopplat till psykofarmaka medicinering • Muskarin effekt via torr mun • Påverkan på törstcentrum • Litium skadad njure Övriga hypoteser • Reaktion på förstoppning, tandvärk • Kopplat till att äta saker tex pica • Beteendestörning • Ändrat medvetande Tecken på akut vattenintoxikation • • • • • Rastlöshet Försämrad syn Konfusion Illamående Diare, kräkning • Ataxi • Kramper och epilepsi • Koma • Eventuellt död pga lung- och hjärtödem Tecken på kronisk vattenintoxikation • Njurproblem • Inkontinens • Hjärtinsufficiens • Blås och tarmvidgning • Demens Diagnostik • Anamnes • Urinosmolalitet • Na-koncentration Behandling • Beteendemodifikation • Förhindra vattenintag • Följa vikten • Följa Na värdena • Mediciner (clozapin, olanzapin) Gilles de la Tourettes • Förekomst av motoriska och vokala tics Gilles de la Tourettes • Motoriska/symtom • Tics: i ansiktet, huvudet, nacken, axlarna. bena, armarna. kroppen. (debuterar ofta med ögonticks) • Komplicerade rörelser: Slickningar, spotta, beröring, hopp, lukta på händerna, lukta på saker, stampa, hukningar, gångstörningar (Vända om samma väg, snurra sno, vrida, djupa knäböjningar) Gilles de la Tourettes • Vokala symtom • Grymta, morra, hosta, harkla, skälla, fnysa, frusta, explosiva ljud, skrika, betona ord, surra, fräsa, väsa, klicka • Familjära uttryck, höga och låga ljud, oartikulerade ljud, obscena ljud, ekopraxia (imitera) Gilles de la Tourettes • Copropraxia • Ekopraxia • Obscena gester • Härma händelser Gilles de la Tourettes • Associerade symtom • Aggressivitet, ordnings och uppförande problem (ljuga, stjäla, slås) • Tvånghyperaktivitet, uppmärksamhetsstörning, självskadande beteende, • Uppmärksamhetsstörning antisocialt beteende, affektiva problem • Inlärningsstörning, skolproblem, • Störd sexualitet, begåvningshandikapp exhibitionistisk • Sömnproblem • Migrän Gilles de la Tourettes • Behandling • Psykosocialt stöd • Information • Mediciner • Risperidon, haloperidol, pimoxide, clonidin, sulpiride, clomipramin, clonazepan, naloxon, calciumblockare Skilj ut • • • • Cerebral Pares Epilepsi Myoclonier Tardiv dyskinesi Debutsymtom psykos • Hos lätt förståndshandikappade • Hos måttligt förståndshandikappade • Tillbakadragenhet • Som normalt insjuknande • Rädsla • Sömnstörningar • Hallucinationer, ofta av paranoid typ Psykos • Affekter • Motsägelser (jag kan inte äta men vräker i sig godis) • Tankestörningar • Ytlig och olämplig glättighet (skrattar åt olyckor) • Fantasi dominerad värd • Tillbakadragenhet • Vilja och kraft nedsatt Språkstörningar som Ekolali Tangentiella svar Inkongruent Entonigt Perservationer Neogloismer Hoppa i ämnesvalet • Excentricitet • • • • • • • • • Påverkans ideer • Illusioner • • Hallucinationer Vanligast hörsel men även syn • • Motorikstörningar Catatona tillstånd • • • • Betteendestörningar Högljudd Aggressiva Oförutsebara Tecken, som kan stödja Schizofreni diagnosen • Vid Autism förekommer symtom • Vid Psykos kommer kanske symtomen • Innan 3 års åldern • Först i 7 års åldern • Symtom som hallucinos och vanföreställningar kan förekoma Psykos • Behandling • Gott omhändertagande/vård miljö • Pedagogiskt förhållningssätt • Psykolog kontakt • Behandla samtidiga sjukdomar tex epilepsi och depression • Mediciner Depressions symtom, presentation, beroende av svårighetsgrad av utvecklingsstörningen (Marston, 1977) • • • • Svår Skrik Aggression Självdestruktivitet • • • • Måttlig Social isolation Självdestruktivitet Viktförlust • • • • • • Lätt Gråtmildhet Dygnsvariation i humöret Energiförlust Intresseförlust Låg självkänsla • • • • • • • Atypisk presentation Ofta förekommer Aggressivitet Psykomotorisk agitation Irritabilitet Självdestruktivitet Stereotypa rörelser • • • • Ibland förekommer inte Minskad energi Depressivt stämningsläge Trötthet Depression • Egenvård Socialt stöd, aktiviteter Se till att personerna äter och dricker • Personal Avlasta krav Informera personal, anhöriga Låta personerna uttrycka sina farhågor • Informera om det skall ske en förändring tex. att flytta Försöka låta personerna uttrycka sig visuellt med bilder, teckningar och foton • Förklara och ge hopp Mediciner • Försök ha stabila situationer Post traumatisk Symtom • • • • • Hyperarousel Bestående ångest Irritabilitet Insomnia Koncentrationssvårighet • • • • Intrusion Återupplevande av drömmar Intensiva återupplevande Svårt att klara av stressande situationer • Undvikande • Undviker vissa situationer som minner om händelsen • Minskat intresse • Oförmåga att känna • Isolering • Övrigt • Självskadande beteende • Aggressivt beteende Symtombilden vid PTS hos utvecklingsstörda • Kan inte undvika utlösande trauma • Reagerar på annorlunda • Lätt för många stressorer stressorer • Emotionellt • Överreagera på en stressor • Olika stressorer utlöser samma • Annan symtombild symtomatologi • Sömnstörning • • • • • Depression Ångest Missbruk Fobier Personlighetsstörning • Organisk hjärnskador • Dagcenter • Förstår inte kommunikationen • • Epilepsi • Förstoppning • Ljud kan utlösa symtom Behandling av PTS • Beteendemodifikation • Pedagogik • Sömn • Mat • Sociala insatser • Trygghet • Mediciner • • • • • SSRI TCA Hermolepsin Buspiron Benzodiasipiner Självdestruktivitet enligt DSM IV • 307.3 Rörelsestereotypier F98.4 (Sterotypic movement disorder) • A. Upprepade och meningslösa rörelser som inte förefaller avsiktliga (t.ex. skakar eller viftar med händerna, gungar med kroppen, dunkar huvudet i väggen, stoppar saker i munnen, biter sig själv, petat och nyper i skinnet eller kroppsöppningarna, slår sig själv). • B. Beteendet stör påtagligt normala aktiviteter eller resulterar i självförvållade skador som kräver medicinsk behandling (eller som skulle sluta olyckligt om inte någon ingrep). • C. Om mental retardation finns med i bilden är det stereotypa eller självskadande beteendet så uttalat att det motiverar särskild klinisk fokusering. • D. Beteendet förklaras inte bättre som tvångshandling (som vid tvångssyndrom), tics, stereotypier som ett delsymtom vid någon genomgripande störning i utvecklingen eller hårdragning (som vid trichotillomani). • E. Beteendet beror inte på direkt fysiologisk effekt av någon substans eller någon somatisk sjukdom/skada. • F. Beteendet har varit i minst fyra veckor. Självdestruktivitet • Vid utvecklingsstörning • Vid fysiska problem • Vanligt och oftare vid djupare utvecklingsstörning • Använder inte så ofta redskap • Autism • • • • • Psykiatrisk problematik Personlighetsstörningar Depression Ångest sjukdomar Obsession-kompulsion • • • • • • Smärta Förstoppning Reflux Öroninfektion Hudproblem Epilepsi Självdestruktivitet, varför? • Syndrom • Tourettes syndrom • Autism • Retts syndrom • Fragil-X • Cornelia de Lange syndrom • PKU • Lesch-Nyham syndromet • Klinerfelters • Sensorisk förstärkning • • • • Trycka på ögat Slå sig i ansiktet Slå sig på örat Riva sig Självdestruktivitet kan utlösas av • Perceptionsstörningar • Ökad känslighet för ljud, beröring, lukt, smak • Sömnbrist • Ökad irritabilitet • Stress • • • • Vid kommunikations brist Låg intellektuell förmåga Vid förändringar Bestraffning Självdestruktivitet kan utlösas av • Socialt • Förstärkning • Personen får uppmärksamhet • Försöker motverka en obehaglig upplevelse • Personen slipper göra • Sinnesretningen upplevs positivt vissa saker Behandling av självdestruktivitet • Tänk på funktionsnivån • Behandla eventuell bakomliggande och andra samtidiga problem • Stimulera icke självskadande beteende • Träna mer funktionella beteenden • Strukturering av miljön (trygghet, stimulans, understimulering) • Egen kontaktperson • Nutrition • Mediciner • • • • • • • • Smärtstillande Neuroleptika Litium Antiepileptika Antidepressiva Naloxon Propanolol Antibiotika Anger Attacks • Definition • Plötsliga intensiva aggressivitets episoder som kan likna panik attacker men skapar ångest och rädsla Kriterier A. Irritabilitet under de senast 6 månaderna B. Överreaktion sekundärt till missnöje uttryckt som ilska C. Förekomst av mer än en aggressivitets attack under den senaste månaden • D. Missriktad ilska och aggressivitet mot någon annan person under attacken • E. Tilläggskriterier • I form av åtminstone ett av följande autonoma symtom hjärtklappning, rodnad, tryck i bröstet, parastesier, tomhet i huvudet, ytlig andning, svettning, skakighet, rädsla, kontrollförlust, rädsla för att göra utfall (attackera). • • • • Anger attacks • Tänk på • Psykiatriskt • Kroppsligt • Ångest • Psykos • Beteendeproblem • Epilepsi • Värk Behandling av Anger Attacks • Behandling • Pedagogisk vardag • Medicin • Karbamazepin Sexuella beteendeproblem • Obscent språk • Masturbation • Sexuella inviter • Blottning • Klappa • Pussas Hypersexualitet • Tänk på • Bipolär sjukdom • Mani • Pubertet • KlÜver Bucy • Binjure cancer • Utvecklingsstörning • Temporal lob epilepsi Medicinsk behandling av hypersexualitet • Behandling • Struktur • Tillgänglighet • Tillsyn • Serotonerga farmaka tex fluvoxamin, buspirone • Antiandrogener tex medroxyprogesteron acetat, (depo-provera, gestapuran, provera) • Cypproterone acetat (androcur, cyproterone) • Litium Pica • Pica 307.52 DSM-IV (F98.3) • • A. Personen har vid upprepade tillfällen ätit sådant som anses oätligt under minst en månad. • B. Ät beteendet är inadekvat för utvecklingsnivån • C. Det avvikande beteendet är inte kulturellt sanktionerat • D. Om det avvikande beteendet endast förekommer i samband med någon annan psykisk störning (tex mental retardation, genomgripande störning i utvecklingen, schizofreni) är symtomet tillräckligt uttalat för att motivera särskild klinisk fokuserin Pica • Exempel: • Ses vanligen hos • Äta fimpar • Barn • Gravida • Mental retardation, vanligare ju svårare Eventuell Pica och dess orsak • Begränsad repertoar • Pervasiv development disorder • Vitaminbrist • Schizofreni • Söker fysisk kontakt • Klein Levin syndrom • Sensorisk stimulans Pica • Effekt av pica • Medicinska effekter • Funktionellt beteende, omgivningen ger mer uppmärksamhet • Intag av färg kan leda till blyförgiftning • Kan samtidigt få med sig tex sötsaker eller nikotin • Intag av vassa föremål kan leda till tarmperforation • Oral stimulans • Hårintag kan leda till förstoppning • Man slipper en miljö • Intag av faces kan leda till toxoplasmos Idisslare • Idisslande 307.53 enligt DSM-IV (F98.2) • • A. Vid upprepade tillfällen uppstötning och omtuggning av föda under minst en månad efter en tidigare period med normal funktion • Beteendet beror inte på gastrointestinal eller annan somatisk sjukdom (tex esophagusreflux) • Beteendet förekommer inte enbart i samband med anorexia nervosa eller bulemia nervosa. Om symtomen enbart förekommer vid mental retardation eller någon genomgripande störning i utvecklingen är de tillräckligt uttalade för motivera särskild klinisk fokusering. Idisslare • Debut • Vanliga följdsymtom • Hos barn vanligen 3-12 månader • Viktnedgång • Irritabilitet • Hos mentalt retarderade senare • Hunger Idisslare • Eventuella effekter • Oral stimulans, tex äter så snabbt vid måltiden att minimal stimulans erhålls • Predisponerande faktorer • Mental retardation • Äter inte fast föda och därför får de ingen stimulans kan tex vara bättre att bita i en sked eller suga på nappflaska • Dålig stimulans • Öka mättnadskänsla, får kanske för lite föda • Stress • Får ökad uppmärksamhet • Försummelse • Man undviker obehagliga aktiviteter Idisslare • Differential diagnoser • Prognos • Pylorusstenos • De flesta slutar under barndomen • Esophagal reflux • Hos mentalt retarderade kan det avta i adolocensen • Sandifer`s syndrom, spasm torticollis , dystonia, nickande, gurglande, benvridning, hypotoni , magvärk, kräkningar • Medicinska effekter • Anorexia • Bulemi • Gastointestinala infektion Stereotypt beteende • Kan vara uttryck för • Spänningar • Ångest • Missnöje • Otillfredsställelse • Överstimulation tex aktiviteter, ljud • Primitivt reaktionsmönster., tex om färdtjänsten inte kommer, personalern pratar med någon annan • Behov av stimulering, pga av att de är uttråkade • Bristande social aktivitet • Propioceptionen är positiv • Sensorisk stimulering tex ljudet av något surrande, eller skrikande och tandgnisslan, handviftande ger visuell stimulering • Social uppmärksamhet Stereotypt beteende • Differential diagnoser • Obsessive-compulsive disorder • Tics • Trichotillomania • Psykoser och personlighetsstörning • Neurologisk sjukdom som Huntingtons sjukdom • Sensorisk defekt som nedsatt syn och hörsel Stereotypt beteende • Förekommer vid • Typer av stereotypier • Pervasiv development disorder • Handviftningar • Sinnesdefekter • Aerophagi • Förekomst • Gungande • 1-2 % hos barn upp till 25 % hos gravt förståndshandikappade • Fingerknådande • Slå mot en kroppsdel • Huvudbankningar • Bitande • Plocka på huden Beteendeproblem hos personer med demens och utvecklingsstörning Beteendeproblem • Typer av beteendeproblem • Vad orsakar beteendeproblem • Malnutrition • Inkontinens • Vandrande • • • • • • • • • Sömnproblem Misstänksamhet Paranoia Repetitiva beteende Tidigare erfarenhet Fysiska orsaker Emotionella orsaker Psykiatriska orsaker Omgivningsfaktorer • Repetitiva beteende Repetitiv beteende (perservation) • Symtom • Säger samma sak flera gånger, tex ett ord eller en fråga upprepas både bak och fram • Orsak • • • • Kommer inte ihåg Uttråkade Känner osäkerhet Känner ångest för vad dom kan • Behandling • Var taktfull, tex om de frågar efter tiden be dom titta på klockan • Skall någon anhörig komma berätta inte i förväg • Försäkra personen att dom är trygga och omtyckta • Distrahera med en annan aktivitet Repetitiv beteende (perservation) • Gör samma rörelse • Behandling • Symtom • Gör något aktivt som att ta en promenad • Plocka • Gunga • Peka • Orsak • Störande ljud • Uttråkad • Stress • Kontrollera så att personen inte fryser eller svettas pga av obehag pga förstoppning, hunger, törst • Kontrollera så det inte föreligger smärta eller annan sjukdom • Tänk på läkemedels biverkan Repetitiv beteende (perservation) • Gör samma aktivitet • Symtom • Behandling • Diskutera tidigare resor • Packa och packa upp sin väska • Flytta en stol fram och tillbaka• Ge mer kontakt • Orsak • Delta i sociala aktiviteter • Kan påminna om tidigare resor • Uttråkad • komposition med rött, gult och blått av Piet Mondrian Repetitiv beteende (perservation) • Frågar om att komma hem • Behandling • Symtom • Frågar både hemma och i boendet efter att komma hem • Orsak • • • • • • Ångest Oro Osäkerhet Rädsla Depression Påminner om att de kände sig säkra och trygga • • • • • Skapa trygghet Ge kännetecken Svara meningsfullt Skapa meningsfullhet Avled • Rastlöshet Rastlöshet • Symtom • Generell rastlöshet • Orsak • • • • • • • • • • Hunger Törst Förstoppning Medicin biverkan Uttråkade Ilska Ångest Stress För lite motion Hjärnskada • Behandling • • • • Försök hitta orsak Ge en trygg omvårdnad Distrahera genom intressanta aktiviteter Starta någon form av motion Vandrande/nervositet • Vandrande • Symtom • Går oroligt fram och tillbaka • Orsak • Behöver gå på toa • Behandling • Fråga om de behöver gå på toa • Måste de vandra låt personen utföra det på ett säkert ställe • Låt personen använda komfortabla skor • Kontrollera fötterna • Försök att övertala så att personen vilar Vandrande/nervositet • Nervositet (fidgeting) • Symtom • Distraherad uppmärksamhet • Har behov av trygghet • Behandling • Ge dem något som ockuperar deras händer • Ge dem något som innehåller intressanta föremål • Skrikande Skrik • Symtom • Personen ropa efter någon eller samma ord hela tiden • Orsak • Smärta • Hallucinationer • Ensamma • Ångest • Uttråkade • Stressade av ljud och ljus • Behandling • Nattlampa • Berätta om gamla tider om dom tänker på detta • Ge trygghet • Behandla grundproblemet • Bristande självkontroll Bristande självkontroll • Symtom • Tar av sig kläder offentligt • Röra vid sina genitalia • Uppträder ohövligt tex ofredar personer, spottar • Orsak • Dåligt minne • Konfusion • Beteende Behandling • Distrahera • Argumentera inte • Ta personen till något privat ställe • Se om de behöver gå på wc • Förklara för omgivningen att det beror på demens • Nattligt vandrande • Symtom Sömnbesvär • Rastlösa nattetid • Sover inte • Personen går iväg från boendet • Tar på sig kläder mitt i natten • Orsak • • • • Demens Störd cikadisk rytm Smärta Depression • Behandling • • • • Se till att personen får röra sig dagtid Gå på wc innan man lägger sig Hitta sängrutiner Vaknar personen på natten led tillbaka personen • Klistrighet Klistrighet • Symtom • Behandling • Följer efter tex personalen • Ropar hela tiden på personal • Prata mjukt • Få personen att göra något • Man kan humma eller sjunga • Sätt på radion • Orsak • • • • Demens Osäkerhet Ångest Dålig tidsuppfattning • Gömma Gömma saker • Symtom • Behandling • Gömma saker • Glömmer vad föremålen är • Försäkra • Låt inte saker ligga framme • Ha extra nycklar • Försök komma underfund med gömställena • Orsak • Osäkerhet • Känna trygghet i att ha saker • Misstänksamhet Misstänksamhet • Symtom • Behandling • Personen tror att man tagit saker • Försäkra • Personen tror att man talar illa om honom • Distrahera • Orsak • Demens • Dåligt minne • Oförmåga att känna igen personer • Informera personal/anhöriga om orsaken • Telefon ringande Telefonterror • Symtom • Ringer anhöriga eller bekanta upprepade gånger • Orsak • Demens • Minnesproblem • Ångest • Osäkerhet • Behandla • • • • Trygghet Struktur Ha en display Stäng av telefonen nattetid • Samlande Samlande • Symtom • Behandling • Samlar på tidningar, kläder, mat etc • Begränsa möjligheten till att gömma • Försök hitta gömställena • Gömmer dom på vissa ställen • Orsak • Skapar trygghet • Skapar känsla av kontroll •Ilska Ilska • Symtom • Ilska, frustration • Orsak • Demens • Bristande förståelse • Dålig uppmärksamhet • Störande omgivning • Ny miljö • Behandling • • • • • Trygghet Förutsägbarhet Person kännedom Anpassad miljö Hjälp personen om denne behöver detta Diagnostik • Anamnes tagande • Tidigare medicinsk information • Finna provocerande situationer (tex höga ljud, mycket folk, krav) • Medicinsk bedömning (somatiskt, psykiatriskt) • Psykologisk bedömning • Social bedömning • ADL bedömning • Observation Analys av beteendet • Beskriv problemet • Hur påverkas individen • Kan personen uttrycka sig • Vad hände innan beteendet • Vad består beteendeproblemet i • Vad får beteendet för konsekvenser • Vad kan orsaken till beteendet vara • Leta efter orsak • • • • Vad kan man göra Vad finns för alternativ Försök uppnå alternativ Uppmuntra utveckling • Vad har man gjort tidigare Differentialdiagnoser • Somatiskt • Temporallobs epilepsi • Psykiatriskt • Depression • Socialt • Dålig pedagogisk vardag Behandlingsprinciper • Behandla symtom som kan skada patienten eller omgivningen • Behandla personens symtom • Behandla symtom som stör personens utvecklingen • Behandla symtom som stör omgivningen Behandlings idéer • Förstärka positiva beteenden • Inte förstärka beteendet så att det leder till ej önskad effekt • Ändra så att ett beteende leder till önskad effekt • Förstärka beteende med inlägg av nya moment • Aldrig vara bestraffande • Etik Vad behövs av behandlare • Personal strategier • Arbetsledning/Personalhandledning • Fokusera på personalen • Erfarenhet • Utrymme för reflektion/Social hänsyn • Boende aktiviteter • Beteende beskrivning • Utvärdering Förmågan till känslomässig bearbetning • Kunna hantera känslomässiga provokationer och reaktioner utan reflexmässigt försvar • Självkännedom • Humor • Stöd i den egna arbetsgruppen • Handledning Varför speciell hänsyn vid utvecklingsstörning? • Kommunikations och minnesproblem • Svarar för att tillfredställa, misstolka, förstår inte eller kan inte själv kommunicera • Svårigheter att beskriva vad som hänt • Dåligt minne • Dåligt omdöme Impulsivitet och uppmärksamhet • Förstår inte vad en handling leder till • Uppträder upprört när de blir hindrade • Agerar i stället för att reflektera Moralisk utveckling • Förstår inte orsak och konsekvens • Kan svara ja utan bakgrund • Förstår inte sina rättigheter Nedsatt förmåga • Personerna överskattar sin förmåga • Vet mindre • Har sämre utbildning Ökad sårbarhet • • • • • Motivationen sviktar Man litar på individer som har auktoritet Blir överväldigade av vissa Detta leder till att man reagerar kraftigare Vill inte att handikappet synliggörs Etik • Vardagen, boende, sysselsättning • Behandling, omvårdnad, medicinering. Tack
© Copyright 2024