Lantgårdens Bästa Info 4 / 2012
parter 201 2 • 3-4 rprod uk tio nen s sam arb ets mä pri l til ing idn ot inf s Sne llm an ledare Lantgårdens Bästa i detta nummer: Framgång förtjänas genom att göra gott producentmässa onsdagen den 10.10.2012 kl. 10-16 Granholmsvägen 1, Jakobstad ■ De flesta företag strävar efter framgång. Man försöker hela tiden bli bättre och bättre för att öka sin konkurrenskraft. Det är ständig förbättring som gäller. Det händer ändå alltid emellanåt att det uppkommer överstora hinder och utmaningar, som gör att framgången uteblir, fastän man ansträngt sig till det yttersta och gjort allting så bra som möjligt. Dylika hinder är som exempel de externa marknadskrafter som påverkar den allmänna kostnadsnivån. Fastän alla mätare på effektivitet och produktivitet har förbättrats, kan det ändå hända att lönsamheten går på minus. Detta är en realitet i all företagsverksamhet. Det finns en företagarrisk som det inte går att försäkra sig emot. När man är flera som arbetar tillsammans mot gemensamma mål, finns det ändå möjligheter att dela på risken. Denna möjlighet finns i livsmedelskedjan. För att det skall lyckas måste det ändå finnas en vilja till ömsesidigt ansvarstagande. Detta är något som vi i Snellmans Lantgårdens Bästa -produktionskedja gärna vill bli bättre på.Vi är övertygade om att en kortsiktig strävan efter egen vinning inte kan leda till ett gott slutresultat. Producenter träffades sid 12 Det händer på Snellman. Det är efterfrågan på Snellmans produkter, företaget växer och investerar i framtiden. Den finländska primärproduktionens betydelse blir allt större. Minska smittorisken sid 10 Snellmans verksamhetsmodell har av företagets ledning sammanfattats med orden ”Framgång förtjänas genom att göra gott”. Denna mening kan låta enklare än vad den är i praktiken, men den ger en grund för ett gott samarbete. Ett lagarbete har större förutsättningar att lyckas om man lär sig att bemöta andra på samma sätt som man själv vill bli bemött. Snellman-koncernen har antagit en mission att ”ge människor möjlighet till det bättre”. Denna mission yttrar sig på många olika sätt. Det handlar om bättre produkter, bättre arbetsmiljö, bättre samarbete och bättre slutresultat för alla parter.Vår uppgift är att ge vanliga människor en möjlighet att få äkta och rena produkter som faller dem i smaken.Vi tror att den mission vi strävar efter är möjlig att förverkliga genom att bemöta vår personal, våra producenter och samarbetsparter medmänskligt, aktningsvärt och öppet. Företagets löfte är att ge personalen möjlighet till en bättre arbetsplats och producenterna möjlighet till en bättre avtalspart. Detta löfte innebär tillräckligt av utmaningar för varje dag. Tomas Gäddnäs Primärproduktionens direktör Vi vill erbjuda producenterna möjligheten att bekanta sig med vår verksamhet mitt under vardagens arbete Under mässdagen kan du diskutera med Snellmans primärproduktionsteam, delta i guidad slakterirundtur och handla i vår omtyckta producentbutik. I mässtältet berättar vi om vår verksamhet tillsammans med våra samarbetsparter. I tillfället deltar åtminstone Valio, Raisioagro, Agrimarket/Finska Foder, Feedex, Konefarmi och ProAgria. Därtill bjuder vi besökarna på bl.a. Eetvartti-grillkorv, Riktig Knackkorv, Panini och naturligtvis kaffe med dopp. s.10 Svinproduktionens kolfotavtryck s id 14 Pärmbild: Vallskörd i Kalajoki lantgårdens bästa info Med tanke på vädret har vi reserverat Herr Snellman-paraplyer till de 1000 första besökarna. Välkommen! Samarbetsparter Busstransport ordnas från Uleåborg, Iisalmi och Kauhajoki. Mer information och bussrutter finns på Anelma! anelma.snellman.fi Mässområdet Ansvarig utgivare och redaktör Tomas Gäddnäs, Snellmans Köttförädling Ab Redaktion Martti Hassila,Vesa Hihnala, Tove Hagner, Heidi Jylhä (Solid Media) Grafisk planering Solid Media Tryckeri Forsberg Kontakt: Snellmans Köttförädling Ab PB 113, 68601 Jakobstad tel. 06 786 6111, www.snellman.fi 2 Lantgårdens Bästa info Primärproduktionens kontaktuppgifter: http://anelma.snellman.fi Lantgårdens Bästa info 3 Snellman-info Snellmans primärproduktion Nya resurser i LB-teamet ■ I takt med att Snellman investerar och utvecklar verksamheten blir primärproduktionens roll i helheten allt större. När företaget växer behövs större volymer, vilket betyder fler och större gårdar och att det geografiska området växer. – Våra investeringar står och faller på att vi lyckas i samarbetet med producenterna, säger Tomas Gäddnäs, primärproduktionsdirektör. Primärproduktionens organisation ska vara smidig och enkel, men ge tillräckligt stöd i producentsamarbetet. Snellmans primärproduktion har länge haft en liten och enkel organisation. Tack vare kraftiga satsningar på Anelma har man kunnat spara på rutinarbeten och hålla organisationen smal och effektiv. Men när gårdarna blir större och området växer blir precisionskraven på logistiken högre. – Vi anpassar nu organisationen till de nya utmaningarna och målsättningarna, säger Tomas Gäddnäs. Vi trimmar processerna, samarbetet, logistiken och kontorsfunktionerna. Primärproduktionens roll för företagets framtid blir större i takt med investeringarna. HJ Primärproduktionens processer och målsättningar LB-svinprocessen Mål: • Skapa mervärde för Herr Snellman genom en högkvalitativ, effektiv och pålitlig produktionskedja ”Det känns redan på smaken” •Kostnadseffektiv, ansvarsfull och spårbar produktion LB-nötprocessen Mål: • Skapa mervärde för Herr Snellman genom en högkvalitativ, effektiv och pålitlig produktionskedja •Kostnadseffektiv, ansvarsfull och spårbar produktionskedja Logistik & Transport Mål: •Planenlig och kostnadseffektiv logistikkedja • Standardenlig kundbetjäning, djurhantering och transport •Effektiv transportplanering, optimerade rutter Likvidfunktioner Mål: •Rätt pris för rätt djur •Fungerande och pålitliga system • Systematiska rutiner, som säkrar felfriheten Ömsesidigt samarbete med Finlands bästa familjegårdar LB-produktionshandledare Tove Hagner Tove Hagner är ett nytt ansikte i LB-svinteamet, men hon är välbekant för många. I sin tidigare tjänst som hälsoklassansvarig på Sikava kom Tove i kontakt med de flesta på fältet och har bred erfarenhet av svinhälsovården. Innan Sikava arbetade hon på ett EU-projekt med uppdrag att sanera bort svinsjukdomar. Tove tog över ansvaret som LB-produktionshandledare när Laura Ehlers blev moderskapsledig. – Arbetet med Snellmans primärproduktion är annorlunda jämfört med tidigare uppdrag, säger Tove, men en trevlig och välkommen utmaning. 4 Lantgårdens Bästa info Steget var ändå inte särskilt stort, eftersom både Snellman-teamet och LB-konceptet var välbekanta från förut, då hon har praktisk erfarenhet som slaktsvinsproducent. – Det blir intressant att få jobba med gårdar i LB-svinkejdan och lära känna producenterna bättre, säger Tove. Den samhörighet som finns här, både inom teamet och mellan Snellman och producenterna, är unik. Efter att Laura Ehlers återvänder från sin moderskapsledighet fortsätter Tove Hagner i LBteamet med andra uppgifter. Tove Hagner, 044-796 6577 [email protected] Ann Knutar, LB-kontorsförman Logistikplanerare Sami Virtanen Ann Knutar har utnämnts till LB-kontorsförman för primärproduktionskontoret fr.o.m. 1.9.2012. Ann ansvarar för primärproduktionskontorets funktionsprocesser, bl.a. likvidhanteringen, hanteringen av slaktuppgifter, trafikanternas fakturering och upprätthållandet av producentregistret. Sami Virtanen har den nya uppgiften som logistikplanerare inom LB-nöt. Tidigare har olika delar av nötlogistiken planerats av olika personer, men nu är målsättningen att en person ska koordinera, planera och utveckla logistiken som helhet. – En välorganiserad logistik och framför allt god informationsgång i alla riktningar, nämner Sami som viktiga faktorer i arbetet. Brita Wiik, som tidigare ansvarat för hela LB-kontorets funktioner, ansvarar nu för primärproduktionskontorets programfunktioner och olika projekt för att utveckla dem i samarbete med IT-personalen. Brita handhar också bl.a. primärproduktionens interna och externa rapportering, fakturakontering och samt upprätthållandet av prislistorna. Ann Knutar har själv varit bonde med 40-50 mjölkkor under tio års tid. – Jag har många vänner bland bönderna och känner till jordbrukarens vardag. Hon har tidigare arbetat på Snellman på 80- och 90-talet och kom till primärproduktionen i juni 2011 som vikarierande kalvförmedlingsplanerare. Ann lyfter fram den elektroniska informationskanalen Anelma som ett viktigt verktyg i producenternas vardag. – Använd Anelma! Här finns mycket information och systemet är enkelt att använda för slaktoch livdjursanmälningar, livdjursbeställningar mm. Utåt är han främst i kontakt med chaufförer och trafikantföretagarna. Till producenterna når informationen i första hand genom Anelma. – Producentfältet är så brett, så den största utmaningen ligger i att få informationsgången till producenterna att löpa så bra som möjligt, kommenterar Sami.Vårt mål är att skapa ett så bra samarbete att alla inom hela kedjan, från producenter och trafikanter, ska ha möjlighet att lyckas så bra som möjligt i sitt vardagliga arbete och göra resultat. Sami är ny i LB-teamet, men har tidigare arbetat som arbetsledare på köttavdelningen vid Snellman. Arbetet har kommit bra igång och han berömmer andan och trivseln bland arbetskamraterna. – Det här var just den utmaning jag var ute efter, säger han. Nya program och helt annorlunda uppgifter än tidigare. Transportföretag Mika Laakso Oy Mika Laakso är ny trafikant på Snellmans södra nötområde. Snellmans kalvförmedling växer och det behövs mer resurser för kalvtransporterna. Mika Laakso och hans chaufför Janne Luoma kör förmedlingskalvar och blir en ny resurs i LB-nöt anskaffningsorganisationen. Christer Sundqvists kalvbil fortsätter köra som tidigare. Han betonar att även om det är en ny person som nu stiger ur bilen vid kalvtransporten är det 20 års yrkeserfarenhet som betjänar producenterna. Mika Laaksos transportföretag grundades 1992 och är baserat i Alahärmä. Förutom djurtransporterna har han också endel annan transportverksamhet. Mika Laakso, 0400-299 593 Mika Laakso kan kontaktas både gällande kalvförmedlingarna och om du är intresserad av att bli ny kund hos Snellman. Lantgårdens Bästa info 5 Snellmans charkfabrik Grillkorvsommaren gav mersmak Största investeringen i Snellmans historia Snellman stärkte sin ställning Sommarmånaderna betyder grillsäsong på hemmamarknaden och de finländska konsumenterna är måna om vad de sätter på grillarna. Biffar och filéer må stå högt i kurs, men inget slår grillkorvarnas popularitet. ■ Snellmans Köttförädling Ab utvidgar verksamheten av sin fabrik på Granholmen i Jakobstad. Det är frågan om den största enskilda investeringen i Snellmans historia. Snellmans Köttförädling Ab satsar kraftigt på finskt svin- och nötkött. Investeringen är ett tecken på stort förtroende för köttproduktionen i Finland. Investeringen förstärker Snellmans position inom matkorvsproduktionen. Denna sommar var andra året på lanseringen av grillkorvarna Eetvartti och Iivari. Grillkorvarna förnyades i år enligt Snellmans koncept med inget tillsatt fosfat. Fosfatet ersattes med högre kötthalt i alla Snellmans matkorvar och bidrog i vissa fall till att kötthalten steg med t.o.m. 10 procent. Genom investeringen kommer produktionen av alla köttprodukter att centraliseras på Granholmen. Byggnaden kommer enligt planerna att vara färdig våren 2013 och den är budgeterad till 21 milj. euro. Projektet genomförs till största delen i samarbete med lokala byggnadsentreprenörer. Utvidgningen ökar avsevärt köttförädlingsprodukternas produktionskapacitet och skapar många nya arbetsplatser. Fosfatfritt i media under sommaren De fosfatfria grillkorvarna marknadsfördes med en stor mediakampanj fr.o.m. maj. Snellmans marknadsföringsdirektör Peter Fagerholm konstaterar att kampanjen fått gott mottagande bland konsumenterna, men att det krävs flera års satsningar för att budskapet ska nå fram på bred front. – Vi testar alla mediakampanjer med konsumenttest för att ta reda på hur stor andel som har förstått vårt budskap, säger Peter Fagerholm. Det fosfatfria konceptet hade inte lagt sig på minnet så bra som vi skulle önska, däremot visar försäljningssiffrorna att konsumenterna gärna väljer våra korvar. Snellman ökade sina marknadsandelar Nötköttproduktion Grisköttproduktion milj.kg milj.kg/år 202 I takt med investeringarna ökar Snellmans råvarubehov. På bilden Snellmans mängdmål (linjen) och prognoser för gris- och nötköttsproduktionens utveckling i Finland (staplarna). Läs mer om Suomen Gallup Elintarviketietos prognoser på sidan 18–19. 6 Lantgårdens Bästa info 193 189 195 184 177 83 198 83 84 86 86 186 2014 2016 – Den regniga och kalla sommaren kan vara ett av svaren p å varför marknaden totalt sett gått ner, säger Peter Fagerholm. Men trots marknadens nedgång har vi en ökning Grundarbete inför kapacitetshöjningen nästa år Matkorvarna kommer fortsättningsvis att ingå i Snellmans satsningar. – Vi ser årets kampanj och försäljning som grundarbete inför nästa sommar när vår nya charkfabrik tas i bruk, säger Peter Fagerholm. Vi har ökat våra volymer till över 2 milj. kg totalt i år och vi siktar nu på 8–10 milj. kg som årsnivå, så det här var första steget i processen. Den nya charkfabriken byggs som bäst och kommer att stå produktionsfärdig sommaren 2013. Förutom produktionen av emulsionskorvar, dvs finfördelade korvar som grill- och knackkorv, kommer charkfabriken att rymma skivlinje och helköttsavdelning. Men nu i sommar var grillkorvskapaciteten fortfarande begränsad, så Snellman har fått vara lite försiktig med hur aggressivt man gått med i kampanjer. – Det var viktigt för oss i år att få bekräftelse av marknaden att våra produkter är omtyckta som fosfatfria, säger Peter Fagerholm. Nu har vi hittat vårt koncept. HJ 15 10 22 2012 I skrivandets stund visar Snellmans grillkorvförsäljning i maj–juli en volymökning på 9 % jämfört med fjolåret. Därtill gick marknaden för grillkorv ner med nästan 10 %, så Snellman har med andra ord stärkt sin ställning och fått ökade marknadsandelar. och det är siffror vi är nöjda med. De är en bekräftelse på att folk är nöjda med vår produkt. 170 40 2011 Snellman-info 2020 2011 grisproduktion +2,5 st/sugga från år 2012 grisproduktion +2,5 och hälften av investeringarna blir oförverkligade 2012 2014 2016 2020 Snellmans grillkorvar får tummen upp av konsumenterna. Trots att marknaden för grillkorvar totalt gick ner med ca 10 % visade Snellman en volymökning på 9 %. Snellman har med andra ord stärkt sin ställning och tagit nya marknadsandelar – en välkommen grund för den kraftiga kapacitetsökningen som sker nästa år när den nya charkfabriken står färdig. grisproduktionen på samma nivå som år 2012 Lantgårdens Bästa info 7 LB nöt Slakteriets förnyade fähus Större kapacitet & större boxar Sista skedet i Snellmans stora projekt att förnya slakteriet är att bygga om och förstora fähuset i anslutning till slakteriet. Tidigare skeden i storsatsningen innebar bl.a. ny svinslaktlinje och nya kroppslager. Nikola, Siikajoki Bröderna Jarmo och Eero Nikolas ladugårdsöppning 20.8.2012 Större kapacitet på svinsidan Följa nötens naturliga beteende I den nya svinavdelningen är boxarna lite större än tidigare. Eftersom slaktsvinen är större nu än tidigare, behöver man mer utrymme i boxarna. Dricksvatten finns att tillgå i alla boxar och ovanför boxarna finns ett sprinklersystem som används till att svalka djuren under varma sommardagar och för att förbättra luftkvaliteten. Leppänen, Kinnula Timo och Jonna Leppänens ladugårdsöppning i Kinnula 8.6.2012 ■ Jonna och Timo Leppänen inledde sitt ”sommarlov” från sina tjänster som lärare genom att fira öppningen av sin nya ladugård för köttnöt i Kinnula, Mellersta Finland. I och med utvidgningen stiger antalet djur till ca 230. Mjölkkalvarna är i ålder 2-4 veckor när de anländer till gården. Kalvavdelningen har plats för 60 kalvar och boxarna är sk. delspaltbox, dvs spalt framför foderbordet och torrströ i boxens bakre del. Man har velat fästa extra uppmärksamhet vid kalvarnas välmående och tillväxt. Bädden av torrströ fungerar som en livsförsäkring för de små kalvarna, likaså batteriuppvärmningen på kalvavdelningens ytterväggar. Slutuppfödningen sker på spalt och djuren utfodras med fullfoder. Timo och Jonna har som målsättning att åtminstone en av dem vid något skede ska kunna lämna sitt arbete som grundskollärare och bli nötuppfödare på heltid. Ny robotladugård öppnades i Siikajoki Bröderna Jarmo och Eero Nikolas robotladugård i Siikajoki, Norra Österbotten, invigdes den 20.8.2012. Mjölkningen sköts av en DeLaval VMS-mjölkningsrobot och utfodringen sker med fullfodervagn. Kalvavdelningens bås består helt av torrströbotten. Både vid mjölkningen och i kalvutfodringen finns Eöronmärkning. Vi önskar bägge besättningarna och deras företagare lycka till! 8 Lantgårdens Bästa info Tjurplus-dagar hösten 2012 Huvudtemat är förebyggande av smittosamma sjukdomar (bl.a. luftvägsinfektioner. Föreläsare Olli Ruoho, hälsovårdsveterinär vid ETT. 6.11 Snellman, Jakobstad (svenskt) 14.11 Nivala, Nitek 15.11 Seinäjoki, Marttilan Talli – Nytt är också att vi har satsat på mellanväggar av plast. Vi hoppas att de nya mellanväggarna ska bidra till att det blir lite lugnare och tystare i boxarna, säger slakteriets avdelningschef Ronny Snellman. Vid fotograferingstillfället ligger svinen som anlänt kvällen innan lugnt sida vid sida och låter sig inte störas av att det dyker upp främlingar vid boxkanten. Inte heller byggarbetet som pågår en bit bort stör lugnet i boxen. Även den gamla sidan i fähuset ska genomgå renovering, bl.a. ska raderna med boxar förlängas. När arbetet är klart kommer svinavdelningen att ha kapacitet för 800 djur, vilket är dubbelt mer än tidigare. På nötsidan är byggnadsarbetet fortfarande på gång. De nya boxarna för slaktnöten är färdigt installerade. De är längre och lite rymligare än tidigare och har nya skiljedörrar som stängs från sidan istället för uppifrån som tidigare. Något Ronny Snellman ser fram emot är att få ta i bruk den karusell som ska placeras vid ingången till fähuset. Karusellen är planerad tillsammans med Katri Strohecker, expert i djurbeteende, fähuspersonalen och chaufförerna. Liknande lösningar användas på många större gårdar runtom i världen. Fähuset När en last slaktsvin anländer i samma stund bevisas just detta. Svinen söker sig nyfikna framåt och chauffören ser till att de sista djuren kommer tryggt ur bilen. Totalinvestering på 10 milj. euro Mars 2011 Tvätthallen för djurtransportbilarna Januari 2012 Ny svinslaktlinje, nya kroppslager och en chockkyl för svinkroppar Hösten 2012 Fähusets om- och utbyggnad Fähusets tillbyggnad Nya ladugårdar invigda Med fähusbygget ville man inte bara få mer utrymme och därmed höja kapaciteten, utan även satsa på nya lösningar som underlättar urlastningen för chaufförerna. I februari 2012 påbörjades byggnadsarbetet. Den gamla biltvätthallen byggdes om och inlemmades i svinavdelningen och fähuset byggdes ut med nya lastramper. I april började installationen av inredningen och i maj togs svinavdelningen i bruk. Slakteri-investeringen Nya svinslaktlinjen Slakteriet Nya svinkroppskylen Nötkylen – Nöt vill alltid återvända till samma punkt de kom ifrån, förklarar Ronny Snellman. När de får gå i cirkelrörelse runt karusellen kan de följa sitt naturliga beteende och går självmant vidare i gången som leder till boxarna. Även på nötsidan kommer de gamla boxarna att byggas om när den nya sidan är klar för ibruktagande. HJ Lugn och smidig transport till boxarna Det viktigaste med fähusplaneringen är att vi får djuren att gå lugnt och självmant framåt, konstaterar Ronny Snellman. Det ska inte finnas något som hindrar dem på vägen, utan de ska själva söka sig framåt. Vallkursen fortsätter 3.10Finskspråkig, Kaustby 4.10 Svenskspråkig,Vörå Tillfällena arrangeras i samarbete med InnoNauta-skolningsprojektet. Mer info och anmälning i Anelma! Välkommen! Lugnt och ljust i boxarna och lätt för djuren att självmant gå in. Producenterna har märkt slaktfärdiga grisar med röda streck. Efter transporten vilar grisarna gärna tätt intill varandra. Lantgårdens Bästa info 9 LB nöt Smittosamma nötsjukdomar samt kontroll av riskerna Typiskt syns sjukdomen hos nöt som runda, hårlösa områden med grå karda i mitten, på huvudet och halsen. Smittan kan även vara dold och helt symptomfri. Ringorm sporerna kan överleva i djurets päls i flera månader, och åratal i torr ladugårdsdamm. Smittan sprids lätt från en gård till en annan framförallt med djur. Det förekommer relativt lite smittosamma sjukdomar hos nöt i Finland, och vi har inte samma behov av att vaccinera mot virussjukdomar som i Mellersta Europa. Ett bra sjukdomsläge minskar medicineringsbehovet och förbättrar djurens välmående. Förutom produktionskostnaderna har detta betydelse för den uppfattning konsumenten har av den inhemska nötkötts- och mjölkproduktionen. Ett gott sjukdomsläge är ingen självklarhet. Produktionsenheternas tillväxt, produktionens kedjebildning och en aktiv djurtrafik har medfört nya utmaningar i kontrollen av sjukdomsriskerna för nötgårdar. Det har inte kommit in nya sjukdomar till landet, men de befintliga luftvägs- och virusdiarrésmittorna, ringorm samt smittosamma klövsjukdomar orsakar problem på nötgårdar. Salmonella- och EHEC smittor är inte heller riktigt obekanta gäster. Produktionsförluster som följd av luftvägsinfektions- och virusdiarrésmittor Luftvägsinfektions- och virusdiarrésmittor hos nöt orsakar problem speciellt vintertid, men är inte helt obekanta under sommaren heller. Förra vintern och regionalt nu under sensommaren, orsakade en stark coronavirusdiarré omfattande produktionsförluster i olika delar av landet. Luftvägsinfektioner hos nöt, förorsakade av virus, konstateras kontinuerligt i både nötköttsuppfödningsenheter och hos större mjölkproduktionsenheter, där det hela tiden föds kalvar som är mottagliga för smittor. Virussmittor sprids lätt från en gård till en annan via djurtrafik och andra kontakter mellan gårdarna. Därför är det viktigt att man på smittade gårdar begränsar externa kontakter till minimum och klarar av att vara beredd för situationen. Det lönar sig att även informera mejerier och slakterier om smittan p.g.a. möjlig påverkan i logistiken. Det säljs inga levande djur från den smittade gården innan det gått minst en månad från sista symptomen. Genom att flytta djur som ska till slakt från det egentliga produktionsutrymmet till ett lastningsutrymme, förbättras möjligheterna att undvika smitta. Ringorm är en förrädisk sjukdom Ringorm är en smitta orsakad av Trichophyton verrucosumsvampen, och kan också smittas till människor. Typiskt syns sjukdomen hos nöt som runda, hårlösa områden med grå karda i mitten, på huvudet och halsen. I kanterna av området är huden rödaktig och hårtussarna är upphöjda. Smittan kan också vara helt symptomfri. Ringormsporerna kan överleva i djurets päls i flera månader, och åratal i torrt ladugårdsdamm. När man säljer kalvar till en uppfödningsenhet från en sådan gård, kan ringormsporer transporteras med djuren och orsaka ett sjukdomsutbrott. Sanering av sjukdomen är en långvarig process, och därför gäller det att vara noggrann i djurhandeln gällande ringorm. Man kan skydda sig mot salmonella Salmonella är en bakterie som alstras i avföring och som smittas via munnen förmedlad med foder eller vatten. Sjukdomen kan smittas från människa till djur och tvärtom. Smittan kan vara symptomfri eller i värsta fall orsaka en febrig tarminfektion, blodig diarré och slutligen död. I kalvuppfödningsenheter har det hänt sig att ett sjukdomsutbrott orsakat massdöd hos kalvarna. Under 2000-talet har det konstaterats smittor årligen på 10-15 nötgårdar. Största delen av dessa smittor har kommit till besättningen via salmonellahaltig avföring från fåglar eller gnagare som kontaminerat foderlager eller utfodringsanläggningar. Att skydda dessa är viktigt för alla, men speciellt för stora gårdar som använder fullfoder. Näst vanligaste smittovägen är djurhandel. Man alltid ska kräva att djur som flyttas till mjölk- eller dikogårdar har en negativ salmonellaundersökning som är under två månader gammal. Sjuka djur eller djur med diarrésymptom säljs aldrig till förmedling, utan orsaken till symptomen ska utredas och man ska sträva till att förbättra läget. Salmonellasmitta på nötgårdar är en officiellt bekämpad djursjukdom.Till gårdar med smitta utfärdas begränsande föreskrifter för att förhindra spridning och gårdarna anvisas till att sanera. Saneringen baserar sig på smittokedjan bryts d.v.s. en god utfodringsoch foderhygien samt utmönstring av smittobärande djur från besättningen. Staten deltar inte i saneringskostnaderna, därför ska gårdarna se till att ha en täckande salmonellaförsäkring via slakteriet eller mejeriet. Först efter en avslutad sanering tas prov på statens bekostnad, för att de begränsande föreskrifterna ska kunna återkallas. EHEC är inte en officiellt bekämpad djursjukdom EHEC – d.v.s. enterohemorragisk Escherichia coli – är likaså en bakterie som alstras i avföringen hos nöt, och sprids i besättningen via foder och dricksvatten. Smittan är inte farlig för djur, men hos människan kan den i värsta fall orsaka nekrotisk tarminflammation och njurskada. EHEC är inte enligt djursjukdomslagen en bekämpad sjukdom, men enligt primärproduktionsförordningen ska man informera slakteriet och mejeriet om smitta konstateras på gården. Ett riskhanteringsbesök görs till smittade gårdar, då man tar prov från gårdens djur och produktionsmiljö. Det upprättas en EHEC- riskhanteringsplan för gården, där man fäster uppmärksamhet på god foder- och dricksvattenhygien, renligheten hos djuren som ska till slakt och mjölkningshygienen. Det säljs inga levande djur från gården och av de djur som ska till slakt krävs ett slaktduglighetsintyg gjort av en tjänsteveterinär, tills gården har förverkligat de åtgärder som nämnts i riskhanteringsplanen och smittotrycket har sjunkit. Sanering av EHEC-smitta är enligt nuvarande uppfattning inte möjlig, utan det är handlar om att minimera smittorisken till människor via kött och mjölk samt i övrigt via direktkontakt. Ansvarsfull djurhandel Det pågående året är ett temaår för smittosamma sjukdomar. Under årets lopp fäster man uppmärksamhet på kontroll av sjukdomsriskerna i djurhandeln samt både internt och externt smittoskydd på gårdar. Detta omfattar också ansvarsfull verksamhet i djurhandeln. De gårdar som gör handel med förmedlings- eller avelsdjur ska inte hemlighålla eventuell smitta, utan man ska avhålla sig från försäljning tills symptomens orsak är klar och situationen är åtgärdad. Genom ett sådant agerande förhindrar man också spridning av eventuella allvarligare sjukdomar. Anvisningar för preventiva åtgärder och vård av luftvägsinfektioner och virusdiarrésmittor samt kontroll av sjukdomsriskerna i djurhandel finns på ETT:s nätsidor www.ett.fi Olli Ruoho Mer om smittosamma sjukdomar på höstens TjurPlus-tillfälle! Föreläsare Olli Ruoho 10 Lantgårdens Bästa info Hälsovårdsveterinär, ETT rf Bilder: ETT:s arkiv och Paula Halkosaari Lantgårdens Bästa info 11 LB svin Timo Serenius Figens nya VD Timo Serenius har blivit utnämnd till Figen Ab:s nya verkställande direktör från och med den 1.10.2012. Han började i Snellmans tjänst i mitten av augusti. Timo Serenius är doktor i skogs- och jordbruksvetenskap, med svinavel som sitt specialområde. Han har tidigare arbetat på Nordic Genetics Ab som utvecklingschef. Han har en bred erfarenhet inom både avelsforskning och svinavel. Timo Serenius kommer att rapportera till Tomas Gäddnäs, direktör för Snellmans Köttförädlings primärproduktion. Svinavelsproducenterna, Snellmans primärproduktion och Figens avelsrådgivare träffades den 8.8.2012 för information och diskussion. Under dagen premierades svinavelsproducenter med goda resultat, däribland från vänster Juha Hakomäki Piglet Oy, Juha Ahlqvist Kivelän jalostussikala, Pekka Eskelinen. Snellmans och Figens sommarträff Pavis, Jakobstad 8–10.8.2012 ■ Snellmans och Figens svindagar hölls 8-10.8.2012 vid Pavis i Jakobstad. Snellmans svinavelsproducenter träffades på onsdagen, finskspråkiga svinproducenter på torsdag och svenskspråkiga producenter på fredag. Tomas Gäddnäs, Peter Fagerholm och Henrik Snellman informerade om Snellmans strategier och det allmänna läget. Snellmans höjning av svinpriset var ett naturligt diskussionsämne, likaså den allmänt svåra situationen på svinmarknaden. Jaakko och Sanni Kuoppala och Sonja och Harri Äijö deltog i torsdagens program. ”Bra och konstruktiva diskussioner”, kommenterar producenterna tillfället. ”10 cents höjning var bra, även om det skulle ha behövts 20.” Paren är överens om att det är viktigt att man får delta i diskussionen och träffa andra producenter. ”Det här är annars ett ganska ensamt arbete”. HJ Timo Serenius är bekant för flera Snellman-producenter från hans tid som direktör för svinlinjen inom Faba Avel. Svinavelsbolagets verksamhet har utvecklats sen senast, konstaterar Timo Serenius. Verksamhetsfältet har blivit klarare och rollerna tydligare, framför allt har verksamheten utvecklats i enlighet med ägarens visioner och koncept. – Det finns en del arbete att göra ännu, speciellt gällande marknadsföringen, men Figen är en viktig del av hela svinkedjan, säger han. Med sig i ryggsäcken har Timo Serenius sina erfarenheter från hur man arbetar internationellt med avelsprogram. – Min utgångspunkt är att man bör se långsiktigt på avelsstrategin och utveckla avelsprogrammen. Den första förutsättningen är att produkten ska vara i skick. Figens exportverksamhet är ett område som han gärna utvecklar. – Utmaningen ligger i att hitta lämpliga partners på en passande marknad och få till stånd ett samarbete som bägge parter har nytta av. På dagordningen ligger nu att se på verksamheten som helhet, definiera målsättningarna och analysera avelsprogrammen. Jussi Peura blir VikingGenetics produktionschef Figen Ab:s nuvarande verkställande direktör Jussi Peura har blivit erbjuden andra möjligheter utanför Snellmankoncernen. Han lämnar således sin post på Snellman i slutet av september och blir produktionschef för Viking Genetics. Ritva Tuppurainen, Sonja Äijö, Jaakko och Sanni Kuoppala, Harri Äijö – Det är en stor pusselbit som ska sättas på plats, vilket innebär att hela helheten blir tydligare. Det är lätt att förena sig med Figens strategiska linje, där helhetsekonomin är i centrum. Därtill ger EVA-programmet, som tagits i bruk inom avelsplaneringen, möjlighet att kontrollera helheten och det är enligt min åsikt rätt riktning för att utveckla programmet. Den allmänt svåra situationen på svinmarknaden gör att alla, även producenterna, behöver se över sin verksamhet. – Min åsikt är att det är viktigt, till och med ännu viktigare idag, att se objektivt på sin verksamhet så att man utnyttjar sin potential så bra som möjligt. Man blir aldrig ”färdig” i den här branschen, utan man kan alltid förbättra sin verksamhet. Figen är en naturlig samarbetspart i den processen. – Figen kan hjälpa i alla avelsfrågor Om svinmaterialet utnyttjas effektivt på producentnivå blir det i slutändan fler euron över för producentens del. Om du som läsare har kommentarer eller frågor gällande avelsprogrammet, hälsar Timo att du gärna får höra av dig. Avelsprogrammet finns inte till bara för sin egen skull, utan målsättningen är att förbättra hela kedjan. Därför är det också viktigt med direkt respons från fältet. Timo Serenius, 044-796 6750 HJ Välkommen till Sikayrittäjät r.y.:s seminarium KONTROLLERAD MEDICINERING PÅ SVINGÅRDAR Förebyggande av svinens välmående-projektets föreläsningshelhet behandlar kontrollerad medicinanvändning på svingårdar. Första delen av föreläsningarna infaller under slutet av året. Föreläsarna är veterinärer. Tillställningarna är avgiftsfria. Anmälningsblankett och närmare information finns på webben: www.sikayrittajat.fi Fredagens svenskspråkiga tillfälle för svinproducenter. 12 Lantgårdens Bästa info Lantgårdens Bästa info 13 LB svin Lantgårdens Bästa svinkedjans kolfotavtryck uträknat Klimatförändringarna innebär risker, men även möjligheter Klimatförändringen är en betydande miljörisk på lång sikt och en utmaning för hela samhället. På lantbruket inverkar den bl.a. genom nya växtsjukdomar och skadedjur samt oförutsägbara väderförhållanden, men även genom längre växtsäsonger. Förutom riskerna innebär klimatförändringen möjligheter för de parter som kan erbjuda produkter och tjänster som minskar klimatförändingen eller kontrollerar dess konsekvenser. Tydligast syns detta inom bilhandeln, där CO2-siffrorna har en direkt inverkan på köpbeslutet. Dessutom, precis som för bilar, ger lösningar som minskar energiförbrukningen klara inbesparingar även i andra branscher. Växthusgasutsläppen inverkar på klimatförändringen. Kolfotavtrycket mäter utsläppen av växthusgaser från produktionen oberoende av vem eller vad som orsakar dem. Med detta granskningssätt försöker man få en noggrann uppfattning om produktionens verklighet, där resultaten inte förvanskas av olika produktionsval, som t.ex. på vems fält gödseln sprids eller i hur stor grad fodret kommer från foderfabriken och hur mycket från egna eller grannens fält. Eftersom produktens hela livscykel tas i beaktande är kolfotavtrycket en del av livscykelsbedömningen. Utsläppen uppstår på samma ställe som kostnaderna Snellmans Köttförädling undersökte vintern 2011-2012 svinköttproduktionens kolfotavtryck samt effekterna av produktionens energieffektivitet på gårdarnas energiförbrukning. För att kunna mäta produktionens utsläpp genomfördes en stor enkät på Anelma. Svaren från enkäten blev noggrant granskade för att eliminera fel och brister. Utsläppen från ett kg svinkött räknas genom att man klargör vilka foder-, energi- och andra resurser som krävs vid uppfödningen av en smågris samt vilken mängd gödsel och avfall som uppstår. Därefter gör man motsvarande uträkning för produktionen av ett kg gödsvin. Slutligen tar man i beaktande djurens dödlighet, transporterna och för slakteriets del naturligtvis energiförbrukning, slaktavfall och kasseringar. På basen av resultaten ser man att största delen av primärproduktionens utsläpp uppstår från samma ställe som kostnaderna: ca 70 % av utsläppen kommer från spannmålsproduktionen samt från råvaror och tillverkning av inköpt foder. Gödselhanteringen och -spridningen samt djurens matsmältning avger ca 15 % av utsläppen och bränsle- och elförbrukningen står för 13 %. Resten av utsläppen uppstår från andra delar av produktionen. Grisarna kräver varma förhållanden och en del av fodret går till suggorna, därmed orsakar produktionen av ett griskilo (slaktvikt) ca 7,2 kg CO2e-utsläpp. Detta motsvarar en 40 km färd med en gammal personbil. Viktökningen i köttsvinbesättningen ger klart mindre utsläpp: 4,8 kg CO2e-utsläpp per kg slaktvikt, vilket motsvarar 27 km körning. När utsläppen från djurens slakttransport, slakt, hantering, styckning och all sidoprodukthantering beaktas, blir utsläppsnivån för obehandlat kött 5,72 kg CO2e-utsläpp / kg kött. Härifrån fortsätter köttets resa när det förädlas till läckra produkter. motsvarar det odlad regnbågslax eller broiler i utsläppsnivå. Däremot klarar inte köttproduktionen samma utsläppseffektivitet som ätbara spannmål eller potatis. Konsumenterna röstar dock med magen, så det torde finnas plats för bägge på tallriken. • Ta tillvara värme från gödseln, optimera ventilation och belysning • Byt torrgödselhantering mot antingen flytande gödsel eller biogasproduktion Det finns rum för effektivering, både gällande ekonomi och klimat Undersökningen förverkligades av expertföretaget Bionova Consulting, specialiserat på klimat- och energieffektivitet (www.bionova.fi). Produkternas kolfotavtryck räknades enligt ISO-standarderna ISO 14040 och ISO 14044. I undersökningen framkommer det att det finns många sätt att effektivera. En klimatvänlig produktion går hand i hand med god planering och effektivitet. Nedan några exempel: • Ersätt torv- och oljeuppvärmning med flis eller bergvärme • Optimera fodereffektiviteten och minimera dödligheten Panu Pasanen Bionova Consulting Är knappt sex kg kolutsläpp/köttkilo mycket eller lite? Svinkött innehåller mycket näring och energi och därför ger en direkt kg per kg-jämförelse med andra livsmedel inte någon helhetsbild. Om man jämför LB-svinkött på basen av kilokalorier Resultaten från Snellmans svinkedja i jämförelse med undersökningar av andra livsmedel. Energiklasser, smågrisproduktion A under 200 kWh/gris 14 Lantgårdens Bästa info A under 1000 kWh/1000 kg 8 gårdar B 200–300 kWh/gris 8 gårdar B 1000–1500 kWh/1000 kg 7 gårdar C 300–400 kWh/gris 5 gårdar C 1500–2000 kWh/1000 kg 6 gårdar D över 400 kWh/gris 4 gårdar D över 2000 kWh/1000 kg 4 gårdar Medeltal 258 kWh/gris 22 gårdar Medeltal 1191 kWh/1000 kg 25 gårdar Energieffektivitet Största delen av grisköttproduktionens utsläpp uppstår från samma ställe som kostnaderna: ca 70 % av utsläppen kommer från spannmålsproduktionen samt från råvaror och tillverkning av inköpt foder. Gödselhanteringen och -spridningen samt djurens matsmältning avger ca 15 % av utsläppen och bränsle- och elförbrukningen står för 13 %. Resten av utsläppen uppstår från andra delar av produktionen. Energiklasser, gödsvinproduktion 5 gårdar Den sammanräknade energiutgiften för producenterna som svarade på enkäten är ca 1,0 milj. €/år. Besättningarna delades upp i fyra energiklasser på basen av relativ energieffektivitet. Integrerade besättningar kunde inte räknas med, eftersom utgifterna från de olika delarna i produktionen i de flesta fall inte kunde särskiljas. Energieffektiviteten i grisproduktionen är i medeltal 13 €/ gris. Att stiga eller sjunka en energiklass motsvarar ca 5 € kostnader/gris. I slaktsvinuppfödningen är energikostnaden ca 6 €/100 kg svin. En energiklass motsvarar 2,5 € kostnad / 100 kg svin. Lantgårdens Bästa info 15 Svinnet i skick! 3/5 En titt i grisningsboxen ■ I artikelseriens andra del behandlades faktorerna kring suggans brunstcykel och fortplantningsrytm. Nu koncentrerar vi oss på resultaten av brunstcykeln och hur man minimerar svinn i följande produktionsskede. För att veta hur man minimerar svinnet måste vi först reda ut vad som menas med svinn i grisningsboxen. Svinn är naturligtvis döda smågrisar, men det kan också vara att grisarna inte växer enligt deras tillväxtkapacitet eller att suggorna inte är så bra mödrar som de kunde vara. ovanpå suggans foder. En förmånligare lösning är socker eller sockerbetsmelass. Sockret väcker upp suggans aptit och ger dessutom snabbt tilläggsenergi. Även genom att öka utfodringsgivorna kan du aktivera suggans ätande och drickande. Lätt förlossning När man vill minimera svinn i grisningsavdelningen, bör man satsa på vitaliteten hos smågrisarna redan innan de föds. Genom att förebygga suggans förlossningssvårigheter, minskas antalet dödfödda grisar och förbättra vitaliteten hos de levande födda grisarna. Förstoppning orsakar grisningssvårigheter. För att förebygga förstoppning ska man se till att suggan äter och dricker efter flyttning till grisningsavdelningen. Det lönar sig också att observera suggans rörlighet i grisningshäcken, dvs. stiger suggan upp utan problem och gör den det gärna. Svårigheter gällande rörligheten sänker suggans vilja att stiga upp för att äta eller dricka, de kan trampa på sina bakspenar och dessutom finns det en större risk att grisarna lämnar under suggan. Vid behov, underlätta suggans rörlighet genom att justera häcken eller genom att lägga en gummimatta på golvet. Den positiva inverkan av material för bobyggande är något man talat om i åratal redan, och dess betydelse ska inte underskattas eller glömmas bort. Smågrisarnas tillgång till råmjölk Råmjölkens betydelse för den nyfödda grisen kan inte betonas för mycket. Den nyfödda grisen har inget skydd mot sjukdoms- alstrare innan den börjar producera egna anti-kroppar vid ca en månads ålder. Grisarna har inte heller det fettlager som skyddar dem mot kyla och ger energi. En liten gris kan snabbt bli nerkyld och livlös ifall den inte får energihaltig och värmande råmjölk. När man övervakar grisningar ska man lägga extra uppmärksamhet på att alla smågrisar får råmjölk så fort som möjligt efter födseln. Ifall förlossningen drar ut på tiden, finns det en risk, att de grisar som fötts först tömmer juvret på mjölk. De grisar som föds sist är oftast de som har sämsta förutsättningar, eftersom de spenderat längst tid i förlossningskanalen och lider möjligen av syrebrist. Dessa grisar har det största behovet av att få bra råmjölk. Ett bra sätt för att försäkra sig om att grisar fått råmjölk, är att markera de grisar som diar med en märkningspenna. När det gäller stora kullar och en förlängd förlossning, kan man begränsa de första grisarnas råmjölksintag genom att lägga första fem-sex grisar i en låda under värmelampan efter att de druckit råmjölk. När förlossningen är över och alla fått råmjölk, kan alla grisar igen släppas till spenarna. Suggans matlust Suggans goda aptit garanterar för sin del en god mjölkproduktion. Matlusten är en bra indikator för att se ifall allt är i skick med suggan.Aptiten minskar nästan för alla djur ifall de mår dåligt eller upplever smärta. Ifall suggan äter mindre finns det risk att mjölkproduktionen minskar och att suggan magrar. Användningen av smärtlindrande medicin vid behov förbättrar suggornas ätande. Det lönar sig att observera läget i suggornas mathoar när man går igenom avdelningen samt uppskatta mängden foder de fått. Hoarna borde rengöras minst dagligen, skämt foder som blivit kvar i hoarna förbättrar ingens aptit. Du kan locka suggan till att äta genom att erbjuda den något väldigt smakligt. En enkel lösning är att man strör smågrisfoder Det lönar sig att se på tillräckligheten i suggans aptit även från smågrisarnas synvinkel. Producerar suggan tillräckligt med mjölk? För liten mjölkproduktion syns i form av tomma magar hos smågrisarna och ökad rastlöshet i kullen. Hungriga grisar kan skada varandra och suggans juver när de intensivt söker efter mjölk. Ju mindre grisarna är, desto sämre tål de sänkning av mjölkproduktionen. Ge tilläggsfoder åt smågrisarna vid behov. Vänj smågrisarna med tilläggsfoder så tidigt som möjligt, på detta sätt underlättar du för suggan och grisarna har hunnit bli vana med fodret före avvänjning. I artikelseriens nästa del behandlas avvänjningen och grisarna i tillväxtavdelningen.. Terhi Jääskeläinen projektchef, Sikojen hyvinvoinnin edistäminen-projektet Smågrisar bråkar om spenarna då mjölkproduktionen är för liten, och detta kan orsaka sår på kinderna. Sår på benen kan bero på orolighet vid juvret, även golvet kan vara orsak till såren. Bild: Terhi Jääskeläinen 16 Lantgårdens Bästa info Lantgårdens Bästa info 17 Köttproduktion i Finland Primärproduktionens kontaktuppgifter: Utsikter för gris- och nötköttproduktionen LB nöt I år producerar man i Finland i stort sett samma mängd kött som för ett år sedan – nötkött i samma mängd, griskött något mindre och fjäderfä mer. Konsumtionen har vuxit med tre procent, så tillväxten täcks med importkött. Importens andel av den finländska konsumtionen har varit ungefär en femtedel. Grisköttproduktionens tillväxt avstannade år 2008, men konsumtionen har fortsatt att öka. I år överskrider konsumtionen produktionen för första gången på över fem årtionden. Konsumtionen når upp till hela 200 milj. kg emedan produktionen stannar på 192 milj. kg, 5 % mindre än i fjol. Nötköttproduktionens nedgång avstannade år 2008 när antalet dikor ökade och antalet mjölkkor slutade minska. I år är produktionen 3 % större än år 2008 och konsumtionen har ökat 5 %. Inhemskt nötkött behövs, för produktionen ligger på 83 milj. kg och konsumtionen överstiger redan 100 milj. kg. Goda erfarenheter från Limousin-samarbetets första år Från år 2008 har produktionen minskat med 11 % och konsumtionen ökat med 6 %. Antalet suggor har minskat och endel av svinplatserna har fått stå tomma, men den ökade grisproduktionen har kompenserat produktionens nedgång. Antalet svinbesättningar har minskat med närmare 30 %. Under våren hade man svin på ca 1 660 besättningar och det totala antalet besättningar var ca 1800 (gårdar med paus i produktionen medräknade). Antalet specialiserade nötbesättningar har minskat med 11 % sen år 2008; antalet dikobesättningar har ökat till 1500 gårdar och övriga specialiserade nötbesättningar minskat med en femtedel till 2040 gårdar. Slaktuppfödning på mjölkgårdarna har minskat, idag kommer 16 % av ungnöten från mjölkgårdar. ■ Snellmans och Limousin-andelslagets samarbete har pågått i ett år och samarbetet har kommit väl igång. Den årliga träffen för limousin-uppfödarna hölls i Jakobstad den 20–21.9.2012. Stämningen var god och målsättningarna klara. Under tillfället presenterades bl.a. gårdspresentationer, med vars hjälp handeln kan kommunicera till konsumenterna varifrån köttet härstammar. Enligt undersökningen Maatilojen Kehitysnäkymät vuoteen 2020, som genomfördes under våren, kommer antalet gårdar att fortsätta minska. På basen av besättningarnas beredskap att fortsätta produktionen kommer antalet mjölk- och svingårdar att minska till nästan hälften jämfört med i fjol. Specialiserade nötbesättningar minskar med bara en tredjedel tack vare större villighet att fortsätta. Huvudparten av de avvecklande gårdarna kommer att fortsätta åkerodlingen. År 2014 skulle det finnas 300 färre svinbesättningar än idag och fram till år 2020 skulle antalet minska till 1000 besättningar. Det som förenar de fortsättande gårdarna är strävan att effektivera produktionen. Inom grisproduktionen är den främsta metoden att höja grisproduktiviteten. Om man lyckas i denna strävan skulle mängden avvanda grisar stiga från 23 till 25 grisar/sugga/år inom de närmaste åren. 18 % av svingårdarna planerar att investera. Ca 150 gårdar planerar att bygga ut i något skede under de närmaste fem åren. Man planerar även att fylla tomma platser, eftersom en tredjedel ämnar öka gödsvinsuppfödningen och en femtedel suggantalet (bland integrerade besättningar). Utvecklingen av lönsamheten beror på i vilken mån och med vilken tidtabell utvidgningarna kan förverkligas. Produktionens nedförsbacke kommer att fortsätta nästa år, men därefter kan produktionen nå över 190 milj. kg igen, om man lyckas genomföra expansionsplanerna och grisproduktiviteten ökar. Utan investeringar kommer produktionens nedgång att fortsätta, eftersom 16 % av svinplatserna försvinner när gårdar lägger ner produktionen. Om hälften av investeringarna kommer igång inom ett par år kan produktionen hållas kring 180–190 milj. kg. 18 Lantgårdens Bästa info 750 gårdar uppger att de planerar göra produktionsbyggnadsinvesteringar, 25 % av dikobesättningarna och 18 % av de övriga specialiserade besättningarna. 60 % av projekten är nybyggen eller förstoringar. Antalet dikor ser ut att fortsätta öka och kompenserar det minskande antalet mjölkkor. Eftersom man planerar höja slaktvikterna kan nötköttproduktionen nå 86–87 milj. kg år 2020. Ekoproduktion intresserar speciellt nötköttproducenter och i större grad än tidigare. Det finns fler faktorer nu än tidigare som begränsar utvecklingen. Man måste smälta osäkerheten inom lantbrukspolitiken. Svag lönsamhet är en annan hämmande faktor, likaså tillgänglig åkermark, kostnader för mer åkermark och egen ork. Svinbesättningarna nämner även kraven på svinhusmiljön. Kunnandet behöver utvecklas – främst gällande stöd, ekonomi och adb-kunskap. LB svin På bilden en del av producenterna med sina gårdspresentationer: Jarkko Kääriälä, Pasi Kukkonen, Turkka Rantanen, Antti Valtokari, Johanna Jantunen och Matti Kokkonen Anne Kallinen Suomen Gallup Elintarviketieto Oy Martti Hassila LB fältchef (06) 786 6344, 044-796 6344 Reijo Lintulahti LB svinkonsult, 044-796 6542 Tove Hagner LB produktionshandledare, 044-796 6577 Lisa Ahlgren smågrisplanerare, (06) 786 6331 Trafikanter N ö t kö t t p ro d u k t i o n e n s nedgång i FInland avstannade år 2008 när antalet dikor ökade och antalet mjölkkor slutade minska. I år är produktionen 3 % större än år 2008 och konsumtionen har ökat 5 %. Inhemskt nötkött behövs, för produktionen ligger på 83 milj. kg och konsumtionen överstiger redan 100 milj. kg. Verksamheten på lantgården stöds allt mer av annan företagsverksamhet. Behovet av utomstående arbetskraft växer och man anlitar entreprenörstjänster. Även samarbetet mellan gårdarna kommer att öka. I Lantgårdarnas Utvecklingsutsikter till år 2020-undersökningen deltog 4 760 lantgårdar senaste vår. 2 800 gårdar hade husdjursuppfödning, 1200 var mjölkgårdar, 800 specialiserade nötbesättningar, 500 svinbesättningar och 300 fårbesättningar. Ca 300 av deltagarna var Snellman-producenter. I undersökningen kartläggs framtidsplaner samt villigheten att fortsätta eller utveckla verksamheten inom olika produktionsinriktningar. Med hjälp av undersökningen kan man påverka – fundera på sätt att avvärja hotbilder och stärka positiva utvecklingstrender. Vesa Hihnala LB fältchef, 044-796 6345 Matti Kastarinen LB fältrepresentant, 0500-263 995 Mårten Lassfolk områdesrepresentant, södra området, 044-796 6545 Pekka Taipale områdesrepresentant, norra området, 0500-265 635 Jarmo Niemelä ombud, södra området, 0500-369 597 Anumaija Viitala kalvförmedling, 06-786 6397, 044-796 6397 Saara Rantanen Limousin-produktionshandledare 044-796 6531 Henry Ahlvik grisförmedling, trafikant, 044-796 6555 Christer Sundqvist kalvförmedlingstrafikant, slakttrafikant, 0500-264 570 Peter Björk anskaffningstrafikant, söda området, 0500-263 996 Kari Peltola slaktsvinstrafikant, 0400-521 520 Jukka Takanen anskaffningstrafikant, norra området, 040-515 5702 Eero och Antti Sallinen anskaffningstrafikant, kalvförmedling norra området 0400-384 180, 040-554 3621 Timo Hartikainen kalvförmedlingstrafikant, norra området, 0400-379 977 Mika Laakso kalvförmedlingstrafikant, södra området, 0400-299 593 LB kontoret I år överskrider den finländska konsumtionen produktionen för första gången på över fem årtionden. Konsumtionen når upp till hela 200 milj. kg emedan produktionen stannar på 192 milj. kg, 5 % mindre än i fjol. Mona Julin logistikchef, (06) 786 6343 Ann Knutar LB-kontorets förman, 044-796 6203 Brita Wiik systemansvarig, (06) 786 6323 Tomas Gäddnäs primärproduktionens direktör (06) 786 6342, 044-796 6342 http://anelma.snellman.fi www.figen.fi Lantgårdens Bästa info 19 120865
© Copyright 2024