1. No category

parter 201 2 • 1
rprod uk tio nen s sam arb ets
mä
pri
l
til
ing
idn
ot
inf
s
Sne llm an
Mer finländskt kött
från familjegården
i detta nummer:
■ Snellmans investeringar och fördubblingen av slaktkapaciteten talar ett
tydligt språk. Snellmans producenter och övriga samarbetsparter inom primärproduktionen har en mycket viktig roll i Herr Snellmans produktionskedja.
Slakteriets utvidgning togs i bruk i slutet av januari. Målsättningen är att höja
anskaffningen av nöt och gris från 32 milj. kg senaste år till 45 milj. kg år
2015. Med hjälp av investeringen vill Snellman ytterligare förstärka sin roll
på den finländska köttmarknaden. Mer råvara skall ge möjlighet till att svara
allt bättre mot kundernas förväntningar.
2011 – ett år med
fortsatt tillväxt
■ År 2011 var ett svårt år för köttproducenterna. Köttproduktionens kraftigt ökade kostnader ställde hela köttbranschen i
en svår situation. Under inledningen av 2012 är kostnadsläget
oförändrat, men på marknaden ser vi en hel del ljusglimtar. Köttkonsumtionen i Finland har ökat och även suget på den internationella köttmarknaden är nu betydligt större än för ett år sedan.
Snellmans svinseminarium
sid12
Ökning av slaktvolymerna är i sig inget nytt för Snellman. Sedan slakteriet
byggdes och togs i bruk på Granholmen år 1995 har anskaffningsmängderna
ökat för varje år. En årlig ökning är därför ett normalläge. En kontinuerlig
ökning medför ändå att konceptet och organisationen måste hinna med i
utvecklingen. Det är helt klart att vi måste klara av att upprätthålla konkurrenskraften och framtidstron för köttproducenterna om vi skall ha möjlighet att uppnå de mål vi uppställt genom den senaste storsatsningen.
Snellman valde under fjolåret att gå en egen aktiv väg och höjde
producentprisen redan under inledningen av året, när den allmänna producentprisutvecklingen gick nedåt. Genom nya kvalitetsbundna tilläggspris gavs aktiva köttproducenter möjlighet
att förbättra sin lönsamhet och klara sig igenom kostnadskrisen.
Under hösten gav Snellman besked om följande prishöjningar,
vilka trädde i kraft under början av detta år. Prissättningen för
ko förenklades och priset för kor höjdes till en ny nivå. Även
smågrispriset har höjts i flera repriser.
Ökning 3 milj. kg
TNS Gallup har åter publicerat sin undersökning om hur producenterna
ser på samarbetet med slakterierna och köttförädlingsföretagen. Ur hela
köttbranschens synvinkel sett är det en deprimerande läsning. Ligger finländskt kött verkligen så lågt i kurs att det inte går att upprätthålla ett
ömsesidigt förtroende mellan samarbetsparterna i kedjan?
Nya svinlinjen igång
sid 4
Det är helt klart att det senaste årets kärva ekonomiska läge för köttproducenterna satt sin prägel på resultaten. För Snellmans del ser resultaten
ändå betydligt bättre ut än för branschen som helhet. Snellmans försprång
till branschens medelvärde har ökat både bland nöt- och svinproducenter.
Vi kan naturligtvis ändå inte vara nöjda när vi fått sänkta vitsord av svinproducenterna. Nötproducenterna verkar däremot relativt nöjda med hur
samarbetet fungerar. Undersökningen visar ändå att det finns potential till
förbättrat och utvidgat samarbete.
Följande skede i investeringsprojekten är utvidgningen av slakteriets fähus.
Detta projekt påbörjades kring nyår och väntas vara färdigt i april. Fähusprojektet skall medföra en del möjligheter till sådana förbättringar som
också skall synas i producenternas vardag. Tack vare större fähuskapacitet
får vi möjlighet till mer smidighet inom logistiken.
En höjd slaktkapacitet betyder också att vi kommer att fortsätta utvecklingen av vårt Lantgårdens Bästa koncept. Vi tror att de gårdar som är beredda att vara med och utveckla produktionen i samarbete med Snellman
har positiva nyheter att vänta under de kommande åren. Vi tar
gärna emot förslag på nya idéer hur vi kan vidareutveckla
producentsamarbetet till följande skede.
En ljus vårvinter!
Tomas Gäddnäs
Primärproduktionens direktör
sid 8
Koskela investerade i nötuppfödningen
Pärmbild:
MTY Koskela, Toholampi
lantgårdens bästa info
Ansvarig utgivare och redaktör
Tomas Gäddnäs, Snellmans Köttförädling Ab
Redaktion
Martti Hassila,Vesa Hihnala, Laura Ehlers,
Heidi Jylhä (Solid Media)
Grafisk planering Solid Media
Tryckeri Forsberg
Kontakt:
Snellmans Köttförädling Ab
PB 113, 68601 Jakobstad
tel. 06 786 6111, www.snellman.fi
2 Lantgårdens Bästa info
Primärproduktionens kontaktuppgifter:
http://anelma.snellman.fi
Snellman-info
Råvaruanskaffningen från Snellmans Lantgårdens Bästa familjegårdar ökade år 2011 med 3 milj. kg (+10 %) till 31,8 milj. kg. Svinanskaffningen uppgick till 22,1 milj. kg och nötdjursanskaffningen
till drygt 9,7 milj. kg. Förmedlingen av smågrisar till slaktsvinbesättningar ökade med 7 % till 141 075 st. Antalet förmedlingskalvar ökade med 13 % till 12 250 st. Budgeten för 2012 siktar på
en höjning av anskaffningsvolymen till 35 milj. kg under detta år.
Medelpriset för gödsvin steg under fjolåret med 9 % inklusive utvecklingstillägg. Förutom normala likvider betalade Snellman via
utvecklingsprogrammen drygt 500 000 € i utvecklingspremier åt
smågris- och slaktsvinproducenter. Under fjolåret utvecklades
också nya utvecklingsprogram för nötproducenter, vilka via köttlikviden belönar investerande gårdar och uppfödare med goda
uppfödningsresultat.
Nöt- och grisköttråvaran till Herr Snellmans produktionskedja
producerades på 2200 familjegårdar, av vilka 280 var svingårdar
och de övriga var mjölk- och nötköttbesättningar. Snellmans totala likvider till finländska familjegårdar uppgick år 2011 till 72
milj. €.
20072008200920102011
LIVDJURSFÖRMEDLING
GRISAR, st. 100 521 107 357
111 031
131 691
141 075
KALVAR, st. 8 693
10 450
10 648
10 833
12 250
SLAKTVIKTER
Gödsvin, kg
92,492,791,692,995,3
Sugga, kg188,8184,1184,7188,0189,6
Tjur, kg 321,3323,4325,4332,4334,8
Ko, kg 270,0272,1273,8279,8280,0
Kviga, kg237,0242,6247,1250,7249,6
PRODUCENTPRIS
Gödsvin, c/kg 1,38
1,52
1,51
1,44
1,57*)
Tjur, c/kg
2,582,742,852,842,94
Ko, c/kg1,621,761,791,771,84
Tillfredsställande resultat
Snellman-koncernens
omsättning
ökade år 2011 med 22 % till 233 milj.
€. Det ekonomiska resultatet var tillfredsställande även om vi inte uppnådde samma nivå som år 2010. Koncernens rörelsevinst var 11,9
milj. €, dvs. 5,1 % av omsättningen. Köttförädlingens omsättning
ökade med 14 % till 168 milj. €.
Inledningen av år 2012 har kännetecknats av brist på smågrisar, överskott av förmedlingskalvar, knappt utbud av nöt men
ett stort överskott av svin. Svinöverskottet börjar lätta i mars
när styckningen övergår till två skiften.
Vi kommer i år att satsa på att förbättra mängdprognostiseringen för att bättre kunna möta säsongvariationerna i utbudet. Under det påbörjade året har vi också satt som mål att få 5000 nya
slutuppfödningsplatser för tjurar samt att effektivera logistiken
både för svin- och nöttransporter. Inom svinkedjan siktar vi på
att optimera hela verksamheten och kedjan så snart vi kommit
bort från överskottssituationen.
Figen förnyar sin strategi
Snellman köpte det finländska
svinavelsbolaget Faba Svin Ab
1.12.2010. Under 2011 fick företaget ett nytt namn, Figen Ab, och
strategin förnyades. Figen fortsatte
som ett nationellt avelsbolag som
fortsättningsvis erbjuder tjänster åt svinproducenter i hela landet. Figen Ab ansvarar för avelsprogrammet för de finländska
svinraserna lantras och yorkshire. Figen äger också ca 90 % av
aktierna i bolaget Finlands Svinavel Ab (SSJ) som bedriver avelstestverksamheten i Längelmäki, Jämsä.
Tack vare kraftiga effektiveringsåtgärder hölls Figens resultat på
en acceptabel nivå, trots att bolaget inte längre erhöll statligt
stöd för producentrådgivningen. Figens omsättning ökade med 3
% till 2,32 milj. €. Testverksamheten i Längelmäki ökade och SSJ:s
omsättning steg till 0,98 milj. €.
Figen utgör en viktig del i Snellmans strategi för köttförädlingen.
Närproducerad mat och en ansvarsfull, inhemsk produktionskedja med spårbarhet ända till genetisk nivå är viktiga element i
Snellmans köttförädlingsstrategi. Tillgång till högklassig finländsk
genetik är en väsentlig pusselbit i svinproduktionens kvalitetskedja. Denna bit skapar förutsättningar för en hållbar utveckling,
såväl när det gäller god produktivitet som omsorg om djurens
välbefinnande. TG
*) Inkl. utvecklingstillägg
Lantgårdens Bästa info 3
Snellman-info
Nya svinlinjen körde igång!
Snellmans nya svinslaktlinje togs i bruk i slutet av januari och produktionen var
mycket lyckad redan från starten. Från att tidigare ha varit något av en flaskhals,
kommer det nya slakteriet att ge dubbelt större slaktkapacitet.
svin, men man beräknar att medeltalet kommer att stiga under
årets gång till ca 1000 svin/dag. För nöt stiger medeltalet till 140
djur/dag.
– Vi räknar med att hälften av den nya tilläggskapaciteten kommer att vara utnyttjad inom de närmaste tre åren, sade Martti
Vähäkangas.
De ökade slaktmängderna innebär förändringar också på andra
håll i fabriken. Från och med mars kommer styckningen att börja
med dubbla skift för att ta hand om den ökande produktionen.
Slakterichef Ronny Snellman har all orsak att vara
nöjd med de nya kroppskylarna, som står för den
största delen av investeringen.
Första dagen svinlinjen
kördes igång slaktades ca
900 svin, men medeltalet
kommer under året att
ligga på 1000 svin/dag.
Producentsamarbetet avgörande för ökade
mängder
En kylig torsdag i början av februari höll Snellman pressinfo om
det nya slakteriet, två dagar efter att svinslaktlinjen körde igång.
Förutom de lokala tidningarna var även radio och tv på plats.
När Snellmans slakteri på Granholmen byggdes 1994 var slaktmängderna 8 milj. kg.Verksamheten effektiverades med tiden och
nådde 2011 upp till 32 milj. kg. Med investeringen i den nya svinlinjen fördubblas slakteriets produktionskapacitet till 60 milj. kg.
– Projektet har förverkligats helt enligt budgeten på 10 milj. euro,
summerade Snellman-koncernens VD Martti Vähäkangas för den
samlade pressen. Projektet tog 10 månader i anspråk och Snellman var själv byggherre med ett nätverk av underleverantörer.
Nu är produktionen igång och den har varit lyckad ända från
starten.
Full fart redan från början
Efter noggranna förberedelser togs Snellmans nya slakteri i bruk i slutet av januari.
Personalen har deltagit i planeringen för
att lösningarna ska bli så väl anpassade som
möjligt.
Nya
svinkroppskylen
Nöt- och svinmängdutveckling
1993–2011
Nya svinslaktlinjen
De nya utrymmena för svinslaktlinjen byggdes samtidigt som
slakteriverksamheten var i full gång på andra sidan väggen. Monteringen av svinlinjen påbörjades i januari och de sista installationerna skedde vid månadsskiftet. Svinlinjen körde sedan igång med
full fart ända från början. Under den första dagen slaktades 900
Martti Vähäkangas poängterade att producentsamarbetet är avgörande för de ökade slaktmängderna. Han hänvisade till de nya
resultaten från Suomen Gallups producentundersökning från
hösten 2011.
– Det som vi ser år efter år är att Snellmans producenter är klart
nöjdare än övriga i branschen och försprånget ökar. Det här får
ännu större betydelse när vårt råvarubehov växer.
Det pratas mycket om svinnäringens svårigheter och att svinproduktionen kommer att sjunka på landsnivå under året. För Snellmans del kommer det här inte att vara ett lika stort problem,
konstaterade Martti Vähäkangas.
– I producentundersökningen framgår att andelen obundna svinproducenter i Finland är ca 59 %, men bland Snellmans producenter är den överlägset största delen stadigvarande kunder. Det
finns också producenter som är beredda att övergå till Snellman.
Vårt goda rykte håller och vi kommer att ha god leverans av
råvara också i framtiden.
– Att våra egna producenter investerar är alltid i första rummet,
de som är integrerade och införstådda i vårt kvalitetskoncept,
betonade Tomas Gäddnäs, primärproduktionens direktör. Det är
positivt att nötproducenter, speciellt i Mellersta Österbotten och
Ylä-Savo, nu investerar i att förstora produktionen.
HJ
Nötkylen
Slakteriet
Fähuset
Kommande
fähustillbyggnad
Installationen av den nya svinslaktlinjen påbörjades i januari
och de sista åtgärderna gjordes över ett veckoslut.
4 Lantgårdens Bästa info
Den nya svinlinjen är mer automatiserad än tidigare och ger
personalen möjlighet att ställa in sin arbetsstation för bästa
möjliga ergonomi.
Den nya svinslaktlinjen och kroppskylen
för svin byggdes till bakom det existerande
slakteriet. Härnäst ska fähuset förstoras
och förnyas.
Lantgårdens Bästa info 5
Försämrad lönsamhet syns i
producentundersökningen
Resultaten från TNS Gallups producentundersökning blev klara i början av året.
Gallupen som gjordes i oktober–december 2011 speglar den ekonomiska verklighet som drabbat köttbranschen i stort.Vitsordet har sjunkit för hela branschen,
men osäkerheten till trots ser många ändå med viss tillförsikt på framtiden.
Snellmans producenter ger Snellman helhetsvitsordet 8,8, vilket
är aningen lägre än i förra undersökningen 2009 (9,0). Mjölk- och
nötproducenterna ger Snellman lika högt vitsord som tidigare år
och avståndet till branschens medeltal har stigit (se bild 1).
– Förnöjsamheten bland producenterna har minskat överlag i
hela branschen, säger Tomas Gäddnäs, primärproduktionens direktör. Det här ser vi som ett problem för hela branschen, men
det är positivt att det ändå finns producenter som vågar fortsätta
tro på framtiden och vågar investera. I och med den ökande köttkonsumtionen finns det risk för att vi får köttbrist i framtiden.
Svinproducenterna mer kritiska
Figens rådgivning får medelvitsordet 8,17. Utmärkande är att
branschens övriga svinproducenter ger högre vitsord för Figens
verksamhet än Snellmans egna producenter. Rådgivningen och
kundkontakten upplevs som viktiga bland svinproducenterna och
här finns fortfarande rum för förbättring.
– Vi har fr.o.m. årsskiftet bildat rådgivningsteam, där hälften av
Figens rådgivare specialiserar sig på avelsgårdar och hälften på
smågrisproduktion, berättar Tomas Gäddnäs. För smågrisproducenterna betyder det här mer resurser som inte funnits tidigare.
Den höga lojaliteten bland Snellmans producenter är ett annat
utmärkande drag som framträder i undersökningsresultaten.
En mycket stor andel av producenterna är positivt anknutna till
Snellman, hela 94 % av de svarande. Trenden inom branschen är
att allt fler är obundna (26 % 2009 och 30 % 2011), speciellt bland
svinproducenter. Bland Snellmans producenter är dock andelen
obundna endast 6 % och avståndet till branschens medeltal är
märkbart.
Bild 1. Snellmans helhetsvitsord
medeltal 8,8 (2009: 9,0)
mjölkgårdar 8,9 (9,0)
nötgårdar 8,9 (8,9)
svingårdar 8,5 (8,9)
Vitsordsskalan är från 4 till 10. Förnöjsamheten är störst
i branschen bland Snellmans producenter och skillnaden
till övriga företag i branschen är ännu större än tidigare.
De svinproducenter som deltog i undersökningen var mer kritiska än tidigare år. Medelvitsordet för Snellman blev 8,5 och för
Bild 2. Lojalitet
Lojaliteten bland producenter, Snellman och branschen i jämförelse.
94 % av Snellmans producenter är stadigvarande eller lojala kunder, 6 %
är obundna. Störst är skillnaden bland svinproducenter, där hela 59 % av
branschens övriga svinproducenter är obundna.
6 Lantgårdens Bästa info
de övriga aktörerna i branschen 7,2. Som de viktigaste kriterierna för samarbetet listades främst konkurrenskraftiga priser och
rättvis prissättning.
– Lönsamhetsproblem och obalans på marknaden är de två
största faktorerna som påverkat resultaten i undersökningen,
konstaterar Tomas Gäddnäs.Vi har ännu endel att förbättra inom
mängdprognosticeringen. Det är ett bekymmer att investeringslusten är så låg bland svinproducenter.
Finns det tro på framtiden?
Nöt- och mjölkgårdar lika nöjda som tidigare
De mjölk- och nötproducenter som deltog i undersökningen ger
även denna gång höga vitsord för samarbetet med Snellman. Resultaten ligger på samma nivå som i den förra gallupen 2009.
Ett bra och fungerande samarbete ses som det viktigaste argumentet till varför man vill fortsätta samarbetet. Andra viktiga
kriterier som nämns är bland mjölkgårdarna smidig betjäning,
kundservicen och anskaffningspersonalens verksamhet och bland
nötgårdarna pålitlighet, säkerhet inför framtiden och rättvis prissättning.
– Inom nöt behövs nu investeringar, i synnerhet inom kalvuppfödningen, säger Tomas Gäddnäs. Den starka anknytningen som
mjölk- och nötgårdarna i vårt viktigaste nötområde, Mellersta
Österbotten och Ylä-Savo, har till Snellman är mycket positivt.
Snellman-info
Bild 3. Produktionens omfattning
Bland nöt- och mjölkgårdarna svarade många att de planerar att utöka produktionen. Däremot verkar lönsamhetsproblemen dämpa investeringslusten bland svinproducenter.
Bild 4. Fortsatt produktion
80-90 % av producenterna som deltog i undersökningen
svarade att de fortsätter produktionen minst 3 år framåt.
Bild 5. Funktionernas vitsord
Av Snellmans funktioner får likvidtjänsterna och slakttransporterna högst vitsord.
Ett av de viktigaste argumenten som lyfts fram bland producenterna är att man upplever att Snellman är en pålitlig samarbetspart för framtiden och att man får vara en del av en framgångsrik
köttkedja. På frågan om företagets image svarade 96 % av de egna
producenterna och 50 % av övriga producenter i branschen att
de har en positiv bild av Snellman.
Andelen producenter som tänker fortsätta verksamheten åtminstone 3 år framåt är större bland Snellmans producenter (se
bild 4) än för branschen i medeltal. 94 % av deltagarna svarade
också att de mycket säkert eller ganska säkert kommer att fortsätta samarbetet med Snellman.
– Vi vill stå för det vi säger och hålla vad vi lovar, konstaterar
Tomas Gäddnäs. Under kostnadskrisen förra våren tog vi ett visst
ansvar och höjde våra producentpriser när den allmänna prisnivån gick neråt. Målet är att verksamheten för de producenter
som är med i LB-konceptet och uppnår tillfredsställande resultat
ska vara intressant och motiverande också ur ekonomiskt perspektiv, dvs. lönsam för producenten.
Det finns alltid utrymme att bli bättre
Även om Snellman enligt undersökningen fortfarande uppfattas som en god samarbetspart ur producenternas synvinkel och
stärker sitt försprång när branschen i övrigt går nedåt, finns det
alltid saker som fortfarande kan utvecklas.
– Vi är tacksamma för alla synpunkter och det som nämns tar vi
till oss, analyserar och försöker göra bättre, kommenterar Tomas
Gäddnäs.
Han nämner logistiken och rådgivningen som två faktorer som
får tilläggsresurser.
– För svin har vi utvecklat en enklare och klarare rådgivning i
samarbete med Figen. Vi vill att Figens rådgivare upplevs som
Snellmans rådgivare.
Förstärkning inom logistiken gäller både nöt och svin.
– Vi kommer under året att förstärka logistiken, både gällande livdjur och slakttransporterna, och frigör på så vis mer fältresurser,
säger Tomas Gäddnäs. HJ
Källa: TNS Gallup - Suomen Gallup Elintarviketieto Oy
30.12.2011
Lantgårdens Bästa info 7
Koskela investerade i
nötuppfödning
 Tanken på en ny ladugård för slutuppfödningen hade länge figurerat hos familjen Koskela, eftersom den gamla ladugården från
80-talet blivit ohjälpligt för liten både till struktur och mått. Med
kalvavdelningen medräknad rymdes då 120 djur i ladugården.
Genom att bygga en ny ladugård för slutuppfödningen frigjordes
den gamla helt för de yngre djurens behov. Efter grundrenovering
anpassades den ännu bättre för dricksutfodring och äldre kalvar.
Kostnadsjakt
Enligt Veli-Matti var det viktigt vid planeringen av nybygget att
förutom funktionaliteten också hålla kostnaderna i styr. Förutom
slutuppfödningsladugården beslöt man sig för att också bygga en
plansilo för ensilage. Koskela hade från tidigare goda erfarenheter
av att bygga med stålstomme, bl.a. från fullfoder- och gödsellagret.
Veli-Matti har märkt att det är vettigt att bygga industriellt, han
har heller aldrig gillat att bygga av massiv betong.
– Varför skulle man inte kunna bygga en ladugård på samma sätt
som man bygger marketar, konstaterar Veli-Matti.
Kostnadsjakten ledde även till att Conexx-halli och deras representant Jarkko Kivelä tidigt kom med i bilden. Detta alternativ
verkade gå snabbt att bygga, därtill skulle man få ventilationen
och uppvärmningen att fungera bäst.
– Vid behov blir det också lätt att förstora ladugården, konstaterar Veli-Matti med ett leende i mungipan och fortsätter: det är en
möjlighet man också måste ta i beaktande.
Conexx leverans var också mycket täckande, de levererade bl.a.
lyftdörrarna. Hallköpet gjordes under Sarka-mässan i Seinäjoki i
början av februari 2011.
Själva bygget började redan hösten 2010 med att tomten röjdes. Ladugården fick en ny placering 300 m från den nuvarande
husgruppen. Grunden gjordes i mars 2011, entreprenörer körde
sand och kross. I maj 2011 levererade Kolppasen Sementtivalimo
i Kannus ränn-, sväm- och mellanväggselementen, samtidigt som
grunden för hallen anlände. Lite senare kom även elementen till
ensilagesilorna från Halsula (Hietalahti ja Pojat). Conexx-hallen
restes av det estniska företaget Rümena Ehitüs. Samarbetet med
Mellanskranket är 150 cm högt. Spalten levererades av Lujabetoni, i bakre delen liggspalt. De bakre portarna och rörgallret levererades av Jave-asennus från Toholampi. Mellankorridoren är ca 82 cm bred.
esterna löpte överraskande väl.
– Flitiga män, konstaterar Koskela.
Hallbjälkarna restes i juni, då var också rännorna och spaltelementen färdigt på plats. Takläggningen skedde under midsommarveckan. Bygget framskred så pass att de första mellanuppfödda förmedlingskalvarna via Snellman anlände till ladugården
22.9.2011.
Kostnadsberäkningarna har enligt Vesa och Veli-Matti hållit bra.
– Den förverkligade kostnaden per djurplats utan stöd var ca
1800 euro, berättar Vesa.
Gödselbehållare, ladugården (3 m2/djur) samt gårdsområdet och
vägbyggen är medräknade. Det gick åt överraskande mycket sand
och kross. Till silornas och gödselbehållarens grund användes fiberbetong för att spara in på armeringskostnaderna.
– Det lönar sig att sätta tid på att begära in flera offerter, betonar
Veli-Matti.
Sjukbox med fast golv
Hallens tak- och väggelement består av samma material, endast
MTY Koskela Toholampi
Asta och Veli-Matti,Vesa Koskela
Grundad i januari 2011
90 hektar fält i användning, varav
60 ha egna
Totalt 460 djur, varav 140 st under
6 månader
Ny slutuppfödningsladugård med
322 platser
Conexx-hall 37 m x 42 m
(mer info på www.conexx.fi)
boxar i fyra rader
1800 euro/djurplats
8 Lantgårdens Bästa info
LB nöt
Conexx-hallen är 37x43 m stor. Boxarna står i två rader. Det finns gott
om luftutrymme i ladugården och
ingen ladugårdslukt. Djuren är lugna
i de djupa boxarna (mittenboxarna ca
6 m och längst bort ca 7 m).
Under fyllnadsskedet har endel kalvar varit endast 3 månader gamla och
har då fått en ihålig gummimatta som
liggområde. I fortsättningen kommer
kalvarna från den egna produktionen
att vara ca ett halvår gamla vid flytten.
profilen är annorlunda (plåt-IPN isolering
8/10 cm-plåt).
– Isoleringen är uretanbaserad och motsvarar ca 15–20 cm ull, berättar Veli-Matti.
Elementen är också lätta att bearbeta. Frånluftsventilationen sköts genom fast nockventilation (bredd 300 mm). Mängden inkommande luft justeras med sidodraperier
(öppningens höjd 1,5 m), som bildas av 8 luftpåsar. Draperiernas
höjd justeras med blåsare genom en automatisk termostat. Koskela lade extra vikt vid sjukboxen, som man ville att skulle ha
fast botten. På så vis kan man använda strö i boxen och den är
lätt att tömma med traktor eller minilastare genom den stora
lyftdörren. Familjen Koskela är också väl införstådda i de vanliga
benfelen spalt kan ge.
Toppenskördar från vallen!
MTY Koskela har totalt 90 ha åker i användning, varav 60 ha
egen mark. Vallen skördas med exakthack av en entreprenör. Till
de egna uppgifterna lämnar huvudansvaret för att jämna till och
pressa fodret. Ensilaget lagras i de två genomkörbara plansilona
(50x10x3) som restes i somras. Enligt Vesa kommer huvuddelen
av allt grovfoder att förvaras i silona, bara små partier i balar.
Ännu senaste sommar gjordes rundbalar på de mest avlägsna skiftena (ca 20 ha), men avsikten är att sluta med det när åkervägen
renoverats. Koskela har alltid satsat på ensilagekvaliteten, målsättningen har varit en så stor och kvalitativ skörd som möjligt.
– Förra sommaren nådde vi på de bästa skiften upp till t.o.m.
8 000 fe per hektar, konstaterar Vesa.
Koskelas har ”bara” haft 75 hektar åker för ensilage.
Gården använder fullfoderutfodring (kraftfoderprocent 35). I
receptet finns för tillfället Farmarin Viljaseos som spannmålsersättning, men man ska i fortsättningen börja använda färsklagrad
krossäd i utfodringen (behovet 400 ton/år). I början av uppfödningen ges i fortsättningen egen blandning. Det mycket goda ensilaget har möjliggjort en ”liten” kraftfoderanvändning och god
tillväxt!
Ensilaget i utfodringen just nu:
D-värde 70
torrsubstans 43,7
råprotein % 15,2
Me/kg/ka11,2
Mängden inkommande luft justeras med sidodraperier som
bildas av 8 luftpåsar. Draperiernas höjd justeras med blåsare
genom en automatisk termostat.
Kalvuppfödningens kapacitet innebär att kalvarna anländer till
gården 6–7 gånger om året (300 kalvar/år). När artikeln skrevs i
januari var kalvavdelningen fem före färdig.
Veli-Matti, Asta och Vesa har inte haft några fritidsproblem de
senaste åren, byggarbete har man nämligen haft redan innan den
nya ladugården påbörjades. Veli-Matti och Asta flyttade för ett
halvt år sedan till sitt nya hus i Lestijoki. Vesa och hans sambo
Sari bor i anslutning till gården. Kontorsutrymmet i den nya ladugården är nu den gemensamma samlingsplatsen, där man träffas
och planerar dagens arbete, i god anda och med skrattet nära till
hands.
VH
Kalvuppfödning i den gamla ladugården
I den gamla ladugården grundrenoverades nya utrymmen för
mjölkkalvar. Finnlactos Vasikka Master mjölkombination valdes
för drycksutfodringen. Gården får 46 kalvar åt gången som delas
upp i två grupper för drycksutfodring. Kalvarna äter och dricker på spalt och i liggområdet finns ”hederlig” ströbotten. Efter
drycksutfodringen flyttas kalvarna till mellanuppfödning på spalt.
Sjukboxen har fast botten, så man kan använda strö i boxen
och den är lätt att tömma med minilastare genom den stora
lyftdörren.
Lantgårdens Bästa info 9
Producenter belönade på dikodagarna
 På dikodagarna som arrangerades i Ikalis i början av februari
belönades än en gång framgångsrika producenter som hör till
dikokontrollen och deras djur.
Faba osk, avelstävling för köttraser 2011,
Avelsvärdetävling för tjurar
Limousin
1. Saarijärven Utah Mari och Pasi Saarijärvi, Alavus
4. Keski-Petäyksen fokusTeija och Kari Valkama, Jalasjärvi
5. Ahon Furby
Helena och Pasi Kukkonen, Siikajoki
Simmental
2. Räfbackens Winston,
5. Backs Hanski
Cindi och Krister Groop, Närpes
Peter Back,Vörå
Avelsvärdetävling för kor
Limousin
1. Syrjämäen AuroraMari och Pasi Saarijärvi, Alavus
2. Syrjämäen AuroraMari och Pasi Saarijärvi, Alavus
3. Rentton DoveMira och Toni Rentto, Juupajoki
4. Syrjämäen AmandaMarko Tirkkonen, Nilsiä
5. Paddais Diana
Paddaisten Kartano, Sauvo
Simmental
2. Ritamäen Victoria
Avelsvärdetävling för nöt
Limousin
under 24 kor
2. Antti Keskisipilä, Kalajoki
3. Juha Hamppula, Merikarvia
4. Teija och Kari Valkama, Jalasjärvi
Över 24 kor
1. Paddaisten Kartano, Sauvo
2. Metsä-Paavolan tila, Akaa
3. Mari och Pasi Saarijärvi, Alavus
4. Helena och Pasi Kukkonen, Siikajoki
5. Marko Tirkkonen Nilsiä
Simmental
över 24 kor
2. Cindi och Krister Groop, Närpes
3. Peter Back,Vörå
Det nya verksamhetssättet syns också på engagerade producenter. Andelslaget har i stadig takt fått nya Limousin-gårdar som
medlemmar. I slutet av januari var antalet 45. Ca 2 480 dikor finns
på gårdarna, varav 75 % renrasiga Limousin-kor ca 1 950 st.Antalet
väntas stiga i takt med att gårdarnas djurmaterial fyller kriterierna.
Sommaren ser redan bra ut pga den jämna tillgången och alla kalvar som föds år 2012 ingår i Limousin à la carte-kedjan.Vi önskar
en riktigt god och livlig kalvvår till alla!
Saara Rantanen
10 Lantgårdens Bästa info
 Nötkreaturens viktigaste foder är vallensilage. Dess kvalitet
påverkar kornas ensilageintag, mjölkproduktion, tillväxt, hälsa
samt mängden och kvaliteten av kompletteringsfoder, och härigenom nötkötts- och mjölkproduktionens ekonomi. En god vallskörd sänker dessutom såväl ensilagets som mjölkens och köttets produktionskostnader.
Ökad skörd med insatser på våren
Vid planeringen av vårens odlingsåtgärder på vallarna ska man
förutom grundgödslingen för varje skörd också beakta pH- och
spårämnesvärdena, dvs. behovet av kalkning och spårämnen, samt
tilläggsgödslingen vid gödsling med stallgödsel. En tillräckligt tidig
vårgödsling borgar för att den stora tillväxtpotential vallen har
under försommaren tas tillvara. Genom att använda selenhaltiga
gödselmedel får vi upp vallens selenhalt till en nivå som är tillräckligt hög för djuren. Selenet är då i en organisk form som
djuren kan tillgodogöra sig.
Efter en våt och varm höst finns det mycket obärgat gräsmaterial
kvar på åkern. Om det finns mycket död växtmassa på ett skifte
lönar det sig att ta bort det på något lämpligt sätt. Den vissna
växtmassan kan försvåra vallens tillväxtstart på våren, och försämrar vallens smältbarhet om den hamnar i fodret.
Redan 45 avtalsgårdar
i Limousin-kedjan
Månaderna har innehållit mycket framgång, men också endel besvikelser, så som det hör till när man utvecklar verksamheten. Det
finns gott om utmaningar på gårdarna gällande djurens viktkontroll, i nedskärningen gällande särskiljningen och i försäljningen att
få tillräcklig balans i efterfrågan och tillgång på djur. Sju butiker
har som ”piloter” produkten i sina betjäningsdiskar och responsen har varit positiv.
Du kan förbättra
ekonomin med gott ensilage
Om vallen lider av utvintringsskador lönar det sig att kompletteringsså, för på kala fläckar växer bara ogräs, hur mycket man än
gödslar. Håll också ett öga på förekomsten av ogräs, och utför de
besprutningar som måste göras tillräckligt tidigt på våren.
Cindi och Krister Groop, Närpes
Samarbetet som påbörjades i september med Kasvattajaosuuskunta Limousin framskrider enligt planerna. På sex månader har
man hunnit med mycket och lärt sig ännu mera. En ny verksamhetsform med mycket exakta slaktkriterier har nu tagits i bruk
och den täcker hela produktionskedjan, från gården till betjäningsdisken i handeln. Jämn kvalitet är uppfödarens löfte till konsumenten och varje djur ska uppnå sina kriterier.
LB nöt
Antti Keskisipilä från Rautio i Kalajoki
Vårens tjurplustillfällen
 Vårens tjurplustillfällen ordnas på följande orter.Temat för
dagarna är bl.a. Anelma-programmet och dess nötregisterfunktioner.
Mer detaljerat program och klockslag finns i Anelma.
Anmälning via Anelma eller till Anumaija Viitala 044-7966 397
20.3
Ylivieska, restaurang Lounatuuli
21.3Iisalmi, Savonia oppilaitos
27.3Nykarleby, Juthbacka (svenskspråkig)
29.3Toholampi, Lylyn Pisara
3.4
Seinäjoki, Marttilan Talli
Vallkursen som började i februari i Kaustby och Vörå fortsätter i början av juni med växtlighetsdagar. Följ med närmare
annonsering!
Följ med skördetidpunkten
Inför vårskörden förändras D-värdet i snitt med 5 g/kg t.s. (0,5
procentenheter) per dag. I fjol våras var tillväxtrytmen betydligt
snabbare på grund av den exceptionella värmen och fukten, och
det är orsaken till att fjolårets vårskörd hade sämre D-värden.
Det lönar sig inte att bestämma skördetidpunkten med hjälp av
kalendern, i stället gäller det att göra observationer av bestånden,
ta prov för bestämning av skördetiden och anlita Artturi skördetidsprognos. Den lärdom vi fick av fjolvåren är att man helt enkelt
måste skörda tidigare om det är ovanligt varmt.
Ensileringen blir effektivare,
ensileringsprinciperna består
Trots att skördekapaciteten och maskinerna blivit större, gäller
fortfarande samma tre principer vid ensileringen: det ska vara
syrefritt, surt och hygieniskt. Dålig ensilering ökar förlusterna,
minskar foderintaget och kan vara en risk för mjölkkvaliteten
och djurhälsan. För att den bärgade skörden ska stå sig ska man
använda tillräckligt med ensileringsmedel, ensilera vått foder med
syra och packa fodermassan tillräckligt bra.
Ekonomi med Artturi-analysens hjälp
Bara genom att ta prov och låta analysera fodret vet du hur fodret har stått sig, vilken produktionsverkan det har och hur mycket tillskottsfoder korna behöver. Resultatet av ensilageanalysen
är ett centralt verktyg med tanke på utfodringens kvalitet och
utveckling, och för att styra mjölk- och köttproduktionen. Både
djuren och gårdens ekonomi har nytta av analyserna, de summor
du satsar i prover kommer snabbt igen i form av en justerad
utfodringsplan, och den vägen som högre mjölkproduktion och
bättre tillväxt.
Ta prov redan vid ensileringen
Prov av fodret kan tas redan vid skörden. Av råvaruproven framgår bl.a. fodrets D-värde, torrsubstanshalt, råprotein och NDF.
Det är viktigt att foderproven är representativa, så att de motsvara hela partiets kvalitet. Ett representativt prov tas exempelvis genom att ta prov från flera ställen av de strängar som ska
ensileras i samma silo eller stuka, eller ta prov från flera lass i
samband med att lassen tippas av. Vid balning tas proven från
strängen, skiftesvis. Delproven slås ihop, blandas, och av det blandade materialet tas ett prov som läggs i påse och skickas
in. Tryck ut luften från påsen, fyll i följekortet och skicka
in provet med mjölkbilen eller per post till foderlaboratoriet i en Artturi-foderprovpåse.
Också den här våren och sommaren lönar det sig att
satsa på vallproduktionen, eftersom resultaten syns i hela
årets husdjursproduktion. Förutom att satsa på ensilaget lönar det sig också att lägga vikt vid sommarutfodringen och betet. På betet får djuren förmånligt foder,
och betande kor är viktiga image-ambassadörer. Om inte
heltidsbete passar finns det olika alternativ som gör att
man också i större besättningar kan få ut korna på bete.
Mikko J. Korhonen
Valio
Bra och lättsmält ensilage minskar
även behovet av kraftfoder.
Lantgårdens Bästa info 11
LB svin
Snellmans Svinseminarium 2012
 Snellmans Svinseminarium hölls i Seinäjoki 25–26.1.2012.
Efterfrågan på Snellmans produkter stiger. Genom specialisering
har Snellman befäst sin position bland konsumenterna både vad
gäller produkterna och marknadsföringen. Till och med 27 % av
konsumenterna söker i första hand efter Snellmans produkter
när de synar utbudet på butikshyllorna. När produkten gång på
gång motsvarar konsumentens förväntningar eller överstiger
dem, får man konsumenternas förtroende och skapar en stadig
efterfrågan på produkterna. Peter Fagerholm berättade att man
på Snellman försöker göra de vanliga produkterna lite bättre för
vanliga människor. Tomas Gäddnäs berättade om svinkedjans utveckling och informerade om marknadsutsikterna både i Finland
och utomlands.
Figen har bevisligen bra genetik för
svinkedjans behov
Uppföljning av produktionen är en grundförutsättning för en bra
produktutveckling – det du kan mäta kan du utveckla. På basen
av uppgifterna som suggårdarna som hör till produktionskontrollen skickar, arbetar man för att utveckla alla nio egenskaper som
finns med i fertilitetsindexet. Hjälp med produktionskontrollen
och med att utveckla produktionen får man av Figens kunniga
rådgivare.
Framsteg i slaktsvinsegenskaperna
De finska svinrasernas slaktsvinsegenskaper utvecklas på finska
avelsgårdar. Resultatet av det här arbetet utvärderas på Längelmäki försöksstation. Den pålitligt insamlade och täckande informationen används sedan tillsammans med slaktuppgifterna från
Snellman för att utveckla de finländska svinens köttproduktionsegenskaper. För bearbetningen av uppgifterna svarar Soili Haltia.
Pälvi Palander
Marjut Suokanto
Bra tillväxt – bättre täckningsbidrag
Ett tecken på svinens utveckling är också att allt fler uppfödningsomgångar av slaktsvin har nått över 900 g dagstillväxt samtidigt
som medelvikten varit över 95 kg och också köttprocenten över
60. Det ska engagerade producenter ha tack för.
Svinens luftvägsproblem har varit aktuella under de två senaste
åren. Mari Heinonen från Helsingfors Universitet höll en informativ föreläsning om de vanligaste sjukdomsorsakarna APP, svininfluensa och cirkovirus, om sjukdomarnas symptom, spridning,
skötsel och förebyggande åtgärder.
Svinens svansbitning är ett problem som i viss mån säkert orsakat huvudbry för alla svinproducenter. Pälvi Palander från Helsingfors Universitet har fördjupat sig i svansbitningen och har
Matti Koivula
i tre år gjort samarbete med Längelmäki forskningsstation. Det
visade sig att problemet med Längelmäki var närmast det, att
det förekom så lite svansbitning där och därför tog det länge
att samla in iakttagelser. Boxarna filmades dygnet runt och bitarsvinens beteende undersöktes efteråt från filmen. De slutliga
resultaten klarnar senare.
Mikael Sundman på det svenska
producenttillfället i Nykarleby
8.2.2012.
12 Lantgårdens Bästa info
Mari Heinonen
Samarbetspartner den andra dagen var Finska Foder. Dagen började med att Matti Koivula berättade om läget på foder- och foderråvarumarknaden både i Finland och utomlands.
Marjut Suokanto presenterade de utfodringslösningar som Finska foder erbjuder, som tar i beaktandet landskapets specialbehov. Hon påminde också producenterna om en mycket viktig
helhet i utfodringen; betydelsen av en lyckad utfodring under
dräktighetstiden för en smidig grisning och hur man lyckas med
digivningsperiodens utfodring så att den gagnar både sugga och
grisar. Sparar man på grisarnas utfodring leder det mycket sannolikt till problem i produktionskedjans senare skeden. Därför
Peter Fagerholm
är de moderna foder som utvecklats för grisens olika behov de
bästa för grisens snabba utveckling och tarmhälsa.
Utvecklingen av grisarnas kvalitet
Det senaste året har en del nya åtgärder tagits i bruk för att säkra
en jämn kvalitet på förmedlingsgrisarna. Från årskiftet förmedlas
inte grisar utan MP-index, indexet som berättar om grisens genetiska bakgrund. Sedan juni 2011 har man för cirkovaccinerade
grisar fått ett högre pris, senaste prisändringen i november ger
tre euro mera för en vaccinerad gris. Låter man dessutom Figens avelsrådgivare göra en kvalitetsgranskning av grisarna, höjs
grispriset med ytterligare en euro. Majoriteten av förmedlingsgrisarna kommer att vara vaccinerade från och med mars, siktet är
ställt på att alla förmedlingsgrisar från och med maj är cirkovaccinerade. Också mängden kvalitetsgranskningar ökar i jämn takt,
i dagsläget är dryga hälften av förmedlingsgrisarna kvalitetsgranskade.
MH, LE
Materialet från seminariet finns i Anelma.
Lantgårdens Bästa info 13
Att iaktta svinen
som hjälp i djurskötseln
Nyckeln till bra produktionsresultat och friska
djur ligger i att man lyckas observera svinen
rätt. När man inte prutar på svinens basbehov
och istället förutser eventuella problem, kan
man t.ex. minimera det svinn som beror på
dödlighet och de djur som säljs är friska och
av toppkvalitet. De här djuren gör i sin tur
produktionen mer lönsam.
Att iaktta svin är inte så lätt som man ofta får det att låta. Mycket
hänger på svinskötarens ”svinöga”; hur mycket av det man ser
kan man koppla ihop med hur det går i svinhuset, och framför
allt, hur man reagerar på det man ser. När man rör sig i svinhuset
ser man alltid många tecken på hur svinen mår och vilket hälsoläget är. Genom att känna igen tecknen och reagera på dem kan
man förebygga problem redan innan de uppstår. Man måste också
förstå följderna av att man handlar eller låter bli att reagera. Det
finns saker man kan välja att åtgärda först nästa vecka utan att
grisarna lider av det, men det finns också många saker som man
omedelbart måste reagera på, för att följderna inte ska rubba
resten av livet för djuret eller för hela kullen. Det är viktigt att
kunna skilja på vilka faktorer som är sådana att man kan pruta
på kostnaderna och vilka som gör att man riskerar hela produktionen och dess lönsamhet om man söker efter den billigaste
lösningen.
Gårdsblindhet hindrar iakttagande
Det är ofta lätt att känna igen och peka på problemen i andras
verksamhet, men i vårt eget arbete upptäcker vi dem inte. Gårdsblindhet beror på att man blir van och avtrubbas i sitt eget arbete. Som värst hindrar gårdsblindheten oss från att se de verk-
Svinnet bort! 1/5
Primärproduktionens
kontaktuppgifter:
LB nöt
liga problemen som kan finnas i produktionen. Det lönar sig att
ibland ifrågasätta de egna verksamhetssätten och sträva till att
hitta sina blinda punkter. Ifrågasätt också korrigeringarna du gör.
Är det bara symptomen du tar hand om, eller har du hittat det
som på riktigt orsakar problemen och korrigerat det. Om man
endast sköter symptomet, som att sköta om ledinflammation
med antibiotika fastän det beror på golvmaterialet, tar det inte
bort problemet, utan man blir tvungen att på nytt ta hand om
samma problem i produktionen.
Känn igen behoven
Svinhuset är en miljö, som vi kontrollerar. Alltså måste vi förstå
de behov som svinen har. De första man ska fästa uppmärksamhet vid när man iakttar svinen är att följande av svinens basbehov
blir tillredställda: Foder, varje djur får tillräckligt med foder som
täcker djurets näringsbehov. Vatten, varje djur får alltid när det
vill friskt vatten. Luft, varje djur får andas frisk luft. Utrymme,
varje djur har utrymme att utnyttja boxens olika delar och särskilt ligga på ett bekvämt underlag. Ljus, ljusets mängd och längd
motsvarar en naturlig dagsrytm. Hälsa, alla djur är friska. Ro
och tystnad, det är lugnt i svinhuset och djuren är nöjda.
Iaktta bristerna
Om det finns brister i hur basbehoven uppfylls syns det snart
som ändringar i djurens beteende och hälsotillstånd. De här ändringarna i djurens beteende och t.ex. i rörligheten är saker som
vi bör iaktta. Förenklat: tecknen syns genom att titta! Man ska
reservera tid för att iaktta och man ska fundera på det man ser.
När du ser något du fäster uppmärksamhet vid, fundera alltid på
vad ändringen beror på och vad det kan leda till. Efter det är det
lättare att fundera på hur man ska korrigera situationen.
Men vilka är tecknen, som man speciellt ska titta efter, som är så
att säga utropstecken då man iakttar svin? I de följande delarna
av den här artikelserien granskas närmare tecken skilt för
varje produktionsskede.
Terhi Jääskeläinen
projektchef,
Sikojen hyvinvoinnin
edistäminen-projektet
Hälsningar från Sarka!
Sarka-mässan i Seinäjoki 3-4.2.2012.
Sarka är en mässa som fokuserar på lantbruksbyggande, energi och skogsbruk. Snellman och Figen var med på mässan med en egen utställningspost.
Vesa Hihnala
LB fältchef, 044-796 6345
Matti Kastarinen
LB fältrepresentant
0500-263 995
Mårten Lassfolk
områdesrepresentant, södra
området, 044-796 6545
Pekka Taipale
områdesrepresentant, norra
området, 0500-265 635
Jarmo Niemelä
ombud, södra området
0500-369 597
Anumaija Viitala
kalvförmedling
06-786 6397, 044-796 6397
Saara Rantanen
Limousin-produktionshandledare
044-796 6531
LB svin
Martti Hassila
LB fältchef
(06) 786 6344, 044-796 6344
Reijo Lintulahti
LB svinkonsult, 044-796 6542
Laura Ehlers
LB produktionshandledare
044-796 6398
Lisa Ahlgren
smågrisplanerare, (06) 786 6331
Trafikanter
Henry Ahlvik
grisförmedling, trafikant
044-796 6555
Christer Sundqvist
kalvförmedlingstrafikant,
slakttrafikant, 0500-264 570
Peter Björk
anskaffningstrafikant, söda
området, 0500-263 996
Kari Peltola
slaktsvinstrafikant
0400-521 520
Jukka Takanen
anskaffningstrafikant, norra
området, 040-515 5702
Eero och Antti Sallinen
anskaffningstrafikant, kalvförmedling norra området
0400-384 180, 040-554 3621
Timo Hartikainen
kalvförmedlingstrafikant, norra
området, 0400-379 977
LB kontoret
På de här gödsvinen syns det att
de mår bra. Orsakerna är också
tydliga: tillräckligt med utrymme,
strö på golvet, tillräckligt med bra
foder, bra ventilation och belysning. Djuren är pigga och undersöker aktivt boxen och äter också
lite extra däremellan.
MH
14 Lantgårdens Bästa info
Mona Julin
logistikchef, (06) 786 6343
Brita Wiik
likvidansvarig, (06) 786 6323
Tomas Gäddnäs
primärproduktionens direktör
(06) 786 6342, 044-796 6342
http://anelma.snellman.fi
www.figen.fi
Lantgårdens
Bästa info 15
120865
www.snellman.fi
Bara finländskt kö.
Inget natriumglutamat (E621).
Låg feprocent.
Inget extra vaen.
KLASSIKER
över 30 år
FINLÄNDARNAS FAVORIT
När man en gång har gjort en Riktig Smörgåsskinka,
varför skulle man då ändra den. Den har hört till
finländarnas absoluta favoriter redan i över 30 år.
Smaker man minns.