Rejäl Familjegård

Rejäl
Familjegård
samarbetstidning för snellmans primärproduktion 2014 • 1
» Svinseminariet 2014
» Gårdsbesök på nötfältet
Rejäl Familjegård
Ansvarig redaktör och utgivare
Tomas Gäddnäs,
Snellmas Köttförädling Ab
Redaktion
Ann Knutar, Heidi Heino,
Heidi Jylhä (Solid Media)
Grafisk planering Solid Media
-2-
-3-
Rejäl Familjegård
Rejäl Familjegård
Ledare
4 Svinseminariet i Seinäjoki
Föregångare
 Snellmans producenter är föregångare. De tycker om att vara med där det händer.
Tillsammans med Herr Snellman bygger de något helt nytt, en finländsk ”all natural”,
gm-fri produktionskedja . Vid årsskiftet hade totalt 2287 producenter tillsammans med
Snellman förbundit sig till en produktionskedja som är fri från genmodifierade foderväxter.
Tryckeri Forsberg
ISSN 2323-3834
Kontaktuppgifter:
Snellmas Köttförädling Ab
PB 113, 68601 Jakobstad
tfn 06 786 6111
www.snellman.fi
Primärproduktionens
kontaktupptifter:
http://anelma2.snellman.fi
Rejäl gård
Familje
samar betst
snell mans
idning för
primä rprod
uktio n
2014 • 1
ariet 2014
» Svinsemin
et
k på nötfält
» Gårdsbesö
På pärmen:
Arto Viitalas ladugård i Jalasjärvi,
läs mer om nöt- och mjölkproduktion i Syd-Österbotten på sid 14
Snellmans roll som föregångare är enligt TNS Gallups färska producentundersökning
den enskilda faktor som allra mest påverkar nöjsamheten, i synnerhet hos Snellmans
svinproducenter. Producenterna uppskattar öppenheten, produktionskedjans genomskinlighet och det faktum att produkterna utvecklas ur konsumentperspektiv. Undersökningen vittnar om att Snellmans producenter har förstått kvalitetskedjans målsättningar och verkligen förbundit sig till dem. Anknytningsgraden till samarbetsföretaget
är hos Snellmans producenter i en helt egen klass i jämförelse med övriga branschen.
Snellmans producenter är också mer benägna att göra satsningar och investeringar för
framtiden än den finländska genomsnittsproducenten.
Att vara föregångare kräver ändå målmedveten utveckling. Det kräver intensifierat
samarbete, fokuserad rådgivning och fungerande växelverkan mellan företag och producent. Det finns inga genvägar till föregångskap. Kravnivån är helt enkelt högre. Detta
är också något som våra producenter har identifierat. Det räcker inte att jämföra sig
med andra, utan man bör alltid se framåt på vad som ännu kan utvecklas. Producentundersökningen lyfter fram viktiga utvecklingspunkter, en respons som vi vill ta till oss
och återkomma till under årets producenttillfällen.
I samband med lanseringen av Snellmans gm-fria produktionskedja öppnades ett diskussionsforum på Snellmans hemsida. Ett stort antal nöjda konsumenter ville rikta
sitt tack till Snellmans familjegårdar för den uppoffring som gjorts för att behålla gmfriheten. Snellmans linje möter ändå som väntat även motstånd. I den offentliga diskussionen är det främst representanter för forskningen som ställer sig skeptiska till
gm-friheten som linjeval.
Snellmans produktionskedja är ändå på inget sätt främmande för forskning och utveckling. Snarare kan man säga att Snellman går i spetsen för den finländska forskningen,
både när det gäller primärproduktion och produktutveckling. Snellmans produktionskedja är den enda i Finland som bedriver genetisk forskning av svinraser. Gm-friheten
ställer också helt nya krav på den långsiktiga utfodringsforskningen. Forskning och produktutveckling kan göras med olika
mål som utgångspunkt. I många fall har utvecklingens mål varit
baserad på teknisk massproduktion. Dagens öppna samhälle
ställer nya krav på utvecklingen. Det vill vi också bejaka. Det
är föregångarens ansvar.
Framgång förtjänas genom att göra gott, genom att dagligen
fokusera på att göra rätta val, och att utföra arbetet på bästa
möjliga sätt. Tack för er positiva inställning och ert aktiva engagemang för att vidareutveckla vår gemensamma kvalitetskedja!
2013
Under år 2013 ökade Snellmans nöt- och svinanskaffning med 10 % till ca 39 milj. kg (28 milj. kg svin + 11 milj.
kg nöt). Kalvförmedlingen ökade med 20 % och smågrisförmedlingen med 11 %. Det genomsnittliga producentpriset för nöt steg med 12 % (33 c/kg) och för
svin med 10 % (16 c/kg) jämfört med 2012. Snellmans
totala slakt- och livdjurslikvider till familjegårdarna
uppgick till 105,2 milj. €. Svinavelsbolaget Figens integrering i Snellmans köttförädling fortsatte under positiva förtecken. Figens operativa resultatutveckling
var positiv och seminförsäljningen ökade med 4 %.
I detta nummer
Ledare........................................................................................................ 2
Svinseminariet 2014..............................................................................4
Producentenkäten 2013......................................................................8
Sikava fick status som nationellt kvalitetssystem....................10
Producenten skriver första raden i produktförteckningen...11
Mjölkproduktion i trettonde generation......................................12
Nötproduktion i Syd-Österbotten................................................ 14
12
Utsikter för dikoproduktionen.........................................................16
Undvik mycoplasma bovis.................................................................17
Välkommen till vårens nöttillfällen.................................................17
Var femte gris på export................................................................... 18
Öppet hus.............................................................................................. 20
Bra fråga!..................................................................................................21
Nyheter i korthet.................................................................................22
Tomas Gäddnäs
Primärproduktionens direktör
Mjölkproduktion i trettonde
generation
Vårens nyhet - länkkorv i naturtarm.............................................23
-4-
-5-
Rejäl Familjegård
Rejäl Familjegård
Svinseminariet 2014
Snellmans svinseminarium hölls traditionsenligt
i Seinäjoki i januari och
en svensk svindag i Vörå
6.2. På seminariet diskuterades olika delområden
inom Snellmans rejäl
lantgris-koncept och hur
konceptet positionerar
sig såväl hemma som på
världsmarknaden.
text och bild: Heidi Heino
I
år ville man förverkliga svinseminariet på ett lite annat
sätt än tidigare genom att ge
mer utrymme för fri diskussion.
Målsättningen var att ur olika
perspektiv granska vilken ställning rejäl lantgris-konceptet har
i världen och hur vi med vår egen
verksamhet, såväl på Snellman
som i svinhusen, kan vidareutveckla konceptet. Slutresultatet
från seminariet sammanfattades i en sk. målsättningsagenda,
dvs utvecklingsområden för det
kommande året.
– En av de viktigaste faktorerna i
vårt koncept är inställning och
engagemang. Vi har alla möjligheter att lyckas, men det finns
också mycket utmaningar. I år
satsar vi speciellt på smågriskvaliteten och på ökad rådgivning
och information, säger Snellmans primärproduktionsdirektör Tomas Gäddnäs.
Här en sammanfattning av seminarieprogrammet och de
bästa bitarna.
Gm-fri svinutfodring
R
isto Uusitalo från Finnproteins sojaraffinaderi i Nystad berättade om den
gm-fria produktionskedjan.
- Fabriken i Nystad är det största, specialiserade flerstegssojaraffinaderiet i Europa
- Fabrikens produktion baserar sig på gm-fri
soja
- Totalkapacitet på ca 240 000 ton sojabönor/år
- Raffinaderiets egen logistikgrupp planerar
och övervakar transporten av sojabönorna
från Brasilien till Finland
- Transparent produktionskedja, de gm-fria
sojabönorna från Brasilien kan spåras ända
till gårdsnivå
- Kvaliteten på
den gm-fria sojan upprätthålls
på
fabriken
bl.a. genom salmonellatester,
smältbarhetsmätningar, kvalitetssystem
och säkerhetsprogram
Den gm-fria sojan transporteras genom tre
förädlingsskeden. Sojabönorna skalas i förbehandling, varefter de flyttas till extrahering.
I extraheringens första skede pressar man
sojaolja ur bönorna och får sojakross som
biprodukt. Sojakrosset vidareförädlas genom
att man frigör det från socker och orenheter.
Som slutresultat får man sojaproteinkoncentrat, och som biprodukter melass och lecitin.
FörExtrahering
behandling
(heksan)
Sojaskal
Sojaolja
Extrahering
(etanol)
Melass &
sojakross
För gm-fri produktion är det viktigt att den
soja som används i fodret är konstaterat och
spårbart gm-fritt, salmonellatestat och ansvarsfullt producerat. Soja som används för
svinutfodring ska ha hög proteinhalt och vara
rätt rostat.. Därtill bör fodrets näringsvärden
och produktionsegenskaper vara kända och
den tekniska kvaliteten god. Det är också viktigt med en jämn tillgång, konkurrenskraftigt
pris samt tydlig och korrekt produktmärkning.
Risto Uusitalo,
Finnprotein
et
inari014
m
e
2
Svins
Snellman i världen
A
Anne Kallinen, vd för Suomen Gallup
Elintarviketieto Oy
nne Kallinen från TNS Gallup inledde
paneldiskussionen om Snellmans position på världsmarknaden genom att
presentera statistik från den europeiska svinmarknaden.
- Svinköttsproduktionen inom EU har minskat
de senaste åren och antalet suggor sjunkit rejält
- Efterfrågan på svinkött har försvagats och
producentpriserna sjunkit såväl på hemmasom på exportmarknaderna
- Producentpriserna är i stora drag på samma
nivå i Finland och i Europa
- Antalet svingårdar har minskat i Finland med
8–9 % de senaste åren
- Antalet suggor har minskat i Finland, men
smågrisproduktionen har stigit
- Under januari–december 2013 har det skett
en 0,9 % tillväxt i den finländska grisproduktionen
- Hälften av världens svin föds upp i Kina, där
tillväxtprognosen för år 2014 är ca 2 %
- I EU, där en femtedel av världens svin föds
upp, är tillväxtprognosen +/- 0 %
- Köttkonsumtionen i Finland har stigit under
de senaste 20 åren och närmar sig nu medeltalet för EU
Snellmans kommersiella direktör Peter Fagerholm inledde diskussionen om Herr Snellmans differentiering på världsmarknaden.
- Snellman strävar efter allt mer naturliga, äkta
och mer smakfulla produkter
- Målsättningen är att utveckla vanliga volymprodukter mot högre kvalitet och bättre smak
- Det är viktigt att man lyckas kommunicera ut
företagets val och linjedrag
till handeln
- Snellmans differentiering
på marknaden består av flera
faktorer: renhet, inhemskt,
ansvarstagande, naturlighet,
hög kötthalt, gm-frihet, bästa
valuta för pengarna samt
mindre tillsatsämnen
- Att konsumenten har känslomässiga band till en viss
produkt och accepterar hela
produktionskedjan är i nyckelposition för konsumentbeteendet och -valet
Peter Fagerholm, Snellmans kommersiella
direktör
Figens verkställande direktör Timo Serenius höll det
sista anförandet, där han
Sojaproteinkoncentrat
funderade kring utvecklingspotentialen för Snellmans
svinkedja.
- Svinproduktionens effektivitet har en stark inverkan på
produktionskostnaderna
- En bättre effektivitet utgår
från att grundfaktorerna är i
skick och utvecklas
- Avelsprogram, hybridproduktion och gyltuppfödning
har en viktig roll i en effektiv
produktion
- Positiv attityd och förmåga
att se möjligheter, men samtidigt hålla sig realistisk, är
avgörande när man effektiverar produktionen
Timo Serenius, vd för Figen
-6-
-7-
et
inari014
m
e
2
Rejäl Familjegård
Rejäl Familjegård
Svins
Tips för ork i vardagen
K
vällsprogrammet i Seinäjoki var
en nyhet för i år. Temat för kvällsprogrammet var hur man orkar
i vardagen och kvällens inspirerande talare var personal- och ledningskonsult
Carola Lindholm-Gerlin.
Med hjälp av diskussioner och praktiska
övningar gick Carola igenom en så kallad
hjärnans tallriksmodell. Tanken är att man
varje dag ska sträva efter att förverkliga
alla aktiviteter i hjärnans tallriksmodell.
På så vis kan man optimera sin hjärnfunktion och orkar bättre i vardagens myller.
Tallriksmodellen är delad i sju olika funktioner:
• Tillräcklig nattsömn
• Fysisk motion
• Social samvaro
• Koncentration på en intressant sak
• Lekfullhet
• En stillsam stund för vila
• Egen tid för reflektioner
Under kvällsprogrammet diskuterades
också hur man bättre hanterar motgångar.
– Vi har alla en naturlig förmåga att klara
oss bra och hitta sätt att anpassa oss till
svåra situationer, säger Carola.
Hälsa och välmående genom utfodring
Det finns dock saker som kraftigt påverkar förmågan att hantera stress.
• Förmåga att behärska känslorna i pressande situationer
• Förmågan att behärska impulser
• Förmåga att se realistiskt på situationen i ett positivt ljus
• Förmåga att se förhållande mellan orsak och verkan
• Stark tilltro till både sig själv om omgivningen
• Förmåga och vilja till empati och nyfikenhet
• Vilja att uppleva nya saker
S
nellmans foderchef Kirsi Partanen inledde den andra seminariedagen med
en föreläsning om svinens utfodring.
– I utfodringen måste man beakta fodrets kvalitet och sammansättning, hur maten serveras
och mängden. Uppföljning av såväl vatten
som foder är i nyckelposition för en lyckad
utfodring, säger Kirsi.
Viktigt för fodrets kvalitet är:
• Balanserad näringssammansättning
• Lämplig mängd energi och mättnad
• Tillräckligt grovt och fiberhaltigt för magens hälsa
• Bra mikrobiologisk kvalitet
• Fodret får inte innehålla mögeltoxiner eller
frön från ogräs
Dessutom bör man notera att rent vatten är
minst lika viktigt som närande foder. Grisen
behöver vatten för att upprätthålla livsfunktionerna, värmeregleringen, transport av
näringsämnen, för att skölja bort rester från
ämnesomsättningen samt bilda proteiner.
Snellmans foderchef Kirsi Partanen.
Utvecklingsagenda för 2014
U
nder svinseminariets avslutning
sammanfattade Tomas Gäddnäs de utvecklingsområden som
framkommit under seminariet i en utvecklingsagenda. Utvecklingspunkterna
grupperades ur tre olika synvinklar, dvs.
människor, grisar och konceptet. Varje utvecklingspunkt fick egen ansvarsperson
inom Snellmans primärproduktion.
Avsikten är att återkomma till utvecklingspunkterna under årets kommande
svinproducenttillfällen.
Människor
Grisar
• specialkoncept för gårdarnas utveckling, t.ex.
rådgivningens fokusområden, djurhälsa, ekonomi
och management.
• förbättring av utfodringens utnyttjandegrad, minimering av svinn
• effektivera intern kommunikation Snellman - producent - producent
• smågrisarnas kvalitetsprojekt
• hantering av APP-problemet
• koncept för nyrekrytering av gyltor
Koncept
• smågrisgrislogistiken
och kommunikation av avvikelser
• uppdatering av köttprocentprissättningen
Vad tyckte deltagarna?
Såväl i Seinäjoki som i Vörå lockade svinseminariet en stor grupp aktiva producenter
med positiv, öppen attityd. Tillfället i Seinäjoki hade ca 120 deltagare per dag och
svindagen i Vörå ca 30 deltagare.
Paula och Vesa Kurikka-Oja
Katri Kaaro och Tellervo
Taneli Pihlajamaa
Paula och Vesa deltog i svinseminariet i Seinäjoki. Hemma i Jalasjärvi har de en smågrisbesättning med ca 300
suggor. Paret Kurikka-Oja nämner att bl.a. Paavo Viitanens anförande om sugginsemination var intressant.
– Viitanen var intressant eftersom det gav ny information
och lite fördjupade tankar. Även Carolas kvällsprogram
var trevligt, när man fick byta tankar med andra. Det är
bra att man tar upp orken som tema, konstaterar paret
Kurikka-Oja.
Paula och Vesa tycker seminariet är nyttigt även ur den
synvinkeln att man får möjlighet att träffa andra producenter och samarbetsparter.
– Det kunde lämnas mer tid för frågor och diskussion. Att
jobba i små grupper kunde också utvecklas vidare, då
kan man öppet dela erfarenheter med andra, funderar
Paula och Vesa.
Den seminariedeltagare som fick överlägset flest kramar var labradoren Tellervo.
Veterinären Katri, som deltog i svinseminariet i Seinäjoki, berättade att Tellervo
alltid är med på arbetsresorna och känner de finländska svinföretagarna rätt bra
vid det här laget. Men till svinhuset kommer Tellervo inte, för hon tycker svinen är
lite skrämmande.
– Jag samarbetar mycket med producenter från olika köttföretag och seminarier
som det här ger trevlig stimulans till ens
eget arbete. Dessutom hjälper de mig att
förstå Snellmans verksamhet och producenternas förväntningar bättre, berättar
Katri.
Hemma i Kaustby fick smågrisbesättningen med ca 90 suggor vänta en dag medan Taneli
deltog i svinseminariet på onsdagen.
– Det skulle vara bra med fler
praktiska tips för den egna gården på seminarier av den här
typen, säger Taneli med öppen
och positiv attityd.
Han, liksom andra seminariedeltagare, önskar sig fler möjligheter att dela sina erfarenheter med andra producenter.
-8-
-9-
Rejäl Familjegård
Rejäl Familjegård
Köttanskaffningsföretagens image
Producentenkäten 2013
I januari publicerades resultaten från TNS Gallups producentundersökning som genomförs vartannat år. Resultaten från
2013 speglar branschens utmanande situation, men visar
också tecken på kontinuitet och vilja att utvidga verksamheten.
Sammanlagt 1632 mjölk-, nöt- och svinproducenter deltog i undersökningen, varav 272 var
Snellmans producenter. I enkäten frågade
man om producentens grunder för kundförhållandet, köttanskaffningsföretagens image
och hur nöjd man var med företagens funktioner.
– Pålitlighet, säkerhet och kontinuitet har på
ett allmänt plan blivit viktigare i valet av företag, vilket även speglar osäkerheten inför
framtiden. Sett på hela branschen är mjölkoch nötgårdarna i medeltal mer nöjda och
svinproducenterna är på samma nivå som
tidigare. Man är mer nöjd än 2011 med huvudparten av tjänsterna, mest har resultatet
stigit för kundbetjäningen som helhet och
slakthämtningarna, berättar Anne Kallinen,
forskare och verkställande direktör för Suomen Gallup Elintarviketieto Oy.
Snellmans producenter nöjdast i
branschen
– Nöjsamheten med Snellman har vuxit lite
från 2011. Den är likväl fortfarande bäst i branschen med helhetsvitsordet 8,9, säger Anne.
Helhetsvitsordet från mjölk- och svingårdarnas stärktes jämfört med branschen.
Nötgårdarnas nöjsamhet var på samma
Lojalitet
Snellman och övriga branschen 2013
Anne Kallinen, TNS Gallup
Helhetsvitsord
Snellman och övriga branschen
Övriga branschen 2011
Övriga branschen 2013
Snellman 2011
Snellman 2013
nivå som tidigare men branschens medeltal förbättrades.
andelen obundna i resten av branschen rör
sig kring 27 %.
Att producenterna är nöjda
märks också i lojaliteten. Andelen
producenter som varit positivt
anknutna till Snellman har hållits
högre under det senaste året jämfört med medeltalet för de andra
företagen i branschen. Sammanlagt 95 % av de svarande är lojala
Snellman-kunder, vilket betyder
ca 5 % obundna. Medeltalet för
Säkerhet uppskattas i
kundförhållandet
Undersökningsresultaten visar att de viktigaste faktorerna i kundförhållandet är konkurrenskraftigt producentpris, pålitlighet,
säkerhet och kontinuitet. I de öppna svaren
steg också det finländska och inhemska fram
som ett nytt, starkt kriterium.
När man jämför faktorer i företagens image
märker man att Snellman uppfattas som en
föregångare i branschen. Speciellt inom svinkedjan har detta ett klart och viktigt samband
till nöjsamheten.
– Bland dikogårdar poängteras inte rollen
som föregångare på samma sätt som bland
svingårdar. Detta är med andra ord en utmaning att vidareutveckla också inom nötkedjan,
säger Anne.
På en allmän nivå överstiger Snellmans image
och funktionernas vitsord branschens medeltal. Skillnaden till branschen minskade dock
en aning för mjölk- och nötgårdar och blev
större för svingårdar.
I undersökningen frågade man även hur viktiga producenterna upplever företagens
funktioner. Enligt resultaten anser Snellmans
producenter att slaktchaufförernas och fältpersonalens verksamhet är mycket viktiga.
Jämfört med resultaten från 2011 sätts även
större vikt vid personalens verksamhet, kommunikation och produktionsavtalen.
När man analyserar nöjsamheten med funktionerna kan man konstatera att Snellman får
bäst betyg gällande likvid- och finansieringstjänster samt hämtning av slaktdjur. Störst
försprång till branschen har Snellman inom
produktionsavtal, producentinformation och
finansieringstjänster. Utrymme för utveckling
finns inom rådgivnings- och utvecklingstjänster, vilket även ses
som den viktigaste grunden för
samarbetet.
– Snellmans producenter är mer
villiga att fortsätta och utvidga
verksamheten än medeltalet.
Detta betyder även att man väntar sig mer hjälp av Snellman i
utvecklingen av verksamheten.
Tjänsterna upplevs i allmänhet
viktigare än tidigare. Man betonar
också vikten av att upprätthålla
kontakt mer än tidigare, säger
Anne.
Den osäkra situationen märks
i resultaten
– Svaren från undersökningen speglar branschens situation. Nu vill man ha en bestående
och pålitlig samarbetspart, säger Anne.
Den osäkra situationen inom branschen
märks enligt Anne även i att bara 30 % av
svingårdarna som deltog i enkäten svarade
att de fortsätter produktionen 6-10 år framåt.
– Det här talet är mycket lågt för hela branschen. Bara 21 % av de svarande svinföretagarna planerar att utvidga verksamheten.
På nötsidan är dock situationen mer positiv.
Över 60 % av Snellmans mjölk- och nötgårdar
säger att de fortsätter sin verksamhet under
de närmaste tio åren.
HH
Funktionernas vitsord
Viktiga funktioner
Snellman 2013
Snellman 2013
% av Snellmans kunder
anser vara viktiga
mjölkgårdar
nötgårdar
svingårdar
Chaufförens/
lastningsmannens verksamh.
96
98
95
Fältpersonalen
82
95
88
Företagsledningen
71
89
77
Producentinfo
76
95
90
84
95
83
Produktionsavtal
64
73
77
Djurhälsovård
45
73
62
44
73
76
82
88
87
25
55
32
- Producenttidningen
Utvecklings- och
rådgivningstjänster
Funktioner kopplade till
djurförmedlingen
Finansieringstjänster
Nöjsamhet med olika funktioner samt hur viktiga de anses.
Mest nöjd var Snellmans producenter med likvid- och
finansieringstjänster samt slaktavhämtningar. Speciellt på
rådgivningssidan finns behov att utveckla verksamheten.
100 % musta
TIFIOIT
S
U
ER
L A AT U V AS T U U
L
NE
ST
SA
EL
MÄ
KAN
LI
N L A AT UJÄR
JE
- 10 -
- 11 -
Rejäl Familjegård
Rejäl Familjegård
Sikava fick status som
nationellt kvalitetssystem
S
använda kvalitetsansvarsmärket från och
med 1.5.2014. Användningen av märket
förutsätter att grisproduktionen fyller alla
produktionskrav inom systemet.
Kraven på produktionsmetoderna som
kvalitetsansvarssystemet ställer överskrider till många delar den lagstadgade
nivån. Systemet betonar framför allt
produktsäkerhet, djurens hälsa och näring, miljöansvar och köttets ursprung.
På färskköttprodukter av gris får man
Med hjälp av kvalitetsansvarsmärket
vill man berätta för konsumenterna hur
mycket arbete man lägger på kvalitativ
och ansvarsfull svinköttsproduktion i Finland. Det nya systemet certifieras som
bäst och baserar sig på svinhälsovårdssystemet Sikava, som upprätthålls av Föreningen för bekämpning av djursjukdomar ETT rf. Produktionskriterierna från
kvalitetssystemet baserar sig med andra
ommaren 2013 gav Livsmedelssäkerhetsverket Evira Sikava-systemet ställningen som nationellt
kvalitetssystem. Svinkött som produceras
enligt det nya, inhemska kvalitetssystemet kommer att ha ett kvalitetsansvarsmärke fr.o.m. maj.
Produktionsmetoder för griskött
Grundnivå
import
Grundnivå
inhemskt
188 gårdar
Kvalitetsansvar
1440 gårdar
Lagstadgade krav
• slaktningsland
X
X
X
• spårbarhet per parti
X
X
X
• förbud att använda hormoner i kött som säljs i EU
X
X
X
• svinen har knorr
X
X
• mera utrymme för djuren **
X
X
Särdrag för det nationella kvalitetssystemet
• fastställda särdrag som överskrider lagstiftningen
X
Säkrad produktsäkerh. inom primärproduktionen
• främjar märkbart nolltoleransen för salmonella
X
• ett omfattande program som förebygger djursjukdomar
X
• minimering och kontroll av läkemedelsbehovet
X
• tilläggsinformation från gårdarna gällande spårbarheten
X
Djurens hälsa i toppklass i världen
• systemet omfattar över 7000 hälsovårdsbesök per år
X
• minst tre hälsovårdsbesök per gård per år
X
• veterinärens 158 punkters granskningslista angående
produktsäkerhet och hälsovård
X
Rejäl Lantgris-programmet innehåller även:
• produktionsmodell baserad på Snellmans värderingar
X
• köttets ursprung spårbart till finländska gener
X
• gm-fri utfodring
X
• systematisk Welfare Quality-uppföljning årligen
X
• systematisk kvalitetsuppföljning av smågrisar
X
• online produktionsplanering och -uppföljning i Anelma
X
ord på det frivilliga svinhälsovårdsprogrammet och svingårdarnas hälsoklassificering. Det handlar om ett unikt system
i världen. Certifieringsmärken används
allmänt såväl i EU som på andra håll i världen, men de verifierar endast att man fyller de lagstadgade kraven.
Projektet är ett program delvist finansierat av EU och koordinerat av köttbranschens informationsorganisation Lihatiedotus ry. Landsbygdsverket Mavi och
Livsmedelssäkerhetsverket Evira står för
myndighetsansvaret i förverkligandet.
Från köttbranschen deltar Atria, HK, Saarioinen och Snellman i samarbetet. Företagen som deltar i programmet ska skriftligt beskriva sin produktionskedja samt
säkra köttets spårbarhet innan märket får
användas på slutproduktens förpackning.
Snellman har redan under 20 års tid aktivt och systematiskt satsat på att utveckla svinens välmående inom Lantgårdens
Bästa-kvalitetssystemet och när Sikava
grundades 2003 blev Snellmans eget
djurhälsosystem en del av det. Att Snellmans svingårdar hör till Sikavas nationella
nivå har med andra ord varit en del av
Lantgårdens Bästa-kvalitetsprogrammet
sedan Sikava grundades. Ifall gården inte
fyller MP-kraven, t.ex. om gården inte
fyller kraven för Sikavas nationella nivå,
gårdens nivå är endast på lagstadgad nivå
eller det saknas en produktionsplan, görs
ett avdrag på 20 c/kg på alla svin tills bristerna är åtgärdade. Om gården faller ner
på Sikavas lagstadgade nivå avbryts dessutom hämtningen av smågrisar omedelbart och hämtningen av slaktsvin senast
inom 30 dagar, såvida man inte åtgärdar
bristerna.
– Att Sikava har fått status som nationellt
kvalitetssystem innebär i sig inga större
förändringar för Snellmans primärproduktion, säger Tomas Gäddnäs, direktör
för primärproduktionen. HH
Producenten skriver första raden
i produktförteckningen
Våren 2013 fick SOK:s dåvarande chef för dagligvaruhandeln,
Leena Laitinen, ett intressant telefonsamtal. Samtalet resulterade i att Leena började som Snellmans nya koncerndirektör i januari 2014.
L
eena har lång erfarenhet av både
detaljhandel och kedjeverksamhet.
Intresset för handeln och livsmedel
väcktes redan tidigt.
– Jag tyckte mycket om att laga mat som barn
och hemma fick jag vara med i det mesta.
Som ung blev jag också intresserad av ekonomi och matematik, berättar Leena.
Leena, som är hemma från Juankoski, började
studera handelsvetenskap vid Jyväskylä universitet, varefter hon stärkte sitt kunnande
ytterligare med livsmedelsstudier vid Helsingfors universitet. Efter studierna fortsatte
resan via SOK:s fältskolning till ledningen för
Prisma i Iisalmi. De arton åren i SOK:s tjänst
har också kommit att innehålla olika ledningsuppdrag både i hemlandet och i Lettland.
– Jag har alltid varit intresserad av orsakverkan-sammanhang och hur man leder och
utvecklar med hjälp av detta, funderar Leena.
Öppet samarbete
Det utmanande marknadsläget
till trots anser Leena att Snellman
har goda och starka möjligheter
att nå framgång i den hårda konkurrensen.
– Snellman har vågat välja en egen
position på marknaden och lyssnat på konsumenten. En öppen
och mottagande samarbetsmodell med handeln samt leveranssäkerhet är Snellmans starka
sidor. Därtill satsar man mycket
på produktutveckling och konsumentinformation. Även samarbetet gällande produktions- och försäljningsprognoser hjälper både
handeln och planeringen av den
egna produktionen, säger Leena.
Producenten i nyckelroll
Utmanande marknad
Detaljhandeln har under de senaste åren gått
igenom en stor brytningstid i och med datautvecklingen, effektivare logistik och globalisering.
– Handeln lever genom konsumentens synvinkel. Konsumentens önskemål speglas med
andra ord direkt i handelns beslut. Man söker
tillväxt med hjälp av konsumentpreferensen,
så hyllutrymme ges till de produkter som ger
mervärde till konsumenterna, berättar Leena.
Förutom hanteringen av hyllutrymmet står
handeln naturligtvis inför många andra utmaningar. Skärpt konkurrens, utbredd näthandel, fortgående förändringar i trenderna
och i lagstiftningen är bara en del av handelns
vardag. Men det är inte bara handelns sak att
möta dessa utmaningar.
– Ett aktivt och interaktivt samarbete mellan
handeln och industrin är till fördel för alla, säger Leena.
En äkta och kvalitativ nyhet är alltid intressant för handeln. Därför
är satsningen på produktutveckling viktig för Snellman. Slutproduktens kvalitet har dock sin bör-
Snellmans nya koncernchef Leena Laitinen.
jan hos producenten.
– Producentens roll i produktionskedjan är
mycket värdefull. De är det första kvalitetssteget i kedjan och skriver därmed de första
raderna i produktförteckningen. Producentens kund är konsumenten och Snellmans roll
är att på bästa möjliga sätt hjälpa i förädlingen
av slutprodukten, säger Leena.
Leena lyckades få några gårdsbesök inprickade i sin fullspäckade kalender i början av året.
– Det har varit intressant att få bekanta sig
med gårdar i olika utvecklingsskeden och
deras vardag. Verksamheten på gårdarna är
mycket yrkesskicklig och noggrann. Det är
förstås också roligt att följa med svinens beteende och kunna konstatera hur intelligenta
och nyfikna djur de är. Mest överraskad blev
jag nog av teknikens mängd och roll som stöd
för produktionen, säger Leena.
Leena bekantade sig också med svinproducenterna på svinseminariet i Seinäjoki i januari.
– Jag tycker våra producenter är mycket engagerade och vill vara föregångare. Många
verkar ha en mycket realistisk inställning och
tillitsfull syn på framtiden. Det var mycket
trevligt att märka att man genast kom och diskuterade med mig på svinseminariet och jag
hoppas det fortsätter också framöver.
HH
- 12 -
- 13 -
Rejäl Familjegård
Rejäl Familjegård
1951 Bröderna Kurt och Lars Snellman
grundar företaget Snellmans Kött och
Korv. Produktionen börjar i liten skala i
Jakobstads centrum.
mest elva stycken, även om huvudinriktningen var mjölkkor.
– På den tiden gjordes mycket för hand,
mjölken bars i början till vägkanten.
Det var en stor förändring när vi fick
den första utgödslingsmaskinen och
en mjölkningsmaskin av nyaste modell,
minns Maija-Liisa.
Mycket av arbetet gjordes fortfarande
för hand, såsom hanteringen av ensilage och att köra fodret med skottkärra
till korna.
Muuraiskangas gård år 2014
- åkermark ca 60 hektar
- 51 mjölkkoplatser
- 77 platser sammanlagt
- sjuk-, kalvnings- och kalvavdelningar
På bilden Maija, Teemu, Alpo och Maija-Liisa
Muuraiskangas
Mjölkproduktion
i trettonde generation
Muuraiskangas mjölkgård i Kelviå är en av Snellmans äldsta
avtalsgårdar. Gårdens historia sträcker sig dock rejält mycket
längre bak i tiden än Snellmans historia. Gården drivs idag av
trettonde generation och de tidigaste uppgifterna om gården
är från år 1626.
P
å Muuraiskangas gård gjorde man
generationsväxling år 2009, då
Teemu och Maija tog över gården.
Ladugården som då var i bruk hade drygt
30 platser och hade senast byggts ut på
80-talet. 30 hektar åkermark hörde till
gården. Teemu och Maija började fundera på att bygga en ny ladugård och skaffade sig också mer åkermark.
– Vi började åka runt till nybyggda ladugårdar redan samma år som generationsväxlingen. Vi skaffade oss uppfattning om
och bilder på sådant som vi själva gillade
och lösningar som andra haft nytta av. Vi
tänkte inte bygga oss något stort, utan
ville klara av att sköta gården på två, kommer Maija ihåg.
ladugården.
Den gamla ladugården ska renoveras
nästa sommar, berättar Maija och Teemu.
Paret Muuraiskangas strävade efter att
vara själva med i byggprojektet så mycket
som möjligt.
– Visst var det en hektisk tid och inte blev
det mycket semester den sommaren.
Som bäst steg vi upp klockan fyra för ladugårdsarbetet och var redan före sju på
byggplatsen, berättar Maija.
Lyckat byggprojekt
Efter noggrann planering och förberedelse sparkades byggprojektet igång i april
2013.
– Vi försökte planera allt väl och konkurrensutsätta i god tid. Det lönade sig
verkligen att så långt som möjligt koncentrera inköpen till ett ställe. Allt gick enligt
planerna och kostnadsberäkningen höll.
I november fick korna flytta in i den nya
Hantverksyrke
Även Teemus föräldrar Alpo och MaijaLiisa är glada över det lyckade ladugårdsbygget. De kommer ihåg hur motsvarande
projekt förverkligades också på deras tid.
På 70-talet byggdes gårdens gamla ladugård ut för första gången och på 80-talet byggde man en helt ny. På den tiden
fanns det också hästar på gården, som
1959 Snellman köper Skata-fabriken i
Jakobstads centrum och produktionen
börjar en kraftig tillväxt.
1985 Snellman köper Jakobstads slakteri av bröderna Fellman och säkrar en
egen råvaruanskaffning.
1990-talet Snellmans Lantgårdens
Bästa-kvalitetsprogram målmedvetna
utveckling påbörjas med betoning på
djurhälsa och djurmaterialets kvalitet.
Arbetsbilden har ändrat mycket från Alpos och Maija-Liisas tid och korna har
också fått större och bekvämare bås.
Utfodringen sker med tre kiosker och
ensilaget delas automatiskt ut med ett
par timmars mellanrum. Även insemineringen sköts på egen hand numera.
Gårdens kor har fått aktivitetshalsband,
som gör det lättare att urskilja brunsten.
Över 60 år samarbete
Muuraiskangas gård har samarbetat
med Snellman under hela Snellmans
historia, dvs över 60 år. Till och med
hästarna slaktades på Snellman.
– Vi var de första från Kelviå som levererade djuren till Snellman. Samarbetet
har alltid flutit bra, det man har lovat har
man också hållit. Naturligtvis hade företaget förr möjlighet att upprätthålla en
mer personlig kontakt med producenterna än idag. Men det är fortfarande
trevligt att man ger producenterna möjlighet att bekanta sig med företagets
verksamhet t.ex. på producentmässor,
säger paret Muuraiskangas.
1993 Den första fabriksbyggnaden på
Granholmen blir färdig. Nedskärning
och expedition flyttar från Jakobstads
centrum till nya utrymmen.
1994 Snellmans producenttidning
utkommer första gången.
Tips för ett lyckat
byggprojekt
- börja planera i tid
- åk runt till olika ladugårdar
och fråga om andras erfarenheter
- konkurrensutsätt
- koncentrera inköpen
- myndighetslov och finansiering klar i god tid på
förhand
- pålitliga samarbetsparter
- delta aktivt i det egna byggprojektet
1995 Det nybyggda slakteriet på Granholmen tas i bruk. I slakteriet slaktas
svin på förmiddagen och nöt på eftermiddagen på samma linje.
2000 Lantgårdens Bästa-kvalitetsprogrammet utvidgas för att omfatta även
nötproduktion.
2010 Snellman köper svinavelsbolaget
Faba Svin för att säkra den finländska
genetikens framtid.
2012 Slakteriets utbyggnad tas i bruk,
nu består slakteriet av två skilda slaktlinjer för svin och nöt.
2013 Snellmans historiskt sett största,
enskilda investering står färdig när den
nya korvfabriken på Granholmen invigs.
Livsstil och värderingar
Även om tiderna har förändrats så binder arbetet på samma sätt som tidigare,
det är mer fråga om en livsstil än ett arbete.
– Det är ett val man gör från sina egna
värderingar, säger Teemu.
Maija-Liisa minns hur barnen förr alltid
var med dem i ladugården, Teemu sov
som liten i spjälsäng i ladugårdsfarstun
när det inte gick att sova annanstans på
dagarna.
– Barnen lärde sig t.o.m. att läsa i ladugården från skyltarna ovanför korna.
HH
Milstolpar för
Snellmans primärproduktion
Maija-Liisa och Alpo Muuraiskangas tillsammans med Snellmans områdesrepresentant
Mårten Lassfolk.
Arto Viitalas gård i Jalasjärvi.
- 14 -
- 15 -
Rejäl Familjegård
Rejäl Familjegård
Saarijärvis dikogård, Alavus
KAUHAVA
ALAJÄRVI
LAPUA
KURIKKA
SEINÄJOKI KUORTANE
ÄHTÄRI
JALASJÄRVI
ALAVUS
text och bild: Heidi jylhä
Nötproduktion i
Syd-Österbotten
Rejäl Familjegård-tidningen åkte en kylig januaridag tillsammans
med områdesrepresentant Jouko Jaakola till Syd-Österbotten
för att prata med producenter i Kuortane, Alavus och Jalasjärvi.
Eftersom Snellmans nötkedja har effektiv nötproduktion som
tema för 2014 passade vi på att fråga vad effektivitet betyder
för producenterna i deras vardag.
Yli-Hynniläs mjölkgård, Kuortane
I byn Mäyrä i Kuortane ligger Yli-Hynniläs
mjölkgård. Fähuset som togs i bruk 2008 har
kalldrift och två Lely A2-mjölkningsrobotar
för de 130 korna. För kalvarna finns en egen
avdelning i ett kallt uthus – mycket strö och
gott om utrymme.
Gården har 200 ha odlingsmark, både vall
och spannmål inom en 6 km radie. Endel av
åkrarna är samarbetsåkrar, där man får sprida
gödsel och odla säd.
Gården är sedan 2-3 år tillbaka en sammanslutning mellan föräldrarna Mervi och Jorma
och sonen Antti, så nästa generation är redan
aktivt med i arbetet på gården.
“Mjölkproduktion är arbetsdrygt och ingen
bransch man blir rik på, men det är ett förhållandevis säkert arbete”, konstaterar Jorma
Yli-Hynnilä.
För att hinna med allt har familjen en anställd
som bl.a. sköter om ape-blandningen. I närområdet finns bl.a. maskinföretagare, vars
tjänster man använder sig av. Sommartid har
man unga sommarjobbare.
Effektivitet för familjen Yli-Hynnilä betyder
bl.a. förebyggande arbete och goda rutiner.
Då behöver man inte sätta tid på att bara
“släcka bränderna”. I praktiken innebär det
bl.a. att klövarna sköts regelbundet varje
månad och att man inte behåller onödiga
Paret Saarijärvi märkte att en kalvgömma var
en bra lösning.
“I kalvgömman får kalvarna lugn och ro från
de större djuren”, berättar Mari. “De trivs tillsammans och springer oftast alla på en gång
in i gömman. Inne i gömman finns fri tillgång
till kraftfoder. Kalvarna får prova sig fram och
äta i lugn och ro utan att större djur tar för sig.
På så vis lär de sig att man inte måste slåss om
maten och äter sig heller inte sjuka.”
Kalvgömman är placerad intill foderbordet,
så kalvarna hålls i närheten av flocken även
när de är i gömman.
Mari Saarijärvi, Snellmans områdesrepresentant Jouko Jaakola och Pasi Saarijärvi.
Mari och Pasi Saarijärvi i Alavus har en dikogård där de föder upp limousin, i medeltal 200–250 djur varav 80 är dikor. Gården
har 95 ha odlingsmark för vallodling. Saarijärvi började köpa in limousindjur i mitten av
90-talet och byggde då fähus för 20 dikor.
Idag huserar slakttjurarna i det gamla fähuset
och kor, kvigor och kalvar går i en kalldriftsladugård som byggdes 2007.
Just idag, när termometern visar närmare
-20°C, är det väl främst skötaren som har besvär i kalldriftsladugården, djuren störs inte
av kylan. “Korna vill inte kalva när det är så
här kallt, men vi har en avelstjur
som föddes mitt i värsta köldknäppen, -27°C”, berättar Mari.
“Men han växte upp till en prima
tjur och nu tre år senare har vi fått
tjugo kalvar av den.”
“Limousin är ingen mjölkras”,
konstaterar Pasi. “Kalvarna klarar
sig på mjölken i ca två månader,
men efter det måste de vänjas vid
kraftfoder för att tillväxten inte
ska stanna av.”
Effektiv nötproduktion handlar för paret Saarijärvi dels om kostnadseffektivitet. I utfodringen gäller bra rutiner för att foder inte ska
gå till spillo och att de dyrare tilläggsfodren
faktiskt går till dem som behöver dem. T.ex.
kan man använda mellangrindar vid kalvningen för att separera de kor som redan kalvat
från resten av flocken, så att tilläggsfodret
inte går till spillo. En annan aspekt är vad
man gör av sin arbetstid. “När man är bara två
personer som arbetar i fähuset gäller det att
tänka efter hur både orken och tiden används
bäst.”
Viitalas nötgård, Jalasjärvi
Antti, Mervi ja Jorma Yli-Hynnilä Kuortaneella.
kor. “Korna ska skötas så väl att
de inte blir onödiga, men de ska
sättas till slakt medan de ännu är
i hyfsat gott skick så att man får
något för dem”, konstaterar Mervi. “När vi sände fem kor till slakt
förra veckan märktes det inte i
mängden mjölk, utan det fanns
genast nya mjölkande kor att ersätta med.”
Det är en inställningsfråga, säger
Jorma, att man förbereder sig på
eventuella problemsituationer så
att de inte behöver uppstå.
“Att man planerar på förhand är också en del
av effektiviteten”, säger Antti. “När vi får in
utomstående arbetskraft är det viktigt att rätt
saker blir gjorda.”
Kalvarnas väl och ve är något som ligger veterinären Mervi varmt om hjärtat och hon
poängterar att man inte alltid kan tänka i ekonomiska termer när det gäller kalvarnas skötsel. “Att sköta kalvar är arbetsamt, men man
kan inte väga arbetet mot vad kalven är värd
i euron. Kalvar och sjuka djur kan inte skötas
maskinellt.”
Arto Viitala föder upp mjölkrastjurar
i Luopajärvi, Jalasjärvi. Ladugården är
byggd 2001 och tillbyggd 2007. Arto tog
över gården efter sin pappa för några år
sedan och den äldre husbonden deltar
fortfarande dagligen i arbetet.
Arto har 190 slutuppfödningsplatser och
en separat kalvavdelning för mjölkkalvarna. Mjölkkalvarna hämtar Arto själv från
sex mjölkgårdar som han samarbetat med
länge. Vid behov beställer han även kalvar
via Snellmans förmedling. När vi anländer
till gården står Sundqvists kalvbil på gården för att hämta ett tiotal mellanuppfödda kalvar i 150 kilos viktklassen. Dagstillväxten ligger i medeltal på 600 g/d.
I Jalasjärvi samarbetar man en hel del
mellan gårdarna, bl.a. vid skörden och vintertid med snöröjningen. Nyligen gjorde
Arto och två andra gårdar samarbete genom att köpa en mobil kvarn tillsammans.
“Det bidrar till kostnadseffektiviteten att
säden inte behöver torka”.
Arto har 125 ha odlingsmark, arrendemark
medräknat, och kan efter bra skördeår
också sälja säd till andra gårdar.
Arto ligger i startgroparna för ett nytt investeringsprojekt. Han visar ritningarna
för en ny ladugård med plats för sammanlagt 280 djur. Två drickutfodringsavdelningar för kalvar och en mellanuppfödningsavdelning för 80 kalvar ingår i
bygget. Härnäst ska miljötillstånd sökas
och offerter begäras in, och om allt går
enligt planerna får Arto sätta grävmaskinen i arbete sommaren 2015.
Arto Viitala, Jalasjärvi.
- 16 -
- 17 -
Rejäl Familjegård
Rejäl Familjegård
Utsikter för
dikoproduktionen
I
dagsläget består Finlands dikopopulation av ca 57 000 djur. Antalet
fortsätter att växa långsamt och
uppskattas vara 68 000 år 2020. En
fjärdedel av alla nötgårdar och en tredjedel av de specialiserade dikogårdarna
planerar investeringar och 200 gårdar
att utvidga. Man uppskattar också att
ca 200 av de mjölkgårdar som upphör
med verksamheten kommer att byta inriktning till dikoproduktion.
Besättningarna växer i storlek
också bland dikogårdar
Dikoproduktion
i Finland
• Antalet dikor fortsätter växa
långsamt
• Dikoantalets utveckling
2013: 57 000 st
2016: 66 000 st
2020: 68 000 st
• En fjärdedel av alla nötgårdar och
en tredjedel av de fortsättande,
specialiserade dikogårdarna
kommer att investera, utvidgning
planeras på 200 gårdar
• Ca 200 avvecklande mjölkgårdar
innebär fler dikor (huvudinriktning), 16 000 fler dikoplatser (5
000 avvecklade platser)
• Större specialisering på gårdarna
(kalvproduktion och slaktuppfödning skilt för sig)
Källa: Suomen Gallup Elintarviketieto Oy - Naudanlihantuotannon
kehitys-näkymät 2020
Antalet dikogårdar är i dagsläget ca 1
500 st och antalet antas sjunka till 1 250
st fram till år 2020. Antalet djur per besättning kommer dock att stiga framöver så att över hälften av gårdarna har
fler än 50 dikor. (Suomen Gallup Elintarviketieto Oy - Naudanlihantuotannon
kehitysnäkymät 2020)
Köttproduktionen grundar sig även i
fortsättningen på mjölkrasnöt, men andelen kött från biffraser antas stiga till
över 20 miljoner kg.
Varje dikogård är sin egen
helhet
Dikogårdarnas produktionsformer är
mångsidiga helheter, som kombinerar
olika verksamhetssätt på gården. Endel av gårdarna koncentrerar sig på att
producera avelsdjur och i vissa fall ingår
element av bevarande av landskapet
och andra miljömässiga specialfaktorer.
Endel av gårdarna producerar kalvar för
förmedling, andra föder upp djuren själv
till slakt. Olika raser och deras lämplighet för olika verksamhetsmodeller bidrar till variationen mellan gårdarna.
Mervärde från produktionen
Inom dikoproduktionen uppstår mervärdet i goda förmedlingskalvar, utmärkt dagstillväxt och bra klassificerade
djur. Det är också viktigt att få mervärde
från konsumenten genom att särskilja
sig från andra kött på marknaden.
”Annorlunda” kan betyda ”bra”
också på biffköttmarknaden
I och med att biffköttets andel av köttmarknaden stigit till 26 % finns det säkert möjligheter att sticka ut ur mäng-
Undvik mycoplasma bovis
den på ett positivt sätt. Det gäller att få
konsumenternas tilltro och belöningen
kommer när biffköttet ger upprepade,
goda upplevelser både vid tillredningen
och som smakupplevelse och när råvaran
uppfyller förväntningarna.
Detta presenterades på dikoseminariet i
Ikalis, där även Snellman deltog med ett
framförande. Seminariet är en årlig samlingsplats för dikoproducenter och under
tillställningen delar man även ut pris i avelstävlingen. I avelstävlingen deltar renrasiga djur som hör till dikokontrollen. En
annan förutsättning är att besättningens
resultat publiceras i Fabas wwwSONNItjänst. 320 finländska besättningar ingår i
dikokontrollen, varav ca 80 % publicerar
uppgifterna för sina stambokförda djur.
Med avelstävlingen vill man visa uppskattning för avelsarbetet på de enskilda
besättningarna, vilket i annat fall lätt blir
utan uppmärksamhet. Avelsvärderingen
av köttrasdjur har förnyats under 2013
och de pris som nu delades ut var de
första som grundade sig på den förnyade
indexuträkningen. Resultaten baserar sig
på den senaste indexberäkningen från
2013. Tävlingen gällde sammanlagt tre raser och 45 uppfödare fick placering.
De Snellman-producenter som belönades i tävlingen var i år:
Marko Tirkkonen, Nilsiä
Mari och Pasi Saarijärvi, Alavus
Mira och Toni Rentto, Juupajoki
Jaakko Tapio, Ilmajoki
Teija och Kari Valkama, Jalasjärvi
Helena och Pasi Kukkonen, Siikajoki
Anja Pikkarainen, Paltamo
Jaana Skantsi och Vesa Koskela, Siikajoki
Grattis till er alla!
Saara Rantanen berättar om
mervärde i produktionskedjan på
dikoseminariet i Ikalis i februari.
Saara Rantanen
Mycoplasma bovis-bakterien misstänks förekomma på ett tiotal gårdar i Finland. Bakterien sprider sig
via direkt kontakt i samband med
beröring eller som droppsmitta.
Spridningen mellan gårdar sker
vanligtvis via symtomfria djur i samband med köp av förmedlingsdjur,
men kan också ske via t.ex. verktyg
eller fordon som varit i kontakt med
smittade djur.
Mycoplasma bovis ger upphov till
bl.a. luftvägsinfektioner hos kalvar
och unga nöt med symptom som
svag feber, aptitlöshet, hosta och
andningssvårigheter. Den orsakar
också juverinflammation hos kor
och kvigor i alla åldrar, med drastisk
nedgång i mjölkproduktionen som
följd. Hos tjurar kan spermiekvaliteten försämras pga testikel- och
blåskörtelinflammation. Sjukdomen
måste anmälas till ETT via Naseva.
Den viktigaste åtgärden för att begränsa smittan är en noggrann övervakning av djurtransporterna.
– Var mycket noggrann när du köper
in rekryteringsdjur och kräv alltid att
försäljaren uppvisar ETU-hälsointyg
innan köpet bekräftas, säger Vesa
Hihnala, Snellmans fältchef för nöt.
Om det finns misstanke om mycoplasma bovis-förekomst på en
gård tar Snellman inte emot förmedlingsdjur från gården och gårdens slaktnöt avhämtas som sista
instans på rutten. Vesa Hihnala
betonar att Snellman inte transporterar avelsdjur med de vanliga djurtransporterna.
På ETT:s hemsida finns utförligare
information om bakterien, symptom
och hur du skyddar din besättning
mot smittan: www.ett.fi
Välkommen
till vårens nöttillfällen
Snellmans tjurplus-tillfällen under våren ordnas i Nivala, Jakobstad och
Seinäjoki. Huvudtemat för tillfällena är utfodring för växande köttnöt.
Tillfällena är kostnadsfria för producenter, men för serveringens skull
önskar vi bindande anmälningar.
Tjurplus-tillfällen våren 2014
13.3 Nivalan Sapuska Pajatie 5, Nivala (finskspråkigt)
14.3 Snellman Anna-kabinettet, Granholmsvägen 1, Jakobstad
19.3 Hotelli-Ravintola Alma Ruukintie 4, Seinäjoki (finskspråkigt)
Anmäl dig via Anelma eller till Ann Knutar, tel. 044 7966203 eller ann.
[email protected] senast på fredagen veckan före tillfället. Mer information finns på:
http://anelma2.snellman.fi
- 18 -
- 19 -
Rejäl Familjegård
Rejäl Familjegård
auckland
nya zeeland
Var femte gris på export
M
an kan säga att var femte Snellmangris reser ut i världen. Räknat i kg
står nämligen exporten av griskött
för drygt 20% av Snellmans grisköttmängder.
Grissida och andra fetare sorteringar är mest
populära, t.ex. går ca 80 % av Snellmans grissida på export. Största delen blir bacon och
andra färskköttprodukter i Nya Zeeland, men
även Ryssland, Canada och Hong-Kong är viktiga exportmål.
Eftersom ryska myndigheter har stängt gränserna för griskött från Europa står exporten
till Ryssland för tillfället stilla. För Snellmans
del rör det sig volymmässigt om ca 20 %
av exporten (2013). Ser man på hela exporten har Snellmans produkter hela 28 länder
som destination. Endel är direktexport och
annat går genom samarbetsparter. Den viktigaste destinationen är dock Nya Zeeland,
där Snellman-brandet med åren hunnit bli ett
begrepp.
Rent och tryggt griskött
– Snellmans finländska griskött är ett känt
brand i Nya Zeeland, säger Staffan Snellman,
wellington
“
gm-friheten
kommer att ge
oss ett klart mervärde på den
nya zeeländska
marknaden
“
Snellmans Köttförädlings direktör
för internationell handel. Det står
för tryggt, gott och säkert.
Staffan har besökt Nya Zeeland
ett flertal gånger för att bli bekant med handeln, aktörerna och
konsumentvanorna. I november
deltog han som Snellmans representant tillsammans med ett tio-
tal andra finländska företag i en delegation
ledd av utrikesminister Alexander Stubb till
Asien och Nya Zeeland. Resan organiserades av FinPro, som verkar för att befrämja
finländska företags exportverksamhet. Inför
resan fick FinPro som uppgift att utreda vilket
värde gm-frihet har för nya zeeländska konsumenter och vilka restriktioner det finns för
gm-produkter.
– Utredningen visar att gm-friheten kommer
att ge oss ett klart mervärde på den nya zeeländska marknaden, säger Staffan.
Stora skillnader i grisköttproduktionen
I Nya Zeeland konsumeras mycket griskött,
men den inhemska produktionen är fortfarande underutvecklad. I Finland producerar
vi 2,2 miljoner grisar årligen och medelvikten
för slaktsvinen är 95 kg. På Nya Zeeland är
siffran 700 000 st/år och medelvikten 69 kg.
Självförsörjningsgraden är under 50 %.
– “Free farming” är ett begrepp som fått
starkt fotfäste i Nya Zeeland, berättar Staffan. I praktiken innebär det att suggorna och
smågrisarna är frigående utomhus med små
christchurch
Streaky bacon är en av nya zeeländska köttförädlingsföretaget Hellers största produkter. Under
de senaste åren har Hellers haft en försäljningsökning på hela 90 %. Streaky bacon tillverkas av
Snellmans saltade och rökta grissida.
hyddor att söka skydd i från väder och
vind. Metoden må tilltala konsumenterna, men produktionen är ineffektiv
och utvinningen låg, så kompensationen
från det relativt höga producentpriset
är liten.
Stark tillväxt tillsammans
med Hellers
En av Snellmans första kunder i Nya
Zeeland är Hellers, som tillverkar chark
och köttprodukter. Hellers har haft stark
tillväxt under de senaste åren.
– Hellers rökta bacon tillverkas av
Snellmans råvara, berättar Staffan. Försäljningen har ökat från 350 ton/år till
1,2 milj. ton/år, en tillväxt på 90 %, där
Snellman gått hand i hand med Hellers.
Vi säljer idag över 1 milj. kg grissida enbart till Hellers.
Hellers använder sig av grundaren Todd
Hellers underskift på förpackningarna
som en garant för kvaliteten, i likhet
med Herr Snellman.
Snellman har hittills sålt endast rå grissida som råvara till Hellers, men från
och med i fjol har exportköttet fått höjd
förädlingsgrad.
– Numera både saltar och röker vi gris-
“Free farming” är ett begrepp som fått starkt fotfäste i Nya Zeeland. I
praktiken innebär det att suggorna och smågrisarna är frigående utomhus
med små hyddor att söka skydd i från väder och vind.
Snellmans exportchef Staffan Snellman (mitten) tillsammans med kunderna
John Upton och John Kippenberger under en frukosttillställning som arrangerades av FinPros exportdelegation som besökte Nya Zeeland i november.
Nya Zeeland, med 4,43 miljoner invånare, är beroende
av livsmedelsimport. Fram
till julen 2013 har strikta
importrestriktioner begränsat
handeln till Finlands fördel,
men nu öppnas gränserna.
sidorna på Snellman innan köttet fryses
ner och skickas iväg, berättar Staffan. Vi
började i våras med att testa de färdigt
rökta grissidorna i Hellers produktion.
På hösten levererade vi två containers
rökt grissida, dvs 50 ton, och följande
två containers skeppas iväg nu i februari.
Snellmans export
2%
6%
7%
Ökad konkurrens när
marknaden öppnas
Exporten till Nya Zeeland står dock inför en större förändring. Fram till slutet
av december 2013 fanns strikta importrestriktioner som endast godkände import av griskött från länder som är fria
från PRRS-sjukdomen, i sådana fall när
köttet ska gå vidare till konsumenten
i rå form. I praktiken hade endast Finland, Sverige och Australien tillstånd att
sälja till Nya Zeeland.
Nu har dessa restriktioner fallit bort,
vilket öppnar gränserna för import från
fler länder och därmed ökar konkurrensen.
– De tidigare restriktionerna har gett
oss tid att bygga upp starka relationer
och ett välkänt brand i Nya Zeeland, säger Staffan Snellman. Det här är en klar
fördel nu när marknaden öppnas för fler
aktörer.
HJ
2%
51%
12%
21%
År 2012 omsatte Snellmans export totalt 10,5 miljoner euro. Tyngdpunkten ligger på griskött med och
utan ben, organ, fötter och svål.
De största exportländerna var:
Nya Zeeland
Syd-Korea
EU
Hongkong
Ryssland
Övriga
Canada
- 20 -
- 21 -
Rejäl Familjegård
Rejäl Familjegård
Öppet hus
Bra fråga!
Hur fungerar det riktigt?
Har du frågor till Snellmans primärproduktion?
Skicka dem på adressen [email protected]
 Hur kan vi beställa varor från er butik?
Sarka-mässan
Anssi Honkela,
Kalajoki
Anssi Honkela hade öppet hus i sin
kalvuppfödningsbesättning i Tynkä,
Kalajoki den 24 januari 2014.Ladugården har 320 uppfödningsplatser
för kalvar. De första kalvarna anlände
vecka 9. Årligen förmedlas över 6000
kalvar vidare till slutuppfödning. På
bilden Tuulia Arvola, Anssi Honkela
och Pekka Taipale från Snellman.
JSS Enholm,
Pedersöre
Snellman deltog tillsammans med Figen i
Sarka-mässan, som arrangerades i Seinäjoki i månadsskiftet januari-februari.
Mässan besöktes av närmare 12000 besökare, till största delen yrkesfolk inom
djuruppfödning.
JSS Enholm hade öppet hus i sin nya robotladugård i Kållby, Pedersöre, den 3 februari 2014.
Snellmans LB-team bjöd besökarna på grillkorv.
På bilden Tomas Gäddnäs från Snellman, Alf och
Viktor Enholm och Mårten Lassfolk från Snellman.
Timo och Teija Surakka hade öppet hus i
utbyggnaden av deras svinhus 14.12.2013.
Utbyggnaden med 1300 platser ger gården
totalt 1750 uppfödningsplatser. På bilden
grillar Ritva Tuppurainen från Figen ochKirsi Partanen från Snellman. Teija Surakka
andra från vänster, Timo Surakka till höger.
 Hur gör jag när jag har större inköp som jag skall bära till
min bil? Får jag köra bilen fram till butiken?
Svar: Nej, bilen får bara köras till parkeringen. Det finns däremot ett par
mjölkkärror utanför producentbutiken som är till just för detta ändamål.
Kärrorna står bredvid butiksdörren.
 Hur tar jag i bruk NAVRA för att göra mina registreringar till
Lantbrukets Datacentral?
Tuominiemi
MTY, Halsua
Surakkas svingård, Kärsämäki
Svar: Producenter som bor längre bort och inte har möjlighet att besöka
producentbutiken kan beställa varor via telefon eller e-post. Telefonbeställningar tas emot på måndagar och onsdagar mellan kl. 9.00 och 13.00
på telefonnumret 044-7966384. Beställningar kan också göras via e-post
till adressen: [email protected].
På Anelma finns en förteckning över producentreturernas avhämtningsställen. OBS! Producentreturerna kan avhämtas på eftermiddagen på ifrågavarande dag..
Den 30.1.2014 var det öppet hus i
Tuominiemi MTY:s suggstall. Gården
har byggt en ny lösdriftsavdelning
för dräktiga suggor, grisningsavdelning och avvänjningsavdelningar. Ca
250 suggor ingår i produktionen. På
bilden serveras Mika Tuominiemi
Eetvartti-grillkorv av Kirsi och
Tove. De övriga
ägarna i sammanslutningen är Sari
samt unga paret
Aleksi och Anu.
Svar: Meddela mig att du vill ta i bruk NAVRA så öppnar jag länken åt dig.
Därefter behöver du ditt användarnamn till nötregistret som Lantbrukets
Datacentral Ab upprätthåller (t.ex. Elmeri) samt ditt ikraftvarande lösenord till nötregistret. Om du inte har dessa uppgifter, fråga efter dem på
Datacentralen. Snabbaste sättet att få lösenorden är att skicka e-post:
[email protected]. Du får upp NAVRA kontakten på följande sätt:
Klicka upp dina egna kontaktuppgifter. Skriv ditt användarnamn och lösenord samt bekräfta lösenordet och spara. Efter att lösenorden är sparade,
uppdateras Anelma-sidan och en ny NAVRA-rubrik syns i vänster menyrad.
 Jag har bytt bank. Vart skall jag meddela mitt nya kontonummer?
Svar: Du bör meddela ditt gamla kontonummer och ditt nya kontonummer
till mig skriftligen via e-post eller via Anelma-meddelande.
 Vi kommer att genomföra en generationsväxling på vår gård
1.6.2014. Vilka uppgifter behöver ni?
Svar: Vi behöver nya ägarens namn, personsignum,
adress, telefonnummer, FO-nummer och bankkontonummer. Vi behöver det skriftligt. Ett nytt
LB-avtal bör uppgöras med den nya ägaren samt
förbindelsen om gm-fri utfodring.
Ann Knutar
LB-kontorets förman
- 22 -
- 23 -
Rejäl Familjegård
Rejäl Familjegård
Slutet på en era
Vårens nyhet
Verksamheten vid Snellmans fabrik i Skata i Jakobstad slutade i början av
januari, då de sista produktionsskedena flyttades över till nya utrymmen
på Granholmen. De sista produktionsskedena som flyttades till Granholmen var sous vide och leverkorvsproduktion. Nu är det enbart frysarna
som är i bruk på fabriksområdet i Skata. Skata har en väldigt speciell roll i
Snellmans historia för att det var där som verksamheten för första gången
blev mer industriell. Snellmans Köttförädling köpte fabriken är 1959.
- Det lämnar kvar många minnen i de kvarteren. Det har alltid varit någonting speciellt med Skatafabriken, den är liten och hemtrevlig, säger Snellmans Köttförädlings VD Henrik Snellman.
Det finns redan planer för fabrikstomten i Skata men inga beslut har gjorts
i saken ännu.
Ladugårdstvätt med
varmvatten
Österbottens Fähustjänster Ab är ett
nytt företag som erbjuder tvättning med
varmvattentvätt i ladugårdar. Företaget
drivs av Mikael Pettersson, som endel
producenter träffat som smågrischaufför.
– Vid behov desinficerar vi också utrymmena, berättar Mikael Pettersson. Man
behöver inte skaffa desinficeringsmedel
själv, utan vi har med oss all utrustning
som behövs.
Tvättningarna utförs i svinstallar, nötgårdar och mjölkgårdar. Arbetsområdet är
Snellmans anskaffningsområde.
Om du behöver få delar av eller hela djurstallet tvättat, kontakta Mikael på tfn 050
492 8405.
Under år 2014 kommer bergssalt att ersättas
med havssalt i alla Snellmans matkorvar.
Detta är ännu ett steg mot mer naturliga
och välsmakande vardagsprodukter.
A
Figens stiliga galtar
fick nytt hem i Ryssland
Figens exportprojekt för galtar fick
ett lyckligt slut i början av december
2013. Avelsgaltarna och lihamuskeligaltarna som sålts till Ryssland anlände i gott skick till sin nya besättning. Galtarna fick vara med på en
ca 2000 km lång resa till mellersta
Ryssland, Nizhny Novgorods län. Köparen berömde att galtarna var rejäla djur, påfrestningarna från resan
märktes nästan inte alls.
Det finns ett märkbart intresse för
Figens genetik i Ryssland. Chefen
för köparföretaget besökte Figens
svinstall och bekantade sig med
verksamheten i mars 2013. Det visade sig snabbt att han gillade vad han
såg. Köparens målsättning är bättre
tillväxt för sina slaktsvin och större
griskullar. Bra hälsa hos grisarna var
ett viktigt kriterium. Köparen är ett
stort företag i köttbranschen, vars
verksamhet täcker allt från primärproduktion till distribution. Gården
producerar ca 100 000 slaktsvin om
året och sköter vidareförädlingen
själv.
Johanna Kylä-Lassila
exportchef, Figen Ab
Figens nya försäljningskoordinator
Minna Kumpu-Huhtala har i början av året
utnämnts till Figens försäljningskoordinator.
Figen kommer under detta år att göra en konceptering av suggrekrytering på svingårdar. I
samarbete med producenten och avelsrådgivaren går man igenom vilket material gården
ska köpa in och vilket man utvecklar själva.
Försäljningskoordinatorns uppgift är att administrera efterfrågan och utbud som uppstår
genom koncepteringen. Vid sidan av uppgifterna som försäljningskoordinator kommer Minna
att fortsätta sin deltidstjänst i laboratoriet och
svinhuset på galtstationen i Tuomikylä.
– Jag är väldigt intresserad av den här uppgiften och har blivit väl emottagen. Jag ser mycket fram emot att samarbeta med producenterna. Ryck mig i armen eller ring, ler Minna.
Tfn 044-796 6762
nvändning av havssalt i produkterna har diskuterats på Snellman i flera år redan, men började
grundligare undersökas i produktutvecklingen för ett drygt år sedan. I början ingick flera olika typer av havssalt, tillverkade med olika metoder, i testningen. Det
slutgiltiga valet föll, efter många testomgångar, på det franska havssaltet Guérande.
– Det viktigaste kriteriet var saltets smak
och naturlighet, säger produktgruppchef
Johanna Salo.
Naturligt hantverk
Havssaltet Guérande tillverkas med
mycket naturliga metoder. Saltbassängerna ligger vid franska atlantkusten. Regionen har långa salttillverkningstraditioner
som följs än idag. I saltfältet leds havsvattnet in i stora bassänger och därifrån
vidare till allt mindre bassänger vartefter
sol och vind får vattnet att avdunsta.
– Guérande-saltet hanteras inte industriellt, utan som hantverk. Dessutom bleks
inte saltet, man tillsätter inget klumpförebyggande medel och tar inte bort några
mineraler. Det är med andra ord mindre behandlat än många andra salter på
marknaden, berättar Johanna.
Guérande-havssaltet levereras direkt
från saltfältet till Snellman i Jakobstad.
Saltets renhet undersöks med laboratorieprov på samma sätt som övriga kryddor som används på Snellman, både i tillverknings- och ibruktagningsskedet.
Bergssaltet byts ut mot havssalt
i matkorven
Bergssaltet som tidigare använts har nu
ersatts med havssalt i både länkkorv och
knackkorv. Att produkten innehåller havssalt syns på den lilla symbolen av en salthop på förpackningen.
– Vi kommer även stegvis att gå över till
att använda havssalt i de övriga matkorvarna under vårens lopp, säger Johanna.
Riktig länkkorv i naturtarm
Riktig länkkorv i naturtarm är en nyhet
inte bara för havssaltets utan även för naturtarmens skull.
– Produkten har fått bra mottagande
från handeln och bred spridning. Riktig
länkkorv lockade helt nya konsumenter
till produktgruppen och nu fortsätter vi
detta arbete med länk i naturtarm, säger
Snellmans produktgruppledare Juuso
Reinikainen.
HH
Riktig länk i naturtarm är, liksom den traditionella
länkkorven, god som sådan direkt ur
kylskåpet. Det är också lätt att tillreda traditionella korvrätter av länk i
naturtarm, såsom ugnskorv, omelett
eller korv stroganoff. Om de traditionella korvrätterna börjat kännas
tråkiga kommer här ett tips med
asiatisk inspiration i kryddningen.
Korvcurry
1 riktig länk i naturtarm
1 liten blomkål
1 burk kikärter (300 g)
6 medelstora potatisar
1/2 liter vatten
1 lök
3 vitlöksklyftor
1 burk ananasbitar
50 g röd currypasta
1 tsk torkad koriander
1 tsk curry
1 tsk salt
400 g tomatkross
400 g kokosmjölk
Smetanasås
1 burk smetana
1 tsk curry
1 msk honung
en nypa salt
1 msk torkad mynta
Tärna korven och löken, bryn i stekpanna. Skär blomkålen, potatisen
och vitlöken i bitar. Låt kikärterna
och ananasen rinna av. Lägg först
potatisen att koka och tillsätt blomkålen efter en stund tillsammans
med curry och koriander. Låt koka
tills potatisen är nästan färdig och
tillsätt de övriga ingredienserna. Låt
puttra en stund. Blanda ihop smetanasåsen och servera.
2287 tack för gm-friheten.
Vi beslöt att alla Snellmans svin- och nötgårdar också i fortsättningen
ska använda bara gm-fritt foder. Det var ett stort beslut, för det berör
så många. Tillsammans med de producenter som driver våra 2287
familjegårdar har vi gått igenom vad gm-fri djuruppfödning innebär.
Naturlighet – givetvis, men också omsorg och noggrannhet i utfodringen. Den gm-fria djuruppfödningen kommer säkert att innebära
lite mer arbete, men det budskap vi fick från familjegårdarna ger oss
råg i ryggen – det här tror vi på. Det här satsar vi på.
Vi har alltid sagt att vi vill göra våra produkter så naturligt som vi bara
kan. Vi gör ju dem åt oss själva också. När man står inför ett vägval
prövas man – här fick vi verkligen tänka igenom hur starkt vi tror på det
vi gör och på våra egna värden.
Vi vet inte vad genmodifiering kommer att föra med sig. Det får tiden
utvisa. På Snellmans familjegårdar växer i alla fall bara grisar, kor och
tjurar som utfodrats med helt gm-fritt foder.
henrik snellman
Verkställande direktör
Snellmans Köttförädling Ab
Om du är av samma åsikt kan du gå in på länken här nere och framföra ditt
tack till våra familjegårdar: www.snellman.fi/gm-fri