1. No category

#4/13
#8/12
www.losnummer.se
www.losnummer.se
Örebro studentkårs fristående tidning
Örebro studentkårs fristående tidning
Gitarrist,
låtskrivare,
butiksägare
Före detta Örebrostudenten Per Bergquist är
aktuell med Smash Into Pieces debutalbum
NYHETER
Studentkåren säger
upp samarbete med
Juridiska föreningen
Sid 4
Sid 16
Nyheter
Intervju
Bygget av StudentCitys lägenheter
försenat
Medieprofessorn
Larsåke Larsson går
i pension
Sid 6
Sid 12
Annons
Detta är en annons från AEA
Gå med i a-kassan och facket
Jenny Jurnelius
Gå med i a-kassan när du får ditt
första jobb. Du som har en högskoleutbildning i bagaget kommer
säkert att tjäna mer än 18 700
kronor i månden – då ska du också
teckna en extra inkomstförsäkring
via facket.
Ålder: 39 Bor: Hus från 1920
Yrke: Egenföretagare, fotograf och
formgivare
Utbildning: MA Industridesign, Danmarks Designskole, Köpenhamn
Klarar du dig utan lön? Knappast.
Och jag tror inte mamma och pappa
vill att jag flyttar hem igen heller.
Hur många månader klarar du dig utan lön?
Har du funderat på hur många månader du klarar dig utan lön om du skulle bli av med jobbet? När
du är med i Akdemikernas a-kassa får du runt 15 000 kronor i månaden om du skulle bli arbetslös.
A
kademikernas a-kassa (AEA) är Sveriges största a-kassa med över 650 000
medlemmar. Det är enkelt att gå med och
du behöver inte byta a-kassa om du byter
jobb. I AEA kan du nämligen fortsätta vara
medlem även om du ändrar yrkesbana. Dessutom är det billigt, det kostar bara 90 kronor
per månad.
– Vi rekommenderar alla att gå med i a-kassan
direkt när man börjar arbeta, berättar Anna
Wright, webbansvarig på AEA. Bland våra
medlemmar finns såväl anställda som egenföretagare. För oss spelar det ingen roll var och med
vad du jobbar men för att kunna bli medlem
ska du ha eller vara på väg mot en akademisk
examen på minst 180 högskolepoäng. Skulle du
bli arbetslös kan du få runt 15 000 i månaden
från a-kassan.
Samma villkor för företagare
För industridesignern och egenföretagaren
Jenny Jurnelius var det ingen tvekan om att
hon skulle vara med i a-kassan efter avslutade
studier. Frågan var bara vilken hon skulle välja?
Men så tipsade hennes syster henne om AEA,
och plötsligt var valet självklart för Jenny.
Maj schemat: 2-26 maj
Sommarschema: 28 maj - 19 juni 5 aug- 1 sept
Gratis sommarjympa! 3 juni - 26 aug
Måndagar kl 18-19. Vid universitetets tennisbanor
Inomhus vid för dåligt väder
Gymkampanj!
T.o.m. 30 maj sänkt pris på 30 dagars gymkort. Kortet gäller 30 dagar
från den dag som du köper det. Pris ex stud: 100 kr om du redan är medlem
resp 240 kr om du inte är det. Kampanjpriset kan inte kombineras med andra rabatter.
– Det bästa med AEA är allt är så smidigt. Jag
har tidigare jobbat inom olika branscher och
tröttnade på att behöva byta a-kassa varje gång.
Nu behöver jag inte tänka på det. För att få låna
till huset hade banken också som krav att jag
skulle vara med i a-kassan, avslutar Jenny och
skyndar iväg till nästa uppdrag. I dag ska hon
fota ett inredningsreportage på Södermalm.
www.aea.se
ym
Gym & cirkinelgg
n
ä
tr
p
p
Vä
t GBruollsport g
k
i
n
u
h
c
Brett ogsutbud Tepapmlecveyclslinesektion
nin
Campus U
ktörer
e instru
lutbildad
trä
På
Örebro universitets IF
www.ouif.se
019-609 01 60
Besöksadress: Örebro universitet, Gymnastik- och idrottshuset
www.facebook.com/ouif.se
Vi hjälper dig att sälja dina böcker!
.se
Ledare 3
LÖSNUMMER NR 4 2013
Sektionernas ekonomier
måste också ses över
Ledare. Örebro studentkårs fullmäktigemöte i slutet av april var på många sätt bra.
Studentkåren fick sitt första kvinnliga presidium sedan år 08/09, det fjärde sådana i
organisationens 50-åriga historia.
Mötet var uppdelat under två dagar vilket
gav gott om utrymme för diskussioner utan
att blodsockernivån sjunker för lågt i takt
med att klockan närmar sig småtimmarna.
Ännu bättre är att ett förslag som ger två
fullmäktigemöten per termin från och med
i höst. Fullmäktige behöver träffas mer än
bara en gång per termin som det varit i år.
Något som är mindre bra är att kommande verksamhetsårs budget för studentkåren
planeras ge ett minusresultat på hundratusentals kronor.
När Lösnummer presenterade sin budget
på samma möte, med ett plusresultat, argumenterades det friskt för att dessa pengar i
kombination med tidigare års överskott kan
användas för att täcka upp för studentkåren.
Det tror
jag dock
inte att
fullmäktige är så
sugna på
att driva
igenom
När jag tillträdde blödde Lösnummer
pengar. Jag fick gå till studentkåren och be
om lån för att ens kunna trycka tidningen.
Efter det började jag jobba hårt med ekonomin. Jag hittade nya samarbeten som ger
bidrag, omförhandlade våra avtal och såg
över kostnaderna.
Det intressanta är att attityden mot Lösnummers ekonomi inte ändras. Det klagades
när vi inte hade några pengar och nu klagas
det för att vi har för mycket pengar. Att
delar av fullmäktige så lättvindigt tycker
sig kunna ta de pengarna för att täcka upp
den centrala organisationens minusresultat
är inte respektfullt. Det är inget incitament
för kommande chefredaktörer att kämpa
med tidningens ekonomi. Det är inte rimligt
att behöva jaga sitt eget arvode, vilket det i
förlängningen kan innebära då annonsmarknaden går upp och ner.
på hög medan andra delar av studentkåren
går under. Omorganiseringar i pengaflöden
behövs, men det måste göras en översyn av
hela studentkåren. Sektionernas ekonomier
borde lyftas till fullmäktige på
samma sätt som Lösnummers
gör. Det finns stora summor
pengar att hämta in även ute
i sektionernas kassor.
Det tror jag dock inte att
fullmäktigeledamöterna,
som hör till sina respektive sektioner, är
så sugna på att driva
igenom.
Emma Glännström
CHEfredaktör
Jag har alltid haft linjen att Lösnummer inte har som ambition att lägga pengar
Louise Hammar och Johanna
Hedin ska leda studentkåren
På vårens fullmäktigemöte med Örebro
studentkår stod det klart att det är Louise
Hammar som tar över som ordförande efter
Jacob Höglund i sommar. Johanna Hedin
valdes till vice ordförande.
De berättar om valet och
planerna inför kommande
verksamhetsår.
Serien
7
Lösnummer 4-13
Örebrostudenter skriver om
Kambodja, Bamse och protein
Lösnummer gavs ut första gången 1966 och har sedan dess varit Örebros största studenttidning.
Chefredaktör och ansvarig
utgivare
Emma Glännström
[email protected]
Biträdande redaktör
Emelie Bröms
[email protected]
Bildredaktör
Martin Henningsson
[email protected]
Simon Holmström, krönikör
Tove Jahnsson, redigerare
Elin Joachimsson, skribent
Sanne Larsen, skribent
Nicole Mandryk, fotograf
Sanna Rosell, skribent och fotograf
Isabelle Ulfsdotter Hillberg, skribent
Kajsa Wikström, fotograf
Sara Zebardast, fotograf
William Öhman, fotograf
Medarbetare i detta nummer
Matilda Andersson, skribent
Sara Andersson, skribent
Emma Asplund, krönikör
Elin Eriksson, skribent
Eric Fiedler, skribent
Camilla Hall, fotograf
Matilda Hamedanian, skribent och
illustratör
Jenny Henriksson, skribent
Redaktion losnummer.se/redaktionen
Omslagsbild Kajsa Wikström
Bylinebilder Rasmus Eriksson och
Martin Henningsson
Redigering och layout Emma
Glännström och Tove Jahnsson
Prenumeration En helårsprenumeration på Lösnummer kostar 200 kronor.
Kontakta chefredaktören för mer
information
Upphovsrätt Citera gärna Lösnummer
men glöm inte att ange källan
Insänt material Allt material välkomnas av redaktionen, men vi äger rätten
att redigera och refusera insända bilder
och texter
Annonsering Kontakta chefredaktören eller se www.losnummer.
se/annonsera
Upplaga detta nummer 13 000
Utgiven 14-16 maj
Issn 0345 - 7508
Tryck MittMedia Print, Östersund
Lösnummer är Örebrostudenternas
fristående tidning inom Örebro studentkår. Mer information om Lösnummer
hittar du på www.losnummer.se
Därför får du Lösnummer Alla
Örebrostudenter får Lösnummer gratis,
rakt hem i brevlådan
Därför får du inte Lösnummer
Vi har förmodligen fel adress till dig.
Adressändring gör du i studentkårens
kansli, öppet måndag till fredag 10-14
Nästa nummer, nummer 4,5-13,
utkommer 27 augusti
KONTAKT
Adress Fakultetsgatan 3, 702 81 Örebro
Telefon 019 676 23 53,
0709 39 99 25
E-post [email protected]
Webb www.losnummer.se
För många studenter innebär vårterminens
sista veckor ett intensivt filande på metod,
ordval och diskussion i C-uppsatser. Lösnummer har träffat ett gäng studenter som läser olika ämnen
och låtit dem berätta om sina
pågående uppsatsarbeten.
14
Ja, livet borde vara mer
som en sandlåda; ett ställe
där vi får möjligheten
att själva utforma
det vi egentligen vill
bygga upp
23
– Lösnummers krönikör Simon Holmström
om att fortsätta leka oavsett ålder
Fler studentnyheter? Webbtidningen
www.losnummer.se uppdateras flera gånger i veckan
med det som är aktuellt på ditt campus.
4 Nyheter
Siveborn tar över
introduktionen
Hon är 22 år gammal, kommer från
Kungälv och läser personalvetarprogrammet. Frida Siveborn tar över som
introduktionsansvarig den 1 augusti.
Elva personer sökte tjänsten som introduktionsansvarig efter Lotta Elvin, som haft det
jobbet i två år. Uppdraget innebär att arbeta
med kårsektionernas introduktioner genom
stöd till generalerna samt att planera och genomföra det allmänna schemat som innehåller bland annat föreläsningar i studieteknik.
– Det började med att jag skulle söka sommarjobb och då såg jag platsannonsen för
tjänsten. Det var en slump och jag skickade
in min ansökan bara någon dag innan sista
ansökningsdag, berättar Siveborn.
Nollningen hade hon redan koll på efter
sin egen hösten 2011, där hon utsågs till årets
nolla. Våren därpå då hon var fadder och de
två kommande introduktionerna var hon general för Corax. Hon fick tjänsten och kommer
att ta över kontoret i Långhuset den 1 augusti.
– Jag brinner för det här och det är bra att
ha erfarenhet av att vara general. Det ska bli
jättekul att gå in helhjärtat för nollningen.
Vill fånga upp åsikter
Ännu har hon inte hunnit göra konkreta planer för sin tid som introduktionsansvarig, men
berättar att hon gärna skulle utvärdera mer.
– Jag vill fånga upp de nya studenternas
åsikter direkt efter nollningen, så att schemat
förbättras med det de vill ha.
Tjänsten är först och främst på ett år, med
möjlighet till ett år till. Siveborns förhoppning är ett andra år.
Under tiden hon jobbar har hon studieuppehåll från personalvetarprogrammet.
Foto: Emma Glännström
Emma Glännström
Kliver fram. Frida Siveborn tar över efter Lotta Elvin.
Lotta Elvin avslutar. På www.losnummer.se ser hon
tillbaka på åren som introduktionsansvarig.
LÖSNUMMER NR 4 2013
Samarbete för utbildningsbevakning
har sagts upp
Juridiska föreningen får inte längre ha representanter på institutionen
I flera år har Juridiska föreningen bedrivit
utbildningsbevakning.
Detta trots att Örebro
studentkår och kårsektionen Sobra har det officiella uppdraget. Under
hösten skrev parterna
ett samarbetsavtal, som
nu sagts upp.
ver att den andra har brutit
mot det som avtalats.
– Så som de sa upp avtalet
verkar det som att de inte vill
ha mer samarbete, men vi ska
försöka få till ett möte för att
diskutera igenom det som
hänt. Vi vill inte bara släppa
utbildningsbevakningen utan
ser att båda parter kan bidra,
säger Norberg.
– Eftersom JF har en organisation kring bevakningen
tyckte vi att det var dumt att
slå hål på det och försökte
därför med ett samarbete,
säger Höglund.
”Inte fungerat”
I november upprättades ett
avtal mellan parterna. Samarbetet gäller bland annat
att de åsikter som framförs
gällande utbildningsbevakningen ska utgå från Örebro
studentkårs åsikter, samt att
studentkårens studentombud
ska få rapporter.
– Utbildningsbevakningen
är vår viktigaste uppgift och
vi måste ha kontroll, säger
Martin Menyes, Sobras ordförande, och pekar på Sobras
stadgar.
I april valde Örebro studentkår, där Sobra ingår, att
säga upp avtalet.
– Samarbetet har inte fungerat och då har verksamheten inte kunnat bedrivas som
den ska.
För några år sedan var Juridiska föreningen, JF, en del
av Sobrasektionen. Vad som
sades om utbildningsbevakningen när utskottet blev
en egen förening är oklart.
I ett Sobraprotokoll från
år 2009 konstateras endast
att JF inte längre är en del
av sektionen. JF som förening har dock alltid bedrivit
utbildningsbevakning.
– Vi har vetat om problematiken i flera år, men
först i år har vi satt fokus
på frågan, säger Jacob Höglund, ordförande för Örebro
studentkår.
Problemet är att det är
Örebro studentkår, som Sobra är en del av men inte JF, JF kritiska
som har kårstatusen. Det är JF är oförstående till kritiken.
– De är av åsikten att vi
de organisationer som har
kårstatus som har det offi- inte har skött vår del av avciella uppdraget att bedriva talet, men vi delar inte den
utbildningsbevakning gent- synen, säger Linda Norberg,
emot sitt respektive lärosäte. föreningens ordförande.
JF är kriPå Örebro
Det här tär på
tiska till hur
studentkår
situationen
är det orgabåde Sobras
har hanteniserat
så
och JF:s förtroende
rats av Öreatt kårsekbro studenttionerna har
kår.
utbildnings– Vi fick reda på att de sagt
bevakare som arbetar lokalt
mot de olika institutionerna. upp avtalet av lärarna. Det
Studentkåren har även skapar förvirring. Vi borde
personal som arbetar heltid lösa våra problem själva
med dessa frågor. Det är vice först och inte ta det till inordförande som har det po- stitutionen direkt. Det här
litiska ansvaret att bedriva tär på både Sobras och JF:s
påverkansarbete och även förtroende.
Hon hänvisar till avtalets
samlar sektionernas bevakare, samt studentombudet klausul om att en förhandsom driver specifika studen- ling mellan parterna ska göras om någon av dem uppletärenden.
Unik situation
Vi måste
ha kontroll
Vi har
vetat om
problematiken i
flera år
Enligt Sobra och Menyes har
de försökt få till ett möte för
förhandling. JF menar att
det inte framgått att avtalet
skulle diskuteras.
– Det är tråkigt att det har
kommunicerats på det sättet, det ska vi inte sticka under stolen med. Men faktum
kvarstår att samarbetet inte
har fungerat, säger Höglund.
Om Örebro studentkår
kommer att vara villiga att
försöka få till ett nytt samarbete med JF har i nuläget inte
diskuterats enligt Höglund.
Alla parter poängterar
att de vill se en god utbildningsbevakning som gynnar
studenterna.
Situationen är unik. Inga
andra föreningar bedriver
liknande verksamhet.
Emma Glännström
fakta
Ett samarbetsavtal tecknades
mellan Juridiska föreningen
och Örebro studentkår med
Sobra i november. Det sades
upp i april. Avtalet innebar
bland annat:
• Att studentrepresentantplatser vid Juridicums ämnesråd
fördelas jämnt.
• Att utbildningsbevakare från
båda parter träffas minst en
gång i månaden.
• JF har rätt att närvara på ÖS
utbildningsbevakarråd.
• JF har ansvar för att tillsätta
klassrepresentanter.
• JF ska hålla ÖS studentombud uppdaterad om ärenden
föreningen hanterar.
Nyheter 5
LÖSNUMMER NR 4 2013
Per Ledin får pris
från Språkrådet
Foto: Press/ Lars Ericson
Vill fortsätta. Linda Norberg,
ordförande i Juridiska föreningen, säger att föreningen inte vill
släppa utbildningsbevakningen
efter alla år.
PROSA. Per Ledin, professor i svenska vid Örebro
universitet, har tilldelats ett
pris. Det är Erik Wellanders
pris för framstående forskning inom språkvård som
delas ut av Språkrådet.
Professorn får priset för
sin forskning om sakprosatext i samhälle, skola och
arbetsliv.
– Såklart är jag mycket
hedrad, det är ett fint erkännande. Och jag gillar att det
är just Erik Wellanders pris.
Wellander var en gigant i
1900-talets språkvård, säger
Per Ledin till oru.se.
Pris
Örebro kommun
delar ut stipendier
Kontroll. Sobras ordförande
Martin Menyes menar att
utbildningsbevakning är sektionens viktigaste uppgift och
att de behöver kontroll.
Kollegiet talar med alla
Kollegiet för juridik och
rättsvetenskap kallar
numera Örebro studentkår till sina representantplatser, men menar
att alla studenter får
tala med dem om utbildningsfrågor.
Max Lyles, enhetschef för
Juridicum/Rättsvetenskap
och programansvarig för juristprogrammet, berättar att
frågan om vilka studenter
som ska kallas som representanter lyftes under sommaren och hösten, då organisationen kring det gjordes om.
– Tidigare fanns utbild-
ningsråd. Jag tog över som få tillgång till representantutbildningsledare år 2012 platser.
och antog att de som kal�– Sedan fick vi information
lades gjorde
om att avDe kan prata
det i laga
talet brutits
ordning.
och som det
med oss ändå
Han menar
är
bestämt
att
utbildså är det stuningsråden
dentkåren
var friare i formen, vilket som ska kallas. Nu kallar vi
tillät fler att delta. Med den bara studentkåren, Sobra.
nya organisationen blev det
tydligt att det är Örebro stu- ”För alla studenter”
dentkår som ska kallas, på Lyles menar att han sett de
som kallats som studentregrund av kårstatusen.
Efter det har de agerat i presentanter, oavsett från
enlighet med samarbetsavta- vilken organisation de komlet mellan studentkåren och mit ifrån.
– Jag tycker att det är
JF, som sade att även JF ska
olyckligt att det blivit så
här. Juridiska föreningen är
mer specialiserad på jurister
och rättsvetare, medan Sobra och studentkåren har ett
större ansvarsområde. Men
Sobras representanter studerar programmen också, så de
är insatta.
Han förutsätter att kvaliteten på utbildningsbevakningen inte kommer att påverkas.
– Vi kommer inte att kunna
bjuda in JF till platserna på
möten, men vi finns till för
alla studenter, oavsett om de
är kårmedlemmar eller inte.
De kan prata med oss ändå.
Emma Glännström
SEMINARIUM. Den som
har skrivit en godkänd Celler D-uppsats under hösten
eller våren med koppling till
Örebro kommuns verksamhet kan söka stipendium.
Det högsta beloppet som
kan ges till en uppsats är
25 000 kronor, men summan
beror på antalet stipendium
som delas ut.
Stipendiaterna får också
presentera sina studier under
seminarier.
Ansökan kan göras fram
till den 31 augusti. Stipendierna delas sedan ut i
december eller januari.
YBBLE-FRISÖRE
DROP IN DROP IN
TIDBESTÄLLNING
33 16 13
Tybble Centrum, Drakenbergsgatan 1C
Annons
Foto: Emma Glännström
Per Ledin.
6
Nyheter
LÖSNUMMER NR 4 2013
Foto: Arkiv/ Ida Leveby Andersson
Vänta lite...
Hur kommer det sig att
stolarna med vippande
sits i Prismahuset ska
bytas?
– Det har varit klagomål
på stolarna under många
år både från studenter och
personal. De är inte ergonomiska att sitta på.
Varför köptes de in från
början?
– Stolarna köptes in år
1995 när huset byggdes.
Landstinget valde stolarna
när Prismahuset skulle inredas och de använde huset
för vårdutbildningarna. När
staten tog över utbildningarna fick universitetet överta
allt i huset.
När ska de bytas ut?
– Det måste upphandlas,
men bytet ska vara klart till
höstterminens start den 1
september. Det är ungefär
tusen stolar det handlar
om. Till dessa finns även
tillhörande bord som också
kommer bytas ut samtidigt.
I värsta fall kan man byta
dem under terminstid men
då gäller det att hitta luckor
i schemat.
Hur kommer de nya
stolarna att vara?
– Det vet vi inte riktigt än
men vi har en plan för vad
vi vill ha. Jag kan säga så
mycket som att det blir en
bra stol i alla fall.
Jenny Henriksson
Foto: Nicole Mandryk
... Owe Flodin, lokalförsörjningschef på Örebro
universitet, som ska se till att
de vippande stolarna i Prismahuset byts ut.
Bygger. En bit av Rudbecksgatan har spärrats av för arbetet med StudentCity som nu är i gång, några månader försenat.
Nya studentlägenheter
i centrum försenade
Bygget av nya studentbostäder i StudentCity
har blivit försenat. Projektplanen har gjorts om
eftersom det blev dyrare
än beräknat. Dessutom
har det varit problem
med ritningarna.
get stått stilla beror främst
på att valet av material till
köken gjort att bygget blivit
för dyrt.
– Vi fick tänka om lite,
säger Åhlund.
Större badrum
I inledningen av projektet
– Det är en så liten tomt att blev det också en del provarje centimeter är viktig, blem med ritningarna. Enligt
säger Petra Åhlund, projekt- BBR, Boverkets byggregler,
måste nybyggda lägenheter
utvecklare på ÖBO.
I korsningen Rudbecksgatan/ vara tillgängliga för personer
Trädgårdsgatan arbetas det med funktionsnedsättningar.
nu för fullt. Här ska 89 nya Det innebär till exempel att
ett badrum
studentlägenDet är en så
måste vara
heter stå klastort nog för
ra 2014. Det
liten tomt att
en person i
var meningen
varje centimeter är
rullstol att ta
att
bostäsig in utan
derna skulle viktig
problem.
vara
redo
– Vi har
för
inflyttning vid höstterminens start ansökt om att få frångå den
men datumet har nu flyttats här regeln, vi diskuterade
fram till december. Att byg- saken med bygglovsenheten
på Örebro kommun. Det men som orsakade försehade varit en möjlig väg att ningen.
gå men det gick inte igenom,
Kan innebära problem
säger Åhlund.
Hon betonar också att det Louise Hammar på Örebro
är viktigt att studenter med studentkår tror att förseningrörelsehinder kan hitta ett en kommer innebära en del
problem för
fungerande
Det är bostads- nya studenter
studentboende.
brist och lägen- hösten 2014.
– Det är
– Det är
heterna behövs
tråkigt
att
bara det att
det har blivit
den här tom- verkligen
så här. Det är
ten är så tajt,
bostadsbrist
varenda centimeter spelar roll och får så lägenheterna behövs verkligen, säger hon.
stora konsekvenser.
Enligt Åhlund fick sju läIsabelle Ulfsdotter
Hillberg
genheter räknas bort till följd
av de större badrummen.
fakta
– Det här är även en kostnadsfråga. Det är dyrt att
• I februari förra året kom
bygga badrum och genom att
beskedet att ÖBO bygger nya
studentbostäder nära centrum.
göra dem mindre kan vi hålla
• Tanken var då 96 lägenheter,
nere kostnaderna, säger hon.
vilket nu blir 89 stycken.
Men Åhlund påpekar att
det inte var ritningsproble-
Nyheter
LÖSNUMMER NR 4 2013
7
Nästa års ledare valda
Valen till Örebro studentkårs
presidium har tenderat att
dra ut på tiden. Förra året
kunde fullmäktigemötet inte
avslutas förrän in på småtimmarna, efter långa diskussioner mellan delegaterna. I vår
delades mötet upp under två
dagar, vilket gjorde att Louise Hammar och Johanna
Hedin mottog applåder och
blombuketter relativt tidigt
på kvällen. Då hade de valts
till ordförande respektive
vice ordförande.
– Det var chock blandat
med lycka att bli vald. Det
börjar sjunka in nu, men jag
håller fortfarande full fokus
på mitt jobb som studiesocialt ansvarig, säger Hammar
en vecka efter valet.
Hon menar att tiden fram
till att hon tar över som ord-
– Jag vill plugga klart nu
förande är hektisk.
– Det är många delar som så att jag kan börja som vice
ska avslutas på min nuva- ordförande, säger hon.
Redan nu hoppas hon
rande post och jag ska hinna
lämna över till min efterträ- dock kunna kombinera studare. Jag ska hinna få min dierna med att sätta sig in i
delar av aröverlämning
Det var chock
betet.
också,
be– Jag hoprättar
hon
blandat med
pas kunna
men tillägger
lycka att bli vald
vara med på
att hon och
kårstyrelsenuvarande
mötena som
ordförande
Jacob Höglund har börjat är kvar under terminen.
lite smått nu.
Hon är dock inte orolig för Stark kårstyrelse
Både Hammar och Hedin
tidsschemat.
– Jag känner redan till talade om många planer för
många som jag ska arbeta kommande år under valet.
med som ordförande och jag Det första Hammar planerar
har arbetat med dem tidigare. att göra är att bygga en stark
kårstyrelse.
Examensarbete
– Mycket händer där. KårFör Johanna Hedin består styrelsen är en länk till sekresten av vårterminen av stu- tionerna, medlemmarna och
dier. Hon ska bli klar med sin FUM, säger hon och berättar
examen från ingenjörspro- att funderingar finns på en
grammet för industriell de- utbildning i ledarskap och
sign och produktutveckling. gruppdynamik.
Examensarbetet består av en
Hedin trycker även på
dragprovsmaskin för lyftok kommunikation.
som ska klara upp till 20 ton.
– Många vet inte vad stu-
dentkåren gör. Vi måste sprida ordet och då kommer fler
att vilja engagera sig. En idé
är ett större evenemang under introduktionen i höst.
Foto: Press/SFS
Louise Hammar och
Johanna Hedin är de
som ska leda Örebro
studentkår framåt från
och med den 1 juli. Det
stod klart efter vårens
fullmäktigemöte.
Börjar i juni
Överlämningen börjar i juni.
Den 1 juli ska Hammar och
Hedin vara redo att driva
studentkåren framåt.
Emma Glännström
fakta
Kommande års presidium
består av:
Namn Louise Hammar
Post Ordförande
Ålder 24
Hemort Åkersberga
Tidigare Studiesocialt ansvarig
12/13, fadder i Rättspsyk,
sekreterare för Sobra
Namn Johanna Hedin
Post Vice ordförande
Ålder 22
Hemort Åkersberga
Tidigare Fullmäktigeledamot,
kassör och grundare av näringslivsutskottet, allt inom TekNat
Erik Pedersen som
vice ett andra år
OMVALD. Erik Pedersen
valdes i början av maj återigen
till vice ordförande för Sveriges förenade studentkårer, SFS.
Pedersen är Örebrostudent
i statskunskap och har en
bakgrund som bland annat
ordförande
för Örebro
studentkår
och enDet har
gagerad i
kårsektionen varit ett
Samvetet som
jätteroligt
nu är en del
och
av Corax.
Förra våren
givande
blev han vald
år
till SFS vice
ordförande.
– Det
har varit ett jätteroligt och
givande år. Det är varierande arbetsuppgifter, säger
Pedersen.
Året har bland annat
inneburit arbete med bostadsfrågor, socialförsäkring, CSN
samt internationella frågor.
Framför sig ser han nu ett år
med arbete inför riksdagsvalet.
4459
personer har sökt till juristprogrammet vid Örebro
universitet i höst.
Fler vill studera i
Örebro
Nyvalda. Johanna Hedin, till vänster, och Louise Hammar fick blombuketter efter att ha blivit framröstade av Örebro studentkårs fullmäktige.
ÖKNING. Fler söker till
studier vid Örebro universitet.
Till höstens studier har 41 000
personer sökt, till skillnad från
förra höstens 37 000.
De tre mest sökta programmen är, i storleksordning, de till jurist, läkare och
psykolog.
8
Sektioner & Föreningar
LÖSNUMMER NR 4 2013
Händer på
campus
Maj
10: Corax: Beerpongturnering
Röda paviljongen.
16: Föreläsning: Maria Sveland
om “Från 90-talets feminism
till dagens kvinnohat och
antifeminism - kopplingen till
främlingsfientlighet och rasism”
Hörsal L1. Klockan 18.30.
16: Konsert: Jazz- och rockprogrammet årskurs 2
Konsertsalen, Musikhögskolan.
Klockan 19.00.
Foto: William Öhman
17: Konsert: Avslutningskonsert vid musiklärarutbildningen
Lysander Brouwer, cello, och
Thomas Haglund, klarinett.
Konsertsalen, Musikhögskolan.
Klockan 19.00.
18: Juridiska föreningen:
Juridiska Olympiaden
20-21: Konsert: Med kammarmusiken i fokus
Studenter vid programmet för
kammarmusik. Konsertsalen,
Musikhögskolan. Klockan 19.00.
22: Lunchkonsert: Musik för
piano, sång och flöjt
Konsertsalen, Musikhögskolan.
Klockan 12.30.
25: Corax & Sobra: Grillkväll
med sexmästerierna
Både studenter och icke-studenter är välkomna. Anmälan via
Facebook. Ta med egen mat och
dryck. De som varit på grillningen
får gratis inträde till Frimis sommarpremiär samma kväll. Plats
gräsmattan mellan Studentgatan
30 och Teknikhuset. Klockan
18.00.
Juni
4: Festival: Musikhögskolans
kulturfestival
Runt 50 konserter och föreställningar. Konsertsalen, Musikhögskolan. Klockan 17.00.
Vad
händer?
Skicka din sektions eller
förenings evenemang till
[email protected]
Matchar. Karolina Hägg är projektledare för Sesams mentorskapsprojekt.
Mentorer ska stötta på
vägen till karriären
Studenter vid Handelshögskolan ges nu
möjlighet att få kontakt
med en yrkesverksam person inom den
bransch de själva kommer arbeta efter examen. Störst fokus ligger
på att knyta värdefulla
kontakter inför framtiden.
– Det handlar om att bygga
broar mellan näringslivet
och studenterna, säger Karolina Hägg.
Sesams mentorskapsprojekt är ett samarbete med Jusek och genomförs för andra
gången. Men detta år i större
omfattning.
Karolina Hägg är ordförande och projektledare
för
mentorskapsprojektet.
Projektgruppen sattes ihop i
början av vårterminen 2013
och består av sju personer
där studenter från både ekonom- och systemvetenskapsutbildningarna finns.
Inom samma bransch
den under läsåret 2013/2014.
Det är antalet mentorer som
– För att både mentorn
styr hur många studenter, och adepten ska få ut det
även kallade adepter, som mesta av projektet kommer
antas. Förra året var det alla adepter intervjuas, för
15 mentorer, i år är det än att vara säkra på att det finns
så länge drygt det dubbla. ett intresse, berättar Hägg.
Förhoppningen är att kunna
Beskedet till de adepter
erbjuda alla sökande adepter som är utvalda kommer innvarsin mentor.
an vårterminens slut. För de
– Mentorerna som deltagit utvalda väntar en oviss somtidigare
är
mar då det är
positiva mot
Handlar om att först på en
projektet och
kickoff i sepbygga broar
universitetet,
tember som
något som är
de får veta
roligt, och en
vem som är
förutsättning för att kunna deras mentor, samtidigt som
fortsätta framöver.
ett första möte sker.
De aktuella mentorerna
– Tanken är att mentorn och
är via sitt yrke kopplade till adepten sedan ska kunna bolla
ämnen som det undervisas frågor om utbildning, framtida
i på Handelshögskolan och yrke och allmänna erfarenhekommer att matchas ihop ter, berättar Hägg vidare.
med studenter som siktar
på en karriär inom samma ”Unik möjlighet”
Att skapa förutsättningar för
bransch.
Mentorerna deltar utan framtida arbete inom Öreersättning och ska träffa sin broregionen finns också med
adept minst en gång i måna- som en målsättning. Därmed
hoppas projektet även motverka att studenter flyttar
från Örebro efter avklarad
examen.
– Det här är en unik möjlighet som ger adepterna
möjlighet att knyta värdefulla kontakter inför framtiden
som yrkesverksamma.
Studenter har fortfarande
möjligheten att ansöka till
projektet fram tills slutet av
maj.
Sanne Larsen
fakta
• En kontakt med näringslivet
är för studenter förhoppningsvis en nyckel till framgång som
yrkesverksamma efter examen.
• Det är just att skapa kontakten med näringslivet som är
tanken med mentorskapsprojektet.
• Studenter blir tilldelade varsin
mentor för att under ett år
kunna utbyta erfarenheter och
bolla idéer.
• Det är möjligt för studenter att
ansöka till projektet tills slutet
på maj.
LÖSNUMMER NR 4 2013
Sektioner & Föreningar
9
Vinnare korad i MiljÖrebros
och Lösnummers fototävling
Bildtävlingen på temat
2050 års mat som
MiljÖrebro anordnat i
samarbete med
Lösnummer är nu
avgjord.
Grattis
Camilla
Adolfsson!
Motivering
”I framtiden kommer vi behöva
äta lokal och platstypisk mat,
och tänka bortom det vi idag
skulle lägga på vår tallrik. Kosten skulle kunna bestå av
blommor, blad, bär, rötter och
annat som växer lokalt i tillräcklig
mängd.”
Foto: caMilla Adolfsson
Vinnaren får en
matkasse från
Ekobutiken i
stadsträdgården.
10 Grythyttan
NATTLIV. Jacob Hartman och Frej Bergman väver
samman sitt nystartade företag Followed med C-uppsatsen på programmet Hotell
och värdskap. Företaget har
funnits sedan februari och
jobbar med sociala medier
och marknadsföring.
– Vi riktar oss inte bara
mot företag utan försöker
även marknadsföra destinationer via sociala medier,
säger Jacob.
I examensarbetet arbetar
de med Facebook och med
att locka besökare från närliggande städer till destinationen Örebro.
– Vi har startat sidor som
Örebro Nattliv, Örebro Mat
& Dryck och Örebro Sport,
där vi sammanställer och
ständigt uppdaterar information från olika företag
inom branschen, berättar
Jacob.
Syftet med uppsatsen är
att ta reda på om det går
att nå ut till närturismen
via sociala medier, och hur
effektivt det är.
Elin Joachimsson
Helheten i fokus för måltidsekologer
Snart finns en ny yrkesgrupp som är experter
på att se helheten i
livsmedelskedjan. I juni
utfärdas examensbevisen för Sveriges allra
första måltidsekologer.
ursprungsvaran.
– För att en måltid ska vara
hållbar gäller det att försöka
korta ned kedjorna och öka
spårbarheten, säger John.
”Från jord till bord”
Klyschan ”från jord till
De tre första terminerna av bord” är en ganska passande
Måltidsekologprogrammet beskrivning av vad måltidseläste John Kenne och res- kologernas arbetsfält komten av hans klass biologi på mer täcka in.
– Vi ska ha en helhetsbild
campus Örebro. Sedan flyttade de åtta mil norrut till från stort till smått, och ha
en slags överGrythyttan
blick av vad
för att lägga
Vi ska ha en
som händer
ihop biolohelhetsbild
både tidigt
gikunskaper
och sent då
med
nya
ett livsmedel
perspektiv på
eller en maträtt blir till, säger
måltiden.
– En måltidsekologs styrka John.
Han menar att det finns en
är att se helheten av livsmeddel att utveckla på området,
elskedjan, menar John.
Han berättar om ett stu- men också positiva exempel:
– Vi besökte en grundskola
diebesök hos en färdigmatsproducent. Där hade de i Malmö där maten tillagas
anställda stenkoll på flödet efter säsong och i hög grad
inom fabrikens väggar men var producerad i närheten,
mindre överblick över de säger John.
Enligt John blir måltider
långa kedjorna tillbaka till
Foto: Privat/John Kenne
Lockar turister med
sociala medier
LÖSNUMMER NR 4 2013
Besök. John Kenne har fått göra många studiebesök under utbildningen.
i den offentliga sektorn som
sjukhus och skola ofta bortglömda.
– Här i Gryhyttan får vi
kunskapen om hur en restaurangmåltid ska vara, något
som jag tror går att ta med
sig in i områden där maten
tidigare varit bortprioriterad.
När
måltidsekologerna
varit på studieresor har John
har märkt av en nyfikenhet
från branschen.
– Företag är i allmänhet
specialiserade på sin del av
livsmedelsproduktionen,
men kan behöva någon som
har en överblick som spänner över hela kedjan, säger
John.
Som måltidsekolog finns
valmöjligheten att ta examen
i antingen biologi eller i måltidskunskap och värdskap.
Elin Joachimsson
International
MUSIC. There will be a
culture festival in the Music
building on June 4. About
50 different concerts and
other performances will
be given during six hours
starting at 5 PM. The participants are students.
The festival is held for the
seventh year in a row.
Kårhuset starts
selling ice cream
SUMMER. Kårhuset is
now selling ice cream.
What do you
want to read
about?
Mail your suggestion to
[email protected]
Summer in the city with art and sports
The summer is about
to arrive with time for
many sunny activities.
Lösnummer presents a
short guide to summertime in Örebro.
a great chance to experience
a unique way of making a
city more vivid.
The watertower
Speaking of world known
sculptures. The watertower
There are a lot of things to Svampen, or in English:
do for the one who is cultur- the Mushroom, impresally interested as well as for sed a Saudiarabian prince
the sport freak or the more so much that he decided to
build a copy
adventurous
Catch the lift
of it in his
type,
both
homeland.
in the city
up to the top
Catch the
and in the
lift up to the
countryside.
top of the toThe world
known art exhibition Open- wer to see the city of Örebro
ART will once again be held from a birds point of view.
in the heart of the city. The
exhibition, mostly known Adrenaline in sports
for its twenty meter high yel- Örebro was in 2011 selected
low rabbit in Stortorget in as the best sportstown in
2011, will once again invite Sweden, therefore enjoying
the citizens and visitors to a sport is a natural way of
town filled with art, such as spending time for the typical
sculptures and paintings. It is person living in Örebro.
Photo: Martin Henningsson
Culture festival on
campus in June
View. Svampen is the famous watertower in Örebro.
The most common way is
to visit Behrn arena to watch
the city’s most popular football team Örebro SK try to
fight their way to the top in
the second division superettan.
For the one who seek more
adrenaline in sports can go
watch the American football
team, Black Knights, home
games, also on Behrn arena.
Paintball, in courses with
warlike environments is also
both popular and exciting.
Almbro, just five kilometers
outside the city, offers an
opportunity.
Eric Fiedler
Arbetsplatsen 11
LÖSNUMMER NR 4 2013
De ansvarar för den yttre skötseln på Örebro universitets
campusområde året om. När Lösnummer träffar dem är det
gruset som är i fokus. Mikael Sjöberg, Patrik Johansson och
Mikael Rosmark är några av de som arbetar på Trädgårdstjänst. De visar Arbetsplatsen.
Text: Sara Andersson
Foto: Sara Zebardast
”Det har varit en lång vinter”
Väder
– Ibland är vi beroende av vädret,
vi jobbar som sagt säsongsinriktat.
Sommarsysslorna går inte att göra
på vintern och tvärtom. Våren har
varit seg i år så det har dröjt innan
vi kunnat börja med att få undan
gruset.
”Snuskburk”
– Varje dag äter frukost, fika och
lunch i bilen lite beroende på var
vi är. Vi tar med egen mat som
vi sedan värmer i en så kallad
”snuskburk” i bilen eller i traktorn.
Det är en riktigt klassiker, ungefär
som en liten bärbar mikro i plåt.
Arbetskläder
– Vi har alltid skor med stålhätta och arbetsbyxor på oss.
Beroende på vad vi gör är det
extra viktigt, utan bra kläder slits
kroppen onödigt mycket.
Grus
– Det är upp till 130 kubikmeter
flis som vi ska få undan. Det har
varit en lång vinter så det har det
har gått åt mycket grus på hela
campusområdet.
Ryggblås
– I hörn och på bilparkeringar
där sopmaskinen inte kommer åt
använder vi ryggblås för att blåsa
fram gruset. I sällsynta fall händer
det att vi måste sopa med skyffel.
Sopmaskin
– Vi börjar med en grovsopning
där vi får bort det mesta. Så i stort
sett två gånger på varje ställe.
Sopa gör vi annars någon gång i
månaden.
Campusområdet
– Vi är här dagligen men hur
många det är som jobbar beror
på arbetsuppgifterna och på
säsong. Vi ansvarar för all yttre
skötsel. Allt ifrån anläggning,
gräsklippning, snöskottning,
ogräsrensning, häckklippning till
städning tre gånger i veckan.
12 Intervju
LÖSNUMMER NR 3
4 2013
Boksamling. Det är många böcker att packa ner efter alla år på Örebro universitet. Larsåke Larsson har också själv skrivit läroböcker inom medie- och kommunikationsvetenskap. De ska han
hålla uppdaterade även som pensionär. Någon ny bok finns inga planer på just nu.
En profil går i pension
Larsåke Larsson är PR-professorn
och profilen som utvecklat medieoch kommunikationsvetenskapen.
I maj blir han pensionär. Professorn
berättar om sin långa karriär, sina
alla böcker, fleecevästen och tupplurarna under skrivbordet.
Text: Matilda Andersson
Foto: Camilla Hall
– Jag kommer inte ihåg när på sig under sina 20 år vid
jag blev professor, det var ju Örebro universitet.
en handfull år efter att jag
– Mycket slängs, resten tar
doktorerade.
jag med hem
När
vi
min sista arJag kommer
träffar Larsbetsdag, den
inte ihåg när
åke är han
sista april.
i full gång jag blev professor
Larsåke
med
att
säger
själv
packa
ner
att han inte
sitt kontor i lådor. Några är någon fullblodsakademihyllor har han lyckats töm- ker. Tidigare jobbade han
ma. Det är ett arbete som tar under 20 år som informatid, mycket har han samlat tionschef på Örebro kom-
mun, Banverket i Stockholm
och Svensk Bomässa.
– Jag tyckte att jag hade
gjort allt i informationssvängen.
Han bestämde sig för att
doktorera i Göteborg och
dela tiden mellan studierna
där och undervisning i Örebro.
Vi pratar om hans karriärs
utmaningar och mål.
– Det var en utmaning
rent levnadsmässigt att dok-
Intervju 13
LÖSNUMMER NR 3
4 2013
torera. Man kommer från
– De får väl tycka att jag är
yrkeslivet och sänker sin lön en konstig typ.
ganska ordentligt. Jag var 50
Ett välkänt signum som utår när jag doktorerade.
märker PR-professorn bland
Larsåke anser sig ha nått Örebrostudenterna är fleecesina mål.
västen han
Studenterna
–
När
gärna
bär
jag började
över skjorhar inte sett
hade
jag
tan.
mig för sista gången
ingen tanke
–
Under
på att bli
mitt tidigare
p r o f e s s o r.
yrkesliv gick
Då ville jag bli universitets- jag ofta omkring i kavaj.
lärare.
Västen känns friare, säger
professorn, idag iklädd en
Yrket universitetsprofessor är
blå väst.
inte stressigt men det är inte
Bland studenterna är det
heller ett nio till fem-jobb.
känt att datorer inte är något
– Det går inte att sitta här han föredrar.
på kontoret för att författa
– Datorer är alldeles utoch läsa. Det springer för märkt men jag är ingen freak
mycket folk här. Det får man sådär. Framför allt är jag inggöra hemma på kvällar och en nätmänniska. Jag hämtar
helger.
mycket information på nätet,
Under vår intervju spring- men använder varken Faceer det ständigt både studen- book eller Twitter.
ter och kollegor utanför konHan berättar att han inte
toret.
vill sitta framför skärmen
–Jag är inte sådan så att ständigt och jobbar gärna på
jag stänger dörren och begär andra sätt om det är möjligt.
att studenterna ska boka tid.
– Webben är allt för prioDe får komma när de vill.
riterad inom informationsUnder 20 minuter varje verksamheten. En bredare
lunchrast tar Larsåke en mediemix med de traditiotupplur på en dyna under sitt nella medierna bör använskrivbord.
das, predikar professorn.
– Många tycker det är
Kanske mest känd är han
knäppt men jag gör det. Man bland sina mediestudenter.
är helt annorlunda efteråt.
Professorn är lite blygsam
Det ryktas en del bland stu- och tror själv att han uppfatdenterna om tupplurarna men tas som snäll.
professorn tar inte illa upp.
– Applåderna efter före-
Cirkeln
Kultur
Barn och
barnbarn
I varje nummer låter vi
intervjupersonen berätta
hur stor del av livet som
ägnas åt vad, just nu.
Undervisning
Forskning
Orientering
och dans
Information. Larsåke Larsson doktorerade när han var 50 år gammal. Innan dess arbetade han som informationschef på bland annat Banverket och Örebro kommun.
Det har blivit ett tiotal
läsningarna är rent av geneforskningsprojekt
under
rande tycker jag.
Trotts den klädsamma karriären, både ensam och
blygsamheten berättar han tillsammans med andra forsom vad han är mest stolt kare.
– Det mest omfattande
över.
– Jag är nöjd över hur jag projektet gjorde jag ensam
varit med och utvecklat PR- mellan år 2001 och 2005.
Projektet granskade den
delen i medie- och kommunisvenska PR- och informakationsvetenskapen.
Han är också nöjd över de tionsbranschen och resultesex läroböckerna han skrivit. rade i två böcker.
Den blivande pensionären
– Det behövdes svenska
böcker i ämnet. De interna- tycker att det ändå känns
tionella är alldeles för ameri- ganska skönt att pensionen
närmar sig.
kanska helt
Det ska ju tyd–
Jag
enkelt.
skulle dock
Larsåke
ligen bli något
forthar under sin
slags avtackningsjippo gärna
sätta jobba
långa karriär
ett par år till,
undervisat
åtminstone
studenter vid
på deltid.
flera lärosäten.
Larsåke håller just nu på
– När jag är ute i näringslivet och träffar gamla studen- att revidera boken Tillämpad
ter tycker jag att jag utbildat kommunikationsvetenskap
halva Sveriges informations- till en fjärde upplaga. Just
denna bok är grundlärobokår, banne mig.
Han berättar vidare att det ken på de flesta medie- och
är många före detta studen- kommunikationsutbildningter som snabbt blir informa- arna i Sverige.
– Det blir vad jag får syssla
tionschefer.
– En mycket bra utbild- med som pensionär, revidera
ning beror det på, säger han mina böcker. Läroböcker lever bara fyra till fem år sen
och skrattar förnöjt.
krävs det att de förnyas.
År 2005 var ett stressigt
Någon ny bok verkar det
år i karriären. Professorn inte bli som pensionär.
drev då tre forskningspro– Jag har inte någon helt
jekt vid sidan av den vanliga ny bok i tankarna, för närundervisningen.
varande.
– Det var lite för mycket.
Det var på gränsen att jag Någon fest tycker den
blygsamme professorn egentgick in i väggen.
ligen inte behövs för att fira
pensionen.
– Det ska ju tydligen bli
något slags avtackningsjippo
för mig och professorkollegan Stig-Arne (Nohrstedt,
reds. anm) som också slutar
nu.
Larsåke är lite motsträvig
när han erkänner:
– Jag lär ju få gå.
Han berättar också nöjt
att han fått föreslå två personer som kommer och håller
ett anförande.
– Mina två gamla polare
från Göteborg kommer. Vi
studerade tillsammans och
doktorerade i stort sett samtidigt.
Kontoret kommer bli svårt
att fylla igen, fleecevästen
kommer nog aldrig klä någon lika väl igen och läroböckerna kommer det slåss
om i andrahandsbokhandlar.
Än är ingen efterträdare utsedd men universitetet söker
en ny lektor i PR som kan ta
över.
– Studenterna har dock
inte sett mig för sista gången.
Jag har fått förfrågan om att
gå in som gästföreläsare till
och från.
fakta
Namn Larsåke Larsson
Ålder 67
Bor Adolfsberg
Familj Fru, fem barn och sex
barnbarn
Intressen Orientering och
folkdans, gärna hambo
Special: C-uppsatser
Special: C-uppsatser
Special: C-u
LÖSNUMMER NR 4 2013
Foto: Privat
14 Reportage
Frågor. Materialet till Hanne Karlssons uppsats införskaffades genom intervjuer. Några kunde ske på engelska, medan andra gjordes med hjälp av en tolk.
Hanne studerar Kambodja
Hanne Karlsson visste redan för flera år sedan att hon ville skriva sin C-uppsats utomlands. Nu har drömmen blivit verklighet och hon har precis kommit
hem från sin Kambodjaresa, där hon undersökt decentraliseringen i landet.
– Jag visste att jag ville ha ett miljöombyte, säger hon.
Text: Elin Eriksson
Hanne har vistats nära fyra veckor i Kambodja, där hon varit för att skriva sin C-uppsats i
statskunskap. Ämnet är decentralisering.
– Jag har försökt ta reda på hur människor
blir delaktiga i politiken i landet.
Hanne började sitt arbete med C-uppsatsen redan vid terminens start i vintras. Till en
början ägnade hon mycket tid till att läsa in
sig på ämnet. Hon sökte upp intressanta områden, läste olika rapporter och mejlade med
den svenska ambassaden. Innan hon reste bokade hon också in två intervjuer.
– Då hade jag något att komma ner till.
På plats bokade hon sedan in en rad andra
intervjuer. De flesta av dem kunde ske på engelska, men till några av intervjuerna var hon
tvungen att ha med sig en tolk. Förutom att
resa runt och prata med invånare på landsbygden, spenderade Hanne mycket tid på caféer, där hon satt och pluggade.
Många är
omedvetna om att
de bidrar
Att det blev just till Kambodja resan gick
beror till stor del på att hon varit i landet
förut. Hon berättar att hon redan vid sin
förra vistelse pratade politik med flertalet invånare, och kände att landet skulle passa bra
för det här ändamålet.
– Jag hade kontakter där sedan tidigare.
Innan hon åkte varnade en vän henne för
att prata politik i Kambodja. Hanne berättar dock att hon aldrig var rädd för att prata
med invånarna.
– Däremot var jag rädd när jag åkte
”moto” med en taxichaufför, säger hon och
skrattar.
Hanne tycker att decentraliseringen i landet fungerat bra.
– Den politiska aktiviteten har ökat, även om
många är omedvetna om att de bidrar till den.
Hon berättar också att utvecklingen gått
långsammare på landsbygden och att det
fortfarande finns problem där.
Nu väntar arbete med att analysera och
sammanställa. Målet är att bli klar innan
sommaren.
– Jag har suttit och skrivit hela dagen idag.
Fakta
Namn Hanne Karlsson
Ålder 28
Hemort Nybro
Studier Samhälls- och beteendevetenskap
Ämne för uppsats Decentralisering i Kambodja
Metod för uppsats Kvalitativ metod, intervjuer
Se fler bilder. På www.losnummer.se finns fler av
Hannes bilder från Kambodjaresan.
uppsatser
LÖSNUMMER NR 4 2013
Special: C-uppsatser
Special: C-uppsatser
Reportage 15
Bamse och Vargen i genusstudier
När Vargens kusiner dyker upp
skäms han över att han inte
lyckats byta däck på bilen själv
utan har fått hjälp av tjejer. Så
ser det ut i en serie ur Bamse
som analyseras ur ett genusperspektiv av mediestudenterna Catrine Andersson och
Helena Jonsson.
Catrine lärde sig läsa med Bamse. Då var hon
runt fyra år gammal.
– Jag försökte med Kalle Anka, men Bamse
var bättre för där är texten i versaler.
Även Helena läste Bamse som liten. När
det var dags för C-uppsats i medie- och kommunikationsvetenskap fastnade de för just
denna starka seriebjörn. Resultatet blev att
skriva om hur genus förstärks eller utmanas i sex avsnitt. De har valt ut dessa från
hela Bamses historia, från år 1973 när första
numret gavs ut och fram till nu.
När Lösnummer träffar uppsatsduon
Någon
har frågat
om vi
verkligen
läser på
universitet
har de precis startat med den första analysen,
efter att ha klarat av metod och teori. Först
ut är serierutor med titeln Tuffa killar och
svaga tjejer, utgiven år 1981.
– Mickelina, Nina Kanin och Brummelisa
hjälper Vargen att byta däck på bilen, för han
har misslyckats och fastnat under bilen, berättar Catrine.
De menar att det börjar bra och kan tyckas
utmana normer, men sen ändras läget. Vargens kusiner kommer dit och retas över att
tjejerna är där för att hjälpa. Det slutar med
Foto: Emma Glännström
Text: Emma Glännström
Historia. Catrine Andersson och Helena Jonsson tittar på Bamseserier från tidigast år 1973.
att de tackar Vargen för att de lärde dem att
byta däck.
När de valde ämne för uppsatsen visste
de att de ville skriva om något roligt, eftersom uppsatsarbetet pågår i tio veckor. De har
dock fått några reaktioner på ämnet.
– Någon har frågat om vi verkligen läser
på universitetet. Men serietidningar är ett
medium lika viktigt som något annat. Bamse
är med och formar bilden barnen får, säger
Helena.
Kommentarerna har gjort dem ännu mer
målmedvetna.
– Ämnet kan upplevas som lite oseriöst,
men vi har en hög ambitionsnivå. Allt ska
vara genomtänkt och jag vill vara stolt över
det vi lägger fram, säger Catrine.
När uppsatsen är klar ska de skicka den till
förlaget som ger ut Bamse. De bad nämligen
om att få se resultatet när Catrine och Helena
mejlade dem för att få ut en tidning.
Fakta
Namn Catrine Andersson och Helena Jonsson
Ålder 23 respektive 27
Hemort Säffle respektive Växjö
Studier Medie- och kommunikationsvetenskap
Ämne för uppsats Serietidningen Bamse ur ett
genusperspektiv
Metod för uppsats Kritisk diskursanalys och
semiotisk analys
Johan jämför kvarg med pulver
Text: Emma Glännström
Syftet är att undersöka om den som tränar
får samma resultat med naturligt protein, i
det här fallet kvarg som är en sorts färskost,
som med proteinpulver.
– Min hypotes är att det är lika effektivt
med samma mängd protein, berättar Johan
som läser tränarprogrammet.
För att undersöka saken har han tre testgrupper. Den första gruppen äter inget extra
protein, den andra äter kvarg och den sista
ett pulver. I sex veckor har de 21 personerna
Min
hypotes
är att det
är lika
effektivt
tränat enligt ett schema Johan har utformat.
Innan starten gjordes tester på maximal benstyrka, kroppsvikt, fettprocent och muskelmassa.
– Optimalt hade varit runt 30 personer,
men det har varit 20 också i tidigare studier
jag tittat på. Det ska bli intressant att se resultaten.
Foto: Emma Glännström
I sin uppsats i Idrott C undersöker
Johan Nyman effekten av olika
proteiner.
Fakta
Namn Johan Nyman
Ålder 24
Hemort Bollnäs
Studier Tränarprogrammet
Ämne för uppsats Effekt av proteiner för
träning
Metod för uppsats Kvantitativ metod
Träning. Johan Nyman läser tränarprogrammet.
16 Kultur & Nöje
LÖSNUMMER NR 4 2013
Per lever sin dröm
genom musiken
Per Bergquist driver
musikaffären JAM och
spelar gitarr i Örebrobandet Smash Into Pieces.
Bandet vann i början av
året Millencolin Music
Prize och är högaktuella med sin första platta.
Lösnummer har träffat
Per och pratat om låtskrivande, Svenssonliv
och studieåren på Örebro
universitet.
Text: Ulrik Nilsson
foto: Kajsa wikström
Våren har gjort sitt inträde i Örebro. Solen
värmer, gruset har borstats bort och de ivriga
mellanstadieeleverna erbjuder oss glatt att
köpa majblommor. Det är som om ett tråkigt
moln har lyfts av och ja, där under låg den
sanna livsglädjen och inspirationen kvar. Det
passar bra, för det är tid att möta upp med en
mångsysslande skapare.
Vi kliver in på Järnvägsgatan 20, lokalen
för musikaffären JAM. Per Bergquist står
bakom disken och assisterar en kund. När
han är färdig slår vi oss ner i några fåtöljer
precis vid entrén. Bara dagar tidigare har
Smash Into Pieces haft releasekonsert för sin
skiva Unbreakable på Club 700.
– Vi har lagt ner väldigt mycket tid på den
här skivan. Vi har spelat in den på egen hand
och hade egentligen obegränsat med tid för
det.
Smash Into Pieces är ett alternativt rockband med ett tungt och melodiskt sound.
– På Unbreakble finns låtar som har allt
ifrån jättehårda metalpartier, till väldigt popiga delar. Det är jag, som har mina rötter
i metalgengren, och Benjamin Jennebo, som
kommer mer från pophållet, som skriver låtarna. Det har gett skivan en bredd.
Just nu är Smash Into Pieces mitt uppe i sin
turné med Unbreakable. Per jämför själv sin uppladdning inför en spelning med en idrottares.
Blandat. Per Berquist är en av låtskrivarna på Smash Into Pieces debutalbum Unbreakable, där det finns både metal och popiga låtar.
King Diamond och Bullet
spelar på Metallsvenskan
– Timmen innan tycker jag om att vara i
min egna värld, lite som en hockeyspelare gör
inför en match. Vi har lite olika rutiner i bandet, men strax innan det är dags att gå upp på
scen brukar vi peppa tillsammans och lyssna
på bra musik.
MUSIK. Den 24 och 25 maj är det dags
för den två dagar långa fotboll- och hårdsrocksfestivalen Metallsvenskan. Sedan starten
2009 har Metallsvenskan blivit ett av de
största evenemangen i Örebro.
Klara akter inför festivalen är bland annat
King Diamond, Graveyard och Bullet.
Hösten 2004 flyttade Per från Ekshärad till
Örebro för att börja plugga till ljudingenjör
på Örebro universitet.
– Jag har alltid varit intresserad av ljudteknik. Det började med att jag spelade in
mina låtidéer hemma och sedan blev jag
intresserad av att få det att låta bättre.
Men det var inte ett självklart val för honom att utbilda sig inom den inriktningen.
– Jag hade läst naturvetenskapliga programmet på gymnasiet och kom in på biokemi på Chalmers. Men precis när jag hade
fått lägenhet i Göteborg kände jag ”Nej, det
här är inte vad jag vill.”
Året därpå gick istället flyttlasset till Örebro och Per spenderade sina tre första år i
staden som student.
– Jag studerade någonting som jag ville fördjupa mig inom och det fanns stor frihet att
själv lägga upp hur man ville plugga. Det var
den roligaste studietiden jag har haft.
Till en början var Pers mål att själv driva en
studio och ha det som yrke. Men desto längre
tiden gick, ju mer avtog den längtan.
– Om man ska kunna leva på att ha en studio måste man gå ”all in” och sitta dygnet
runt. Det är ett ganska ensamt jobb.
När Per var nyutexaminerad ljuding-
enjör var planen att flytta till Göteborg. På
den tiden var han medlem i rockbandet Closer och tyckte att Göteborg var en bra stad
för den typen av musik.
– Men då såg jag att de sökte folk här på
JAM och två veckor senare började jag.
Sedan dess har några år passerat, under
vilka Per har blivit gitarrist i Smash Into Pieces och tagit över JAM. Han driver butiken
tillsammans med Simon Karasov, en delägare
som han är tacksam över att ha.
– Om jag hade haft ett vanligt jobb hade
det aldrig fungerat. En typisk dag under de
nio månaderna som vi har spelat in skivan
har sett ut så här: jobba på JAM, gymma och
hänga i studion till midnatt. Det är inte många
timmar på dygnet som jag bara slappnar av.
I Pers livsdröm ingår mycket skapande eftersom han är låtskrivare.
– När jag skriver musik börjar jag alltid
Guror. Per driver JAM tillsammans med Simon Karasov.
Kultur & Nöje 17
Samtid
Fantasieggande konst i city
KONST. Sommaren 2013 kommer den internationella utställningen för samtidskonst,
OpenART, för fjärde gången i rad, att hållas
i Örebro. Den 15 juni till 1 september kommer Örebro stadskärna återigen att förvandlas med rebellisk och fantasieggande konst.
ESP. I butiken hänger gitarrerna på rad. Själv har Per spelat på ESP-gitarrer
under flera år.
Det är
inte
många
timmar
på dygnet som
jag bara
slappnar
av
med att göra musiken. Därefter skapar jag
melodin, hur det är tänkt att sången ska gå,
och väljer ett ämne efter det. Texten är egentligen det som jag inte tycker är så kul.
På frågan om vad Per gillar mest, själva
skapandeprocessen eller att uppträda, får
han svårt att välja.
– Båda två har sin charm. Det är så klart
härligt att höra första inspelningen av en låt
när den sitter, men att stå på scen och få publikens bekräftelse för någonting man har
gjort, det är också grymt.
Det är uppenbart att tidsschemat för Per är
tight, men han tycker själv att det är värt uppoffringen för att få syssla med det han älskar.
– Det blir inte så många tv-kvällar, men
jag gillar det. Visst, ibland vore det kul att
ha ett vanligt Svenssonliv, men när jag tittar
tillbaka på livet ser jag hellre att jag har levt
ut den drömmen jag hade.
Fakta
Namn Per Bergquist
Ålder 28
Kommer från Ekshärad, Värmland
Lyssnar på Allt från E-type till deathmetal
Favorithockeylag Färjestad
Skulle helst vilja skriva en låt ihop med Chad
Kroeger från Nickelback
Gammalt Lunarstorm-användarnamn Dimex
Favoritgitarr ESP. ”Jag har spelat på ESPgitarrer de senaste sju åren.”
Har varvat Final Fantasy 7
Foto: Press/OpenART
LÖSNUMMER NR 4 2013
Mer kultur och nöje?
På www.losnummer.se hittar du de senaste
recensionerna av biofilmer, skivor, böcker och konserter.
Igenkänd. Kaninen är en av de mest kända konstverken som ingått i OpenART.
Talanger testar stand up
HUMOR. Återigen är det dags för Stand
up for Örebro. Den 17 maj bjuder Örebro
länsteater in publiken till underhållning av
både erfarna och mindre erfarna stand upförmågor.
Bland kvällens gäster finner vi David
Druid, känd från bland annat tv:s Extra!
Extra!
Konserter
Årlig kulturfestival på campus
MUSIK. Musikhögskolans årliga kulturfestival går av stapeln den 4 juni. Under sex
timmar kommer festivalen bjuda på cirka 50
olika konserter och föreställningar.
Årets festival arrangeras för sjunde året i
rad.
notiser: Matilda Hamedanian
Stundtals tvekar publikens
applåder, som om de är
rädda för att bryta förtrollningen
– Sanna Rosell recenserar Cirkus Cirkörs
Knitting Peace. Läs på www.losnummer.se
18 Sport
LÖSNUMMER NR 4 2013
”Jag har hängt upp
studierna på gympan”
Höstterminen var minst sagt intensiv för Sofia Palmelius. Samtidigt som hon läste dubbla kurser på psykologprogrammet var
hon landslagstränare i truppgymnastik och satsade för fullt mot
EM. Men allt går med struktur, vilja och glädje.
– Det är klart att det var intensivt, men jag tycker det gick bra.
Text: Emelie Bröms
Foto: Press/Andreas Varro
Gymnastik i någon form har alltid varit en
självklar del av Sofias liv. Det började när
hon redan som tvååring följde med på sin
mammas grupper i barngymnastik.
– Sen dess har jag varit i gympavärlden på
något sätt.
Från början var det artistisk gymnastik
som gällde innan hon gick över till truppgymnastiken. Det var där hon såg sin möjlighet att bli riktigt bra.
– Jag tyckte det var kul för att det var så
många moment. Dels tävlingsmomentet, jag
älskar att tävla och var alltid bäst på tävling.
Det var min grej. Det krävs också en typ av
uthållighet, att man får den fysiska träningen
utan att det är riktig konditionsträning.
Just viljan att hela tiden utvecklas var en
stor motivationsfaktor i träningen.
– Man jagar nya volter i princip. Man vill
köra lite mer, orka springa snabbare. Allt går
Jag
älskar att
tävla och
var alltid
bäst på
tävling
Jag har
haft som
policy
att jag
inte ska
plugga
på helger
ut på att man vill klara den där volten. Jag
gillar den tanken.
Så småningom fick hon också upp ögonen
för ledarrollen. Först var hon hjälptränare i
sin mammas grupp, innan hon som 15-åring
startade och ledde sitt egna lag.
– Jag är jättemycket tävlingsmänniska och
min grupp var inte tillräckligt bra. Jag ville
vinna och jag såg hur man kunde göra. Så jag
och en kompis startade en grupp.
Tränarsatsningen lyckades och med laget
tog hon både JEM-, JNM- och JSM-guld
samt medaljer på SM och NM för seniorer.
– Samhörigheten med gymnasterna har varit så kul, att få jobba med samma personer
så länge.
Hennes lag var också anledningen till att
det var Örebro universitet som gällde när
hon skulle välja utbildning. Att flytta och
lämna det var inte aktuellt. Att valet sedan
föll på psykologprogrammet var också det ett
resultat av gymnastiken.
– Vissa gymnaster går det jättebra för. Vissa är jättebra på träning men missar alltid på
tävling och jag kunde inte förstå det där. Vad
det är som händer.
Hon tycker inte att det har varit några problem att kombinera gymnastiken med studierna.
– Jag har behövt prioritera och bli duktig
på att dels strukturera min tid, men också att
hitta det viktigaste i kurserna jag har gått.
Utifrån föreläsningarna har jag valt i litteraturen, vad som är viktigt att läsa.
Dessutom känner hon att gymnastiken gett
henne något att applicera kunskapen på.
– Jag har, till skillnad från många andra
som kanske bara ägnar sig åt studierna, snarare hängt upp studierna på gympan. Om
jag gått på en föreläsning så har jag kunnat
koppla det till gympan och det har jag tyckt
varit väldigt kul.
Ytterligare ett bevis på hennes tränar-
Klar. Sofia Palmelius tar examen från psykologprogrammet.
talang är uppdraget som landslagstränare.
Sverige har tidigare inte haft ett landslag i
truppgymnastik, utan klubblag har tävlat i
de större mästerskapen för Sveriges räkning.
När så ett landslag skulle bildas inför EM
2012 fick Sofia en förfrågan från förbundskaptenen om hon ville gå in som tränare.
– Jag blev väldigt förvånad, men glad såklart.
Sofia var ansvarig för att planera, sätta upp
mål och samordna satsningen. Laget skulle
bli så bra som möjligt inför resan till mästerskapet i Danmark. Det slutade med en silvermedalj och besvikelsen i rösten är påtaglig.
– Vi ville vinna och det var väldigt nära.
Sedan EM i höstas har landslaget paus,
men om och när det tas upp igen kommer
Sofia återigen vara aktuell som tränare.
Under hösten skrev hon också sin D-
uppsats inom psykologi samtidigt som hon
läste programmets valbara kurs.
– Jag var väldigt sugen på att komma ut.
Jag hade jobb där jag gjorde min praktik och
fick större och större ansvar, så jag tyckte att
jag redan var på väg att börja jobba.
När sedan en kompis befann sig i samma
sits valde de att köra tillsammans. De började
redan på våren och skrev under sommaren,
så när höstterminen startade var de halvvägs
in i uppsatsen.
– Jag har haft som policy hela utbildningen
att jag inte ska plugga på helger, och jag kunde nästan hålla det.
I väntan på examensceremonin i juni och
med gymnastiken på klubbnivå avklarad,
kände hon att det var dags för något annat.
I Stockholm fanns många kompisar och en
syster.
– Det var egentligen ett naturligt val, fast
jag inte tänkt på det så innan.
Nu jobbar hon med organisationspsykologi och trivs, det är liknande uppgifter som
de på jobbet hon hade i Örebro. Med flytten
till Stockholm följde även förfrågningar om
att bli tränare, men hon har sagt nej.
– Jag har varit noga med att jag ville pausa
det nu och satsa på jobb. Men blir det landslag igen skulle jag göra det. Jag vill vinna.
Tävlingsinstinkten är ständigt återkommande och det märks att just det momentet i gymnastiken är något som lockar
henne extra mycket.
– Gympan kommer säkert komma tillbaka
igen, men inte nu och det känns konstigt men
bra.
På frågan vad som är det bästa med gymnastiken blir hon först tyst och funderar en
lång stund.
Sport 19
LÖSNUMMER NR 4 2013
– Samhörigheten. Att lära sig strukturera
och planera, det har jag fått mycket gratis från
gympan vad gäller hela livet. Lära sig att sätta
upp mål för sig själv, få jobba med så många
olika människor och få ledarerfarenheter.
Hon blir tyst ytterligare en stund innan
hon tillägger:
– Och att det varit så himla, himla kul.
Fakta
Jag ville
vinna
Namn Sofia Palmelius
Ålder 27
Pluggar Psykologprogrammet
Intressen Gymnastik, inredning, resor, shopping,
tävla och träna, god mat
Tränarmeriter Bland annat ett EM-silver, ett
JEM-guld och två JNM-guld
“Nog för att
det är coolt”
SPORTKRÖNIKA. Sommaren är nästan här
vilket innebär att den vanliga ångesten över
beach 2013 är påtaglig. Det är viktigt med
sport och idrott. För hälsans skull. För ditt
inres skull. För att det är coolt.
På femteplats kanske det enda sanna argumentet kommer. Nog för att det är coolt,
men framför allt är det roligt. En enkel
anledning som döljs bakom en massa fint
hälsoprat.
Visst, nu för tiden förstår alla att det är
bra för hälsan. Men du har aldrig så roligt
som du har i alla de ögonblick du delar med
dina lagkamrater. Eller med dig själv för den
delen om du sysslar med en
individuell sport.
Fotboll, alfapet
och golf.
Sporterna är
många. Emma
Asplund ger
sin förklaring
till varför sport
egentligen ska
utövas.
Det mesta i dag görs för
att det är bra att ha på cv:t,
alltid bra med erfarenhet.
Varför inte bara strunta i alla
måsten för ett tag och göra
något bara av den enkla anledningen att det är roligt?
Det bästa med sport är att
det finns så många olika att välja mellan och
alltså något för var och en.
Definitionerna av sport är många. Kroppsövning med fysisk aktivitet behöver inte
stämma. Jag vet många som ser Alfapet som
en sport på liv och död. Möjligtvis inte död
men det gör ont att få en Alfapetbricka i
ögat av en motståndare.
Jag har ägnat mig åt många sporter.
Foto: Press/Andreas Gustafsson
Några är jag inte stolt över. Jag hade aldrig
kunnat bli nästa stora jazzdansare. Men en
mamma vill vad en mamma vill.
Till slut fastnade jag för golf och fotboll.
En individuell sport där jag
endast kunde skylla på mig
själv när det gick dåligt. Detta
gällde givetvis inte om det var
något fel på peggen eller om
bollen var sliten. Fotboll
har jag hållit på med i 20
år med lite uppehåll de
senaste åren.
Jag har nu äntligen
hittat tillbaka. Nu till
Pars FC och det är nästan
lika roligt som för några
år sedan när jag faktiskt
kunde ta en tiometerslöpning utan att få blodsmak i
munnen.
Så ta en paus från alla
måsten och borden. Det finns
många ”sportiga” aktiviteter
på universitetet. Börja med
en. Inte för att du måste utan
för att det är så himla roligt.
Volter. När Sofia Palmelius själv tävlade var utveckling motivationen. Hon jagade nya volter. “Man vill köra lite mer, orka springa snabbare.
Allt går ut på att man vill klara den där volten. Jag gillar den tanken.”
Emma Asplund
StuDentkårenS SiDor
V
Dessa sidor produceras av Örebro studentkår
i har kommit långt, fruktansvärt långt och inget av det vi har åstadkommit hade kunnat
genomföras utan alla engagerade medlemmar.
För mig är en studentkår något unikt. Unikt på det sättet att trots våra korta vistelser vid
lärosätet lyckas vi åstadkomma så mycket inom så många olika områden, vare sig det är
inom samhällsplanering eller välkomnandet av nya studenter, något som sätter otroligt
höga krav på både organisation och medlemmar. Studentkåren finns med överallt från beslut till genomförande,
från finrum till handgriplig praktik. Vi är den organisation som ser till att utbildningen håller samma takt som
resten av samhället eftersom vi vågar och kan ställa krav på vårt lärosäte, något som saknar motstycke i resten
av vårt samhälle. För när det kommer till utbildning finns det inget som är viktigare än kvalitén. Att utbildningen
inte bara ser till att studenten blir korvstoppad med information utan att utbildningen gynnar studenten som
individ och möjliggör att studenten kan bli en del av det större samhället.
De senaste åren har varit har varit otroligt händelserika för Örebro studentkår, vi har haft många stora
utmaningar och åstadkommit stora förändringar både hos universitetet och i vår egen organisation. Vi har
införskaffat ett riktigt kårhus, fått gehör för att fler bussar ska gå från och till campus, vi har lyckats få ÖBO att
bygga nya studentbostäder, vi har fått universitetet att börja se över institutioner som har brustit i sin verksamhet.
Listan kan göras lång, längre än vad någon orkar läsa men det finns främst en höjdpunkt som jag skulle vilja lyfta
fram extra, Örebro universitetets doktorander.
att vara doktorand eller forskarstudent är speciellt, ena sekunden är du klassad som student i nästa är du
lärare. Men det som under åren har varit unikt är doktorandernas studiesociala situation. För doktorander
har det funnits, främst, två olika anställningsformer. Den ena är en regelrätt anställning den andra ett bidrag.
Studentkåren har länge förespråkat att alla doktorander ska ha en regelrätt anställning av två anledningar. Ett en
anställning medför att doktoranderna får ta del socialförsäkringens skyddsnät, två du är arbetstidsreglerad. Två
viktiga tryggheter bidraget har bidragit till. Efter ett mycket långt och genomgående påverkansarbete beslutade
rektor under vintern 2012 att inga doktorander får anställas med bidrag då universitetet hade påbörjat en
utredning av doktorandernas situation, en utredning som med nästan all säkerhet kommer avskaffa bidraget som
anställningsform för doktorander. Ett beslut som skapar både trygghet och stabilitet för alla doktorander vid
universitetet och som inte skulle varit möjligt utan studentkårens påverkansarbete.
DoktoranDernas otrygga situation går lätt att applicera på resterande studenter, majoriteten går på bidrag
och vid sjukdom drabbas både individen och studierna kraftigt. Otryggheten är ett allvarligt hot mot studenternas
rättigheter och kvalitén i utbildningen är något som vi redan idag jobbar med. För finns det någon organisation i
Sverige som kan sätta stopp för denna otrygghet är det just studentkåren.
I snart två års tid har jag fått vara en del av Örebro studentkår, en tid jag aldrig kommer glömma. Nu är det
snart dags för mig att lämna över till min efterträdare, Louise Hammar. Hennes utmaningar kommer bli många
och efter två år vet jag att de är svåra att förutsäga men jag är övertygad om att hon tillsammans med alla
engagerade medlemmar kommer att överstiga alla hinder och fortsätta utveckla Örebro studentkår till den bästa
student organisationen i Sverige.
Tack för ert förtroende.
Jacob Höglund
Dessa sidor produceras av Örebro studentkår
StudentkårenS Sidor
Tack för ett år av engagemang,
jag ser fram emot ett år till!
Mina insikter efter snart ett år som studiesocialt ansvarig på Örebro studentkår tillsammans med vetskapen
om att jag får ett år till att påverka, driva och engagera studenter, men då i rollen som ordförande, ger mig fjärilar
i magen och det går inte att sluta le.
sen dag ett som student vid Örebro universitet har jag engagerat mig i Örebro studentkårs organisation.
Utöver extrajobb och studier har ideellt engagemang varit det jag brunnit för allra mest. Efter tre år tog jag därför
steget och sökte tjänsten som jag bara kunde drömma om.
efter långa dagar av väntan hörde de av sig. Jag hade fått tjänsten som studiesocialt ansvarig. Jag fick tjänsten
som innebar att jag skulle få jobba heltid med engagemang. Den känslan går inte riktigt att beskriva. Jag var
extremt peppad, glad och fylld av energi. Efter tre veckor av överlämning med dåvarande studiesocialt ansvarig
fick jag äntligen sätta mig på kontoret. Mitt kontor. Jag skulle äntligen få lägga ner hela mitt hjärta och själ för
det jag brinner mest för, studenternas engagemang, på heltid.
det soM präglat detta år är möten med olika människor, både studenter och personer på universitetet men
framförallt möten med alla engagerade i vår organisation, alla kåraktiva.
Vår, Örebro studentkårs, organisation är stor och har en betydligt större bredd än vad jag kunnat föreställa
mig innan jag började som studiesocialt ansvarig. Listan över vilka delar vår organisation består av blir
lång med vårt högst beslutande organ FUM (fullmäktige), kårsektioner, skyddsombud, utbildningbevakare,
studentrepresentanter som sitter med överallt på universitetet och för vår, studenternas, talan. Vi som jobbar
centralt, faddrar, generaler, introduktionsansvarig, kårstyrelsen, kursrepresentanter, sexmästerier, kårhuspersonal
och självklart de som vår organisation består och är uppbyggd av; kårmedlemmar.
insikten i hur bred vår organisation är, har lett fram till min vision. En vision att binda samman organisationen.
Att stärka vår interna organisation och göra studenters engagemang ännu mer givande. Att stärka vår studentröst!
För att kunna påverka, förbättra och öka studentinflytandet.
detta ska genomföras genom samverkan, samhörighet och samkväm. Att vi arbetar för att arbeta tillsammans.
För det är vi som gör det här tillsammans. Tillsammans kan vi bli Sveriges bästa studentorganisation!
Louise Hammar
Studiesocialt anvarig 12/13
& Ordförande 13/14
22 Synpunkt
Vad tycker du?
Skicka din insändare till [email protected].
LÖSNUMMER NR 4 2013
Kommenterat på webben FRÅGAN
Intervju med Louise Hammar
om planerna för Örebro
studentkårs framtid
IT-avdelningen mötte
studenter
Aron
cccccc
En god idé kring samarbete med
studentföreningar skulle kunna vara att
svara på meddelanden man får på Facebook
angående studentföreningar.
Louise
Hej Cccccc!
Det har du/ni en poäng i och jag ber om
ursäkt om jag missat att svara på något meddelande på Facebook. Dock är det så att jag
först och främst använder mitt Facebookkonto för privat syfte. Detta för att undvika
förvirring samt hålla isär privat och arbete.
Det finns tre andra sätt att kontakta mig
och det är via mail [email protected], telefon 0709 39 99 29 eller så är de
som vill varmt välkomna in till mitt kontor
inne på Örebro studentkårs kansli.
Då jag inte vet vem du/ni är får ni mer än
gärna kontakta mig på något av dessa sätt så
ska jag svara på era frågor.
Ha en fortsatt trevlig dag nu!
Så vi slipper att
behöva
ta bort
filer för
att kunna
logga ut?
Hoppas att de fixar det. Satt där idag
och stötte på ett fel som hade kunnat förstöra
det arbete jag och min kompis hade gjort under dagen.
David
Catrine
Vad kommer det sig att Lösnummer så
flitigt rapporterar kring Sobras verksamhet,
och då framhäver deras nyvalda styrelse men
inte andra sektioners?
Emma Glännström
Vi jobbar så fort och så mycket vi kan.
Nu finns en artikel uppe även om Corax
styrelseval.
I övrigt så är Sobra flitiga med att mejla oss
om sina event, vilket gör det lättare för oss att
snabbt rapportera. Alla sektioner har samma
möjlighet att mejla oss, vilket vi informerar
om vid terminsstarter. Ni är välkomna att
mejla på [email protected]
Håller du med? Håller du inte med?
Kommentera du också på www.losnummer.se
Månadens
webbfråga
I detta nummer berättar Sesam om
sitt mentorskapsprojekt. Vad tycker Örebros studenter om idén med
en rådgivare att bolla frågor med?
Och hur vanligt är mentorskap för
studenter? Lösnummer frågar.
Så vi slipper att behöva ta bort filer för
att kunna logga ut nu? Bra!
Sobras nya styrelse vald
Ni får
mer än
gärna
kontakta
mig på
något av
dessa sätt
Har du en
mentor?
Ludwig Wiss,
ekonomi.
− Nej, jag har ingen
mentor men skulle
kunna tänka mig att
ha det. Den kan vara
bra att vända sig till vid
frågor om jobb och CV.
Emelie Thor,
musiklärarutbildningen.
− Vi har individuell
undervisning på
Musikhögskolan,
vilket fungerar bra.
Men mentorskap
skulle också vara en
bra idé.
Michael Lundin,
systemvetenskap.
− Jag har haft en
mentor. Det är bra,
men kommunikationen är viktig så att
båda parter vet vad
mentorskapet ska
handla om.
Amanda Forsberg,
socionomprogrammet.
– Nej, jag har ingen
mentor och skulle inte
vilja ha det på grund
av tidsbrist. Men
det är förstås alltid
bra med feedback
och någon att vända
sig till.
Vad tycker du?
På www.losnummer.se ställer vi
frågor om allt möjligt, rösta!
text och foto: Sanna Rosell
Till sist 23
LÖSNUMMER NR 4 2013
Simon Holmström om den berusande friheten:
“Leker du fortfarande i sandlådan?”
KRÖNIKA. Jag lekte i sandlådan rätt länge.
Att få total makt över sin lilla fyrkantiga
SimCity-stad överglänste mycket annat i
mina barnaår.
Men efter en tid kom sandlådan att bli en
skamfylld plats. ”Simon, leker du fortfarande i sandlådan?”
Vi är alla nyfikna som barn. Fast någon-
stans på vägen mot vuxenheten försvinner
den bedårande, nyfikna känslan av att få
reda på nya saker om sig själv och saker
omkring en. Sakta men säkert socialiseras
vi in i en värld där vi antas förstå hur vi ska
bete oss lämpligt och korrekt.
Vissa saker är inte accepterade längre. Vi
måste förändra oss.
Vi får inte kladda med fingerfärger längre.
Vi får inte springa och glatt hoppa runt på
gatan längre. Vi får inte gråta öppet längre,
speciellt inte män. Vi får inte heller använda
kiss- och bajsskämt längre. Vi måste sätta på
oss en tvångströja. Vi måste växa upp.
”Varje barn är en konstnär, problemet är
bara att förbli det som vuxen”, sa Picasso.
Att vara barn som vuxen tror jag handlar
om att fortsätta ha den där drivkraften som
heter nyfikenhet. Mycket av konstnärskapet
ligger i att våga tänja på gränserna och att se
saker för den första gången fast vi sett dem
flera gånger förut. Vi betraktar världens alla
fenomen som ett barn gör.
Tänk om vi också helt oväntat skulle
skratta åt tandkrämsreklamerna, leka med
leriga hundar, gå på teater och gapflabba när
det annars är tyst, busa med busschauffören,
plocka blommor åt läraren och glatt blåsa
ut ljusen på födelsedagstårtan och få grädde
på näsan?
”Väx upp för fan”, är ett förekommande
uttryck hos ungdomar. ”Jag försöker” vore
ett lämpligt svar. För att växa upp är ju inte
bara en biologisk process.
Jag har inte slutat att leka i sandlådan, i
alla fall mentalt sett. Den berusande friheten
Annons
Simon
Holmström
extrajobbar
vid sidan av
studierna som
läxhjälpare och
får ofta väldigt
barnsliga frågor
att svara på.
Men barn kan
ställa de mest
komplicerade
frågorna i bara
några meningar
och extrajobbet
blir en filosofisk
utmaning.
att utnyttja sina barnsliga, kreativa förmågor skulle jag säga präglar alla mina dagar.
Ja, livet borde vara mer som en sandlåda;
ett ställe där vi får möjligheten att
själva utforma det vi
egentligen vill bygga
upp.
Så vi backar bandet. Mina kompisar
samlar sig runt
mig. ”Simon,
leker du
fortfarande i
sandlådan?”
Nu ser jag
upp på dem
med ett stort
leende. ”Ja.
Vill ni vara
med?”
Annons
Universitetskyrkan
Studentrabatt på
undersökning
Det kostar inte
en förmögenhet
att gå till tandläkaren. Särskilt inte
om man är student.
Nu erbjuder vi nämligen
alla studenter som har
Mecenat- eller Studentkortet en ordentlig
rabatt på undersökning. Exakt hur stor rabatten blir
beror på hur mycket du har i tandvårdsbidrag, men för de
flesta handlar det om hundralappar.
!
Välkommen till Universitetskyrkan!
Vi anordnar bl.a. öppna föreläsningar,
retreater, akademisk stickcafé, själsgympa, sorgegrupper och gudstjänster.
Enskilt samtal med präst, pastor eller
diakon är vårt stående erbjudande.
Vi finns vid stilla rummet ovanför
Forumrestaurangen!
Gilla oss på facebook.com/ukorebro
universitetskyrkan.se/orebro
Gillar du att
teckna serier?
Inför hösten söker vi en serietecknare. Intresserad?
Mejla ditt arbetsprov till [email protected]
Läs mer på orebroll.se/folktandvarden.
Eller ring direkt – 019-602 67 60.
Posttidning B
Lösnummer
Fakultetsgatan 3
702 81 Örebro
Håll dig uppdaterad
om ditt campus på
www.losnummer.se
Gilla Lösnummer på Facebook
Följ @losnummer_se på Twitter