NYHETSBREV 2# 20/3-2012 FORSKNING & BEHANDLING VID PARKINSON OPTOGENETIK K Sahlholm, P Århem, K Fuxe & D Marcellino . The dopamine stabilizers ACR16 and (-)OSU6162 display nanomolar affinities at the Ã-1 receptor Molecular Psychiatry, advance online publication 21 February 2012, doi: 10.1038/mp.2012.3 KOORDINERING FRÅN KAROLINSKA Optogenetik. Det är namnet på en genial metod, som kombinerar genmodifiering med ljuspåverkan. Metoden bygger på en kombination av genetisk modifiering och ljus för att kontrollera specifika händelser i utvalda celler i levande vävnad. Enskilda nervceller i hjärnan modifieras med en gen som producerar ett ljuskänsligt protein. De celler som modifierats kan därefter genom ljuspåverkan, slås av eller på som en strömbrytare. Tekniken har bland annat använts för att fjärrstyra en fluga, kontrollera rörelsemönstret hos möss och dämpa darrningar hos möss med Parkinsons sjukdom. Karolinska Institutet ska koordinera ett stort forskningssamarbete inom EU om neurodegenerativa sjukdomar. I samarbetet ingår forskare från 22 länder och den totala budgeten är på över 90 miljoner kronor. Forskningen handlar till stor del om redan kända biomarkörer, ämnen, som kan påvisas i ryggmärgsvätskan hos patienter med Alzheimers eller Parkinsons sjukdom. EUsamarbetet kan leda till tidigare och mer precis diagnos vid Alzheimers och Parkinsons sjukdom. NY KUNSKAP OM DOPAMINSTABILISATORER STEM CELLS UPDATE En studie från Karolinska Institutet visar att ett nytt läkemedel mot Huntingtons sjukdom pridopidin eller dopaminstabilisator ACR16 kan verka via mekanismer som man tidigare inte känt till. Forskarna har funnit att ACR16 vid mycket låga koncentrationer binder till sigma-1receptorn, ett protein i hjärnan som är viktigt för nervcellers funktion och överlevnad. Den nya kunskapen kan vara intressant för utveckling av framtida behandlingar mot schizofreni, ofrivilliga skakningar vid Parkinsons sjukdom och neurodegenerativa sjukdomar. Stem Cells Update i oktober 2011 samlade sammanlagt 250 deltagare från 16 olika länder som under två dagar belyste de senaste tio årens framsteg inom stamcellsforskningen inklusive Parkinsonforskningen på området. Vetenskapsrådet arrangerade konferensen i samarbete med Uppsala universitet. Nu finns dokumentation från konferensen Stem Cells Update att läsas på: http://vr.se/download/18.25e86c0f1350e9e54 5df7f/Stem+Cells+Dokumentation.pdf PARKINSONFONDEN * Hennes Majestät Drottning Silvia, beskyddare av ParkinsonFörbundets Forskningsfond Skeppargatan 52 nb, 114 58 Stockholm, Tel: 08-666 20 78, Pg: 90 07 94-9 Bg: 900-7949 www.parkinsonfonden.se *Parkinsonfonden står under tillsyn av Svensk Insamlingskontroll. NYHETSBREV 2# 20/3-2012 FORSKNING & BEHANDLING VID PARKINSON KOFFEIN OCH PARKINSON Flera epidemiologiska studier pekar på att Parkinsons sjukdom är mindre vanligt hos personer som konsumerar koffein. Om detta är en effekt av symtomatisk art eller någon slags protektiv effekt hos koffein är oklart. I en aktuell artikel beskriver Altman och medarbetare en undersökning för att kartlägga de symtomatiska effekterna och biverkningar av koffein. Om man kan visa att koffein har effekt vid Parkinsons sjukdom, har detta naturligtvis en stor betydelse, särskilt om detta är någon slags protektiv eller sjukdomsmodifierande effekt. Det är därför angeläget att större kontrollerade undersökningar kommer till stånd. Altman RD, Lang AE, Postuma RB, et al. Caffeine in Parkinson´s Disease: a pilote open-label, dose-escalation study. Mov Disord 2011;26:2427-31 LÅNGTIDSEFFEKT AV DBS En stor mängd studier har visat att STN-DBS är effektivt som terapi vid avancerad parkinsonsjukdom. Det finns nu även stora randomiserade kontrollerade studier som demonstrerar att metoden är bättre än bästa perorala farmakologiska terapi avseende motorisk funktion och hälsorelaterad livskvalitet hos dessa patienter. De flesta av de hittills redovisade studierna har emellertid kort uppföljningstid. I den aktuella studien utvärderades patienterna efter 1, 5 och >9 år. Resultaten bekräftar att effekten av DBS i stort sett kvarstår efter denna långa tid. Samtidigt leder progressen av sjukdomen till att patienterna totalt sett inte fungerar bättre än före operationen. Man framhåller även att GPi-DBS, med färre komplikationsproblem, kan vara ett intressant alternativ, inte minst bland äldre patienter. Zibetti M, Metola A, Rizzi L, et al. Beyond nine years of continuous subthalamic nucleus deep brain stimulation in Parkinson´s disease. Mov Disord 2011;26:2327-34 MÅL FÖR HJÄRNSTIMULERING Det så kallade bakre subthalama området kan vara ett effektivt och säkert mål för djup hjärnstimulering vid svåra rörelsestörningar. Det visar Anders Fytagoridis i den avhandling han försvarade vid Umeå universitet 24 februari. I avhandlingen studeras patienter med rörelsestörningar där tremor (skakningar) är ett dominerande symtom, och för vilka läkemedelsbehandling inte varit tillräckligt effektiv. Läs hela eller delar av avhandling på http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:um u:diva-51785 PARKINSONFONDEN * Hennes Majestät Drottning Silvia, beskyddare av ParkinsonFörbundets Forskningsfond Skeppargatan 52 nb, 114 58 Stockholm, Tel: 08-666 20 78, Pg: 90 07 94-9 Bg: 900-7949 www.parkinsonfonden.se *Parkinsonfonden står under tillsyn av Svensk Insamlingskontroll. NYHETSBREV 2# 20/3-2012 FORSKNING & BEHANDLING VID PARKINSON TELEMEDICIN FÖR PARKINSON Ett litet tryck på en ikon på datorskärmen, och vips är neurologen Thomas Willows hemma hos sin patient. Han testar ett nytt sätt att prova ut medicin mot Parkinson. En eller två veckor på sjukhus. Det är vanligtvis vad som väntar patienter med Parkinsons sjukdom som ska testa behandling med Duodopa. Läkemedlet ges via en sond, men innan man beslutar att operera in en permanent får patienten pröva med en temporär sond via näsan. Patienten måste tittas till flera gånger per dygn för att man ska kunna se hur behandlingen fungerar och justera dosen. Men den rutinen kan snart vara passé, i alla fall om ett pilotprojekt på Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge går vägen. I stället för att läggas in får patienten en kamera som ansluts till internet installerad i sitt hem. Läkare och sjuksköterska kopplar upp sig mot kameran några gånger om dagen, och patienten ser även dem på en skärm. Patienten får sedan göra samma tester som på sjukhuset, till exempel sträcka fram armarna och vifta på händerna, eller gå en bit på golvet för att kontrollera rörligheten. Källa: Dagens Medicin PARTIELLA DOPAMINAGONISTER Så kallade partiella dopaminagonister har diskuterats mycket på senare år, som en möjlig förbättring av terapin vid bland annat Parkinsons sjukdom. Med partiell agonist menar man agonister som har en stabiliserande effekt på den dopaminerga stimuleringen; de utövar agonistisk effekt när den dopaminerga stimulansen är ringa och reducerar stimuleringen vid hög dopaminerg tonus. Pardoprunox är en partiell dopaminagonist som visats ha anti-parkinsoneffekt både i djurmodeller och hos patienter, såväl i form av monoterapi i tidig fas som i kombinationsterapi hos patienter med mer avancerad parkinsonsjukdom. I en artikel redovisas 2 studier kring säkerhet och effekt av pardoprunox i tidig sjukdomsfas. Sampaio C, Bronzova J, Hauser RA, et al. Pardoprunox in early Parkinson´s disease: Results from 2 large randomized double-blind trials. Mov Disord 2011;26:1464-76 SEMINARIER OM DBS- OCH PUMPBEHANDLINGAR 23 Maj i Jönköping kl 13.00-18.00 28 Maj i Sundsvall kl 13.00-18.00 18 September i Göteborg kl 13.00-18.00 21 September i Umeå kl 13.00-18.00 4 Oktober i Lund kl 13.00-18.00 16 Oktober i Stockholm kl 13.00-18.00 Anmälan görs hos Susanna Lindvall: [email protected] PARKINSONFONDEN * Hennes Majestät Drottning Silvia, beskyddare av ParkinsonFörbundets Forskningsfond Skeppargatan 52 nb, 114 58 Stockholm, Tel: 08-666 20 78, Pg: 90 07 94-9 Bg: 900-7949 www.parkinsonfonden.se *Parkinsonfonden står under tillsyn av Svensk Insamlingskontroll.