Två/flerspråkighet med dövhet och hörselnedsättning Carin Roos Docent i specialpedagogik Karlstads universitet Institutionen för pedagogiska studier [email protected] Dagens ”prat” Internationellt, i Sverige – vad vet vi? Döva barn och barn med hörselnedsättning med annat hemspråk Pedagogens ansvar och roll Begrepp Förkortningar Döva = Teckenspråkiga döva barn H = Barn med hörselnedsättning/ hörapparatbärare CI = Cochlea Implantat-bärare L1 (L2) = Language one dvs första språk, hemspråk Internationellt – vad vet vi? - USA 24,5% döva med annat hemspråk och ... - USA i vissa delstater utgör enbart spansktalande 53,9% av döva elever (Call, 2006) - Europa en snabbt växande andel i den döva gruppen (Mann, 2007) - Europa c:a 20% från annat land (Grosse & Schön, 2008; Willoughby, 2008) Hur många är de i Sverige? • 27% i specialskolan har annat hemspråk (SPM, 2007) • I övriga svenska skolan är denna siffra 14% (SCB, 2004/2005) • Barn med hörselnedsättning + L1? Enligt Hörselskadades Riksförbund är de fler bland utlandsfödda än bland svenskar (www.hörsellinjen.se, 2014) Döv/H/CI + L1 Ytterst lite studerat! Varför? Utgångspunkten har varit t ex denna typ av studier: Orsak: En stor studie 700 spanska DH-barn visade endast 9% uppnådde ens den lägsta språknivå (Lehrman, 1984) och Flera tidiga studier tyder på generellt lägre skolresultat (Redding, 2000) Döv/H/CI + L1 Först ville man veta mer om grundläggande orsaker Dvs: Dövhetens/hörselnedsättningens påverkan på språkutveckling Döv/H/CI + L1 Två stora ämnen framstod: 1. Vilket språk? Talat eller tecknat? 2. Pedagogernas förväntningar, attityd, arbetsmetoder och kunskap Döv/H/CI + L1 Två stora ämnen framstod: 1. Vilket språk? Talat eller tecknat? 2. Pedagogernas förväntningar, attityd, arbetsmetoder och kunskap Två grundläggande faktorer ang pedagogers förväntningar: 1. Lägre förväntningar på döva och elever med hörselnedsättning 2. Lägre förväntningar på elever med annat hemspråk 3. Kombinationen döva/hörselnedsättning + annat hemspråk??? • Låga resultat hos döva invandrarbarn kan förklaras av låga förväntningar (Redding, 2000) • Döva barn med annat etniskt ursprung behandlas som om de inte har hemspråk (Welch, 2000) • Lärarattityd att undervisa döva elever respektive hörande invandrarbarn visade lärare var mer positiva att ta emot döva än L1-elever (Ting & Gilmore, 2012) • CI har förändrat men inte utjämnat (Willoughby, 2012) Lärares kunskap Okunskap generellt om barn med annan etnicitet – fokus på Döv/H/CI (de Garcia, 1995; Willoughby, 2012) Lärare är okunniga om att barnen ofta har kunskaper i sitt hemspråk (de Garcia, 1995) I Sverige då? Ytterst lite beforskat: Danielssons tre delrapporter (1991, 1992, 1994) Några enstaka C-D uppsatser om döva flerspråkiga barn Barn med hörselnedsättning? • Taluppfattbarhet i bullrig miljö kräver 15dB lägre buller för svenskar och 20dB för dem med annat modersmål för att de ska förstå (Gustafsson, 2006) Skriftspråkande med teckenspråk som grund • Teckenspråk influens på skriftspråk, ex pronomen, få ord i satser, tempus • Felen liknar men är inte de samma som hörande invandrarbarns • Dvs. varje språk speglas olika i skriftspråket Teckenspråkiga invandrarbarns skriftspråkslärande? • Vi vet ytterst lite! Både i Sverige (Roos, 2008) och internationellt (Mann, 2007) Skriftspråkslärande och invandrarbarn med hörapparat? • Det verkar som studierna inte tar hänsyn till etnicitet! Inte heller de svenska (t ex Conniavitis, 2006; Roos, 2004 som är två studier som studerat literacitet men utan hänsyn till flerspråkighet och etnicitet hos dessa barn) Familjestöd - Skolstöd • Familjerna får stöd i mindre utsträckning och senare (Tai, Serraglio & Martin, 2014) • Det går sämre för barnen i skolan och adekvat stöd saknas ofta (Rhoades, Price & Perigoe, 2009) Sammanfattning Döv/ H/CI L1 ? Sammanfattning Döv/ H/CI L1 ? Sammanfattning Döv/ H/CI L1 L å g a förväntningar Sammanfattning Döv/ H/CI L1 Döv/H/CI/+L1 Låga resultat Sammanfattning – orsaker vi vet Döv/ H/CI L1 LITE kunskap Sämre föräldrastöd Låga resultat Taluppfattbarhet i buller Kunskap används inte Sämre skolstöd Lärares okunskap Pedagogerna Sammanfattning både för utlandsfödda döva och barn med hörselnedsättning: Familjen får för lite stöd och skolan blir avgörande! Risker forskningen pekar på.... Underskattar barnen (Redding, 2000, Roos, 2004) Överskattar barnen i de fall barnen utvecklar talspråk (de Garcia, 1995) Tillämpar inte forskning om hörande invandrarbarn i bemötandet av DHbarn (deGarcia, 2000; personlig komm 2009) Barn med CI, döva, barn med hörselnedsättning: - Integrerade i grundskolor - får ofta outbildade assistenter Som också tolkar för dem (Kelly mfl, 2003; Korvela, 2004; Marschark mfl, 2005; Roos, 2006; Stewart mfl, 1996; Stinson, 1996) - De med annat hemspråk? Stor brist på forskning! Pedagogens stora ansvar – ställ frågorna: • Vad kan eleven om sin egen kultur? • Vad kan eleven om sitt hemspråk? Hur kan jag använda det? • Skilj på kunskap, erfarenhet och uttryckt kunskap och erfarenhet! De kan mer än de kan visa! De Garcia: Förslag från elever o lärargruppen: Erkänn hemspråk o hemteckenspråk è Skapa mottagarprogram è Se eleven som någon att lära av è Analysera elevens hela dygn è Be någon fr elevens hemland analysera elevens kompetens è Anställ döva/hörselnedsättn. med olika nationaliteter è Fortbildning för lärare om flerspråkighet och mångkultur och dövhet/hörselnedsättn. è Extra satsning på den lärare som tar emot eleven è è Implementera dessa frågor i lärarutbildningen Oklarheter? För kontakt: [email protected]
© Copyright 2024