1. No category

NYHETSBREV
2 # 11/3-2013 FORSKNING & BEHANDLING VID
PARKINSON
NY DBS-ENHET
Deep Brain Stimulation, DBS, går ut på att
blockera störande signaler i hjärnan.
Behandlingen är en metod inom området
stereotaktisk funktionell neurokirurgi. Mest
framgångsrik har behandlingen varit vid
Parkinsons sjukdom. Nordens bredaste
verksamhet finns vid Norrlands universitetssjukhus, som nu öppnar en särskild enhet.
Patric Blomstedt, neurokirurg, har fått en
adjungerad professur, ytterligare en DBSsköterska, en sekreterare, en neuropsykolog,
samt en ST-läkare kommer att finnas när
enheten invigs i mars. I enheten ingår
naturligtvis neurologöverläkare Jan Linder och
DBS-sköterskan Anna Fredricks, samt två
yngre neurologer.
Källa: Umeå universitet
FÖRSTA SIGNALERNA VIA
NANOTRÅDAR
Elektroder som opererats in i hjärnan används
idag både i forskning och för att behandla vissa
sjukdomar, bl.a. Parkinsons sjukdom.
Användningen har dock begränsats av deras
storlek. Vid Lunds universitet har man nu för
första gången lyckats inplantera en supertunn
nanotrådsbaserad elektrod och uppfångat
signaler från nervcellerna i hjärnan på ett
försöksdjur. Forskarna arbetar inom NeuroNano
Research Center i ett tvärvetenskapligt
samarbete mellan experter i bl.a. neurofysiologi,
elektrisk mätteknik och nanoteknik. Deras
elektrod består av en samling nanotrådar, där
varje nanotråd mäter bara 200 nanometer
(miljarddels meter) i diameter. Så tunna
elektroder har hittills bara använts i försök med
cellodlingar. Det övergripande målet för
Neuronano Research Center är att utveckla
elektroder som kan sättas in i hjärnan för att
studera inlärning, smärta och andra
mekanismer, samt för att på sikt behandla
tillstånd som kronisk smärta, depression och
Parkinsons sjukdom.
Källa: Lunds universitet
HANS- ERIK MÅNAR OM
PARKINSONFONDEN
När Hans-Erik Laggar i Kyrkbyn, Orsa, fyllde 75
år, var det inte blommor och presenter han ville
ha. - Nej, sätt hellre in en slant på Parkinsonfonden. Där behövs pengarna bättre, sade han i
en intervju i Nya Ludvika Tidning. Det är
hustrun Gerd som har fått Parkinson och paret
håller sig uppdaterade om vad som händer
inom Parkinsonforskningen. Det goda exemplet
kommer säkert fler att följa!
PARKINSONFONDEN *
Hennes Majestät Drottning Silvia, beskyddare av ParkinsonFörbundets Forskningsfond
Skeppargatan 52 nb, 114 58 Stockholm, Tel: 08-666 20 78, Pg: 90 07 94-9 Bg: 900-7949
www.parkinsonfonden.se
*Parkinsonfonden står under tillsyn av Svensk Insamlingskontroll.
NYHETSBREV
2 # 11/3-2013 FORSKNING & BEHANDLING VID
PARKINSON
APPLÅDTECKNET
Applådtecknet (“the applauce sign”) har tidigare
ansetts vara en indikation på neurodegenerativa sjukdomar, särskilt progressiv
supranukleär pares, PSP. Resultaten av en
aktuell studie visar att applådtecknet visserligen
är högspecifikt för Parkinsonsjukdomar i
allmänhet, men inte speciellt för PSP.
Applådtecknet innebär att en person fortsätter
att applådera när han/hon uppmanats att klappa
tre gånger och beskrevs första gången 1995.
Den aktuella studien visar att applådtecknet inte
är specifikt för PSP och kan även observeras
hos patienter med Parkinsons sjukdom med
förändrad kognition, och är relaterad till
kortikala främre störningar såsom språkstörning
och hämmande kontroll.
The applause sign and neuropsychological
profile in progressive supranuclear palsy
and Parkinson's disease. Somme J, GómezEsteban JC, Tijero B, Berganzo K, Lezcano
E, Zarranz JJ. Clin Neurol Neurosurg. 2012
Dec 17. doi:pii: S0303-8467(12)00591-4.
10.1016/j.clineuro.2012.11.013. [Epub ahead
of print]
LÅNGTIDSPROBLEM VID
PARKINSONBEHANDLING
I Nina Nevalainens avhandling studeras Ldopabehandlingens konsekvenser för olika
signalsystem i hjärnan. Resultaten visar att Ldopas omvandling till dopamin går förlorad efter
långvarig behandling, vilket framgår av att de
uppmätta dopaminnivåerna är lägre i den
försöksgrupp som uttrycker dyskinesier. Också
glutamatnivåerna förändras. De påverkas inte
av vare sig tillförsel av L-dopa eller stimulering
av serotoninreceptorer, vilket är åtgärder som
normalt sänker frisättningen av glutamat. En
lovande metod för att motverka dyskinesierna
är att tillföra fluoxetin, ett ämne som hämmar
återupptaget av signalsubstansen serotonin.
Sammantaget verkar de flesta viktiga
signalöverföringssystemen i hjärnan bli
förändrade vid dyskinesier, vilket kan förklara
det breda spektrum av symtom som finns hos
denna patientgrupp. Avhandlingen med titeln
Dysfunction in the nigrostriatal system:
effects of L-DOPA and GDNF, har försvarats
vid Umeå universitet
DATASPEL FRAMTIDENS MEDICIN
I dag finns ett hundratals dataspel i världen som
används för att förebygga, behandla och
rehabilitera patienter inom vitt skilda områden
som till exempel depressionssjukdomar, adhd,
Parkinsons sjukdom, stroke, diabetes och
fetmabehandling.
I USA, där utvecklingen började, har interaktiva
dataspel för strokerehabilitering hittills godkänts
som medicinsk behandling av FDA, Federal
Food and Drug Administration, motsvarigheten
till Socialstyrelsen i Sverige.
PARKINSONFONDEN *
Hennes Majestät Drottning Silvia, beskyddare av ParkinsonFörbundets Forskningsfond
Skeppargatan 52 nb, 114 58 Stockholm, Tel: 08-666 20 78, Pg: 90 07 94-9 Bg: 900-7949
www.parkinsonfonden.se
*Parkinsonfonden står under tillsyn av Svensk Insamlingskontroll.
NYHETSBREV
2 # 11/3-2013 FORSKNING & BEHANDLING VID
PARKINSON
Att skriva ut dataspel på recept kan bli den nya
flugan inom sjukvården. I flera länder har det
blivit ett sätt att behandla och rehabilitera
människor med både fysiska och psykiska
sjukdomstillstånd. I framtiden spelar vi oss
friska, spår experterna. Ett par äldreboenden i
Sverige använder t ex Nintendo Wii-spel för att
fysiskt aktivera de äldre. Källa: Upsala Nya
Tidning
NY GENVARIANT ÖKAR RISK FÖR
ALZHEIMER
ytterligare stöd för att samma genvariant är
kopplad till ökad risk för Alzheimers sjukdom.
Thorlakur Jonsson med flera. Variant of
TREM2 Associated with the Risk of
Alzheimer’s Disease. New England Journal
of Medicine, publicerad online den 14
november 2012.
Rita Guerreiro med flera. TREM2 Variants in
Alzheimer’s Disease. New England Journal
of Medicine, publicerad online den 14
november 2012. DOI:
10.1056/NEJMoa1203208
FRAMGÅNGSRIK FORSKNING
Genetiska fynd ger stöd för att immunförsvaret
är inblandat i uppkomsten av Alzheimers
sjukdom, enligt ny forskning i tidskriften New
England Journal of Medicine.
Flera typer av mutationer relaterade till
bildningen av peptiden beta-amyloid ligger
bakom de mycket sällsynta och tidigt
debuterande formerna av ärftlig Alzheimer. Men
när det gäller den mycket vanligare typen av
sent debuterande Alzheimer är kopplingarna till
enskilda riskgener betydligt svagare.
Men forskare på Island under ledning av Kari
Stefansson rapporterar nu att de funnit en
sällsynt genvariant som förefaller öka risken för
sent debuterande Alzheimer med ungefär tre
gånger. Genvarianten leder till minskad aktivitet
av receptorn Trem2 som finns på ytan av vissa
immunceller. Forskarna spekulerar i att det i sin
tur kan leda till minskad förmåga hos
immuncellerna att rensa bort amyloida plack i
hjärnan. Genvarianten förekommer hos mindre
än 1 procent av befolkningen. I ett annat arbete,
som även det publicerades i New England
Journal of Medicine, finner ett annat forskarlag
En studie som letts från Karolinska Institutet
visar för första gången på ett lyckat resultat av
aktiv vaccinering mot Alzheimers sjukdom. Det
nya vaccinet, kallat CAD106, kan innebära ett
genombrott i jakten på botemedel mot den
svåra demenssjukdomen. Studien publicerades
i den ansedda vetenskapstidskriften Lancet
Neurology.
Studien har genomförts under ledning av
professor Bengt Winblad vid Karolinska
Institutets Alzheimercentrum i Huddinge
tillsammans med hjärnforskare i
forskarnätverket Swedish Brain Power.
Bengt Winblad et al. Safety, tolerability, and
antibody response of active Aβ
immunotherapy with CAD106 in patients
with Alzheimer’s disease: randomised,
double-blind, placebo-controlled, first-inhuman study
The Lancet Neurology, Volume 11, Issue 7,
Pages 597 - 604, July 2012
PARKINSONFONDEN *
Hennes Majestät Drottning Silvia, beskyddare av ParkinsonFörbundets Forskningsfond
Skeppargatan 52 nb, 114 58 Stockholm, Tel: 08-666 20 78, Pg: 90 07 94-9 Bg: 900-7949
www.parkinsonfonden.se
*Parkinsonfonden står under tillsyn av Svensk Insamlingskontroll.