NYHETSBREV
2 # 17/3-2015 FORSKNING & BEHANDLING VID
PARKINSONS SJUKDOM
FÖRDUBBLAD RISK FÖR
PARKINSONS SJUKDOM
skadats vid hjärtinfarkt, ryggmärgsskador, att
finna bot mot Parkinsons sjukdom, samt med
stamscellstransplantation reparera en sviktande
lever.
Källa: Karolinska Institutet
NY TILLVÄXTFAKTOR MED
REPARERANDE EFFEKT
Forskare vid Lunds universitet och Karolinska
Institutet har i en första klinisk studie, med tolv
deltagande patienter, fört in en tillväxtfaktor i
hjärnans hålrum med förhoppningen att bevara
dopaminsystemen. Tillväxtfaktorn, PDGF
(platelet-derived growth factor), har i studier på
djur med parkinsonliknande symptom tidigare
visat på läkande effekter på både nervceller och
nervfibrer, och även förbättrad motorik.
Det finns ett otvetydigt samband mellan
hantering av pesticider och nervsjukdomen
Parkinson. Det fastslår Lars-Gunnar
Gunnarsson, biträdande professor i neurologi,
och Lennart Bodin, professor i statistik, båda
från Örebro, i sin rapport som är en sammanställning av ett 100-tal vetenskapliga artiklar.
– Sambandet är så klarlagt att det inte behövs
mer forskning på området. Riskerna är ungefär
lika stora oavsett vilken typ av bekämpningsmedel som används, säger Lars-Gunnar
Gunnarsson.
Rapporten publicerades förra året av Göteborgs
universitet och fick till omedelbar följd att
arbetarskyddet skärptes för dem som öppnar
containrar med importerade frukt och grönsaker
i Göteborgs hamn. Rapporten går att ladda ned
på www.afaforsakring.se
Källa: Örebro universitet och Land
Resultaten från den aktuella studien på
patienter visar att tillförseln av tillväxtfaktorn inte
leder till några allvarliga bestående
biverkningar. Kanske än mer hoppingivande är
de bilder som forskarna tagit av patienternas
hjärnor fyra månader efter att man levererat
tillväxtfaktorn till de områden som styr
dopaminproduktionen. Med hjälp av en PETkamera har de kunnat se att signaleringen av
dopamin inte bara stannat på samma nivå, utan
till och med ökat.
Safety and tolerability of intracerebroventricular PDGF- BB in Parkinson’s disease
patients, Gesine Paul et al. J Clin Invest. 17
februari, 2015.
Källa: Lunds universitet
KI FORSKNING I HONGKONG
Karolinska Institutet startar en egen
forskningsverksamhet i Hongkong. Det blir
möjligt efter en donation på 50 miljoner dollar,
motsvarande 400 miljoner kronor, från den
Hongkongbaserade affärsmannen Ming Wai
Lau. Målet är bland annat att med stamcellsteknik kunna återskapa skadad vävnad i hjärta,
lever och nervsystem. Forskningen kommer till
exempel att fokusera på hjärtvävnad som
1
PARKINSONFONDEN *
Hennes Majestät Drottning Silvia, beskyddare av ParkinsonFörbundets Forskningsfond
Skeppargatan 52 nb, 114 58 Stockholm, Tel: 08-666 20 78, Pg: 90 07 94-9 Bg: 900-7949
www.parkinsonfonden.se
*Parkinsonfonden står under tillsyn av Svensk Insamlingskontroll.
NYHETSBREV
2 # 17/3-2015 FORSKNING & BEHANDLING VID
PARKINSONS SJUKDOM
IMMUNSYSTEMETS HEMLIGHETER
arvsmassan även innehåller gener som tidigare
har förknippats med neurologiska och
psykiatriska sjukdomstillstånd. Med den här
studien hoppas de kunna öka förståelsen för de
genetiska mekanismer som främjar ett friskt
tänkande i högre ålder, och även bidra till att
kunna identifiera de individer som riskerar att
drabbas av kognitiv försämring, säger Lars
Nyberg. Davies et al, Molecular Psychiatry
(2015) 20, 183–192;doi:10.1038/mp.2014.188;
published online 3 February 2015
Källa: Umeå universitet
Under en konferens vid Karolinska Institutet
diskuterade forskarna nyligen hur ny teknik kan
bidra till att flytta fram positionerna inom
immunologin. Det kan i sin tur få stor betydelse
för behandlingen av sjukdomar som cancer,
ledgångsreumatism eller multipel skleros.
Supermikroskopet är en innovation som ledde
till nobelpriset i kemi förra året. Med denna så
kallade superupplösta fluorescensmikroskopi
har det blivit möjligt att studera molekyler ner på
nanonivå. Det går till exempel att undersöka hur
proteiner bildar klumpar vid Parkinsons sjukdom
eller hur kopplingar mellan hjärnans nervceller
ser ut. Nu används tekniken också inom
immunologin för att studera celler i
immunsystemet. Björn Önfelt, KTH och
SciLifeLab, har utvecklat en metod som gör att
det går att studera en enda cell och de
aktiviteter som äger rum kring den. Detta görs
möjligt med ett chip som innehåller ett stort
antal brunnar och där en cell sätts i varje brunn.
Källa: Karolinska Institutet
NY BEHANDLINGSPRINCIP
En behandlingsstudie som publicerats i
vetenskapstidskriften Brain visar att ett
läkemedel som stimulerar vissa serotoninreceptorer i hjärnan kan förhindra att L-dopa
orsakar ofrivilliga rörelser. Preparatet som
forskarna på KI och Lunds universitet har testat
heter eltoprazine och är en så kallad serotoninreceptor-agonist som specifikt inriktar sig på
receptortyperna 5-HT1A och 5-HT1B.
Eltoprazine har tidigare testats på patienter
inom psykiatriområdet, men det här är första
gången som det görs försök när det gäller
Parkinsons sjukdom. Det som är särskilt roligt
är att vi har lyckats överföra fynd i labbet till
klinisk användning, säger Per Svenningsson,
Karolinska institutet. Om våra initiala fynd kan
bekräftas så kan denna nya behandlingsprincip
leda till stor klinisk nytta för en utsatt
patientgrupp. Eltoprazine counteracts Ldopa-induced dyskinesias in Parkinson's
disease: A dose-finding study ” Per
Svenningsson et al. Brain - A Journal of
Neurology , first online 10 February 2015
Källa: Karolinska Institutet
GENER SOM STYR TANKEFÖRMÅGA
En internationell studie har identifierat gener
som kan kopplas till människans tankeförmåga,
eller så kallade generella kognitiva förmågor,
med funktioner som minne, bearbetning av
sinnesintryck, utveckling av resonemang, med
mera, efter 45 års ålder. I studien påvisas fyra
regioner i arvsmassan som kan förknippas med
tankeförmåga, genom att de påverkar förmågan
att minnas, att bearbeta sinnesintryck, utveckla
tankar och resonemang, med mera. Forskarna
konstaterar också att de aktuella regionerna i
2
PARKINSONFONDEN *
Hennes Majestät Drottning Silvia, beskyddare av ParkinsonFörbundets Forskningsfond
Skeppargatan 52 nb, 114 58 Stockholm, Tel: 08-666 20 78, Pg: 90 07 94-9 Bg: 900-7949
www.parkinsonfonden.se
*Parkinsonfonden står under tillsyn av Svensk Insamlingskontroll.
NYHETSBREV
2 # 17/3-2015 FORSKNING & BEHANDLING VID
PARKINSONS SJUKDOM
UMEÅS DBS-ENHET LIGGER I DEN
ABSOLUTA FRAMKANTEN
KORTKORTA NANOPINNAR BÄST
FÖR HJÄRNAN
Om elektroder i framtiden ska föras in i
mänskliga hjärnor – i forskningssyfte eller för att
behandla en sjukdom – kan det vara lämpligt att
ge dem en "päls" av nanopinnar som gör dem
mindre störande för hjärnvävnaden. Men då får
dessa nanopinnar (nanowires) inte vara över en
viss längd. Det är slutsatsen av ett försök vid
Lunds universitet, Neuronano Research Center,
där man testat långtidsverkan av nanopinnar i
olika storlek. De nanopinnar som var bara 2
mikrometer långa påverkade inte hjärnans
vävnad, medan nanopinnar på 5 och 10
mikrometer orsakade inflammation i den
omgivande hjärnvävnaden.
Elektroder i hjärnan kan redan idag hjälpa
patienter med Parkinsons sjukdom och epilepsi.
Dagens elektroder är dock ganska stora och
stela, vilket med tiden orsakar ärrvävnad i
hjärnan och försämrar deras förmåga att
påverka nervcellerna.
Forskarna vill därför få fram elektroder som är
både mindre och mer böjliga och försedda med
ett hölje av nanopinnar, vilket kan ge både en
mer vävnadsvänlig yta och en bättre
registrering av nervcellernas signaler.
Size-dependent long-term tissue response
to biostable nanowires in the brain
Lina Gällentoft et al. Biomaterials online
december 2014
Källa: Lunds universitet
År 2013 skapades en DBS-enhet vid Norrlands
universitetssjukhus. Förutom neurokirurger och
neurologer ingår tre DBS-sköterskor som
hjälper patienterna med inställningarna efter
operationerna. Även neuropsykolog,
psykiatriker, sjukgymnast, logoped och
sekreterare ingår i enheten. Enheten arbetar
mycket med forskning och håller, tillsammans
med Paris och Köln, på att utveckla ett nytt
system för stimulering. Förhoppningen är att
inom ett år kunna börja använda en elektrod
med 64 kontakter riktade åt olika håll (i stället
för dagens fyra), något som ökar möjligheterna
att maximera effekten och minimera
biverkningar.
Parkinsons sjukdom innebär inte bara
skakningar utan ger på sikt ofta andra typer av
problem. Bland annat kan patienterna drabbas
av demens som beror på att produktionen av
signalsubstansen acetylkolin blir för låg,
berättar Jan Linder. Medicin finns, men fungerar
inte för alla och även här kan DBS vara ett
alternativ. Sex patienter med Parkinsondemens
kommer att ingå en första pilotstudie. Blir
resultaten de läkarna hoppas på öppnar sig en
helt ny och rätt svindlande värld.
– DBS används vanligtvis för att blockera
störande signaler, men i det här fallet handlar
det faktiskt om att stimulera hjärnan. Vi kommer
att placera elektroder ännu lite djupare ner i
hjärnan, i det som kallas Meynerts kärna, säger
Jan Linder som leder studien.
Källa: Västerbottens-Kuriren
3
PARKINSONFONDEN *
Hennes Majestät Drottning Silvia, beskyddare av ParkinsonFörbundets Forskningsfond
Skeppargatan 52 nb, 114 58 Stockholm, Tel: 08-666 20 78, Pg: 90 07 94-9 Bg: 900-7949
www.parkinsonfonden.se
*Parkinsonfonden står under tillsyn av Svensk Insamlingskontroll.