Enheten Bagarmossen-Brotorps plan mot diskriminering och
20132014 Bagarmossen Brotorps plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Utvärdering Främjande insatser Vår vision Elevernas delaktighet Vårdnadshavarnas delaktighet Personalens delaktighet Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Slutsatser Beskriv hur årets plan ska utvärderas Mål och uppföljning 3 4 5 Värdegrundsarbetet Kartläggning Förebyggande åtgärder Rutiner för akuta situationer Begrepp Diskrimineringsgrunder Bilaga 1 Kartläggningsmetoder Resultat och analys Mål Uppföljning Åtgärd Motivera åtgärd Policy Rutiner för att upptäcka Kontaktinformation Rutiner för att utreda och åtgärda Rutiner för uppföljning Rutiner för dokumentation Diskriminering: direkt och indirekt Trakasserier och kränkande behandling Sexuella trakasserier Repressalier Kön Könsidentitet eller könsuttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning Sexuell läggning Ålder Likabehandlingsarbetet i klasserna med förslag till ytterligare information till medarbetare/elevgrupp samt en uppgift per månad 7 22 23 27 28 32 Bilaga 2 Gunnar Höistad enskilda samtal och konfliktmodellen. 26 Bilaga 3 Elevvänliga power point 38 2 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola, Grundsärskola, Skolbarnsomsorg, Förskoleklass Ansvariga för planen Deirdre Cronin Olsson Vår vision: En skola i världsklass Fokus på Framtiden Kunskap och Kreativitet är våra ledstjärnor Trygghet och Trivsel ger arbetsglädje ”DET DU GÖR, SPELAR ROLL ” Vårt mål på Bagarmossen Brotorp är att skapa en trygg och stimulerande skolmiljö i överensstämmelse med fundamentala demokratiska värderingar. Vi vill att alla aktivt ska arbeta efter Enhetens värdegrund och i vardagen arbeta för en förbättrad arbetsmiljö. Planen gäller från 2013-08-20 Planen gäller till 2014-08-31 Elevernas delaktighet Enheten har haft åtaganden utifrån årets Likabehandlingsplan. Eleverna har utvärderat dessa åtaganden i fokusgrupper utifrån elevråden (elevhearingen). Eleverna i åk f- 2 har gjort trivselenkäter och eleverna åk 3- 9 har besvarat Friendsenkäten utifrån Likabehandlingen. Utifrån dessa enkäter har skapats handlingsplaner, som också utvärderats. Eleverna i årskurs 2, 5 och 8 deltog även i Stockholm Stads brukarundersökning och svaren kring trygghet och trivsel har används som underlag i denna plan. Vårdnadshavarnas delaktighet Vårdnadshavarna till elever i förskoleklass deltog i Stockholm Stads brukarundersökning. Hänsyn togs till synpunkter även från övriga föräldrar kring t.ex. genus. Likabehandlingsplanen har tagits upp på föräldramöten och i samarbetet med föräldraföreningen. Likabehandlingsplanen finns också på hemsidan. Medarbetarnas delaktighet Underlaget för likabehandlingsplanen utgörs av den kunskap som finns om verksamhetens utveckling och måluppfyllelse och bygger på de utvärderingar och analyser som görs genom de åtagande som varje arbetslag har i den lokala arbetsplanen. Varje medarbetare på Enheten tillhör ett arbetslag enligt Enhetens organisation- och kommunikationsplan. Den kunskap som utvärderas och analyseras har sin grund, dels i de kvantitativa undersökningarna som t.ex. resultatet i Stockholms brukarundersökning, skolans egna trygghets- och trivselenkäter och friendsenkäten. Kunskapen kommer även från upplevelser och bedömningar som framkommer i t.ex. elevhearing, minnesanteckningar från elevråden, genom observationer, synpunkter från vårdnadshavare, antimobbningsgruppen/trygghetsgruppen, elevhälsoteamen samt i skolledningens och arbetslagens utvärderingar. 3 Förankring av planen Samtliga medarbetare är involverade i utvärderings- och analysarbetet inför likabehandlingsplanen. Analyser av resultat och upplevelser sker främst i olika grupper, som t.ex. skolans samverkansgrupp, pedagogiska ledningsgruppen, antimobbningsgruppen/ trygghetsgruppen, i arbetslagen samt i elevråden med representanter från de olika klasserna. Likabehandlingsplanen fastslås i enhetens samverkansgrupp och på arbetslagsträffar. Arbetslagen har åtaganden kring likabehandlingsplanen utifrån Enhetens övergripande åtaganden med mål, arbetssätt och utvärderingssätt. Eleverna har tagit del av presentationen av likabehandlingsplanen och det som kommer fram i klassråd tas upp på elevrådet. Det har under året funnits en plan för när olika delar av Likabehandlingsplanen ska tas upp i klasserna. Enheten har också en elevvänlig powerpoint för detta ändamål. Planen publiceras även på hemsidan. Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Planen har utvärderats genom återkopplingen ifrån Enhetens för forskning och utveckling(FOU) i Stockholms stad. Både planen och åtgärderna har utvärderats i ledningsgruppen, i elevhearingen och i arbetslagen. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Eleverna via enkäterna. Elevråden via elevhearingen, medarbetarna i arbetslagen genom utvärderingarna av årets åtaganden. Trygghetsgruppen och Antimobbningsgruppen i utvärderingar. Skolledningen och Enhetens pedagogiska ledningsgrupp har varit med i utvärderingen i samband med att nya åtaganden tagits fram. Trygghet och trivsel är två av skolans utvecklingsområden som diskuterats i möten med föräldraföreningarna och på föräldramöten. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Enheten har haft ett åtagande att öka arbetsron i Enheten. Åtgärden har varit att arbetslagen arbetar fram hur eleverna ska förstå syftet med arbetsron och utvärdera kontinuerligt tillsammans med eleverna. Åtgärden har genomförts, men i analysarbetet konstaterar Enheten att vi inte uppnått avsedd effekt. Enheten har åtagit sig att levandegöra likabehandlingsplanen aktivt under hela läsåret. Vi har även åtagit oss att alla medarbetare i Enheten arbetar utifrån Höistads metoden både förebyggande och vid konflikthantering samt att synliggöra maktlekens roll. Åtgärder på Enhetsnivå har varit att använda en färdigställd plan för Likabehandlingsplanen varje månad under läsåret på klassråd och elevråd, visa Enhetens elevvänliga powerpoint för alla elever och alla medarbetare skulle delta i en föreläsning om maktlekar. Varje arbetslag har också tagit fram egna åtgärder för arbetet med detta åtagande. Åtgärderna ovan har haft avsedd effekt, men behöver tas upp med regelbundenhet, för att så småningom bli ett främjande arbete. Vi har åtagit oss att flickor och pojkar ska ha lika stort inflytande över planeringsarbetet under hela skoldagen. Åtgärderna har varit att diskutera genus för att öka medarbetaraens medvetenhet om sitt förhållningssätt. Det har även utvecklats metoder för att öka pojkar och flickors inflytande i verksamheten. I utvärderingarna framkommer att medarbetarna är 4 medvetna om sitt förhållningssätt och majoriteten av eleverna uppfattar i elevhearingen att pojkar och flickor har lika stort inflytande över planeringsarbetet. Slutsatser Då analys av utvärderingarna som gjorts i arbetslag, antimobbnings- trygghetsgrupp, elevhearingarna visar att vi inte uppnått önskad arbetsro, åtar vi oss att inom Enheten fortsätta arbetet med arbetsro. FOU konstaterar i sin utvärdering att det inte tydligt framgår i planen vilka mål som följdes upp i förra årets plan. Däremot framkommer det hur eleverna upplever arbetet med Likabehandling, trygghet och studiero. Av planen framgår att skolorna planerar flera olika insatser för att främja trygghet och ett demokratiskt förhållningssätt. Det är inte tydligt om samtliga diskrimineringsgrunder omfattas av arbetet. Det kunde framgå tydligare hur övriga diskrimineringsgrunder omfattas av kartläggningen, t.ex. i elevhearingen. Skolenheten bör komplettera med rutiner för anmälan till huvudman enl§10 skollagen. Ovan redovisade resultat kommer att ingå i årets plan. Årets plan ska utvärderas senast 2014-05-31 Beskriv hur årets plan ska utvärderas Planen kommer att utvärderas i enligt med Enhetens kvalitetshjul: Trivselenkät åk f- 2 genomförs i november/december, friendskartläggning åk 3- 9 i december, analys i antimobbningsgruppen/trygghetsgruppen, samt enskilda samtal med samtliga elever enligt Höistadsmetoden. Elevhearing genomförs i maj och även utvärdering i alla arbetslag i maj. Ansvarig för att årets plan utvärderas är rektor Deirdre Cronin Olsson. Främjande insatser Främja likabehandling Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Mål och uppföljning Eleverna på Enheten ska verka för varje människas lika värde oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Alla elever på Enheten ska känna till diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Dessa två mål följs upp genom elevhearingen och utvärderingen i arbetslagen. Grunden för det främjande arbetet är SAMTALET. Hela skolan arbetar intensivt med värdegrund och förhållningssätt under skolstarten på hösten. Under den veckan ska alla elever få klart för sig varje människas lika värde oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, 5 funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Detta värdegrundsarbete syftar till att förankra respekten för alla människors lika värde samt att utveckla en skolmiljö som är till för alla och där alla elever känner sig trygga och utvecklas. Eleverna ska även veta vad kränkande behandling och diskriminering är, hur och varför den kan uppstå och att vi inte tillåter detta i någon form. Arbetet utgår ifrån skolans övergripande uppdrag, att verka för demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter. Alla elever får se Enhetens elevvänliga powerpoint om Likabehandlingsplanen och diskussioner förs på nivå efter elevernas mognad. En diskrimineringsgrund ska tas upp varje månad på klassrådet, efter den fastslagna plan som utarbetats på Enheten. Elever och lärare kommer tillsammans överens om ett gemensamt förhållningssätt, pratar om moraliska och etiska frågor, samt normer och värderingar. Diskussioner kring värdegrundsfrågor förekommer kontinuerligt i den ordinarie undervisningen, temaarbeten på schemalagda dagar, i elevhälsoarbetet och i enskilda samtal. Samarbete sker mellan eleverna i form av fadderverksamhet och tvärgrupper i olika sammanhang såsom friluftsdagar och temadagar. Utifrån föräldrarnas önskemål skickas kompendium: ”Enhetens värdegrundspaket” hem till vårdnadshavarna och eleverna. Den finns även tillgänglig på hemsidan. Under vårterminen har år 8 kärlekstema. Då arbetar eleverna med HBT frågor och föreläsare bjuds in. Elevhälsan arbetar förebyggande och hälsofrämjande. Hälsosamtal i årskurs 4 och 8 och besök på ungdomsmottagning ordnas. Eleverna erbjuds modersmålsundervisning. Ordningsregler finns och är känt av alla. Enheten har en gemensam lektionsstruktur med fasta platser i klassrummet, målet för lektionen tydligt på tavlan och utvärdering av vad eleverna lärt sig. Det är även läraren som alltid både börjar och avslutar lektionen. Eleverna erbjudas en näringsrik varierad kost tillagad från grunden. Enhetens aktiva föräldraföreningar initierar flera aktiviteter ifrån skoltidning till spolningen av isbanan, tipsrunda och korvgrillning. Ansvarig: Alla medarbetare Datum när det ska vara klart: 140831 6 Kartläggning Kartläggningsmetoder Kartläggningen utgörs av den kunskap som finns om verksamhetens utveckling och måluppfyllelse och bygger på de utvärderingar och analyser vi gör i enlighet med Enhetens kvalitetshjul. Den kunskapen har sin grund dels i kvantitativa resultat, som resultatet i Stockholms Brukarundersökning, skolans egen trygghet och trivsel enkät åk f- 2 och friendskartläggningen åk 3- 9 som genomförs i december. Friendskartläggningen beaktar alla diskrimineringsgrunder och kränkande behandling. Dels i kvalitativa resultat i upplevelser och bedömningar som framkommer i t.ex. elevhearing, minnesanteckningar från elevråden, genom observationer, synpunkter från föräldrar, antimobbnings-/trygghetsgruppen, elevhälsoteamen samt i skolledningens och arbetslagens analyser. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder Hur eleverna har involverats i kartläggningen Genom trivselenkäter åk f-2, friendskartläggningen åk 3- 9 och elevhearing via elevråden. Hur medarbetarna har involverats i kartläggningen Genom alla arbetslagsrepresentanter i antimobbningsgruppen/trygghetsgruppen Genom utvärderingar i arbetslagen av årets Plan mot diskriminering och kränkande behandling. All pedagogisk personal åk 3- 9 har besvarat friendskartläggningen. 7 Resultat och analys Följande resultat ifrån "friends"kartlägningen: Brotorps åk 3-5 Av de elever som upplevde sig otrygg på skolan angav följande platser/anledningar Elever Otrygga platser Platser topp 5 Toaletter 10% Omklädningsrum 6% Internet 4% Korridor 3% Skolgård 3% Utvalda fritextsvar jag är rädd för svarta madam (toaletter) för att några kolar in (omklädningsrum) För om man inte har någon att leka med så liksom lyser om en då kan folk tycka att man är töntig. (skolgård) Jag har svårt att sova varje kväll för jag tänker hela tiden på att någon kan läsa mina meddelanden och skicka vidare det till andra. Så jag mår dåligt väldigt ofta. Och facebook är egentligen från 13 år och uppåt men jätte många i min klass har facebook ändå. Jag mår super duper dåligt!!!! (internet) www.friends.se Elever Brotorpsskolan 2012 www.friends.se 8 Elever Brotorpsskolan 2012 www.friends.se Elever Brotorpsskolan 2012 www.friends.se 9 Elever Har du någon gång under det senaste året varit med om att: Någon skickat taskiga SMS till dig? 7 st Någon skrivit något taskigt på nätet om dig? 7 st Någon laddat upp eller skickat vidare bild eller film på dig mot din vilja? 4 st Du har läst något som känts obehagligt? 8 st Någon annat på nätet som gjort dig ledsen? 4 st Du har känt dig utanför på nätet? 7 st www.friends.se Elever Brotorpsskolan 2012 Ja: 17, Nej: 25 Ja: 17, Nej: 21 www.friends.se 10 Elever Kränkningar mot elever Hur ofta blir du utsatt? Ofta: 10% / 2 st Flera gånger: 29% / 6 st Någon enstaka gång: 50% /11 st Handlade om? Något annat Etnicitet Sexuell läggning: Kön: Ej svar: 26% 15% 15% 15% 59% www.friends.se Personal Brotorpsskolan 2012 www.friends.se 11 Elever Brotorpsskolan 2012 Ja: 3st, Nej: 45 st Ja: 8 st, Nej: 25st www.friends.se Elever Brotorpsskolan 2012 www.friends.se 12 Bagarmossen åk 3- 9 Av de elever som upplevde sig otrygg på skolan angav följande platser/anledningar Elever 3-6 Otrygga platser 3-6 Platser topp 5 Utvalda fritextsvar jag är rädd för svarta madam (toalett) Toaletter Omklädningsrum Matsal Idrottshall Skolgården /Korridor 45% 17% 16% 12% 9% för att jag är rädd att jag ska bli in låst. (toalett) för där ser ingen lärare så andra elever kan slås (korridor) Ibland blir det bsåk där och läraren vekar inte ta tag i det. Och ibland kränker dom mig där (korridor) För det är massor med killar som tittar in (omklädningsrum) När någon går så pratar de illa om någon (omklädningsrum) för de finns vissa som retar hur mycket mat man tar och dom kallar tjockis de obekvämt (matsal) Det är skrikigt (matsal) www.friends.se Elever 6-9 Otrygga platser 6-9 Platser topp 5 Toaletter Omklädningsrum Korridor Personalrum Matsal 14% 9% 4% 4% 2% Utvalda fritextsvar folk trakaserar en om den personen kanske kommer fraån sverige elr ett annat land elr om den seger saker andra tycker det är typiskt svenskt. (korridor) Alla kollar på en, vissa kommenterar när lärare inte finns där. (korridorer) De äldre barnen är rätt så på de små, och då känns det inte bra. Man ska ju vara trygg i korridorerna. (korridorer) Jag använder aldrig skolanstoaletter eftersom att det känns obehagligt. (toaletter) Toalleterna är smutsiga, och låsen är dåliga. (toaletter) www.friends.se 13 Elever 3-6 Har du någon gång under det senaste året varit med om att: Någon skickat taskiga SMS till dig? 9 st Någon skrivit något taskigt på nätet om dig? 5 st Någon laddat upp eller skickat vidare bild eller film på dig mot din vilja? 2 st Du har läst något som känts obehagligt? 13 st Någon annat på nätet som gjort dig ledsen? 3 st Du har känt dig utanför på nätet? 8 st www.friends.se Elevenkät 6-9 Har du någon gång under det senaste året varit med om att: Någon skickat taskiga SMS till dig? 14 st Någon skrivit något taskigt på nätet om dig? 11 st Någon laddat upp eller skickat vidare bild eller film på dig mot din vilja? 7 st Du har läst något som känts obehagligt? 24 st Du har känt dig utanför på nätet? 3 st www.friends.se 14 Elever 3-6 Bagarmossen skola 2012 Totalt 2012: 42% av eleverna utsatta www.friends.se Elever 6-9 Kränkningar mot elever Hur ofta blir du utsatt? Handlade om? Ofta: 0% / 0 st Flera gånger: 36% / 9 st Någon enstaka gång: 52 % / 13 st Något annat: 44% Etnicitet: 24% Kön: 8% Könsöverskridande Identitet/uttryck: 8% Ej svar: 24% www.friends.se 15 Elever 3-6 Bagarmossens skola 2012 www.friends.se Elevenkät 6-9 Bagarmossens skola 2012 www.friends.se 16 Elever 3-6 Bagarmossens skola 2012 www.friends.se Elever 6-9 Bagarmossen skola 2012 www.friends.se 17 Resultat från triveslenkäten f- 2 Bagarmossen 140 120 100 80 60 Serie 1 40 20 Serie 2 0 Serie 3 En elev upplever att det är otryggt vid klätterställningen, tre elever vid toaletterna vid matsalen om de går i baklås, tre elever att gå själv till ett rum där man aldrig varit, en elev för spindlar vid gungan, en elev tycker att det är otryggt bredvid Pegasus. 18 Resultat från trivselenkäten f- 2 Brotorp 70 60 50 40 Serie 1 30 20 Serie 2 10 Serie 3 0 Två elever upplevde att berget på skolgården var otryggt, några elever att det var läskigt nere i trapphuset utanför idrotten Resultat från elevhearingen: Brotorp åk f- 5 Det framkom under elevhearingen att eleverna känner till Likabehandlingsplanen. I år har de pratat mycket om maktlekar och innebörden av vad det är. Eleverna ger exempel på vad maktlekar är för något. Samtliga elever uttrycker att de vet vad begreppet mobbning innebär. De talar även om vad olika typer av kränkningar kan innebära. De flesta elever tycker att det varit ganska bra arbetsro men självklart finns det enstaka elever i klasserna som stör de andra menar de. Detta gäller framför allt årets åk 5. När det gäller genus, så anser eleverna att pojkar får fler tillsägelser på ett mer bryskt sätt och att flickor lättare kommer undan. Eleverna trivs generellt i skolan. Bagarmossen f-5 Eleverna känner till att skolan har en Likabehandlingsplan. Den har framförallt tagits upp när det varit något som hänt. Det är osäkra på vad maktlekar är för något. Eleverna har blivit intervjuade enligt Höistadsfrågorna och visste skillnaden på tjafs och mobbning. De flesta tycker att arbetsron var okej. När det gäller genus, så ansåg eleverna att pojkar och flickor behandlas lika på Bagarmossen. De flesta elever trivs i skolan. 19 Bagarmossen, Brotorp grundskola och grundsärskola åk 6- 9 Alla elever känner till att det finns en Likabehandlingsplan. De har arbetat med planen i framför allt åk 6 och 7. Det förekommer lite maktlekar i åk 8, men många lärare säger ifrån. Eleverna anser att de yngre eleverna upp till årskurs 7 inte är medvetna om sitt ansvar för vad de skriver på nätet. Det vore bra med mer utbildning t.ex. visa film eller föreläsning där någon berättar som själv varit utsatt för nätmobbning och skolan ska arbeta för att eleverna ska våga säga ifrån. Det varierar med arbetsron mellan olika lärare. Alla lärare har pratat om arbetsro, men behöver bli strängare. Intressanta lektioner skapar också intresse och då blir det ofta arbetsro. Eleverna uppfattar inte att pojkar och flickor behandlas olika. Eleverna uppfattar att det skett vissa förbättringar efter friendsekäten. Omklädningsrummen är bättre. Bra med dörrar i duscharna. Det märks att det är en extra städning mitt på dagen. Eleverna vill att lärarna väljer arbetskamrater vid grupparbeten och även elevernas platser i klassrummet. Lärarna ska även ha nolltolerans mot kommentarer, kränkande språkbruk och andra negativa reaktioner vid t.ex. val av gruppmedlemmar i ett grupparbete. Resultat från arbetslagens utvärderingar: Bagarmossen f- 5 Personalen använder olika former av belöningssystem för att få arbetsro. Det har varit bättre arbetsro i klassrummet, men det är viktigt att det även fungerar i korridorer och i matsalen. En del av verksamheten har haft ett råd(Diamantrådet) för att öka arbetsron och elevernas inflytande. Det har fungerat bra, men kan bli bättre med informationen mellan delar av verksamheten. Eleverna har blivit medvetna om vikten av arbetsro. Personalen har arbetat med Höistadsfrågorna och detta har lett till en medvetenhet hos personalen om hur eleverna har det. Flera uttrycker att de behöver mer kunskap och träning i metoden. Det är viktigt med ett förebyggande arbetete, där eleverna ges möjlighet att samtala och förklara hur de upplever det med sina kamrater. Arbetet med maktlekar har gett resultat, men det är viktigt att hela tiden fortsätta, då det lätt kommer tillbaka. Personalen har arbetat med genus och skapat grupper och system där eleverna får pröva på alla aktiviteter. Traditionella namn på rum, har bytt namn. Aktiviteten ska komma i första rummet. Brotorp f-5 Personalen åtog sig att öka arbetsron genom att dela in eleverna i mindre grupper och att kontinuerligt samtala om arbetsro. Även att använda klasskontakterna mer effektivt. Det har blivit bättre arbetsro, men arbetet med mindre grupper och klasskontakter kan utvecklas ännu mer. En del av klasserna har fyllt i ett x-schema(eleverna fyller i sin studieronivå för olika moment och lärarna sammanställer klassens behov av studiero). Detta har fungerat för de flesta, skolan har dock inte fått 100% arbetsro, på de enkäter som gjorts. Alla klasser har blivit intervjuade i enlighet med Höistad, vilket har lett till att personalen har en bättre bild över hur eleverna upplever sina relationer. Alla elever har har fått undervisning om likabehandlingsplanen genom den elevvänliga powerpointen. Detta har varit en stående punkt på klassråden. Ny personal har inte blivit tillräckligt insatta i Höistads konfliktmetod. Vi har haft föreläsning och temadagar kring maktlekar. Både pojkar och flickor ska ha lika stort inflytande över utbildningen. På Brotorp har lärarna 20 haft planeringsråd med åk 2 och åk 3 för att öka elevinflytandet. Vi har planerat att arbeta mer med genus, men personalen upplever att de saknar kunskap och utbildning i området. Bagarmossen Brotorp 6- 9 Årskurs 6-9 har arbetat med studiegrupper. Strukturerade lektioner och studiegrupperna skapar arbetsro. Det har även gett positiva resultat med placeringslista. Det har sett olika ut i olika klasser, med stort beroende av vilken lärare klassen har. Eleverna har god förståelse för hur klimatet i klassrummet påverkar skolarbetet. Mentorerna måste följa med klasserna under de två första veckorna, så att även arbetsron finns där i de praktiskt estetiska ämnena. Eleverna är välbekanta med likabehandlingsplanen. Det är viktigt att undervisa i kapitel 1 och 2 i Lgr 11. Varje dag ska personalen arbeta praktiskt med likabehandlingsplanen. Nya elever uttrycker att de känner sig accepterade och normala. Eleverna uttrycker att de känner sig trygga. Det har varit ett HBT tema under våren med mycket diskussioner om genus. Flickor och pojkar ska ges lika mycket talutrymme. Alla elever ska våga prata och dela med sig av tankar och åsikter. Det råder ett gott samtalsklimat i gruppen. Grundsärskola Personalen upplever att de aktivt har arbetat med arbetsron i grupperna. Eleverna är medvetna om att deras agerande kan störa arbetsron. Lärarna har en tydlig struktur som de följer där det är viktigt med placeringen av eleverna. Eleverna har fått kännedom om likabehandlingsplanen och maktlekar under klassråden. Personalen har arbetat med att det inte är avgörande om det är pojkar eller flickor som pratar, utan att det är personligheten som avgör. Pegasus(central särskild inriktningsgrupp) Personalen har regelbundet pratat om arbetsron med eleverna. Eleverna har blivit mer medvetna om sin egen roll och delaktighet för att skapa arbetsro. Personalen arbetar aktivt med allas lika värde och återkommer till detta i undervisningen. Personalen har blivit medvetna om att eleverna har maktlekar. Elevernas på Pegasus har deltagit i diskussioner kring genus, både historiskt och i nutid. Detta uppfattar personalen har ökat medvetenheten hos dem. Fritids Fritids har ökat arbetsron genom vuxennärvaro i aktiviteterna. De har även blivit bättre på att informera om verksamheten både till eleverna och vårdnadshavarna. Fritidshemmen kan bli bättre på att samarbeta mellan fritidshemmen. Leklotteriet har ökat elevernas lek över könsgränserna och minskat traditionella könslekar. Leklotteriet kan utökas och även genomföras utomhus. Fritids har genomfört Höistadsintervjuer med alla elever. De har försökt att ha tydligare regler gällande aktiviteter, men detta kan bli ännu bättre. Det har varit bra med fasta aktiviteter varje dag antingen ute eller inne. Detta har minskat konflikter. Arbetslaget har åtagit sig att flickor och pojkar får lika stort inflytande över verksamheten. Fritids har haft idésamlingar och planerat verksamheten utifrån elevernas önskemål. Både flickor och pojkars inflytande över verksamheten har ökat visar Stockholms stads brukarenkät. Arbetslaget uppfattar att det måste ägnas mer tid åt diskussioner om förhållningssätt och genusfrågor på konferenser. 21 Analys Ovan nämnda kartläggningar har även visat att Enheten måste stärka elevernas respekt med särskilt fokus på språkbruk. Enheten måste också arbeta med Likabehandlingsplanens främjande arbete och medvetengöra elevernas egen roll och ansvar, särskilt på nätet. Otrygga platser har identifierats och särskilt uppmärksammats av rastvakterna. Vaktmästarna har åtgärdat lås till toaletterna och städningen av toaletterna har ökat i frekvens. Eleverna har diskuterat och själva kommit fram till hur man förväntas bete sig vid toaletterna dvs lämna toaletten som man vill hitta den och inte banka och dra i dörren när den är låst. Väggar har satts in i duscharna, för att trygga eleverna vid ombyten. Förebyggande åtgärder Främja likabehandling - levandegöra likabehandlingsplanen och aktivt motverka kränkande behandling Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller Könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning 1. Vi åtar oss att öka studieron i alla grupper och klasser. Resultatet mäts i brukarundersökningen. 2. Vi åtar oss hjälpa eleverna att använda sig av ett respektfullt bemötande och språkbruk gentemot andra elever och vuxna. Resultatet mäts i elevhearing. 3. Vi åtar oss att fokusera på främjande insatser i vårt Likabehandlingsarbete, öka elevens insikt samt se sitt eget ansvar gällande sociala medier t ex kränkningar på nätet. 4. Vi åtar oss att alla elever på Enheten ska känna till diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Resultaten mäts i elevhearingen. 5. Vi åtar oss att arbeta för att det inte ska förekomma kränkande behandling och diskriminering på diskrimineringsgrunderna ovan. Resultatet mäts i friendskartläggningen och elevhearingen. Åtgärd 1. Tydlig lektionsstruktur Fasta platser i klassrummet bestäms av läraren. Läraren beslutar om gruppindelningar. Mål för lektionen skrivs på tavlan. Knyt an till föregående lektion om de hänger ihop innehållsmässigt. 22 Avsluta med en sammanfattning – vad har vi lärt oss idag? Det är läraren som avslutar lektionen. 2. Genomgång för alla elever vad ett respektfullt språkbruk innebär. All personal markerar och ingriper vid förekomst av ett språkbruk som inte är respektfullt. 3. Dialog kring den elevvänliga likabehandlingsplanens i power point. Likabehandlingsplanen är en fast punkt på klassråd och elevråd. Eleverna ska titta på en film om kränkningar på nätet med medföljande diskussionsfrågor. 4. I Likabehandlingsplanen finns en plan för året gällande diskrimineringsgrunderna. En diskrimineringsgrund i månaden tas enligt planen upp per månad på klassrådet. (Se bilaga 1) 5. Lärarna för samtal och diskussion med eleverna utifrån den elevvänliga powepointpresentationen. (Se bilaga 3) Motivera åtgärd 1. Det har framkommit i elevhearingen, från inspektörerna i projektet fokusskola och i brukarundersökningarna att arbetsron kan bli bättre. Både inspektörerna och eleverna har kommit med förslag på åtgärder för att öka arbetsron. Dessa förslag finns under åtgärder. 2. I friendkartläggningen framkom tydligt att de kränkningar som förekommer på Enheten sker i verbal form. 94% av eleverna som upplevde sig kränkta, blev kränkta verbalt. I elevhearingen framkom även detta. 3. Detta framkommer både i friendskartläggningen och i elevhearingen. 4. I elevhearingen tyckte eleverna att det var lätt att glömma. Eleverna upplevde att de behövde bli påminda om det, särskilt om man är yngre. 5. Friendskartläggningen visar att det finns elever som upplever sig kränkta p.g.a. någon av diskrimineringsgrunderna. Ansvarig är rektor Deirdre Cronin Olsson Datum när det ska vara klart: 140611 Rutiner för akuta situationer Policy Nolltolerans mot alla former av diskriminering och kränkande behandling inom Enheten Bagarmossen Brotorps skolor. Det gäller alla; elever, medarbetare och vårdnadshavare. För att nå målet nolltolerans mot diskriminering och kränkande behandling måste alla medarbetare inom Enheten ständigt vara vaksam på om kränkningar förekommer. Alla medarbetare har ansvar för att kränkande behandling inte förekommer på våra arbetsplatser. 23 Alla medarbetare har ansvar för alla elever på skolan och har skyldighet att vara uppmärksam på vad som sker på lektioner, på raster, i matsalen, i omklädningsrum, i leksituationer o.s.v. Den som ser att kränkningar förekommer har en skyldighet att motverka kränkningen. Den som ser, men inget gör, är medskyldig till kränkningen. Mottot är: ”Det du gör, spelar roll”! Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Uppmärksamma kännetecken Medarbetare och vårdnadshavare är uppmärksamma på kännetecken som kan tyda på att en elev är utsatt för diskriminering eller kränkande behandling. Likabehandling är en fast punkt på arbetslagets dagordning. Ansvarig: Representanter från arbetslagen som sitter i antimobbnings/trygghetsgruppen och arbetslaget. Gemensam uppfattning Medarbetarna har en gemensam uppfattning om vad som menas med diskriminering och kränkande behandling och vad de som vuxna i skolan ska reagera på. Uppsikt och närvaro Medarbetarna har god uppsikt över eleverna under lektionsfri tid, genom rastvaktsschema som baserar sig på kunskap om vilka platser som eleverna upplever som otrygga. Ansvariga: Rastvaktande medarbetare Alla medarbetare uppmanas att i sitt ordinarie arbete ta vägen förbi kända riskplatser där kränkande behandling kan förekomma. Ansvariga: alla Regelbundna kartläggningar Bagarmossen Brotorp kartlägger regelbundet om det finns elever som är utsatta för diskriminering och kränkande behandling. Ansvariga: Antimobbningsgruppen/trygghetsgruppen och klasslärare/mentor Någon att prata med: Alla elever har någon vuxen på skolan de kan vända sig till om de eller någon annan blir utsatt för diskriminering eller kränkande behandling. Ansvariga: klasslärare, mentor och fritidspersonal 24 Kontaktinformation: Antimobbningsgruppen på Bagarmossens skola Rektor Deirdre Olsson, [email protected] 08 50815677 Skolsköterska Ingrid Bergsten Åberg [email protected] 08 50815674 Skolkurator Anders Öberg [email protected] 08 50815675 Jill Z Friberg (Nybygget) 08-508 157 37 Anette Resare Jansson(arbetslag 6,8) Tina Åhlèn (Arbetslag 7,9) Kamal Kadhil 076 1294125 Ann Landholm (Nybygget) 076-121 56 88 Margareta Noreus (Arbetslag 6-9) 070-73 41 208 Trygghetsgruppen på Brotorpsskolan Bitr. rektor Åsa Henricson, [email protected] 508 15965 Skolsköterska Siv Andersson, EHT [email protected] 50815956 Elisabeth Cassel, EHT, [email protected] Sonja Saether, EHT, [email protected] Magdalena Fjelstad, Höken [email protected] 508 15971 Maryam Affa, Ugglan, [email protected] 508 15970 Ninna Lööf, Gladan eva-lena.löö[email protected] 508 15972 Ramin Koochek, 4-5 Pr/Est [email protected] Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever Om en elev upplever sig kränkt är det viktigt att prata med de inblandade så snabbt som möjligt. Fyra steg för att stoppa kränkning på skolan: 1. Den medarbetare som ser eller på annat sätt får kännedom om att någon elev upplever sig kränkt har skyldighet att genast agera för att få stopp på kränkningen. Detta skall dokumenteras på blanketten: "Anmälan till huvudmannen" som skickas till rektor på Bagarmossen och rektor och bitr. rektor på Brotorp. Anmälan diarieförs på skolan och skickas till huvudmannen. Utredningen inleds, ansvarig på Bagarmossen är rektor och på Brotorp bitr. rektor Elevernas ansvar bör betonas: ”Vad kan var och en göra? Det du gör, spelar roll”! 2. Fortsätter kränkningen är det de inblandade elevernas ansvarslärare/klasslärare som har ansvar för att agera så att kränkningen upphör. 3. Skulle kränkningen fortsätta är antimobbings-trygghetsgruppen tillsammans ansvariga för att åtgärder vidtas för att få stopp på kränkningen. Följande arbetsgång används av antimobbnings- trygghetsgruppen: -Samtal med den utsatte eleven. -Samtal med den/de som utsatt eleven för kränkning. -Information till alla inblandades vårdnadshavare. 25 -Uppföljningssamtal med den utsatte. Principen är att ett ärende är avslutat när kränkningarna upphört, vilket antimobbnings-/trygghetsgruppen konstaterar i uppföljande samtal med alla berörda parter. Arbetslaget representant i antimobbnings-/trygghetsgruppen är länken till arbetslaget. Detta är en fast punkt på arbetslagets dagordning under veckomötena. Insatserna som sätts in bedöms från fall till fall utifrån läroplanens värdegrund. 4. Rektor/biträdande rektor informeras fortlöpande. De åtgärder som har gjorts för att stoppa kränkningen dokumenteras. Effekterna av åtgärderna skall följas upp och utvärderas. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal 1. Den medarbetare som ser eller på annat sätt får kännedom om att någon elev blir kränkt av en medarbetare har skyldighet att genast agera för att få stopp på kränkningen. 2. Den medarbetare som ser eller på annat sätt får kännedom om att någon elev blir kränkt av en medarbetare har skyldighet att anmäla detta till rektor på Bagarmossen och till rektor och bitr. rektor på Brotorp. Anmälan diarieförs på skolan och skickas till huvudmannen. Utredningen inleds, ansvarig på Bagarmossen är rektor och på Brotorp bitr. rektor 3. Utredning Samtal med den utsatte eleven. Samtal med den/de som utsatt eleven för kränkning. Information till föräldrar. 4. Åtgärder Samtal med den utsatte eleven. Samtal med den/de som utsatt eleven för kränkning. Uppföljningssamtal med alla inblandade Kontakt med personalenheten och fackliga förtroendeman vid behov avgörs av Rektorn Rutiner för uppföljning Uppföljningssamtal med den utsatte. Principen är att ett ärende är avslutat när kränkningarna upphört, vilket antimobbnings-/trygghetsgruppen konstaterar i uppföljande samtal med berörda parter. Rutiner för dokumentation Samtalen dokumenteras av de som utför samtalen. Protokoll förs även vid trygghetsgrupps/antimobbningsgruppsmöte med rubrikerna ”nya fall, pågående fall, avslutade fall, övrigt” Ansvarsförhållande Ingripande vid kränkning - alla Anmälan till rektor- alla Anmäla till antimobbnings-/trygghetsgruppen - alla Utredning och åtgärder - antimobbnings- trygghetsgruppen som leds av rektor och bitr. rektor och arbetslagen. 26 Begrepp Diskriminering Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Direkt diskriminering Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på just detta program. Indirekt diskriminering Indirekt diskriminering sker när en skola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna. Om exempelvis alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat. Trakasserier och kränkande behandling Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling nedan). Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar av till exempel ”kvinnliga”, ”homosexuella” eller ”bosniska” egenskaper. Det kan också handla om att någon blir kallad ”blatte”, ”mongo”, ”fjolla”, ”hora”, eller liknande. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att en elev eller student känner sig förolämpad, hotad, kränkt eller illa behandlad. Kränkande behandling Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder eller meddelande på sociala medier (till exempel Facebook). Både skolpersonal och elever kan agera på ett sätt som kan upplevas som trakasserier eller kränkande behandling. 27 Exempel på händelser som kan vara det som i lagen benämns kränkande behandling Carl blir ofta kontaktad via msn av elever på skolan. Där kallar de honom ”pucko” och ”tjockis”. De har också lagt ut bilder av Carl på Lunarstorm. Bilderna har tagits i duschen efter gymnastiken. Lisa är stökig i klassrummet och vill inte lugna ner sig trots lärarens tillsägelse. Ett gräl som uppstår emellan dem slutar med att läraren ger Lisa en örfil. Oliver har slutat fråga om han får vara med och leka på rasterna. Han är hellre ensam än att behöva höra de andra säga att han inte får vara med. Skolans personal tror att Oliver är ensam för att han tycker om det. ”Han är en ensamvarg”, säger klassläraren. Oliver orkar inte förklara hur det egentligen ligger till. Sexuella trakasserier Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier. Det kan handla om beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt anspelande. Det kan också handla om sexuell jargong. Det är personen som är utsatt som avgör vad som är kränkande. Repressalier Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när en elev, exempelvis som vittne, medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Mobbning 1. När en person vanemässigt utsätts för trakasserier från andra i gruppen är det frågan om systematisk mobbning. 2. Om en person om och om igen utsätts för glåpord eller fysiska angrepp, knuffar, slag eller sparkar är det frågan om direkt mobbning. 3. En person som i skilda sammanhang hålls utanför eller fryses ut ur grupper, alltså inte får vara med, drabbas av indirekt mobbning. Diskrimineringsgrunderna Kön Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man. Exempel på händelser som kan vara diskriminering och trakasserier Maria vill göra sin praktik på en målarfirma, men studie- och yrkesvägledaren avråder henne med argumentet ”Det är för hårt arbete för en tjej”. [diskriminering] 28 Pedro blir retad av kompisarna på fritidshemmet för att han är den ende killen som valt att gå med i dansgruppen. [trakasserier på grund av kön] Några elever på skolan sprider ett rykte om Karin, att hon beter sig som en hora och hånglar med vem som helst. [sexuella trakasserier] Könsidentitet eller könsuttryck Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är en avvikelse från ”det normala”. Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier Jorge blir förlöjligad och hånad av en grupp killar i skolan eftersom han sminkar sig med mascara och läppglans. [trakasserier] Kim, som identifierar sig som intergender, söker upp skolkuratorn på sitt gymnasium för att tala om problem i familjen. Skolkuratorn ifrågasätter Kims könsidentitet och istället för att få prata om sina problem hemma, måste Kim förklara och försvara vad intergender betyder och innebär. [diskriminering] Alex, som klär sig i kjol och klänning, blir utföst av de andra tjejerna från skolans tjejtoalett eftersom de tycker att Alex är för mycket kille för att få gå in där. [trakasserier] Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier En skola med många elever med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förtur åt etniskt svenska barn vid antagning av nya elever för att inte få en alltför segregerad elevgrupp. [diskriminering] 29 Thomas, som är svart, får många kommentarer från de andra eleverna om sitt hår och sin hudfärg. Många vill ta och känna på honom. Klassföreståndaren avfärdar honom med att ”Ja, men du vet ju att du är annorlunda. Det är klart att de andra är nyfikna på dig. De menar ju inget illa”. [trakasserier] Maria är bäst i klassen på svenska. Hon är aktiv på lektionerna och har alla rätt på proven. Läraren vill inte ge Maria MVG, då svenska inte är hennes modersmål.[diskriminering] Religion eller annan trosuppfattning Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med religion faller utanför. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier Vincent, vars familj är med i Pingstkyrkan, blir ofta retad för det av några klasskamrater. De säger det på skämt, men han tycker inte att det är roligt. [trakasserier] Läraren nekar Leila att bära huvudduk på SFI-undervisningen med motiveringen ”Huvudduk är ett tecken på kvinnoförtryck”. Det innebär att Leila utestängs från sin utbildning. [diskriminering] Rebecka är judinna. En dag har någon ristat ett hakkors på hennes skåp. [trakasserier] Funktionsnedsättning Med funktionshinder menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. DO använder sig av Handisams beteckning funktionsnedsättning – och inte funktionshinder eftersom hindren finns i samhället och inte hos personen. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier På skolavslutningen ropade skolans rektor upp alla elever individuellt och tackade av var och en förutom särskoleklassen, som hon ropade upp som grupp. [diskriminering] Elenas pappa har en CP-skada. Hon blir arg och ledsen när andra elever i skolan ropar ”Din pappa är jävla CP.” [trakasserier] Patrik, som har ADHD, blir utkörd från klassrummet för att han inte kan sitta still. Han lämnar hela tiden sin plats. En dag klarar lärarvikarien inte av situationen utan skickar hem Patrik med orden ”ADHD-barn borde inte få gå på högstadiet!” [diskriminering och trakasserier] 30 Sexuell läggning Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier som har samband med sexuell läggning Några elever i skolan brukar vara elaka mot Johanna på många olika sätt. Oftast kallar de henne ”äckliga lebb”. [trakasserier] Det har gått bra i skolan för James tills hans två pappor kom på besök. Efter det har han svårt att få vara med i grupparbeten och ibland får han jobba ensam. James vill inte vända sig till sin lärare eftersom läraren ser att de andra fryser ut honom, men inte gör något. [trakasserier] På skolan ordnas en avslutningsbal. Elin och Anna, som är ett par, får inte dansa den första uppvisningsdansen tillsammans. [diskriminering] Ålder Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller alltså även i skolan. Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en tillämpning av skollagen. Exempel på händelser som kan vara trakasserier: Malte är ett år yngre än sina klasskamrater och blir ofta retad på grund av detta. [trakasserier] Agnes pappa är mycket äldre än de andra papporna i hennes klass. Hon blir sårad när de andra klasskamraterna skämtar om det. Hon har sagt ifrån att hon blir ledsen, men de fortsätter i alla fall. [trakasserier] 31 Månadsplan för Likabehandlingsarbetet 2013-2014: Bilaga 1 Det är av yttersta vikt att samordnarna går igenom detta material tillsammans med medarbetarna för att vi på skolan ska kunna bedriva ett aktivt likabehandlingsarbete tillsammans. Detta år präglas av att vi fokuserar på elevers användande av social medier samt våra diskrimineringsgrunder. Utifrån de underlag skolan samlat in från eleverna ser vi att många elever är osäkra på diskrimineringsgrunderna samt att användandet av sociala medier kryper ned i åldrarna. Detta faktum gör att vi ska diskutera med eleverna hur de ska uppföra sig när de använder datorn eller sin mobiltelefon för att interagera med andra människor på sociala medier t.ex. Facebook. För att vi på skolan skall kunna jobba med ovanstående frågor är det givet att vi vuxna känner till diskrimineringsgrunderna. Dessa finns klart och tydligt beskrivna i vår likabehandlingsplan. Vill man fördjupa sig så går det bra att läsa på mera i Skolverkets publikation allmänna råd: Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. http://www.skolkurator.nu/skolverket_allmrad_arbetemotdiskrimineringochkrankandebeh andling_2012.pdf Vi arbetar för att under hösten ge möjlighet till vårdnadshavare och medarbetare att ta del av en föreläsning om sociala medier och elevernas användande av det olika sociala forumen. Det går dessutom att ta del av det via nedanstående länkar: Så använder unga sociala medier/nätet: http://urplay.se/Produkter/176516-UR-SamtidenSociala-medier-i-skolan-Skolans-personal-bor-natvandra Frågor och svar om nätmobbning: http://urplay.se/Produkter/176515-UR-SamtidenSociala-medier-i-skolan-Fragor-och-svar-om-natmobbning-av-unga Om att bli mobbad på nätet: http://urplay.se/Produkter/176513-UR-Samtiden-Socialamedier-i-skolan-Att-bli-mobbad-pa-natet http://www.ur.se/Produkter/144938-All-ratt-i-varlden-Diskriminering?q=diskriminering Nedan följer ett månadsschema hur vi kan arbeta med Enhetens likabehandlingsplan under detta läsår: Det utrymme som finns för att arbeta med likabehandlingsplanen är dels på klassråden samt på löpande lektioner såsom i samhällsorienterade skolämnen men arbetslaget kan också själva lägga upp en plan för hur de bäst ser till att eleverna får ta del av innehållet i skolans likabehandlingsplan. 32 Det viktiga är att likabehandlingsplanen blir väl implementerad hos eleverna på Enheten. Det är nödvändighet att eleverna verkligen får möjlighet att med skolans personal diskutera diskrimineringsgrunderna och vrida och vänd på begrepp och uttryck så att de verkligen förstår innebörden av dem. Risken är att en del elever omedvetet diskriminerar varandra eller andra människor och lättvindigt använder sig av begrepp som de ej förstår innebörden av. Målet är att eleverna ska använda ord som kränkt, när de har upplevt sig kränkta och inte utifrån att de ska följa skolans ordningsregler. Eller att de ger uttryck för att ha blivit mobbade när de haft meningsskiljaktigheter med sina skolkamrater Under september månad: Diskutera inom arbetslaget och slå fast en gemensam definition av vad mobbning är med hjälp av begreppen i denna likabehandlingsplan. Diskutera sedan med eleverna vilka beteende som de anser ryms inom ramen för mobbning. Personal ger exempel på olika typer av kränkningar: Fokusera på fysiska och verbala kränkningar. För de yngre eleverna kan vi som vuxen exemplifiera/visa med rollspel hur det kan se ut/gå till. Och kanske tittar på nedanstående länk till film? För F-5 om att vara snäll mot sina kompisar: http://www.ur.se/Produkter/166825-Eliasoch-de-stora-fragorna-Snall?fixedfilter=typicalagerange%3Bprimary0-3 Förslag att titta på för högstadieelever om mobbing UR ramp: http://www.ur.se/Produkter/159158-Ramp-Mobbare Under oktober månad: Diskutera textburen kränkning: Detta kan ske genom att de yngre eleverna pratar om hur de kan såra andra genom att skriva elaka saker på lappar. Diskutera även: ”Jag bara skojade!” De äldre eleverna kan med sin lärare diskutera om hur de sårar andra genom elaka SMS och hur de utrycker sig på MSN, Facebook mm. Viktigt är att ta upp de straffbara aspekterna såsom förtal och ärekränkning. Diskutera var gränsen går för hur kraftfullt man kan utrycka sig utan att det finns risk för att man kränker sina medmänniskor. Under november månad: Sociala medier: Problematiken som kan uppstå kring dessa, utifrån hur mycket konflikter som uppstår på social medier. Diskutera med eleverna mer ingående om hur de använder sig av sociala medier och hur de utrycker sig där jämfört med i skolan. Vi arbetar för att ha en föreläsning på skolan i ämnet. 33 Problematisera vidare om hur mycket tid som går åt till (för en del elever) att under skoltid behöva grubbla och vara ledsen eller arg över sådant som uppstår på sociala medier. Diskutera också vårdnadshavarnas ansvar och hur mycket de känner till om vad ungdomarna gör på ute på nätet. Är det privat eller inte vad eleverna gör på sin fritid? För de yngre eleverna kan det vara lämpligt att prata om skillnaderna i hur någon uppfattar ord i en skriven text jämfört med hur samma ord uppfattas om någon säger det. (Exemplifiera med att säga samma sak snällt och elakt) Problematisera sedan med svårigheten att försöka tolka vad avsändarens avsikt kan vara? Poängen här är att det kan vara svårt att förstå vad någon menar när personen inte syns som säger en viss sak. Vilket leder till att det lätt blir missförstånd utifrån det skrivna ordet på sociala medier. ”Maktlekar-det osynliga våldet” en 16 minuters film finns på medioteket. Eleverna ABL 6-9 berättade om detta på elevhearingen. Under december och januari månad: Diskriminering: Diskutera med eleverna och ge exempel på vad diskriminering kan vara. Vad säger du själv om frågan: För visst är det så att vi behandlar eleverna olika utifrån kön? Även om vi inte är riktigt medvetna om det själva. Ge exempel utifrån vår likabehandlingsplan eller diskutera strukturella samhällsfenomen som t.ex. missgynnar flickors fritidsaktiviteter mm. Vilka idrotter får mest anslag är det pojkars eller flickors sport/fritidsintressen? http://www.ur.se/Produkter/175774-UR-Samtiden-Idrott-jamstalldhet-och-genusTjejlopp-mys-eller-tavling Pratar vi med olika röstlägen till pojkar och flickor. Ger vi komplimanger för utseende oftare till pojkar eller flickor? Eller finns möjligheter för pojkar och flickor att välja färg och form på kläderna i butiken? Hur som helst så skulle det faktiskt kunna vara så att vi vuxna på skolan utan att vi tänker på det, ägnar oss åt direkt eller indirekt diskriminering av våra elever utan att vi är medvetna om det. Ovanstående frågor angränsar ibland till genusrelaterade frågor. Se gärna: http://www.ur.se/Produkter/136319-Skolfront-Genus eller http://www.ur.se/Produkter/136319-Skolfront-Genus 34 Under februari månad: De yngre eleverna fortsätter att tala om olika former (vad läraren finner lämpligt) av trakasserier och hur det går att undvika att hamna i situationer där elever ofrivilligt/utan att tänka sig för ”råkar” kränka/ såra andra människor. De äldre eleverna diskuterar olika former av sexuell trakasserier och lärare ger realistiska och vanligt förkommande exempel på hur dessa former av kränkningar/trakasserier förkommer i vår vardag. Diskutera gärna vad som påverkar gränsen för hur vår tolerans förändras över tid. Exemplifiera med hur media påverkar vår tolerans. Under mars månad: De yngre eleverna repeterar tidigare diskussioner och uppmuntras att komma med förslag på hur de kan bidra med att uppföra/bete sig för att de inte ska såra varandra utifrån de tidigare diskussionerna om kränkande beteende. Kanske skapar klassen egna speciella trivselregler förutom de som är givna på skolan? Tips att titta på: http://www.ur.se/Produkter/144748-Rattens-riddare-Lyssna-pa-mig Som delvis handlar om elevdemokrati De äldre eleverna repeterar vad de tidigare diskuterat och uppmuntras av läraren att komma med förslag på förbättringar av vår likabehandlingsplan. Läraren lyfter frågorna om elevdemokrati och att eleverna har möjlighet att påverka sin egen skolmiljö. Under april och maj månad: Så skall de olika aspekterna av Diskrimineringsgrunderna gås igenom ordentligt. Kön, könsidentitet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder Detta görs genom att lärare/mentor noggrant läser igenom diskrimineringsgrunderna i vår likabehandlingsplan och anpassar diskussionen med eleverna utifrån elevernas ålder. Det viktiga är att eleverna verkligen får klart för sig vilka diskrimineringsgrunder som finns. 6-9 Lärare/mentor ser först nedanstående filmer och lyfter de olika diskrimineringsgrunderna som filmerna tar upp med eleverna http://www.umo.se/Vald--krankningar/Du-harratt-att-behandlas-rattvist-3/ Det finns sju filmer på ca 2 min vardera som på ett enkelt vis visar de olika diskrimineringsgrunderna För de yngre eleverna så kan läraren se denna film tillsammans med eleverna http://www.ur.se/Produkter/144926-Rattens-riddare-Halva-varlden-i-samma-klass Beträffande skolans skyldigheter se detta. Om skolans skyldighet vid kränkande behandling: http://urplay.se/Produkter/176514-UR-Samtiden-Sociala-medier-i-skolanSkolans-ansvar-vid-natmobbning 35 Bilaga 2 Gunnar Höistad (sparat på X:\All personal Enheten BAE-BRP\Enhetens gemensamma dokument\Likabehandlingsplan) Enskilda samtal med alla elever i klassen, ca 10 min. 1. Finns det någon i klassen som brukar bestämma? Mobbarna tycker ofta att alla är med och bestämmer. 2. Finns det någon/några som brukar hänga på den som bestämmer? Hur känns det? Inte skälla, inte fråga varför. Rädslan att hamna utanför är så stark. 3. Finns det någon i klassen som inte har det så bra? Fråga aldrig om någon mobbad. 4. Vad kan du göra för henne/honom? ”Jag vet inte”, är ett vanligt svar. Fråga då ”Vad skulle du vilja någon gjorde om du inte hade det så bra”. 5. Vad kan hon/han bidra med? Alla har ett ansvar i våra relationer. Varför får man inte vara med? Vad kan den förändra? På den här skolan vill vi att alla ska känna På den här skolan vill vi att alla ska känna F-5 målstyrt-blandat 15.00-16.30 SJÄLVFÖRTROENDE RESPEKT Därför motarbetar vi alla former av sänkningar. Därför motarbetar vi alla former av sänkningar. Med självförtroende menar vi… Med respekt menar vi… 36 Enhetens elevvänliga powerpoint av Likabehandlingsplanen 37 Bilaga 3 38 39 40
© Copyright 2024