1. No category

annons
hela denna bilaga är en annons från smart media
annons
NATURAL RESOURCES
FÖR ALLA LED I GRUV- OCH MINERALBRANSCHEN
FEBRUARI 2013
Råvaror
– hetare än aktier
Nordisk överblick
– tillväxtpotentialen
i gruvor
Sprängning
– fokus på
miljö och säkerhet
Ulf Adelsohn
– brinner för järnvägen och gruvnäringen
Expertpanel
Guld
Konsulter
– om gruvnäringen
– säkerhet vid oro
– möjliggörare i stora projekt
En hiss ...........
..... minskar underhållskostnaden för din anläggning!
När du har till uppgift att kontrollera viktiga processer och funktioner, underhålla,
reparera och förhindra kostsamma driftsstopp, eller transportera material som
snabbt och säkert måste komma på plats, har hissen en viktig roll. Våra hissar
löser vertikala transportproblem över hela världen. Det har de gjort i sextio år.
www.alimakhek.com
a n n o n s
hela denna bilaga är en annons från smart media annons 2
ledare
läs mer om...
Världen behöver metaller
Behovet av metaller och mineraler är
stort och växande såväl i Europa som
i resten av världen. Den svenska mineralindustrin omsätter tillsammans
med stål- och metallverken, som
utgör nästa steg i förädlingskedjan,
220 miljarder kronor och sysselsätter
nästan 60 000 människor. Mineralnäringen svarar för 19 procent av det
svenska nettoexportvärdet.
Tillgång till järn, koppar, silver,
sällsynta jordartsmetaller och så
vidare är nödvändiga förutsättningar
för modern energi- och miljöteknik,
till exempel vindkraft, solceller, lågenergilampor och katalysatorer i bilar.
Det går åt 40 olika råmaterial för att
göra en mobiltelefon, bland annat
litium, tantal, kobolt och antimon. En
miljöbil innehåller 10 till 15 kiloggram sällsynta jordartsmetaller.
Osäker tillgång
Jan Magnusson
Generaldirektör SGU
Men tillgången på många av dessa
nödvändiga ämnen är inte oproblematisk. Kina producerar 95 procent
av de sällsynta jordartsmetallerna,
Rare Earths Elements, Brasilien 90
procent av all niob, som behövs i
bland annat pipelines och jetmotorer,
och Sydafrika 79 procent av världens
radium, bland annat för katalysatorer
i bilar.
Våra kollegor på British Geolo-
gical Survey publicerade nyligen en
rapport, som beskriver riskerna för
leveransavbrott för kritiska mineral
(se SGU:s nyhetsbrev Malm och Mineral 16 januari). Av ett 40-tal ämnen
på listan är det hälften, därav 9 av de
10 med högt beräknat riskindex, som
har Kina som ledande producent. I
takt med att Kina ökar sin egen produktion av bilar, miljöteknik och så
vidare kommer deras möjligheter att
upprätthålla en stor export av dessa
ämnen sannolikt att minska.
» Tillgången på
många av dessa
nödvändiga ämnen är
inte oproblematisk.
Den här situationen måste
hanteras både med ökad återvinning
och med prospektering/utvinning i
länder som har förutsättningar för
detta. Sverige tillhör dessa länder.
”Norge har olja, Sverige har framtidens metaller”, för att travestera vad
Deng Xiaoping sa om Saudiarabien
och Kina.
För närvarande har vi prospekte-
ringsföretag som söker efter sällsynta
jordartsmetaller, platina, volfram,
grafit, kobolt och antimon i Sverige.
Dessa ämnen står alla på EU:s lista
över kritiska mineral.
ansökt om bearbetningskoncession (första steget
i att etablera en gruva) för sällsynta
jordartsmetaller och LKAB arbetar
med ett projekt för utvinning av REE
ur gruvavfallet.
Antalet gruvor i Sverige, som för
fem år sedan var nere på rekordlåg
nivå, ökar nu med två till tre om året.
I dag har Sverige 16 gruvor. Utvinningen sker med modern teknik när
det gäller både arbetsmiljö och yttre
miljö. En nutida gruva är som all annan industri – den blir mer och mer
automatiserad, med arbeten som blir
allt mer ingenjörsmässiga och som
sker i kontorsmiljö och i kontrollrum
ovan jord.
Ett företag har
ett antal forskningsprojekt som syftar till att
ytterligare utveckla framtidens
hållbara gruvverksamhet. Några av
dem presenteras i denna bilaga. Den
nationella mineralstrategi som regeringen publicerar i dagarna, ska stödja
och driva på denna utveckling. Vi går
en spännande tid till mötes.
Det startar nu
16
04 Tillväxtpotential i gruvnäringen – överblick
06 Specialistkompetens – i gruvprojekt
08 Guld – trygg investering
10 Expertpanel – om gruvnäringen
12 Råvarupriser – snabb utveckling
14 Handel – investera i råvaror
16 Profilintervju Ulf Adelsohn
18 Sprängning – ökad säkerhet
20 Gruvindustrin – förståelsen måste öka
24 Branschutrustning – produkternas utveckling
26 Forskning – aktuellt i mineralbranschen
28Krönika
NATURAL RESOURCES
Detta är Smart Media
Projektledare: Markus Kaplun, [email protected]
Produktionsledare: Daniel Sivertsson, [email protected]
Affärsutvecklare: Marcus Carloni, [email protected]
Text: Anders Edström Frejman, Fredrik Dhejne Omslagsbild: Per Myrehed
Grafisk formgivning: Smart Media Publishing AB Layout och repro: Ivar Bigestans
Distribution: Dagens industri, februari 2013 Tryck: BOLD/DNEX Tryckeri, Akalla, V-TAB, Landvetter,
MittMediaPrint, Örnsköldsvik
Smart Media Publishing Sverige AB, Riddargatan 17, 114 57 Stockholm
Tel 08-660 84 39 · Email [email protected] · www.smartmediapublishing.com
Smart Media utvecklar, producerar och finansierar temabilagor som distribueras
via välrenommerade dagstidningar. Varje temabilaga skapas av väl samman­satta
redaktionsteam. Och den grafiska produktionen görs av kreativa formgivare
med känsla för modern tidskriftsproduktion. Starkt ämnesfokus är vår grund­
läggande idé. Genom exponering i våra temabilagor når våra kunder den bärande
­tidningens hela spridningsområde och selekterar auto­
matiskt ut den målgrupp som är i marknad för före­
tagets produkter och tjänster.
Följ oss:
Vi är redo –
var är malmtågen?
Tel +46 (0)155-25 80 00 www.oxhamn.se
At your service!
250 000 m2 lageryta
1 000 m kaj
8 000 spårmeter
16,5 m djupt
newmarket.se
Världens behov av metal�­
ler växer med efterfrågan
på modern miljöteknik.
Men att säkra tillgången
är inte oproblematiskt.
Sverige har goda för­
utsättningar att bidra till
en hållbar utveckling av
gruvindustrin och åter bli
ett ledande gruvland.
14
annons
Bengt Ljung,
VD Botnia
Exploration
Botnia Exploration
Malmen från provbrytningen i Vargbäcken anrikades hos Björkdalsgruvan och Botnia Exploration har nu producerat sina första kilon riktigt guld.
Bengt Ljung tror att Vindelgransele kan utvecklas till ett gruvområde.
Fem kilo guld producerat från provbrytning
Prospekteringsbolaget Botnia
Exploration fortsätter sina satsningar
väster och öster om Vindelgransele.
Man har nu producerat sina första
dryga fem kg guld från provbrytningen i Vargbäcken och provborrningar
fortsätter i den lovande kvartsgången i undersökningstillståndet i väster.
De båda tänkta gruvorna ligger på var sin sida om
Vindelälven inom en radie av ett par kilometer
och i närheten av den lilla orten Vindelgransele i
Lycksele kommun. Projektet är lovande ur många
aspekter menar Botnia Explorations vd, Bengt
Ljung:
– Vår närvaro uppfattas som positivt av lokalbefolkningen och vi har mycket lovande resultat
från provborrningar i dels underökningstillståndet Stenberget 3 (Fäbodliden C) och dels från
provbrytnigen i Vargbäcken. I båda fallen handlar
det om mineralisering som är relativt enkel såväl att bryta som att anrika och med höga halter
av guld framförallt i kvartsgången på den västra
sidan. Höga guldhalter är ytterst viktigt ur transporthänseende.
Provborrningarna som avslutades våren 2012 i
samband med barmarksperioden visade på synligt guld i borrkronorna och mycket höga halter
av guld som redovisades i PM i augusti. Borrningarna har fortsatt under vintern 2012 och fortsät-
”DEN GULDHALTIGA
KVARTSGÅNGEN SER
UT ATT VARA VÄL
DEFINIERAD OCH
REGELBUNDEN”
ter även under vårvintern 2013. Borrningarna
under december och januari har varit mycket
framgångsrika med synligt guld i fyra borrhål i
Fäbodliden C.
– Den guldhaltiga kvartsgången ser ut att vara
väl definierad och regelbunden, vilket är mycket
gynnsamt genom att det minimerar gråbergsinblandningen vid brytning. Status just nu är att vi
fortsätter att borra för att kunna göra mer noggranna malm- och resursberäkningar och sedan
kunna gå vidare med provbrytning.Vi har nu synligt guld på djup över 210 meter.
Han uppskattar att en gruvstart i Stenberget 3
ligger tidigast ett par tre år fram i tiden. För Vargbäcken skulle man i bästa fall kunna starta ännu
tidigare. Här finns redan en bearbetningskoncession och behöver förutom en lämplig samarbetspartner även ett miljötillstånd.
– Under vintern 2012 har vi gjort en provbrytning i Vargbäcken. Vi anrikade guldmineraliseringen från provbrytningen i Björkdalsgruvans
anläggning med en kombination av gravimetri
och flotation. Utbytet blev nära 90 procent och vi
har nu producerat våra första 5,5 kg riktigt guld!
Han tror att området runt Vindelgransele mycket väl har potential till att utvecklas till ett nytt
gruvområde.
– Vi är i ett mycket intressant skede just nu. Särskilt efter den lyckade provanrikningen från Vargbäcken. Vi söker samarbetspartners samtidigt
som vi säkrar malmtillgångar genom ytterligare
provborrningar i Stenberget.
OM BOTNIA EXPLORATION
Botnia Exploration är ett prospekteringsbolag. Botnias huvudprioritet
är guld, men även andra ädel- och basmetaller finns i projektportföljen.
Företaget är verksamt i Sverige och inriktar sig på att fyndighetsutveckla
mineraliseringar och skapa malmbas.
Organisationen består av erfarna geologer och malmletare, med
ovärderliga kunskaper om landområden med stor potential som
ännu inte upptagits av konkurrenter. Därtill har företaget en styrelse
och ledning med gedigen kompetens inom företagsledning och från
ledande befattningar i industrin och LTU .
Botnia Exploration AB | Box 1343 | Herserudsvägen 18 | 181 25 Lidingö | 08-636 25 15 | www.botniaexploration.com
a n n o n s
hela denna bilaga är en annons från smart media annons 4
aktuellt
gruvnäring
Stor tillväxtpotential i nya och befintliga
Sverige har goda förutsättningar att kanske fördubbla antalet
metallgruvor fram till 2020. Men det kräver avvägningar och
dialoger vid motstridiga intressen.
text Anders Edström Frejman foto Fredric Alm
Gruvnäringen är en viktig del av
den svenska ekonomin. Även om en
modern gruva inte sysselsätter lika
många arbetare som på till exempel
1950- och 1960-talet så inverkar den
starkt positivt på den plats där den är
lokaliserad.
Gruvor har ett mycket högt
förädlingsvärde jämfört med många
andra industrigrenar med betydligt
mer komplexa produkter. Det vill säga
värdet av ett gruvföretags produktion
minus insatsvarorna är i sammanhanget mycket högt. Det innebär i
praktiken stora skatteintäkter till det
allmänna.
Utöver förädlingsvärdet skapar
även gruvverksamhet ringar på vattnet.
Stödfunktioner som externa hantverkare, restauranger, livsmedelsbutiker
och i förekommande fall även lokalavdelningar av stora konsultbolag är
bara några exempel. Den totala mängd
arbetstillfällen som i realiteten skapas
på en gruvort är i praktiken många
gånger större än gruvföretagets.
Gruvornas ekonomiska betydelse
för etablerade gruvorter som till
exempel Malmberget och Kiruna är
väl dokumenterade. Gruvöppningar
medför miljardinvesteringar och är
ofta mycket långsiktiga projekt. LKAB
och Boliden har till exempel under
åren investerat och investerar löpande
miljarder i utvidgningar av befintlig
verksamhet.
blygsamt
stora kommunen Pajala är ett exempel
på en kommun i norr som under en
handfull år gått från kriskommun
till att ha en av de högsta tillväxtalen
i Sverige. Även det i sammanhanget
Den till befolkningen
mindre projektet i Uppländska
Österåkers kommun där Dannemora
järnmalmsgruva återstartat har bidragit positivt till utvecklingen på orten.
En fördel med gruvor är just att de
ligger där de ligger. När många andra
typer av verksamheter relativt enkelt
kan flyttas och till exempel kan hotas
av konkurrens från låglöneländer, så
är en gruva hårt knuten till en geografisk plats.
intresse från statens
håll att aktivt engagera sig i fler gruvbolag än den helstatliga vinstmaskinen LKAB. Men man ser gärna att
nya gruvor startas i landet och man
har till exempel under det gångna året
anordnat seminarier och dialogmöten
om detta.
Från regeringens håll finns en uttalad strategi att på olika sätt underlätta
kommande gruvetableringar i landet.
Man talar om att landets 15 aktiva
metallgruvor mycket väl kan närma
sig det dubbla redan år 2020.
Två medel för att nå detta mål är
att på olika sätt underlätta tillståndsgivningar och att säkerställa att
landets infrastruktur går i paritet med
transportbehoven. Det satsas till ex-
Det finns inget
» I förhållande
till många andra
näringar tar gruvor
en relativt liten yta i
anspråk.
empel miljarder i skattepengar på att
rusta upp strategiskt viktiga järnvägssträckningar, bygga mötesplatser för
tåg etcetera.
attraktivt gruvland av många orsaker. Bland annat
transparens i tillståndsgivning, ett
bra nationellt arkiv över tidigare
prospektering, väl utbyggd infrastruktur på rätt plats, politisk stabilitet och
intressanta fyndigheter i ett – i med
internationella mått – underprospekterat land.
Då ska man hålla i minnet att det
sannolikt finns enorma obrutna mineraltillgångar i Nordamerika, Ryssland
och Asien. Problemet med många av
dessa fyndigheter är att en eller flera
av de ovan nämnda parametrarna ofta
saknas för att möjliggöra brytning.
En kritik som framförts mot
tänkta gruvetableringar i Sverige och
regeringens kommande så kallade
Mineralstrategi är att landet kommer
att plundras på sina naturtillgångar
av utländska företag under några få
decennier. Verksamhet som bara efterlämnar sig förstörd natur och förorenade vattendrag och grundvatten.
Det som talar mot det förstnämnda är att landet som tidigare nämnts
är relativt underprospekterat. Sverige
är en del av det så kallade Fennoscandia, ett i geografiskt och geologiskt
hänseende mycket intressant område
som innefattar Finland, Kolahalvön
och den halvö som Norge och Sverige
tillsammans bildar. Här ligger Sverige
mycket bra till.
Jan Magnusson, generaldirektör
för Sveriges Geologiska Undersökning, SGU, konstaterade tidigare i år
Sverige är ett
Bara i Norrbotten har vi mer än 100 personer
som arbetar uteslutande mot gruvindustrin.
2.01 / One look
The CGI logo
The CGI logo is the primary
visual representation of
CGI. Our new logo, to be
used in our communications
beginning January 14, has
more presence visually than
the current logo—quadrupling
the size of CGI within the same
width—to demonstrate a direct,
powerful presence for CGI in
the market going forward.
It is a prominent symbol of our
long-term commitment to being
the best in our business and a
consolidator within the industry.
One voice.
Vi är Sveriges största IT-tjänsteföretag
och
One look.
har specialister inom områden One
somCGI.
t.ex.
SharePoint, Lync, mobilapplikationer, Movex,
SAP, Microsoft
Protection
areaDynamics och IT-drift.
Size
X
Testa oss, bli vår kund – de största är det!
X
Läs mer på www.cgi.se
Color
CGI Red (Cherry)
Pantone största
PMS 186 C IT-tjänsteföretag
CGI – Sveriges
RGB
227-25-55
CMYK
0-100-81-4
Web
E31937
CGI
brand
guide
Minimum siz
• 0.5 inch
• 14 mm
• 36 points
• 50 px (scre
a n n o n s
hela denna bilaga är en annons från smart media annons 5
gruvnäring
a k t uellt
gruvor
en debattartikel i Svenska Dagbladet
att gruvbrytning skett i Sverige under
tusen år och att dessa naturresurser
mer än väl räcker lika länge till.
Gruvprojekt är – som tidigare
nämnts – miljardprojekt som även kräver uthållighet i tid. Bara ett av hundra
så kallade undersökningstillstånd leder
dessutom till utvinningstillstånd. Det
kräver finansiärer med djupa fickor och
utbudet av svenska sådana är begränsat.
Inte alla befintliga och sannolikt inte
heller alla kommande metallgruvor
kommer därför ha svenskt ägande. Men
även en utlandsägd gruva är positiv för
”bolaget Sverige”.
Intäkterna till staten – det vill säga
oss medborgare – är betydande oavsett
vem som äger en gruva. Förutom
skatteintäkter från den inledande
investeringspuckeln kommer löpande
inkomster till statskassan från en
gruvas hela livslängd.
Detta i form av till exempel
arbetsgivaravgifter, inkomstskatt från
anställningar, moms, bolagsskatt från
gruvbolaget och skatt från utdelningar
som svenska ägare betalar. Allt detta
gäller även alla andra bolag, till exempel tjänsteföretag och underleverantörer som helt, delvis eller indirekt lever
på gruvverksamheten.
Tvärtemot vad man kanske kan tro
är gruvor som verksamhet per definition starkt begränsade rent geografiskt.
Det handlar ju om att bryta en väl
utvald så kallad mineralisering – en
naturlig lokal koncentration av en eller
flera ekonomisk intressanta mineral.
I många fall handlar det om underjordsbrytning och då blir det i princip
bara ett hål i jorden, möjligen i kombination med en permanent avfallsdamm
för anriktningssand eller en uppläggningsplats för restprodukter. Även om
dagbrott ger synliga och bestående
ingrepp i naturen bör det vägas mot
den i sammanhanget begränsade ytan
som verksamheten kräver.
Revisorer som förstår var du
kommer ifrån och vart du är på väg
Med LRQA och Business Assurance får du mer än ett certifikat. Vi är en
naturlig samarbetspartner för dig som kontinuerligt vill förbättra din
verksamhet genom ökad effektivitet och minskade risker. LRQA har mer än
25 års erfarenhet inom certifiering av ledningssystem. Med hög kompetens
och väl beprövad metodik täcker vi alla dina certifieringsbehov. Kontakta oss
på tfn 031-26 21 80 eller besök www.lrqa.se.
LRQA Business Assurance
Improving performance, reducing risk
Det finns en lång rad andra näringar som kräver betydligt större ytor
för sin verksamhet.
På miljöfronten har det hänt
oerhört mycket bara under de senaste
decennierna. Tekniker för dammhantering, återvinning och rening är bara
några exempel. Många av de utsläpp
som kan relateras till gruvverksamhet
härrör ofta från gruvbrytning som
skett på platsen långt tidigare.
Tyvärr har modern gruvverksamhet ett oförtjänt dåligt rykte som i
många fall bygger på hur verksamheten sköttes längre tillbaka.
I dag är miljökraven mycket hårda
för gruvverksamhet. Generellt sett
har moderna gruvföretag inget emot
mycket hårda miljökrav bara man vet
de långsiktiga spelreglerna.
i världen
kommer att vara stort under lång tid
framöver tack vare befolkningsökningen, ökad levandsstandard och
ekonomisk tillväxt i till exempel Kina,
Indien och andra länder som står på
tur att göra liknande resor.
Sedan mycket lång tid tillbaka har
metaller återvunnits. Men återvinning
av metallskrot kan bara bidra med
några tiotals procent av den årliga
globala efterfrågan på metaller. Därför
kommer det under all överskådlig tid
att finnas ett behov av nya gruvor.
Behovet av metaller
Smart fakta
Gruvverksamhet karaktäriseras
av stora initiala kapitalinsatser
och möjligheter till stora rörel­
semarginaler vid full produktion.
Modern gruvdrift är en högt au­
tomatiserad industriell verksam­
het som tagit mycket stora tek­
niska kliv bara under de senaste
decennierna, speciellt gällande
borrning och sprängning.
Nystarter och
investeringar i
svenska gruvor
I Sverige finns det i dagsläget
15 aktiva metallgruvor i Sverige.
De drivs av åtta svenska bolag.
Fyra finns på Stockholmbör­
sen, ett företag är statligt ägt
och de övriga tre är listade på
utländska börser. Förklaringen
till det senare är att utländskt
kapital i praktiken behövs för
att utveckla den svenska gruvin­
dustrin.
De tre senaste gruvstarterna
är järnmalmsgruvan i Pajala,
Dannemora Minerals återstar­
tade järnmalmsgruva i uppländ­
ska Österåkers kommun samt
Bolidens guldgruva Kankberg.
Parallellt med nystarter och
omstarter görs stora inves­
teringar i befintliga gruvor. I
Garpenberg – Sveriges äldsta
gruva som fortfarande är i drift
– är ägaren Boliden mitt uppe i
en investering om 3,9 miljarder
för att öka årskapaciteten med
1,1 miljoner ton till 2,5 miljoner
ton malm per år. Full produk­
tion beräknar man uppnå under
2015.
LKAB slog 2012 alla rekord
gällande leveranser. Det tidi­
gare rekordet från 2010 slogs
med 0,3 miljoner ton till 26,3
miljoner ton järnmalmspro­
dukter. Företaget står för 90
procent av järnmalmsproduktio­
nen i EU och man avser att öka
produktionen med ytterligare
35 procent när man öppnat
ytterligare tre dagbrottsgruvor
i Svappavaara i Kiruna kommun
under 2015.
a n n o n s
hela denna bilaga är en annons från smart media annons 6
aktuellt
konsulter
» Det är van­
» Miljö­
ligt att frågor
om mark­
användning
kommer upp.
aspekterna
är som alltid
mycket viktiga.
Stark åter­
hämtning för järn­
malmspriset
Jan Lindbäck
Klara Eriksson
Konsulter viktig nyckel i gruvprojekt
Gruvprojekt är komplexa,
tar lång tid och kostar
miljarder. I nästintill alla
led i processen krävs
specialistkompetens.
Det är här som bolagen
vilka levererar ett brett
spektrum av tjänster
kommer in.
text Anders Edström Frejman
Eriksson på konsultföretaget Hifab.
Dessutom behövs en mängd
dokument för att kunna ro en finansiering i hamn. Det senare kräver
noggranna analyser och simuleringar
av provborrningar och beräkningar.
– När vi väl kommit så långt
som att en gruva verkligen blir av
kommer all projektering i form av
kraftförsörjning, förädlingsverk och
underjordsanläggningar, deponier
samt dammar och andra system för
att säkerställa en minimerad miljöpåverkan.
Vi utför till exempel projektering
av processanläggningar, mediasystem samt bygg- och infrastruktur,
konstruktioner i gruva och ovan jord.
På dammar utför vi även stabilitetsutredningar. Miljöaspekterna är
som alltid mycket viktiga, säger Jan
Lindbäck på konsultbolaget Sweco.
Gruvdrift är mycket komplex till sin
natur. Till skillnad från till exempel
de flesta industri- och fabriksetableringar hamnar gruvor där de hamnar.
En rad tillstånd måste också ordnas
längs vägen. Undersökningstillstånd,
bearbetningskoncession och miljökonsekvens-beskrivningar (MKB) är
bara några.
Fokus varierar förstås på projek– Det är vanligt att frågor om
tets natur. Om en etablering ligger
markanvändning kommer upp. Exnära bebyggelse ligger förstås mycket
empelvis när en verksamhet planeras
fokus på till exempel buller.
Sweden_252x120.ai
1 29/01/2013 10:14:57 – Finns det känsliga vattendrag
i områden med
höga naturvärden
eller i renbetesområden, säger Klara
i närheten blir förstås vattenfrågor
extra viktiga, säger Klara Eriksson.
Logistiken är en annan hörnsten
där järnväg definitivt är att föredra
om det är möjligt. Till detta kommer
all underjordsprojektering i form av
framdrivning av gruvorter, ventilation, kraftförsörjning, nödsystem,
kommunikation, avvattning och
system för så kallad uppfodring av
malm till marknivå.
Det är inte svårt att förstå att uppstarten av ett gruvprojekt inte bara
tar tid. Notan blir minst tiosiffrig
och i alla led behövs det specialistkompetens. Företag som ABB och
givetvis Atlas Copco och Sandvik är
ofta viktiga samarbetspartners tillika
leverantörer.
Hifab och Sweco är bara två
exempel på konsultbolag som möter
många av de specifika behov av specialistkompetens som uppstår redan
från idéstudie till färdig driftsatt
gruva.
– En viktig del är att vara en länk
mellan företagen och myndigheter.
Med undantag av de etablerade gruvföretagen som har egna miljöstaber
handlar det ofta om att hjälpa relativt
slimmade organisationer att sätta
samman ansökningar och hjälpa till
att driva processer. I andra fall kan
det handla om specialkompentens
kring vattenfrågor eller ren byggprojektering, säger Klara Eriksson.
håller med:
– Trenden är att man i stora investeringsprojekt köper konsulttjänster
för de olika delarna av processen var
för sig. Gruvsidan är inget undantag
i detta hänseende. Även i stora bolag
behåller man en viss kärnkompetens
och beställarkompetens för att kunna
beställa, men köper specifika tjänster
när man behöver dem.
Jan Lindbäck
Smart fakta
Gruvprojekt karaktäriseras av
att de är utsträckta i tid och är
ytterst kapitalintensiva – sällan
mindre än tiosiffriga. 8-10 år
för en uppstart av gruva är inte
ovanligt.
Sedan toppnoteringen i februari
2011 (187 dollar per ton) föll
järnmalmspriset kraftigt i
september 2011 (135 dollar) för
att sedan stabilisera sig och
öka fram till april 2012 då en ny
nedåtresa påbörjades. Den kul­
minerade i september 2012 med
ett pris under 100 dollar per ton
– det lägsta sedan november
2009. Detta enligt siffror från
indexmundi.com.
Men sedan dess har järn­
malmspriset återhämtat sig
kraftigt. Sajten di.se konsta­
terade i början av januari att
priserna under de senaste
månaderna återhämtat sig med
den snabbaste ökningen sedan
2010. En starkare kinesisk eko­
nomi gör att 2013 förutspås bli
ett rekordår gällande efterfrå­
gan på stål.
Sajten hänvisar till uppskatt­
ningar från Westpac Banking
som förutspår en ökning av
järnmalmspriset till 170 dollar
i juni 2013. En enkät med 14
analytiker ger vid handen att
genomsnittspriset på järnmalm
i Tianjan-hamnen – som utgör
ett viktigt riktmärke – kommer
att närma sig 120 dollar per ton
under första kvartalet och ligga
på 122 dollar under nästkom­
mande månader.
Vidare konstateras att
lagernivåerna av järnmalm i
kinesiska hamnar är de lägsta
på två år. Enligt UBS talar det
för en möjlig ökning i importen
framöver då stålproducenter
fyller på sina lager.
C
M
Y
CM
MY
CY
CMY
K
MAXAM Civil Explosives, Initiation Systems och teknisk service:
En helhetslösning som bygger på 140 års innovation och erfarenhet.
Från Sverige till Brasilien, från gruva till specialprojekt, finns ett över 140 år gammalt arv, grundat av Alfred Nobel. MAXAMs ingenjörer anförtros de
mest sofistikerade och utmanande sprängningsprojekten. MAXAMs kompletta serie av produkter tillgodoser den krävande världsmarknadens behov
för bergtäkter och specialprojekt på alla 5 kontinenter.
Initiation Systems • Electronic Systems • Packaged Explosives • Bulk Explosives
MAXAM Sverige • AB Sörmons Grusgrop P.L. 89 02 • 65346 Karlstad Sweden • Tel: +46 (0) 54 53 53 10 • email: [email protected] • www.maxam.net
Global Product Finder
En järnmalmsgruva
i tiden
”Vilka utmaningar
du än står inför tar
våra tekniska lösningar
dig över mållinjen ”
ÅF-medarbetare
ÅF är teknikkonsulten som löser
Gruvindustrins tekniska utmaningar
ÅF Mining: från exploatering av en gruvfyndighet till gruvbrytning
och malmförädling med hela logistiken till malmkunden. ÅF kombinerar
hög kompetens och avancerat ingenjörskunnande, förnyelse och
modernaste teknik med lång erfarenhet inom Gruvindustrin.
tarna ska vara kvinnor. Idag är andelen kvinnor
30 procent av totalt 80 anställda.
Vill du arbeta hos oss?
Du som är intresserad av att arbeta i en järnmalmsgruva för framtiden, är välkommen att
registrera dig på www.dannemoramineral.se.
www.dannemoramineral.se
2012154
ÅF är hjärtat i teknikvärlden. Följ våra framsteg på afconsult.com.
Den 13 juni 2012 återinvigdes Dannemora
järnmalmsgruva av kung Carl XVI Gustaf efter
att gruvan hade lagts ner 1992. Återinvigningen var startskottet till en ny era i Dannemora
med omnejd där järnmalm troligen har brutits
ända sedan 1200-talet.
Dannemora Mineral startade i maj 2005
och på sju år har gruvan gjorts produktionsklar
och gruvverksamheten är återigen i full gång.
50 nya medarbetare har anställts i företaget
under 2012. Dannemora är en spännande
arbetsplats som drivs med moderna metoder
och med en modern organisation där målsättningen är att minst en tredjedel av medarbe-
annons Dannemora-Nat rec.indd 1
2013-01-30 09:31
annons
FAKTA
Vanadinhaltig metall från
reduktion av LD-slagg.
LD-slagg är en restprodukt
vid ståltillverkning.
Swerea MEFOS skapar, förädlar och
förmedlar forskningsresultat inom tillverkning, bearbetning, användning
och återvinning av metaller för huvudmännen och andra kunder, för att
förstärka deras konkurrenskraft. Våra
kunder är stål-, järn-, legerings- och
basmetallindustrin, liksom miljöföretag
och utrustningsleverantörer. Swerea
MEFOS ingår i Swerea-koncernen
tillsammans med Swerea IVF, Swerea
KIMAB, Swerea SICOMP och Swerea
SWECAST.
Svensk LD-slagg – en levande vanadingruva
Med processer utvecklade av Swerea
MEFOS kan LD-slagg användas
som källa för utvinning av det viktiga
legeringsämnet vanadin.
Swerea MEFOS driver tillsammans med SSAB,
LKAB, SSAB Merox och finska Ruukki ett spännande projekt som handlar om att utvinna vanadin
ur så kallad LD-slagg – en restprodukt som fås vid
stålproduktion.
Inom ramen för det Mistrafinansierade gemensamma projektet VILD söker man hitta bra använd-
ningsområden för LD-slaggen som idag till stor del
mellanlagras av stålverken.
Inom VILD har man lyckats utveckla processer
som testats både i pilot- och driftskala med gott resultat. På en ort anpassar man nu till och med sin
tillverkningsprocess för att regelmässigt börja utvinna vanadin parallellt med befintlig stålframställning.
- Genom att använda de processer vi utvecklat för
LD-slagg kan man slå fyra flugor i en smäll: en vanadinprodukt, lägre CO2-utsläpp, renare stål och en
slagg som kan användas vid produktion av cement,
säger Guozhu Ye på Swerea MEFOS i Luleå.
Men projektet är även intressant ur en femte as-
pekt. Det är i princip bara Kina och Sydafrika som
levererar vanadinråvara idag och det finns i stort
sett bara en enda europeisk leverantör. Metallen är
dyr (30 USD/kg) och ytterst viktig till exempel vid
tillverkning av låglegerat höghållfast stål som är en
stor svensk exportprodukt.
- På detta sätt skulle beroendet av import av detta
legeringsämne på sikt kunna minska, säger han.
a n n o n s
hela denna bilaga är en annons från smart media annons 8
aktuellt
guld
»Vi rekom­
»Många ser
menderar att
man köper
fysikt guld och
att man själv
tar kontrollen
över sitt eget
guld.
guld som en
safe haven
vid osäkerhet
och befarad
inflation.
Jörgen Kennemar
Christer Granath
Guldets värde varar
Oroliga tider gynnar guld vars
pris ligger på en historiskt
hög nivå. Det finns heller inga
tecken på att guldets värde
kommer att minska. Proble­
men i USA och eurozonen
fortsätter, och räntorna ligger
på låga nivåer.
text Fredrik Dhejne
– Vi menar att guld är en bra produkt i
en del av en sund investeringsportfölj. Vi
rekommenderar att man köper fysikt guld
och att man själv tar kontrollen över sitt
eget guld, säger Christer Granath, vd för
Guldcentralen och fortsätter:
– Guld är tryggare än många andra investeringar och det är klokt att sprida sina
risker. I dåliga tider är det extremt bra att
ha guld. En stor fördel med investeringsguld är också att det är undantaget moms.
observation är att man
i många andra kulturer har en annan syn
på guld än vad vi varit vana vid. I länder
En intressant
där statsmakten inte är att lita på och där
det förekommer oroligheter satsar många
på att skaffa sig guld som man lätt kan
ta med sig. Christer Granath tycker att
detta är klokt och uppmanar svenskar att
ta efter.
att vi borde uppvärdera silver. I dag är skillnaden mellan
priserna på guld och silver alldeles för
stor. Silver ligger runt 30 USD per oz och
borde upp till 400 USD per oz. Långsiktigt har guldpriset stigit, mycket kraftigt.
Sedan 2002 har det ökat med 400 procent.
2005 sålde Guldcentralen investeringsguld
för cirka 19 miljoner kronor, 2011 sålde
företaget för 227 miljoner kronor.
Christer Granath tror att guldpriset
och även priser på många andra råvaror
långsiktigt kommer att stiga.
– Fysikt guld har alltid ett inbyggt
värde och fungerar som en säkerhet i
oroliga tider. Banker har ju gått omkull
och de som köper ett värdepapper baserat
på guld kan ju inte lösa in det i riktigt
guld. Köper du fysiskt guld har du alltid
kontroll över det. Jag anser att en sund
portfölj bör innehålla 1/3 guld, 1/3 andra
Han tycker också
»Egent-
ligen
är guld
bara en
sparform
och en
upplevd
­bevarare
av köpkraft.
Magnus Strömer
råvarubaserade tillgångar och 1/3 aktier
och fonder.
– Egentligen är guld bara en sparform
och en upplevd bevarare av köpkraft.
Investeringar i guld kan passa den som
är rädd för inflation. När räntan är låg
är alternativkostnaden för att äga guld
också låg. Nu har vi en period med stora
stimulanser från centralbanker, vilket en
del bedömare befarar kommer att leda till
inflation, säger Magnus Strömer, råvaruchef vid Handelsbanken
Han säger att intresset för guld är stort
nu. Priserna stiger och rekylerna är ganska
små. Historiskt har guld varit ett bra
skydd mot ekonomisk oro.
– Ett nytt fenomen är att det senaste
året har gulpriset rört sig i takt med basmetallerna. Så har det inte varit historiskt
och vi vet inte varför det sker nu.
Handelsbanken rekommenderar investeringar i värdepapper baserade på guld.
Krisen inom eurozonen och USA:s skuldberg gynnar prisutvecklingen på guld.
Guldpriset rör sig dessutom oberoende av
aktiekurserna och är inte korrelerat med
dem, menar Magnus Strömer.
Jörgen Kennemar, Swedbank, delar
Magnus Strömers och Christer Granaths
bedömningar.
– Många ser guld som en safe haven
vid osäkerhet och befarad inflation. Där
har guldet fått ökad betydelse. Stater ser
guld som en säkerhet i valutareserven
och vi har sett att asiatiska centralbanker
ökat andelen guld i sina valutareservers
innehav.
– Guldet har haft en snabbare och
säkrare utdelning än aktiefonder och jag
tror på ett fortsatt högt guldpris. Det beror
bland annat på oron kring euron, Grekland och USA:s finansiella problem. Silver
har också ökat men är mer volatilt.
Jörgen Kennemar tycker att guld är
en bra del i ett sparande och borde vara
intressant i en portfölj.
Smart fakta
Guldets användning
Guldet används i stort enligt följande;
70 procent till smycken, 2 procent till
tänder, 14 procent till investeringar.
Björkdalsgruvan
är en guldgruva i
dubbel bemärkelse.
Gruvan har ovanligt
grovt guld och är
extremt ren miljömässigt sett.
Björkdalsgruvan är belägen cirka 40
kilometer väster om Skellefteå i Västerbottens län. Guldfyndigheten upptäcktes
1985 och verksamheten startade 1988.
Brytning av guldmalmen sker både i
dagbrott och under jord. Gruvan är unik i
och med de ovanligt grova guldkornen som
ofta är synliga för ögat. De kvartsvener som
guldet oftast är bundet till är tydliga och
sitter tätt.
Årligen bryts närmare 1,3 miljoner ton
malm, varav ungefär hälften kommer från
underjordsdelen. I dag finns cirka 35
kilometer tunnlar fördelade på nio nivåer i
underjorden. Den djupaste är belägen på
305 meters nivå. Björkdalsgruvan planerar
att överta och själva utföra en stor del av de
underjordsarbeten som idag utförs av
entreprenörer. Därför har man bland annat
beställt en helt ny och modern maskinpark
för de olika driftfaserna.
Björkdalsgruvan har eget krossverk och
anrikningsverk. Genom anrikning av guldmalmen produceras fyra olika koncentrat
som säljs till olika smältverk i Europa.
Årligen utvinns cirka 1 350 kilo guld i
Björkdals anläggningar. År 2010 firade
företaget att det utvunnits en miljon ounces
sedan driftstart, vilket motsvarar cirka 31,1
ton guld. Utvecklingspotentialen för
verksamheten är mycket stor. Björkdals-
gruvan har idag ca 95 anställda och ungefär
lika många hos entreprenörerna.
Björkdalsgruvan är en guldgruva i dubbel
bemärkelse. Den har sitt grova guld men
den är också extremt ren miljömässigt sett.
Utsläppsvattnet från Björkdalsgruvan är ett
av de renaste från alla världens guldgruvor.
Den kalkrika malmen har till och med haft
positiv effekt på flora och fauna i området.
Är du intresserad av
att arbeta hos oss?
Vi söker kanske just
dig, se vår hemsida!
mer information hittar du på www.bjorkdalsgruvan.se
Ludvika Gruvor på spåret
- Mångfaldigar mineraltillgångar efter nya borrningar
Det historiska projektet med att återstarta Ludvika Gruvor har passerat
flera viktiga milstolpar det senaste
halvåret. Nordic Iron Ore är bolaget bakom projektet och som jobbar målmedvetet med att åter sätta
Bergslagen på den internationella
järnmalmskartan, med planerad
produktionsstart i slutet av 2015.
Gruvorna Blötberget och Håksberg i direkt anslutning till
Ludvika i Dalarna har från start varit projektets två grundpelare. Dessa gruvor har inte varit verksamma sedan slutet
av 1970-talet, men om två-tre år är det alltså dags igen.
Dessutom finns en stor obruten järnmineralisering under sjön Väsman, mellan de två gamla gruvorna, och just
prospekteringen av denna fyndighet har prioriterats det
senaste halvåret och Väsman är nu en central del i projektet. Nordic Iron Ore har genomfört en provborrningskampanj för att få ytterligare svar på både fyndighetens
storlek samt malmens geologiska egenskaper. Parallellt
har provborrningar även skett i Blötberget i syfte att höja
klassificeringen av mineraltillgångarna samt öka tillgångarna. Resultaten från borrningarna, som redovisades för
några veckor sedan, var klart över bolagets interna förväntningar.
- Borrkampanjen var onekligen framgångsrik och resulterade i nästan tre gånger ökade totala mineraltillgångarna i Ludvika Gruvor och verifierar bland annat de tidigare
utförda geomagnetiska mätningarna inom Väsmanfältet.
Resultaten av de hittills genomförda undersökningarna visar på betydande förekomster av järnmineralisering, trots
att endast en liten del av fältet undersökts”, säger Christer
Lindqvist, VD Nordic Iron Ore.
Borrningarna under den gångna hösten utgör första
delen av ett större kärnborrningsprogram som kommer att
avslutas under sommaren 2013. De nu gjorda uppskattningarna visar att indikerade och antagna mineraltillgångar i Blötberget totalt ökar med 15,9 Mton med 46,1
procents järnhalt, vilket är en ökning av tonnaget med 66
procent jämfört med tidigare rapporterade uppskattningar. I Väsmanfältet uppgår de indikerade och antagna mineraltillgångarna till 7,0 Mton med 38,3 procents järnhalt
respektive 85,9 Mton med 38,4 procents järnhalt. Samtliga mineraliseringar som undersökts är fortsatt öppna mot
djupet. Förutsättningarna för att väsentligt öka mineraltillgångarna genom fortsatta borrningskampanjer bedöms
därför vara mycket goda.
Men det är inte bara de potentiella järnmalmsvolymerna som talar för en positiv utveckling av projektet.
Järnmalmspriset har återhämtat sig snabbt, efter den korta
dykningen i somras, och ligger nu åter på mycket attraktiva nivåer i förhållande till bolagets beräknade produktionskostnad, som i sig är på en mycket konkurrenskraftig nivå. Därutöver har projektet mycket goda logistiska
förutsättningar med fungerade järnväg i direkt anslutning
till gruvorna – ett mycket gynnsamt utgångsläge för ett
gruvprojekt. Bara för några veckor sedan föll ytterligare
en pusselbit på plats då bolaget meddelade en att man
tecknat en avsiktsförklaring med Oxelösunds hamn för utskeppning av Nordic Iron Ores järnmalm. Regeringens uttalade stöd i infrastrukturpropositionen strax innan jul för
den kommande malmtrafiken från Bergslagen, med bland
annat allokerad finansiering av upprustning av järnvägen
i regionen, är ytterligare en viktig faktor som möjliggör en
snabb återstart av Ludvika Gruvor.
Under det gångna året har bolaget nått flera andra
viktiga milstolpar. En ansökan om miljötillstånd inlämnades till myndigheterna under sommaren och en andra
omgång finansiering på 60 miljoner kronor slutfördes - en
bedrift i en mycket svår finansiell marknad.
Under 2013 kommer Nordic Iron Ore slutföra den
pågående feasability-studien som omfattar fortsatta provborrningar och analys.
“Det kommer i sin tur ger oss underlag för att på bästa
sätt utveckla fyndigheten och möjliggöra pragmatisk projektplanering. Vi har en spännande tid framför oss”, säger
Christer Lindqvist.
Ludvika Gruvor (Blötberget, Väsmanfältet, Håksberg)
Mineraltillgångar: 62,2 Mton indikerade (36-45% Fe),
107,7 Mton antagna (36-43% Fe)
Planerad produktion järnmalmsprodukter: 4,4 miljoner
ton/år
Planerad produktionsstart: Slutet av 2015
Kittilä Gold Mine
Focus on safe production
Agnico-Eagle Finland Oy, Kittilä Mine, Pokantie 541, FI-99250 Kiistala, Finland
www.agnico-eagle.com
a n n o n s
hela denna bilaga är en annons från smart media annons 10
e xpertpa nel
gruvnäring
God efterfrågan på metaller
Tre vd:ar inom gruvbranschen ger här sin syn på den globala efterfrågan på metaller, möjligheter till finansiering av projekt i Norden och
företagens innehav.
text Anders Edström Frejman
Bengt Ljung
Per Storm
Markus Ekberg
vd, Botnia
­Exploration AB
vd, Kopparberg
Mineral AB
ceo, Endomines AB
1. Vad anser ni talar för en
fortsatt god efterfrågan
på gruvrelaterade råvaror
i ett längre perspektiv?
– Fortsatt efterfrågan från utvecklingsländer
genom ekonomisk tillväxt och urbanisering bör leda
till fortsatt efterfrågan på industrimetaller. Även om
Kina sjunkit i sin tillväxt kommer metallbehovet
att vara på en fortsatt extremt hög nivå. Detta från
många andra asiatiska länder och Afrika där sju
länder ligger bland tio i topp i världen när det gäller
tillväxt. En låg räntemiljö och fortsatt hög finansiell
osäkerhet talar för att guld också bör ha en stabil
prisutveckling.
– En fortsatt stark tillväxt i Kina är det viktigaste
skälet till fortsatt god efterfrågan på metaller under
den kommande tioårsperioden. En begynnande
stark tillväxt och stora infrastrukturbehov i andra
folkrika länder som Indien, Indonesien, Pakistan,
Thailand med flera talar för en långsiktighet i efterfrågan.
För ädelmetaller och speciellt för guld är dagens
och framtidens turbulenta ekonomi primär orsak,
som kommer att hålla efterfrågan på hög nivå. Guld
har alltid varit och är också i framtiden ”valuta”
och en investering som aldrig helt förlorat värdet.
Efterfrågan på basmetaller och järn kommer just
nu från Kina, där folk flyttar till städer och infrastruktur byggs. Samma sak händer i Indien. Man
kan anta att BRIC-länderna kommer att genomgå
samma utveckling som Europa och USA efter andra
världskriget.
2. Gruvdrift är som
­bekant en ytterst kapital­
intensiv verksamhet.
Vad är er bedömning av
tillgången på riskvilligt
kapital för att utveckla
projekt i Norden?
– Bankerna är generellt sett inte tillgängliga för
projektfinansiering. En högre efterfrågan på obligationslån från investerarsidan har dock skapat nya
möjligheter till upplåning. Tillgången på aktiekapital svänger med riskviljan. Flera gruvprojekt har
finansierats under de senaste åren i Norden vilket
visar på att långsiktigt kapital finns tillgängligt för
rätt projekt.
– Tillgången på riskvilligt kapital för inledande
skeden av gruvutveckling är relativt god. Vad som
saknas i dessa skeden är främst statligt kapital som
kan utgöra en grund för att sedan kompletteras med
privat kapital. I senare skeden, för slutliga genomförbarhetsstudier och konstruktion – då det behövs
väsentligt större kapitalinsatser – är den svenska
kapitalmarknaden både för liten och för osofistikerad för att tillfredsställa behoven.
– Trots att några gruvprojekt har misslyckats
under de senaste åren, är det säkert möjligt att få
finansiering om man har ett bra projekt och malmberäkning samt lönsamhetsanalys har genomförts
professionellt av ett erfaret projektteam.
3. Vilka av era innehav
har störst potential på
kort- respektive längre
sikt och varför?
– Vårt fokusprojekt, Vindelgransele, har styrkts
som ett nytt gruvområde. Vi har dels bekräftade
mineraltillgångar och lyckad provanrikning, samt
intressanta mineraliseringar med höga halter som
talar för goda möjligheter till en betydande utökning
av mineraltillgången. Vår strategi är att antingen
utveckla projekten mot produktion i samarbete med
partners eller avyttra det i delar eller i helhet, där
målsättningen är att skapa högsta möjliga aktieägarvärde. Vi har också ett antal volframprojekt som
kan ha en bra potential under de närmaste åren. Vi
reducerar antalet undersökningstillstånd för att satsa
våra resurser på Vindelgransele och guldresurserna
som vi anser ökar i värde för varje dag.
– Av projekten i Kopparberg Minerals portfölj
har samtliga en god potential att utvecklas till gruvor,
det i huvudsak om när i tiden dessa blir aktuella för
utveckling. Först i utvecklingskedjan ligger Nordic
Iron Ore med återöppnandet av Ludvika gruvor,
därefter sannolikt Norrliden Mining där fyndigheten
Norra Norrliden är relativt långt framskriden och
där resterande fyndigheter har god potential. De
helägda projekten i Bergslagen, främst Håkansboda,
kommer att utvecklas succesivt med ytterligare resursutveckling innan ekonomiska bedömningar kan
göra på allvar. Vi har dock gott hopp om en positiv
och relativ snabb utveckling i detta område.
– Vi har en unik situation då vi kontrollerar med
prospekteringstillstånd och bearbetningskoncessioner
en över 40 kilometer lång sträcka av det guldpotentiella Hattu grönstensbältet i Östra Finland, så kallade
Karelska Guldlinjen. Vi har haft Pampalo-guldgruvan
i produktion i två år och har ökat produktion hela
tiden. Gruvan ligger centralt på fältet och vi kan
använda anrikningsverket för alla fyndigheter i området. Geofysiska flygmätningar inleddes sommaren
2011 och samma höst hittade vi Korvilansuo – en ny
lovande fyndighet. Det visar att med nya idéer och
nya metoder kan lovande malmfyndigheter hittas där
man tidigare prospekterat. Från tidigare prospektering
har vi fem andra fyndigheter med malmtillgångar och
totalt 28 malmuppslag där vi har guld i berget.
g
N
i
l
k
c
e
V
t
u
r
ba
e
l
r
l
a
å
t
h
e
V
N
r
e
u
l
t
l
i
a
t
N
a
h
r
c
d
i
o
b
e
Vi Vill rgarbetar
för be
e co
å hu r S w 50
p
l
e
p
m
m
e
nhet s o
är de ex
ra. Alla tens och er fare st 50 år till.
o
m
e
n
n
e
in
van i Da
a komp
tner i m
r t av gru binera vår unik samarbetspar
ta
s
r
te
Å
d
m
t.
m att ko
ppskatta
lmberge
och Ma industri. Geno as vi vara en u
a
n
u
ir
K
v
p
i
ru
tag, hop
r gruvan
eriges g
dnivå fö sningar för Sv ra ett stor t före
u
v
u
h
y
a
lö
N
e d at t v
ållbara
o.se
Kiruna.
tsverk i er har skapat h d fördelarna m på www.swec
e
ll
e
p
t
t
e
r
Ett ny
s s, m
d kund
tjänste
a ns me
a r get t o
konsult
tillsamm uvbranschen h s mer om våra
gr
Lä
år inom i göra för dig?
v
Vad kan
HÅRT ARBETE
HAR ETT NAMN
För ett hållbart
nyttjande av
naturresurser.
Metaller och mineral efterfrågas allt
mer, inte minst i modern energi- och
miljöteknik. Sverige har goda tillgångar.
För att nyttja dem på ett hållbart sätt
krävs kunskap om naturen, om de geologiska förhållandena och om miljömässigt goda utvinningsmetoder.
Sverige deltar i flera internationella
forskningsprojekt för att finna den bästa
kunskapen om allt från kartläggning
och malmgeologi till automatiserade
utvinningsprocesser.
Följ utvecklingen i SGUs månatliga
nyhetsbrev, Metaller och mineral,
www.sgu.se
Make your own way
SGU är expertmyndighet för frågor
om berg, jord och grundvatten.
www.olofsfors.se
DIN EGEN GULDRESERV
inansorolig för ditt sparkapital? Investera i fysiskt guld så sover
du lite bättre om nätterna. En klok rekommendation är att ha cirka
10 procent guld i sin sparportfölj, vid sidan av aktier och obligationer.
Guld har en inbyggd säkerhet och är historiskt sett en trygg sparform.
Hos Guldcentralen är det enkelt att köpa och sälja guld. Momsfritt och
problemfritt! Vi är en seriös aktör och ett av Sveriges ledande företag inom
handel med investeringsguld.Våra kunder är allt från småsparare som köper
guldmynt och mindre guldtackor till privatpersoner och företag som investerar
i 12,5 kilos guldtackor. Kontakta oss så berättar vi mer om det ädla guldet.
Tel 08-410 515 90
•
[email protected]
•
www.guldcentralen.se
Tel 0930-311 40
a n n o n s
hela denna bilaga är en annons från smart media annons 12
aktuellt
råvaror
För ett långsiktigt sparande anser Magnus Strömer att portföljen bör innehålla råvarutillgångar på mellan 10 och 20 procent.
Svag konjunktur dämpar oljepriset
Den snabba utvecklingen i
Kina har drivit upp råva­
rupriserna på höga nivåer.
Nu har världsekonomin
bromsat in och efterfrågan
på metaller har dämpats.
text Fredrik Dhejne
Frågan är nu hur djup nedgången blir
och hur länge den varar. Långsiktigt
kommer råvarupriserna dock fortsätta att stiga beroende på utbyggnaden av bostäder och infrastruktur i
Kina och övriga Asien.
Handelsbankens råvaruchef Magnus
Strömer, rekommenderar du investeringar i råvaror?
– Om sparandet avser perioder
upp till fem år tycker vi att man ska
upp till tio procent råvaror i portföljen. Om sparandet avser perioder
upp till tio års sikt bör man ha upp
till 20 procent råvaror i portföljen.
Fördelen med råvaror är att de inte
korrelerar med aktiekurserna. Vi
tycker att man ska börja med en bred
exponering av råvaror för bästa riskspridning. När man blir mer kunnig
kan man rikta investeringarna mot
vissa kategorier.
Han konstaterar att priserna på
koppar och aluminium hänger ihop.
– När kopparpriserna stiger blir
aluminium ett alternativ för användningsområden som berör ledning av
el. Koppar är också en metall som
Kina måste importera för hela sitt
behov, därför påverkar Kina priserna
mycket. Kopparpriset ligger kvar på
en hög nivå även om det har sjunkit
från 10 000 USD per ton för en tid
sedan till cirka 8 100 USD per ton. År
2003 låg kopparpriset på 1 000 USD
per ton.
Järnmalm är i huvudsak en råvara
som köps och säljs för användning.
Priserna har gått ned och sedan
kommit tillbaka igen och ligger nu
på cirka 140 USD per ton.
– Vi hoppas att järnmalm blir en
finansiell investeringsråvara som det
blir lättare att handla med så att man
kan prissäkra sig. Guld, silver, platina
och palladium handlas på börserna
och där finns en bra derivatmarknad.
Man kan säga att de råvaror som
handlats längst på börsen har de
bästa värdepapperen.
största råvara
på alla sätt och det finns oerhört bra
finansiella produkter för alla typer av
oljebaserade produkter.
– Spararna köper i regel värdepapper baserade på Brentolja medan
våra kunder köper värdepapper
baserade på raffinerade produkter
som bensin, diesel med mera.
Magnus Strömer säger att
Handelsbanken också gör mycket
affärer i vete. Kundkretsen är bönder,
lantbruksföretag och andra som använder vete och som terminssäkrar.
– Priserna på vete har stigit med
Olja är världens
Vi står bakom svensk export
inom gruvindustrin även när
marken skakar.
40 procent under sommaren. De produktionsområden som har drabbats
av torka i somras har tappat mellan
15 och 20 procent av produktionen.
Vete finns med i råvarufonden, annars används inte varuslaget som en
finansiell investeringsvara, säger han.
Jörgen Kennemar, Swedbank
anser att flera faktorer pekar mot ett
lägre genomsnittligt oljepris för i år.
– En ökad oljeproduktion inte
minst i USA, OPEC-länderna (läs
Saudiarabien), växande oljelager samt
en svag omvärldskonjunktur talar för
detta. Samtidigt påverkas oljepriset
av den geopolitiska utvecklingen i
Mellanöstern. Likviditetslättnader
från centralbankerna kan också bidra
till att oljepriset kan bli högre än vad
vi prognostiserar. För 2014 bedöms
oljepriset drivas mer av en växande
global efterfrågan, varför oljepriset
åter hamnar över 110 dollar per fat i
vår bedömning.
– Vi bedömer att metallpriserna,
som i slutet av 2012, vände upp
kommer att fortsätta upp under 2013.
Fjolårets lagerneddragningar bland
slutkonsumenter av metaller förväntas byggas upp under loppet av 2013,
varför metallpriserna förväntas gradvis öka. Produktionsinskränkningar
och senarelagda kapacitetsökningar
i råvaruindustrin tenderar också att
leda till att utbudet på flera metal�ler begränsas med stigande priser
som följd. Kvantitativa lättnader och
ökade kinesiska investeringar bidrar
också till att metallpriserna pressas uppåt. Under 2014 blir prisökningstakten större när den globala
tillväxten stärks.
Han säger vidare att livsmedelspriserna sjönk i slutet av 2012
efter en kraftig ökning under tredje
kvartalet.
– För 2013 förutser vi en genomsnittlig prisökning med fem
procent drivet av fjolårets minskade
livsmedelslager (främst på spannmål)
men också på grund av den växande
globala konsumtionen av livsmedel.
När världsekonomin är ostadig söker allt fler inom svensk gruvindustri nya marknader. Även när råvarupriserna är höga kan
kundernas betalningar vara osäkra.
Då är det bra att veta att EKN har garantier för betalning och
finansiering. Det ger dig möjlighet att göra fler och säkrare exportaffärer – även när det är lite skakigt i omvärlden.
VI HAR BRANSCHEXPERTERNA
Vi har specialister med stor erfarenhet av gruvindustrin. Vill du
veta mer om hur EKN kan bli en del av din finansieringslösning?
Kontakta Maria Mattson, senior underwriter, 08-788 01 45 eller
mejla till [email protected]
EKN – DIN SÄKERHET I EXPORTAFFÄRER
EKN är en myndighet med uppgift att främja svensk export
och svenska företags internationalisering. Det gör vi genom
att erbjuda garantier för betalning och finansiering, tillsammans med rådgivning om affärsstruktur och riskhantering.
Våra tjänster ger dig en större säkerhet, ökad konkurrenskraft och fler möjligheter till lyckade exportaffärer.
www.ekn.se
a n n o n s
hela denna bilaga är en annons från smart media annons 13
Stockholms
universitet
Visste du att det finns ett
xxxxxxx
xxxxxxxxx
Kandidatprogram i geologi
vid Stockholms universitet ?
Kandidatprogrammet i geologi vid Institutionen för geologiska
vetenskaper ger dig såväl breda som fördjupande kunskaper
om Jordens långa historia från dess födelse tills idag. Vi undervisar om plattektonik, jordbävningar, vulkanism,och tsunamis;
om mineral, berg- och jordarter; om havet och miljöförändringar.
För att få en så verklighetsanknuten utbildning som möjligt
exkursione fältstudier och
varvas de teoretiska studierna med exkursioner,
laborationer. Efter avslutade studier har du en internationell
arbetsmarknad att se fram emot där gruv- och prospekteringsföretag idag är stora arbetsgivare liksom byggnads- och
anläggningsindustrin. Geologer finns också inom oljeindustrin,
konsultfirmor, kommuner, universitet och andra statliga
myndighete
myndigheter.
För mer information - www.geo.su.se
Det finns
ekonomichefer som
har vårt namn
intatuerat.
Ok, det där var kanske inte riktigt sant.
Men det är många som gillar oss riktigt
mycket för att de slipper binda kapital i en
bankgaranti när de behöver en förskottsgaranti, betalningsgaranti, fullgörandegaranti eller någon annan garanti för att
säkra en affär.
Ett smartare sätt att säkra affären
www.nordg.se
a n n o n s
hela denna bilaga är en annons från smart media annons 14
överblick
råvaruhandel
Snabbare tillväxt på
råvaror än på aktiehandel
Handel med råvaror har
ökat betydligt snabbare
än traditionell aktiehandel
sedan 2006. Fler finansiel­
la produkter har gjort det
enklare även för privat­
personer att få exponering
mot råvaror.
text Anders Edström Frejman
Det skrivs årligen spaltmil om olika
spar- och investeringsformer. Råvaror
och i synnerhet metaller har seglat
upp som ett intressant område för
investeringar under senare år.
Starkt ökad efterfrågan på metaller
från främst Asien, oro på finansiella
marknader och dålig korrelation mellan råvarupriser och aktiemarknader
är tre vanliga förklaringar som brukar
nämnas. Historien visar även att i
tider av hög inflation har till exempel
råvarupriser fortsatt att öka. Priserna
kan visserligen falla, men de faller sällan under produktionspriserna som
bildar ett naturligt ”prisgolv”.
Många råvaror handlas på
terminskontrakt. Köpare och säljare
kommer överens om priset för en
viss mängd råvara vid en tidpunkt
i framtiden. Leverantören vill köpa
tillbaka sitt kontrakt om att leverera
fysisk råvara innan terminen löper ut
och investeraren vill sälja.
ett vanligt
verktyg för råvaruproducenter att
hjälpa till att finansiera verksamheten.
I stället för att ha eget kapital som
buffert för resultatsvängningar, som
beror på att priset rör sig, försäkrar
man bort risken genom att prissäkra
med terminer.
Ofta är försäkringen via termin-
smarknaden billigare än extra eget
kapital. En råvaruproducent med
mindre resultatsvängningar är naturligtvis mer attraktiv att investera i än
en med högre, givet ungefär samma
genomsnittliga vinstnivå. Terminshandeln medför en ökad produktion
och därmed lägre priser på produkterna.
stor och lång erfarenhet av råvaruhandel från banksidan är författaren och råvaruexperten
Torbjörn Iwarson, tidigare ansvarig
för råvaror på Handelsbanken och nu
chef för råvaruhandel på SEB.
– Terminer har blivit vanligare
under senare år på grund av att prisförändringarna har blivit större. Både
producenter och köpare av råvaror
ser gärna att andra på detta sätt kan
bära den finansiella risken.
Via så kallade certifikat kan man
få exponering mot den underlig-
Någon som har
gande terminsmarknaden. Man skulle
kunna säga att ett enskilt certifikat
utgör en liten bit av en termin där
den senare kan omfatta åtskilliga
miljoner kronor.
Finessen med certifikat är alltså att
de öppnar möjligheter även för mindre investerare, till exempel privatpersoner, att handla med råvaror.
– Terminer på råvaror kan ge tio
gångers hävstång på satsat kapital. Dessutom är förlustrisken inte
begränsad till insatsen. På råvarucertifikat kan man aldrig förlora mer
än insatsen och hävstången varierar
typiskt sett från 1:1 i förhållande till
underliggande pris, till 4:1 som högst.
Det här gör att man kan investera i
råvarumarknaden på längre sikt och
med mindre risk.
att allt fler
råvaror blir börshandlade. Tidigare
gick till exempel järnmalm på långa
Trenden är också
bilaterala avtal, men efter finanskrisen
2008 tyckte köpare att det blev för
dyrt och tungrott att göra affärer på
det sättet.
– Gruvbolag lät därför kunder
fortsätta köpa till spotpris och det var
så som terminshandeln med järnmalm började rulla igång, säger han.
Såväl köpare som säljare av malmen
ville inte ha osäkerheten om priset,
men valde att mötas på terminsmarknaden i stället.
som
råvarucertifikat, råvarufonder och
börshandlade fonder (ETF:er) med
råvaruinriktning är tre sätt att investera i råvaror. Ett fjärde är att handla
med fysisk råvara och här är guld helt
dominerande. Investeringsguld är
dessutom momsbefriat.
Att äga aktier i gruvbolag är ett
femte sätt. Men korrelationen mellan
metallpriser och enskilda gruvbolags
aktiekurser är av erfarenhet dåligt
korrelerade.
– Om man exempelvis tror att
priset på guld eller zink är på väg upp
bör man därför hellre köpa motsvarande råvarucertifikat i stället för
att köpa aktier i Boliden respektive
Lundin Mining eller någon annan
liknande producent. Med råvarucertifikat undviker man även risken med
att förlora insatsen jämfört med om
man köpt aktier i ett företag som går i
konkurs, avslutar Torbjörn Iwarson.
Finansiella produkter
Terminskontrakt är
Smart fakta
Kina spås tillverka fler bilar under 2013 än hela Europa. Det bidrar till
att hålla efterfrågan på platina på en hög nivå.
Metaller som guld, silver, pla­
tina, koppar och järn är exempel
på råvaror som handlas globalt.
Men även matvaror som sid­
fläsk, majs och vete prissätts på
en internationell marknad.
High Tech "app"
för transport och
industri
eMaintenance är ny forskning
vid Luleå tekniska universitet,
LTU, som bidrar till att ut­
veckla innovativa lösningar för
industrin. En av dessa lösningar
är eMaintenance Cloud inom
vilken ”industriella appar”
kan utvecklas för effektivare
underhåll inom bland annat
järnväg, gruva, väg, flyg samt
papper och massa. Ett nytt labb
för apputveckling vid LTU invigs
i januari 2013.
– Man bygger en industriell
app-plattform i vårt nya eMain­
tenance Lab där olika intressen­
ter inom olika industrier kan ut­
byta information med varandra
i realtid och säkerställa att rätt
information når fram till rätt
mottagare i rätt tid, säger Ra­
min Karim, biträdande professor
inom drift- och underhållsteknik
vid LTU.
Dessa appar kan till exempel
bidra till att minimera risker för
tågstopp vintertid på grund av
brister i underhåll.
Hela grundidén med en
molnlösning är effektiv infor­
mationsförsörjning. Det sker i
ett helt nytt labb på universitet,
eMaintenance Lab. Genom att
bygga en industriell app-platt­
form blir det möjligt att hantera
komplex information och samar­
beta i realtid. Behovet av detta
är stort inom både industri- och
transportsektorn.
annons Sveriges mest okända världsmästare
Det svenska exportnätverket SMTG består av ett 40-tal
världsledande företag inom gruvindustrin som levererar
teknik, produkter och tjänster till hela världen.
SMTG samlar såväl stora multinationella företag
(t ex Sandvik, ABB, Atlas Copco och Volvo), som
nischade specialister (t ex Stafsjö och Bergutbildarna),
samt LTU som är ett av Europas ledande universitet
inom gruvutbildning och levererar personal till såväl
svenska som internationella företag.
Många stora beslutsfattare inom gruvindustrin
världen över får hjälp och råd av SMTG. Här finns
djupa kunskaper inom en mängd områden, från
prospektering via dagbrott eller underjordsgruva,
till logistikkedjan från gruva till slutkund. Nät verket
arbetar aktivt för utvecklingen av en hållbar och
uthållig gruvverksamhet och anlitas också ofta av
regeringen och UD som remissinstans och medverkar
på handelsdelegationer för att stärka Sveriges position
i utvecklingens framkant.
SMTG är redan idag en betydande leverantör av såväl
kompenets som tjänster för gruvindustrin, men strävar hela tiden efter att bli ännu bättre.
– Vi vet att det finns företag därute, både stora och
små, som sitter på kunskaper som kan komplettera
oss, säger Bengt Ljung, ordförande i SMTG:s styrelse,
och vi vill gärna veta vilka de är.
SMTG:s webbapplikation ger en övergripande bild av omfattningen
av gruppens erbjudanden, information om varje specifikt
affärsområde och medlemsföretag, samt direktlänkar till deras
respektive webbplatser. Adressen är presentation.smtg.se.
Du kan också läsa mer på www.smtg.se.
Archelon har som affärsidé att identifiera, förädla och
skapa mervärden i tidiga råvaruprojekt. Syftet är att
kostnadseffektivt prospektera efter bas- och ädelmetaller
eller andra råvaror.
Läs mer på www.archelon.se.
Archelon Mineral AB
ANNONS
”Nu tar vi nästa steg”
Kopparberg Mineral har under hösten lämnat in en ansökan om bearbetningskoncession, påbörjat ytterligare borrningar i bolagets
kopparförekomst i Håkansboda i Bergslagen
och genomfört en nyemission. Därutöver har
bolagets två intressebolag, Nordic Iron Ore
och Norrliden Mining, utvecklas ytterligare.
”Under hösten har vi tydligt sett att såväl Kopparberg Minerals huvudprojekt i Bergslagen samt
intressebolagen Nordic Iron Ore och Norrliden
Mining genom vårt aktiva ägande tar tydliga steg
framåt. Med den ansökta bearbetningskoncessionen för Håkansboda och det påbörjade borrprogramet fortsätter utvecklingen”, säger bolagets
VD Per Storm.
”Målet är att utveckla fyndigheterna till fungerande
gruvor, men vår affärsidé är att hitta strukturella
lösningar med andra intressenter, finansiella eller
industriella, när projekten går in i en tyngre investeringsfas med anläggning av gruva och anrikningsverk”.
Omfattande borrprogram
Inom det prioriterade Håkansbodaprojektet besitter bolaget en omfattande kännedom om områ-
Kungsgatan 62, 753 18 Uppsala
Tel 0580-888 90, Fax 0580-888 99
dets geologi, existerande och nedlagda gruvor
och fyndigheter samt den historiska utvecklingen.
Tidigare borrningsprogram verifierade mineraliseringarna och en första mineraltillgångsbedömning
omfattar en indikerad tillgång på 629 000 malm
med 1,4 procent koppar, 0,4 gram guld per ton
och 14,3 gram silver per ton och en antagen mineraltillgång om ytterligare 1 485 000 ton med
1,5 procent koppar, 0,3 gram per ton guld och
11,3 gram per ton silver. Under senhösten inleddes nästa fas i detta med påbörjandet av ett c:a
7000 meters kärnborrningsprogram som i första
hand syftat till att utöka mineraltillgången men
även att ökad kännedom och höjd klassificering
av tillgångarna.
Bolagets intressebolag
Det finns en stor utvecklingspotential i Kopparberg Minerals båda intressebolag. Nordic Iron Ore
AB, där Kopparberg Mineral äger c:a 20 %, har
järnmalmsfyndigheter i Bergslagen och med de
borrningar Nordic Iron Ore genomfört på Blötberget och Väsmanförekomsten ligger bolaget väl i
linjen med planerna. Målsättningen är att inleda
järnmalmsproduktion med beräknad produktionsstart 2015.
I Norrliden Mining AB äger Kopparberg Mine-
[email protected]
www.kopparbergmineral.se
ral hälften och är operatör. Efter ett omfattande
utvecklingsarbete finns en mycket bra bild av
geologin. Utvecklingspotentialen i Skelleftefältet
bedöms som mycket stor.
“Kopparberg Mineral är verksamt i rätt marknader och med rimliga projekt. I två av bolagets
innehav, Nordic Iron Ore och Norrliden Mining är
det dessutom relativt nära till ett kassaflöde och i
Bergslagen finns en påtaglig expansionspotential.
Kopparberg Mineral utgör ett prospekterings- och
projektutvecklingsbolag som ger utomordentliga
möjligheter att delta i en spännande utveckling
som är långsiktig, inriktad på tillväxt och skapar
nya möjligheter i Sverige”, avslutar Per Storm.
Tvärsnitt av en borrkrona från Håkansboda
innehållande kopparkis.
a n n o n s
hela denna bilaga är en annons från smart media annons 16
PROFILINTERV J U
Vill vara med och
skapa industrihistoria
De flesta känner honom som före detta moderatledare och som
landshövding i Stockholms län under tio år. Men faktum är att
Ulf Adelsohn arbetat med företagsfrågor sedan 1980-talet och
styrelse­uppdragen har varit många – och är fortfarande.
text Anders Edström Frejman
De flesta känner honom som före
detta moderatledare och som landshövding i Stockholms län under tio
år. Men faktum är att Ulf Adelsohn
hållit på med företagsfrågor sedan
1980-talet och styrelseuppdragen har
varit många – och är fortfarande.
I skrivande stund håller han i
ordförandeklubban i fyra bolag. Det
senaste är gruvbolaget Nordic Iron
Ore (NIO) som har som mål att återstarta två gruvor i Ludvika som SSAB
lade ned 1979.
På frågan om hur det kom sig att
det blev ett gruvbolag denna gång
svarar han:
– Jag blev tillfrågad. Att vara med
och öppna järnbrytning i Bergsslagen är lite av svensk industrihistoria
och det är ett väldigt stimulerande
uppdrag, säger Ulf Adelsohn.
erfarenhet av styrelseuppdrag, finansieringsfrågor och
självklart hans tid som kommunikationsminister är viktiga erfarenheter.
Givetvis är även hans breda kontaktnät bland såväl generaldirektörer, politiker, ministrar och landshövdingar
ytterst värdefullt för ett gruvbolag.
Gruvdrift är nämligen oerhört
kapitalintensivt, har långa ledtider,
påverkar regionen starkt vari den
finns och kräver en väloljad logistik.
Hans stora
Det senare stavas i detta fall järnväg
och då är det ingen nackdel att som
gruvbolag ha en styrelseordförande
som haft samma position i självaste
SJ mellan 2002 och 2011.
Uppdraget som styrelseordförande i SJ fick dock ett abrupt slut förra
året när den som alltid frispråkige
Adelsohn sade att SJ varit en lekstuga
för okunniga politiker i 25 år. I efterhand inser han att ordern att sparka
honom kom från högsta ort.
» Efter Kina kommer
grannländerna och Indonesien. Efterfrågan
kommer att vara stor.
Det vore därför helt fel att intervjua Ulf Adelsohn utan att prata järnväg. Engagemanget för den svenska
järnvägen går inte ta miste på. Och
även hans största kritiker måste
erkänna att han visat sig ha rätt i
mycket han sagt om den svenska
järnvägen.
– Vårt järnvägsnät är ett av de
sämst underhållna i Europa. Det är
inte ovanligt att politiker generellt
sett väntar med underhåll. Jag minns
att jag redan som finansborgarråd i
Stockholm hade svårt att få igenom
preventiva satsningar på underhåll.
Underhåll är osexigt, politiker
drar gärna igång flashiga projekt och
lägger gärna pengar på sådant som
ökar driftskostnaderna och underhållsbehoven framöver, menar Ulf
Adelsohn. Parallellen till det svenska
järnvägsnätet är enligt honom tydlig.
– Under framför allt Perssons tolv
år underhöll man inte järnvägen under många år. Den här regeringen har
visserligen underhållit bättre, men
har å andra sidan inlett experiment
där man drivit avregleringen av den
svenska järnvägen till höjder som
saknar motstycke någon annanstans.
Han är inte emot avregleringar
i sig. Det han syftar på är att gamla
SJ styckats i en rad olika nischade
bolag. Redan under den senaste
S-regeringen skapades bland annat
de två återstående driftsbolagen för
person- respektive godstrafik.
– Genom att man skilde av fastigheterna till ett fastighetsbolag dränerades driftsbolagen på eget kapital.
ökat trafikvolymerna utan att i motsvarande grad
Man har dessutom
Ulf Adelsohns breda kontaktnät och erfarenhet från både företagande och PRECISE INFORMATION
from deep inside the Earth
KATI is a Finnish company
providing deep drilling services
for ore exploration purposes. Our
position as a technical forerunner is
based on our genuine commitment
to environmental values. In 2004,
KATI was the first ever Nordic drilling
contractor to receive an ISO14001
environmental certificate.
Oy Kati Ab Kalajoki | +358 207 430 660
[email protected] | oykatiab.com
a n n o n s
hela denna bilaga är en annons från smart media annons 17
pro filint erv ju
2 frågor...
» Under framför allt Perssons tolv år
underhöll man inte järnvägen under lång tid.
...till Maria Mattson på
Exportkreditnämnden.
underhålla spåren konstaterar han.
Kontaktledningar som borde bytts
för tio år sedan är bara ett exempel
och på den interregionala trafiken
har man blandat skattefinansierad
trafik med kommersiell trafik.
– Om man släpper ut konkurrenter till SJ på de högst fyra linjer som
är lönsamma bryter man sönder den
värdekedja som bussar är tillsammans med anslutningståg. Allt detta
har man gjort av ideologiska skäl
utan att göra en noggrann konsekvensbeskrivning.
Men åter till gruvbranschen.
Den sittande regeringen har
tydligt annonserat vikten av att
gruvnäringen växer i Sverige. Frågan
är då om den gör tillräckligt för att
säkerställa fungerande transporter
för denna bransch.
– Jag kan inte bedöma huruvida
de upprustningar som man gör är
tillräckliga. För vår del kan jag dock
konstatera att de 900 miljoner som
man lägger på den sträcka vi kommer att använda ned mot vår sannolika utskeppningshamn Oxelösund
räcker för den produktion vi för
närvarande ser.
De två Ludvika- gruvorna
politik är värdefullt för uppdragsgivarna.
Håksberg
och Blötberget som NIO avser återstarta har en rad fördelar menar Ulf
Adelsohn.
Malmen är tacksam ur miljöhänseende. Den planerade återstarten är
lokalt välkomnad. Hos de flesta och
största av NIO:s ägare finns det stark
lokal förankring.
– Ett färdigt tunnelsystem (så
kallade orter) gör att vi inte bara sparar tid utan även hundratals miljoner
kronor vid starten. Sedan har vi – till
skillnad från till exempel Northland
Resources i Pajala – järnväg i direkt
anslutning till våra gruvor.
lovande resultat
av provborrningar som bland annat
skett i det så kallade Väsmanfältet
som ligger mellan de två befintliga
gruvorna. Med detta skulle malmreserven kunna växa än mer.
– När man tittar på världsmarknadspriset på järnmalm som ju föll
under hösten, men som återhämtat
sig, har vi en god fallhöjd även på
priser runt 100 till 120 dollar per ton.
Lägg till detta
På frågan om man kan förvänta
sig att Kina ska fortsätta vara dragmotor svarar han:
– Kina har en hög BNP, men
inte per capita. I bakhasorna ligger
dessutom Indien, dess grannländer
och så har vi hela Indonesien. Så jag
är inte orolig för efterfrågan, avslutar
Ulf Adelsohn.
Smart fakta
Jur kand Ulf Adelsohn, 71, är gift
med statsrådet Lena Adelsohn
Liljeroth. Han är fd riksdagsman
(m), partiledare (1981-1986),
kommunikationsminister
(1979-1981) och landshövding
i Stockholms län (1992-2001).
Han har haft och innehar en rad
styrelseuppdrag, bland annat i
finansbolag och fastighetsbolag.
Vad anser ni talar för en
fortsatt god efterfrågan på
gruvrelaterade råvaror?
– EKN ser en fortsatt stor ef­
terfrågan på exportkreditgaran­
tier för leveranser av gruvut­
rustning. Efterfrågan på råvaror
kommer att fortsätta vara god,
men att variera beroende på
mineral/råvara. På lång sikt
kommer medelklassen i Kina
och Indien att driva efterfrågan.
På kort- och medellång sikt
är hanteringen av skuldkrisen
i Europa, USA:s skuldtak och
ekonomi samt tillväxten i Kina
viktiga faktorer. Råvarupriserna
kommer troligen att fortsätta
vara höga, fast kanske inte på
samma nivå som tidigare. Det
ger ett större fokus på kost­
nadseffektivitet. Den fortsatta
tillväxten kommer att ske i
Afrika, Asien och Latinamerika.
EKN täcker risker för export av
alla typer av råvaruproducenter
och i alla stadier av utvin­
ning. Vi försäkrar betalning av
utrustning till ett stort antal
länder och för utvinning av olika
mineraler
Hur kan ett typiskt upplägg
där EKN medverkar i exportaffären se ut?
– Många av EKN:s kunder
efterfrågar EKN:s garantier när
affärerna expanderar. Köparna
efterfrågar kredit och affärerna
blir allt större. Nya kunder
tillkommer, där exportören inte
har betalningserfarenhet. Den
mest efterfrågade garantin är
garanti för kundfordringar, där
EKN försäkrar risken för att
betalningen uteblir.
Gold Mining Company:
Positioned for Growth!
Pampalo Gold Mine in production since February 2011
Actual gold production 2012 866 kg
First gold mine on Finland’s Karelian Gold Line:
Endomines controls all known gold deposits
Promising exploration targets discovered
Satellite mine production and expansion of Pampalo set for 2013
Modern and environmentally sustainable technology and production process
Endomines AB shares are listed on NASDAQ OMX Stockholm Main Market with ticker: ENDO.ST
www.endomines.com
a n n o n s
hela denna bilaga är en annons från smart media annons 18
fokus
sprängning
»Fasta
sprängämnen
används
fortfarande även
om emulsioner
står för cirka
90 procent av
förbrukningen.
Ola Andersson
– Tillsammans med flytande sprängämnen och elektroniska sprängkapslar som är helt döda i borrhålet före aktivering blir sprängningen mycket säker och kontrollerad, betonar Ola Andersson.
Ökad säkerhet och mer precision
Gruv- och entreprenad­
branscherna delar i viss
mån teknik när det gäller
borrning och sprängning.
En viktig skillnad mellan
branscherna är att tunnel­
byggarna ofta vill spränga
så försiktigt som möjligt
medan gruvföretagen vill
få ut så mycket massa som
möjligt på varje salva.
text Fredrik Dhejne
Sprängningens uppgift är att skapa
ett tryck som bryter sönder berget i
de fraktioner man väljer. Valet sker
genom längden på borrhålen, antal
hål och avstånden mellan hålen och
styrkan i laddningarna. Det berättar
Jan Udén vid NCC och projektchef
för Norrströmsdelen av Citybanan
och med lång erfarenhet av entreprenadarbete och jobb i gruvor.
Han säger att den stora skillnaden
mellan gruvdrift och entreprenadjobb är att man i gruvor snabbt vill
komma fram till malmkroppen och
få ut så mycket material som möjligt
vid varje sprängning.
– Vi har oftast högre omgivningskrav än gruvor och måste spränga
med hög precision. Vi vill ha fina
kanter och därför skjuter vi mot centrum i en sekvensordning för att få
låga vibrationer och där hålen längst
ut mot kanterna sprängs sist, säger
Jan Udén.
Sprängämnet är ofta en gel av ammoniumnitrat som blandas med en
vätska, till exempel diesel. Fördelen
med moderna flytande sprängmedel
är att de är ofarliga före laddningen.
De består av flera komponenter och
känsliggörs först i borrhålet.
Tändkapslarna initierar explosionen och kan aktiveras antingen elektriskt eller via en stubin. Det finns
också smarta elektroniska kapslar.
Dessa har en individuell identitet och
löses ut i en fastställd tidsordning.
– Då kan vi skjuta större salvor
med högre säkerhet, säger Jan Udén.
Problemfri avvattning sedan 1960
Grindex AB • Box 7025 • 174 07 Sundbyberg
Tel: 08-606 66 00 • Fax: 08-745 53 28
[email protected] • www.grindex.com
» Vi har oftast högre
omgivningskrav än
gruvor och måste
spränga med hög
precision.
Jan Udén
Han tror att utvecklingen går
mot energisnålare utrustning,
skonsammare arbetssätt och bättre
arbetsmiljö. Sprängningens precision
förbättras med lägre vibrationer och
mindre buller. Andelen manuellt
arbete minskar.
Ola Andersson är Manager
Technical Service vid sprängämnesleverantören Orica.
– Förr arbetade man mycket med
elektriska sprängkapslar men nu
använder vi oftast icke-elektriska som
tänds med en stötvåg eller elektroniska
”smarta” sprängkapslar. Fasta spräng-
ämnen används fortfarande även om
emulsioner står för cirka 90 procent
av förbrukningen. Tillsammans med
elektroniska sprängkapslar som är helt
döda i borrhålet före aktivering blir
sprängningen mycket säker och kontrollerad. Kapslarna aktiveras genom
att man scannar in deras streckkod,
som sitter på en kabel. Därefter förs
informationen över till en så kallad
blaster som håller reda på alla tider när
varje kapsel ska lösas ut.
Pier Goliats är vd för Årsta Berg
& Bygg och ansvarig för sprängarbeten på Citytunneln mellan Södermalm och Riddarholmen.
– Säkerhetsfrågorna är en stor
utmaning genom att vi spränger nära
husgrunder plus att vi jobbar under
vattnet och via ett schakt i vattnet
spränger fram anslutningar till sänktunneln mellan Söder och Riddarholmen. Vi spränger med traditionell
teknik och använder konventionella
fasta sprängämnen. Vi använder alla
typer av tändare och elektroniska vid
sprängning i vattnet eftersom de är
säkrare.
Valet av konventionell teknik
motiverar han med att arbetet går
genom känsliga områden med hus
ovanför och en Teliatunnel bredvid
i vattnet.
– Vi vill använda teknik som vi
vet fungerar och är skonsam.
Han säger att sprängtekniken går
framåt och att det nu finns många
aktörer som levererar kapslar och
sprängämnen.
– Det är till en del ett problem
eftersom de använder olika färger
och märkningar på sina produkter
vilket ökar risken för förväxlingar.
Här tycker jag att branschen borde
enas om en standard, främst på
tändarsidan. Vi har också fått bättre
kvalitet på sprängmedlen och har
sällan odetonerade sprängmedel efter
sprängning. Fasta sprängämnen är nu
också relativt okänsliga för hantering.
Pier Goliats tycker det är bra att
sprängämnes- och borrleverantörerna arbetar både mot gruvor och
byggare eftersom det stimulerar den
tekniska utvecklingen.
consum
Fammoorr050 är resultatet av ett framgångsrikt samarbete mellan LKAB och Kockums Industrier. Varje vagn
lastar 100 ton jämfört med tidigare versioners 80 ton.
De nya vagnarna som byggs i Kockums Industriers
regi, rullar från gruvorna i Kiruna, Svappavaara och Malmberget till hamnarna i Narvik och Luleå i 750 meter långa
tågset. Seten väger 8 500 ton och består av 68 vagnar.
Den totala lastvikten är 6 800 ton.
1.000 Tack för förTroendeT.
1902 öppnas hela järnvägssträckan mellan Luleå i
Sverige och norska Narvik för trafik och den 536 km
långa Malmbanan är ett faktum.
1859, alltså drygt 40 år tidigare och under ledning
av Frans Henrik Kockum pågår redan produktion av
järnvägsvagnar för gods- och persontrafik på Kockums
Industrier i Malmö. Ytterligare drygt hundra år senare
och i en hisnande historisk förlängning sluts cirkeln
när vi på Kockums Industrier i mars 2005 sluter ett
avtal med LKAB om serieleverans om 834 malmvagnar
– en beställning som 2011 utökas med ytterligare 296
vagnar till totalt 1130 vagnar. Alla i ny konstruktion som
avsevärt ökar transportkapaciteten mellan gruvorna i
Kiruna/Malmberget och hamnarna i Narvik och Luleå.
I november 2012 levererar vi den 1000:e vagnen.
Vår långa erfarenhet och dokumenterade kunskap
har förbättrat logistiken för många företag. Bland våra
kunder finns förutom LKAB, några andra Europeiska
storföretag som Green Cargo, Autolink, Autotransport,
EWS, Stora Enso, SCA och Outokumpu.
På www.kockumsindustrier.se finns all fakta om
malmvagnen och vår idé om hållbara transporter. Surfa
dit så vi tillsammans kan börja planera din logistik.
Kockums Industrier, Stora Varvsgatan 14, SE-211 19 Malmö. Tel: +46 (0)10 492 94 00. Fax: +46 (0)10 492 94 99. www.kockumsindustrier.se
Kockums Industrier är norra Europas ledande tillverkare av specialdesignade järnvägsvagnar för godstransporter, har 85 medarbetare och omsätter 200 M SEK. Företagets historia sträcker sig tillbaka till 1859 då järnvägen kom
till Sverige. Under årens lopp har Kockums Industrier levererat drygt 16 000 vagnar. Bland uppdragsgivarna märks LKAB, Green Cargo, Autolink, Auto Transport Service, Trafikverket, EWS, med flera.
I juni 2007 förvärvades SweMaint, Skandinaviens ledande reparations- och underhållsföretag inom godsvagnssektorn, med ett väl utvecklat nätverk av verkstäder på strategiska platser. Förvärvet innebär ett industrilogiskt
samarbete som gör godstransporter på järnväg ännu mer konkurrenskraftiga. Den nya företagsgruppen omfattar närmare 330 medarbetare och omsätter 600 M SEK.
Ett uns guld
*
kostar $1648.
Med råvarucertifikat har du möjlighet att tjäna pengar på upp- eller nedgångar. Så, om du tillhör dem som har en
klar uppfattning om alltings värde – titta närmare på börshandlade certifikat. Du väljer själv om du vill investera med
hävstång (Bull & Bear) eller utan. Läs mer om hur du placerar på kort eller lång sikt på aktie-, råvaru- och valutamarknaden
på www.seb.se/cert
En placering i certifikat är förknippat med risker. Du kan förlora hela ditt investerade kapital (gäller särskilt certifikat
med hävstång). Läs mer om riskerna i SEB:s offentliggjorda grundprospekt på www.seb.se/cert
*
Exemplet avser priset per troy uns den 7 januari 2013.
a n n o n s
hela denna bilaga är en annons från smart media annons 20
e xpertpa nel
gruvmarknaden
Öka acceptansen för gruvindustrin
En av de viktigaste frågorna för gruvnäringen är att skapa förståelse för branschens betydelse och få allmänhetens
acceptans för gruvdrift. Det menar vår expertpanel.
text Fredrik Dhejne
Bo-Göran Johansson
Per Klingbjer
Tomas From
Per Weihed
stabschef vid SGU
vice vd SveMin
professor, Luleå
Tekniska Universitet
ansvarig för Atlas
Copcos försäljning
av gruv- och bergbrytningsutrustning
Vilken är den svenska gruv- och mineralbranschens största utmaning?
– Utmaningarna som jag ser det är flera. Samhällsacceptansen och förståelsen över gruvnäringens betydelse är låg, handläggningstiden
för ny- och återetablering av gruvverksamhet
tar lång tid och examineringen av utbildad
personal är låg, samtidigt som vi behöver ökade
satsningar på infrastruktur och ökat stöd till
kommunerna i gruvområdena.
Hur bedömer ni marknaden framöver?
– Positiv. Vi har i Sverige i dag goda malmdepåer, världsledande gruvbolag och maskinleverantörer, hög kompetens inom yrkesskola och
universitet samt en god gruvtradition i flera
regioner.
Hur ska vi kompetensförsörja branschen?
– Ytterligare öka samarbetet mellan industri
och skola, samt öka samhällets medvetenhet
över gruvindustrins inverkan i samhället med
anställda, inte bara i gruvorna utan också hos
maskinleverantörer, underentreprenörer och i
kommunerna.
Blir det fler nya eller nygamla gruvor, och var i
så fall i Sverige?
–Tidshorisonten per gruvcykel styr investeringarna, om inte de punkter jag tar upp i fråga
ett så kommer det inte att ske många nyetableringar eller återetableringar av gruvor.
Vilken är den svenska gruv- och mineralbranschens största utmaning?
– Den främsta handlar om att få en acceptans
i samhället för verksamheten och att hela
branschen tar det sociala och miljömässiga
ansvaret. Andra utmaningar ligger i att trygga
kompetensförsörjningen.
Hur bedömer ni marknaden framöver?
– Globalt kommer efterfrågan på metaller
och mineral sannolikt att fortsatt vara stark.
Industrialiseringen i utvecklingsländer och den
kraftiga utvecklingen i tillväxtområden innebär
att dessa länder borde ha en fortsatt hög efterfrågan på metaller och mineral. Sverige har
goda förutsättningar för att möta stora delar av
dessa behov.
Hur ska vi kompetensförsörja branschen?
– Det finns ett behov av kvalificerad arbetskraft inom hela värdekedjan. Det ligger en stor
utmaning i att göra de naturvetenskapliga och
tekniska ämnena och utbildningarna i skolan
och gymnasieskolan attraktiva för ungdomar.
Det finns också en stor potential att ta tillvara
den kunskap och kompetens som finns bland
de personer som av olika skäl kommer till
Sverige.
Blir det fler nya eller nygamla gruvor, och var i
så fall i Sverige?
– De geologiska förutsättningarna för fler gruvor i Sverige är mycket goda. Var dessa kommer att ligga är givetvis svårt att förutspå men
nordligaste Sverige och Bergslagen är förstås en
kvalificerad gissning.
Vilken är den svenska gruv- och mineralbranschens största utmaning?
– Det kanske är att skapa förståelse för dels
att gruvor krävs för det moderna och hållbara
samhället och att vi med våra goda förutsättningar måste ta vårt ansvar, dels att det är med
inkomster från export av varor som vi upprätthåller landets välstånd.
Vilken är den svenska gruv- och mineralbranschens största utmaning?
– Den viktigaste är kanske långsiktigt imagefrågan och acceptansen i Sverige för en livskraftig gruvindustri. I övrigt är det naturligtvis
de långa handläggningstiderna för tillstånd,
energieffektivisering och energikostnader, samt
tillgången till utbildad arbetskraft.
Hur bedömer ni marknaden framöver?
– Stora delar av världen utvecklas ur fattigdom
och använder mineral och metaller för att
bygga välfärden. Detta ger en stor efterfrågan
på metaller, som upprätthåller stabila priser
över lång tid framöver.
Hur bedömer ni marknaden framöver?
– Svårt att säga. Långsiktigt är det ingen tvekan
om att världen behöver metaller och därmed
gruvor.
Hur ska vi kompetensförsörja branschen?
– Behoven av kompetenta medarbetare i
gruvbranschen är en stor utmaning. Det gäller
alla utbildningsnivåer men blir sannolikt mest
akut för ingenjörer och geologer med prospekterings- och gruvinriktning. Att erbjuda
attraktiva arbeten och samhällen är viktiga
frågor för företag och kommuner. Samverkan
mellan branschen och utbildningsanordnare
blir allt viktigare.
Blir det fler nya eller nygamla gruvor, och var i
så fall i Sverige?
– Det intressanta är att potential för gruvor
finns i stort över hela landet. Men de flesta
fyndigheter som närmar sig att utvecklas till
gruvor ligger i Norr- och Västerbotten, Bergslagen och Gotland.
Hur ska vi kompetensförsörja branschen?
– Det krävs attraktiva utbildningar för civilingenjörer, geologer, högskoleingenjörer. Jag
tror att mer interaktion med industrin är en
sak som kan göras bättre. Arbetsplatsförlagda
utbildningsmoment, lärare från industrin, garanterade sommarjobb för studenter, stipendier
med mera, och det är oerhört viktigt att geologin kommer in på schemat för grund- och
gymnasieskolan.
Blir det fler nya eller nygamla gruvor, och var i
så fall i Sverige?
– Det finns flera väldigt lovande projekt. Jag
hoppas att det kan bli en ny gruva med produktion av sällsynta jordarter i Norra Kärr och
flusspat utanför Storuman, tillsammans med
lovande basmetalls-, ädelmetalls- och järnmalmsobjekt i mer traditionella områden.
trygghet för volvoägare
med erfarenhet sedan 1946
Följ Swecon i sociala medier:
SweconVolvoCE @Swecon_VolvoCE Swecon
Auktoriserad återförsäljare av Volvo anläggningsmaskiner
Swecon Anläggningsmaskiner, Box 55, 631 02 Eskilstuna
Växel: 010 - 556 08 50
www.swecon.se
NATURAL-RESOURCES-v2-252x120.indd 1
Swecons samarbete med Volvo började redan 1946. Det stannar inte vid Volvos kraftfulla, bränsleeffektiva
och miljövänliga anläggningsmaskiner. Med ett oslagbart servicenätverk med över 500 personer på över 40
orter i landet och fler än 200 mobila enheter ovanpå det, så ser vi till att du och din verksamhet får den
support och omtanke ni behöver. Mer information på www.swecon.se och www.facebook.com/swecon.
2013-01-28 12:05:13
Ethernet-nätverk i extrema miljöer
Westermo-produkter är utvecklade att fungera i de mest krävande och
extrema miljöer och samtidigt leverera pålitlig drift i säkerhetskritiska
tillämpningar. Vi använder endast de bästa tänkbara komponenterna
i vår tillverkning och alla produkter genomgår tuffa tester för att
försäkra att varje produkt levererar, oavsett miljö.
… MTBF >50 år enligt MIL HDBK-217F
… Utvecklade för 15 års livsländ
… Kallstart från -40°C
… Arbetstemperatur upp till +70°C utan krav på kylning
… Isolation och skydd mot strömspikar
… Högsta graden EMC-skydd
Det finns en ljus framtid.
I norra Sverige.
Framgångsrik rekrytering och bemanning bygger på kunskap,
erfarenhet, metodik och engagemang. För rekrytering till
gruvindustrin krävs såväl lokal närvaro där gruvorna finns som
närhet till rätt kandidater.
Proffice Mining™ har ett specialiserat team som hittar den
kompetens du behöver, både spetskompetens och större volymer,
oavsett om du vill rekrytera eller hyra personal. Vi har kontor nära
gruvorna och ett brett nätverk och processer för att rekrytera där
kompetensen finns – som ibland är långt utanför Sveriges gränser.
A Beijer Electronics Group Company
Varmt välkommen att kontakta oss på telefonnummer 010-209 45 02
för en ljusare framtid i norra Sverige.
Proffice Mining™ har kontor i Kiruna, Gällivare, Pajala, Luleå och
Skellefteå. Och på drygt 100 andra orter i Norden.
… Westermo Data Communications AB
… Tel. 021-548 08 00 … www.westermo.com
Läs gärna mer på www.proffice.se/mining
SWEDEN’S MOST
PUNCTUAL TRAIN
RUNS 1,365 M
UNDERGROUND.
Right now one of Sweden’s biggest ever industrial projects is underway. LKAB in
Kiruna is ensuring access to iron ore for another 20 years by creating a new main
level, 1,365 meters underground. The Kiruna mine is the most modern in the world,
with underground operations largely automated.
Midroc Automation is working together with partner Bombardier Transportation to deliver a totally integrated logistics system for iron ore transportation
underground. With Midroc supplied systems and infrastructure, LKAB transports iron ore automatically and at the highest possible speeds from mine face to
hoisting, without compromising on personal safety. Quickly, safely - and on time.
Photo: H-O Utsi
We believe in allowing our customers to focus on developing their operations.
Our project capabilities mean that we can handle very large multidisciplinary
industrial projects while still making it simple and secure for our customers, with
close project collaboration. One project, one contract – together, to get there.
annons
Geoenergi – En naturresurs att räkna med!
När solen lyser på oss lagras
energi i mark och berg geoenergi. Och det är ansenliga
mängder solenergi som lagras
in. Effekten av solen når ner till
drygt 400 m djup. Därefter tar
geotermin, värme från jordens
inre, över i allt större utsträckning.
Att värma upp en stor bergmassa tar lång tid
och därför tar det också lång tid att kyla ner
berget. Den trögheten gör att fastighetsägare
kan tillgodogöra sig energin även under den tid
på året som solen inte har så stark intensitet
eller till och med ”lyser” med sin frånvaro.
En naturresurs som är välkänd och enkel
En geoenergianläggning till en fastighet består
oftast av ett eller flera borrhål kopplade till en
värmepump. Borrhålets djup varierar beroende
på vilken marktemperatur man har och på hur
stort energiuttag man skall göra. Vanliga djup i
Sverige är mellan 150 – 250 m.
Det populäraste systemet benämns ”bergvärme”. Värmepumpen hämtar energin genom
att cirkulera en vätska i en slang – kollektorn
- som sitter monterad i ett borrhål. Kollektorn
fungerar som värmeväxlare mellan värmepump
och bergmassa. Vätskan består av en etanoloch vattenblandning av lagom groggstyrka.
Den ingående slangen i borrhålet har en lägre
temperatur än berget och därför strömmar
värmeenergi till från omgivningen och värmer
upp vätskan.
Värmeenergin kan sedan förädlas i värmepumpen som sedan kan överföra den till ett
konventionellt vattenburet uppvärmningssystem och även användas för varmvattenproduktion. Utväxlingen av energi från geoenergi till
småhus är drygt tre (energifaktor 3), dvs en
del drivenergi (köpt) och två delar gratis och
förnybar.
Större fastigheter
Det ovan beskrivna systemet går också att
använda i större skala. Det är då viktigt att
antalet borrhål dimensioneras korrekt utefter
det energibehov som fastigheten har. De större
fastigheterna och industrierna använder ofta
framgångsrikt system med många, tätt liggande
borrhål – s.k. borrhålslager. Då samverkar
borrhålen och en större bergmassa utnyttjas.
Borrhålslagren blir väldigt effektiva när det
finns ett kylbehov. Då utvinns värme under
vinterperioden varvid berget blir kallare än
omgivningen – och när kylsäsongen börjar i maj,
vänds systemet och kylan hämtas hem som
frikyla varvid berget successivt återuppvärms
till nästkommande vintersäsong. Dessa system
går att göra mycket stora och med synnerligen
stora miljömässiga och ekonomiska vinster.
IKEA och Biltema är några av de stora företag
som valt att installera geoenergi för kyla och
värme till många av sina varuhus. Utväxlingen
av energi från borrhålslager ligger normalt
mellan 4 – 7.
Finns det möjligheter att använda sig av en
grundvattenförekomst med tillräcklig kapacitet
är det effektivaste sättet att utnyttja geoenergin,
även för bara uttag av värme eller kyla, men
framför allt om det finns behov av bägge. De
kallas akviferlager. Eftersom vattnet fungerar
som energibärare sker energiväxlingen nu inte
bara i borrhålen, utan framför allt i de porer
och sprickor där grundvattnet finns. Det gör att
den energiöverförande ytan blir betydligt större.
Med fördel görs stora system som också får en
exceptionell verkningsgrad. Utväxlingen kan under
sommarhalvåret komma upp över 40. Kristianstad
Centrallasarett är ett exempel på akviferlager och
Arlanda flygplats startade under 2009 sin stora
anläggning – helt utan värmepumpar.
www.svenskgeoenergi.se | www.geotec.se
Ser en kraftig ökning fram i tiden
Under de senaste två åren har det skett en
markant ökning av installationer i bostadsrättsföreningar som konverterar från företrädelsevis
fjärrvärme. Anläggningarna blir också större och
större. Även installationer i större fastighetskomplex och industrier fortsätter att öka i allt
större takt.
Tredje största förnybara energikällan
Idag är geoenergi den tredje största förnybara
energikällan, näst vattenkraft och biobränsle.
Den finns överallt, är tyst och syns ej heller från
utsidan när den väl är installerad. Det är en
naturresurs Sverige inte har råd att vara utan.
Johan Barth
VD Geotec
MÅNGA OCH STORA FÖRDELAR
• Geoenergi är ett av de mest ekonomiska
och mest miljövänliga energislag som finns.
Därför används den idag av runt 400 000
fastighetsägare, tusentals hyreshus, industrier,
varuhus, kontorshus och restauranger.
Och allt sker på den enskilde ägarens
initiativ. Oavsett om det är en villa på 140
kvadrat eller en stadsdel på totalt 200 000
kvadratmeter.
• Geoenergi tar idag över 12 TWh gratis
energi ur marken i Sverige.
• Geoenergi står för 15-20 % av
bostadsuppvärmningen, villor och
flerbostadshus.
• Geoenergin är förnybar precis som sol, vind
och vatten. Den finns överallt och har inga
geografiska hinder
• Geoenergi är samlingsnamnet för bergsjö- och markvärme respektive kyla samt
borrhålslager och akviferlager
• Mer information finns på
www.svenskgeoenergi.se och www.geotec.se
annons
Rune J Arnøy - VD, Narviks hamn
Stark framtidstro i Narviks hamn
Expansionen fortsätter i Norges och
Nordens största transporthamn för
malm och mineraler. Inom en 10-årsperiod räknar man med volymer på
över 50 miljoner ton per år.
– Vi bygger ut för att möta en ökande
efterfrågan på världsmarknaden. Samtidigt erbjuder vi ett effektivt, tidsbesparande och miljövänligt alternativ
för transporter från öst till väst, berättar Rune J Arnøy, VD på Narviks hamn.
Narviks hamn har en över hundra år lång och
gedigen tradition av att transportera järnmalm.
Hamnen är och har också alltid varit den viktigaste hamnen för Sverige när det gäller bulktransporter.
– Nuförtiden är vi även det för Norge räknat
utifrån volym, konstaterar hamnens VD Rune J
Arnøy.
Trots de enorma transportvolymerna ingår
Narviks hamn än så länge inte bland Norges s k
”utsedda hamnar” eller nationalhamnar.
– Men det bryr vi oss inte om. Vi har varit
en stor aktör genom alla år. Narvik har en unik
position i Nordnorge och är en strategisk hamn
mellan öst och väst - en internationell hamn
med en enorm framtidspotential, och det är jag
mycket stolt över!
Förra året fraktades 18,3 miljoner ton järnmalm ut via Narvik. Under 2013 räknar man
med att komma upp i en volym av 22 miljoner
ton. Hittills är det i stort sett uteslutande den
svenska gruvjätten LKAB som varit den dominerande aktören.
– Narvik erbjuder den perfekta lösningen
för LKAB. Man kan säga att vi är beroende av
varandra. Är LKAB framgångsrika så är även
Narviks hamn det, och tvärtom, berättar Rune.
Volvobilar till USA
Från och med februari i år kommer även företaget Northland Resources med verksamhet i
Pajala och norra Finland att låta sina transporter
av järnmalm gå via Narvik för vidare leveranser
ut i världen.
– Trycket är stort nu. Vi har även andra
aktörer som står på tur för att komma in och
använda vår hamn, berättar Rune.
– När vi närmar oss år 2020 planerar vi för
volymer bortåt 40 miljoner ton per år. Och då är
än så länge inte Northland Resources och övriga
kommande aktörer medräknade!
I de vidare framtidsplanerna ingår även att få ta
hand om Kinas leveranser av Volvo-bilar till USA.
Tanken är att det samarbetet ska kunna dra
igång under 2018.
– Det är helt fantastiskt. I och med att Kina
väljer oss kommer antalet transportdagar av
Volvobilar att minska från 45 dagar till 25 dagar.
www.narvikhavn.no
+47 76 95 03 70
[email protected]
I den stora satsningen gäller även att man
snart börjar med containerfrakter.
En del av den nya marken som man hade
tänkt använda till en ny containerhamn kommer
dock Northland istället att börja nyttja för sina
bulktransporter.
– Det innebär att vi nu behöver utvidga ytterligare för att etablera containertrafiken utifrån
en ny plats. Vi har redan fram till idag byggt ut
med 40 000 kvm till en kostnad av 100 miljoner norska kronor, och utbyggnaden fortsätter
utmed hela kustlinjen.
Fler spår på Malmbanan och Ofotbanen
En helt avgörande faktor för de långtgående
planerna för en utökning av hamnens verksamhet är att man parallellt också utvidgar spårkapaciteten på Malmbanan och Ofotbanen. Den
togs i bruk redan 1902 och sträcker sig mellan
Boden och Riksgränsen och vidare till Narvik i
Norge och är cirka 50 mil lång. Malmbanan/
Ofotbanen är än så länge enkelspårig men här
finns goda intentioner, både från den svenska
och den regeringen, om att börja bygga dubbelspår.
– Den svenska regeringen har redan utlovat
resurser för en utbyggnad och dialogen med
Norge verkar lovande. Sverige och Norge ser
fördelarna med att samverka. Jag är helt säker
på att vi framöver kommer att kunna matcha
tågtransporterna med den växande verksamheten i Narviks hamn, avslutar Rune J Arnøy.
a n n o n s
hela denna bilaga är en annons från smart media annons 24
bransc hutrustning
Foto: Fredric Alm
överblick
Bombardier levererar de stora IORE-loken till LKAB, Ruukki levererar lasersvetsade och skurna ramplåtar för godsutrymmet i Northlands nya malmvagnar.
Helhetslösning viktig faktor
Gruvindustrin är en krä­
vande kund när det gäller
inköp av utrustning. Det
tycker leverantörerna är
bra eftersom det tvingar
dem till ständig utveckling
och förbättring av deras
produkters effektivitet och
prestanda.
»Tillgängligheten är viktig.
Vi vill ha så lite oplanerade
stopp som möjligt.
Hans Andersson
text Fredrik Dhejne
Till Northland Resources järnmalmsgruva i Kaunisvaara har bolaget köpt
truckar, lastmaskiner, borrutrustning,
transportband och krossutrustning.
Stora leverantörer är bland andra
Atlas Copco, Caterpillar och Metso,
berättar platschef Hans Andersson.
Att det blev de här stora leverantörerna var inte så konstigt, menar han.
Det finns andra gruvor i Skandinavien som använder samma utrustning, och de här är marknadsledande
leverantörer.
– Metso kunde leverera en helhetslösning för hela flödet, vilket var
viktigt. Andra väsentliga parametrar
var tillgänglighetsgarantier och
naturligtvis priset. Metso och Atlas
Copco har sin grund här i Norden
vilket är en fördel eftersom de kan
skandinaviska förhållanden. Caterpillar är också vana vid tuffa krav.
Tycker du att det är något som leverantörerna kan bli bättre på?
– Har vi några synpunkter kommer vi att ta upp det efterhand. Men
tillgängligheten är viktig. Vi vill ha så
lite oplanerade stopp som möjligt.
Ser du någon intressant teknisk
utveckling avseende utrustning?
– Det vi har fokuserat på är en
helhetslösning. Huvuddelen av det
vi använder är beprövad teknik och
när vi kommit upp i full produktion
blir det mer intressant att förändra
processen och utveckla teknik mer
ner på utrustningsmiljönivån. Det är
en normal process i industrin. Vi vill
hela tiden försöka få ut mer för varje
insatt kilowattimme.
gruvtruckar, lastmaskiner och en del
specialfordon för underhåll av vägar.
Leveranserna går via Caterpillars
nordiska återförsäljare PON Mining
International. Platschef i Kaunisvaara
är Henrik Torneus.
– Vi har redan levererat ett antal
maskiner och fler är på väg. Våra maskiner är modulbyggda och så stora
att de skeppas i delar och monteras
på plats. Vi har egna montage-team
för detta. Vi har hela tiden pågående montage till alla våra nordiska
kunder.
Caterpillar levererar
Varför valde Northland er?
– Därför att vi kunde erbjuda
en helhet och för att vi har en stark
organisation med kompetens, lång
erfarenhet och givetvis bra produkter.
Vi kan backa upp Caterpillars starka
varumärke.
Hur fungerar era maskiner i det
bistra klimatet i Kaunisvaara?
– Generellt är våra maskiner
anpassade för att fungera i hårda klimat, det kan vara där det är oerhört
varmt eller som här ordentligt kallt.
De maskiner Northland köper av oss
är anpassade för vinterklimat med
bättre isolering med mera.
Northland kör maskinerna med
egen personal. Däremot har de köpt
ett servicepaket där PON garanterar
tillgängligheten på maskinerna.
– Den skandinaviska gruvnäringen är mycket viktig för oss. Generellt
är gruvkunderna mycket krävande.
Maskinerna körs dygnet runt året
runt vilket kräver hög tillgänglighet,
personal och reservdelar. Gruvbranschen är en processindustri som
kräver en välfungerande supportorganisation för sin utrustning, vilket vi
tillhandahåller.
Vad händer teknisk inom ert område?
– Det kommer nya maskiner som
är mer bränslesnåla och det kommer
hybrider med el- och dieseldrift.
Egentligen är denna teknik inte ny
men den kommer mer och mer.
I över 30 år har vi designat bort
dyra driftsstopp på världens tuffaste
maskiner. Låt oss berätta mera om våra
oöverträffade skruvsäkringslösningar
över en god frukost!
Scanna QR koden för mera information!
Då kan man till exempel utnyttja
rörelseenergin när man bromsar och
trycka tillbaka energin i systemet. För
kunden betyder det lägre kostnader
per ton och det är det kunderna tittar
på.
Pär Isaksson är kommunikationschef för Bombardier Transportation
Sverige.
– Vår verksamhet gentemot
den svenska gruvindustrin handlar
framför allt om att vi levererat de
stora IORE-loken till LKAB. De är
så tunga att de levereras i byggsatser och sätts ihop på plats. De är
världens starkaste eldrivna lok. De
byggs i Tyskland men är designade
och utvecklade i nära samarbete med
LKAB. Vi har utgått från tidigare modeller och skalat upp dem ordentligt.
Det vi fått höra av LKAB är att de är
mycket nöjda med loken.
Pär Isaksson säger att loken är
mycket energieffektiva och på nedluten på Malmbanan mot Narvik efter
Riksgränsen matar de tillbaka lika
mycket energi som gått åt för att dra
de fullastade tågen från Kiruna.
– Vi levererar lok även till andra
gruvföretag i världen. Vi bygger
också signalsystem för obemannade
underjordståg i gruvor. För gruvindustrin är de automatiska tågen
och signalsystemen en del av deras
produktionsapparat som är oerhört
viktiga. Här är tillförlitlighets- och
säkerhetskraven mycket höga. Vi har
utvecklat system tillsammans med
bolag som bland annat Codelco i
Chile och LKAB, som kommer att
driftsätta ett signalsystem från oss för
den nya underjordsnivån i Kiruna
under 2013. Signalsystem utvecklas
av Bombardier i Göteborg som har
koncernens globala ansvar för denna
teknik.
– Gruvbranschen är en jättebra
kund genom att de tvingar oss att stå
på tå och utveckla våra produkter
och system, vi blir mer konkurrenskraftiga, understryker Pär Isaksson.
Från Kaunisvaara kör Northland
sin järnmalm med specialfordon
med en totalvikt på 90 ton till järnvägen i Svappavaara för vidare transport till Narvik. Finska stålkoncernen
Ruukki är komponentleverantör till
de vagnar som Northland använder
och som tillverkas av Kiruna Wagon.
– För oss betyder leveranserna
en ny viktig ingång till den svenska
gruvsektorn, säger Bogoljub Hrnjez,
teknisk chef för Ruukki Sverige AB.
Ruukki levererar lasersvetsade
och skurna ramplåtar av Ruukki
Optim-stål för godsutrymmet i
vagnsenheterna. Plåtarna prefabriceras vid Ruukkis stålservicecentra
i Seinäjoki och Nystad. För Kiruna
Wagon spelade Ruukkis beredskap
att hjälpa till med design- och prototypstadiet en viktig roll i valet av
partner. Ruukkis förmåga att leverera
stora lasersvetsade plåtar minskar
arbetsbelastningen och förbättrar
produktens kvalitet, säger Kiruna
Wagons vd Fredrik Kangas.
Vi säkrar dina investeringar!
www.nord-lock.se
sandvik
a n n o n s
hela denna bilaga är en annons från smart media annons 26
fokus
gruvforskning
Osynliga gruvor, miljö- och
återvinning högt på dagordningen
Miljö- och återvinnings­
frågor och hur man mest
effektivt hittar och tar upp
malm är några av de cen­
trala forskningsområdena
för mineralbranschen. Det
säger Katarina Persson
Nilsson, vid Sveriges geolo­
giska undersökning, SGU.
»Inom tio år
kommer upp­
emot hälften
av de nu yrkes­
verksamma i
gruv­näringen
att ha
­pension­erats.
text Fredrik Dhejne
– Forskningen lägger stor vikt på
innovativa idéer i alla led. Motivet är
naturligtvis att vi ska kunna behålla
och utveckla en konkurrenskraftig
gruvindustri i Sverige. Satsar vi rejält
på FoU står vi bättre rustade när
tiderna blir sämre, betonar Katarina
Persson Nilsson.
Forskarna studerar hela värdekedjan – hur malm har bildats till hur
man hittar den på bästa sätt, hur man
mest effektivt tar upp den samt miljöoch återvinningsfrågor.
– Man har också börjat titta
på material som lagts åt sidan och
restprodukter från tidigare brytning
för att se om det går att utvinna mer
ur dem. Som exempel kan nämnas
apatit som tagits bort från järnmalm
vid LKAB:s gruvor. Apatitkoncentrat
är råvara för gödningsmedlet fosfor
och man är intresserad av att se om
det går att utvinna så kallade sällsynta
jordartsmetaller som finns i mineralet. Det finns i dag flera pågående
FoU-projekt kring hur vi nyttjar gammalt material och restprodukter, och
om det går att göra det lönsamt.
Vilka är de stora problemen man vill
lösa?
– När det gäller malmgeologi har
Katarina Persson Nilsson
vi en ganska begränsad kunskap om
hur våra svenska malmer bildades
och vad som hänt efteråt. Vi behöver
studera detta närmare för att kunna
hitta malmkropparna lättare, särskilt
det som ligger djupt ner i bergrunden.
SGU har kartlagt berggrunden på
ytan, men inte på djupet. Vi behöver
också veta mer om de malmbildande
processerna för att bättre kunna bistå
prospekterare med information om
var de ska leta.
Nilsson anser
också att vi behöver bättre prospekteringstekniker.
– Vi behöver kunna se djupare ner
i berggrunden och med högre upplösning. Vi söker också efter bättre och
snabbare borrningsmetoder där man
hoppas kunna förse borrutrustningen
med mätinstrument så att det tidigare
går att avgöra hur berget ser ut i och
omkring borrhålet för att bland annat
Katarina Persson
kunna avgöra om borrningen ska
fortsätta eller inte.
Gruvindustrin tillsammans med
de ledande universiteten och SGU
skriver just nu en gemensam forskningsagenda där bland annat området
innovativ djupprospektering ingår.
En annan viktig fråga att lösa är
bristen på kompetens i alla gruvbranschens yrkesled. Inom tio år
kommer uppemot hälften av de nu
yrkesverksamma i gruvnäringen att
ha pensionerats.
– Rekrytering till branschen är ett
av de stora problemen och det har
varit lite trögt att få in studenter på
geo-utbildningarna på universiteten.
De färdiga geologerna kan också välja
att gå till bygg- och anläggningssektorn i stället för gruvbranschen.
SGU tänker ha ett tydligare samarbete med akademin än tidigare.
– Den stora satsningen vi gör är
att ha adjungerande professorer på
universiteten. Det innebär att en del
av våra medarbetare arbetar 20 procent av sin arbetstid på universiteten
med undervisning och handledning
av doktorander och studenter. Vi har
också knutit ett antal gästforskare
från universiteten och instituten till
SGU.
Under 2013 planerar vi att ytterligare fördjupa samarbetet med de
ledande universiteten.
ett finansiellt stöd
som de delar ut för att stödja til�lämpad eller riktad geovetenskaplig
forskning och riktad geovetenskaplig
forskning. De avsätter också medel
internt för egen FoU-verksamhet, och
vill framför allt satsa på behovsidentifierad forskning och innovationsutveckling för att få fram nya tekniker.
SGU har också
Vilken är den stora FoU-utmaningen
för gruvnäringen?
– Att kunna lokalisera malmkroppar på djupet och att sedan på
ett effektivt och hållbart sätt kunna
utveckla en ”osynlig” gruva. Hållbarhetsaspekterna är centrala. Vi behöver
utveckla säkra system för att få bort
olyckor och förbättra arbetsmiljön.
Framtidens gruva bör vara mer automatisk och restmaterialet ska vara
kvar nere i gruvan.
och utnyttjande
av gamla restprodukter är en mycket
viktig del.
– Inom EU finns ett stort intresse
av att utveckla metoder för att ta vara
på sällsynta jordartsmetaller eftersom
vi är starkt beroende av import från
Kina. Dessa metaller används i många
avancerade industritillämpningar,
till exempel i informations- och
miljöteknik.
Även återvinning
Kritiska metaller
på global
­rankinglista
Konkurrensen om världens
tillgångar börjar bli allt mer
tydlig. Det syns inte bara i form
av ökade priser på metaller
som järn, zink och koppar som
drivits och drivs av bland annat
infrastrukturprojekt, bostads­
byggande och efterfrågan på
vitvaror i växande ekonomier.
Många ämnen som används i
högteknologiska produkter och
som till exempel legeringsäm­
nen i stål behövs visserligen i
små eller mycket små mängder,
men är ytterst viktiga.
Sveriges Geologiska under­
sökning, SGU, refererar i ett
nyhetsbrev till en sammanställ­
ning som dess brittiska motsva­
righet BGS gjort. Här framgår
tydligt att Kina är ledande pro­
ducent för majoriteten av dessa
”kritiska” grundämnen och
sitter dessutom på de största
obrutna reserverna.
Listan toppas av de så kallade
sällsynta jordartsmetallerna,
REE, som är viktiga i modern
miljöteknik. Långt upp finns
även gruppen med platinametal­
ler som är viktiga för framställ­
ning av bilkatalysatorer. Niob
sticker ut som en nischmetall.
Den är viktig för framställning
av pekskärmar till smartphones
och inom medicinsk teknik. Till­
gången på volfram är kritisk för
svenska företag som tillverkar
skär- och borrverktyg, till ex­
empel Sandvik och Atlas Copco.
Den kompletta listan återfinns
på SGU:s hemsida.
annons
KTH Materialvetenskap – världsledande inom materialforskning
Sverige ligger i framkant inom materialforskning rörande legeringar, speciellt om stål och stålets egenskaper.
Professor Börje Johansson och hans
forskarkollegor på Kungliga Tekniska
Högskolan har genom egen forskning
och nära samarbeten internationellt
nått en position som är unik.
–Det är frukten av en mycket tidig och
långsiktig satsning utgående från den
atomnära elektronstrukturen hos material
med sikte på bland annat vår basindustri
där stålet har varit och är viktigt. Länder
som USA och Kina ligger i startgroparna
för att satsa stora resurser på samma typ
av forskning men vi har ett klart försprång.
Risken är dock att försprånget snabbt äts
upp om fortsatta aktiva satsningar inte
görs, förklarar Börje.
Vad krävs för att behålla försprånget
och vad ska vi inrikta oss på?
–Materialutvecklingen går väldigt fort
nu och även vår basindustri har ambitionen att behålla tätpositionen inom stål och
stålkvalitéer. Här finns alltså ett område där
forskningen ska vara med och bidra.
Det händer också mycket inom svensk
materialforskning. Två exempel finns
i Lund där forskningsanläggningarna
Max-lab och kommande
ESS bidrar och kommer att
kraftfullt bidra till fortsatt
stark grundforskning.
–Satsningarna i Lund
visar också på vikten av
ett livligt internationellt
samarbete. Traditionellt
har vi på avdelningen
för Materialvetenskap ett
ständigt ömsesidigt utbyte
med forskningscentra i världen. Negativt är
de svårigheter det idag är att kunna bjuda
in gästforskare. Tidigare kunde jag snabbt
stipendiera en senior forskare för exempelvis två månader, köpa biljett och få hit
forskaren direkt. Det var otroligt värdefullt
för verksamheten.
Börje kommer även in på vikten av rätt
förutsättningar för svenska forskare. Idag
försvinner många lovande unga forskare
utomlands utan att vi skapar
tillräcklig stimulans för att de
ska komma tillbaka.
–Svenska forskare måste få
internation-ella erfarenheter
och kunskaper. Samtidigt måste
vi lyfta de inhemska förutsättningarna så det blir rejält
lockande att komma tillbaka
hem och ta de avgörande stegen som forskare. Dessutom
Börje Johansson, professor i teoretisk materialvetenskap vid KTH. [email protected]
Institutionen för materialvetenskap KTH | Brinellvägen 23 | 100 44 Stockholm | Tel: 08-790 83 91 | Fax: 08-20 76 81 | www.mse.kth.se
måste vi kunna ställa ännu högre krav på
både forskare och doktorander. Det räcker
inte att vara lagom om vi ska behålla vår
ledande position. Vi måste vara bäst vilket
kräver de rätta förutsättningarna och rätt
inställning.
Går det att peka på något speciellt viktigt för Börje och hans forskarkollegors
framgångar?
–Teamkänsla! Även om många av forskarna är de bästa skulle vi inte lyckas om
vi inte jobbar och trivs som team. Detta
hjälpte oss till att erövra ett ytterst åtråvärt
forskningsbidrag från europeiska forskningsrådet ERC. I vår forskning prioriterar
vi spännande materialfysikaliska problem
kopplade till grundforskning. Goda relationer internationellt är också mycket viktigt.
Dessutom, lite tur med vissa forskningsprojekt skadar inte heller.
Materialdesign
Civilingenjör 300 hp
KTH Stockholm
Civilingenjörsutbildningen i Materialdesign ger dig färdigheter i att
välja, utveckla och tillverka material.
Programmet är tvärvetenskapligt och
omfattar allt från framställning av
material till utveckling av nya material.
Material är ett av morgondagens viktigaste teknikområden, av stor strategisk betydelse för svensk industri.
KTH har en världsledande position
inom materialområdet.
Civilingenjörer från Materialdesignprogrammet arbetar idag inom de
positioner. Många arbetar också med
miljöfrågor, till exempel med att utveckla nya miljövänliga material och
processer.
Efterfrågan på civilingenjörer med
specialisering inom materialområdet är
stor, både i Sverige och internationellt.
www.mse.kth.se
CAMM bildar kärnan i LTU:s excellens inom området
gruv- och metallurgi, där LTU av regeringen inom ramen
för utlysningen av strategiska forskningsområden som enda
lärosäte i Sverige fått medel att bygga upp världsledande
forskning inom området Hållbart nyttjande av naturresurser
– gruv och mineral.
Excellenscentret CAMM arbetar inom följande områden:
• Geometallurgi
• Deep mining
• Lean mining
• Partikelteknologi
• Green mining
• Råvaror för framtidens järn och stålframställning (samarbete mellan LTU och Swerea MEFOS)
För mer information kontakta verksamhetsledare
Professor Pär Weihed ([email protected])
är idag det mest kompletta universitetet i Sverige inom gruv, metallurgi och materialvetenskap. LTU har
ett nationellt ansvar för utbildningar mot gruv-, prospekterings- och
stålindustri.
tekniska områden som är centrala för dessa branscher.
LTU har idag ett nära samarbete direkt med industrin inom olika
centrumbildningar såsom HLRC (Hjalmar Lundbohm Research Centre, gruvforskning), CHS (Centrum för högpresterande stål), ARC2
(Agricola Research Centre, partikelteknologi) och MiMeR (Minerals
and Metals Recycling, återvinning).
annons
Ledande materialforskning gynnar industrin
Ett av världens mest kraftfulla
elektronmikroskop placerat i ett
ultrastabilt hus befäster Linköpings
universitets plats inom eliten för materialforskning.
– Vi skräddarsyr och studerar nya
material på atomnivå, säger Lars
Hultman, professor tunnfilmsfysik.
Allt mer avancerade material ställer större
krav på att man kan se exakt hur atomerna är
placerade eller rör på sig så att strukturerna blir
optimala. Det nya bildfelskorrigerade mikro­
skopet är ett genombrott för forskningen.
Lars Hultman är en av de mest citerade
materialforskarna i världen. Och hans forskar­
avdelning med 60 personer tillhör Europas
främsta. Den större forskningsmiljön har också
varit ovanligt framgångsrik gällande forsknings­
anslag från Vetenskapsrådet, Vinnova, Stiftelsen
för Strategisk Forskning , EU, Knut och Alice
Wallenbergs Stiftelse med flera.
– Regeringen har valt Linköpings universi­
tet för ett strategiskt forskningsområde inom
materialvetenskap. Det förpliktigar, säger Lars
Hultman.
Här lever grundforskningen i nära
växelverkan med näringslivet, såväl regionalt
som nationellt och internationellt. Hans
uppfattning är att forskningen ska vara av
betydelse för den svenska industrin och i
förlängningen bidra till att skapa nya jobb och
välstånd i landet.
– Det finns ett stort industriellt intresse för
forskningen och flera avknoppningsföretag
härifrån kommersialiserar våra ytbeläggningar,
Professor Lars Hultman,
forskningsledare.
Helen Dannetun, rektor
vid Linköpings universitet.
Ångströmhuset i Linköping med en fasad av titanplåt rymmer det nya elektronmikroskopet Arwen.
till exempel Impact Coatings. Vi utvecklar även
tunnfilmsmaterial till neutrondetektorerna för
forskningsanläggningen ESS i Lund.
Fantasieggande egenskaper
I universitetets labb skapas nya material med
fantasieggande egenskaper. Det handlar om yt­
beläggningar med helt nya keramiska blandma­
terial, i kombinationer som överträffar de som
bildas i naturen.
– Det är en utmaning att få dem att legera.
Vi förångar materialen i en vakuumkammare
och styr atomernas rörelser, säger Lars Hultman.
Samtidigt utförs avancerade beräkningar för
prediktering och verifiering.
Syftet är att få material med unika egenskaper,
till exempel superhårda ytor som kan användas
för verktyg som skär i härdat stål. Nya funktio­
nella nanomaterial kommer ha stor betydelse
för att svensk verkstads­ och processindustri
ska hålla ställningarna. Det gynnar bland annat
företag som Sandvik.
– Vi har byggt in en smarthet i ytan, kame­
leontiska material, som gör att materialet blir
hårdare när temperaturen stiger då verktyget
används. Fördelen är att man kan skära djupare
och snabbare. Hela samhället drar nytta av vår
forskning. Överallt finns det ytor som kräver
sina speciella egenskaper, säger han. Ett exempel
är ytbeläggningar med minskad friktion i kul­
lager för SKF. Annat är ytor med speciella egen­
skaper som sensorer i bilar, kirurgiska implantat,
dataminnen eller elektriska kontakter.
Nya material är också nyckeln till miljövänli­
gare produktionsprocesser och energieffektivare
system, inte minst för solceller och lysdioder.
Excellens
Det finns en lång tradition i Sverige att utveckla
material och processer. Helen Dannetun är
rektor för Linköpings universitet.
– Materialforskningen tog fart redan vid
starten av universitetet. Vi har byggt upp en om­
fattande och väldigt framgångsrik materialforsk­
ning som är strategisk viktig för Sverige. Den
spänner från den grundläggande forskningen
hela vägen till industrinära tillämpningar.
– Vi är också stora på utbildningssidan,
på grund­, avancerad­ och forskarnivå, med
undervisning och handledning för såväl blivande
civilingenjörer som för naturvetare och lärare,
säger hon.
i
Linköpings universitet, LiU, har 3 900
anställda, 27 300 studenter i grundutbildningen och 1 300 forskarstuderande.
Universitetets intäkter är 3,2 miljarder.
LiU har fyra fakulteter: Tekniska högskolan, Hälsouniversitetet, Filosofiska
fakulteten och Utbildningsvetenskap. LiU
har en lång tradition av samarbete över
ämnesgränserna vilket lett till starka,
internationellt erkända forskarmiljöer.
Forskningen vid LiU har utvecklats i nära
samverkan med övrig svensk och internationell forskning och samhället i stort.
En ledstjärna är att forskningen ska ha
såväl hög vetenskaplig kvalitet som samhällelig relevans.
Linköpings universitet
581 83 Linköping
Tel: 013-28 10 00
www.liu.se
a n n o n s
hela denna bilaga är en annons från smart media annons 28
borrning
Foto: Fredrik Dhejne
aktuellt
»Säkerhet och
arbetsmiljö
­kommer alltid
först i vårt ut­
vecklingsarbete.
Stefan Svensson
Utvecklingen av bergborrning har gått från att vara en manuell tvåmans-operation med borrspett och slägga till dagens högteknologiska hydrauliska bergborriggar.
Krävande nordisk marknad triggar borrtekniken
Borrtekniken har utveck­
lats enormt genom åren.
Maskinerna blir snabbare,
mer tillförlitliga och får allt
bättre precision.
text Fredrik Dhejne
Utvecklingen av bergborrning
har gått från att vara en manuell
tvåmans-operation med borrspett
och slägga till dagens högteknologiska hydrauliska bergborriggar.
Automation och säkerhet står högst
på agendan när det gäller produktutveckling menar Stefan Svensson,
expert på bergborrutrustning.
– Borrutrustningen har utvecklats
enormt, de blir snabbare och mer
tillförlitliga och har bättre precision.
En hög grad av automation och
maskinstyrning efterfrågas allt mer,
särskilt i gruvorna. Vi satsar mycket
på det.
Många borrarbeten sker i tätorter
nära bostäder och känsliga områden.
Detta ställer stora krav på hänsyn
avseende buller och vibrationer.
– Säkerhet och arbetsmiljö kommer alltid först i vårt utvecklingsarbete. Damm, vibrationer och buller
är alltid ett problem vid bergborrning. Damm är svårt att eliminera
helt. Under jord används vatten för
att binda dammet, ovan jord används
dammsugare med filter. Med hjälp
av en ljuddämparsats kan vi halvera
ljudnivån på våra bergborriggar ovan
jord, vilket är något som efterfrågas
mer och mer. Det är inte bara bra
för omgivningen utan också för
operatörens arbetsmiljö. Att hålla
nere bränsleåtgången är något man
arbetar aktivt med, de senaste bor�riggsmodellerna har bland annat en
steglös reglering av luftflödet vilken
bidrar till en minskad bränsleåtgång
på närmare 50 procent.
en ny metod
för provtagning av bland annat
malmhalten i en bergart där analysen
sker online direkt på borrplatsen.
Nu lanseras också
Tekniken kallas för Oralyzer och är
en form av scanning där borrkaxet
scannas varvid resultatet skickas
direkt för analys. Oralyzer används
i kombination med GPS för att få
exakt position över borrningen och
innehållet i berget.
» Det är viktigt att
göra så lite skada
och påverkan på
omgivningen som
möjligt.
– Fördelen med Oralyzer är det
snabba online-resultatet kontra
konventionella metoder där kärna
eller kax först ska tas ut och skickas
på analys, här får kunden svar direkt
under produktionsborrningen, säger
Stefan Svensson.
– Vi använder kommersiell tillgänglig teknik och det händer inte så
mycket när det gäller själva borrningen, däremot en hel del avseende
mätteknik, var borrhålet verkligen är,
säger Mikael Berglund, vd för borrföretaget Drillcon.
kunderna och borrföretagen hela tiden vill kunna jobba
fortare och billigare och att borrhållet kommer precis där kunden vill
ha det.
Han säger att det är viktigt att
göra så lite skada och påverkan på
omgivningen som möjligt.
– Vi är försiktiga med diesel och
hydrauloljor och har utrustning
för att ta hand om eventuellt spill.
Vi måste också se till att ha ett bra
samförstånd med markägarna. Vi ska
också ta hand om slurryn vi får upp
ur borrhålen.
behöver bättre borrningsmetoder för
prospektering.
– Vi söker efter en bättre borrteknik där det går att förse borren med
mätinstrument för att tidigare kunna
avgöra om borrningen ska fortsätta
eller inte.
Han menar att
Nilsson vid
forskningsstaben på SGU anser att vi
Katarina Persson
Smart fakta
För prospektering borrar man i
Sverige vanligen för att ta upp
en kärna som kan analyseras
– kärnborrning. Den andra me­
toden är så kallad Reversed Cir­
kulation. Det borrkax från olika
djup som borrningen genererar,
blåses upp till markytan med
hjälp av tryckluft och samlas upp
i provtagningssäckar. RC-borr­
ning går snabbt och har därför
blivit allt vanligare, framför allt
i de tidiga faserna av prospekte­
ringsprocessen.
Utan Geologer
stannar samhället!
Läs geovetenskap vid Göteborgs universitet!
Göteborgs universitet, Institutionen för geovetenskaper
tänk om ...
… du tillsammans med oss driver
den framtida utvecklingen av geoteknik? Kolla in vårt certifierade
traineeprogram.
Foto © Erik Munch-Søegaard
På Vectura arbetar idag 85 geotekniker. Vi har många
spännande uppdrag inom området och gör nu en stor
satsning. Vårt Traineeprogram Geoteknik är ett specialistprogram som stäcker sig över 18 månader och som ger
en språngbräda in i branschen.
Som trainee erbjuds du anställning på Vectura och en
fast arbetsplats på något av våra 40 kontor. I programmet
ingår introduktion och handledning i ditt dagliga arbete.
Du får dessutom geoteknisk utbildning som omfattar teori,
praktik och studiebesök. Traineegruppen träffas också
regelbundet för gemensam utbildning, med fokus på
affärsmannaskap, ledarskap och personlig utveckling.
Sök till traineeprogrammet
Vecturas Traineeprogram Geoteknik startar 2 september
2013. Sista ansökningsdag är 31 mars 2013.
Läs mer på vectura.se
Kraften bakom innovativ gruvdrift
Innovativ gruvdrift kräver innovativt tänkande. Kraften i Atlas Copcos
lösningar kommer från 140 års erfarenhet av att tillsammans med våra
kunder skapa banbrytande lösningar för svensk gruvdrift.
a n n o n s
hela denna bilaga är en annons från smart media annons 30
krönika
En hållbar användning av mineraltillgångar
Sambandet att ekonomisk
utveckling kräver metaller
ger i sig stora möjligheter
för Sverige utifrån landets
tradition och geologiska
förutsättning.
text Lennart Gustavsson
Ordförande GEORANGE
vara ett föregångsland vad gäller
tillämpning av ny miljöteknik och
efterbehandlingsmetoder, så att alla
tre förutsättningar för en hållbar
utveckling samverkar. Det skapar
konkurrenskraft och arbetstillfällen,
samtidigt som värdefulla naturvärden och turism, rennärings- och
friluftsintressen kan bevaras.
en hållbar användning av Sveriges mineraltillgångar
och genom detta öka den svenska
konkurrenskraften vill jag bland flera
faktorer peka på några:
För att nå
Världsmarknadens ökande efterfrågan av mineralråvaror har fått EU
att inse betydelsen av Sveriges och
då kanske specifikt norra Sveriges
fyndigheter. Det är dock önskvärt
att än mer öka medvetenheten, såväl
inom Europa som i övriga världen
om Sverige som en viktig leverantör
av förädlade produkter och tjänster,
och inte enbart som en exportör av
råvaror.
Hållbar utveckling handlar om att
miljöfrågor (ekologiska frågor) ska
samverka med de ekonomiska och
sociala intressena i samhället.
Sverige har en stor potential att
• Gruvindustrin är basen för ett
helt kluster av aktiviteter med världsledande tillverkare av gruvutrustningar med Sandvik och Atlas Copco
i spetsen men också med många
mindre bolag som tillsammans med
konsulter och FoU institutioner
bildar ett dynamiskt kluster. Ett
exempel är Bergteamet, som sedan
starten 1999 vuxit till ett internationellt verksamt gruvtjänsteföretag
» Sverige har en stor
p­ otential att vara ett föregångsland vad gäller tillämpning av ny miljöteknik och
efter­behandlingsmetoder.
med över 500 anställda. Georange är
ett exempel på en klusteraktör som
förutom de traditionella bolagen
även har kunskaps-, tjänste- och
miljöteknikföretag samt offentliga
aktörer och fackliga organisationer
aktiva i sin verksamhet.
Sverige har unika möjligheter
att utveckla ett av världens mest
dynamiska kluster som inkluderar
bland annat gruvföretagen, utrustningsleverantörer, konsulter, FoU och
samhällsbyggare. Det som gynnar
ett kluster gynnar också flera andra
kluster och det är därför viktigt att
hitta och utveckla kopplingen mellan gruvnäringen, skogsnäringen,
besöksnäringen och de så kallade
kreativa näringarna.
står inför
en närmast paradoxal situation. Det
är traditionella krympande utflyttningsbygder med nedskärningar i
offentlig verksamhet. Med en blomstrande gruvbransch med tillhörande
näringslivsutveckling skapas behov
av att utveckla attraktiva boendemil-
• Flera gruvsamhällen
jöer. För att möta denna utmaning
måste gruvindustrin tillsammans
med staten och regionen arbeta för
att utveckla dessa samhällen.
• En ökad satsning på jämställdhetsfrågor är nödvändig för att klara rekryteringsbehovet samt minska den
sneda könsfördelningen i branschen.
Det är viktigt att bygga attraktiva
samhällen som ger ökad inflyttning
och som får folk att stanna. Ska orter
i Sverige vara attraktiva måste de
kunna erbjuda bra och utvecklande
arbeten, en fungerande service och
en meningsfull fritid för både kvinnor och män.
Avslutningsvis menar jag att det
krävs stor samverkan mellan olika
aktörer i samhället. Lyckas vi med
utmaningarna kan våra naturtillgångar nyttjas på ett sätt som gör
att Sverige och kanske speciellt den
norra regionen utvecklas, och än mer
blir en attraktiv och dynamisk del av
Europa.
Effektivare resultat med standardiserade
positioneringssystem
annons
Med dagens positioneringssystem och SWEPOS® kan användare få
direkt tillgång till aktuella referenspunkter med centimeternoggranhet,
vilket blir både kostnadseffektivt och tidsbesparande.
SWEPOS erbjuder navigeringsstöd
och positionering vid exempelvis
styrning av maskiner vid anläggningsarbeten och infrastrukturprojekt, där kraven på lägesnoggrannhet är höga.
– SWEPOS möjliggör navigering och positionering med centimeternoggrannhet i realtid eller
genom efterberäkning. Fördelen
med att mäta i realtid är att man får
en position redan ute i fält, vilket
gör att man redan där kan kontrollera sina mätningar.
Genom att koppla upp sitt positioneringssystem till SWEPOS får
användaren direkt tillgång till aktuella referenspunkter. Det innebär
inte bara att man slipper investera
i och underhålla egen utrustning
på basstationer. Antalet manuella
mätningar, som är både tids- och
kostnadskrävande, kan dessutom
minimeras, samtidigt som flexibilteten ökar.
Ytterligare fördelar är minskade
felmarginaler, att entreprenörers
radiosignaler för korrektionsdata
inte slår ut varandra och att man
enkelt får tillgång till aktuella referenspunkter.
Nackdelarna är få där det mest
uppenbara är behovet av god
internetuppkoppling och sikt till
satelliterna. Tillgängligheten till
Internet är oftast mycket god, men
det pågår ett nära samarbete med
leverantörer för att nå Internettillgänglighet i de områden där det
idag inte är full täckning.
I nuläget finns det cirka 2 000
yrkesmässiga användare. De
flesta avdessa finns inom kommuner, entreprenadföretag, statliga
organisationer och mätkonsultföretag. SWEPOS tjänster erbjuds i
abonnemangsform men kan även
betalas per mätning.
– På så sätt får de användare
som är intresserade möjlighet att
se om detta system är något för
dem. Beroende på förutsättningar
kan systemet anpassas till olika
användares behov.
SWEPOS är ett nationellt nät av fasta
referensstationer för GPS. Deras uppgift är att tillhandahålla data från GPS/
GLONASS-satelliterna för en mängd
olika tillämpningar, framförallt för
positionsbestämning i realtid för bland
annat navigering och datainsamling för
databaser med geografisk information samt inmätning av fastigheter och
maskinstyrning vid till exempel anläggningsprojekt och i jordbruket. Lantmäteriet svarar för drift och underhåll av
nätet, som finansieras dels via statliga
anslag och dels via användaravgifter.
Bättre arbetsmiljö i gruvan
Gruvindustrin blir mer och mer automatiserad. Men
trots de moderniserade arbetsmomenten behöver
arbetsmiljön fortfarande vara i absolut toppklass när
det gäller säkerheten.
Läs mer på:
prevent.se/gruv
Prevent har utbildningsmaterial inom arbetsmiljö och
en vägledning för köp av företagshälsovårdstjänster
särskillt framtagna för gruv- och mineralindustrin.
MÄSSA OCH KONFERENS
VÅR MÖTESPLATS
– DIN MÖJLIGHET!
SVENSKA MÄSSAN, GÖTEBORG
29–30 MAJ 2013
På Nordens största renodlade
logistikmässa med konferens möts hela
branschen och skapar de rätta kontakterna
– alla viktiga aktörer finns på plats
som utställare eller besökare!
Läs mer på www.logistik.to
OFFICIELL PARTNER
OFFICIELL MEDIAPARTNER
Böcker o
m
arbetsm
iljö
för gruv
an
MEDIAPARTNER
www.ruukki.se
EN STARK
UTMANARE.
VI GÖR DET LÄTTARE.
Vårt mål är att göra ditt arbete smidigare, snabbare och effektivare så att du
kan göra en bättre affär. Med våra höghållfasta stål, slitstarka Raex-stålet och
konstruktionsstålet Optim, kan vi lova en längre livslängd på tunga fordon och
maskiner. Det resulterar i lägre bränsleförbrukning, högre nyttolast och mindre
utsläpp. Det tycker vi är en hållbar affär.
Så nästa gång du vill prata stål, prata med oss. För med oss är det lättare.