1. No category

För tolerans och demokrati
Om skolans arbete mot rasism
och främlingsfientlighet
Alla lärare oavsett skolform har ett stort ansvar för att skapa en arena där
demokratin tillämpas. Värdegrundsarbetet ska genomsyra all verksamhet. Det finns inga enkla svar på frågan hur du som lärare kan möta främlingsfientlighet. Däremot kan kunskap och andras erfarenheter ge vägledning. Tanken med denna skrift är att förmedla sådana nycklar.
Mycket har hänt sedan Lärarförbundet i januari 2000 gav ut skriften
”Att motarbeta nazism och rasism i skolan” för första gången. På den tiden
hade Sverige just chockats av en rad våldsdåd där förövarna var övertygade
nazister. Den skriften fick en mycket omfattande spridning, både i och utanför skolan, och trycktes i flera hundra tusen exemplar.
Sedan dess har främlingsfientliga organisationer tagit plats i demokratiskt
valda församlingar, terrordåd har nått Sverige och i skolan möter lärare
ideologiskt omedvetna elever som deltar i kränkningar av andra elever.
Ingen blir rasist över en natt och många lärare ställer sig fortfarande frågan
om och hur de kan ta ansvar att bemöta elever med främlingsfientliga åsikter. Därför reviderade vi denna skrift 2006, och nu 2012 är det dags igen.
Ett av skolans viktigaste uppdrag är att värna demokratin och att fostra
eleverna till respekt för allas lika värde. Det är utgångspunkten i denna
uppdaterade skrift där vi vill ta ett nytt grepp och ge dig som lärare mer
konkreta verktyg i det dagliga arbetet med skolans värdegrund. Du kommer också att möta personer som konfronterats med problematiken i sitt
uppdrag. Skolan är den arena där vi formas som medborgare och där vi lär
oss att fungera tillsammans.
Vår förhoppning är att denna skrift även fortsättningsvis ska ge lärare och
skolledare stöd i det praktiska arbetet med hur främlingsfientlighet kan bemötas.
Stockholm, mars 2012
Alla barn förtjänar respekt,
även de som har ”fel” åsikter
Sedan mitten av 90-talet har Christer
Mattsson arbetat för att stärka toleransen och motverka främlingsfientlighet
bland Kungälvs ungdomar.
I dag leder Christer Mattsson ett brett projekt
för tolerans som fått stor uppmärksamhet och
som belönats med priser, till exempel ur utrikesminister Anna Lindhs minnesfond.
– Min stora insikt är att vi måste gå från konfrontation till dialog, säger Christer Mattsson, grundskollärare och numera enhetschef i kommunen.
Hösten 2011 hölls en unik internationell konferens i Kungälv med israeler och palestinier
om arbete för tolerans. Det ledde till ett utbyte
mellan skolor i Kungälv, Israel och Palestina.
I mitten av 90-talet misshandlades en fjortonårig pojke i Kungälv till döds av ett gäng tonåriga nazister. Dådet väckte stort uppseende
i riksmedia och i kommunen blev reaktionen
stark. Den politiska ledningen beslutade omgående om åtgärder för att förhindra att extrema rörelser växte sig starkare.
Redan från början fanns hos de styrande insikten om att ett sådant arbete kräver noggrann planering och uthållighet. Brandkårsutryckningar var inte nog.
– Kommunalrådet sa att läget nu var så akut
att arbetet måste få ta tid, berättar Christer
Mattsson.
Det var han som till att börja med fick uppdraget att inventera lärarnas behov av kompetensutveckling för att förstå den värld som
en del av deras elever fanns i. Politikerna ville
dock gå längre. Med sin lokalkunskap visste
kommunalrådet att intoleranta uppfattningar
funnits i generationer i delar av kommunen.
Så vidgades Christer Mattssons uppdrag till
att också omfatta en undersökning av varför
dessa uppfattningar fortplantas från generation till generation, det som i forskningen
brukar kallas för den ”svarta överföringen”.
Hans jobb tog tre år.
Eva-Lis Sirén
2
Christer Mattsson, Lärare i Kungälv.
3
För att utveckla och sprida toleransprojektet
till andra skolor i landet samarbetar Kungälvs kommun under 2012 också med EXPO
utbildning och Teskedsorden – en stiftelse
som grundats av tidningen VI och den israeliske författaren Amos Oz (intresserade skolor kan kontakta projektet via Kungälvs kommunväxel).
Kommunledningens förvissning om att framgång kräver långsiktighet och uthållighet, har
styrkts i projektet. När Christer Mattsson ombeds utfärda varnande råd till skolor som vill
arbeta mot rasism och främlingsfientlighet,
kommer svaret snabbt:
– Inga temadagar!
Den kanske vanligaste formen för att ta upp
aktuella och ”allvarliga frågor” i skolan – den
särskilda dagen med sitt särskilda tema – får
alltså underkänt. Enligt Christer Mattsson
kan den i sämsta fall göra större skada än
nytta.
– En temadag en gång om året ger inte rum för
samtal och diskussion. Budskapet är redan givet,
de ungdomar som har ”fel” åsikter får istället sitt
utanförskap bekräftat, deras sammanhållning
stärks ytterligare.
– Att alla barn i mitt klassrum förtjänar min
respekt, var nog den stora insikten som jag fick
under mitt utredningsarbete. Vi måste som
lärare gå från fördömande till dialog.
Christer Mattsson utdelar också en annan
varning. Han var själv med och utformade
den fortbildning som lärarna fick i slutet av
90-talet och som till stor del handlade om att
lära sig känna igen yttre tecken på extrema
och intoleranta uppfattningar.
Men hur föra dialog om det obegripliga, om
ondskan i koncentrationslägren? Går den ens
att förstå?
– Uniformer och olika nazistiska symboler
beskrevs. Men vad hjälper den kunskapen när
du ställs inför en människa som är intolerant?
Du kommer inte lättare i kontakt med hennes
världsbild bara för att du känner igen olika
märken som hon bär på jackan.
– Den går att förstå. Men då räcker det inte
med att bara tala om den tyska inf lationen på
30-talet eller om hur Hitler genom att bygga
motorvägar fick ner arbetslösheten och därmed
vann politiskt stöd, säger Christer Mattsson.
Direkt efter mordet i Kungälv fanns det också
en kraftig vilja hos alla i kommunen att manifestera avståndstagande från rasister och mot
våld. I fackeltåg och på möten skanderade
talkörer att rasismen måste krossas.
– Nazismens mylla är en latent vilja hos oss alla
att utesluta misshagliga grupper från föreställningen om att de är medmänniskor. Denna vilja
att bli kvitt dem som vi tycker stör vår ordning,
är ett ständigt hot.
– En självklar reaktion från upprörda medborg­
are. Men vad gör du när du möter en rasist i
klassrummet? Det är knappast din uppgift som
lärare att ”krossa” eleven. Istället måste du
försöka nå den individen.
– Vi har konstruerat skydd – mänskliga rättigheter, internationella konventioner, lagar för kriget,
en domstol som dömer krigsförbrytare. Men
inom oss finns viljan att utesluta de misshagliga
fortfarande kvar.
Efter en stunds funderande sammanfattar
Christer Mattsson det som för många lärare
är den kanske största utmaningen: att respektera en elev som inte respekterar andra.
boktips
Tillsammans med lärarutbildaren Magnus Hermansson har Christer Mattsson
skrivit boken ”Ingen blir nazist över en natt” (Natur och Kultur 2008).
Diskussionsfrågor
Vad kan vi göra på vår skola för att
tolerans ska tillämpas och inte bara
blir tomma ord?
» Några elever längst bak började argumentera för att Förintelsen inte ägt rum. Först blev
jag stum, sedan började jag med kraft och känsla föreläsa. Fakta staplades på fakta (…)
Men klassen stod inte bakom mig. Några tjejer fnissade och ett par pojkar började ställa
Hur för man en dialog med
elever som gör nazistiska eller
främlingsfientliga uttalanden?
kritiska frågor om mina åsikter. De andra satt alldeles stilla. «
Utdrag ur ”Ingen blir nazist över en natt”.
4
5
Värdegrunden måste påverka allt
Arbetsplatsträffar, arbetslagsmöten,
kompetensutveckling – arbetet för
tolerans och mot diskriminering
måste ständigt vara centralt.
– Det handlade inte om några fullblodsrasister,
snarare om elever med aversioner mot det
obekanta, även mot till exempel homosexualitet,
berättar Ann-Charlotte Brandberg.
– Det finns redan mycket kunskap under skoltaket! Det viktiga är att samla den i en gemensam
syn på eleverna och på hur man hanterar elever
som är fientliga till det som är främmande.
Att fundera på för dig som är skolledare:
– Det är rektors ansvar att se till att personalen
får den kunskap de behöver, säger före detta
grundskole­rektorn Ann-Charlotte Brandberg.
Attityderna kan alltså vara ganska diffusa och
svåra att ringa in. Därför är personalens kunskap A och O för att definiera problemen, betonar hon.
• Finns det särskild tid avsatt för sådana träffar eller får de försöka ”hitta en lucka”?
I ett tiotal år var hon rektor på en 7–9-skola i
Kungälv med över 600 elever. Nu arbetar hon
med utveckling på skolförvaltningen, särskilt
med frågor som anknyter till skolans värdegrund.
– Man känner av stämningar och bråk men vet
inte hur de ska tolkas. Man frågar sig hela tiden
om det handlar om rasism eller något annat,
beskriver hon.
– Incidenter får inte passera utan direkta
reaktioner. Samtal måste föras hela tiden. Alla
elever måste få vädra sina åsikter även om de
inte är ”rumsrena”. Och då duger det inte med
enstaka temadagar.
Men det finns ju en värdegrund som ska genomsyra skolan och som alla rektorer är väl
medvetna om?
Diskussionsfrågor
– Vi fick hjälp av toleransprojektet här i Kungälv
för att förstå varför en elevgrupp med avvikande
beteende och åsikter bildats, medlemmarnas
olika status och vilka signaler de sände genom
symboler, musik och klädmode. Analysen gav oss
ett mönster.
På skolan där hon tidigare arbetade hade
man under perioder problem med elever med
främlingsfientliga åsikter.
Sitt eget kunnande om var kunskap, erfarenhet
och expertis finns att hämta har Ann-Charlotte Brandberg främst fått från kommunens
toleransprojekt, men även från exempelvis tidskriften Expo och från sökningar på nätet.
• Har de anställda tid och möjlighet att tillsammans resonera och reflektera över hur
de bemöter elever med intoleranta åsikter?
Hur kan skolledare bidra till
att lärare får utrymme att
tillsammans resonera och
reflektera över hur de bemöter
elever med intoleranta åsikter?
– Det ska man inte utgå ifrån. Det finns tusen
och en ursäkter för att låta värdegrundsfrågor
hamna vid sidan av. Det handlar ju om tid och
pengar, förklarar Ann-Charlotte Brandberg.
På vilket sätt kan skolledare
bidra till att frågorna integreras i
undervisningen?
– Som rektor måste jag gräva djupt i mitt eget
förhållningssätt. Då blir det lättare att göra den
nödvändiga prioriteringen. Den som tränger in i
detta inser ju att uppdraget till skolan är jättetydligt!
Att som många skolor gör, beta av ”ämnet”
främlingsfientlighet och rasism på en temadag eller i ett kortvarigt projekt är som ”en
spott i Atlanten”, tycker hon.
– Lärarna måste låta sin medvetenhet och sin
kunskap ständigt påverka all undervisning.
Skolans värdegrund ska genomsyra allt.
– På min skola tränade personalen i värderingsövningar där de måste ta ställning i brännbara
frågor. Hur de bemötte eleverna diskuterades
fram och tillbaka ur olika perspektiv.
Ann-Charlotte Brandberg, före detta rektor i Kungälv.
Arbetar nu med utveckling på skolförvaltningen.
Värdegrunden
» Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska
värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet,
individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet
mellan människor. Var och en som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling. «
Ur Skollagen 1 kap. 5§ om värdegrunden.
6
7
Allt vilar på de mänskliga rättigheterna
Sedan 2006 har skolans huvudmän skyldighet att kartlägga förekomsten av kränkande behandling och diskriminering.
Han konstaterar att den systematiska uppföljning av betyg och resultat som nu genomförs
på de allra flesta skolor, saknas när det gäller
kränkande behandling och diskriminering.
Någon enkel förklaring till bristerna har han
inte.
– Men fortfarande vet f lertalet huvudmän inte
hur det ser ut på deras skolor, säger Lars Arrhenius, barn- och elevombud på Skolinspektionen.
– Men jag tycker att huvudmännen gör det
enkelt för sig när de lägger över ansvaret på skolledare och lärare. De måste själva ta reda på om
kartläggningen skett på varje skola, säger Lars
Arrhenius och tillägger att huvudmän som inte
har en egen bild tenderar att tro att allt är bra.
Varje skola ska ha en plan för hur elevernas
rätt till en trygg skolmiljö ska säkras. Planen
ska vila på systematiska kartläggningar. Men
Skolinspektionens kontroller visar att sju av
tio planer inte håller måttet.
Till en början var många huvudmän kritiska
till de nya bestämmelserna. Framförallt gällde
deras kritik möjligheten att utdöma skadestånd till elever som utsatts för kränkande behandling.
– I början var det nio av tio så det har blivit lite
bättre. Men fortfarande är bristerna stora, säger
Lars Arrhenius.
– Det finns en attityd som gör att man blundar
när elever utsatts för kränkningar och diskriminering. Deras berättelser ifrågasätts. Lärare och
andra vill gärna lägga problemet hos eleven själv,
berättar Lars Arrhenius.
En förklaring är att lärare och annan personal
i skolan sällan ges tillräcklig tid och möjlighet
att tillsammans reflektera över sådant som
skolans värdegrund och vad som sägs i skollag och läroplaner.
Här får du hjälp med planen
Sedan 2009 regleras arbetet mot diskriminering och kränkande behandling i både diskrimineringslagen och skollagen. Varje år ska skolan eller förskolan upprätta en likabehandlingsplan och en plan mot kränkande behandling.
– Allt vilar ju på de mänskliga rättigheterna.
Men vad det innebär kan vi göra olika tolkningar
av. I skolan är det dock viktigt att vi ger en och
samma bild. Därför måste skolledningen se
till att dess personal får tid att jobba fram en
gemensam hållning, säger Lars Arrhenius.
På webbplatsen Plan för skolan finns råd:
planforskolan.se.
– Fortfarande finns det huvudmän som
ifrågasätter lagen. Det sänder tyvärr signaler till
rektorer och lärare att den inte är så viktig, säger
Lars Arrhenius.
Han konstaterar också att kunskapen om vad
lagstiftningen kräver ofta är låg ute på skolor
och bland huvudmän, såväl kommunala som
fristående. Som jurist förvånar det honom.
– Särskilt skolledare måste ha en uppfattning om
hur lagstiftningen ser ut. Det finns sedan 2006
en handlingsplikt i skolan. Upplever sig en elev
utsatt för kränkande behandling så måste skolan
agera med utredning och åtgärder, säger Lars
Arrhenius, som påminner om att lagen ställer
krav på nolltolerans mot kränkande behandling.
Grundläggande är dock att lärare och andra
ser och hör vad eleverna upplever. Anmälningarna till Barn- och elevombudet visar att
så inte alltid är fallet.
Lars Arrhenius, Barn- och elevombud,
förordnad fram till 30 april 2012.
8
nya skollagen ger dig tydligare skyldigheter
1 juli 2011 började nya skollagen att gälla. Den innehåller bland annat ett förtydligande av
personalens skyldigheter (6 kap, 10 §).
» Lärare eller annan personal som får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt
för trakasserier eller kränkande behandling är nu skyldiga att anmäla detta till rektorn.
Rektorn är i sin tur skyldig att föra informationen vidare till huvudmannen. «
Fakta: Mellan 2006 och 2010 ökade antalet anmälningar till Barn- och elevombudet
från drygt 300 till 1100. Mer om barn och elevombudet, BEO, finns på Skolinspektionens
webbplats: skolinspektionen.se/beo.
9
Yttrandefriheten då? Så här säger JO
Justitieombudsmannen, JO, har gått igenom ett antal fall där lärare
eller skolledningar anklagats för att kränka elevers yttrande- och
åsiktsfrihet. JO:s utlåtanden visar hur lagen ska tolkas.
Spridande av tryckt material
Hitlerhälsning – hets mot folkgrupp?
Att stoppa spridandet av skrifter och annat
tryckt material får bara ske av ordningsskäl.
Att beslagta skrifterna för att innehållet står
i strid med exempelvis intentionerna i läro­
planen är inte tillåtet.
Nazisthälsningen var en hälsning i Nazityskland, som innebar att högerarmen utsträcktes
i en vinkel mitt emellan vågrätt och lodrätt,
samtidigt som frasen ”Heil Hitler” eller ”Sieg
Heil” uttalades. Hälsningen används av svenska nynazister, som kallar den segerhälsning.
Elever som bär märken
Justitieombudsmannen är riksdagens kontrollmakt i Sverige
med ansvar för övervakning av de offentliga myndigheterna.
Det officiella namnet är Riksdagens ombudsmän.
Termen justitieombudsman, förkortat JO, syftar både på en
enskild justitieombudsman och på myndigheten som sådan.
Den svenska justitieombudsmannen är den myndighet som
givit upphov till begreppet och institutionen ombudsman som i
dag finns i hela världen.
10
I den svenska statliga utredningen SOU
2000:88 anges att bärande av till exempel en
nazistisk symbol eller utförande av så kal-lad
Hitlerhälsning inte ensamt räcker för att någon skall kunna dömas för hets mot folkgrupp.
För att vara straffbar krävs det att gärningen
i sammanhanget bedöms ge uttryck för nedvärdering av andra befolkningsgruppers människovärde. Om så inte skett kan den som gjort
hälsningen således inte dömas för hets mot
folkgrupp. Hälsningen kan däremot bedömas
som grovt förargelseväckande beteende.
En skola får inte beslagta eller konfiskera
märken som eleven bär på sina kläder, även
om märkenas budskap kan störa ordningen
i skolan. Inte heller får en elev stängas av för
att den inte vill ta av sig märket.
Om märkena uttrycker ringaktning för personal eller andra elever ska skolledningen ingripa, enligt skollagen. Men även i dessa fall
gäller samma begränsning som ovan. Istället
bör skolledningen överväga att göra en polisanmälan.
11
Argument ska bemötas,
inte sopas under mattan!
Som lärare är det viktigt att påminna
om att Sverige i huvudsak är ett tolerant
samhälle. Ingen är dömd att misslyckas
på grund av sitt ursprung, säger Jona­
than Leman på stiftelsen EXPO.
Stiftelsen EXPO får många frågor om nazistiska grupper och nazistiska symboler. Men
stiftelsen ombeds också allt oftare att fortbilda
lärare om tolerans och främlingsfientlighet.
Förändringen speglar en generell utveckling
där dialog och diskussion med elever med intoleranta åsikter blivit allt viktigare.
En insikt som EXPO:s utbildare gjort är
att ungdomar med utländsk bakgrund ofta
snabbt suger åt sig majoritetens fördomsfulla
bilder av deras kultur eller religion.
– Argument ska bemötas, inte sopas under mattan. Avvisar man dessa elever så bekräftas bara
deras bild av ett etablissemang som inte tål den
kritik som de anser att de står för. Dialog istället
för konfrontation så att man inte blir elevens
motståndare, sammanfattar Jonathan Leman.
– Det påverkar deras självbild och därmed deras
livschanser. Därför är det viktigt att skolan stärker deras identitet och motarbetar fördomsfulla
bilder av invandrare, förklarar Jonathan Leman.
– Samtidigt är det viktigt att tala om intoleransens konsekvenser. Att genom historiska
och nutida exempel visa vad som skulle bli
konsekvenserna om hatet blev politisk verklighet.
En sådan undervisning främjar insikten om att
vi inte har något alternativ till samexistens.
Jonathan Lemans bild av läget ute på landets
skolor när det gäller arbetet mot rasism och
intolerans är splittrad.
– Jag stöter ibland på rektorer som kraftfullt
hävdar att rasism minsann inte finns på deras
skola. Och förekommer det så beror det på att
”andra” ungdomar som inte är elever på skolan,
har spritt budskapet, berättar Jonathan Leman.
– Egentligen menar de att de inte har ordningsproblem med rasistisk koppling på skolan.
Rasistiska och intoleranta attityder finns ju
på alla skolor i olika grad, precis som det finns
överallt i samhället och över hela världen.
Han understryker att rasism inte bara är
något som ”svarta” utsätts för av ”vita”.
I själva verket är det inte ovanligt att det förekommer mellan olika minoriteter och det kan
också i vissa fall riktas mot ungdomar med
svensk bakgrund.
Jonathan Leman, reporter och
skolsamordnare på EXPO-utbildning
12
– Här blir det inte rubriker om någon ur en
viss grupp släpps in på ett hotell. Här kommer
rubrikerna istället om någon nekas att ta in på
hotellet. Normen är tolerans. Därför ligger det
också i den enskildes intresse att vara tolerant.
Diskussionsfrågor
– Det är också viktigt att skolan bidrar till en
inkluderande bild av svenskhet där det är möjligt
att vara både till exempel romer och svensk eller
somalier och svensk.
Rasistiska och intoleranta
åsikter finns på alla skolor i olika
grad, hur kan lärare hålla sig
uppdaterade med dessa?
På samma sätt är det, enligt Jonathan Leman,
en viktig uppgift för skolan att framhålla att
Sverige trots allt är ett tolerant samhälle där
de flesta motsätter sig att man döms efter
bakgrund, hudfärg eller religion.
Hur integrerar man som lärare
diskussioner om jämlikhet och
tolerans i alla ämnen?
det här är expo
»Varumärket« EXPO är mest känt för tidskriften som
orädd kartlägger och avslöjar intoleranta, rasistiska och
nynazistiska grupper. Men i dag är utbildning en större del
av verksamheten inom ägarstiftelsen.
EXPO utbildar och föreläser för lärare, elever och
politiker, ofta i samarbete med andra organisationer,
till exempel lärarförbunden och andra fackförbund.
På webbplatsen EXPO finns en kunskapsbank med
texter om nazismen före och efter andra världskriget
för lärare, elever och andra. Läs mer på expo.se.
13
Lagar, regler och principer
Här kan du läsa mer...
Om yttrandefrihet och mänskliga rättigheter
Grundlagarna: regeringen.se
Regeringens webbplats om mänskliga rättigheter: humanrights.gov.se
Om skollagen
Svensk författningssamling, SFS: riksdagen.se
Skolverket: skolverket.se
Om diskrimineringslagen
Barn- och elevombudet, BEO: skolinspektionen.se/beo
Diskrimineringsombudsmannen, DO: do.se
okränkbarhet, individens frihet och integritet,
alla människors lika värde, jämställdhet samt
solidaritet mellan människor. Alla som verkar inom denna utbildning ska främja dessa
mänskliga rättigheter och aktivt motverka all
form av kränkande behandling.
I Sverige regleras rätten att uttrycka åsikter,
tankar och känslor i tal, skrift, bild eller på annat sätt i regeringsformen, en av våra grundlagar. Den enskildes yttrandefrihet skyddas
därigenom från ingrepp från myndigheter
eller andra offentliga organ. På samma sätt
skyddar tryckfrihetsförordningen rätten att i
tryckta skrifter uttrycka tankar och åsikter.
2006 instiftades en särskild lag om kränkande behandling av barn och elever som numera
ingår i diskrimineringslagen. Enligt denna
lag är den som ansvarar för skolverksamhet
skyldig att bedriva ett aktivt, målinriktat och
planmässigt arbete för att motverka kränkande behandling och främja lagens syfte. Mer
om det berättar barn- och elevombudsmannen
Lars Arrhenius i en intervju på sid 8–9.
Dessa rättigheter får dock begränsas i lag.
Ett exempel är brottsbalkens bestämmelser
om hets mot folkgrupp. Den som genom uttalanden eller på annat sätt hotar eller sprider
missaktning om en grupp på grund av dess
etniska tillhörighet, trosbekännelse, ras, hudfärg, nationalitet eller sexuella läggning, kan
dömas till böter eller fängelse.
Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund har
antagit gemensamma yrkesetiska principer
för lärare. Enligt dem ska lärare i sin yrkesutövning skydda varje individ mot skada, kränkning och trakasserier.
Enligt 2011 års skollag ska utbildningen i
skolan utformas i överensstämmelse med
grundläggande demokratiska värderingar
och mänskliga rättigheter – människolivets
Om lärarförbundens yrkesetiska principer
Lärarförbundet: lararesyrkesetik.se
14
15
Symbollexikon
Vad döljer sig bakom extremisternas symboler?
hjortronblomma
Nationaldemokraterna bytte 2008 symbol till en brandgul hjortronblomma.
Den brandgula färgen symboliserar enligt partiet ”frihet, kraft och resning”
men valet av färg ska också förstås som en ”varning till det etablissemang
som styr landet”. Hjortronblomman valdes därför att den växer i Norden.
triskele
Det urgamla tredelade hakkorset, triskele, förekom inom tredje riket som en
symbol för en SS-division, men har framför allt använts som symbol för vit
makt sedan mitten av 70-talet. Triskelen användes av Afrikaner Weerstandsbeweging (AWB), en vit sydafrikansk kamporganisation som bekämpade
varje försök att avskaffa det sydafrikanska apartheidsystemet som då rådde
i landet.
varghake
ægishjálmur
Svenskarnas parti använder sig av en svart runa mot en gul rund botten.
Symbolen är en så kallad skräckhjälm som i fornnordisk mytologi ska ha
använts för att injaga skräck i fienden och stärka den egna kraften.
kugghjul
Kugghjulet är till skillnad från många andra av vit makt-världens symboler
relativt ny. Den har en stark koppling till arbetarklassen och är inte en utpräglad nazistsymbol. Bland nazister idag används kugghjulet ofta av de som
vill betona sin arbetarbakgrund.
I Tyskland började varghaken användas efter förlusten av första världskriget,
som en symbol för ett nationellt motstånd mot den politik som tvingats på
Tyskland av segermakterna. Inom nazistgrupperingarna har den behållit sitt
symbolvärde – bland annat använde den militanta svenska nazistorganisationen VAM varghaken som en symbol för ”den vita rasens försvar”.
Vit makt-näve
En höjd näve har sedan 1800-talet använts som tecken på enighet och styrka
av en mängd grupper med olika politiska mål, till exempel den amerikanska
medborgarrättsorganisationen Svarta pantrarna. Vit makt-näven lanserades inom skinnskallekulturen på 1970-talet som en ”arisk” motsvarighet till
denna black power-näve.
hakkors
Är en av våra äldsta symboler som har förekommit i olika kulturer ända
sedan cirka 3 000 före Kristus. 1920 erkändes hakkorset som nazismens
symbol. I dag används hakkorset fortfarande av nazistiska organisationer i
länder där det är tillåtet, exempelvis i USA. I Sverige och i flera andra länder
kan det vara brottsligt att använda hakkorset.
16
vasakärve
1938 skiftade det nazistiska partiet Svensk socialistisk samling partisymbol.
Hakkorset byttes ut mot Vasakärven, Gustav Vasas släktvapen. En vase är ett
gammalt svenskt ord för ett knippe av sädesstrån.
17
Symbollexikon
Vad döljer sig bakom extremisternas siffror?
14
Den mest spridda numeriska symbolen inom Vit makt-rörelsen. Numret är
en förkortning för frasen ”fjorton ord” som myntades av David Lane och är
översatt till svenska: ”Vi måste säkra existensen för vårt folk och en framtid
för våra vita barn” och är till skillnad från många andra av vit makt-världens
symboler relativt ny. Den har en stark koppling till arbetarklassen och är inte
en utpräglad nazistsymbol. Bland nazister idag används kugghjulet ofta av de
som vill betona sin arbetarbakgrund.
18
Står för första och åttonde bokstäverna i alfabetet, A och H, alltså
Adolf Hitlers initialer. Siffrorna förekommer bland annat i namnen på
organisationen Combat 18 och vit makt-bandet Sturm 18.
28
Står för andra och åttonde bokstäverna i alfabetet, B och H. Det i sin tur är
förkortningen för den internationella nazistorganisationen Blood & Honour,
blod och ära på svenska.
4/20
Symboliserar datumet 20 april, som är Adolf Hitlers födelsedag. Dagen
högtidlighålls än idag inom den nazistiska rörelsen, såväl i Sverige som
utomlands.
64
Den 11 mars 1995 knivmördades en homosexuell man på öppen gata i
Västerås. Mordet hade utförts med stor brutalitet och offret hade träffats
av 64 knivhugg. Gärningsmannen tillhörde den lokala nazistgruppen Westra
Aros SA. Den numeriska symbolen 64 har efteråt ibland använts av svenska
nazister som en uppmaning till mord på homosexuella.
88
Är symbolen för HH, alltså den åttonde bokstaven i alfabetet. Förkortningen
står för ”Heil Hitler”, den formella hälsningen i Nazityskland. 88 är en av de
mest använda numeriska symbolerna inom den högerextrema miljön och
förekommer på kläder och hos vit makt-bandet Legion 88.
Tack till EXPO som bidragit med texter och bilder till symbollexikonet.
18
19
Ett första steg kan vara denna skrift. Här hittar du fakta, intervjuer och
diskussionsfrågor om tolerans och demokrati. Använd skriften som ett
stöd i ditt praktiska arbete med att bemöta främlingsfientlighet.
lararforbundet.se
Mars 2012 Grafisk form: 13269 FWD Reklambyrå AB. Text: Ulf Edlund. Foto: sid 4 Kristofer Samuelson. Tryckeri: Trosa Tryckeri, 5 000 ex
Bemöta främlingsfientlighet? Jovisst, men hur börjar jag?