1. No category

SO S
En tidning från SOS Alarm···Nr 4 2014
Beställ
ambulans på nätet
Nya telefoner
svåra att positionera
psykologen som
blev beredskapsdirektör
enklare
upphandling
med nya EU-regler
200
språk tolkas via 112
”Att tro att man kan klara allt
själv är krishanteringens fiende.”
Lars-Göran Uddholm, brandchef
Krishantering i
extremväder
14SOSK4_omslag_10481.indd 1
2014-11-20 10:03:07
SO S
Innehåll nr 4 2014
Tidningen SOS ges ut
av SOS Alarm Sverige AB
fyra gånger per år.
Hårdare stormar, fler
­blixtnedslag, längre torr­perioder
och värre översvämningar.
Extremvädren 2014 ställer helt
nya krav på samhällets
kris­beredskap.
Sidan 8
Ansvarig utgivare:
Johan Hedensiö
Redaktör:
Jenny Friberg
Adress:
SOS Alarm Sverige AB
Box 19546
104 32 Stockholm
Besöksadress:
Rådmansgatan 40
Telefon: 08-407 30 00
www.sosalarm.se
Söker du kontakt med en lokal
SOS-central finner ­du den under
www.sosalarm.se/kontakt
För frågor om prenumeration,
material till tidningen och
­annonsering kontakta
[email protected]
Redaktionell produktion:
Appelberg
Tryck: Edita Bobergs 2014
Omslagsfoto:
Nils Petter Nilsson
Nästa nummer av SOS
kommer ut i mars 2015.
SOS Alarm fyller en unik samhällsfunktion som ­dygnet runt
larmar ut hjälpresurser vid olyckor och samhällskriser. På uppdrag
av svenska staten ansvarar SOS
Alarm för nödnumret 112, informationsnumret 113 13 och har
även en cent­ral roll i samhällets
kris­beredskap. Verksamheten
innefattar även säkerhets- och
jourtjänster. SOS Alarm ägs till
50 procent av svenska staten samt
50 procent av Sveriges Kommuner
och Landsting.
04 Signaler
Nyheter, statistik och röster
från SOS Alarms horisont.
07 Alarm!
Magnus Lindgren, Tryggare Sverige,
vill se nytänk i brottsbekämpningen.
08 Fokus
Årets extremväder banar
vägen för bättre krishantering.
13 Utveckling
När direktupphandling med
SOS Alarm är möjlig.
15 Effekt
Tolkningshjälp på 200 olika
språk vid larm.
18 Insats
Nationella hjälpnummer
som kompletterar 112.
20 Utveckling
Svårt att positionera hjälpsökande
som ringer på nya mobiltelefoner.
22 Effekt
Beställ icke akuta ambulansoch sjuktransporter på nätet.
24 Profil
Linda Kazmierczak, psykologen som
blev beredskapsdirektör, brinner för
bättre beredskapstänk.
28 Årtalet: 1994
Estoniakatastrofen innebar ett
nytänk kring krisberedskap till havs.
2 SOS
14SOSK4_innehall_3fragor_10482.indd 2
2014-11-20 10:03:12
foto: anders ekholm, Folio
Citera oss gärna, men ange
­alltid källan.
foto: Tobias ohls
foto: fredrik Schlyter
Intro
foto: anders ekholm, Folio
”Utan samverkan med andra
faller vår modell”
Oavsett om det handlar om översvämningar, bränder eller andra naturkatastrofer
måste vi se över vår förmåga att ta emot hjälp
utifrån. Sverige är ett för litet land för att kunna
ha egna resurser att möta alla scenarion. Så säger
Aud Sjökvist, riksdagens utredare av sommarens
brand i Västmanland, i artikeln på sidan 8.
Vi behöver alla inse våra begränsningar. Vad
kan vi göra själva och när behöver vi samarbeta?
SOS Alarms modell har alltid byggt på samverkan. Engagemang och ett fokus på att sätta den
hjälpsökande i centrum är det viktigaste i vår
verksamhet och utan samverkan med andra faller vår modell.
SOS Alarm firar i år 40 år sedan den första
SOS-centralen i Västerås startade 1974. Det har
varit 40 spännande år i samhällets tjänst för invånarens trygghet. I vår jubileumsbok Ett samtal
räcker berättar några av våra medarbetare om
händelser, stora som små, som har berört dem
och som i vissa fall är en del i Sveriges historia.
Jag rekommenderar dig varmt att läsa denna
bok som finns på sosalarm.se. Det kan, tillsammans med detta nummer av tidningen SOS, bli
en intressant långläsning under en förhoppningsvis skön ledighet under jul och nyår.
Johan Hedensiö
vd SOS Alarm
3
frågor till ...
… Åsa Weinholt, doktorand på avdelningen för Kommunikations- och Transportsystem, Campus Norrköping, som
står bakom en studie om väktare som släcker bränder.
Hennes fortsatta studier fokuserar på möjligheten att använda fler
aktörer inom räddningstjänsten.
Vilka nya aktörer är aktuella?
– Det finns ett projekt igång sedan
2013 i Öckerö kommun i Göteborgs
skärgård. Där åker sjuksköterskor
inom hemtjänsten med räddningstjänsten på larm i väntan på ambulans och akutsjukvårdare. Det finns
även ett nytt projekt i Medelpad
som hitintills utbildat cirka 150 civila inom första hjälpen. De åker
ut på drunkning, brand och trafikolyckor som inträffat i närheten av
där de bor (se artikel i SOS 2/2014).
Vi tittar även på andra yrkesgrupper
som rör sig ute i samhället, till exempel sotare och taxichaufförer.
Vilken respons har ni fått?
– Väktarna är positiva, de tycker
att det ger en ny dimension till
deras arbete. Sjuksköterskorna i
hemtjänsten på Öckerö tyckte att
det var svårt att prioritera mellan
sina patienter i hemsjukvården och
att åka på akutlarm. När det gäller
de civila i Medelpad ser de nyttan
i att hjälpa sina grannar och att de
själva kan få hjälp snabbare om
något händer dem.
Finns det någon baksida?
– Det är inte säkert att man vet
vad man ger sig in på. Det kan vara
väldigt krävande situationer som
man kommer till, så det gäller att
följa upp och erbjuda stöd. Det är
också viktigt att poängtera för till
exempel de civila att de inte förväntas agera brandmän eller akutsjukvårdare. Det kan räcka med att vara
en medmänniska.
Text: Carola Ålstig Andersson
SOS 3
14SOSK4_innehall_3fragor_10482.indd 3
2014-11-20 10:03:17
signaler
Foto: Louise Billgert
Välisolerad i ambulansen
Charlotta Weigel och Hannes Lind tror att automatisering och övervakningskameror kommer att effektivisera
säkerhetsarbetet mer framöver.
40 år
av samtal
I år fyller SOS Alarm 40 år. I jubileumsboken
”Ett samtal räcker” berättar medarbetare stolt om
­ rfarenheter.
sina e
a Ta del av berättelserna på sosalarm.se/jubileum
Årets säkerhetsarbete utfört i Laholm
Laholm utsågs till vinnare i katego­
rin Årets säkerhetsarbete i Kommun
när Security Awards delades ut av tid­
ningen Skydd & Säkerhet i oktober.
− Genom att vända problem till lös­
ning och därmed nå framgång genom
förebyggande och gemensamma insat­
ser − med både akuta åtgärder och ett
långsiktigt, strategiskt samarbete − kan
en otrygg kommun bli en trygg kommun
med färre brott, lägre skadekostnader
och ökad trygghet för såväl invånare
som anställda, konstaterar juryn.
Pär-Åke Eriksson, räddningschef i
Laholm, tog emot priset på bransch­
mässan Skydd och underströk att
tydlig politisk styrning och nya samver­
kansformer med exempelvis krimi­
nalvården har vänt en negativ trend i
kommunen.
Sverige har berikats med en splitter ny högiso­
leringsambulans för säkra transporter av patienter
som insjuknat i allvarliga smittsamma infektioner, till
exempel ebola. Till skillnad från den tidigare högiso­
leringsambulansen är den nya bland annat bättre
utrustad för att transporteras med flyg samtidigt som
en patient vårdas inne i ambulansen.
Ambulansen är bland annat utrustad med luft­
sluss, har större lastkapacitet, högre frigång och
­modernare medicinteknisk utrustning. Med separat
syrgas och sär­
skild skydds­
utrustning med
vätskeavstötande
dräkt är persona­
len som arbetar
inne hos patienten
skyddad från smit­
ta. Landstinget
Östergötland och
ambulans­entre­
prenören Falck
ansvarar för hög­
isoleringsambu­
lansen som är en
nationell resurs.
Nya larmrutiner
vid dammolyckor
Svenska Kraftnät har avtalat med SOS Alarm om
nya larmrutiner vid risk för olyckor vid kraftverksdam­
mar. Syftet är att införa enhetliga larmrutiner för de
stora reglerade älvarna för att få snabb och effektiv
utalarmering från dammägare till berörda samhälls­
aktörer.
Larmavtalet innebär dock inte att Svenska kraftnät
tar över dammägarens ansvar för larmningen eller
larmmottagarnas ansvar för uppdatering av kontakt­
uppgifter.
Svenska Kraftnät är en myndighet för den svenska
elberedskapen och arbetar för att stärka landets el­
försörjning för att klara olika kritiska situationer samt
samordnar säkerheten vid landets ktaftverksdammar.
Skåne ser över
ambulansresurserna
De senaste åren har antalet vårdsamtal och
ambulansuppdrag eskalerat i Region Skåne, liksom i
många andra landsting och regioner.
Därför har SOS Alarm, tillsammans med Region Skå­
ne, Falck Ambulans, Samariten Ambulans, Kommunal
och Vårdförbundet, inlett ett samverkansprojekt för ett
mer optimerat användande av regionens ambulansre­
surser. Arbetet förväntas vara klart under 2015.
4 SOS
14SOSK4_signaler_notiser_10485.indd 4
2014-11-20 10:15:35
72
timmar
Foto: Love Lannér/FOLIO
måste medborgarna kunna
klara sig själva vid en kris. Det
propagerar Civilförsvaret i en
ny informationsinsats.
a Läs mer och anmäl dig till
föreläsningarna på
www.civil.se/72-timmar
En krislåda i varje hem
Fjärrstyrd hjärtvård
kapar väntetider
Väntetiderna för hjärtpatienter
i glesbygd kan minskas drastiskt med
ultraljudsundersökning på distans. Det
visar en studie som gjorts vid Glesbygdsmedicinskt centrum i Storuman
och Skellefteå lasarett.
38 patienter med hjärtproblem, i
genomsnitt 69 år gamla, har lottats att
antingen följa den traditionella vårdprocessen − eller att prova metoden
med distansundersökning.
Själva undersökningen görs i Storuman med ultraljud på en robotarm
som fjärrstyrs på Skellefteå lasarett −
20 mil bort.
Tiden från första mötet med en
distriktsläkare tills patienten har en
vårdplan har kapats från i genomsnitt
114 dagar till 27.
(SvT Västerbottensnytt)
a Se film på goo.gl/U99pfo
När mobilen är urladdad, när strömmen gått och vattnet sinat. Klarar vi oss då?
− Det borde finnas en krislåda i varje
hushåll, säger Karin Eriksson, chef för
enheten samhällsskydd och beredskap
i Göteborgs kommun, som liksom övriga
kommuner i landet fått uppdrag av staten
att höja beredskapen hos gemene man
om en allvarlig kris eller samhällsstörning
inträffar.
− Syftet är att få friska och krya människor att klara sig själva så att samhällets
resurser kan gå till dem som behöver hjälp.
I ett jämförelsevis tryggt samhälle där
Exempel på vad som kan finnas i en
krislåda och som bör finnas i varje
hushåll:
 Vatten och mat: Vattendunkar,
mat som klarar rumstemperatur,
camping­kök med bränsle.
 Värme och ljus: Ficklampa, stearin-
elen inte är längre bort än en knapptryckning och vattnet inte mer än en vridning
på kranen, kan det bli besvärligt för dem
som inte är förberedda.
− Vi är bortskämda med att allt fungerar och vi vill påminna om det egna ansvaret. Kunskap om hur man klarar sig vid
en kris är på väg att glömmas bort och det
är något vi tappat i samhällsutvecklingen.
Göteborg löser sitt uppdrag genom
en kampanj som går ut på att förbereda
medborgarna att klara sig under tre dygn,
bland annat genom att propagera för att
det ska finnas en krislåda i varje hem.
ljus, tändstickor, varma kläder och
filtar, alternativ värmekälla som fotogen- eller oljelampa.
 Information: Radio med batteri,
­telefonlista med viktiga nummer.
 Övrigt: Husapotek, hygienartiklar,
kontanter.
SOS 5
14SOSK4_signaler_notiser_10485.indd 5
2014-11-20 10:15:39
signaler
Enklare tjänsteutbud
Nu finns ett förenklat utbud av säkerhetstjänster för SOS Alarms kunder. Den nya
strukturen gör det lättare för befintliga kunder att köpa säkerhetstjänsterna genom den
nya tjänstekatalogen. Det blir även enklare
för nya kunder att ansluta sig till SOS Alarm.
Läs mer på:
sosalarm.se/sakerhetstjanster
Du har slagit fel nummer …
Antalet felaktiga samtal till 112 minskar, mycket tack vare informationskampanjer under många år. Men fortfarande
kommer många ”nödanrop” som är svåra
att inte le åt:
uEn kvinna ringer in och vill ha dit
räddningstjänsten då det flugit in två duvor
i lokalen hon ska larma och det inte går då
det är rörelsestyrt. Blir väldigt irriterad då
SOS Alarm inte kan hjälpa eftersom hon
inte kan gå hem innan det är larmat. Räddningstjänsten tar över samtalet och meddelar att håvar inte ingår i deras utrustning.
uEn man i Göteborg ringer in på 112
och frågar vad räddningstjänsten kostar.
SOS-operatören frågar vad det är för typ av
nödsituation som kräver räddningstjäns-
ten. Han svarar: ”Ja, min bil startar inte...”
Mannen blev hänvisad till nummerupplysningen för vidare hjälp.
uEn man ringer 112 och har starka
åsikter om att någon i huset mitt emot inte
har släckt lamporna under natten. Han vill
prata med polisen eftersom det hade lyst
på hela våningsplanet under natten, ett
slöseri med ström!
uEn norrman ringer in och vill ha ambulans då han fått en fästing och läst i tidningen att man kan dö av sådana.
uEn kvinna vill komma till
­polisen då glassbilen sålt
gammal glass till henne.
”Verkligheten överträffar dikten när det kommer
till vilka medel vi ser att cyber­kriminella använder
sig av, hur uthålliga de är och vilka resurser de
lägger ner på att få tag i information.”
Morten Efferbarch, Nordenchef Symantec, till tidningen Aktuell Säkerhet om dagens hackare.
SOS Alarm har tillsammans med både
kunder och medarbetare gjort en översyn av nuvarande organisation. Från båda håll efterlyses bättre förutsättningar
till lokal samverkan. Därför anpassar
SOS Alarm sin organisation för att bättre
möta ­kundernas­­ önskemål.
– Vidareutvecklingen kommer att
innebära att SOS Alarm får en tydligare
lokal och regional närvaro för våra kunder. Det kommer att resultera i en ännu
bättre förmåga att samverka, säger
Johan Hedensiö, VD för SOS Alarm.
Arbetet med organisationen beräknas vara genomförd vid årsskiftet.
Foto: Gustaf Hellsing/IKON
Foto: istockphoto
Bättre möjlighet för
lokal samverkan
Chatta med
Jourhavande präst
Jourhavande präst i Svenska kyrkan utökar
sin tjänst genom att öppna två nya kanaler för
kontakt. Från och med 1 september är det möjligt att chatta med och mejla till jour­havande
präst.
Chatten är öppen måndag till torsdag,
20−24. Om man mejlar får man svar inom ­24
timmar. Ingenting av det som skrivs sparas
och prästen har absolut tystnadsplikt även
på nätet. Jourhavande präst via telefon når
man som tidigare via 112 varje dag, 21– 06.
6 SOS
14SOSK4_signaler_notiser_10485.indd 6
2014-11-20 10:15:42
Alarm!
Fler faller
Allt fler äldre skadas varje år allvarligt i
fall­olyckor, visar färsk statistik. I fjol behövde
närmare 50 000 äldre läggas in på sjukhus efter
att ha ramlat. En sladd som ligger i vägen, ett halt
duschgolv eller en knölig matta. Orsakerna bakom
fallolyckorna är många. Men många olyckor skulle
gå att förebygga, enligt Myndigheten för samhälls­
skydd och beredskap.
Foto: Gustaf Hellsing/IKON
Så kan fallolyckor förebyggas:
uBra belysning i bostaden.
uFärre möbler.
uFysisk aktivitet, som promenader, styrketräning
och balansövningar.
uNäringsriktig kost och tillräckligt intag av vatten.
uEn genomgång av vilka mediciner man äter.
uTa bort lösa sladdar och trösklar.
uHalkskydd i dusch och badkar i kombination
med handtag på väggen.
En bild säger mer
Smarta telefoner finns snart i var mans hand och
vi skickar bilder som aldrig förr. Även i många larm­
situationer skulle det vara en stor fördel för SOS-­
operatören att få bilder för att kunna göra rätt be­
dömning av en hjälpsökande.
Därför har SOS Alarm genom forskningscentret
Tucap initierat ett projekt för att undersöka hur detta
kan göras på ett kontrollerat och patientsäkert sätt.
– Vi vill ha ett system som funkar oavsett vilken
telefon man har, säger Martin Sjöblom, som driver
projektet på Tucap.
En första lösning blir troligen att SOS-opera­tören
skickar ett SMS med en länk där den hjälp­sökande
kan ladda upp bilder och film. Martin Sjöblom hoppas
att tekniken kan testas skarpt under 2015.
– Vi kan ta fram en applikation för smarta telefoner
med fler funktioner, men det skulle vara krångligt för
användarna eftersom de flesta inte ringer 112 ofta.
Men det skulle kunna funka för professionella och
semiprofessionella som larmar ofta, till exempel per­
sonal på ålderdomshem.
Hitta en ny medicin – inte
mer av den verkningslösa
Under de senaste åren har vissa så kallade mängdbrott minskat.
Det gäller i första hand brott som
drabbar människor i vardagen i
form av bilbrott och våld i offentlig
miljö. Statistiken visar också på en
sjunkande trend när det gäller det
dödliga våldet.
Samtidigt har en grövre och mer
organiserad brottslighet fått fäste i
Sverige. Som en konsekvens ökar
brott som narkotikahandel, utpressning och människohandel. Detsamma gäller övergrepp i rättssak, olaga
hot och bedrägerier. Till det kommer gängkriminalitet, social oro
och upplopp i vissa förortsområden.
”Kommunerna
saknar incitament
att utveckla det
­förebyggande
­arbetet”
Mitt i denna allvarliga situation
står polisen inför den största omorganisationen sedan förstatligandet
1965. Effekterna har inte låtit vänta
på sig, utan produktiviteten minskar redan nu och kommer erfarenhetsmässigt att ligga kvar på samma låga nivå ytterligare några år
innan den är tillbaka på samma nivå som före omorganisationen.
Läget kompliceras ytterligare av
att många kommuner saknar förmåga att förebygga och hantera
grövre brottslighet. Orsaken är
främst att det inte finns något lagstadgat krav för kommunerna att
förebygga brott. Konsekvenserna av
detta är att de saknar incitament att
utveckla det förebyggande arbetet,
vilket framgår av en ny kartläggning
från Stiftelsen Tryggare Sverige.
Går det då att göra någonting åt
situationen? Det finns många myter
när det gäller brott och (o)trygghet i
Sverige. En vanlig (miss)uppfattning är till exempel att brottsligheten är konstant och svår att göra
något åt. Erfarenheter från andra
länder visar dock att genom ett annorlunda sätt att tänka och arbeta
går det att minska brottsligheten
och öka tryggheten. I exempelvis
New York har den anmälda brottsligheten minskat med cirka 80 procent under de senaste 20 åren.
Framgångsfaktorerna handlar om
förändrade polisiära arbetsmetoder
där datorer började användas för att
följa upp brottsstatistik och där polischefer började ställa krav på snabba och precisa ingripanden, även
mot så kallad vardagsbrottslighet.
Det handlar om chefer med visioner
och vilja att införa nya arbetssätt i
gamla och trötta organisationer. Det
handlar om samverkan där fastighetsägare, ideella organisationer
och andra aktörer började gå samman för att ta ett gemensamt ansvar
för ett lokalt avgränsat område i staden. Tillsammans har dessa åtgärder inneburit att New York i dag är
en av USA:s säkraste storstäder.
Utmaningen handlar alltså om att
försöka hitta ny ”medicin” för att
minska brottsligheten, snarare än
att använda högre doser av samma
medicin, som dessutom många
gånger visats vara verkningslös.
Magnus Lindgren
Generalsekreterare
Stiftelsen Tryggare
Sverige
SOS 7
14SOSK4_signaler_notiser_10485.indd 7
2014-11-20 10:15:45
Foto: Jonas Lemberg / EXPressen / TT
Bered er för
8 SOS
14SOSK4_fokus_v_der_10483.indd 8
kata
2014-11-20 10:03:38
fokus extremväder
Skogsbranden i
Västmanland i augusti
2014 blev extremt
svårsläckt på grund av
den lång­variga torkan.
Den svenska sommaren 2014 varvades tropisk hetta
och torka med skyfall och blixtrekord. Följden blev
dramatiska översvämningar och den värsta skogsbranden i modern tid. Många experter hävdar att
vi redan har en klimatförändring och bör förbereda
oss på fler extremväder.
Skyfall med rekordnederbörden 133,7 millimeter i Västergötland i augusti och blixtrekord med
193 000 nedslag i juli. Nyhetsrapporteringen kring kollapsad infrastruktur, översvämmande vägar
och hem som förstörts av de kraftiga vattenmassorna visar extremvädrets konsekvenser. Och alla
prognoser pekar på att vi får vänja
oss vid varmare somrar, kallare
vintrar, blåsigare stormar och fler
skyfall med ökad intensitet. Även
om den storbrand som rasade under sommaren i Västmanland orsakades av en gnista från en skogsmaskin, gynnades brandens spridning
av extrema väderförhållanden med
lång torka och extremt låg luftfuktighet. På en dryg vecka ödelades
14 000 hektar skog i det som blev
den största skogbranden i modern
tid.
Mer än någon annan av sommarens väderrelaterade katastrofer
satte skogbranden samhällets resurser på prov. Efter att larmet till
112 kom klockan 13.31 den 31 juli tog
det tolv dagar för 1 500 personer
att få branden under kontroll. Med
facit i hand, hur bra var Sveriges
beredskap?
− Vår beredskap är inte dimensionerad för en händelse i den
här storleken, ändå fanns det en
tastrof
Text: Susanna Lindgren
SOS 9
14SOSK4_fokus_v_der_10483.indd 9
2014-11-20 10:03:41
vinjett vinjetten
Lars-Göran ­Uddholm anmälde sig som
frivillig räddningsledare för den samlade
räddningsinsatsen under den stora
skogsbranden i Västmanland.
Foto: Nils Petter Nilsson
möjlighet att samla samhällets resurser. Samordning och samverkan
fungerade bra, det som kunde varit
bättre är informationsflödet, säger
Lars-Göran Uddholm, brandchef på
Södertörns brandförsvarsförbund
och räddningsledare vid branden i
Västmanland.
Att ta in en räddningsledare från
ett annat län var ett unikt beslut.
Det fanns heller inget normalt med
en skogsbrand som på några timmar spreds över 11 800 hektar och
berörde invånare i fyra kommuner.
Det gjorde att staten klev in som
räddningsledare.
− Jag tror inte att det skett i den
här omfattningen i modern tid.
Det enda exempel jag känner till
var vid översvämningarna i Värmland 2000 då Länsstyrelsen i Västra Götaland beslutade att öppna
dammluckorna i Säffle kanal, säger Ingemar Skogö, landshövding
i Västmanlands län och den som
”Vi måste bättre lära oss att förstå när en händelse blir så
komplex att vi måste jobba på ett annat sätt än i vardagen.”
Lars-Göran Uddholm
fattade beslutet att tillsätta LarsGöran Uddholm som räddningsledare för den samlade räddningsinsatsen.
Lars-Göran Uddholm hade bland
annat erfarenhet från storbranden
i Tyresta nationalpark 1999. Han
var tillgänglig och erbjöd självmant
sina tjänster. Efter en rekordkort
anställningsprocess var beslutet
fattat och tisdag morgon tog han
över ansvaret på ledningscentralen
i Ramnäs.
− I de övningar vi gjort har det ju
aldrig funnits på kartan att staten
går in och vi hade inga riktlinjer
att följa, men under måndagskvällen fanns hos de tre kommunala
räddningscheferna, liksom hos
oss på Länsstyrelsen, en växande
uppfattning om att branden tagit
sådana proportioner att det behövdes en starkare och mer enhetlig
ledning, säger Ingemar Skogö, som
efterlyser tydligare riktlinjer för hur
och när staten ska ta över vid stora
händelser.
Mycket positivt har sagts om
ledningsinsatserna, men bra kan
bli bättre genom att dra lärdom av
det som hänt. Hur framtida räddningsinsatser ska se ut kan få svar
när riksdagens utredare Aud Sjökvist i september 2015 lägger fram
sin rapport. Förutom att titta på
10 SOS
14SOSK4_fokus_v_der_10483.indd 10
2014-11-20 10:03:44
Foto: Johan Nilsson / TT
fokus extremväder
Kollapsad infrastruktur och översvämmade vägar var några av extremvädrets
konsekvenser under den gångna sommaren.
hur samverkan och ledning av in­
satserna fungerade ska hon också
undersöka om samhällets samlade
resurser utnyttjats på ett optimalt
sätt, hur förutsättningarna för in­
formation och kommunikation till
allmänheten ser ut och på förut­
sättningarna för brandbekämpning
från luften. Vilken fråga är vikti­
gast?
− Oavsett om det handlar om
översvämningar, bränder eller an­
dra naturkatastrofer måste vi se
över vår förmåga att ta emot hjälp
utifrån. Vi är ett för litet land för att
kunna ha egna resurser att möta
alla scenarion, säger Aud Sjökvist.
En central fråga, säger hon, är
också hur man på ett tidigare stadie
Fler och mer extrema väderhändelser är vad vi har att vänta, enligt
många experter.
ska kunna bedöma vilka insatser
som krävs.
− Även vid sommarens storbrand
fanns det tidigt experter på plats
som med prognoser målade upp
scenarion för brandens spridande.
Kanske måste vi i framtiden våga
lyssna ännu mer på experter inom
olika områden för att kunna sätta in
insatser tidigare och att våga fatta
tidiga beslut som inte stoppas av
lokal ekonomi, säger hon.
Under hösten kommer Aud Sjök­
vist att träffa och intervjua företrä­
dare från alla berörda områden in­
nan hon sammanställer sin rapport.
En av dem är Lars-Göran Uddholm,
som redan kan lista flera områden
för förbättring.
− Inom räddningstjänsten måste
vi bli bättre på att möta händel­
sernas behov snabbare. Att tro att
man kan klara allt själv är krishan­
teringens fiende. Vi måste bättre
lära oss förstå när en händelse blir
så komplex att vi måste jobba på ett
annat sätt än i vardagen, säger LarsGöran Uddholm.
Precis som Aud Sjökvis t anser
han också att det behövs ett bättre
system för att tidigare bedöma om
och när en situation växer från vanlig
händelse till en krissituation.
− Idealiskt hade varit om det fanns
nationella resurspooler, människor
med erfarenhet och kompetens
­inom ett visst område som finns
Utmaning att kommunicera gemensamt
Sommarens stora brand kan ge viktig
lärdom inför framtida krishändelser.
Redan i våras gav MSB Catrin Johansson i
uppdrag att undersöka hur myndigheter
samordnar sin kommunikation i skarpt
läge.
Uppdraget från Myndig­heten för samhällsskydd och beredskap (MSB) var en uppföljning på en tidigare studie som tittat på vad
som händer när många aktörer är inblandade, så som vid utbrottet av fågelinfluensan,
vulkanaskan som stoppade flygkommunikationen och kärnkraftsolyckan i Fukushima.
− Vid alla dessa händelser samlades kommunikatörer för att koordinera information
och sammanställa fakta, prioritera budskap
och besluta vad allmänheten behövde veta.
Målet för vår uppföljning är att ta reda på hur
nätverkandet blir mest framgångsrikt, säger
Catrin Johansson, professor i organisationers kommunikation vid Mittuniversitetet
som fått uppdraget tillsamman med forskarkollegan Emelie Bäck.
Den nationella samordningen av skogsbranden inleddes onsdagen 6 augusti, då
elden redan hade härjat i en vecka. Från den
dagen deltog forskarduon i samordningsmötena mellan myndigheterna.
− I efterhand är det lätt att säga att detta
tidigare borde behandlats som en nationell
angelägenhet och att organisationssamordningen borde inletts tidigare. Den stora frågan är när en lokal händelser övergår till att
bli nationell. Ser man på brandens spridning
borde detta skett redan på måndagen då alla
evakueringsbeslut också behövde fattas,
säger Catrin Johansson och poängterar att
detta bara är en spontan reflektion och att
det är för tidigt att ge några utlåtanden om
vad deras rapport kommer fram till.
När organisationssamordningen kom
igång blev informationsflödet till informationsnumret 113 13 bättre och det blev lättare att samordna och nå ut med information
från exempelvis Jordbruksverket, Statens veterinärmedicinska anstalt och från Livsmedelsverket om sådant som evakuering av djur
och om det var farligt att använda dricksvattnet, konstaterar Catrin Johansson.
− Det var helt klart ett jättestort problem
att just koordinera information mellan olika
aktörer, särskilt i det mest akuta skedet.
Vårt uppdrag är att se hur man blir bättre.
Viktigt är att det finns ett gemensamt och väl
definierat mål, så att alla ser värdet i att delta
i koordinationsmöten och ser att det gör
arbetet mer effektivt.
Rapporten ska presenteras för MSB i
början av december.
SOS 11
14SOSK4_fokus_v_der_10483.indd 11
2014-11-20 10:03:48
vinjett vinjetten
tillgängliga när något händer. Hur
hade Länsstyrelsen hittat mig om
jag inte själv erbjudit mig? Hela systemet går ju i dag ut på att man ska
söka i sitt eget län, exemplifierar han.
Mest extern kritik har bristen
på kommunikation fått. Länsstyrelsens hemsida, som var officiell
­informationskanal, var anpassad
för ett hundratal besökare per dag.
När branden härjade som värst var
antalet besökare över 230 000, vilket ledde till en systemkollaps.
− I dag ser vi att vi borde haft en
större kapacitet. Då löstes problemet med hjälp av krisinfo.se, Facebook och 113 13. Radio Västmanland
gjorde också ett jättejobb, men det
uppstod snabbt oklarheter. Någon
kunde åka ut och handla mjölk och
mötas av en avspärrning när de
kom tillbaka, säger Ingemar Skogö.
Både Ingemar Skogö och LarsGöran Uddholm anser att informationsnumret 113 13 måste bli mer
inarbetat hos gemene man för att
bli ett bra kommunikationsverktyg
vid framtida händelser. För att dra
nytta av VMA, Viktigt meddelande
till allmänheten, via SMS måste staten ta beslut om att man ska kunna
nå alla som vistas i ett riskområde
och inte, som i dag, bara de som
är registrerade i området. En annan viktigt lärdom är också att det
behövs bättre möjligheter att ta till
vara på frivilligresurser.
När skogsbranden i Västmanland hade rasat
i en vecka gjorde SOS Alarm bedömningen
att organisationen kunde göra stor nytta på
plats.
– Det första vi gjorde var att informera de
som jobbade i räddningsstaben om 113 13 för att
ersätta de upplysningsnummer som kommunerna själva hade startat. De hade av naturliga skäl
inte kapacitet att ta emot alla samtal, berättar
Karin Andersson, tjänsteägare Krisberedskap på
SOS Alarm.
SOS Alarm kunde då, genom att styra all information via 113 13, säkra att alla fick samma information och att den var verifierad och korrekt.
Som mest tog 113 13 emot 750 samtal under
ett dygn.
På plats i Ramnäs bistod SOS Alarm både
med personella resurser och teknik. Bland annat levererades en webblösning av kartan över
brandområdet så att räddningsoperatörerna i
staben kunde se alla räddningsresursernas positioneroch via mobilt bredband kunde man bygga
upp en fullskalig Zenitenhet på plats, samma
system som räddningstjänsten och SOS Alarm
normalt arbetar i.
För första gången i skarpt läge skickade
SOS Alarm även ut VMA (viktigt meddelande till
allmänheten) via det nya kompletterande VMAsystemet till mobiltelefoner i området.
– Räddningsledningen skickade ut ett VMA i radio och TV om att man skulle börja vattenbomba
ett område. Alla mobiler som fanns registrerade
i det aktuella området, 74 stycken, fick ett SMS,
säger Karin Andersson.
Foto: Martin Botvidsson/Folio
113 13
”I nformationsnumret
måste
bli mer i­ narbetat hos gemene man för
att bli ett bra kommunikationsverktyg
vid framtida ­h ändelser.”
SOS Alarm i fält
12 SOS
14SOSK4_fokus_v_der_10483.indd 12
2014-11-20 10:03:51
utveckling teckal
Undantagsregler gör det möjligt för
­kommuner och landsting att skriva
avtal med SOS Alarm utan att behöva
­genomföra en offentlig upphandling.
Text: Lars Österlind
Foto: Maddocphotography
Så slipper landstinget
upphandlingen
Direktupphandling är en stor fördel för landstingen, enligt Torbjörn
Karlsson, jurist
vid Lands­t inget i
Kalmar län.
SOS 13
14SOSK4_utveckling_upphandling_10492.indd 13
2014-11-20 10:05:12
utveckling teckal
Under 2012 beslöt sig
landstingen Kronoberg, Kalmar och
Blekinge att samordna upphandlingen av ambulansdirigeringstjänster
för 2014−2015. Kraven som ställdes
på leverantören gjorde det möjligt
för landstingen att åberopa undantagsregler från lagen om offentlig
upphandling (LOU) när de tecknade
avtal direkt med SOS Alarm.
– Det absolut viktigaste kravet var
att när det ringer någon till 112 och
ärendet är vårdrelaterat, ska tjänsten kunna utföras i en sammanhängande larmkedja. Det är bara
SOS Alarm som kan utföra tjänsten
utifrån den kravbild som landstingen identifierat, säger Torbjörn
Karlsson, jurist vid Landstinget i
Kalmar län.
3 regler
När direktupphandlin med SOS
Alarm är möjlig:
qBara en leverantör kan utföra
tjänsten.
qMyndighet
samverkar
med leverantören kring ett
samhällsviktigt
uppdrag.
qEU:s Teckalundantag
Direktupphandling är enklare
och sparar tid för landstingen jämfört med en offentlig upphandling.
– Att teckna avtal direkt går enkelt och fort. Vi kan sätta oss ned
med leverantören och resonera oss
igenom villkoren så att vi får ett
ömse­sidigt och heltäckande avtal.
Det finns tre regler som kan
åberopas till stöd för en direktupphandling med SOS Alarm där LOU
kan undantas. Dels finns det undantagsregler när det av tekniska
skäl bara finns en leverantör som
kan utföra tjänsten. Exempelvis är
det bara SOS Alarm som alltid har
rätt att identifiera abonnenters telefonnummer och positioneringsuppgifter från mobiloperatörer. Den
typen av uppgifter är viktiga att
komma åt när hjälpsökande inte vet
eller kan förmedla var de befinner
sig. Ett annat möjligt skäl är att man
som myndighet samverkar med
leverantören kring ett gemensamt,
samhällsviktigt uppdrag. Ett exempel på sådan samverkan är just SOS
Alarms och landstingens samarbete
kring prioritering och dirigering av
ambulanser som resultat av ett
112-samtal från allmänheten. En
tredje regel som stödjer direktupphandling är EU:s Teckal-undantag
(se faktarutan nedan).
När landstingen i december
2012 annonserade sin avsikt att
teckna avtal med SOS Alarm begärdes överprövning från en leverantör
som ansåg att det var fråga om otil�låten direktupphandling. Upphandlingen stoppades av Förvaltningsrätten, men landstingen överklagade i
Kammarrätten och fick i augusti
2014 rätt i ärendet.
– Kammarrätten avvisade ansökan om överprövning eftersom den
kommit in för sent. Men sannolikheten att vi vunnit ärendet var stor
eftersom både Teckal-undantaget
och de andra två undantagsreglerna
var uppfyllda och gör att vi har stöd
i lagen för en direktupphandling,
säger Torbjörn Karlsson.
– Vår uppfattning är att SOS
Alarm uppfyller villkoren för Teckalundantaget. Den frågan är dock inte
prövad rättsligt eftersom formalia
avgjorde i detta fall, bekräftar PerIvar Svensson, advokat på advo­kat­
byrån Delphi.
”Att teckna avtal direkt går enkelt och fort.
Vi kan sätta oss ned med leverantören och
resonera oss igenom villkoren så att vi får
ett ömsesidigt och heltäckande avtal.”
Torbjörn Karlsson, jurist vid Landstinget i Kalmar län.
Gemensamma EU-regler
q Teckal-undantaget innebär att
upphandlande myndigheter
under vissa förutsättningar
inte behöver tillämpa lagen om
offentlig upphandling (LOU) när
den köper varor eller tjänster.
Inköpen gäller från bolag eller
enheter som formellt sett är
fristående från myndigheten,
men som ägs av densamma eller där myndigheten är medlem.
Två förutsättningar måste vara
uppfyllda för att undantaget
ska gälla − kontrollkriteriet och
verksamhetskriteriet.
qK
ontrollkriteriet går ut på att
den upphandlande myndigheten kan kontrollera bolaget eller
den gemensamma enheten på
samma som om den skulle varit
en egen förvaltning. Verksamhetskriteriet betyder att mer
än 80 procent av det fristående
bolagets totala verksamhet
utförs åt ägarna.
q Teckal-kriterierna har tillkom-
mit för att en offentlig verksamhet ska kunna genomföra
in-house upphandlingar, det
vill säga upphandlingar som
görs inom samma enhet, även
då man driver verksamhet i
bolagsform.
qN
amnet Teckal kommer från
ett italienskt bolag (Teckal Srl)
som 1997 överklagade ett antal
kommuners beslut att teckna
avtal med sitt egna bolag angående drift av en värmeanlägg-
ning, utan att tillämpa EU:s upphandlingsregler. EU-domstolen
avgjorde målet 1999 och kom
fram till att om verksamhetskriteriet och kontrollkriteriet
är uppfyllda behöver upphandlingsreglerna inte tillämpas.
q Teckal-undantaget gäller
numera även i svensk lag. Undantaget infördes permanent i
LOU den 1 januari 2013 och har
via ett nytt direktiv förtydligats
under 2014.
14 SOS
14SOSK4_utveckling_upphandling_10492.indd 14
2014-11-20 10:05:15
effekt tolkning
¿Qué ha
ocurrido?
Maxaa
dhacay?
‫؟لصح اذام‬
Vad har
inträffat?
Что
случилось?
Mitä on
sattunut?
En tolkningsfråga
Arabiska, ryska och somaliska. De är, näst svenska, de vanligaste
­språken som inringarna använder under 112-samtalen. Sedan 2011
­erbjuder SOS Alarm tolkningshjälp vid larmsituationer.
Foto: istockphoto
Text: Tomas Nilsson
Stämningen är lågmäld
men aktiv i kontorslandskapet på
Transvoice i centrala Stockholm när
vi är på besök en fredagsförmiddag
i september. Detta är tolkningsföretaget som SOS Alarm samarbetar
med sedan 2011 för att tolka 112samtal. Det är SOS-operatören
som, när denna märker att inringaren har svårt att göra sig förstådd på
engelska eller svenska, begär
Foto: David Lundmark
tolkning. Därefter kopplas samtalet
till Transvoice för ett trepartssamtal
med tolken.
De vanligaste språken SOS Alarm
begär tolkning på är arabiska, soma­
liska och ryska, men Transvoice kan
med externa tolkar erbjuda tolkning på 200 språk. Tolkningen startar inom en minut på de vanligaste
språken, medan det kan dröja ett
antal minuter innan Transvoice har
hittat en tolk på andra språk.
− Våra tolkar har genomgått en
utbildning hos SOS Alarm bland
annat för att klara av att hantera
den stressituation som ett 112-samtal kan innebära. Det är ju väsentlig
skillnad att tolka i en nödsituation
jämfört med att tolka i ett annat
sammanhang, säger Alexander
Markinhuhta, chef på Transvoice,
när han visar oss runt på kontoret.
SOS 15
14SOSK4_effekt_tolkning_10488.indd 15
2014-11-20 11:06:23
effekt tolkning
Zeyd Abdullahi tolkar somaliska ...
”Personerna som ringer in kan uttrycka sina
känslor och beskriva händelsen bättre på
sitt modersmål.” T­­ ilga Gourie
Tilga Gourie är en av de som tolkar 112-samtalen – då till arabiska
– och hon berättar att arbetet känns
meningsfullt.
− Jag tycker att det känns bra att
tolka 112-samtalen. Som tolk kan du
hjälpa till att rädda liv i de här situationerna. Personerna som ringer in
kan uttrycka sina känslor och beskriva händelsen bättre på sitt modersmål och det gör att arbetet blir
snabbare och smidigare för SOSoperatören, säger Tilga Gourie.
− Inringarna är ofta stressade,
läget kanske är allvarligt. Då måste
du vara extra koncentrerad för att
kunna höra vad de säger.
Alexander Markinhuhta berättar
att 112-samtalen skiljer sig från andra tolkningsuppdrag på flera sätt.
Vanliga samtal ska tolkas ordagrant.
− Men under ett 112-samtal är det
SOS-operatören som styr samtalet
och det blir på så sätt ingen regelrätt, ordagrann tolkning. Som tolkare under ett 112-samtal ska du i
stället filtrera ut det väsentliga av
vad som sägs. Det kan vara en utmaning för tolkarna.
Hur tror du att tolkningen påverkar
de hjälpsökande?
− Jag tror att de upplever att tolkning blir en trygghet, eftersom att
de ges möjligheten att kommunicera och göra sig förstådda på sina
modersmål.
I alarmeringsuppdraget som
SOS Alarm har med försvarsdepartementet framgår att 112-tjänsterna
primärt ska ges på svenska och engelska. I alarmeringstjänstutredningens betänkande, som kom
sommaren 2013, föreslogs att
112-tjänsterna ska innefatta fler
språk. SOS Alarm tog dock redan
Språktolk
2012
49 begäranden
om språktolk
2013
241 begäranden
om språktolk
2014
prognosen pekar
på cirka 500
begäranden om
språktolk
2011 ett eget initiativ i språktolkfrågan och påbörjade ett samarbete
med Transvoice med syftet att se
hur de kunde systematisera språktolkandet under 112-samtalen. Enligt avtalet med Trans­voice ska
tolkningen kunna ske dygnet runt.
− Detta är en självpåtagen försöksverksamhet från vår sida, som
ger hjälp och stöd åt både inringare
och SOS-operatörer. Det är egentligen staten som borde beställa och
finansiera tolkningstjänsten, säger
Gunnar Bergström, tjänsteägare 112
på SOS Alarm.
2011 var antalet tolkningssamtal
en handfull per månad. Under 2013
ökade det till ungefär 40 per månad. Gunnar Bergström berättar att
det finns åtminstone två positiva
effekter med tolkandet av 112-samtal. Eftersom det ger inringaren
16 SOS
14SOSK4_effekt_tolkning_10488.indd 16
2014-11-20 10:04:00
vinjett vinjetten
Enligt Alexander
Markinhuhta, chef på
Transvoice, är det en
utmaning för tolkarna
att filtrera ut det
­v iktigaste i
samtalet.
Vanligaste språk
som tolkades
2013
... och Marie-Rose Henricson arabiska, de två
vanligaste tolkningsuppdragen för 112-samtal.
större trygghet och SOS-operatören
bättre stöd för att bestämma vårdnivå, minskar handläggningstiden.
En annan positiv effekt är att barn
och ungdomar, som tidigare ofta
ringt till 112 om föräldrarna inte
kunnat svenska, inte behöver utsättas för den stora påfrestning som
det innebär att tolka åt vuxna.
− En av utmaningarna för SOS-operatören är att veta vilket språk man
ska begära tolkning på, inte minst
Arabiska (104)
Somaliska (78)
Ryska (44)
Andra språk som tolkats
är albanska, bosniska/
serbiska/kroatiska,
franska, italienska, lettiska,
mandarin, spanska,
syrianska, turkiska och
vietnamesiska.
när det gäller arabiska där det finns
många olika dialekter, säger han.
Hur har 112-samtalen fungerat tidigare när ni inte hade tolkning?
− Det har fungerat i alla fall genom alla år. Det är väldigt sällan
man inte kan få ut någonting av ett
samtal – till exempel var personerna
ringer ifrån. Men nu har vi hittat en
lösning som gör 112-samtalen
mycket bättre och SOS-operatören
behöver inte längre skicka ut en
112-utbildning för nyanlända
SOS Alarm har tagit fram ett utbildningsmaterial om nödnumret 112 för invandrare
som har svenska som andraspråk. Här lär man sig hur nödnumret 112 fungerar och
när man ska ringa informationsnummer 113 13, vilken hjälp man kan få via vård­
rådgivningsnumret 1177 och Polisens nummer vid icke-akuta händelser, 114 14.
Utbildningsmaterialet, som kan användas för SFI-undervisning, innehåller bland
annat situationsdiskussioner om vad som är rätt att göra, samtal till 112 i dialog­
form, hörförståelse­övningar, uttalsövningar samt lucktexter om brand.
ambulansresurs på lösa grunder till
följd av språkförbistring.
Utöver tolkningen av 112-samtal
arbetar SOS Alarm för att göra
larmtjänsterna mer tillgängliga.
Sedan flera år samarbetar till exempel Sverige och Finland med tolkning av 112-samtalen.
− Här kan våra SOS-operatörer
helt enkelt ringa upp finska Nödcentralverkets larmcentral i Uleåborg för att få tolkstöd i samtalet.
Hur ska ni gå vidare med tolkningstjänsterna inom SOS Alarm?
−Just nu känner vi oss tillfreds
med det samarbete som vi har med
Transvoice. Det vi framför allt behöver göra är att titta vetenskapligt
på vår data. Vi tror att tolkningstjänsterna ger positiva effekter,
men vi har än så länge inga vetenskapliga belägg, säger Gunnar Bergström.
SOS 17
14SOSK4_effekt_tolkning_10488.indd 17
2014-11-20 10:04:03
insats hjälpnummer
Inte vilket nummer som helst
På senare år har nödnumret 112 kompletterats med flera nationella hjälpnummer för ärenden som inte är akuta. 1177, 113 13, 114 14, 116 000 …
Men hur väl känner allmän­heten egentligen till dessa nummer? Och vet man
vilket man ska ringa i olika situationer?
Text: Sara Bergqvist
Illustration: Cecilia Pettersson
Det är en solig och vacker
höstdag. Bortsett från några nerblåsta löv och kvistar är det inte
mycket som röjer att det blåste full
storm dagen innan. Då, plötsligt!
Mitt i en kurva har ett träd fallit
tvärs över körbanan. Jag hinner precis tvärbromsa. Lätt skakig stannar
jag vid första vägficka och undrar
vart jag kan ringa så att inte någon
annan råkar illa ut. Efter en stund
bestämmer jag mig för att ringa 112.
– Du gjorde helt rätt. När höststormarna kommer får vi en hel
del samtal om nerfallna träd över
vägar, som räddningstjänsten ofta
tar hand om. När det gäller andra
hinder på vägarna, till exempel
bildäck, så kopplar vi vidare till polisen och så är det upp till dem att
avgöra om det utgör en fara eller
inte, säger Björn Skoglund, affärsutvecklare 112 på SOS Alarm.
Rent generellt är kunskapen om
18 SOS
14SOSK4_insats_olika_hj_lpnummer_10484.indd 18
2014-11-20 10:04:06
nödnumret 112 stor i Sverige – bäst i
Europa. Trots det händer det både
att man ringer andra hjälpnummer
istället för att ringa 112 och ännu
vanligare att man ringer 112 fast man
egentligen skulle ha ringt någon annanstans. En vanlig orsak är att man
inte känner till rätt hjälpnummer
och därför ringer 112. Det kan också
bero på att man inte vet var man ska
vända sig i den aktuella frågan, att
man inte har tålamod till att vänta
om det är telefonkö hos polisen eller
sjukvårdrådgivningen eller att man
har slut på kontantkortet och 112 då
är det enda nummer man kan ringa.
– Utöver det får vi en del udda
samtal av karaktären ”det är kö
på Sveavägen och jag har bråttom
till ett möte, kan du koppla mig till
polisen” eller ”jag får inte upp min
pipett med Nezeril”, berättar Björn
Skoglund.
Nästan en fjärdedel av de cirka
3,5 miljoner samtal som rings in till
112 varje år handlar om vårdärenden. Björn Skoglund uppskattar att
ett par hundratusen av dessa samtal
rör mindre akuta ärenden som då
hänvisas vidare till 1177. Sedan numret startade 2006 har det byggts ut
successivt och sedan 2013 kan man
ringa 1177 över hela landet.
– Min erfarenhet är att när man
väl hittat 1177 Vårdguiden och märker vilken hjälp man kan få så återkommer man gärna. Hur väl man
känner till numret från början beror
lite på var man bor i landet och på
hur väl det har kommunicerats just
där. Vid senaste mätningen 2012 låg
kännedomen på i snitt 60 procent
och just nu genomför vi en ny mätning, säger Elisabeth Kvilén Eriksson, ansvarig för det nationella
uppdraget kring 1177 Vårdguiden
på telefon.
Merparten av samtalen till 1177
handlar om infektionsrelaterade
symptom som feber och halsont.
Men kontaktorsakerna varierar något över året och på somrarna är det
många som också ringer angående
bett och stick. Ungefär tre procent
av ärendena hänvisas vidare till 112.
– I många fall handlar det om
Hjälpnummer för ärenden som inte är akuta
1177: Sjukvårdsrådgivning på telefon.
113 13: Informationsnummer vid olyckor och kriser, till exempel vid större stormar,
översvämningar eller bränder.
114 14: Polisens nummer för icke-akuta händelser.
116 000: EU-gemensamt journummer för att anmäla försvunna barn.
Via 112 når
man följande
resurser:
 Ambulans
 Kommunal
räddningstjänst
 Polis
 Giftinformation
 Jourhavande
präst
 Jourhavande
läkare
 Jourhavande
tandläkare
 Sjöräddning
 Fjällräddning
M
iljöräddningstjänst till sjöss
 Flygräddning
 Flygambulans
 Socialjour
 Tullverket/tips
om smuggling
bröst­smärtor eller misstanke om
stroke, säger Elisabeth Kvilén
E
­ riksson.
Rent generellt tycker Björn Skoglund att det är bra med de kompletterande hjälpnumren 1177, 114 14
till polisen och 113 13 som man kan
ringa för att få information vid kriser och allvarliga olyckor som översvämningar och bränder.
– Den stora utmaningen är att
nå ut med information så att alla
vet vart de ska ringa. Vid den stora
skogsbranden i Västmanland var
det väldigt många som ringde 112
och var oroliga. Det är i sådana fall
som 113 13 är tänkt som avlastning
för att vi inte ska bli nedringda på
112. Annars finns en risk för längre
svarstider för dem som verkligen är
i behov av akut hjälp, påpekar Björn
Skoglund.
En möjlighet att effektivt få ut
information om alla hjälpnummer
skulle vara om alla mobiloperatörer
la in numren per automatik. Men
där är vi inte riktigt ännu. Därför
återstår fortsatt information på
bred front.
– Om jag fick önska ytterligare
hjälpnummer skulle det vara ett trafikmässigt nummer. Och så vore det
bra om elbolagen kunde gå ihop om
en gemensam felanmälningslinje.
112 har inte mycket med elbolagen
att göra, men när det blir elavbrott
är det alltid ett stort antal personer
som ringer till oss, berättar Björn
Skoglund.
1,6 miljoner
felringningar
¡ Under 2013 tog SOS Alarm emot
3,5 miljoner samtal via 112. Av
dem bedömdes 1,9 miljoner
som nödsamtal. Övriga 1,6 är så
kallade felringningar.
¡ 124 000 samtal hänvisades till
114 14.
¡ Till nya numret 116 000 kom 906
samtal mellan 1 januari och 31
augusti i år.
¡ 1177 Vårdguiden tar emot cirka
5,5 miljoner samtal per år.
¡ En mätning som gjordes för
1177 Vårdguiden på telefon i
Stockholm visar att över en miljon hade åkt till akuten om 1177
inte hade funnits.
¡ Cirka 3 procent av samtalen till
1177 hänvisades vidare till 112.
Denna siffra har varit relativt
konstant genom åren.
¡ I Sverige känner 96 procent till
nödnumret 112. Det är bäst i
Europa.
SOS 19
14SOSK4_insats_olika_hj_lpnummer_10484.indd 19
2014-11-20 10:04:08
vinjett vinjetten
Exakt positionering av hjälpsökande är avgörande för att
­hjälpen snabbt ska nå fram. Men den ökande användningen
av IP-telefoni och 4G-mobiler ställer till problem.
Text: Boel Halldén
Foto: Håkan Hjort/Johnér
Larm från 4G-mobiler
syns inte
Vanliga mobiltelefonsamtal
till nödnumret 112 positioneras via
teleoperatörernas mobilnät. Principen är enkel; näten håller själva hela
tiden reda på vilken radio­basstation
mobiltelefonen finns i närheten av
– vilket utnyttjas av positioneringssystemet. På bara några sekunder
skickar radiobasstationen via systemet en position om var mobiltelefonen befinner sig till SOS Alarm.
– I dag har vi en bra positionering
av mobila 112-samtal, men vi kan
inte hitta individer som har gått
vilse på fjället med dagens teknik.
Nätbaserad positionering ger inte
tillräckligt hög precision – alla mobiltelefoner borde utrustas med
satellitnavigeringssystemet GPS,
säger Mikael Sjögren, chef för utvecklingsavdelningen på SOS Alarm.
SOS Alarm började använda
företaget Mobilaris positioneringssystem 2006 – 2007. Det ersatte
positioneringssystemet ”kommunidplan”, där basstationerna skickade information om vilken kommun
112-samtalet kom ifrån.
Något år tidigare hade det kommit lagkrav både i USA och EU på
att alla larmcentraler skulle klara av
att positionera nödsamtal från mobiltelefoner i mobilnät.
20 SOS
14SOSK4_utveckling_positionering_10489.indd 20
2014-11-20 10:04:12
utveckling positionering
– Enligt EU-direktiv ska mobiloperatörer i medlemsländerna
införa positionering så gott de kan
med nuvarande teknik, alltså ”efter
förmåga”, säger Mikael Sjögren.
Amerikanerna gick ett steg längre; där krävs en positionering med
30 meters precision i 90 procent av
fallen. Och alla mobiltelefoner som
säljs i USA i dag ska vara utrustade
med GPS.
Ökad användning av IP-telefoni,
även kallad bredbandstelefoni, ställer till problem. När en hjälpsökande ringer från ett trådlöst nätverk
finns ingen speciell abonnemangspunkt och därför går det inte att
positionera ett sådant samtal. I dag
slussas IP-samtalen automatiskt till
SOS-centralen i Östersund där operatören ställer frågor till den hjälpsökande för att få veta positionen.
– Teknik finns för att positionera
också de typerna av samtal bara
någon ställer krav på operatörerna.
Men frågan är vem som ska betala
för införandet av tekniken. Ett stort
antal företag erbjuder bredbandstelefoni i Sverige och det kan ta upp
till 1,5 år att rulla ut ett sådant system här, säger Mikael Nyström, vd
för Mobilaris.
Även användarna av 4G-mobiler ringer med IP-telefoni eftersom
4G-näten, eller LTE-näten, är datanät som inte stöder positionering.
Inte heller utländska nummer eller
simkortlösa telefoner som ringer 112
kan positioneras av SOS Alarm i dag.
– 4G-problemet kan lösas genom
att programvaror i LTE-näten ändras. Men det måste finnas någon
”Det måste finnas någon
som ställer kravet, och någon
som betalar.”
­Mikael Nyström, Mobilaris
som ställer det kravet, och någon
som betalar. Problemen är enkla
att åtgärda genom att uppgradera
programvaror i mobilnäten. Ytterst finns egentligen krav på alla
europeiska länder att klara detta,
men det har inte tryckts på tillräckligt hårt från EU, säger Mikael
­Nyström.
– Telia har kommit längst med
förändringen i sitt mobilnät för
att klara positionerig av utländska
abonnemang och 112-samtal från
simkortslösa mobiler. Vi planerar
att införa funktionen när det gäller
den typen av samtal via Telias mobilnät från och med första kvartalet
2015, säger Björn Skoglund, affärsutvecklare för 112 på SOS Alarm.
När SOS-operatören inte får upp
någon position vid andra fall handlar det i nio fall av tio om brister i
operatörernas nät. Operatören kan
exempelvis ha glömt att ändra basstationens koordinater efter att den
har flyttats.
Under 2014 har EU startat ett
arbete för att införa nya regler för
att förbättra positionering av nödställda med hjälp av GPS. EU tittar
också på nya krav för positionering
när det gäller 4G och IP-nät under
projektet ”Next generation 112”.
Från gruvor till bränder
 Företaget Mobilaris med säte i Luleå bildades 1999
efter en avknoppning från Telia Research och Telia
Mobile.
 Bolagets produkter är kopplade till beslutsstöd baserat
på positionering i någon form.
 Mobilaris utvecklade och lanserade år 2000 Pacific
Ocean − världens första plattform för kommersiella
tjänster för positionering i mobilvärlden.
 LKAB använder Mobilaris positionering för att öka
säkerheten vid till exempel utrymning i gruvor, eller för
att positionera fordon och utrustning. Australiensiska
räddningsmyndigheter använder systemet för
att skicka ut varnings-SMS till alla mobiltelefoner
som befinner sig i ett givet geografiskt område vid
exempelvis brand.
Flera utmaningar
 Ökad användning av IP-telefoni: Det finns inga tydliga
regler för hur den typen av samtal ska positioneras.
Samtal från ett trådlöst nätverk kan inte positioneras
med dagens system.
 Användningen av nästa generations mobiltelefoner,
4G-mobiler: 4G-telefonerna använder LTEnät, som är datanät och de stöder inte dagens
positioneringssystem.
 112-samtal från simkortlösa mobiltelefoner och
utländska abonnemang går inte att positionera med
dagens system. Funktionen för att positionera också
den typen av samtal via Telias mobilnät planerar SOS
Alarm att införa under första kvartalet 2015.
SOS 21
14SOSK4_utveckling_positionering_10489.indd 21
2014-11-20 10:04:13
effekt sjuktransporter
Smartare beställ­
ning av trans­
porter sparar
mycket tid, enligt
Tobias Släryd vid
Ambulanssjuk­
vården Halland.
Ej akut? Beställ på webben
De senaste årens ökade efterfrågan på ambulanstransporter kräver nya logistiklösningar.
SOS Alarms webbtjänst för beställning av
icke-akuta ambulans- och sjuktransporter
­effektiviserar tid och resurser för vårdpersonal
på ett smidigt och säkert sätt.
Text: Caroline Ford
Foto: Nicke Johansson
Fram till våren 2013 beställde vårdpersonalen i
Landstinget Halland all planerad transport av patienter
från exempelvis sjukhus till vårdinrättning manuellt. I
dag beställs tre av fyra transporter i landstinget via SOS
Alarms nya webbtjänst.
− Samtliga prio 3-ambulanstransporter beställdes via
telefon av vårdpersonalen, minns Tobias Släryd, avdelningschef och ambulanssjukskötare vid Ambulanssjukvården Halland.
Ofta satt vårdpersonalen i telefonkö för att boka
transporterna. Ovärderlig tid för patienter som gick
förlorad.
22 SOS
14SOSK4_effekt_case_10487.indd 22
2014-11-20 10:11:42
För planerade
transporter
 ”Webbeställning icke-akuta
ambulans- och sjuktransporter”
är namnet för den tjänst och
beställningsförfarande som SOS
Alarm har tagit fram i nära
samarbete med landstingen.
 Den avser transporter av
prioritetsgrad 3 − planerad
sjuktran­sport från exempelvis
sjukhus till vårdinrättning, före
eller efter operation, då
patientens tillstånd ej är akut men
väl i behov av professionell
transport och tillsyn.
 Förfarandet är ett detaljerat
webbformulär som fylls i
alltefter patientens specifika
behov under transporten
av vårdpersonal. ­Från exakt
klockslag till medicinering. Den
ifyllda webbeställningen granskas
av SOS Alarm som god­känner och
återkopplar.
Varje landsting utbildar sin
 vård­personal i tjänsten.
a Läs mer på
www.sosalarm.se/webbestallning
”Webbeställningen av ej akuta ambulanstransporter och liggande
­sjukresa har underlättat för sjukvården, dels genom att det är m
­ ycket
enklare och mer tidseffektivt att förbeställa, dels frigörs tid för
­beställaren ute på avdelningen.” ­Tobias Släryd
Under våren 2013 införde Hallands Sjukhus SOS Alarms nya
webb­tjänst efter såväl pilotprojekt
som utbildning. Ganska snart kunde man konstatera att tid frigjordes
för beställarna ute på avdelningarna.
− Webbeställningen av ej akuta
ambulanstransporter och liggande
sjukresa har underlättat för sjukvården, dels genom att det är mycket
enklare och mer tidseffektivt att
förbeställa, dels frigörs tid för beställaren ute på avdelningen, säger
Tobias Släryd.
Direktiven är dessutom så utformade att ambulansdirigenten
meddelar beställaren om transporten av någon anledning ej går
att genomföra. En feedback och
rapporteringsplikt som ytterligare
spar tid och pengar.
Den nya beställningstjänsten är
utvecklad av SOS Alarm i nära samarbete med Sveriges kommuner
och landsting, för att effektivisera
landets alla sjuktransporter som ej
är av akut natur. Längst upp i norr
är samarbete och samordning av
resurser både en utmaning och en
nödvändighet. Norrlandstingen utgör geografiskt närmare halva Sveriges yta men rymmer bara knappa
900 000 invånare. Jim Johansson
på Akut- och katastrofmedicinskt
centrum vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå har som spindeln i nätet inlett och samordnat
införandet av SOS Alarms nya
webbtjänst. På knappt ett år har han
Transport beställs
av vårdpersonal,
utifrån bland
­annat patientens
behov, medicinering och
transport­t id.
tillsammans med övriga Norrlandsting planerat, kört pilotprojekt och
utbildat för att sedan i september
övergå helt till det nya systemet.
− Samarbetet inom Norrlandstingen och med SOS Alarm har
fungerat väldigt bra, konstaterar
Jim Johansson.
Det finns flera fördelar med webbeställningen enligt Jim Johansson.
Det är snabbt och enkelt att lägga
en beställning och den går direkt in
i SOS Alarms system. Beställaren
får en sammanställning för att kontrollera att beställningen är korrekt.
Det nya systemet ger även bättre
möjligheter till uppföljning och
för att underlätta samordning och
bättre utnyttjande av begränsade
ambulansresurser.
SOS 23
14SOSK4_effekt_case_10487.indd 23
2014-11-20 10:11:44
24 SOS
14SOSK4_profil_10486.indd 24
2014-11-20 10:04:25
profil Linda Kazmierczak
”Helt orealistiskt att
en kris inte ska märkas”
Släpp in mer nytänkande, ge utrymme för dialog och skaffa
ett bättre helhetsperspektiv. Det är beredskapsdirektören
Linda Kazmierczaks recept för en bättre krishantering på
alla samhällets nivåer.
Text: Ia Wadendal
Personligt om
Linda
Kazmierczak
Yrke: beredskapsdirektör vid
länsstyrelsen i
Kronobergs län
Bor: i Växjö
Familj: tolvårig
dotter
Fritid: träning,
yoga, läser och
skriver
Livsmotto: ”att
göra mitt bästa”,
eller ”det är aldrig
för sent att ge upp”.
Krispersonlighet:
borde vara
Strukturerade
Simon men är
nog Aningslösa
Amanda eftersom
jag sällan oroar
mig …
Foto: Carl-Robert Jonzon
Himlen öppnar sig och regnet vräker ner när SOS:s reporter
­ nländer till ”huvudstaden” i Kronobergs län. En uppvikt tidning skyddar
a
nödtorftigt under promenaden till länsstyrelsen vid Stortorget. Linda Kazmierczak kommer ungefär samtidigt men har förberett sig bättre inför
­dagens regnoväder – hon är iklädd regnkappa och bär på ett stort paraply.
Så är hon ju också beredskapsdirektör och ska som en sådan spana
in i framtiden och se hur man på
bästa sätt klarar sig igenom ett möjligt katastrofscenario. Även om det i
dag bara är ett osedvanligt kraftfullt
regnfall och inte ett förstadium till
en översvämning som fyller både
bilar och källare med vatten – ett
scenario som inträffade i Malmö
under sensommaren.
41-åriga Linda Kazmierczak har
haft positionen som ansvarig för
krisledningen i Kronobergs län sedan 2008, och hon har en ovanlig
bakgrund för jobbet. Tidigare undervisade hon i psykologi och beteendevetenskap. Det var företrädaren Rolf Borggren som övertalade
henne att söka jobbet.
– Egentligen var jag nog ganska
tveksam men jag hade en del insikt
eftersom jag bland annat jobbat åt
polisen tidigare. Men min bakgrund
Linda Kazmierczak undervisade i psyko­
logi och beteendevetenskap före sin tid
och kunskapen om hur människor
som beredskapsdirektör.
fungerar ihop i en organisation har
SOS 25
14SOSK4_profil_10486.indd 25
2014-11-20 10:04:27
vinjett vinjetten
ledningsmetodik. Och dels det
psykologiska perspektivet i grupper
och organisationer där det mellan­
mänskliga och hur man förhåller sig
till varandra och till insatsen är helt
avgörande.
Hon klev rakt in i en ”peka-medhela-handen-kultur” med en gan­
ska hierarkisk styrning. Istället för att
helt styra om till ett annat synsätt har
hon envist och metodiskt försökt föra
in det mellanmänskliga perspektivet
genom praktiska förslag.
– Alla värderar det som fungerar.
Jag har varit väldigt angelägen om
processer och dialoger i ett under­
ifrånperspektiv. Det handlar om att
samla kunskap hos dem som jobbar
med detta varje dag, ute på fältet.
Hon menar att man i krisledning­
en måste få mer utrymme för dialog
och beslutsfattande där fler kan
göra sig hörda. Rutiner och planer
är en bra grund, men släpper man
fram nya tankar och idéer kan insat­
sen bli bättre.
”Tron på att någon annan
ska lösa krisen är för stor.”
stor vikt. De två viktigaste egenska­
perna jag har för att passa i det här
jobbet är nog att jag har is i magen
och är orädd, säger hon samtidigt
som hon fixar fram kaffe och mackor
i det lilla konferensrummet.
– Dels ligger det mycket psyko­
logi i själva krisförloppet, att för­
stå krisreaktioner, insatser och
I Kronoberg finns sedan stor­
men Gudrun en erfarenhet av stora
kriser hos länsstyrelsen. Sedan
dess har bland annat svininfluen­
san, askmolnets påverkan på lokala
transporter, tre vinterstormar och en
skogsbrand prövat erfarenheterna.
– Vi vet verkligen vad det innebär.
En insikt har också varit att den en­
skildes ansvar måste öka, det är en
viktig fråga. Tron på att någon an­
nan ska lösa krisen är för stor, säger
Linda Kazmierczak.
Många vet faktiskt inte vad de ska
göra när de drabbas av översväm­
ningar eller stormar. För att råda
bot på det satte länsstyrelsen och
aktörerna inom krishanteringssys­
temet i Kronoberg i gång projektet
Hesa Fredrik. Det innebär att unga
människor ska lära sig vad de behö­
ver ha på plats i krislådan hemma
om elen bryts eller vägar spärras av
när träden fallit. Det finns en webb­
plats med råd om hur man förbe­
reder sig, handledning för skollek­
tioner och föreläsningsturnéer. På
webbplatsen kan man också testa
vilken krispersonlighet man är.
– Det har varit väldigt positiv re­
spons, och både Uppsala och Göte­
borg har visat intresse för att göra
något liknande. Det är en viktig fråga
för samhället. Det finns en massa
kraft i folk som vill engagera sig.
Krisinformation är en fråga
som engagerar Linda Kazmierczak.
Det är också just bristen på infor­
mation som oftast får kritik i media.
– Någon sade i samband med
skogsbranden i somras att ”måt�­
tet på en kris är att jag inte märker
den”. Det är ett helt orealistiskt syn­
sätt att en kris inte ska märkas. Där­
emot är det riktigt att information
är en av våra viktigaste uppgifter
och det kräver samordning och väl­
digt tydligt upparbetade rutiner så
att man kommer i gång snabbt.
En studie som länsstyrelsen lät
Linnéuniversitetet göra för ett par
år sedan visar att en del av krono­
bergarna helst vill ha krisinforma­
tionen i telefonkatalogen.
– Telefonkatalogen finns ju inte
längre. Men många har behov av
information på traditionella sätt och
vi måste självklart använda många
kanaler. Vi jobbar mycket med att
styra om informationen till sociala
medier, och även om man inte ska ha
övertro på räckvidden så är de oer­
hört viktiga i krisinformationen. Men
människor har också ett stort ansvar
själva för att söka information.
Bättre beredskapstänk enligt Linda Kazmierczak
Resurser och nytänkande.
Resurserna är ojämnt fördelade,
fördelningen av medel från sta­
ten bör ses över. Släpp också
in andra kompetenser som ger
nya perspektiv och nytänkande,
i form av till exempel fler nät­
verksträffar och insynsråd.
helhetsansvar och perspektiv.
Samhället och de enskilda med­
borgarna vinner på att samord­
ning och samverkan i katastrofin­
satser blir mer prestigelös. Ingen
part kan lösa allt ensam – med ett
utökat helhetsansvar använder
man resurserna effektivare.
Tydliga resultatmål. Grundbe­
redskapen över hela landet blir bätt­
re om man sätter upp tydliga mål för
vad samhället ska kunna tillgodose
när det gäller medborgarnas behov,
till exempel miniminivåer för vad
kommuner ska leva upp till gent­
emot medborgarna i ett krisläge.
26 SOS
14SOSK4_profil_10486.indd 26
2014-11-20 10:04:29
Vilket nummer
ringer du om ditt barn
har feber?
Detkanvarasvårtattvetanärduskaringa112ochnärduskaringa
1177.Ringalltid112närdetärfaraförlivochdubehöverhjälpdirekt.
Förallaandrafrågoromvårdkanduringa1177,tillexempelnärditt
barnharfeber.Både112och1177haröppetdygnetrunt.
112
1177
Till 112 ringer du när:
Till 1177 ringer du när:
•Duellernågonannanbehöverakut
hjälpavambulanstillexempel
vidsjukdom.
•Duellernågonannanharblivitsjuk
ellerskadadochbehöverrådaven
sjuksköterska.
•Duellernågonannanbehöver
akuthjälpavräddningstjänsttill
exempelvidbrand.
•Dubehöverhjälpmedatthittarätt
ivården.
•Duellernågonannanbehöverakut
hjälpavpolisnärettbrottpågår.
www.sosalarm.se
14SOSK4_annons_10491.indd 27
www.1177.se
2014-11-20 10:04:31
Avsändare:
SOS Alarm Sverige AB
Box 19546
104 32 Stockholm
posttidning B
w
Årtalet: 1994
­
”Mayday, mayday, Estonia please”
En stor passagerarfärja som plötsligt sjunker till Östersjöns botten. 852 personer omkommer, ­varav
501 svenskar. Endast 137 personer överlever. Förlisningen av Estonia är den största färjekatastrof
som drabbat Sverige i modern tid.
Det har gått 20 år sedan passagerarfartygen
M/S Estonia förliste den 28 september 1994 på sin
färd från Tallinn till Stockholm. Liksom andra stora
olyckor har Estoniakatastrofen lett till en rad säkerhetshöjande åtgärder – framför allt inom sjöfarten.
Bland annat leds i dag alla insatser från Sjöfartsverkets sjö- och flygräddningscentral (JRCC) i Göteborg, istället för tre sjöräddningscentraler som vid
Estonias förlisning. Centralen är bemannad dygnet
runt och i samma byggnad finns också Kustbevakningens ledningscentral och Försvarsmaktens sjöbevakningscentral.
– Samlokaliseringen har resulterat i kortare
14SOSK4_artalet_1994_10490.indd 28
larmtider, bättre samverkan och effektivare arbetssätt, säger Peter Hellberg, sjö- och flygräddningshandläggare på Sjöfartsverket.
1994 tog det en timme från larm till dess att de
första helikoptrarna var i luften. I dag finns dygnetruntberedskap att vara i luften på 15 minuter.
Det har också blivit lättare att evakuera nödställda till andra fartyg, räddningssamarbetet mellan grannländerna har ökat och det är helt andra
konstruktionskrav för fartyg. Bland annat krav på
starkare bogportar.
Text: Carola Ålstig Andersson
Foto: Jaakko Avikainen/Lehtikuva, TT
Bogvisiret plockades upp från
havsbottnen efter
olyckan för att
undersökas. I dag
finns bogvisiret
bevarat på Muskö
och är en del av
Sjöhistoriska
­museets föremål
från Estonia.
2014-11-20 10:04:35