Sammanfattning av temadag Ekologisk produktion av kött och biologisk mångfald Onsdag den 22 augusti 2012 Lars Larsson, Kårtvet, Henån och Tegneby församlingshem på Orust Syftet med temadagen var att ge kunskaper om hur samverkan med andra lantbrukare, konsumenter och samhället både kan skapa mervärden och underlätta för lantbrukare att nå goda resultat beträffande produktion och kvalitet. Frågor som diskuterades var bland annat:  Hur bedriva ett stabilt och ekonomiskt fördelaktigt samarbete inom ekologisk köttproduktion?  Vilka brukningsformer kan leda till en framgångsrik produktion med lönsamhet och bibehållen biologisk mångfald? Arealbunden djurhållning, balanserade växtföljder och anpassad betesdrift för ökad biologisk mångfald är viktiga delar i den ekologiska köttproduktionen. I ekologiskt lantbruk strävar man också efter en hög självförsörjningsgrad i odling och djurhållning. Både när det gäller växtnäring och foder utnyttjar man främst lokala och förnyelsebara resurser. Hur kan man då utveckla en lönsam ekologisk köttproduktion samtidigt som de grundläggande ekologiska målen uppfylls? Detta var en av flera frågor som Bertil Pettersson från Länsstyrelsen ställde till Lars Larsson vid inledningen av temadagen. Lars hälsade välkommen till gården Kårtvet och i dialog med Bertil presenterades gårdens historia och hur den drivs idag. Ett 75-tal deltagare hade mött upp till temadagen och de lyssnade intresserat på beskrivningen hur Lars och hans fru steg för steg har byggt upp köttproduktionen efter övertagandet av släktgården. Lars kombinerar jordbruket med en tjänst som sjuksköterska inom Räddningstjänsten. På Kårtvet finns idag omkring 25 dikor med rekrytering. Foderproduktionen består nästan helt och hållet av vallodling. Vid omläggning av vallar har Lars börjat att så in vallfrö i baljväxtgrönfoder. Lars är mycket noga med att putsa betena för att få så bra produktion som möjligt. Stallbyggnaden har formats steg för steg för att ha bra kontroll över investeringarna samt för att prova hur djurhanteringen, utfodring och utgödsling fungerar. Det finns en framtidsplan om att bygga ut besättningen och därmed också stallbyggnaden med ytterligare en modul. Efter inledningen på Kårtvets gårdsplan delades deltagarna upp i tre grupper som i tur och ordning fick besöka de tre stationer. Ekologiskt Forum är ett nätverk som skapats för att öka kunskaperna och diskussionen om ekologiskt lantbruk i samhället. Verksamheten bedrivs som en projektverksamhet hos Stockholm Environment Institute. Gårdens växtodling med särskilt fokus på vallodlingen Marta Göransson från Länsstyrelsen beskrev samt metoder för hjälpsådd av vallar. Bland många fler frågor diskuterades lämpliga artblandningar för slåtter- respektive betesvallar. Rödklöver, timotej och ängssvingel lämpar sig för fåskördesystem medan bladgräsen engelskt rajgräs, hundäxing, ängssvingel, rödsvingel och ängsgröe tillsammans med vitklöver lämpar sig för fler än två skördar eller avbetningar per år. Vid stationen diskuterades även vikten av att putsa betesvallarna. Genom att putsa minskar utbredningen och andelen ogräs som t.ex. smörblomma och skräppa samtidigt som vallväxternas innehåll av näring blir högre i och med att unga friska skott växer fram. Betesproduktion och biologisk mångfald Efter en kort promenad uppför en delvis skogbeklädd kulle tog Katrin McCann, Länsstyrelsen Västra Götalands län, emot i en hage som delvis var omgärdad av en stenmur. Katrin betonade betydelsen av att ha ett relativt hårt betestryck under vissa perioder för att gynna vissa arter i flora och fauna. Beroende på markernas beskaffenhet och artsammansättningen kan den lämpligaste tidpunkten variera. Därefter bör blomning och frösättning få ske ostört innan djuren åter får komma tillbaka (beror naturligtvis på artsammansättningen). Genom att öppna upp och ta bort träd ökar ljusinsläpp och tillväxten av den naturliga betesvegetationen. För att göra kloka bedömningar utifrån både produktion, biologisk mångfald och de regler som gäller för miljöstöd rekommenderade Katrin att lantbrukaren bokar en tid med en rådgivare från Länsstyrelsen för ett gårdsbesök och en gemensam diskussion. Utfodring, stallbyggnader och lönsamhet för ekologisk köttproduktion Bertil Pettersson, Länsstyrelsen Västra Götalands län, gjorde en rundvandring i stallbyggnaderna och diskuterade hantering av djuren, utfodring och utgödsling. I ekologisk djurhållning är det viktigt att ge djuren utlopp för sina naturliga behov. Ytorna per djur är därför anpassade till denna regel. För att få till ett djurvänligt och funktionellt stall är mycket viktigt att se på utformning av liggbås, ätplatser, skrapgångar etc. beroende vilket system man väljer. Bertil talade också om hur djuren ska kunna röra sig i en naturlig rytm och att människan som djurskötare skall ha en bra arbetsmiljö. Vid stationen diskuterade också ekonomin i köttproduktionen med frågor kring investeringar såväl som driftsekonomi. Ekologisk köttproduktion med naturvård för att skapa mervärdesprodukter Bo Olsson och Jan Linsten, Kaprifolkött samt Jan Karlsson, Gröna Gårdar, beskrev sina föreningar respektive sina marknadskoncept och hur man kan kombinera djurhållning med naturvård för att skapa mervärdesprodukter. För ytterligare kontakt hänvisas till www.kaprifolkott.se och www.gronagardar.se. Ekologiskt Forum är ett nätverk som skapats för att öka kunskaperna och diskussionen om ekologiskt lantbruk i samhället. Verksamheten bedrivs som en projektverksamhet hos Stockholm Environment Institute. Betesdrift som ekosystemtjänst Jan Lindsten beskrev med ord och bild hur strandängar, klippskrevor och hagmarker kan restaureras för att bevara den biologiska mångfalden och en attraktiv landskapsbild. Jan driver ett lantbruk på gården Wremslycke tillsammans med sin familj. Det som är viktigt för att nå framgång är att få till en kombination där både foderproduktion och djurhållning fungerar och tilläggstjänster av naturvårdsarbete och miljöersättningar. Gården samverkar med andra gårdar när det gäller betesdrift, maskintjänster och olika typer av arbete där lantbrukarnas kunskaper tas tillvara. Jan betonade särskilt vikten av god tillsyn av djuren och att det kräver mycket tid och omsorg. Undertecknad fick möjlighet att följa med Jan till flera naturbetesobjekt nära Fjällbacka, där människa, nötkreatur, hästar och får vårdar naturvärden på ett mycket fint sätt. En särskild redogörelse för denna del kommer att presenteras senare. Ekologisk köttproduktion och biologisk mångfald Anna Hessle, SLU Skara, inledde sin presentation med att beskriva varför vi bör bevara naturbetesmarker. Hon angav följande skäl som alla är viktiga utifrån olika aspekter:  Produktion  Kulturhistoria  Rekreation och skönhet  Biologi, ekologi och etik Därefter gick hon igenom vad olika djurslag, djurkategorier, raser betyder för betesresultatet och den biologiska mångfalden beroende på vilken typ av betesmetod och vilket betestryck man tillämpar; kontinuerligt bete, vartannatårsbete, sen betessläppning och hur man bäst kan kombinera bete på åker och på naturliga betesmarker. Anna gick därefter in och beskrev några intressanta uppfödningsmodeller av ekologiska stutar. Hon redogjorde för allt från praktiskt genomförande, produktionsresultat och lönsamhet till effekter för den biologiska mångfalden och djurens tillväxt beroende på olika betesregimer. För vidare läsning hänvisas till Anna Hessles presentation som finns utlagd på Ekologiskt Forums hemsida www.ekologisktforum.se samt Fakta Jordbruk, Rön från Sveriges Lantbruksuniversitet Nr 3 2009, Långsam stut på naturbete, samt Fakta Jordbruk Nr 2 2006, Bete och vallfoder ger nyttigare kött. Vid pennan, Dag som ovan Anders Heimer Ekologiskt Forum är ett nätverk som skapats för att öka kunskaperna och diskussionen om ekologiskt lantbruk i samhället. Verksamheten bedrivs som en projektverksamhet hos Stockholm Environment Institute.