Kvalitetsberättelse för vårdgivare

Kvalitetsberättelse för
vårdgivare
År 2012
2013-02-04
Britt-Marie Karlsson
Kvalitetsutvecklare
Kvalitetsberättelse för vårdgivare 2012
Innehållsförteckning
Sammanfattning
Mål och strategier
Organisatoriskt ansvar för kvalitetssäkringsarbetet
Hur kvalitetssäkringsarbetet har bedrivits samt vilka åtgärder som
genomförts för ökad säkerhet
Uppföljning genom egenkontroll
Samverkan för att förebygga otrygghet för den enskilde
Omsorgspersonalen rapporteringsskyldighet
Hantering av klagomål och synpunkter
Fel och brister
Fortlöpande kvalitetssäkring
Mål / strategier för 2013
2
3
3
3
5
8
9
9
10
10
10
2
Kvalitetsberättelse för vårdgivare 2012
Sammanfattning
Kvalitetssäkring inom äldreförvaltningen är ett ständigt pågående arbete med utarbetande av
regler, riktlinjer och rutiner utefter Socialtjänstlagen, Socialstyrelsens föreskrifter och
allmänna råd och uppdrag på beslut av nämnd. Kvalitetssäkringen ska ingå i
äldreförvaltningens samtliga anställdas uppdrag riktat mot individens fokus.
Egenkontroll bedrivs genom stickkontroll av genomförandeplaner såsom antal upprättade,
uppföljning och kollegial granskning.
Säker hantering av privata medel samt värdeföremål fortsätter säkras genom installation av
medicinskåp och värdeskåp med ett identifierbart nyckelhanteringssystem på särskilda
boenden. Koncept med riktlinjer och rutiner för hanteringen av privata medel finns inom
verksamheten.
Systematiskt brandskyddsarbete inom alla särskilda boenden och daglig verksamhet infördes
2010 i samverkan med Blekinge Räddningstjänst.
Personalens rapporteringsskyldighet enligt Lex Sarah och rapportering av fel och brister.
Klagomål/synpunkter från den enskilde och/eller från dess närstående och från andra
kommuninnevånare tas emot och utreds inom verksamheten.
Förbättringsåtgärder som mynnat ut från projekt De äldres bästa från Sveriges Kommuner och
Landsting (SKL), ett projekt i samverkan med landstinget och Blekinge Tekniska Högskola
(BTH).
Trygg och säker hemgång till det egna hemmet för den enskilde efter sjukhusvistelse med
rehabiliterande insatser samt behov av omvårdnad och service i hemmet.
Införande av lokala värdighetsgarantier utefter nationella värdegrunden, ny bestämmelse i
Socialtjänstlagen.
Gemensam introduktion och information till vikarier inför sommarens semester.
Resultat från olika brukarundersökningar.
Kontinuerlig dokumentation av införande och uppdatering av regler, riktlinjer och rutiner
utefter lagstiftning, föreskrifter och nämndbeslut.
3
Kvalitetsberättelse för vårdgivare 2012
Mål och strategier 2012
Införandet av lokala värdighetsgarantier.
Uppbyggnad av Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete
Öka kvaliteten utifrån den enskildes perspektiv.
100 % ska ha en genomförandeplan och höja kvaliteten på genomförandeplaner.
Höja säkerheten för hantering av privata medel och läkemedel.
100 % följsamhet till systematiskt brandskyddsarbete.
Strategi
Införa kunskapen om attitydförändring och med individens fokus.
Utveckla informationen i ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete.
Förbättra kvaliteten genom målgruppsundersökning.
Öka personalens kunskaper om utförande och dokumentation av genomförandeplaner.
Förbättra den enskildes information kring genomförandeplaner.
Fortsatt installation av identifierbart nyckelsystem
Öka följsamheten till systematiskt brandskyddsarbete.
1. Organisatoriskt ansvar för kvalitetssäkringsarbetet
Äldrenämnden som vårdgivare för äldreomsorgen är ansvarig för kvalitetssäkringsarbetet.
Äldrenämnden fastställer mål och processer för det systematiska kvalitetssäkringsarbetet samt
har kontinuerlig uppföljning och utvärderar mål.
Äldrenämnden har en förvaltningsenhet som har uppdrag att arbeta med uppföljning och
analys av händelser och avvikelser och utvecklingsarbeten inom kvalitetssäkringsområdet.
Förvaltningschefen ansvarar för att alla medarbetare engageras och har rätt kompetens för att
bedriva en god kvalitet i omsorgen. Ansvarar för att operativa mätbara verksamhetsmål
formuleras och för att målen ska uppnås. Ansvarar för att resultatet analyseras och delges
verksamhetens medarbetare samt att åtgärder påbörjas.
2. Hur kvalitetssäkringsarbetet har bedrivits samt vilka åtgärder som
genomförs för ökad säkerhet
2.1 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete
Områden, planering, processer och förbättringsgrupper för det systematiska kvalitetsarbetet
har definierats och en handlingsplan är upprättad.
2.2 Säker hantering av den enskildes privata medel och värdesaker samt läkemedel
Medicinskåp, värdeskåp med identifierbart nyckelhanteringssystem för säker hantering av
privata medel och mediciner har installerats på Olsgården, Vidablicksvägen 8,
Vidablicksvägen 1-3 och Lindebo samt påbörjats på Ågårdsbo. Enhetschef och vald personal
från boendena har erhållit utbildning i administrationen av systemet. Systemet finns på fyra
särskilda boenden. Kvalitetssäkring finns i form av beslutade riktlinjer och rutiner för
hanteringen av privata medel.
Inga anmälningar om stölder av läkemedel eller privata medel har rapporterats under året.
4
Kvalitetsberättelse för vårdgivare 2012
2.3 Systematiskt Brandskyddsarbete (SBA)
Systematiskt Brandskyddsarbete infördes 2010 i samverkan med Räddningstjänsten.
Utbildning för enhetschefer och brandombud inom särskilda boende och dagverksamhet
genomfördes. All omsorgspersonal fick praktisk utbildning i förebyggande av brandrisker av
Räddningstjänsten på det egna arbetsstället. Alla enheter har dokumentation av SBA i fysisk
pärm.
Enhetschefen är ansvarig för att upprätthålla och dokumentera det systematiska
brandskyddsarbetet. Rutiner för informationsflöde vid larmavbrott har utvecklats för att säkra
att alla boenden får rätt informationen.
Enligt utbildningsplanen ska all personal inom särskilt boende erhålla utbildning vart 3:e år.
Räddningstjänsten har informerat om förslag på utbildning som planeras genomföras under
våren 2013.
2.4 Nationella värdegrunden
Utefter Nationell värdegrund, ny bestämmelse i Socialtjänstlagen 2011, har statliga medel
beviljats för införande av lokal värdighetsgaranti. Arbetet påbörjades med utbildning i
Socialtjänstlagen för enhetschefer och biståndshandläggare. Omvårdnadspersonal utbildades i
vad Socialtjänstlagen säger om upprättande av genomförandeplaner.
Rekrytering av samtalsledare genom intresseanmälan till undersköterskor, tretton
undersköterskor utsågs efter intervjuer med verksamhetschef och kvalitetsutvecklare. Dessa
har genomgått utbildning i samtalsmetodik och nationella värdegrundens syfte och mål.
Föreläsning i lagstiftningen, utbildning i processer och verktyg för värdegrundsarbetet för
enhetschefer, biståndshandläggare, hälso- och sjukvårdspersonal, samtalsledare och politiker .
Samtalsledare har genomfört tre samtal med samtlig personal indelade i grupper inom ett
särskilt boende. Samtalens tema utgår från värdegrundens ledord, att den enskilde ska känna
välbefinnande och ha en meningsfull tillvaro, där individanpassning, delaktighet,
självbestämmande och gott bemötande är det viktigaste. Efter de tre samtalen ska personalen
på boendet ha förslag på värdighetsgarantier där alla har en samsyn och förhålla sig till dessa.
Alla medarbetare inom förvaltningen ska ha vara delaktiga i dessa samtal. Målet är att
samtalsledarna ska vara en del i verksamheten i framtiden för att hålla värdegrunden levande.
2.5 Introduktion av sommarvikarier
En halv dags samlad introduktion och information till sommarvikarierna genomfördes för
tredje året i rad. Medverkande i introduktionen var enhetschef inom särskilt boende,
hemtjänst, kommunsjuksköterska, facklig representant, representant från personalenheten
samt kvalitetsutvecklare. Information av hygienrutiner, tystnadsplikt, rapporteringsansvar,
delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter, arbetstider och förhållningssätt samt vad som
förväntas av vikarierande personal i deras uppdrag inom de olika enheterna. I samband med
information genomför sjukgymnaster och arbetsterapeuter en lyfttekniksutbildning.
Cirka 100 sommarvikarier deltog i introduktionen.
5
Kvalitetsberättelse för vårdgivare 2012
3. Uppföljning genom egenkontroll
3.1 Egenkontroll/Internkontroll
Internkontroll har genomförts vår och höst, genom föranmäld kontroll av antal
genomförandeplaner, uppföljning samt kollegial granskning av planer inom tre
hemtjänstområden och tre särskilda boenden enligt beslutad internkontrollplan.
Resultatet visade stora brister i antal genomförandeplaner och uppföljningen av dessa,
kollegial granskning var inte utförd på enheterna, endast påbörjad på en enhet.
Dokumentation av brister förmedlas till ansvarig enhetschef med uppdrag av åtgärder inom en
begränsad tidsperiod.
3.2 Kompassen
Brukarundersökning gällande den upplevda kvaliteten, ställd till den enskilde inom särskilt
boende, hemtjänst och dagverksamhet och till omvårdnadspersonal inom verksamheten
genomfördes under hösten. I undersökningen får den enskilde och personal olika
frågeställningar på samma kvalitetsindikatorer, som trygghet, inflytande, bemötande och
nationella frågor. Frågan till den enskilde ställs ”hur upplever du”? frågan till personal ställs
”hur tror du att den enskilde upplever”? Resultatet presenterades i december. Kompassen är
en del i brukarrelaterad kostnads- och resultatuppföljning inom särskilt boende och hemtjänst.
Syftet är att koppla ihop KPB (kostnads per brukare) med resultat och kvalitetsindikatorerna.
Resultatet från Kompassen kompletteras med data från kostnad per brukare (KPB).
Målnivå = 80 Alarmnivå = 70
Indikator Väl godkänt = nivån är över målvärdet // 80 och över.
Godkänt = nivån är mellan alarmvärde och målvärde // 70 -80.
Icke godkänt = nivån är under målvärde // mindre än 70.
Övergripande hemtjänst
Sammanfattning hemtjänst
Överlag höga kvalitetspoäng från de enskilda. Stora skillnader mellan personalens svar och de
enskildas svar. Försämrade kvalitetsvärden inom flera av hemtjänstgrupperna sedan mätning
år 2010. Den enskilde är överlag mer positiv än personalen. Stora differenser mellan
brukarnas och personalens svar.
6
Kvalitetsberättelse för vårdgivare 2012
Övergripande särskilt boende
Sammanfattning särskilt boende
Överlag höga kvalitetspoäng från de enskilda. Personalens svar mer negativa än de enskildas
svar inom samtliga frågor. Förbättrade kvalitetsvärden inom flera av boenden sedan mätning
år 2010. Inom ett särskilt boende drar resultatet för trygghet ner den totala kvalitetspoängen
till under nivån godkänd.
Uppföljning och åtgärder av resultat för särskilt boende och hemtjänst
Vad beror det på att den enskilde är överlag mer positiva än personalen med stora differenser
mellan enskildes och personalens svar? Hur ska man nå lägre differens mellan personalens
och de enskildas svar? Hur ska en jämn och hög kvalitetsnivå uppnås?
Enheterna bör inrätta arbetsgrupper för att arbeta med förbättringsarbete.
Dagverksamhet
Sammanfattning dagverksamhet
Överlag höga kvalitetspoäng från de enskilda. Lägst kvalitet inom inflytande, högst kvalitet
inom bemötande. Frågan om kontaktpersonal drar ner kvaliteten för trygghet. Förbättrade
kvalitetsvärden inom de flesta områden sedan mätning år 2010.
7
Kvalitetsberättelse för vårdgivare 2012
Uppföljning och åtgärder av resultat för dagverksamheten
Vilka förändringar har gjorts i verksamheten sen mätning 2010? Åtgärder för att den enskilde
ska uppleva högre inflytande? Faktorer som påverkat bemötandet då den enskilde upplever
det bättre? Kan samma faktorer användas för att höja upplevelsen av inflytande och trygghet?
Jämförelse Kompassen totalt 2010-2012
3.3 Kvalitet i korthet
Undersökningen genomförs centralt i kommunens alla verksamheter.
Undersökningen genomförs centralt i kommunens alla verksamheter.
För äldreomsorgen besvarades frågeställningar inom fyra områden.
1)Väntetider i snitt (dagar) under årets 6 månader, från ansökan till plats erbjuds till särskilt
boende, resultat gav i snitt 34 dagar.
2) Personalkontinuiteten i hemtjänsten under en 14-dagarsperiod, resultat gav i genomsnitt 10
olika personal.
3) Serviceutbudet inom särskilt boende, resultat gav övervägande höga poäng, låga poäng i
utbudet av organiserade aktiviteter.
4) Omsorgs- och serviceutbudet i hemtjänsten, resultatet gav 20 poäng av totalt möjliga
33 poäng = 61%, genomsnitt i landet 69 %.
3.4 Brukarundersökning ordinärt boende.
Undersökning sett ur den enskildes perspektiv inom två hemtjänstområden har utförts på
frågeställningar inom tre områden.
1) Beslut, beviljade insatser, utförande.
2) Kontaktpersonal, genomförandeplan, omvårdnadspärm.
3) Trygghet, bemötande, klagomål/synpunkter.
Tio personer med hemtjänstinsatser besvarade frågorna och resultatet var övervägande
positivt, de upplever ett gott bemötande. Känner trygghet både med hemtjänstpersonalen och
andra aktörer i beslut och utförande av beviljade insatser. Kännedom om var de ska lämna
sina klagomål/synpunkter och känner ingen oro i framställandet.
Negativt resultat gällande genomförandeplaner, information, antal upprättade, den enskildes
delaktighet. Endast hälften hade uppdaterad omvårdnadspärm och fått information om dess
syfte. Drygt hälften hade en kontaktpersonal och visste vem det var.
8
Kvalitetsberättelse för vårdgivare 2012
3.5 Enkät välkomstsamtal, genomförandeplan och kollegialgranskning
Samtliga hemtjänstområden och särskilda boenden fick under hösten uppdrag att besvara och
sammanställa resultatet.
Den enskilde eller närstående besvarar med hjälp av annan personal än den som genomfört
välkomstsamtalet med frågor, har du haft välkomstsamtal, hur upplevde du bemötandet.?
Enhetschefen besvarar frågor angående genomförandeplan, antal upprättade, uppdatering av
planen vid väsentlig förändring, uppföljning efter 6 månader? Förstår den enskilde syftet med
genomförandeplanen?
Omvårdnadspersonal besvarar frågor om kollegial granskning av genomförandeplan, har
granskning utförts, uppdaterades genomförandeplanen efter granskning.
Enhetschefens ansvar att sammanställa och leverera resultatet till kvalitetsutvecklaren.
Endast två enhetschefer inom hemtjänsten levererade sammanställningen, inget samlat
resultat kan presenteras för hemtjänsten.
Alla enhetschefer i särskilt boende levererade sammanställning, dock några ofullständiga.
Resultat särskilt boende;
1)Välkomstsamtalet, gav ett positivt resultat, att det genomfördes eller har påbörjats, ett gott
bemötande, den enskilde fick ett personligt första möte med sin kontaktpersonal.
2) Genomförandeplaner, var upprättade men inte fullt ut, alla besvarade inte frågorna om
uppdaterade vid förändringar eller efter 6 månader efter upprättandet, överlag hade den
enskilde förstått varför en genomförandeplan ska finnas.
3) Kollegial granskning, genomfördes utom i ett boende, där det påbörjats.
Som gott exempel kan Ågårdsbo nämnas med en tydlig sammanställning av enkäterna. Tagit
till sig syftet med frågorna och har rutiner för kontinuerlig kollegial granskning som
personalen ska följa för att uppnå en kvalitetsmässigt optimal genomförandeplan.
Uppföljning av resultatet kommer att ske med verksamhetschefen som ansvarar för åtgärder
till förbättring till kommande undersökning.
Verksamheten erhöll medel från de återlämnade AFA- pengarna, dessa fördelades ut till
hemtjänstens enheter (exkl. Eringsboda) med uppdraget att ta fram genomförandeplaner till
alla vårdtagare. I samband med det uppdaterades omvårdnadspärmar.
3.6 Övriga kontroller
Kontroll av omvårdnadspärmar med icke anmält besök på dessa enheter. Stora brister i
ordningen av omvårdnadspärmarna, inaktuell information, inte uppdaterade efter revidering.
4. Samverkan för att förebygga otrygghet för den äldre
4.1Trygg hemgång för den enskilde efter sjukhusvistelse istället för att den enskilde ska
komma till korttidsboende för rehabiliterande insatser ingår i verksamheten. Har visat ett
mycket gott resultat i att inga vårdtagare som haft Trygg hemgång har behövt någon
återinläggning på sjukhus. Har även uppmärksammats av SKL (Sveriges kommuner och
landsting) som ett gott exempel för att öka den enskildes trygghet i hemmet efter
sjukhusvistelse.
9
Kvalitetsberättelse för vårdgivare 2012
4.2 De Äldres Bästa, fortsatt arbete i projektet som representant för kommunen tillsammans
med medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS). Samordnar tillsammans med MAS lokal
referensgrupp och arbetsgrupp med representanter från kommun, tandhälsovård, hemsjukvård
och vårdcentral (landstinget), pensionärsorganisationer och Blekingetrafiken. Brister som
framkommer efter Äldrelotsens kontakter med den enskilde lyfts fram i arbetsgruppen som
arbetar fram förslag på förbättringsåtgärder, detta förmedlas till referensgruppen och
projektgruppen. Förbättringsåtgärder som genomförts är ett fast avlösarteam med samma
personal inom Ronneby och Listerby/Johannishus hemtjänstområde. Avlösarteam inom
övriga hemtjänstområden är under uppbyggnad. Samordnare för avlösarteamen är
äldreomsorgens anhörigstödjare.
Förbättringsprojekt för munhälsovård för den enskilde i ordinärt boende är påbörjat inom ett
hemtjänstområde.
5. Omsorgspersonalens rapporteringsskyldighet
Lex Sarah, enligt Socialstyrelsens nya föreskrift och allmänna råd SOFSF 2011:5.
Inga anmälningar i Lex Sarah har inkommit, tre ärenden inkom 2011.
6. Hantering av klagomål och synpunkter
Klagomål och synpunkter inkommer via olika kanaler såsom Ronnebys hemsida, inskickat
direkt till verksamheten eller via telefonsamtal.
Klagomål/synpunkter som ökat är ärenden om avgiftshanteringen, minskning i ärenden
gällande bemötande till hälften jämfört med 2011. Förslag på förbättringsåtgärder efter
utredning återkopplas till enhetschef för verksamheten som ärendet gäller samt uppföljning av
åtgärder.
Antal inkomna klagomål/synpunkter 2011-2012
10
Kvalitetsberättelse för vårdgivare 2012
Jämförelse antal 2011-2012 totalt och inom olika enheter
7. Fel och brister
Åtta inrapporterade anmälningar på fel och brister i verksamheten, fem rör
informationsöverföringen, två uteblivna insatser samt en förlust av kontanta medel.
8. Fortlöpande kvalitetssäkring
Införande och uppdatering av regler, riktlinjer och rutiner utifrån Socialtjänstlagen,
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd och från nämndbeslut sker fortlöpande.
Egenkontroller enligt internkontrollplanen. Introduktion av sommarvikarier.
Mål/strategier 2013
 Slutförd installation av identifierbart nyckelhanteringssystem i särskilt boende./
Installation ska ske enligt plan.
 All personal delaktiga i arbetet med värdegrundsfrågor och dokumentation av Lokala
värdighetsgarantier./ Införandet av Värdegrundsarbetet fortsätter med reflekterande
samtal.
 Fastställa Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete./ Arbeta med processerna i
förbättringsgrupper enligt handlingsplan.
 Resultatinriktat arbetssätt med individens fokus/ Upprätthålla kvantitet och kvalitet av
välkomstsamtal och genomförandeplaner hos den enskilde inom verksamheten.
 Systematiskts brandskyddsarbete enligt beslutad plan./ Utbildning för brandombud
och omsorgspersonal av Räddningstjänsten.
11