Rejäl Familjegård
Rejäl Familjegård samarbetstidning för snellmans primärproduktion 2013 • 1 Rejäl Familjegård Ansvarig utgivare och redaktör Tomas Gäddnäs, Snellmans Köttförädling Ab Redaktion Ann Knutar, Heidi Heino, Tove Donner, Heidi Jylhä (Solid Media) Grafisk formgivning Solid Media Tryckeri Forsberg ISSN 2323-3834 Kontaktuppgifter: Snellmans Köttförädling Ab PB 113, 68601 Jakobstad tfn 06 786 6111 www.snellman.fi Primärproduktionens kontaktuppgifter: http://anelma.snellman.fi Rejäl gård Familje samar betst snell mans idning för primä rprod uktio n 2013 • 1 På pärmen: Det nya programmet Rejäl Mjölkgård ger mjökgården det värde den förtjänar, sid 4–7 -2- -3- Rejäl Familjegård Rejäl Familjegård Snellman tror på naturlighet ”Snellman tror på naturlighet.” Denna underrubrik ingick i ett reportage om genmodifierad soja i Maaseudun Tulevaisuus den 5.3.2013. Artikeln handlade om att tillgången på icke genmodifierad soja försvårats och att foderindustrin i Finland därför håller på att överge gmo-friheten. Användning av naturliga, icke genmodifierade foderväxter, är en komponent i Snellmans primärproduktionskoncept. Soja är en viktig ingrediens i synnerhet i foder för svin och svinkedjans gmo-frihet kräver därför noggrannhet. Inom nötuppfödningen är användning av soja inte längre så vanlig, eftersom vi har tillgång till andra fullgoda proteinkällor. Gmo-friheten behandlades under 2011 på flera producenttillfällen och över 90 % av svinproducenterna höll på gmofritt i en rådgivande omröstning. Över 80 % av världens sojaproduktion består idag av genmodifierade varianter. Därför är det helt väntat att tillgången försvåras. Snellman förnyar som bäst samarbetet med foderbranschen för att bevara gmo-friheten även i framtiden. Naturligheten framträder i Snellmans produktionskedja på många olika sätt. Basen för Snellmans produkter är finländskt kött som produceras på rejäla finländska familjegårdar. Inom svinkedjan innebär naturligheten att även de ärftliga framstegen och avelsurvalet görs på finländska familjegårdar, med grisens och producentens välmående för ögonen. Inom vidareförädlingen innebär naturligheten bl.a. att köttprodukterna håller en naturligt hög kötthalt och att användningen av tillsatsämnen minimeras. Då framträder också produktens naturliga smak på bästa möjliga sätt, vilket uppskattas av konsumenterna. Snellmans nyhet Riktig länk blev på några veckor en riktig storsäljare. Öppenhet är en viktig ingrediens i naturligheten. Snellman har en lång tradition av att ordna öppna producenttillfällen, där förändringar och utveckling av produktionskonceptet diskuteras. I början av året startade vi en större utvecklingsprocess för vårt mjölkgårdsprogram. Målsättningen är att priset för kor av god kvalitet skall motsvara det verkliga värdet. Första steget är nu taget. Vi gick bl.a. in för en extra belöning för besättningar med lösgående kor. Under vårens diskussionstillfällen med mjölkgårdar finns möjligheter att diskutera följande steg. Nya Rejäl Mjölkgårdprogrammet sid. 4–7 I detta nummer: Snellman tror på naturlighet..................... 2 Rejäl Mjölkgård-programmet..................... 4 På en rejäl mjölkgård................................... 6 Svinseminariet i Seinäjoki sid. 8–12 Vår förnyade producenttidning vill på ett nytt sätt lyfta fram det naturliga samarbetet mellan ett kvalitetsledande familjeföretag och rejäla finländska familjegårdar. Snellmans producenttidning är inte längre bara en infotidning, utan den skall fungera som en samarbetstidning för alla som på ett eller annat sätt arbetar inom Herr Snellmans primärproduktion. Vi vill lyfta fram de människor som står bakom Snellmans naturliga produkter och något av den vardag som de representerar. I rejält samarbete finns en nyckel till ömsesidig framgång. Riktig lantgris visar vägen till framtiden – Svinseminariet................... 8 Får grisarna sin mat?................................... 11 Gödsvinsuppfödningens resultat............. 12 Sarka-mässan............................................... 13 Ladugårdsöppning: Ljust och luftigt för korna............................................14 Nötinfodag på Marttilan-Talli..................... 16 Nationella dikodagarna i Ikalis.................. 17 En trevlig vårvinter tillönskas alla medarbetare i Herr Snellmans team. Vår vardag: Kalvbilen..................................18 Producenter på medaljnivå......................20 Riktig länkkorv............................................. 22 Tomas Gäddnäs Primärproduktionens direktör Vår vardag-serien: Kalvbilen sid. 18 Bra fråga!...................................................... 23 ård Rejäl Mjölkg -4- -5- Rejäl Familjegård Rejäl Familjegård Nya Rejäl Mjölkgård-programmet i ett nötskal Riktig prissättning Expresskolinjen Rejäl prissättning säkrar ett pris som motsvarar djurens verkliga värde, för kor, kvigor och ungnöt. Prisnivån för kor och kvigor höjdes märkbart . Den största höjningen gjordes i klasserna för stora, köttiga kor och kvigor. LB-grundpriset för ko är detsamma i de vanliga köttighetsklasserna P, P+, O-, O. När köttigheten överstiger O är pristillägget 6 c/kg/köttighetsklass. Expresskolinjens regler förnyades. Expresskolinjen betjänar nu Lantgårdens Bästa-avtalsgårdar på Snellmans hela verksamhetsområde. På Snellmans huvudsakliga verksamhetsområde sker avhämtningen inom två vardagar, såvida kon anmäls via Anelma vardagar före kl. 12. På övriga områden sker expressavhämtningen inom tre vardagar. Expresskolinjens betjäningsavgift är 25 €/beställning. Se närmare anvisningar i Anelma. Pristillägg för fria kor Slaktkornas allmänkondition är enligt undersökningar bättre om korna fått gå fria i lösdrift. Därför betalas 10 c/kg tilläggspris om gårdens mjölkkor går i lösdrift året om. Med andra ord, korna hålls inte uppbundna och både miljöfaktorer och skötsel är i skick. Mer prisinfo finns i Anelma. Rejäl Mjölkgård-konceptet ger mjölkgården det värde den förtjänar Snellmans behov av nötkött fortsätter att växa och vårt mål för detta år är en märkbar ökning av nötmängden samt 5000 nya uppfödningsplatser för förmedlingskalvar. På detta vis inledde Snellman sin förnyelse av nötkonceptet i början av februari. Rejäl Mjölkgård-programmet är en del av denna förnyelse. Målsättningen för programmet är att ge mjölkgården det värde den förtjänar. Vi arrangerar info- och diskussionstillfällen om Rejäl Mjölkgård-programmet under vårens lopp. På tillfällena presenterar vi förutom Rejäl Mjölkgård-programmet även Snellmans verksamhetsmodell, Anelma och nötregisterfunktionerna. Vi anser att det är mycket värdefullt att få höra hur vi ytterligare kan förbättra vårt samarbete med producenterna. Visste du? • Snellmans utbetalade medelpris för ko steg med ca 15 c/kg i februari. Kopriset har stigit med 50-60 c/kg på 15 månader. • Fettavdragen i klass 3 och 4 sänktes i februari. • Fram till slutet av juni betalar vi tillfälligt bästa pris för tjurar redan vid 280 kg vikt. • Bastillägget för Lantgårdens Bästa-avtal 7 c/kg ingår numera i LB-grundpriset för nötkött. • Även mängdtilläggstabellen för nöt har förnyats. Läs mer på Anelma! Nötregisterfunktioner genom Anelma Mjölkgården kan nu sköta de officiella djuranmälningarna till nötregistret genom Navra i Anelma. Anelmas nötregisterfunktion kan öppnas för mjölkgårdar som så önskar. Ta kontakt med LB-kontoret/Ann Knutar tfn 044 796 6203. ård Rejäl Mjölkg -6- -7- Rejäl Familjegård Rejäl Familjegård Korna lär sig att använda robotarna bra men det kräver att man har tålamod. bara är fråga om att lära sig använda roboten, utan korna måste också få lära sig lösdriftslivet med allt vad det innebär, som att äta, dricka och sova i egen takt. På en rejäl mjölkgård Vi beslöt oss för att bekanta oss med vardagen på en rejäl mjölkgård och ta reda på vad mjölkproducenterna anser om det nya Rejäl Mjölkgård-konceptet. Denna gång blev Virpi och Petri Paavolas mjölkgård i Kaustby målet för vårt besök. På Paavola gård födde man tidigare även upp tjurar till slakt innan man tog beslutet att helt övergå till mjölkproduktion. Nu har tjurplatserna tagits i bruk för kvigor och förmedlingskalvar. Den nya lösdriftsladugården färdigställdes 2010 och platserna fylldes med ungnöt och kvigor. Den första mjölkningsroboten anlände ett par veckor efter ungnöten, dvs i januari 2011. Den andra mjölkningsroboten togs i bruk våren 2012. Nu Korna på Paavolas gård var nyfikna på de nya gästerna. planerar man en utökning av produktionen och att gå en seminkurs. Livet för en lösdriftsko Paret Paavola är mycket nöjda med sina mjölkningsrobotar. – De är bättre än jag väntade mig. Roboten alarmerar sällan, dessutom lär sig korna att använda roboten väl bara man tar sig tid att lära dem i början, berättar Virpi. Hon påpekar också, att det inte För de yngsta kalvarna finns en skild egen avdelning. Vi bekantar oss med korna tillsammans med Virpi och hon presenterar dem alla med namn. Korna är nöjda och det syns. Dessutom är de mycket sociala och följer intresserat de nya gästerna i fähuset. – Korna njuter när de får vara fria. Nu kan de förverkliga sitt naturliga flockbeteende, berättar Virpi. Virpi och Petri har också fäst uppmärksamhet på faktorer som påverkar djurens hälsa och minimerar smittorisker. Utomstående besökare har en egen På Paavolas gård finns två mjölkningsrobotar som har fungerat väldigt bra. dörr och egen passage genom fähuset. Ladugården har i sin tur skilda avdelningar för djur som befinner sig under uppsikt samt för dräktiga kor och kvigor. Även djurlastningen har förverkligats med skild lastport. Ladugården är också utrustat med övervakningskameror, som är kopplade till hemdator och mobiltelefon. Kamerorna underlättar speciellt övervakningen av dräktiga kor strax innan kalvningen. avhämtningar mycket viktiga. Även til�lägget för frigående kor är en positiv nyhet för gården. Virpi och Petri är nöjda med samarbetet med Snellman. De nämner pålitlighet och djurtransportchaufförernas yrkesskicklighet som de viktigaste faktorerna. Dessutom är flexibilitet i avhämtningstiderna en viktig sak. Tankar om samarbetet Vi diskuterar också med Virpi och Petri om deras synpunkter på det nya Rejäl Mjölkgård-konceptet. Konceptet får beröm för den nya prissättningen och expresskolinjen. Paret Paavola betonar att speciellt på mjölkgårdar är snabba Heidi Heino -9- Rejäl Familjegård iet Svinseminar Riktig finländsk lantgris visar vägen till framtiden Vårsolen och de snövita februarilandskapen hälsar svinproducenterna välkomna till Seinäjoki på Runebergsdagen. Det numera traditionella, två dagar långa svinseminariet som arrangeras av Snellmans primärproduktion ska gå av stapeln. Svinseminariet arrangerades 5–6.2.2013 på Seinäjoki Areena och fördjupade sig detta år bl.a. i hur man säkrar svinens genetiska nivå och hälsa samt de möjligheter detta kan ge. De ca 150 svinföretagarna som deltog i seminariet fick med andra ord ett täckande informationspaket om såväl produktionsresultat som välmående och avel. Framgång förtjänas genom att göra gott Seminariedagarna i Seinäjoki öppnades av Snellmans primärproduktions direktör Tomas Gäddnäs, som berättade om fjolårets centrala händelser och framtidsutsikter. Under året har Snellman förtydligat sin strategi och den affärsverksamhetsmodell som strategin bygger på. Affärsverksamhetsmodellen, dvs missionen, har utkristalliserats till meningen ”Framgång förtjänas genom att göra gott”. – Vi vill ge ett löfte om att våra kunder och konsumenter alltid kan lita på att Snellman respekterar både människor, djurs och miljöns välmående, berättade Tomas. En av de viktigaste delarna i verksamheten utgörs av primärproduktionens familjegårdar. Snellmans strategi bygger långt på det målmedvetna samarbetet med familjegårdarna. Snellman vill därför ta ansvar också under svåra tider, vilket under det senaste året har synts bl.a. i höjning av producentpriser och utvecklingsbidrag. Snellman har satt 40 milj. kg svinkött som mål för anskaffningen fram till år 2020. Budskapet är tydligt, vi behöver mer kött. Under 2013 fortsätter arbetet i enlighet med bekanta koncept, där öppenhet, ansvar, spårbarhet och inhemsk produktion står i fokus. Under det kommande året är målsättningen också att tydligare kommunicera ut budskapet om finländsk lantgris o c h rejäla familjegårdar till konsumenterna. Seminariedeltagarna på kaffepaus. Terhi Jääskeläinen Kirsi Partanen Svinmaterialet skapar produktionspotential vider enligt egna kriterier kan man också dra nytta av avelsindexen som räknas av Figen. Bra svinmaterial skapar produktionspotential, men själva resultatet uppstår dock i svinhuset. Därför lönar det sig också att satsa på produktionsförhållandena. sjukdomshoten som Hannele tog upp fanns t.ex. klassisk svinpest, afrikansk svinpest, svininfluensa och PRRS. Förutom smittorisken utgör sjukdomarnas förmåga att utvecklas och bilda nya stammar en utmaning. Man kan påverka smittorisken med grundläggande åtgärder som att säkra god hygiennivå i produktionsutrymmena. Förutom miljöfaktorerna i produktionen kan t.ex. djurhandel, utrikesresor, utländsk arbetskraft, husdjur, djurtransportbilar, besökare och matrester också ses som smittorisker. forts…» Svinmaterialet behandlades som tema på seminariet av Figens vd Timo Serenius och Juha Mäkelä, produktionschef på galtastationen i Tuomikylä. Timo Serenius presenterade kort Figens avelsprogram, vars styrka ligger i högkvalitativt svinmaterial samt produktionsresultat. Juha Mäkelä berättade i sin tur om produktmärkena Figen Matriarkka, Figen Kombi och Figen Muskeli samt deras egenskaper och lämplighet för olika produktionsformer. När man väljer indi- Svinsjukdomssituationen i Europa och att skydda sig mot sjukdom Ett av seminariedagarnas mest uppskattade teman var Hannele Nauholz föreläsning om svinsjukdomssituationen i Europa. Bland de mest allvarliga Svinanskaffningens resultat år 2012 • Svinanskaffning: 25,4 milj. kg Tillväxtuppföljning och produktionsresultat Primärproduktionens fältchef Martti Hassila presenterade tillväxtuppföljningens resultat från år 2012. Resultaten visade att utvecklingen varit positiv jämfört med året innan. Dagstillväxten var i medeltal 877 g/d, slaktvikten 96,3 kg och köttprocenten 60,2. Det mest anmärkningsvärda resultatet var dock att dagstillväxten för den bästa fjärdedelen var i medeltal 941 g/d. Under seminariedagarna gick man även igenom resultaten från uppföljningen av smågrisproduktionen och smågriskvaliteten. • Svinanskaffningens mängdökning: + 14,5 % jämfört med föreg. år, dvs 3,1 milj. kg • Smågrisföredling: 154 460 st • Smågrisförmedlingens mängdökning: + 9,5 % jämfört med föregående år • Avelssvin, testgrisar medräknade: 4 476 st • Avelssvinens mängdökning: + 14 % jämfört med föregående år Juha Mäkelä Timo Serenius » forts… Ett prima gödsvin mår bra Under den andra seminariedagen var ett av de bärande teman faktorer som påverkar gödsvinens kvalitet och utveckling. Terhi Jääskeläinen från Suomen Sikayrittäjät ry och Kirsi Partanen från Forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi (MTT) föreläste om ämnet. Grisens utveckling till ett rejält gödsvin påverkas av många faktorer såsom djurmaterialet, suggans dräktighetstid och grisning, utfodring, miljöfaktorer, skötsel, hälsovård och produktionsstyrning. Terhi poängterade i sin presentation speciellt hur viktig råmjölken är för grisarnas utveckling. Vid uppfödningen av gödsvin är ett korrekt foder a och o, men även andra faktorer kring utfodringen - 10 - - 11 - Rejäl Familjegård Rejäl Familjegård Vi ger svinen bästa möjliga mat, men ger vi dem bästa möjliga förhållanden för att äta? I gödsvinskedet beror 60–85% av variationerna i tillväxt på foderupptagningen. Förhållandena och konstruktionerna där svinen föds upp begränsar delvis deras ätande. I optimala förhållanden kan de flesta svin äta nästan en tredjedel mer foder. Verksamhet på värdegrund ger resultat platsen för att söka näring. Aktivitetspikarna är på för- och eftermiddagen, så det lönar sig att utfodra åtminstone vid dessa tidpunkter. Det ska ingå minst tre utfodringsgånger per dag. Speciellt med unga djur bör man komma ihåg att upprepa utfodringen tillräckligt många gånger, eftersom magsäckens storlek begränsar portionernas storlek. Svinen vill alltid göra saker samtidigt med de andra svinen i gruppen. Också en mätt gris vill äta om alla andra äter. Den negativa sidan med samtidiga funktioner är att svinet stressas av situationer när det inte kommer åt att äta tillsammans med de andra. Snellman-koncernens vd Martti Vähäkangas avslutade den andra seminariedagen med en diskussion kring den värdegrund som koncernens verksamhet baserar sig på. Denna kommer att betonas allt mer framöver. Martti presenterade också TNS Gallups undersökning, enligt vilken Snellman hör till Finlands mest ryktbara och ansvarsfulla företag. HH Aktuella och intressanta ämnen Svinseminariet i Seinäjoki hade deltagare från hela Finland. Aktuella teman och möjligheten att träffa andra företagare inom samma bransch hörde till plussidorna med seminariedagarna. Hannu och Anne Tarkki har kommit till seminariedagarna från Eurajoki, där de driver en suggbesättning. De har samarbetat med Snellman i lite över ett halvt år och är nöjda med sitt val. Speciellt Figens föreläsningar under seminariet har varit intressanta, tycker Hannu och Anne. 5/5 Får grisarna sin mat? spelar en viktig roll för svinets utveckling. T.ex. stress, förändringar, små utrymmen, utfodringssituationen, skämt foder, för lite foder, temperaturen och brist på vatten kan begränsa svinets ätning. Därtill måste man minnas att det är viktigt för svinen att få äta tillsammans och med lamporna tända. Kalervo Mäkelä och Risto Nokso berättade att de aktuella ämnena och möjligheten att lära sig nya saker fick dem att åka till svinseminariet. Kalervo föder upp gödsvin i Ilmajoki och Risto har en integrerad besättning. De har deltagit i seminariet tidigare och en stor del av deltagarna är bekanta från tidigare, men endel nya ansikten finns också med. Svinnet bort! Harri och Elina Kontiainens smågrisproduktion i Karvia fick vänta medan paret deltog i seminariet i Seinäjoki. De är nöjda med seminariet och programmet var både repetition av gammalt och ny information. Speciellt svinsjukdomssituationen och koncernvd:ns presentation intresserade dem. Svinen har sociala matvanor hela livet igenom. Vad innebär svinn i gödsvinstallet? Det är låg dagstillväxt, dålig foderutnyttjandegrad, sjukdomar. Svinnet är att ett djur inte kan förverkliga den genetiska potential det har. För varje gård och varje gödsvinomgång är orsakerna till svinnet olika, för det finns inga likadana gårdar eller likadana svin. Det är stora skillnader i tillväxten olika gårdar emellan. Åtminstone endel av variationerna kan förklaras med skillnader i foderförbrukningen. Svinet äter maximal portion bara om förhållandena är optimala. Om ätningen är svår eller obehaglig äter djuret bara för att hållas vid liv, inte för att växa. I gödsvinstallet är svinens viktigaste uppgift att äta och växa, så vi koncentrerar oss i denna artikel på hur man kan stöda ätningen. Dagsaktivitet och att äta tillsammans är naturligt och typiskt för svinen. Dagsaktivitet innebär att ljuset aktiverar djuret. I naturen vaknar svinen när solen stiger upp och lämnar sov- Måltiden blir tilltalande när det finns tillräckligt med utrymme, när maten smakar gott och inte tar slut mitt i. Vid utfodring i tråg bör man räkna med minst 35 cm per djur för att undvika dålig ätning och onödiga slagsmål pga trängsel. Om det finns för lite utrymme kring tråget begränsas de svagare djurens ätning lätt. Kraftigare foder kan inte kompensera de negativa följderna för ätningen och foderutnyttjandet som stressituationer ger upphov till. Ett djur som mår dåligt men ännu inte visar symptom på sjukdom reagerar lätt genom att äta mindre så att det inte behöver använda så mycket energi för att få utrymme vid utfodringen. Vid automatutfodring kan alla svin inte äta samtidigt, så risken för slagsmål är större. Risken kan dock minimeras genom att erbjuda tillräckligt många utfodringsplatser och genom att placera automaterna så att de dominerande djuren inte kan vakta automaterna. När det gäller tilltalande måltider ska man inte glömma vattnets betydelse. Törst är en starkare stimulans än hunger, vilket betyder att ett törstigt djur äter mindre, speciellt vid torrutfodring. Försäkra att vattnet är av god kvalitet och att flödet är tillräckligt. Var uppmärksam på djurens ätning varje dag. Det är lätt att undgå att upptäcka faktorer som begränsar ätningen om man inte granskar utfodringssituationen. Före utfodringen lönar det sig alltid att kontrollera trågen; är det kvar foderrester från förra utfodringsgången i tråget. Trågen ska rengöras ordentligt minst en gång om dagen så att det inte lämnar gammalt foder i hörnen som skämmer nytt foder och gör det mindre lockande och välsmakande. Avföringen ska alltid avlägsnas noggrant när trågen rengörs. Före utfodringen lönar det sig också att vara uppmärksam på hur ivrigt svinen väntar på fodret. Om djuren blir rastlösa redan av att skötaren kommer till avdelningen bör man fundera över om djuren fått tillräckligt med foder och om det är för länge mellan utfodringsgångerna. Iaktta under måltiden hur smidigt den framskrider, om alla djur kommer och äter, ryms alla djur samtidigt och äter de med god aptit. Om svinen börjar äta ivrigt men slutar snart lönar det sig att kontrollera fodrets kvalitet. Hur snabbt tråget bör tömmas är det svårt att ge riktvärden för, eftersom det beror på djurens storlek och mängden utfodringsgånger. När foderportionen har fel storlek leder det antingen till att fodret far illa och man måste städa mer eller till hungriga djur och minskad tillväxt. Det är bättre att mäta fodrets tillräcklighet genom att titta på djuren istället för klockan. Terhi Jääskeläinen projektchef Sikojen hyvinvoinnin edistäminen -tiedonvälityshanke - 12 - - 13 - Rejäl Familjegård Rejäl Familjegård På mässa Gödsvinuppfödningens resultat år 2012 Dagstillväxt Medelvikt 97,5 1010 998 990 970 950 930 95,5 890 97,0 96,6 95,9 94,5 899 94 870 93,5 856 93 830 92,5 810 800 Medelvärde Top 25% Top 10% 92 kg Medelvärde sogris sogris kastrat kastrat Kött% 61,5 61,3 61,1 60,9 60,5 60 59,5 59,3 59 59,0 58,5 58,7 58 57,5 57 Medelvärde Top 25% Top 25% Top 10% LB-fältchef Vesa Hihnala delade ut priser till de tre bästa nöten i Junior Champion-klassen. Sarka-mässan Foderförbrukning 62 61 96,7 95 920 910 g/d 97,2 96,8 96 964 950 850 97 96,5 Top 10% 2,90 2,85 2,80 2,75 2,70 2,65 2,60 2,55 2,50 2,45 2,40 2,35 2,30 2,25 2,20 fe/kg 2,85 2,76 2,67 Medelvärde Top 25% Top 10% sogris kastrat Resultat från Anelmas uppföljning av gödsvin I diagrammen visas resultaten från gödsvinuppföljningen i Anelma. Partierna från år 2012 sattes i ordningsföljd enligt den bästa dagstillväxten. I diagrammen syns partiernas medelvärden, dels för alla partier och dels för de 25 % bästa och 10 % bästa partierna enligt dagstillväxten. Resultaten baserar sig på drygt 115 000 gödsvin. Dödlighet 2,4 2,2 2,0 1,8 1,6 1,6 1,4 1,2 Att producenten utfört god och noggrann grundskötsel och följt med sina djur är typiskt för alla partier. Svinen i uppföljningen har förverkligat den kvalitativa produktionspotential som FIgens genetik möjliggör. Att man tar itu med problemen i ett tidigt skede syns i form av litet svinn, effektivitet i foderförbrukningen samt i en låg dödlighet. En bra, frisk och kvalitativ gris är grundförutsättningen för en kostandseffektiv gödsvinsproduktion. MH 1,0 0,8 0,6 0,4 % Medelvärde Sarka-mässan är specialiserad på lantbruksbyggande, skogsbruk och energi och erbjuder program för besökare i alla åldrar. I Snellmans avdelning fanns mångsidig information om Lantgårdens Bästa-programmen för nöt och svin samt om Figens produkter och tjänster. Lantgårdens Bästa-programmet väckte intresse 2,2 1,4 Sarka-mässan som hölls i Seinäjoki 1–2.2.2013 drog rekordstor publik, 10 540 besökare. Ca 150 utställare deltog i mässan, varav Snellmans primärproduktion och Figen Ab var en. Vi ska återvända till mässtämningen för en stund. Top 25% Top 10% På nötsidan väckte speciellt Rejäl Mjölkgård -programmet intresse. Mjölkproducenterna som besökte mässan betonade framför allt vikten av fungerande hämtningar och snabbkotjänsten inom Rejäl Mjölkgård-programmet fick mycket beröm. Gällande hämtningen av förmedlingskalvar önskade mässbesökarna ännu bättre flexibilitet. – Vi satsar mer än tidigare på att få fler rejäla uppfödningsplatser för våra förmedlingskalvar, säger Snellmans fältchef för nöt, Vesa Hihnala. På svinsidan fanns information om bl.a. prissättningsprinciperna, svinproduktio- nens utvecklingsprogram och utvecklingspremierna. Mässbesökarna var intresserade av att få mer information om Lantgårdens Bästa-programmens innehåll och krav samt möjligheten att bli LB-producent. Diskussionerna kom också att röra prissättningen för svin och marknadssituationen. Figens experter gav information om användningen av svinmaterialet, tillväxtuppföljning och Figens seminprodukter. På Snellmans avdelning fick man information om bl.a. primärproduktionens koncept. Snellman delade ut priser på Ayshire-utställningen Mässan bjöd också på djurutställningarna Ayrshire Winter Show och Hereford Show. Snellmans primärproduktion delade ut pris till Junior Championklassens tre bästa Ayshire-nöt. Till båda utställningarna hörde också djurauktion. Nytt för i år var att även Highland Cattle-rasen fanns representerad på mässan. HH Med på mässan var Snellmans primärproduktion och Figen. ning p Ladugårdsöp - 14 - - 15 - Rejäl Familjegård Rejäl Familjegård Pekka Taipale och Vesa Hihnala serverar grillad korv. Bröderna Granbackas mamma, Anja Granbacka, håller kaffebordet välfyllt. Robora Granbacka i Terjärvi Ljust och luftigt för korna Strax före jul i ett vintrigt terjärvlandskap höll Granbacka Mty öppet hus i sin nybyggda Robora-ladugård. Ett halvår tidigare fanns här bara skogar och åkrar, men hela processen startade långt tidigare än så. Mty Granbacka grundades för två år sedan när man gjorde generationsväxling på Granbackas gård i Terjärv. Till sammanslutningen hör makarna Heljä och Kennet Granbacka samt Kennets bror Kaj Granbacka. Dessutom arbetar Simon Duvnäs som anställd i företaget. På gården fanns en ladugård från -73 som började kännas trång och någon grundrenovering var inte längre aktuell, utan om man ville försäkra sig om att det skulle finnas arbete för alla i företaget också i fortsättningen var ett nybygge det bästa alternativet. Det är viktigt att ta tid på sig i planeringen, konstaterar Kennet Granbacka, och ladugårdsöppningarna är ett ypperligt tillfälle att bekanta sig med vilka lösningar andra lantbrukare valt att satsa på. – Dels är det kul att råka folk, men det är också viktigt att åka runt och titta, speciellt när ladugården har tagits i bruk. Ett år senare ser man vilka lösningar som varit lyckade och var bristerna finns. Vi har sett både positiva och negativa lösningar och dragit våra egna slutsatser om vad som skulle fungera för oss. Platsen man valde för den nya ladugården ligger långt från bebyggelse och på egen mark. – Det är tätt mellan gårdarna i svenska Österbotten, men här i Terjärv har vi varit ganska ensamma och har långt till nästa mjölkproducent, säger Kennet Granbacka. All odlingsmark inom 5 km radie tillhör oss. Det gjorde också miljötillståndsansökan enklare, men väntetiden blev ändå lång. – Det är bedrövligt att man måste vänta så länge på miljötillståndet från Regionförvaltningsverket, säger Kennet. Det Nästa generation Terjärv-producenter i fotbollstagen. tog sju månader innan vårt tillstånd blev behandlat, men det är inte ovanligt med ett helt års väntetid. Det bromsar utvecklingen på landsbygden i onödan. Robora-ladugård med Lely A4 Strax efter midsommar satte bröderna Granbacka skopan i jorden. De inledde projektet med jordarbeten och byggde brunnar och kanaler själva, därefter tog en byggfirma vid. Byggandet var inte helt smärtfritt, eftersom endel av leveranserna lät vänta på sig, men efter ett halvår stod Robora-ladugården färdig för invigning. – Vi har nu 168 båsplatser och två Lely A4-robotar som tar hand om de 60-70 mjölkande korna. Resten av platserna är för sintidskor. Vi har från tidigare 77 egna kor, resten köper vi in som kvigor. Heljä och Kennet har två barn, Emma 5 år och Daniel 4 år, och familjen har varit med under hela byggtiden. – Det har verkligen varit en hel process, säger Kennet om byggandet. Inte skulle jag börja om igen om jag var i samma situation idag, men inte skulle jag heller vilja vara utan. Med på ladugårdsöppningen i Terjärv fanns också Joakim Vidjeskog från NHK-keskus som marknadsför Lely. Han planerade ladugården tillsammans med producenterna Granbacka utgående från Lelys Robora-koncept. Makarna Heljä och Kennet Granbacka samt Kaj Granbacka. Både stora och små sökte sig till Terjärv för att träffa folk. – Vi levererar hela konceptet och plockar ihop ett så ljust fähus som möjligt. Sidorna är fulla av fönster och hela ändgavel är fönster. Det gör att vi får ett så ljust, torrt och luftigt djurstall som möjligt. Sidofönstren viks ner sommartid. De fungerar även som gråtplåtar och leder bort 1/3 av fukten i inomhusluften. I ladugården är det fri trafik som gäller. Korna ska kunna gå fritt till båsen, foderbordet och mjölkningsroboten. Roboten är en holländsk modell som funnits på finska marknaden i 10 år. Astronaut A4 är en ny modell med i-flow, dvs kon går rakt in i roboten och efter mjölkningen viks fodertråget in i roboten så att kon kan gå rakt ut igen. Att korna går rakt igenom roboten är en naturligare process och det sägs vara ett vänligare tillvägagångssätt för korna som på så vis undviker onödiga stressmoment. Lely A4-roboten är en ny modell med iflow, dvs rak passage genom roboten. Under 2012 levererade Lely ca 80 A4robotar i Finland, över hälften till befintliga fähus och de övriga till nybyggen. Joakim Vidjeskog räknar med en byggboom under 2013. Heidi Jylhä Joakim VIdjeskog från NHK-keskus diskuterar Robora-lösning med Viktor Enholm och Josefin Ekstrand, som planerar bygga en ny ladugård med 150 platser i Katternö. Nöttillfällen - 16 - - 17 - Rejäl Familjegård Rejäl Familjegård Nötinfodag på Marttilan-Talli Landsomfattande Dikoseminarium i Ikalis I slutet av januari var det dags för det första av årets Snellman-nöttillfällen. Skolningstillfället på Marttilan Talli i Seinäjoki deltog ca 50 producenter. Dagen var full av information och goda diskussioner gällande både djurens välmående och utveckling av samarbetet. Aktuellt på Snellman Skolningsdagen inleddes under fria former med morgonkaffe och diskussion med gamla bekanta. Från Snellmans primärproduktion deltog primärproduktionens direktör Tomas Gäddnäs, fältchef Vesa Hihnala, fältrepresentant Matti Kastarinen samt djurchaufförerna Tom Bodbacka och Jani Mikkola. Tomas Gäddnäs informerade om vad som är på gång vid Snellmans Köttförädling. Snellman har höga tillväxtmål för nötanskaffningen och därför behövs hela tiden nya nötproducenter. Tomas berättade att Snellmans linje mot allt naturligare produkter kommer att fortsätta framöver. Snellmans investeringar i inhemskt kött syns både som investeringar i produktionsutrymmen och produktutveckling och i beredskapen att bära ansvar för både samarbetspart- ners och personalens välmående. Det kommande året innebär också förnyelser i LB-prissättningen för kor, kvigor och tjurar. Även logistikplaneringen för kalvar och slaktnöt förnyas. Fabas årliga skolningstillfälle för köttnötuppfödare hölls den 5-7.2.2013 i Ikalis. Dikodagarna lockade i år över 200 deltagare. lingen av vår verksamhet. Ta kontakt med våra nötrepresentanter per telefon eller e-post om du har idéer eller vill ge synpunkter. I Anelma hittar du kontaktuppgift och de senaste meddelandena från primärproduktionen. HH Mycket uppskattad föreläsning Dagens huvudföreläsare var ett proffs på nöthälsovård, veterinär Olli Ruoho från ETT. Han berättade om smittosamma sjukdomar hos nöt och hur man skyddar sig mot sjukdomar. Ollis föreläsning var mycket uppskattad bland deltagarna och gav upphov till många bra diskussioner och frågor. Responsen är viktig för oss Skolningsdagarna avslutades med en öppen diskussion om samarbetet med Snellman och hur det kan utvecklas. All respons vi får är värdefull för utveckOlli Ruoho Nötanskaffningens resultat år 2012 • Nötanskaffning: 10,3 milj. kg • Nötanskaffningens mängdökning: +4,5 % jämfört med föregående år, dvs 0,4 milj. kg • Kalvförmedling: 13 891 st • Transporterade kalvar: 15 685 st • Kalvförmedlingens mängdökning: + 13,5% jämfört med föregående år Hanna-Leena och Janne Haapaniemi försöker delta i nöttillfällena så ofta de hinner för arbetet. Man lär sig alltid något nytt, säger de, och den här gången var speciellt Olli Ruohos föreläsning intressant. Hanna-Leena och Janne fick för ca ett år sedan sin nya lösdriftsladugård i Teuva klar, så det finns en del kvar att jobba på ännu denna vår. Mika och Tuula Peltosaaari från Isojoki deltog i skolningsdagarna. Den allmänna informationen och speciellt Olli Ruohos föreläsning intresserade paret. Mika och Tuula investerade för tre år sedan i en ny tjurladugård som nu är ordentligt igång, så det blir en traditionell vår i år vad gäller arbetet. Framgång i avelsarbetet belönades på kvällstillställningen Den finländska avelsverksamheten har en lång tradition av avelstävlingar. Med tävlingarna vill man visa uppskattning för enskilda besättningars avelsarbete, som annars lätt blir utan uppmärksamhet. Avelstävlingen består av tre olika tävlingar: avelsvärdetävling för kor, tjurar och besättningar. Varje tävling har skilda klasser för varje ras och besättningstävlingen är dessutom uppdelad i två serier beroende på besättningens storlek. I avelstävlingen deltar renrasiga djur som ingår i köttboskapskontrollen. En annan förutsättning är att resultaten publiceras i Fabas wwwSONNI-tjänst. I Finland hör 320 besättningar till köttboskapskontrollen, av vilka ca 80 % publicerar uppgifter på sina stambokförda djur. Producenter på prispallen Cindi och Krister Groop från Närpes fick pris för bästa Simmental-tjur och placerade sig tredje i klassen för besättningar med mindre än 22 kor. Peter Back från Vörå placerade sig fjärde i klassen för över 22 kor. I Charolais-klassen för gårdar med mindre än 27 kor placerade sig Heta och Reijo Östergård fjärde. Inom klassen Highland Cattle över 15 kor kom Jaana Skants och Vesa Koskela, Siikajoki, på fjärde plats. Starkt avelsarbete syntes också i Limousin-klassen, där producenter från sammanlagt åtta gårdar belönades. Första priset för kor gick till Mari och Pasi Saarijärvi från Alavus. Leena och Kari Liukkonen uppmärksammades för sina satsningar på kalvarnas kvalitet inför slutuppfödningen och för utvecklingen av samarbetet mellan tidigoch slutuppfödning inom a la carte-produktionen. Med på bilden Saara Rantanen från Snellman. Dagen innan tillfället samlades Limousin-uppfödarna till ett eget skolningstillfälle, som hade slaktkroppsklassificering som tema. Matti Knuuttila från LTK stod för föreläsningen. Skolningsdagen avslutades med uppvaktningar för utomordentligt uppfödningsarbete samt för framgångar inom Limousin a la carte®-slaktgrupperna. För gott uppfödningsarbete belönades Leena och Kari Liukkonen från Vuorenmaa och för a la carte-slaktnöt Esa Korte och Salla Ahponen från Ylivieska. Saara Rantanen Cindi och Krister Groop från Närpes har under flera år fått pris i Fabas avelstävlingar, så även i år. Det långsiktiga avelsarbetet ger resultat. Vår vardag - 18 - - 19 - Rejäl Familjegård Rejäl Familjegård gamla när de anländer och efter avvänjning flyttar de ut till ett större djurstall. Kalvarna som hämtas idag är ca 5 månader gamla. Bästa likviden fås i vikten 160–180 kg och några av de största når upp över 200 kg. Glenn trivs mycket bra med kalvuppfödningen och ger samarbetet med Snellman goda betyg. Dagstillväxten är det heller inget fel på, ca 1 kg/dag när den är som bäst. Kalvarna lastas på och vägs en i taget. Guy listar ID-nummer och vikt och matar sedan in allt i Elku. När inköpsavtalet är undertecknat fortsätter resan. Just de här tjurkalvarna behöver inte åka längre än en halvtimme, eftersom destinationen är Sven-Erik Libäcks gård i Kronoby. Sven-Erik Libäck har 164 djur, de nya kalvarna medräknat, och har varit kund för Snellman sedan 2004. Han hade tidigare mjölkkalvar, men tar numera in äldre kalvar för slutuppfödning. Samarbetet med Snellman tycker han fungerar bra, men som alltid kunde köttpriset få stiga. Noggrannhet och öga för kalvskötsel Kalvbilschaufför Guy Sundqvist får hjälp av Glenn Sundqvist att samla in förmedlingskalvarna som visserligen är nyfikna på bilen, men inte alltid intresserade av att gå åt rätt håll. Kalvförmedlingens vardag Klockan visar 6:00 när Guy Sundqvist svänger ut på riksåttan med riktning mot Lepplax i Pedersöre. Kalvbilens första uppdrag idag är att leverera 24 st fem månaders kalvar till slutuppfödning i Kronoby. Kalvbilen hör till Transport Christer Sundqvist och förutom Guy Sundqvist turar också Jani Mikkola vid ratten. Dagarna kan bli mycket varierande, men börjar vanligtvis vid kl. sex på morgonen. Geografiskt rör sig bilen främst i Mellersta Österbotten och Österbotten, men rutterna går ibland också söderut som till Jalasjärvi och Kurikka. Arbetsdagen avslutas alltid på Granholmen Den här gruppen kalvar är än så länge bara tre månader gamla och ska växa till sig några månader innan det är dags för slutuppfödning. i Jakobstad med att bilen tvättas och desinficeras inför nästa dag. 5-månaderskalvar till förmedling Denna morgon hämtar Guy kalvar från Glenn Sundqvist i Lepplax. Glenn Sundqvist startade verksamheten för ett år sedan. Han tar emot kalvar för mellanuppfödning och föder upp endel av nöten till slakt. Mjölkkalvarna är 2-3 veckor Kalvbilen desinficeras varje dag och det är gott om strö på golvet. Mjölkkalvarna står för ca 60 % inom Snellmans kalvförmedling. Mjölkkalvar är rätt krävande, konstaterar Guy. Man ska ha öga för kalvskötsel och dagligen kontrollera varje djur. Det går snabbt när småkalvar blir dåliga, så det är ytterst viktigt att man hela tiden är uppmärksam. Äldre kalvar är å sin sida inte lika krävande, men de kostar mer. Guy har kört kalvbil sedan 2005 och arbetade innan dess tio år på Snellmans slakteri. Han trivs bra med sitt jobb och konstaterar att det är mycket trevliga producenter han får träffa i arbetets tecken. I arbetet med djuren är det lugn och respekt som gäller. – Det lönar sig helt enkelt inte att stressa med djuren, säger Guy. Guy poängterar att ärlighet är viktigt i arbetet. Känner han till att något är på tok med kalvarna, t.ex. att ett öronmärke saknas, berättar han alltid om det för köparen och hoppas i sin tur att producenterna är lika ärliga mot honom. Anmäl kalven i tid – det lönar sig! Nu i februari när reportaget gjordes fanns det gott om kalvar och det betyder i sin tur att det kan dra ut på hämtningen. – Kalvarna bör anmälas till förmedling inom en vecka efter födseln för att säkra att den kan hämtas i tid, säger Guy. Om man väntar med anmälningen tills kalven är tre veckor blir det för lite spelrum kvar för förmedlingen. När det finns tid för planering blir styrningen bättre och det gynnar i sin tur producenten. HJ BILDER till höger: Glenn Sundqvist kontrollerar kalvarnas ras från registerkorten innan Guy Sundqvist matar in uppgifterna i Elku. De flesta är av mjölkras, men en blondie finns också i gruppen. Kalvbilen har anlänt till Sven-Erik Libäcks gård i Bäcklandet, Kronoby. Det börjar småningom ljusna, men än är det tidig morgon. Guy Sundqvist och Sven-Erik Libäck diskuterar tjurkalvarna som ska lastas av. Det går undan vid lossningen och Guy Sundqvist behöver bara se till att det inte blir trängsel vid dörren. Figen - 20 - - 21 - Rejäl Familjegård Rejäl Familjegård Uppföljningsresultat från Figens grisproduktion 2012 Bild 1. Gårdsvis fördelning av mängden avvanda grisar / sugga / år inom Figens smågrisuppföljning från år 2012. Det är stora skillnader i produktionens effektivitet mellan olika gårdar. Medelvärde Hur ska man då få framgång till stånd istället för medelmåttiga eller dåliga resultat? Tro på det man gör och ens eget koncept samt arbetslust är saker som skil- jer mästare från övriga. Det finns säkert både goda skidåkare och kunniga skidtränare i Finland. Likaså finns det också utomordentliga familjegårdar och kunnande kring svinnäringen och svinaveln i Finland. Figens och Snellmans primärproduktions strategi är tydlig: vi utvecklar produktionens effektivitet balanserat. Vår målsättning är inte enbart att avla kullstorleken, utan att öka antalet goda gödsvin så att svinköttproduktionens helhetsekonomi förbättras. Den genetiska framgången inom vårt avelsprogram har varit jämn och resultaten från 2012 visar att vårt svinmaterial har potential till toppresultat. Vi ska granska vilken potential smågrisproduktionens effektivitet har. Bild 1 och Tabell 1 visar att skillnaderna mellan gårdarna som ingår i Figens uppföljningsmaterial för smågrisproduktionen är stora. Därför är det inte bra att bara visa ett medelvärde. Det väsentliga är att se att bland de bästa gårdarna är smågrisproduktionstalen mycket höga – här finns både medaljörer och placeringar med mycket goda poäng! En effektiv smågrisproduktion är inte i konflikt med ett koncept som satsar på helhetsekonomins effektivitet – tvärtom: en ekonomiskt lönsam svinköttproduktion kräver nuförtiden högt kunnande både i suggoch gödsvinbesättningar. Det finländska svinmaterialet har alltid varit mycket konkurrenskraftigt gällande köttproduktionsegenskaperna. Testresultaten från Längelmäki (bild 2 och bild 3) visar att förutsättningarna för en effektiv gödsvinproduktion finns. Speciellt Figen Muskeli-linjens resultat visar att det alltid lönar sig att välja semin på Muskeli-nivå till gödsvingrisar. Trots de höga foderpriserna tror jag att med en effektiv produktion är svinköttproduktionen lönsam t.o.m. idag. Det väsentliga är att utveckla sitt eget kunnande och göra varje dag ännu lite bättre. Vi kan visa modell för skidåkarna och hitta gemensam arbetslust inom svinfältet och göra framtiden framgångsrik. Timo Serenius vd, Figen Ab Top 10%* Totala mängden födda / kull 1:a kullen 11,33 11,94 12,08 2:a kullen 12,24 12,43 12,40 3-5:e kullen 13,26 13,59 13,66 Antalet avvanda / kull 1:a kullen 9,56 10,60 10,99 2:a kullen 10,27 11,00 11,01 3-5:e kullen 10,23 10,98 11,02 Kullar / sugga / år Grisnings-% Utmönstrade suggors genomsnittliga antal grisningar 2,06 69,5 2,31 78,8 2,38 82,7 4,22 4,36 4,39 Avvanda grisar / sugga / år 20,37 25,06 26,20 Producenter på medaljnivå Vad har Finlands skidlandslag och den finländska svinsektorn gemensamt? Inom båda sektorerna arbetar man hårt och förutsättningarna för framgång finns, men det råder en allmän melankoli kring det som görs. De finländska skidåkarnas framgångar gav inte upphov till några jubelrop bland hemmapubliken under VM-skidåkningen som nyss avslutats. Även bland svinproducenterna är de nöjda ett fåtal. Top 25%* Dagstillväxt 1010 1002 990 970 950 961 930 910 890 870 850 830 810 800 Figen grund Tabell 1. Sammandrag av smågrisproduktionens uppföljningsresultat i Figens databas från år 2012. Innehåller resultat uppdaterade fram till slutet av januari 2013. *Resultaten är uträknade från uppgifter lämnade till Figen Ab:s databas t.o.m. 31.1.2013 ** De 10% och 25% bästa gårdarna utgående från antalet avvanda grisar Foderutnyttjandegrad 2,70 2,65 2,60 2,55 2,50 2,45 2,40 2,35 2,30 2,25 2,20 2,15 2,10 2,05 2,0 Figen Muskeli Bild 2. Genomsnittlig dagstillväxt och foderutnyttjandegrad för testsvinen på Längelmäki teststation år 2012. Kött% 65 64,8 64,5 2,66 64 2,52 63,5 64,1 63 62,5 62 61,5 61 60,5 60 Figen grund Figen Muskeli Figen grund Figen Muskeli Bild 3. Genomsnittlig kött-% utgående från teststyckningar på testgrisar från Längelmäki teststation år 2012. Talen motsvarar inte normal köttprocent från slakteriet – det väsentliga är skillnaden mellan svinmaterialet på Figen grund- och Figen Muskeli-nivå. - 22 - - 23 - Rejäl Familjegård Rejäl Familjegård Bra fråga! Hur fungerar det riktigt? Har du också en fråga du vill ställa till Snellmans primärproduktion? Skicka den till oss på adressen [email protected] Jag anmälde en ko till slakt igår. När jag kom till ladugården i morse hade kon tappat ett öronmärke. Kan ni hämta kon till slakt med endast ett öronmärke? Riktig länkkorv tillverkas som om vi gjorde den åt oss själva Vi på Snellman tillverkar våra produkter så bra som möjligt, och vi vill inte kompromissa med kvaliteten. Utgångspunkten för Riktig länkkorv var smak och hög kvalitet. Därför utvecklade vi inte receptet med målet att göra en länkkorv med så lite råvaror som möjligt. Istället ville vi göra en så god och naturlig korv som möjligt – utan att spara på köttet. När man tillsätter mera kött, kan man minska på tillsatsämnena och på det här sättet får vi en naturligare länkkorv. Rösta på det bästa Riktig länkkorvreceptet på webben! Snellman utmanade Finlands bästa matbloggare att göra recept på Riktig länkkorv. 26 matbloggare deltar med 26 olika Riktig länkkorvrecept. Gå in på Snellmans webbplats för att läsa recepten och rösta på din favorit senast 1.4.2013. Du kan vinna en middag på lyxrestaurang och en hotellövernattning för två! www.snellman.fi tig Vid tillverkningen av Rik npri ma sam vi länkkorv följer a vår alla för ller gä ciper, som är rv produkter. Riktig länkko nämligen gjord: 1. Av inhemskt kött 2. Med hög kötthalt 3. Utan tillsatt fosfat 4. Utan svål 5. Utan natriumglutamat 6. Utan mekaniskt urbenat kött Svar: Nej. Nötdjur måste ha märken i båda öronen. Du måste antingen beställa ersättningsmärke eller använda ett rött tillfälligt märke. Skriv djurets EU-signum på det röda märket och fäst det i örat och därefter kan kon avhämtas. Vi rekommenderar att nötgårdar alltid har några röda tillfälliga öronmärken i lager. Meddela transportplaneraren Sami Virtanen (044-796 6167) om djuret inte kan avhämtas som planerat. Var ser jag på livdjurslikviden att jag fått 3 € ersättning för e-märke? Svar: Ersättningen syns i kolumnen ”övriga tillägg”. I samma kolumn finns också lastningstillägget på 2 euro per kalv. Lastningstillägget och e-märkestillägget finns av tekniska orsaker inte i specifikationen över pristilläggen på likvidens sista sida. Får jag ta med grannen till producentbutiken? Svar: Man får ta med sig grannen som resekamrat, men endast avtalsproducenter med ikraftvarande producentkort har rätt att göra inköp i producentbutiken. Vilket djurslag ska jag använda när jag anmäler en 30 dagar gammal kalv till förmedling? Svar: En 30 dagar gammal kalv är inte längre en råmjölkskalv. Anmäl den som tjurkalv eller kvigkalv enligt kalvens kön och kalven avhämtas fr.o.m. 56 dagars ålder. Jag anmälde en råmjölkskalv till förmedlingen via Anelma men nu har den avlidit. Hur kan jag annullera anmälningen? Svar: Ta kontakt med kalvförmedlingsplaneraren Anumaija Viitala, 044-796 6397, via Anelma-mail eller epost, [email protected]. Efter att djuranmälningen är låst kan den inte annulleras direkt i Anelma. Hur många producentreturer får man på ett kalenderår? Svar: Man får maximalt 3 nöt och 5 svin i retur av egna djur per kalenderår till rabatterat producentreturpris, därefter gäller pris för fraktslaktning. I priset för producentretur ingår slaktning, styckning och transport till leveransplatsen. Prislista för producentreturer Svin 1/1 och 1/2 Nöt 1/1 och 1/2 Svin 1/4 bakdel Svin 1/4 framdel Nöt 1/4 bakdel Nöt 1/4 framdel Expeditionsavgift 8 €/leverans euro/kg 0,70 1,00 +0,50 -0,20 +0,50 -0,20 Ann Knutar LB-kontorets förman Snellmans primärproduktions kontaktuppgifter Snellmans Köttförädling Ab PB 113, 68601 Jakobstad tfn 06 786 6111 E-postadresser [email protected] Telefonnummer och övriga kontaktuppgifter: http://anelma.snellman.fi Väl värt väntan. MER KÖTT FÄRRE TILLSATSÄMNE N Nu är den äntligen här: Riktig länk. På Snellman lagar vi korv som om vi gjorde den åt oss själva. Därför har vår nya länk mycket kö och färre tillsatsämnen. Den har till exempel inget tillsa fosfat. Därför smakar den naturligt go. Nu är länk en riktig maträ. Se våra recept på adressen www.snellman.fi FÄRRE TILLSATSÄMNEN, NATURLIGARE VAL.
© Copyright 2024