SBB 4/2014 - Svensk Bergs
BERGS B E R G M AT E R I A L & S T Å L & M E TA L L E R BRUKS UNDERMARKSTEKNIK BERGSPRÄNGNING GEOTEKNIK 4 2014 ÅR G ÅN G 93 INFRASTRUKTUR STEN SVENSK BERGS- & BRUKSTIDNING Miljö- och kostnadseffektiva egenskaper VPA filtreringskoncept Utvecklingen inom filtrerings- och avvattningstekniken har under senare år gått snabbt. Miljömedvetandet har varit en pådrivande faktor samtidigt som ökade energioch personalkostnader ställer allt högre krav på effektivitet och automatisering. Metso erbjuder ett VPA-pressfilter med över 250 tons kapacitet per timme för en enda enhet. Det innebär hög prestanda i kombination med ett självgående system som ger lägsta möjliga totalkostnad. Resultatet – ett automatiskt pressfilter konstruerat för gruv- och mineralindustrin. Metso tillhandahåller innovativ och hållbar teknik till gruv-, bygg- och anläggningsindustrin samt olje- och gasbranschen. Läs mer på www.metso.com QR-kod för smarta telefoner CBI-RAPPORTEN Information från CBI Betonginstitutet • www.cbi.se SBUF-projekt om skydd av parkeringsdäck CBI och Swerea KIMAB genomför tillsammans med en rad tillverkare, entreprenörer och fastighetsägare ett SBUFprojekt i tre etapper om skydd av parkeringsdäck mot nedbrytning i form av betongskador och armeringskorrosion. 'HQI|UVWQlPQGDPHWRGHQKDULVWXGLHQPRGL¿HUDWVPHGDYVHHQGH på däckstyp, och provningen utförs med ”svenska” dubbdäck. Syftet med projektet är att ta fram underlag för hur ett parkeringsdäck bör utformas, skyddas och underhållas på ett optimalt och ekonomiskt hållbart sätt. Frågor rörande utformningen avser främst golvbeläggning och katodiskt skydd, där slitstyrka PRWGXEEGlFNVVOLWDJHVWnULIRNXVI|UJROYEHOlJJQLQJHQ'HW¿QQV idag nämligen inga klara riktlinjer för val av beläggningssystem eller katodiskt skydd i parkeringsgarage. Mot bakgrund av inrapporterade skador från förvaltare av parkeringsanläggningar i Sverige, samt det stora antal skadeutredningar som genomförts DY &%, XQGHU OnQJ WLG NDQ NRQVWDWHUDV DWW GHW ¿QQV EHKRY DY ytterligare forsknings- och utvecklingsinsatser inom området. Provläggning med nio olika typer av beläggningssystem har genomförts på ett garageplan i Göteborg 2013. Ytterligare sex system har lagts ut i ett annat garage i Stockholm 2014. Varje provyta är drygt 30 kvadratmeter och hela provfältet följs upp avseende främst slitage, men även andra skador som kan uppstå. Mindre betongprovplattor (50 cm x 50 cm x 5 cm) har applicerats i anslutning till provläggningarna för slitageprovning i laboratoriet. 'HQQDSURYQLQJJHQRPI|UVXQGHU(QNUDYVSHFL¿NDWLRQYDG gäller beläggningens egenskaper kommer dessutom att tas fram. Installation av katodiskt skydd med insticksanoder har genomförts på pelare i ytterligare ett parkeringsgarage i Stockholm för uppföljning. Slitageprovning i laboratoriet Slitageprovning i laboratoriet genomförs för de aktuella beläggningssystemen enligt tre olika metoder. Erhållna resultat utvärderas och jämförs mot det slitage som med tiden uppstår på plats i de två provläggningsgaragen. Avsikten är att kunna VSHFL¿FHUDHQODERUDWRULHPHWRGVRPYlOVLPXOHUDUGHWVOLWDJHVRP XSSVWnUSnVYHQVNDSDUNHULQJVGlFNWLOOI|OMGDYGXEEGlFNVWUD¿N De utvalda provningsmetoderna är: • Resistance to Scuffing, modifierad prEN 12697-50 (Bituminous mixtures – Test methods for hot mix asphalt – 3DUW5HVLVWDQFHWR6FXI¿QJ) • Prall, SS EN 12697-16 (Vägmaterial – Asfaltmassor – Provningsmetoder för varmblandad asfalt – Del 16: Bestämning av nötningsmotstånd) • RWA, SS EN 13892-5 (Golvmaterial – Provning av avjämnings- och beläggningsmassor – Del 5: Bestämning av nötningsmotstånd mot rullande hjul hos avjämnings- och beläggningsmassor använda som slitskikt) 8WUXVWQLQJI|USURYQLQJDY6FXI¿QJUHVLVWDQFHPHGGXEEGlFN 3URYQLQJHQXWI|UVYLG,6$&5:7+$DFKHQ8QLYHUVLW\ Resultat Erhållna resultat visar att de tre laboratoriemetoderna inte korrelerar med varandra och att beläggningarna således rangordnas olika beroende på val av metod. %HWUlIIDQGHPRGL¿HUDGSU(16FXI¿QJUHVLVWDQFH, dras följande preliminära slutsatser: • Metoden verkar lovande för provning av slitstyrka hos beläggningssystem avsedda för parkeringsdäck av betong i garage • Metoden differentierar väl mellan olika produkter • Provningstiden 3,5 timmar bedöms som tillräckligt lång, och kan eventuell reduceras • Slitaget på dubbdäckens dubbar (i utrustningen) verkar lågt och bedöms inte ha påverkat provningsresultatet nämnvärt Projektet beräknas pågå till 2016, med uppföljning av provytor under ytterligare ett antal år. Kontaktperson Ylva Edwards, [email protected] CBI Betonginstitutet 100 44 Stockholm, Tel: 010-516 68 00 • c/o SP, Box 857, 501 15 Borås, Tel: 010-516 68 00 Svensk BERGS-& BRUKS Årgång 93 • Nr 4/2014 tidning 6YHQVN %HUJV%UXNV WLGQLQJ $GUHVV )$%L6DODVLOYHUJUXYD %R[ 0DOP| 6LG 7HO 7HOHID[ 0(7$//0$5.1$'(1 bU5\VVODQGHQEDQDQUHSXEOLN" (SRVW VYHQVNEHUJVEUXNV #EMLQYVH %5$16&+(16/(9(5$17g5(5 %DQNJLUR 3OXVJLUR + H O n U V SUHQXPHUDWLRQ LQNOPRPV 5HGDNW|URFK D QVYDULJXWJLYDUH %RUUDUQDILUDGHnU 1lU)$%I\OOGHILUDGHPDQPHGMXELOHXPVPLGGDJ L9LFWRULDVDOHQSnPHWHUVGMXSL6DODVLOYHU JUXYD*XVWDY9DVDNDOODGH6DOD6LOYHUJUXYDI|U 6YHD5LNHVV NDWWNDPPDUH8QGHUJUXYDQVVWRU KHWVWLGWLOOYDUnUVSURGXNWLRQHQ NLORUHQWVLOYHU1\DU|QYLVDUDWWVLOYHUEU|WVL R PUnGHWUHGDQSnWDOHWRFKMlUQlQQX W LGLJDUH'HQVLVWDVLOYHUJUXYDQVWlQJGHVRFK JUXYDQlULGDJHQXQLNEHV|NVJUXYD -|UJHQ'DKOTXLVW ,UHGDNWLRQHQ -|UJHQ'DKOTXLVW .MHOO'XEHUJ -DQ+DOORQTYLVW )\UEnNLYLQWHUP|UNUHW $WODV&RSFRV OXFLDVHPLQDULXP 040-611 06 90 www.bergsbruks.se cUJnQJ 7U\FNWKRV &DUOVKDPQV 7U\FN0HGLD$% .DUOVKDPQ ,661 2PVOD J VIR WR .MHOO'XEHUJ Annonsera i branschens informationskanal! 6LG 1\WWSXEOLNUHNRUGI|U6%0, 1lUEHUJPDWHULDOLQGXVWULQDQRUGQDGHEUDQVFKGDJL -|QN|SLQJYDULQWUHVVHWP\FNHWVWRUW'HWWLGLJDUH EHV|NVUHNRUGHW|YHUWUlIIDGHVlQQXHQJnQJHWW E HYLVVnJRWWVRPQnJRWSnDWWEUDQVFKGDJDUQDlU YLNWLJDI|ULQGXVWULQ 6LG Svensk Bergs- & Brukstidning 4/2014 M E TA L L M A R K N A D E N Är Ryssland en bananrepublik? M E TA L L K R Ö N I K Ö R : ANDERS OHLSSON Presslagd 14-12-20 TÄNK SÅ MYCKET som kan hända på ett år. Inte var det väl någon som för ett år sedan stod på Stortorget och basunerade ut att Putin var på väg att annektera Krim, att järnmalm är en död produkt och att oljan är överprisad. Visst höjdes det röster för att US-dollarn var på väg att stärkas, baserat på starkare konjunktur, men det som vi nu har sett trotsar nästan tyngdlagarna. Konsumera medan pengarna är värda något! Kombinationen av Putins vurm för Krim, USA på väg upp och fundamentalt ändrade oljebalanser har blivit till en för den ryska valutan nära nog dödlig cocktail. Ingen vill ha rubel på banken men samtidigt är det svårt att växla över till annan valuta, så för att förhindra att pengarna bara äts upp konsumerar man. Det blir en konsumtionsfest utan like för dem som har, och etter värre för dem som redan tidigare var utan. Men vad ska de göra? Här gäller regeln att den som sitter stilla i båten sjunker. Spiken i kistan för rubeln var naturligtvis när oljan tog nästa kliv ner efter höstens korrigeringar ner mot 80 dollar per fat för att nu handlas till kurser under 60 dollar för Brent. Med en redan tidigare rejält försvagad valuta blev det en smäll för mycket och kaoset var ett faktum. Som ni ser på diagrammet har rubeln försvagats med 50 procent på bara några veckor. och BHP vrider upp takten än mer i sin kamp om dominans och herravälde i detta spel. Här är det inte heller politik som styr, vilket till viss del gäller oljan, utan här är det ren och skär kapitalism. För oljans del står nu analytikerna på kö för att tala om hur mycket de sänker sina estimat för framtida priser. Det senaste jag såg var Nordea som nu spår ett oljepris på 62 USD/bbl för nästa år och en uppgång till 75 för år 2016. Jag vet inte vad de spådde före sommaren, men jag kan tänka mig att det låg en 30-40 dollar högre. Visst är det väl märkligt ändå hur fort det kan svänga. Halverade järnmalmspriser För att gå över till en något positivare ton så sa den amerikanska Fed-chefen Janet Yellen att man ämnar att tålmodigt närma sig de räntehöjningar som kan förväntas komma. Detta trots att ekonomin nu kontinuerligt stärks. Hennes kommentarer tolkas som att det inte är troligt att vi ser en höjning före april. För Sveriges del lär vi få vänta på dylika åtgärder ytterligare ett år, om man ska tro vad som sägs. Räntehöjning i USA dröjer Kollaps nummer två för året måste vara järnmalmspriserna som på ett år gått från att noteras till nästan 140 dollar och nu är nere under 75 dollar. Många mindre producenter svettas eller har redan gått under, allt medan de stora drakarna Rio Koppar Riskaversion pressar basmetallerna Basmetallerna är så här vid årsskiftet satta i press baserat på ovan nämnda faktorer, men också på grund av den ovilja som finns i marknaden att ta på sig risk. Riskaversionen är uppenbar vilket tillsammans med industrins säsongsmässigt låga aktivitet gör den nedåtgående trenden än mer accentuerad. Koppar handlas kring 6 300 USD/mt och aluminium till dryga 1 900 USD. Det är låga priser, men priser som kan bli ännu lägre om allt det negativa slår in. Men varför ska det slå in när allt annat har lurat dem som sitter närmast marknaden och analyserar. Det är en sak att oljan kan få det tufft en längre tid, det ska den bara rent allmänt ha, baserat på rysk och amerikansk produktion på maxfart. För basmetallerna är det inte riktigt lika självklart med lägre priser för där är det nu riskaversion som pressar ner marknaden, inte nödvändigtvis massiva överskott. För koppar räknar man nu med 300 tton i överproduktion för år 2015, och det är mer eller mindre detsamma som att säga att marknaden är balanserad. Det är nämligen svårt att få in produktionsstörningar i kalkylen och därför blir verkligheten ofta lite tightare än teorin. Vidare går det som alla vet trögare i Kina, men vi vet också att man där har verktyg kvar att använda för att stimulera. I Europa är steget till nya stimulanser heller inte långt borta och detta tillsammans med sannolikheten att riskaversionen kommer att minska gör att det bör gå att se framtiden an med ett visst mått av tillförsikt, ett lägre oljepris gör även det sitt till för att elda på. Guld Annonsera i branschens informationskanal! 040-611 06 90 • www.bergsbruks.se 4 Svensk Bergs- & Brukstidning 4/2014 Glad mottagare av årets bergteknikpris Kent Hedin flankeras av Bo-Göran Johansson och Hanna Knutsson, pressansvarig och seminariefixerska. EN FYRBÅK I VINTERMÖRKRET I vintermörker och orostider lyser Atlas Copcos luciaseminarium traditionsenligt upp tillvaron när branschens ledande befattningshavare samlas i Sickla gruva i Nacka. Ett nittiotal deltagare hade hörsammat 2014 års inbjudan till en dags stimulerande samvaro med vacker lucia, intressanta föreläsningar och ett generöst tilltaget julbord, ackompanjerat av underhållning. TEMAT FÖR SEMINARIET var ”Att lyckas i en värld i stor förändring”, och efter välkomstord av Bo-Göran Johansson lämnades ordet till näringsministern Mikael Damberg (s). Han inledde med att vederlägga diskussionerna om att industrin inte skulle vara så betydelsefull och att produktion är en överskattad företeelse. Näringsministern konstaterade att utan en stark industri står vi oss slätt i den globala konkurrensen. Industrins utmaning i dag är att kunna öka takten när det gäller innovationskraft, Luciarapportör: Jan Hallonqvist ha EU:s lägsta arbetslöshet är det av betydelse att inse att privata företag har ett behov av att växa och vilja finnas på nya marknader. Ofta handlar det om att som underleverantör i större utsträckning än i dag hänga med i utvecklingen. Damberg anger tre nyckelstrategier för att säkra vår konkurrenskraft: 1. Stora investeringar i infrastruktur. Det kan gälla vägar och järnvägar, men också inves- annars riskerar vi att bli omkörda av våra konkurrenter. Ett innovationsråd kommer i detta syfte att inrättas med deltagare från industri, näringsliv, politik och akademi. För att lyfta frågor över departementsgränserna kommer rådet att ledas av statsministern själv. I en ny exportstrategi är det viktigt att finnas på tillväxtmarknaderna och inte bara i de traditionellt viktiga exportländerna. Med målet att år 2020 6 teringar i forskning och utveckling. 2. Investeringar i näringspolitik: Det måste bli lättare för små och medelstora företag att växa och anställa arbetskraft. 3. En bättre utbildningspolitik som matchar näringslivets behov. Kompetensförsörjningen i dag är ett bekymmer. Det ministern kallar nyindustrialiseringsstrategi handlar delvis om att ta industrin tillbaka till ”politikens varmrum”. Det innebär att flytta hem produktion till Sverige i stället för motsatsen. Detta har Svensk Bergs- & Brukstidning 4 /2014 Stämningsfull luciatablå med ungdomar från Södra Latin betydelse, inte minst för forskning och utveckling. Mycket av innovation och produktutveckling sker nämligen i direkt koppling till produktionen. Nyindustrialisering betyder för många länder i vår omvärld att sätta upp handelshinder för att skydda sin egen industri. Sveriges väg bör i stället vara satsningar på sådant som driver industrins utveckling, nämligen automatisering, digitalisering och en smartare kompetensförsörjning. Näringsministern slutade med att gratulera Atlas och branschen till framgången i ”råvaruKICken” (mer om detta senare). En nyhet för årets seminarium var att deltagarna direkt via nätverket kunde skicka in frågor från dator eller telefon. Frågorna dök omedelbart upp på en stor bildskärm vid podiet. Luleå excellenscentrum för KIC Vad gör Sverige för att behålla sitt kunskapsövertag inom gruv- och bergteknik? Så löd den långa rubriken på näste talares anförande. Mikael Ramström från Atlas Copco definierade innovation utifrån ett europaperspektiv. Innovationsråd finns också i EU-sammanhang, då kallat EIP (European Innovation Partnership). Atlas representeras här av sin vd, och här finns också en minister, i nuläget oklart vem. Rådet har funnits i tre år och ett resultat av dess arbete är KIC (Knowledge & Innovation Community). I centrum står strävan att förena industri, akademi och institut till aktiviteter inom utbildning, innovation och entreprenörskap. Nya områden för KIC är dels råmaterial, dels hälsa och Life Science. EU-kommissionen satsar ekonomiskt motsvarande 542 miljoner euro på dessa två projekt. Ett konsortium, där Atlas Copco ingick, lämnade in ett programförslag med specificerade mål inom områdena gruv, återvinning och ersättningsmaterial. Den 10 december valde EU-kommissionen detta konsortium till vinnande förslag. 30-40 aktörer från 21 länder ingår i gruppen, varav 14 är svenska. Såväl högre ut- Näringsminister Mikael Damberg (s). 7 Svensk Bergs- & Brukstidning 4/2014 En i det närmaste fullsatt föreläsningssal i Atlas försöksgruva i Sickla. bildning som forskning och näringsliv finns representerade. Man går som aktör in med olika ambitionsnivåer (pengar – engagemang) och får därigenom olika mycket inflytande i beslutsprocessen. Sex teman finns inom programmet, och inom området gruv och mineral finns ett s.k. excellenscentrum i Luleå. Huvudkontor för det nybildade KIC-bolaget kommer att ligga i Berlin. Under de kommande sju åren kommer diverse innovations-, utbildnings- och entreprenörsprojekt att startas och sluka motsvarande två miljarder euro. Jenny började med att delge åhörarna basfakta om de tre projekten. Hon övergick sedan till att berätta om fördelarna med 3D-projektering i allmänhet och visade exempel från Förbifart Stockholm. Med 3Dteknik är det så mycket lättare att visa det färdiga resultatet och Jenny visade en 3D-animerad film från en tur i en av förbifartens tunnlar. Ett annat område som på senare tid fått en allt större be- Nya järnvägar och Förbifart Stockholm Nästa talare var Jenny Johansson (ÅF Infrastructure – Stora Projekt) som kunde meddela det senaste från Förbifart Stockholm samt Väst- och Ostlänken. Mikael Ramström, Atlas Copco, och t.h. Jenny Johansson, ÅF. 8 tydelse är arbetsmiljöfrågorna. Jenny arbetar i dag med projektering av Ostlänken (Stockholm-Linköping). Det första projekteringsuppdraget för ÅF är den tre mil långa banan mellan Södertälje och Trosa. Tågen kommer här att föras fram i 320 km/tim, och med denna hastighet blir restiden mellan huvudstaden och Linköping ca en timme. Ostlänken är en del i höghastighetssatsningen på järnvägen, och i för- Smidig lösning för Track & Trace och lagerhållning. Svensk Bergs- & Brukstidning 4/2014 Slutförvaret för kärnbränsle i Forsmark. Industriområdet med byggnader och nedfarter närmast kraftverket. Det stora deponeringsområdet till höger. T.h: Erik Lindgren, projektchef, Svensk Kärnbränslehantering AB. längningen ser man en restid Stockholm-Köpenhamn på tre timmar. Dessa hastigheter innebär helt nya förutsättningar för projekteringen, och man har vänt sig till Frankrike och Japan för att få del av deras erfarenheter på området. Byggstart för Ostlänken blir år 2020, och beräknad trafikstart åtta år senare. Kostnad ca 35 miljarder. Vad gäller Västlänken är syftet (liksom för Citybanan) att frigöra plats på centralen genom att flytta Göteborgs pendeltågstrafik till en egen bana. Det innebär tre nya stationer – vid Göteborgs Central, Haga och Korsvägen. Västlänken utgörs av en åtta km lång dubbelspårig järnväg genom centrala Göteborg, varav 6 km i tunnel,. En stor utmaning är att 2 km kommer att gå i betongtunnel genom lera. Byggstart beräknas till år 201718, och trafikstart år 2026. Kostnaden här blir 20 miljarder kronor. Eftersom byggnationen sker under känsliga delar av Göteborg kan projektet också i detta hänseende liknas vid Citybanan. ”Genom sitt starka engagemang för borrning och sprängning samt säkerhet bidrar årets bergteknikpristagare till att driva bergteknisk utveckling vidare och fortsätta positionera de svenska gruvorna som de modernaste i världen”. Lite rallycross som omväxling ”Hur kan man överge ett av de allra sexigaste jobben – diamantborrarens – för en karriär som rallycrossförare”, var den väl genomtänkta frågan Bo- Atlas Copco Bergteknikpris 2014 Årets bergteknikprispris gick till Kent Hedin, gruvproduktionschef vid Boliden Garpenberg, för hans arbete med utveckling av effektivare metoder för bergbrytning – och därmed säkrare arbetsplatser. Motiveringen lyder som följer: Göran ställde till Anton Marklund (22). Den i branschen kände sonen fick efter bästa förmåga besvara frågan och berätta lite om hur det känns att t.ex. accellerera 0-100 km/tim på två sekunder i en Folka med 600 hästkrafter under huven… Slutförvar för använt kärnbränsle Näste talare var Erik Lindgren, projektchef, Svensk Kärnbränslehantering AB. Sedan början av 70-talet har Olov Kvist, Atlas Copco (t.v.) instruerar Hans-Olof Jansson, Skanska, som med hjälp av 3D-glasögonens virtuella värld manövrerar en Scooptram ST 14. Jenny Johansson, ÅF, hejar på. 10 TTrans-Auto rans-Auto är är en en av av de de ledande l e dan d e lleverantörerna e v e r a n tö r e r n a a rivlinekomponenter p å avv d drivlinekomponenter på d en n ordisk a , b al t isk a o ch rryska y sk a m ar k na den den nordiska, baltiska och marknaden B Bland l an d d de e fföretag öretag vvii rrepresenterar epresenterar återfinns: åter finns: Tr ansmissioner o ch a x lar, vvilka ilk a tidigare tidig are vvar ar kkända än da Transmissioner och axlar, u n der p ro duk t n amn en C lar k- Hur th, C l ar k , H ur t h , under produktnamnen Clark-Hurth, Clark, Hurth, ig e , C oma x le Kirkstall, Sige, Comaxle K ir k s t all , S Hydr aulisk a kkomponenter omponenter Hydrauliska och b r o m s s y s te m och bromssystem FFlexibla le x ibla kkopplingar oppling ar Vät skekoppling ar, kraftuttag, k r af tut tag, Vätskekopplingar, indus t r it r ansmissioner m m industritransmissioner mm K r af tut tag Kraftuttag K KOMPLETTA OMPLETTA KOMPONENTER, KOMPONENTER, ORIGINALRESERVDELAR, ORIGINALRESERVDELAR, RENOVERINGAR RENOVERINGAR OCH OCH UTBYTESENHETER. UTBY TESENHETER. www.transauto.se w w w.transauto.se FFörrådsvägen ör r åds v ägen 6, 6, Box B ox 2 215, 15, SE-151 SE-151 23 23 Södertälje, Söder t älje, Sverige. Sver ige. T Tel: el: ++46 46 8 554 554 240 240 00, 0 0, fax: f a x : 46 46 8 554 554 240 240 10. 10. [email protected] in [email protected] 6IHARALLTDUBEHÎVERINOM YRKESKL¼DEROCHPERSONLIGTSKYDDØ $UHITTAR"JÎRNKL¼DEROCHANDRAVARUM¼RKEN IN¼RMASTE'ROLLSçBUTIKWWWGROLLSSE Svensk Bergs- & Brukstidning 4/2014 Mer simulering: Peder Göransson, omgiven av intresserade åhörare, visar den senaste simulatorn för styrning av en Boomer E2 C. Tillsammans med tvåspakssystemet klarar man det mesta med hjälp av den nya touchskärmen. Sverige genererat radioaktivt avfall. Det låg- och medelaktiva avfallet har av SKB deponerats i Sigun, numera utbytt mot det modernare m/s Sigrid. Det använda kärnbränslet förvaras en anläggning i Forsmark. Transporterna skedde först med det välbekanta fartyget sedan 1985 i ett mellanlager nära Oskarshamn (Clab). Förvaringen sker i kapslar i två bas- Bo-Göran Johansson visar den skyddsbur som numera krävs på maskiner med roterande utrustning. Borrvagnen (Flexiroc T15R) är med sina knappt 3 ton Atlas minsta. 12 Vi påverkar genom dialog myndigheter, beställare och övriga branschintressenter för en positiv utveckling av vår bransch. Vi främjar våra medlemmars ekonomiska intressen och stödjer dem i såväl dagliga frågor som långsiktiga utvecklingsprojekt. Vi formar genom ny teknik och god arbetsmiljö morgondagens arbetsplats som ska attrahera dagens ungdom Vi förändrar Bergsprängarvärlden genom införandet av AuktoriseradBergsprängare. Genom fokus på arbetsmiljö, säkerhet och kvalitet skapas trygghet för beställaren. Välkommensommedlem BEF 100 entreprenörer , 40 Aktivt Stödjande Partner Medlemmarna utför 85 % av ovanjordssprängningarna WWW.bef.nu Svensk Bergs- & Brukstidning 4/2014 Den f.d. Atlas-anställda sångerskan Jessica Isaksson (infälld) underhöll från scenen. Markus Hahn, gitarr, och David Lindberg kompade och sjöng stämmor. sänger 30 meter under jord. I Forsmark finns sedan 1988 bergrum där kortlivat radioaktivt avfall förvaras (SFR). Vad gäller slutförvaret i Forsmark är detta under projektering under Eriks ledning. SKB:s metod för förvaring bygger på ett antal barriärer för att avskärma det använda bränslet från biosfären: 1. En kopparkapsel 2. Bentonitlera som omger kapseln 3. Återfyllning av deponitunneln – blandning av berg och lera 4. Berget i sig Sedan 70-talet har SKB sökt en plats för slutförvaring där berget motsvarar alla de säkerhetskrav som kan ställas. I Forsmark har man funnit en sådan plats och där har man också vunnit acceptans för projektet hos politiker och allmänhet. Projekteringen innebär ett industriområde ovan mark innefattande ett 15-tal byggnader. Sedan byggs tillfar ter/ramper och schakt ner till 500 meters djup. Från tillfarterna når man ett med ett antal bergsalar där det finns verk- städer och utrustning för ventilation m.m. När detta är klart tar Erik Lindgrens projekt slut och överlämning sker till en driftsorganisation. Ett stort område för deponering av kärnbränslet kommer fram till slutet av 2020-talet att anläggas. Ca 240 personer kommer att vara sysselsatta med tunneldrivning, deponering och återfyllning. Cirka 6 000 kapslar kommer att deponeras i ett tunnelsystem omfattande 66 km. Drifttiden blir 50 år varefter avveckling sker. I nuläget befinner sig projektet i ett systemskede med teknikval, optimering och framtagande av systemhandlingar. Som exempel på teknikval nämnde Erik frågan om TBM eller borr/spräng för tunnelbygget; man har valt det senare alternativet. Teknik för schaktsänkning är också något som måste inhämtas. Tillståndsprocessen pågår och blir oväntat lång, någon byggstart som planerats till 2016 lär det inte bli. Erik avslutade med att konstatera att projektet till lika delar handlar om teknik och förtroendeskapande. För att nå framgång måste man lyckas i båda styckena. Vad är automation? Frågan ställdes av Olov Kvist från Atlas Copco. Och svaret finns kanske att söka i Australien där mycket av utvecklingen sker. Olov tar som exempel en med diverse kameror och lasrar försedd Pitviper 271:a. Utrustningen möjliggör full borrplansautomatik med hjälp av autolevelling, autoborrning och navigering. Allt kontrollerat genom ett internt nätverk. Resultatet blir jämn och hög produktion helt utan operatör. Man blir också helt oberoende av väderförhållanden. Vid sprängning tappar man inte heller tid genom att pausa arbetet av säkerhetsskäl. Ett annat scenario är Malmberget. Där står sex Simbor och borrar 1 000 m under jord, medan operatörerna sitter ovan jord med enda uppgift att övervaka processen. Automatiseringen ger för utom ökad produktion också andra fördelar. Till dessa hör väsentligt bättre arbetsmiljö för 14 operatören, vilket i sin tur kan bidra till att rekrytering till yrket underlättas. Olov avslutade med att konstatera att mer än 3 700 Atlasmaskiner över hela klotet i dag är installerade med olika grad av automation. Rundvandring i gruvan Det sista passet före julbordet bestod som vanligt av en rundvandring i gruvan med presentation av spännande nyheter från Atlas Copco. Besökarna fick bl.a. stifta bekantskap med en Flexiroc T15R med den skyddsbur kring roterande utrustning som skyddslagen numera föreskriver. Vidare visades flera typer av simulatorer för körträning. En 42 tons underjordisk lastmaskin, MT42, kunde också beskådas. Detta är den första truck som ritats och tillverkats i Örebro. Julbord med show Som sista programpunkt bjöds deltagarna i seminariet på ett generöst tilltaget julbord och därtill underhållning av hög kvalitet. Ökad Ökad tillgänglighet med Metso Metso truckinfodring tru truck inffodr o ing Metso truckinfodring o ingar med idealisk slitegenskap som Vi erbjuder truckinffodr dessutom ger en bättre arbetsmiljö i form av dämpat buller och o ingen lätthanterlig samtidigt vibration. Modulsystemet gör inffodr som det minimerar underhåll och justeringar. Truckinfodringen är speciellt utvecklad ad fö ör att öka tillgängligheten på era truckar och därmed hålla igång produktionen samt hålla nere kostnaden per ton. Metso tillhandahåller innovativ och hållbar teknik till gruv-, olje/gas- samt ballastindustrin. Läs mer på www.metso.com Svensk Bergs- & Brukstidning 4/2014 FAB har fyllt 30 Gustav Vasa kallade Sala Silvergruva för Svea Rikes skattkammare. Under gruvans storhetstid 1530 till 1550 var årsproduktionen 3 500 kilo rent silver. Nya rön visar att silver bröts i området redan på 1100-talet och järn ännu tidigare. Den sista silvergruvan stängdes 1962 och gruvan är i dag en unik besöksgruva. 30-årsjubileum i SVERIGES ÄLDSTA gruvhistoria nere i dunkla schakt och orter blev en perfekt inramning för FAB:s jubileumsmöte. Besökarna följde den gamla nedstigningsvägen som gruvarbetarna använde under 17- och 1800talen. I dag är dessbättre schaktens hisstunnor och stegar ersatta av trappor. Det blev en rejäl rundvandring på olika nivåer med guiden Joachim Nordlund i högform. Kvällens R E P O R TA G E : middag serverades i Victoriasalen, ett magnifikt bergrum på 155 meters djup som behändigt nås med hiss genom Knektschaktet. KJELL DUBERG lade Anders Olsson, Drillex, fram en skara veteraner, varav de flesta liksom han själv hade varit med sedan föreningen bildades 1984. Anders ledde ett samtal kring föreningens historia, mål och mening. Han framförde också hälsningar från föreningens förste ordförande FAB-veteraner berättar Men innan jubilarerna omslöts av gruvans mörker hölls förmiddagens möten ovan jord. Efter de ordinarie medlemsförhandlingarna ledda av ordförande Peter Hedenstedt, kal16 Torbjörn Thoring (84-91) som var förhindrad att närvara. Anders Odén, tidigare verksam som teknikchef vid Atlas Copco Craelius, hade sammanställt fakta från föreningens första tid. Den grundades när det statliga ämbetsverket STU efterfrågade ett insatsprogram som skulle främja prospekteringsborrning och skapa bättre kontakt mellan användare och tillverkare. Karl-Otto Frykfors, Svensk Bergs- & Brukstidning 4 /2014 tusenårig gruva avdelningsdirektör för mineraloch geologiavdelningen på STU, var verkets kontaktperson gentemot föreningen. Några av de första medlemmarna var Ulf Domeij, Boliden, Mats Andersson och Jan Kallenbäck, Hagby Bruk, Risto Virkkunen och Lars-Georg Enkvist, LKAB, Roger Norman, SGAB Borr, Göran Lagne, Atlas Copco, Menachem Finkel, Gruvföreningen, och Jan- Föreningen utarbetade en handbok för prospekteringsborrning som utgavs 1989 och en säkerhetshandbok senare på 90-talet. Hela 80-talet gick man under det långa namnet: Svenska gruvföreningen – Kommittén för prospekteringsborrning (PBK). Runt 1990 drog sig Gruvföreningen ur och verksamheten fortsatte under namnet Föreningen för Avancerad Borr- Olof Eriksson och Olav Dock från TGB. Åtskilliga långresor Medlemmarna besökte varandra i Sverige och senare också i Norge som tidigt kom med i organisationen. Flera längre resor initierades av STU, bland annat ett utbyte med Ryssland och ett besök i Nevada där RCborrning studerades både ovan och under jord. 17 ning, FAB. År 2011 bytte man namn till Föreningen för Aktiva i Borrbranschen med samma förkortning. Studieresa till Ryssland Ulf Domeij, DDMC, gladde församlingen med foton, dagboksanteckningar och livfulla berättelser från studieresan till Ryssland 1988. Han berättade bland annat om ett borrplatsbesök i Sibirien där man med Svensk Bergs- & Brukstidning 4/2014 Glimtar från FAB:s 30-åriga historia förmedlades av fr.v. Ulf Domeij, Mikael Berglund, Leif Berglund, Jan-Erik Daniels, Anders Odén, Anders Olsson och Peter Hedenstedt. omvänd spolning borrade 50 meter på häpnadsväckande 15 minuter. En specialbyggd kärnborrmaskin som diamantbor rade sex meter utan att stanna för omtag imponerade också. Ulf som då var rationaliseringsingenjör på Bolidens diamantborrningsavdelning chockerades över hur elegant man automatiskt skruvade rör. I golvet satt rörskruvare av den typ som finns på oljeborriggar. Jan-Erik Daniels, tidigare Atlas Copco, och Leif Berglund, Hagby Bruk, påminde om hur föreningen arbetade med många projekt – utbildningsfrågor, tätning av foderrör mot berg, rotationsriktning, prövning av oanvända hål och certifiering av borrare. När det gällde framtagandet av Säkerhetsguiden för borrare var både Jan-Erik och Leif speciellt engagerade. Jan-Erik höll i ordförandeklubban i hela 17 år, 1991 till 2008. Mikael Berglund, Drillcon, ordförande 2008-10, berättade minnen från en studieresa till Finland och reflekterade över hur säkerhetsarbetet har utvecklats under åren. Det ledde till en intressant diskussion kring teknikutveckling som fick ta paus en stund när Johan Barth och Johan Larsson dök upp med champagne och skålade för föreningens 30 år. Ett mycket välkommet avbrott. Efter lunch var det dags för det som i besöksgruvans program kallas ”Stora gruvturen”, en rundvandring i 17- och 1800-talsmiljö med fotvandring ner till 60 meter och hiss vidare till 155 meter. Ulf Domeijs dagboksanteckningar från FAB:s studieresa i Sovjetunionen 1988 väckte glada minnen hos Mikael Berglund och Leif Berglund. kanske redan på 600-talet lockade de första människorna till Sala. Silvret gick aldrig upp i dagen utan hittades när man brutit sig en bit ner. Med hjälp av Smiths testhammare har man konstaterat silverbrytning från 1100-talet. En decimeter om dagen Gruvguiden Joachim Nordlund berättade att det var järnet som I Sala gruvor använde man ända fram till slutet av 1870talet brytmetoden tillmakning, också kallad eldsättning. Man sprängde genom att elda på berget. En mycket tidsödande metod som krävde mängder av ved som skulle forslas fram, Johan Larsson och Johan Barth serverade champagne och smällande korkar ackompanjerade jubileumsglädjen. 18 FLEXIROC T15 EFFEKTIVITET I LITEN SKALA “Det känns tryggt att ha med borriggen FlexiROC T15 på flaket. För den borrar effektivare än andra maskiner jag har testat.” Åke Gustavsson, ÅG Sprängare AB i Luleå www.atlascopco.se Se filmen om FlexiROC T15! Svensk Bergs- & Brukstidning 4/2014 Drottning Christinas lave som den ser ut i dag. I bakgrunden t.h. Knektschaktets lave. huggas upp, torkas och fraktas ner i gruvgångarna. Önskad sprängriktning bestämde hur veden skulle staplas, plant för att driva ett schakt (ligglave) eller lutande mot bergväggen för en ort (reslave). På kvällen tände man vid en bestämd tidpunkt alla staplar samtidigt och sedan gällde det att snabbt ta sig upp ur gruvan innan röken fyllde gångarna. Ett par eldvakter övervakade nattetid. Efter ofta bristfällig utvädring kom gruvarbetarna på morgonen med släggor, hackor och spett och kunde i bästa fall hugga loss ungefär en decimeter berg, vid eldning rakt ner kanske bara några cen- och besvärligt att hantera och metoden fick inget genomslag förrän i slutet av 1700-talet. När dynamiten kom ersatte den både krut och tillmakning. Den sista elden brann i Sala Silvergruva 1877. timeter. En eldning inklusive brytning kunde ta upp till tre dagar. Att röken måste ha besväret arbetarna förstår man när man än i dag får sot på händerna från bergväggen. Under vandringen i gruvan konstaterade FAB-besökarna att metoden resulterat i mycket släta ytor och fint rundade hörn. Från 26-metersnivån kunde den modige titta rakt ner i Drottning Christinas mäktiga schakt. Man förvånas över att ett så brett och djupt schakt tillmakats decimeter för decimeter, ett enormt arbete under många år. På 1600-talet gjordes försök med krut, men det var farligt Gustav Vasas skattkammare Efter en blygsam start på 1100talet tog silverbrytningen fart på 1400-talet när man hittade rika fyndigheter i ”Herr Stens botten”. Under Gustav Vasas regenttid kulminerade brytningen med upp till 3 500 kilo rent silver per år. Kungen köpte upp allt silver av de bergsmän som arrenderade gruvorna av Drottning Christinas schakt fick ”modern” malmbana till skrädhuset i slutet av 1800talet och gruvhästarna kunde pensioneras. Bild: Sala kommun. 20 staten. Höga skatter togs ut på det tillverkade silvret. Även folket som bodde i gruvbyn fick betala kännbar skatt. Små men starka gruvhästar Från 1675 ända fram till 1900talet användes starka men småväxta hästar inköpta från Öland och Gotland för att dra vindor och forsla malm och gråberg under jord. Med en sele runt kroppen firades de skräckslagna hästarna ner i mörkret. Besökare har beskrivit att hästarna förvånansvärt nog verkade pigga och mådde ganska bra i gruvan med god tillgång till mat, rikligt med arbetsupp- JONSSON L 5500 - en ny mobil efterkross med Sandvik CH550 konkross NYHET! Kontakta oss för mer information! Tel 0660-731 00 – [email protected] – www.pjjonsson.se Försäljningsrepresentant maskiner: Carl-Henrik Gustafsson 070-732 76 86 Svensk Bergs- & Brukstidning 4/2014 Gruvan är i dag en besöksgruva där man ganska enkelt tar sig ner till 60-metersnivån. Tillmakningsmetoden har gett släta och fint rundade ytor. Fortfarande får man sot på händerna om man tar i gruvväggarna. gifter och ständigt sällskap. Som mest tycks det ha funnits ett tiotal hästar under jord. Särskilda stall fanns vid malmbottnarna. Utfodringen bestod av hö och havre som bygdens bönder var skattepliktiga att leverera. Från 1800-talet finns beskrivet att man tog upp hästarna ett par gånger per år. Vid den årliga rensningen av gruvans vattensystem på sensommaren fick både människor och hästar några vec- lingen med hjälp av vattentunnor och hästvinda. Nu krävdes stora vattenhjul och avancerade stånggångar för att driva pumpverk som staplade på varandra kunde nå allt djupare ner i gruvan. Ett vattensystem med 27 sjöar och dammar byggdes på en yta som sträckte sig flera mil norr om Sala. För att leda fram vattnet till gruvan byggdes nya kanaler, en del sprängdes med tillmakningsmetoden. Problemet med vattenfylld gruva lös- kors ”arbetssemester” ovan jord. Vattenkraft ersätter hästkraft Efter många rasolyckor och sinande fyndigheter i sekelskiftet 1500/1600 kallade Karl IX in tysk gruvexpertis för att rationalisera brytningen och göra den säkrare. Gruvornas allt större djup medförde en ökande inströmning av vatten, nu dög inte längre den primitiva uppfors- tes och brytningen kunde fortsätta nedanför 200-metersnivån. Även hyttan hade ett omfattande vattensystem för drivning av krossning, vaskning och smältugnarnas bälgar. Vattenkraften fick också ersätta hästvindorna för uppfordring av malm och gråberg. Vattenhjulen kopplades till ett spel, och när en dammlucka öppnades och vattnet satte fart på hjulet fraktades en tunna upp och en annan ner. En underjordisk väderkvarn Tillmakningsbrytningen krävde stora mängder ved till eldarna. T.h: Drottning Christinas imponerande schakt som påbörjades1650 innebar en andra storhetstid för gruvan. Djupet är 257 meter men vattenytan som syns ligger på 155 meter. 22 Robusta kontaktdon för kraft- eller signalöverföring med kåpor av pressgjuten aluminium och fjädrande låsbyglar av rostfritt stål. Från 3 till 216 poler. www.rox x.se Mångpoliga kontaktdon DIN SAMARBETSPARTNER SAMARBETSPARTNER PÅ PÅ SIKTMEDIA! Egen produktion, stort lager och snabba leveranser! Alla typer av gummisiktduk SPG Y-länk Tre olika modeller! Hea vy D uty t igh ra L Ult Lig ht Stålgaller Elproflex ® PU-duk extremt vrid- och böjtålig kabel Tel v ä xel: 08 – 50 4 106 0 0 | Fa x : 08 – 50 4 106 10 E- po s t : info@ spgab.se | Hem sid a: w w w.spgab.se A dr e s s: Förrådsvägen 6, 137 37 Västerhaninge Pos t adres s: Box 118, 137 22 Västerhaninge Elproflex är lämplig för användning i rörliga applikationer. Kabeln har överlägsen böjtålighet och är extremt nötningstålig. Särskilt lämplig i kabelsläpkedjor och industrirobotar. Gruvkabel Flexibel anslutningsledning med Polyuretanmantel 4x10-240 mm2. Manteln har överlägsen mekanisk tålighet. Specialkabel - vår specialitet Lövbacksvägen 3 141 71 Segeltorp Tel. 08-97 00 70 [email protected] www.elproman.se sirius förskrapa 9900 mycket gott resultat efter Bandavskrapare i slitstark ett års test i skarpt läge! polyuretan med individuella segment monterade i en löstagbar kassett. Varje segment är lätt att plocka bort vid byte och rengöring. Infästningen är patentsökt. Vår unika fjäderarm ser till att rätt tryck mot bandet upprätthålls, vilket förenklar service och minskar underhållsbehovet. Finns för B-B 400 – B-B 1600. nya katalogen ute nu! Hör av dig till oss så skickar vi den till dig. Tel 0511-173 60 | www.vendig.se | [email protected] Svensk Bergs- & Brukstidning 4/2014 Installation som visar en sjukvårdare i aktion. Stegarna som står kvar nere i gruvan är mer än 100 år gamla. som drev pumpar byggdes 1675 på 32 meters djup i en ort med kraftigt vinddrag. Men efter hand som nya orter bröts förändrades draget och väderkvarnen förlorade sin funktion. Mot allt större djup och gruvan fick en andra storhetstid med en produktion på 1 000 kilo silver/år. Stora bergpelare sparades för att undvika ras. Efter en svacka i början av I senare delen av 1600-talet upptäckte man stora fyndigheter på 190-260 meters djup i Drottning Christinas schakt 1700-talet räddades produktionen av Ulrika Eleonoras gruva, 155 meter, och fyndigheter på mellannivåerna 40-120 meter som man tidigare missat. När även dessa sinade tvingades I över 200 år fanns alltid ett antal hästar nere i gruvan för att dra fram malmen och dra vindorna. Infällt en målning av konstnären Bo Svärd som har sin ateljé på gruvområdet. 24 RIOFLEX RIOMEX En helhetslösning R IOFLEX ooch ch R IOMEX Bulksprängämnen Bulksprängämnen med med teknisk teknisk sservice: ervice: E nh elhetslösning ppåå ssprängningsarbete, prängningsarbete, som som bygger bygger på på 140 140 års års innovation innovation och och eerfarenhet. rfarenhet. UK- 2011 arv, v, grundat av Alfred Från Sverige till Brasilien, från bergtäkt till gruva, finns ett över 140 år gammalt ar utmanandee sprängningsprojekten. Nobel. MAXAMs ingenjörer anförtros de mest sofistikerade och utmanand världsmarknadens bergtäk-rknadens behov fför ör bergtäk MAXAMs kompletta serie av produkter tillgodoser den krävande världsma kontinenter.. ter och specialprojekt på alla 5 kontinenter Global Product Finder Initiation Systems s s Electronic Systems s s PPackaged ackaged Explosives s s Bulk Explosives MAXAM Sverige s AB Sörmons Grusgrop PP.L. .L. 89 002 2 s 65346 K Karlstad arlstad Sweden s TTel: el: +46 (0) 54 53 53 110 0 s email: [email protected] s www www.maxam.net .maxam.net Foto: Våre Veger Bergsäkring • Vatten- och frostsäkring Let’s connect Med vårt stora LAGERSORTIMENT kan vi garantera SNABBA LEVERANSER till KONKURRENSKRAFTIGA PRISER! Solbräckegatan 15 442 45 Kungälv Sweden Tel +46 303 24 30 80 E-mail [email protected] www.pretec.se EGEN PRODUKTION gör oss dessutom flexibla och startsnabba! Du hittar oss även i Norge: Pretec AS Tlf +47 69 10 24 60 LET’S CONNECT! Svensk Bergs- & Brukstidning 4/2014 Länspumpar håller vattennivån stadigt vid 155 meter i Christinasjön. Vattnet stabiliserar hålrummen i djupen ner till botten på 257 meter. man bryta på allt större djup, Drottning Christinas schakt ner till 257 meter, Gustav III:s schakt till 267 meter och Karl tillverkades vid gruvan. Gruvan är nu vattenfylld upp till 155-metersnivån. Det är en viktig säkerhetsåtgärd XI:s schakt till 318,6 meter. Under 1800-talet inriktades arbetet alltmer mot andra metaller än silver. Blyhagel Guiden Joachim Nordlund tar rast tillsammans med gruvarbetarna. 26 eftersom vattnet ger stadga åt de kraftigt utbrutna bergrummen i djupet. Länspumpar håller nivån konstant, annars Svensk Bergs- & Brukstidning 4 /2014 Ovala och ringformade mönster bildade i växelvisa skikt av fossila mikroorganismer, stromatoliter. De är lika gamla som Salas berggrund – ungefär två miljarder år. skulle gruvan snabbt vattenfyllas. Totalt genom tiderna bröts 450 ton silver och 36 000 ton bly i Salas gruvor. Äldsta livsformen Stromatoliter, växelvisa skikt av fossila mikroorganismer, kan beskådas på ett stort dolomitblock placerat utanför Anfarten i gruvområdet. Nere i gruvan kan man också se dessa ovala eller ringformade mönster bildade av förstenade cyanobakterier, våra äldsta spår av liv på jorden. De är lika gamla som berggrunden, används som konsertlokal. Sala kommun är sedan 2006 majoritetsägare i Sala Silvergruva AB och öppnade samma år 155-metersnivån för besökare. Två varma salar, Gästabudssalen och Victoriasalen, och en gruvsvit inreddes där. Här finns också Christinasjön och Ekosalen med 22 sekunders eko. Alla dessa begivenheter besöktes under rundturen och lämnade bestående intryck på oss alla. i Sala ungefär två miljarder år. Stort utbud i besöksgruvan sedan 2006 Den huvudsakliga brytningen i Sala silvergruva upphörde 1908 och den sista gruvan stängdes 1962. Turistverksamhet startade ovan jord i liten skala 1954. På 60-talet blev det möjligt att ta sig till 26-metersnivån och 1972 öppnades 60metersnivån. På väg ner mellan 26 och 60 meter passeras Baron Hermelins sal, som med sin ypperliga akustik Årets borrare Under middagen utdelades det årliga priset till Årets borrare. Nomineringskommitténs motivering löd: ”Björn Biller får priset för sitt passionerade maskinintresse som har gett honom möjligheterna att optimera utnyttjandet av maskiner och material. Det har lett till produktion med hög effektivitet i kombination med minimalt slitage. Han är mycket uppskattad inom grundläggningsbranschen och har alltid tid för ett handslag, ett par ord och ett leende”. Björn Biller är borrarbetsledare på Veidekke Grundläggning och arbetar både med ^ůŝƉŵĂƐŬŝŶĞƌͻ^ůŝƉƐƟŌͻ'ƌƵǀůĂŵƉŽƌ ŽƌƌŚĊůƐƉůƵŐŐͻ&ƂƌĚćŵŶŝŶŐƐŵĂƩŽƌ ^ůŝƉƐŬŝǀŽƌͻ^ŬũƵƚŬĂďĞůͻŽƌƌŬƌŽŶŽƌ ŽƌƌƐƚĊůͻ^ůĂŶŐĂƌͻDćƌŬĨćƌŐ ĂŵŵƐƵŐĂƌƉĊƐĂƌͻ^ŬLJĚĚƐŬůćĚĞƌ 'ƌƵǀƐƚƂǀůĂƌͻdŝůůďĞŚƂƌ dĞů͗Ϭϯϭ-ϱϰϭϬϵϲ͕ϱϰϮϬϯϮ&Ădž͗Ϭϯϭ-ϱϯϮϴϱϬǁǁǁ͘ĐŵĞ͘ƐĞŝŶĨŽΛĐŵĞ͘ƐĞ 27 Svensk Bergs- & Brukstidning 4/2014 Silverhalten i blyglansen var 0,1- 1 procent, en av världens silverrikaste koncentrationer. T.h: Ibland tvingades arbetarna gå genom igenrasade områden. Gångarna förstärktes då med stöttor och kallades därför bockorter. Christinasjön lockar många sportdykare. T.h: Akustiken i Ekosalen på 155-metersnivån ger en fördröjning på 22 sekunder. Hissar fyllda med festdeltagare är på ingång i Knektschaktet. T.h: Jubileumsmiddag i Victoriasalen på 155 meters djup. Festtalare på bilden är Ulf Domeij. 28 Svensk Bergs- & Brukstidning 4/2014 Johan Barth kallar fram vinnaren av utmärkelsen ”Årets borrare”. Årets borrare, Björn Biller, Veidekke Grundläggning. T.h: FAB:s ordförande Peter Hedenstedt visar miniatyren av Garpenbergs snart 500-åriga gruvkapell som föreningen fick som gåva av Sören Linnman, Boliden Mineral. Veidekke Grundläggning representerades av Elisabeth Renqvist, adm, pristagaren Björn Biller, arbetsledare borr, Thomas Thorefelt, arbetschef, och Thomas Bergström, produktionschef. 30 Svensk Bergs- & Brukstidning 4 /2014 nyproduktion och med grundförstärkningar av gamla byggnader. Uppdragen kan vara slagna betong- och stålpålar, borrade rör- och stålkärnepålar, komplett slagna och borrade sponter och pålbryggor. Veidekke är känt för att ha en av Sveriges modernaste maskinparker. Andra konferensdagen: Teknik och Marknad Dialoger med Arbetsmiljöverket har visat att EU-reglerna angående kraven på skyddsbur runt rotation kan tolkas på olika sätt. David Börjesson, Altea, hade läst lagtexterna och förklarade att många osäkerheter om tolkningen kvarstår. Det står klart att en borrigg inte behöver CE-märkas enligt SS EN 16228, men fasta skydd eller skyddsbur kan krävas med stöd av maskindirektivet. Arbetsmiljöverket utreder ärendet och i god tid till Geotecs årsstämma bör det föreligga klarare besked. En uttömmande artikel kommer i Borrsvängen. Tre av föreningens fyra ordföranden sedan starten. Jan-Erik Daniels,1991-2008, Mikael Berglund, 2008-10 och Peter Hedenstedt, 2010-. Mätsystemet Envi Logger G1 – Spårbarhet, kalibrering och förebyggande underhåll är viktiga faktorer när det gäller mätning, betonade Ulf Elmgren, Environmental Mechanics AB. Han presenterade sitt företag och mätsystemet Envi Logger G1, ett komplett loggersystem för insamling av borrdata. Det är applicerbart på alla typer av riggar. Alla parametrar, exempelvis borrdjup, spol- och hammartryck, rotationshastighet och matningskraft kan loggas liksom sonddata. Även signaler från analoga givare kan tas in. Gatewayboxen väger 1,1 kilo. Bergslagsmetropolen Nora var talrikt representerad, här av Leif Berglund, Mats Holm, Bruno Koblinger och Göran Bäck. hur divisionen är uppdelad. Göran Bäck, Sandvik Nora AB, presenterade en intressant utveckling av Sandviks wirelinesystem och Peter Hedenstedt förklarade Atlas Copcos nya organisation och vilka aktörer Atlas Copco Exploration arbetar med och Jubileumsmiddag i djupet Jubileumsmiddagen hölls i Victoriasalen på 155 meters djup. Två hissar förde i sakta mak ner de högtidsklädda deltagarna till en av levande ljus vackert upplyst bergasal. Festtalen avlöste varandra och Johan Barths sångarhyllning klingade vackert i bergrummets fantastiska akustik. Nu är den här! ”Rubbers lilla röda” /UMBËRLIGFÚRFACKFOLKET 31 Svensk Bergs- & Brukstidning 4/2014 SBMI:s Branschdag NYTT PUBLIKREKORD När bergmaterialindustrin anordnade branschdag i Jönköping var intresset mycket stort. Det tidigare besöksrekordet överträffades ännu en gång, ett bevis så gott som något på att branschdagarna är viktiga för industrin. Ny kunskap, fördjupad gammal kunskap och en möjlighet att diskutera de viktigaste frågorna med kolleger från när och fjärran lockade över 200 delegater till Vätterns strand. FÖRSTE FÖRELÄSARE att möta strålkastarljuset var Torbjörn Andersson, Skanska, och då handlade det om vatten, eller rättare sagt, när blir en täkt tillståndspliktig vattenverksamhet? Han slängde genast iväg en fråga över auditoriet: ”Vatten- T E X T: N I C L A S K I N D VA L L FOTO: MICHAELA ANDERSSON verksamhet? Det är ju täktverksamhet vi bedriver!”. Så okomplicerat är det naturligtvis inte men heller inte så förfärligt komplicerat som man möjligtvis kan tro. Såväl SGU som SBMI har utarbetat checklistor till hjälp, båda finns i den nya versionen av Täkthandboken Torbjörn Andersson. 32 som uppdaterades för knappt ett år sedan. Viktigt att ha i åtanke är att en täktverksamhet som påverkar grund- eller ytvatten inte per definition gör den till just en vattenverksamhet, dock är bortledandet av grundvatten alltid vattenverksamhet. Vad som är vad regleras i 11:e kapitlet av miljöbalken. Beviskravet är starkt Det behövs inget tillstånd om det är uppenbart att varken allmänna eller enskilda intressen skadas, men beviskravet på verksamhetsutövaren är mycket starkt. Just kravet om att förhållandet ska vara uppenbart innebär att tillståndsplikten omfattar i princip all slags vat- Svensk Bergs- & Brukstidning 4 /2014 tenverksamhet av någon betydelse. Det är viktigt att korrekt redovisa hur påverkan från täkten kommer att te sig och det kan ofta vara bra att få saken prövad i första instans, menade Torbjörn Andersson. En annan viktig fråga att svara på är hur recipienten till bortlett vatten ser ut, exempelvis grundvattenberoende ekosystem som mossar, kärr och våtmarker. Torbjörn avslutade med en kort genomgång om vattenkvalitet och vad som kan sägas vara acceptabla halter av exempelvis totalkväve och oljeindex. SBMI har även här gett förslag till rimliga villkor och Torbjörn Andersson uppmanade igen till användning av Täkthandboken, som finns tillgänglig på SBMI:s medlemssidor. det finns avgjort anledning att vara uppmärksam. Både stora och lite mindre verksamheter kan dra mycket nytta av Täkthandboken, ”Tänk på”-rutor och checklistor gör den enkel att använda. Katarina uppmanade alla att ge förslag till rimliga villkor i sin täktansökan, villkor som är grundade på den verksamhet man vill bedriva och på hur omgivningen är beskaffad. Mer handbok Katarina Wallinder från Ram- böll tog över stafettpinnen från Torbjörn Andersson och då handlade det om just Täkthandboken, som är utarbetad av WSP Environmental och där Ramböll har skrivit bilagan om enhetliga rimliga villkor. Hon berättade att just bilagorna, där även bland annat SGU:s råd gällande vattenverksamhet ingår, kommer att uppdateras oftare än grunddokumentet så Film på Filmstaden Nästa punkt på agendan var en film över ämnet riktvärdeslika tillstånd där Naturvårdsverket gav sin syn på saken. Verkets miljöjurist Måns Cederberg påpekade att även om den tidigare ordningen uppfattades som smidig av många, där överskridna värden resulterade i en uppmaning att vidta åtgärder så att detta inte skulle ske igen. Men den var ändå problematisk då inga bortre gränser angavs. Det blev en ”gummibestämmelse” utan tillräcklig tydlighet och utan tillräcklig rättssäkerhet menade domstolarna. Camilla Lindholm, även hon miljöjurist, framhöll att det måste vara tillåtet, i vissa situationer, att överskrida villkor om det inte kan undvikas men att detta i så fall ska finnas Katarina Wallinder. 33 Svensk Bergs- & Brukstidning 4/2014 Erica Nobel. med i villkoret, exempelvis ett visst antal överskridanden uttryckt i procentsatser och/eller tillfällen. Måns Cederberg återkom för att redogöra för hur MÖD sagt att de nya villkoren ska vara tydliga och rättssäkra. Men man har också gett exempel på hur man kan följa upp eventuella överskridanden inom ramen för tillstånd. Sådana exempel kan vara när verksamhetsutövaren klarat 10 av 12 månadsmedelvärden (begränsningsvärden) när det gällt exempelvis utsläpp till luft och vatten. Däremot har MÖD menat att årsvärden måste finnas, man kan inte lämna de två överskridande månadernas värden oreglerade. Camilla Lindholm anser att det finns en poäng i att binda exempelvis ett utsläpp till ett visst värde och låta verksamhetsutövaren bestämma vilken teknik som ska användas. Villkoren ska gälla dock inget hinder mot tillsyn enligt miljöbalken då det aldrig får bli en olägenhet för människors hälsa. Erica Nobel underströk att det finns skäl att vara uppmärksam, det händer mycket i bullerfrågan. under lång tid framöver varför det är viktigt att inte låsa utövaren till en viss teknik. Är buller förhandlingsbart? Är buller en förhandlingsfråga? Så löd utgångspunkten för nästa föredrag, hållet av Erica Nobel, delägare i Delphi advokatbyrå. Hon konstaterade att Naturvårdsverkets riktlinjer från 1970 upphävdes 2013 och de är nu ersatta av en övergångsreglering i väntan på nya riktlinjer för externt industribuller. Dessa väntas komma 20152016. Det är viktigt att minnas att det rör sig om just riktlinjer och att bedömning görs i varje enskilt fall, bland annat blir det mer och mer koncentration på transporter. Det finns ibland ett utrymme att reglera buller i avtal, exempelvis med bullerservitut och nyttjanderättsavtal enligt jordabalken. Ett avtal är Önskvärd enkelhet Många regler är snåriga och kan med lite god vilja utformas betydligt enklare. Det anser SBMI som med hjälp av konsulten David Hansson från Envecta arbetat fram flera förslag till regelförenklingar för branschen. När det gäller anmälnings- och tillståndsplikt enligt miljöprövningsförordningen föreslår SBMI att krossning ska ingå i tillståndet för bergtäkt och inte kräva separat anmälan. SBMI anser också att det inte längre ska krävas en behovsutredning vid en an- sökan om bergtäkt och heller inte finnas ett generellt krav på lokaliseringsutredning vid förlängning av täkttillstånd. Ett ytterligare förslag är att det område som inte behöver vara efterbehandlat när tillsynsmyndighet fattar beslut om att täkten är avslutad ska utökas från 1 hektar till 3 hektar för täkter med en årsproduktion större än 250 000 ton och från 1 hektar till 2 hektar för täkter med en årsproduktion mindre än 250 000 ton. Man föreslår också att externa massor (avfall) ska kunna hanteras inom täkt utan separat anmälan och ett förtydligande så att samma regler gäller med avseende på anmälningsplikt för uppställning av asfaltverk i och utanför täkt. När det gäller nivån för betydande miljöpåverkan enligt MKB-förordningen föreslår SBMI att denna i fråga om täkter ändras från årsproduktion större än 25 000 ton till årsproduktion större än 100 000 ton. En annan viktig fråga rör det gällande avfallsdirektivet där det krävs tillstånd av alla verksamheter som bedriver återvinning eller bortskaffande av avfall men där EU:s medlemsstater har möjlighet att undanta vissa verksamheter från tillståndskravet. SBMI föreslår att Sverige uttnyttjar gällande möjligheter och undantar bearbetning av entreprenadberg från krav på tillstånd/anmälan som avfallsverksamhet redan nu. Alternativt föreslår man att Sverige bör verka för att entreprenadberg undantas från avfallsdirektivet genom att in- David Hansson. 34 Svensk Bergs- & Brukstidning 4/2014 Björn Strokirk. skränkningen att berget ska användas ”på den plats där grävningen utfördes” tas bort. SBMIs vd Björn Strokirk kommenterade David Hanssons föredragning med att Naturvårdsverket lovat att yttra sig om förslagen till våren och att målet med förslagen är att underlätta administrationen när det kan göras utan att miljön påverkas negativt. Artskyddsförordningen skapar problem vad som ska finnas med i miljökonsekvensbeskrivningen. Artskyddsförordningen är utfärdad med stöd av kapitel 8 i miljöbalken där fjärde paragrafen stipulerar att det är förbjudet att avsiktligt fånga eller döda djur, förbjudet att avsiktligt störa djur, särskilt under djurens par- Frågan om artskydd får allt större relevans vid tillståndsfrågor, något som föranlett inbjudan till Tove Andersson, Wistrands advokatbyrå. Lagstiftningen är väldigt komplex. Tove inledde med att nämna att en praxis är under utveckling i frågan men att det fortfarande kan vara svårt att veta nings-, uppfödnings-, övervintrings- och flyttningsperioder. Det är förbjudet att avsiktligt förstöra eller samla in ägg i naturen och att skada eller förstöra djurens fortplantningsområden eller viloplatser. Paragrafen innebär naturligtvis problem för en täktverksamhet och dessutom är det väldigt svårt att få dispens från förbudet. Sammantaget innebär detta att frågan kan bli ett jätteproblem för branschen. Kanske kommer vägledning i två fall som snart släpps upp i MÖD för prövningstillstånd. Tove Andersson poängterade att det finns skäl för en täktchef att vara vaksam i frågan och ta hjälp av en biologkonsult. SBMI lovade att hålla koll på frågan genom Samhällsutskottet där Tove Andersson ingår. Handbok för platschefer Näste talare på estraden var Martin Lagerkvist, Enetjärn Naturs, som redogjorde för ett Tove Andersson. 6LNWDU 9nJDU 6NDNDSSDUDWHU 9lUPHVNnS 1HGGHOQLQJVDSSDUDWHUPP UTRUSTNING FÖR MATERIALPROVNING 7HOZZZNRQWUROOPHWRGVH 35 Svensk Bergs- & Brukstidning 4/2014 Hur hitta bästa plats? Martin Lagerkvist avlöstes av Rolf Svedberg, tidigare tekniskt råd vid mark- och miljödomstolen. Svedbergs uppdrag var att redogöra för begreppen Styrkt behov och Bästa platsen och vilken praxis som är rådande. Svaret på den sista frågan är att det tyvärr egentligen inte existerar någon bra praxis. Han exemplifierade med ett fall där MPD gav avslag och tyckte att inget i ansökan i princip var bra, att behovet inte var styrkt och att den sökandes kommersiella intresse var ett hinder för tillstånd. MMD lämnade dock tillstånd och underkände MPD:s synpunkter. Bland annat menade MMD att behovet inte nödvändigtvis behövde styrkas, att sökanden nog inte ville öppna bergtäkt för nöjes skull och att det kommersiella intresset snarare är en förutsättning än ett hinder. Tillståndet är överklagat till MÖD. Vad gäller lokalisering och ”Bästa plats”-frågan underströk Rolf Svedberg att det inte handlar om någon ”allmän” lämplighet när det gäller platsen, man bör vara noga med samråd och lokaliseringsutredning samt peka på dilemmat att de alternativ som inte valts många gånger inte är praktiskt genomförbara. SBMI:s Björn Strokirk konstaterade lakoniskt att ”hitta bästa platsen är som att hitta den friskaste människan i Jönköping” vilket lockade fram skratt i salongen. Martin Lagerkvist. Rolf Svedberg. projekt som handlar om att skapa en handbok för ökad biologisk mångfald i täkter – både under och efter drift. Projektet är understött av SBUF och fyra svenska täkter tillhörande SBMImedlemmar ska användas för fallstudier. Den litteratur som finns inom området är inte anpassad för svenska förhållanden och riktar sig heller inte specifikt till bergmaterialindustrin. Handboken kommer att finnas tillgänglig på SBMI:s och SBUF:s hemsidor. Vad är ett bra samråd? Setterwallsadvokaten Anders Linnerborgs presentation rörde samrådskretsens omfattning Anders Linnerborg. 36 Svensk Bergs- & Brukstidning 4 /2014 fel och det finns ingen klar gräns för sakägarkretsens omfattning. Förhoppningsvis ska man inte behöva samråda på flera mils avstånd men hellre ett samråd för mycket än ett för lite. Ta inga risker och utnyttja samrådet för att få värdefull information. Glöm inte att en kungörelse alltid ska utfärdas! Noggrannare upphandling av transporter Rolf Hansson, Jehander, be- Rolf Hansson. och frågan om vi verkligen ska samråda på flera mils avstånd. Inledningsvis koncentrerade han sig på frågan om vad som är ett bra samråd. Är det att begränsa antalet som lägger sig i prövningen, att hålla omgiv- göra en bättre MKB och dessutom skapa en god relation med omgivningen och myndigheter? Svaret är ganska givet. Det är av yttersta vikt att inte sätta sig i en situation där någon kan påpeka ett formellt ningen kort och att inte ”väcka sovande björnar”? Eller är det att låta omgivningen vara delaktig i prövningen samtidigt som man skaffar sig information som är till gagn för processen, att ge sig möjlighet att skrev den ideella föreningen Q3, ett forum för hållbara transporter. Q3 har redan många branschföretag som medlemmar och verkar för att transportköpare ska vara noggrannare i sin upphandling. Bland annat förordar man kriterier som leder till bättre arbetsmiljö, ökad trafiksäkerhet och minskad miljöbelastning vid tunga vägtransporter. Siffran 3 i namnet syftar på tre viktiga begrepp i föreningens idé: Mattias Jern. Rubber Rub Ru ubb bbe ber er Company Com Co omp mpa pan any ny 90 år i industrins tjänst 6ÍRALÚSNINGAR %RKONKURRENSKRAFT 37 Svensk Bergs- & Brukstidning 4/2014 medlemmar att verkligen överväga saken. Ny frekvens Nitro Consults Mattias Jerns föredrag handlade om en ny sprängstandard som är på gång och vad den kan innebära för täkterna. Varför ska vi övergå till en frekvensbaserad standard? Helt enkelt därför att Sverige och Finland är de enda som använder metoden där basvärdena utgörs av avstånd och undergrund medan man i de flesta andra länder använder frekvensmetoden. Mattias underströk att en förändring kommer att vara positiv för bergmaterialindustrin även om en viss tillvänjning är nödvändig. Sanktionsavgifter då? Vad är det? Anders Svärd från Arbetsmiljöverket fanns på plats för att reda ut vad som gäller när sanktionsavgifter i många fall ersätter straff för arbetsmiljöbrott. Han berättade att straffföreläggande i många fall är ett ineffektivt sätt att arbeta och att en sanktionsavgift fungerar bättre. Dessutom kommer administrationen att bli enklare i och med att Arbetsmiljöverkets jurist kan utfärda ett sådant omedelbart utan att blanda in polis och åklagare. Det finns dock alltid möjlighet att överklaga och eventuellt få fallet prövat i domstol. Anders Svärd. Marknadskontroller och säkra krossar Sara Elfving. Carl-Henrik Gustavsson. Arbetsmiljön – vägen är en farlig arbetsplats, Trafiksäkerheten – många kör för fort och med för tung last och Miljön – vägtransporterna är ett stort miljöproblem. Rolf Hansson redogjorde för hur Q3 fungerar och uppmanade dem som ännu inte är 38 På vårens branschdag i Stockholm berättade Sara Elfving, Boverke, om de marknadskontroller avseende CE-märkning och prestandadeklaration som skulle utföras. Dessa är nu i stort sett slutförda och nu återstår att samla ihop material för slutrapporten. Elfvings uppfattning är att branschen varit tillmötesgående och att sammanställning och rapportering kommer så småningom. SBMI:s Krossutskott har som uppgift att driva utvecklingen och skapa efterfrågan när det gäller produkter som är säkra eller förbättrar säkerheten på befintliga anläggningar och maskiner. Det kan röra sig om sådant som mobila maskinstopp, dammbekämpning och säkra lyft av mantlar. Carl-Henrik Gustavsson från P.J. Jonsson & söner, en tillverkare med koncentration på just Svensk Bergs- & Brukstidning 4 /2014 Rebecka Stomwall. säkerhet, berättade om företagets senaste lösningar för industrin. Chalmers avslutade Sista framträdande denna innehållsrika dag stod Rebecka i landet. Tolv olika platser har besökts under ett år och totalt har anläggningen transporterats 409 mil. Rebecka avslutade med att utlova en sammanställning av de resultat man nått hittills. Stomwall från Chalmers för. Under tidigare branschdagar har hon berättat om projektet ”Uthållig produktion av finkorniga produkter från bergmaterial” och nu har man haft en testanläggning ute på turné Björn Strokirk tackade avslutningsvis alla åhörare och medverkande för engagemanget vid den lyckade branschdagen. Annonsera i branschens informationskanal! 040-611 06 90 • www.bergsbruks.se Rubber Rub Ru ubb bbe ber err Co Com Company omp mpa pan any ny y 90 år i industrins tjänst 6ÍRALÚSNINGAR %RKONKURRENSKRAFT 39 BRANSCHENS LEVERANTÖRER Bandtransportörer Utrustning för bergborrning & prospekteringsborrning Diamant-/Stift-/Blad-/DTH-/kronor Borrör – Borrstänger – Helstångsborr Dia-Team AB Boden +46 921-163 16, Trondheim +47 72 56 38 90 We represent & Utrustning för bergborrning såväl ovan som under jord Sandvik Mining and Construction Sverige AB 811 81 Sandviken Tel 026-26 20 00 Fax 026-26 20 12 www.sandvik.com www.diateam.no BANDTRANSPORTÖRER, TRANSPORTUTRUSTNING Kundanpassade anläggningar inom transport och hantering av grus, bergmaterial, och mineraler. Kellve Sweden AB, Vångavägen, 535 91 Kvänum. Tel 0512-300 200 www.kellve.com Borrkronor • Borrstänger • Spett Sänkborrkronor • Hydraulhammare Borrkassetter Berg- och sprängtekniska konsulter GlobalDrillingSystem Sweden AB Tel. 023-79 05 60 • Fax 023-630 34 FÖR MATERIALHANTERING www.globaldrilling.se Bandtransportörkomponenter Peter Wittikko +46 70 600 96 02 Ingemar Åström +46 76 103 20 36 System och anläggningar Olli Kinnunen +358 40 580 26 34, Kari Turkia +358 40 525 00 21, Tiina Hovi + 358 40 515 15 47 Underhåll Simon Salmela +46 70 202 30 92 (Gällivare) Paavo Markkula +358 40 844 13 59 SANDVIK MINING AND CONSTRUCTION www.mining.sandvik.com Bergborrutrustning Gruvteknik AB Vi säljer och hyr ut tryckluftsdrivna maskiner, reservdelar, borr, m.m. till dig som jobbar inom bygg-, gruv- och stenindustrin. Vi utför även reparationer på era maskiner. Saxdalsvägen 2, 771 65 Ludvika Atlas Copco CMT Sweden AB Tel 08-743 92 30 • Fax 08-743 92 46 www.atlascopco.se Tel. 0240-374 95 • fax 0240-376 58 Lager: Tel. 0240-370 01 E-post: [email protected] www.gruvteknik.com NITRO CONSULT AB Box 32058, 126 11 Stockholm Tel 08-681 43 00 • Fax 08-681 43 36 www.nitroconsult.se E-post: [email protected] Spräng- och bergteknisk rådgivning Riskanalys, utredning, syneförrättning Projektledning, byggledning och kontroll Vibrationsmätning Kontor i: Luleå, Umeå, Sundsvall, Norrköping, Karlstad, Karlskrona, Göteborg, Örebro Berg- och sprängteknisk utbildning Box 31, 185 21 Vaxholm Tel 08-540 600 60 • Fax 08-540 600 84 E-post: [email protected] www.bergutbildarna.se • • • • • Gruv- och tunnellampor CONSTRUCTION MINING EQUIPMENT Tel. 031-54 10 96, 54 20 32, fax 031-53 28 50 0739-469 701, 0705-34 18 88 e-post: [email protected] www.cme.se ADR - Förarintyg Bergborrningscertifikat Sprängteknisk behörighet Undermarksbyggande Miljöpåverkan Kabel och kontaktdon för för grus- och gruvindustri • Kontaktdon 16 - 660 A, 230 V-15 kV • Gummi- och PUR-kabel 1-24 kV upp till 240 mm 2 Fagerstagatan 5, 163 53 Spånga Tel. 08-556 522 00 • Fax 08-556 522 22 [email protected] • www.cavotec.com Grävutrustning Borrning och prospektering Grävutrustningsprogram omfattar det mesta av det BÄSTA Traversgatan 5 • 531 40 Lidköping Tel. 0510-54 79 10 • Fax 0510-604 65 www.sbgab.se Gummi- och PUR-mantlad kabel upp till 240 mm2 samt kontaktdon till dessa. Lövbacksvägen 3, 141 71 Segeltorp Tel. 08-97 00 70 • [email protected] www.elproman.se Industrivägen 2, 713 93 Nora Tel. 0587-828 20 • Fax 0587-31 18 95 www.drillcon.se Hydraulhammare Kontaktdon 10-800 A, 230-15 kV, 1-64 poler Kabel med gummi- eller PUR-mantel 1-24 kV, t.o.m. 240 mm2 Mobil Elteknik Sverige AB Lovisebergsvägen 13, 141 32 Huddinge Tel. 08-449 50 00, fax 08-449 50 01 E-post: [email protected] Dieselmotorer www.mets.nu Borrkronor • Borrstänger • Spett Sänkborrkronor • Hydraulhammare Borrkassetter GlobalDrillingSystem Sweden AB Konsulter Tel. 023-79 05 60 • Fax 023-630 34 www.globaldrilling.se Dieselmotorer, service och reservdelar. Distributör för Sverige och Danmark. Stockholm, Göteborg, Köpenhamn, Århus Tel. 08-564 707 00 Bergkonsulterna Industrigummi Bengt Ludvig 031-31 31 643 www.dieselmotornordic.com Dieseltankar www.karlstadvulk.se • www.moravulk.se [email protected] • [email protected] Tel. 054-86 08 10 • Fax 054-86 07 04 Dieseltankar 200 liter-50 m3 WIKERS I FILIPSTAD AB www.wikers.se • [email protected] Tel. 0590-152 90 www.petroteam.se [email protected] Vallentuna, tel. 08-514 305 70 Sundsvall, tel. 060-64 63 90 Umeå, tel. 090-71 55 80 Växjö, tel. 0470-70 72 50 Karlstad, tel. 054-85 33 10 KONSULTTJÄNSTER FÖR BERGMATERIALINDUSTRIN Buller och vibrationer • Hydrogeologi Kontrollprogram • Lokaliseringsutredningar Miljöjuridik • Miljörapporter • MKB Tillståndsansökningar • Täktplaner Naturinventeringar Tel. växel 010-722 50 00 Kontor i Helsingborg, Kalmar/Karlskrona, Göteborg, Örebro, Stockholm, Västerås, Falun, Luleå www.wspgroup.se Medlem i SGF, SBMI och Sveriges Stenindustriförbund Krossar och reservdelar Lågfriktionsmaterial www.karlstadvulk.se • www.moravulk.se [email protected] • [email protected] Tel. 054-86 08 10 • Fax 054-86 07 04 Siktelement www.karlstadvulk.se • www.moravulk.se [email protected] • [email protected] Tel. 054-86 08 10 • Fax 054-86 07 04 Vallentuna, tel. 08-514 305 70 Sundsvall, tel. 060-64 63 90 Umeå, tel. 090-71 55 80 Växjö, tel. 0470-70 72 50 Karlstad, tel. 054-85 33 10 Mätutrustning Uthyrning och försäljning av utrustning för krökningsmätning av borrhål. Vallentuna, tel. 08-514 305 70 Sundsvall, tel. 060-64 63 90 Umeå, tel. 090-71 55 80 Växjö, tel. 0470-70 72 50 Karlstad, tel. 054-85 33 10 Gyro-system • EM-instrument Optiska instrument Uthyrning av utrustning för orientering av borrkärnor. DRILLEX AB Tel. 070-233 80 70 • E-post: [email protected] www.drillex.se – Krossar – Siktar – Matare – Automationssystem – Siktmedia – Slitgummi – Dammkapsling – Slit och reservdelar – Service Sandvik Mining and Construction Sverige AB 811 81 Sandviken Tel 026-26 20 00 Fax 026-26 20 12 www.sandvik.com Siktgaller Radiostyrning Allt till krossanläggningar • Slitgods • Reservdelar • Krossar • Matare • Siktar • Siktmedia • Service • Bandtransportörer Scandia Maskin Sverige Göteborg 076-62 77 881 Karlstad 070-65 40 115 www.scandiamaskin.se DIN SAMARBETSPARTNER PÅ SIKTMEDIA Vi på SPG är Sveriges ledande producent av siktmedia för gruv- och grusindustrin. Sedan starten 1973 har vi i stort sett levererat våra produkter till alla förekommande aktörer inom gruv- och grusnäringen. Radiostyrning och kommunikationssystem för krävande applikationer inom bergmaterial industri, gruvor, stålverk och offshore Fagerstagatan 5, 163 53 Spånga Box 159, 453 24 Lysekil Tel. 08-556 522 00 • Fax 08-556 522 22 [email protected] • www.cavotec.com Tel växel: 08–504 106 00 Fax: 08–504 106 10 E-post: [email protected] Hemsida: www.spgab.se Adress: Förrådsvägen 6, 137 37 Västerhaninge Postadress: Box 118, 137 22 Västerhaninge Slitgods Sprängmattor SLITGODS FÖR INDUSTRIN E. SABEL AB, BOX 841, S-531 18 LIDKÖPING TEL +46(0)510 - 54 77 30, FAX +46(0)510 - 54 77 12 E-POST jan [email protected] HEMSIDA www.sabel.se Ruba Gummi AB Brändåsen 141, 694 93 Östansjö Tel. 0582-230 10, Telefax 0582-507 50 Gyttorp, 713 82 Nora. Tel. 0587-850 00 Aktivt stödjande partner till Bergsprängningsentreprenörernas Förening Systemlösningar Slitgummi, slitelement av gummi för stup, matare godsfickor, etc. Sprängämnen KOMPLETTA LÖSNINGAR INOM BULKHANTERING Kundanpassade anläggningar inom transport och hantering av grus, bergmaterial, och mineraler. www.karlstadvulk.se • www.moravulk.se [email protected] • [email protected] Tel. 054-86 08 10 • Fax 054-86 07 04 Komplett leverantör av sprängmedel för alla applikationer. FORCIT SWEDEN AB Box 6, SE-713 21 NORA Tel. 0587-109 99 www.forcit.se Kellve Sweden AB, Vångavägen, 535 91 Kvänum. Tel 0512-300 200 www.kellve.com Vallentuna, tel. 08-514 305 70 Sundsvall, tel. 060-64 63 90 Umeå, tel. 090-71 55 80 Växjö, tel. 0470-70 72 50 Karlstad, tel. 054-85 33 10 Sprängmedel direkt från egna fabriker. Leveranser och laddservice över hela Sverige. Karlstad, tel. 054-53 53 10 Enköping, tel. 0171-44 31 80 FÖR MATERIALHANTERING Bandtransportörkomponenter Peter Wittikko +46 70 600 96 02 Ingemar Åström +46 76 103 20 36 Specialcement System och anläggningar Olli Kinnunen +358 40 580 26 34, Kari Turkia +358 40 525 00 21, Tiina Hovi + 358 40 515 15 47 Kerneos Nordic AB, 194 81 Upplands Väsby Tel. 08-590 880 20 • Fax 08-590 880 25 Kalciumaluminater: cement och fluss www.secar.net www.cimentfondu.com Underhåll Tel. 0587-145 45 Sprängservice med både Bulk- och Anfobilar Direktleveranser över hela landet www.norab.com Simon Salmela +46 70 202 30 92 (Gällivare) Paavo Markkula +358 40 844 13 59 SANDVIK MINING AND CONSTRUCTION www.mining.sandvik.com Transportband och slitgummi ® www.karlstadvulk.se • www.moravulk.se [email protected] • [email protected] Tel. 054-86 08 10 • Fax 054-86 07 04 TRANSPORTBAND • SLITGUMMI TRANSPORTÖRTILLBEHÖR HORNVÄGEN 4, 746 50 BÅLSTA TEL. 0171-46 33 50 • FAX 0171-46 33 51 www.vulkekonomi.se E-post: [email protected] Bandavskrapare Bandstöd Bärrullar & Returrullar El-drivtrummor Driv- & vändtrummor Slit- & kantlistgummi Sållgaller & gummisiktduk Huvar & Metalldetektorer Bullerdämpning Tel. 0511-173 60 • Fax 0511-176 30 www.vendig.se Vallentuna, tel. 08-514 305 70 Sundsvall, tel. 060-64 63 90 Umeå, tel. 090-71 55 80 Växjö, tel. 0470-70 72 50 Karlstad, tel. 054-85 33 10 Allt för din transportör TRANSPORTBAND INDUSTRIGUMMI, M.M. Växjö tel. 0470-72 98 40 Fax 0470-72 98 20 www.vulkproffsen.com Gummilabor & Phoenix transportband Transportband och tillbehör TRANSPORTBAND – SLITGUMMI Transportband & tillbehör Styrningssystem Avskrapningssystem Transmissionsprodukter • Slang Vågar Tel. 031-44 44 85 • Fax 031-44 40 65 Järnringen 17, 433 30 Partille Halmstad: Tel. 035-12 91 10 • Fax 035-12 91 32 www.sigab.net ContiTech Scandinavia AB Box 38, 164 93 KISTA Tel. 08-444 13 30 • Telefax 08-750 55 66 www.contitech.se TILLVERKNING • FÖRSÄLJNING • SERVICE Bandvågar FÖR MATERIALHANTERING Bandtransportörkomponenter Peter Wittikko +46 70 600 96 02 Ingemar Åström +46 76 103 20 36 Tallskogsvägen 9, 793 35 Leksand Tel. 0247-136 57, Telefax 0247-145 96 070-675 66 77, 070-685 66 77 E-post: [email protected] Hemsida: www.vagsystem.se System och anläggningar Transportband • Slitgummi Rep. material • Remlås • Vulkpressar Olli Kinnunen +358 40 580 26 34, Kari Turkia +358 40 525 00 21, Tiina Hovi + 358 40 515 15 47 Underhåll Simon Salmela +46 70 202 30 92 (Gällivare) Paavo Markkula +358 40 844 13 59 Industrigatan 8, 619 32 Trosa Tel. 0156-190 05 • Fax 0156-160 25 E-post: [email protected] • www.primogum.se SANDVIK MINING AND CONSTRUCTION www.mining.sandvik.com S-E-G Svenska AB Box 11143. 161 11 Bromma Tel. 08-764 74 00, Fax 08-764 75 00 www.s-e-g.com Söker du den perfekta partnern? Vi har den. CH540 är nästa steg i lanseringen av en ny generation konkrossar från Sandvik, och följer på lanseringen av den större CH550. Sandviks nya CH500-serie har en sofistikerad konstruktion som ger exceptionell kapacitet i förhållande till krossens storlek. CH540 är en perfekt partner för den som behöver producera material av hög kvalitet på ett kostnadseffektivt sätt och med mindre påverkan på miljön. Ännu ett exempel på innovativ ingenjörskonst från Sandvik. Läs mer om nya CH540 konkross på: sandvik.com/CH500 Posttidning B Svensk Bergs- & Brukstidning, Box 6040, 200 11 MALMÖ www.kellve.com
© Copyright 2024