1. No category

Kvalitetsredovisning 2012
2012
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN
VERKSAMHETEN ................................................................
................................ ................................ 3
Förutsättningar
Förutsättningar ............................................................................................................................................ 3
Samarbetspartners ...................................................................................................................................... 3
Vision och värdegrund ................................................................................................................................ 3
PATIENTSÄKERHET
PATIENTSÄKERHET OCH KVALITET
KVALITET ................................................................
................................ ................................ 4
Kvalitetsregister ........................................................................................................................................... 4
Benchmark .................................................................................................................................................... 4
Nationell
Nationell patientenkät ................................................................................................................................ 4
Punktprevalensmätning .............................................................................................................................. 4
Patientsäkerhet ............................................................................................................................................ 4
Patientsäkerhetsberättelse
Patientsäkerhetsberättelse ........................................................................................................................ 4
Informationssäkerhet .................................................................................................................................. 4
Hygienregler ................................................................................................................................................ 4
Avvikelsehantering och händelseanalys .................................................................................................. 5
Anmälningsärenden .................................................................................................................................... 5
Miljö ............................................................................................................................................................... 5
LEAN .............................................................................................................................................................. 6
KVALITETSPARAMETRAR KIRURGI ................................................................
..................................................................
................................ .. 7
Strukturmått (förutsättningar för verksamheten) .................................................................................... 7
Remissflöde ..................................................................................................................................................... 7
Patientbeskrivning .......................................................................................................................................... 7
Diagnostyp ...................................................................................................................................................... 9
Processmått (beskriver verksamheten) ................................................................................................... 10
Mottagningen ............................................................................................................................................... 10
Anestesi .......................................................................................................................................................... 12
Postoperationsavdelningen ........................................................................................................................ 14
Avdelning 72 ................................................................................................................................................. 18
Administration ............................................................................................................................................... 21
Resultatmått ............................................................................................................................................... 22
Resultat........................................................................................................................................................... 22
Resultatdiskussion ........................................................................................................................................ 31
Komplikationer .............................................................................................................................................. 32
Reoperationer ............................................................................................................................................... 35
MOTTAGNINGEN I CITY FÖR FÖRSÄKRINGSPATIENTER
FÖRSÄKRINGSPATIENTER ............................. 39
PÅGÅENDE FORSKNING VID
VID SSC ................................................................
................................ ................................ 43
PLANERING FÖR 2013 ................................................................
................................ ..................................................
................................ .................. 45
2
Kvalitetsredovisning
Kvalitetsredovisning
Stockholm Spine Center AB (SSC) 201
20 1 2
BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN
Vi samlar alla yrkeskategorier som arbetar med patienter med ryggbesvär på en klinik och har således
resurser både för kirurgi och för rehabilitering. Vi är en högspecialiserad klinik med stor produktion
och vi ligger i frontlinjen när det gäller att införa/utvärdera nya metoder inom
ryggkirurgi/ryggrehabilitering.
Vi har spetskompetens inom ryggkirurgi från både ortopedi och neurokirurgi. Vår personal har stor
kunskap och erfarenhet av ryggpatienter. Vi bedriver utbildning inom ryggkirurgi/ryggrehabilitering
för olika personalgrupper. Våra resultat ska vara minst lika bra som vad andra kliniker har på
jämförbara patientgrupper och vi ska erbjuda bästa möjliga vård för patienterna och samtidigt korta
de långa vårdköerna till adekvat ryggbehandling.
Förutsättningar
Förutsättningar
SSC har en mottagning, fyra operationssalar, sju postoperativa platser samt en avdelning med 27
vårdplatser som är öppen hela veckan på Löwenströmska Sjukhuset. En del av vår mottagning är
inriktad mot patienter som ej kan opereras eller patienter som har utökat vårdbehov före eller efter
kirurgi. Detta team består av smärtläkare, psykiater, sjukgymnast, sjuksköterska och psykolog.
Vi har även en mottagningsverksamhet på Karlavägen/Garnisonen där vi har läkare, sjukgymnast,
naprapat och psykolog. Denna mottagning vänder sig i första hand till försäkringspatienter.
Vi hade 2012 82 anställda och konsulter varav:
• 10 kirurger
• 3 ryggläkare
• 2 anestesiläkare
• 30 sjuksköterskor
• 14 undersköterskor
• 10 sjukgymnaster
• 6 läkarsekreterare
• 1 psykolog
• 1 naprapat
• 5 administration
Vi utförde:
• 6 700 mottagningsbesök till kirurg
• 6 000 mottagningsbesök till övriga
vårdgivare såsom ryggläkare,
sjukgymnast, naprapat och psykolog
• 1 419 operationer
• varav 259 dagkirurgiska
Samarbetspartners
SSC ägs av Global Health Partner (GHP). Inom GHP är vi en del av Service Line Spine tillsammans
med andra ryggkirurgikliniker ägda av GHP. I Service Line Spine har vi ett nära och utvecklande
samarbete med framförallt Spine Center Göteborg. Om det finns stor risk för postoperativ
intensivvård har vi möjlighet att utföra operationer på St Görans Sjukhus. Om intensivvård skulle
behövas akut kontaktar vi i första hand St Görans Sjukhus eller Karolinska Universitetssjukhuset, Solna
(KS). Vi samarbetar med OrthoCenter Stockholm. Närakuten Löwenströmska Sjukhuset bistår vid
behov med medicinska konsultationer. KS laboratorier anlitas för våra prover och Aleris ger oss
snabb service med t.ex. magnetröntgen, slätröntgen och datortomografi. Vid medicinska utredningar
anlitar vi företrädesvis Aleris Fysiologlab.
Vision och värdegrund
”SSC skapar förebilden för multiprofessionell behandling av rygg- och nackbesvär.”
Vår värdegrund bygger på fyra värdeord: respekt, tydlighet, utveckling och trovärdighet.
trovärdighet
Vi menar att med respekt och tydlighet läggs grunden för ett gott samarbete där alla kan känna
glädje och engagemang i att utveckla kliniken så att resultaten på ett trovärdigt sätt talar för att vi
arbetar mot vår vision.
3
PATIENTSÄKERHET OCH KVALITET
Kvalitetsarbetet är en ständigt pågående process och vi arbetar med att kontinuerligt förbättra vår
dagliga verksamhet. Utgångspunkt för vårt arbete är patientens behov och förväntningar.
Kvalitetsregister
Vi deltar aktivt i ett rikstäckande kvalitetsregister, Svenska ryggregistret (Swespine). SSC är
representerat i registergruppen som arbetar för att utveckla registret.
Benchmark
Vi rapporterar och analyserar specifika nyckeltal (KPI) för att månadsvis mäta och jämföra effektivitet
och kvalitet mellan samtliga kliniker i Service Line Spine.
Vi är också aktiva i ett kvalitetssamarbete med vårdbolaget Schön Klinik i Tyskland. Resultaten dröjer
något men arbetet fortskrider och resultat kommer att presenteras
Nationell patientenkät
2012 har vi deltagit i SLL:s mätning för somatisk öppen- och slutenvård. Detta ger oss goda
möjligheter till öppna jämförelser. Resultat redovisas under ”Avdelningen” respektive
”Mottagningen”.
Punktprevalensmätning
Via Sveriges kommuner och landsting (SKL) har vi deltagit i mätning av vårdrelaterade infektioner
(VRI). I SSCs vårmätning rapporterades ingen VRI och under hösten rapporterades 1 st (1,9 %).
Motsvarande siffra för ortopedisk kirurgi i Stockholm ligger på 8.2 %.
Patientsäkerhet
Den nya patientsäkerhetslagen (SFS 1010:659) trädde i kraft 2011-01-01. I den framgår att vi har en
skyldighet att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete genom att planera, leda och
kontrollera verksamheten.
Vi har under många år bedrivit ett aktivt kvalitetsarbete med syfte att ge våra patienter en god och
säker vård med minsta risk för vårdskada. Arbetet bygger på delaktighet från alla medarbetare.
Kvalitetsmått enligt en genomarbetad standard har följts upp kontinuerligt. Förändringar har
analyserats och lett till förbättrade rutiner.
Patienten ska i alla led mötas av kompetent personal och ett handläggande som identifierar risker.
Andra viktiga komponenter i patientsäkerhetsarbetet är avvikelserapportering,
komplikationsuppföljning, resultatuppföljning och analys av anmälningsärenden.
Patientsäkerhetsberättelse
Skrivs i ett eget dokument efter mall ifrån SKL.
Informationssäkerhet
Vi har under 2012 påbörjat ett arbete i samarbete med GHP med att sätta ihop en standard för
informationssäkerhet, en Informationssäkerhetspolicy som ska tas i bruk under 2013.
Hygienregler
Under 2012 har vi arbetat fram nya hygien- och klädregler för hela kliniken. Vi kommer under 2013
att följa upp arbetet med mätningar av följsamhet till reglerna.
4
Avvikelsehantering och händelseanalys
Avvikelserapportering är en hörnpelare i kvalitets- och patientsäkerhetsarbetet. Avvikelserna hanteras
numera i enheternas LEAN-arbete.
Allvarliga medicinska avvikelser hanteras av händelseanalysteamet. Vårt händelseanalysteam består
av två personer. Händelsanalyser görs på initiativ av verksamhetschefen och vi har genomfört två
stycken under året.
Anmälningsärenden
Patientnämnden, PaN
Anmälningsår 2007 2008 2009 2010 2011 2012
Antal
2
5
13
8
8
Anmälningarna till PaN gäller framförallt patienter som upplever att de inte blivit så bra som de
förväntat sig efter besök eller behandling samt att de fått utlåtanden och svar som de ej varit nöjda
med. Dessa anmälningar behandlas av verksamhetschefen och kvalitetsansvarig sjuksköterska. I riket
ser man en ökning av ärenden till Patientnämnden med 9 %. Vår andel sjunker något.
Socialstyrelsen
Vi har under året gjort två Lex Maria anmälningar och utredning pågår. Vi har även mottagit ett
enskilt klagomål som handläggs av socialstyrelsen.
Personskaderegleringen (PSR)
Generellt gäller att 1/3 av anmälningarna kommer inom ett år, 1/3 kommer inom andra året och 1/3
upp till tio år efter skadan.
Då eftersläpningen är stor både när det gäller anmälningar och beslut har vi valt att redovisa
anmälningarna efter anmälningsår.
Anmälningsår
Antal
Avslag
Tillstyrkt
Andel
Ej avgjort
tillstyrkta
2008
18
6
12
1,00%
0
2009
19
4
15
1,27%
0
2010
24
11
13
1,04%
0
2011
22
10
12
0,89%
0
2012
23
3
7
0,49%
13
Miljö
Vi arbetar efter ett miljöledningssystem som finns tillgängligt för all personal på vårt intranät.
SSC är sedan 2007 miljöcertifierat enligt ISO 14 001:2004 och arbetet med att förbättra vår miljö
fortgår kontinuerligt.
En grupp på sex anställda arbetar aktivt med att försöka minska SSCs miljöpåverkan, uppdatera
handlingsplaner, utforma miljöpolicy och mål för att upprätthålla vår miljöcertifiering.
Miljöledningssystemet revideras årligen. Förutom det sedvanliga miljöarbetet med avvikelse- och
förbättringsrapportering, intern revision etc. så har ett internt utbildningsarbete startats inom
miljögruppen.
5
LEAN
Vi har fortsatt arbetet i våra LEAN-grupper. Varje organisatorisk enhet har en egen LEAN-grupp som
arbetar med att ständigt förbättra både vården och organisationen för att minska på icke
värdeskapande tid för patienten.
Frågor som behandlas i grupperna kommer dels från enhetens egna utvecklingsidéer, dels från
ledningen och från avvikelsearbetet. Enhetsövergripande ärenden tas i ledningsgruppen som
tillsätter fokusgrupper för enskilda ärenden. Vi har jobbat i fokusgrupper över hela kliniken för att
möta utmaningen att öka produktionen och öppna en fjärde operationssal.
Här följer exempel på ärenden, och dess effekter på verksamheten, som utvecklats genom LEAN från
de olika enheterna:
Ärende i LEAN från samtliga enheter
City
Förbättrat remissflöde för SLLbedömningar
Ändrat knappval i telefonväxeln
Mejlgrupp för Citysekrerterare
Kvalitet /
Patientsäkerhet
Arbetsmiljö
Miljö
Patienten kommer till rätt
bedömning fortare, kortare
väntetider.
Ekonomi
Effektiv mottagning ger
möjlighet att klara
vårdgarantitiden.
Patienten har lättare att
välja rätt mottagning
Mindre frustration då
patienterna hamnar rätt
från början
Snabbare svar till patienter Lugnare
och försäkringsbolag
Effektiv mottagning ger
möjlighet att klara
vårdgarantitiden.
Avdelningen
Nya rutiner för överlämning och
rapportering till operation
Säkrare rapportering,
Tydlig arbetsfördelning
sjuksköterskan kan stanna ger lugnare arbetsmiljö
på avdelningen för rond av
inneligganede patienter
Duschinformation i skriftlig form till alla
patienter
Bättre följsamhet till
Mindre dubbelarbete
duschregler, tydlig enhetlig
information
Färre ommöbleringar
Färre omflyttningar på
borde innebära minskad
avdelningen
infektionsrisk
Mixade salar gällande kvinnor och män
Ökade möjligheter till
resursutnyttjande,
beläggningsgrad
Mottagningen
Patientenkät på hemsidan
Mottagande av röntgensvar enbart i digital
form, ej pappersutskrift via fax.
Rutin för kirurgimottagning och avdelning
vid stängning inför jul och sommar
Möjlighet att ge snabbare
vård till patienterna när
patientenkäten redan är
ifylld vid remissens
ankomst.
Bättre och tydligare
information för
patienterna.
Färre dokument att
hantera för den
administrativa
personalen.
Färre dokument att
hantera för den
administrativa
personalen.
Färre antal
pappersutskrifter och
brevutskick.
Färre antal
pappersutskrifter.
Lägre pappers- och
portokostnader.
Lägre papperskostnad.
Mindre risk för stress i
samband med
stängningen.
Operation
Nya anestesiapparater
Ökad Patientsäkerhet
Minskad miljöutsläpp
av anestesigaser
Ny akutvagn
Ökad Patientsäkerhet
Ökad trygghet
Inventering inför ombyggnation
Förbättrad kvalitet
Ökad medvetenhet och
delaktighet
6
KVALITETSPARAMETRAR KIRURGI
Vi redovisar våra kvalitetsmått efter den mall som tagits fram för Service Line Spine, GHP.
Den är uppdelad på strukturmått, processmått och resultat.
Resultat redovisas ofta i åtta olika resultatgrupper. Definitioner finns beskrivna på sidan 23.
Strukturmått (förutsättningar för verksamheten)
Remissflöde
Patientbeskrivning
Ålder
Definition:
Åldersfördelning av totala antalet opererade. Redovisat per åldersdecennium samt
medelvärde.
7
Kön
Definition:
Fördelning män/kvinnor av totala antalet operationer.
Kvinnor
Män
46 %
54 %
Allmänt hälsotillstånd
Definition:
Medelvärdet av EQ 5D (0-1) preoperativt av totala antalet opererade patienter.
Ländrygg
0,39
Halsrygg
0,43
ASAASA -gruppering
Definition:
Fördelning i % mellan ASA-grupp 1, 2 och 3. Totalt av alla operationer.
Andel förstagångskirurgi
Definition:
Svarat nej på fråga 3 respektive 2 i basformuläret i Swespine: Har du tidigare
genomgått någon rygg/nackoperation?
69 %
8
Diagnostyp
Definition:
Antal och % av klinikens totala antal operationer.
Definition:
Antal och % av antalet lumbala operationer.
Definition:
Antal och % av antalet cervikala operationer.
Fördelning av halsryggskirurgin
n=138
87%
13%
Myelopathi
Ritzopathi
9
Processmått (beskriver verksamheten)
Mottagningen
Telefontillgänglighet
Telefontillgängli ghet
Inkomna samtal till växeln
40 803 samtal
32 % har kommit in när växeln varit stängd.
Av de samtal som kommit när växeln varit öppen så har 92 % besvarats. Mål för 2012 var > 85 %.
Målet för 2013 är > 90 %.
Väntetid mellan remissens ankomstdatum och
och ett första besök.
Medelväntetiden gäller endast de patienter som opererats under 2012.
Resultatgrupp:
1
26 dagar
2
61dagar
3
71 dagar
4
64 dagar
5
70 dagar
6
57dagar
7
42 dagar
8
35 dagar
Målet för 2013 är < 60 dagar och målet för 2014 är < 30 dagar = vårdgarantin.
Andel operationer av kirurgmottagningens nybesök från:
SLL
ULP
Privat
33%
42 %
23 %
Väntetid beslut – operation
Medelväntetid från det att man är uppsatt på väntelistan till operation till operationsdag.
Resultatgrupp:
1
19 dagar
2
96 dagar
3
117 dagar
4
135 dagar
5
96 dagar
6
99 dagar
7
36 dagar
8
89 dagar
Målet för 2013 är < 90 dagar för samtliga grupper = vårdgarantin.
Antal egna operationer på annat sjukhus
Definition:
Antal / % patienter som av medicinska skäl blivit opererade på annat sjukhus av
klinikens egna läkare.
16 operationer
ca 1 %
Strukna patienter från operation av administrativa skäl
Definition:
Patienter som strukits från sin planerade/meddelade operationstid pga läkarbrist eller
brist på operationsutrymme.
6 st
Strukna patienter
patienter från operation av medicinska skäl
Definition:
Patienter som strukits från sin planerade/meddelade operationstid pga medicinska
skäl såsom nyupptäckt högt blodtryck.
35 st
10
35 patienter blev strukna från sin planerade operationstid pga medicinska orsaker. De flesta av dessa
har fått ny operationstid men några ville avstå operation. Några patienter har flyttats till St Görans
sjukhus och opererats där av våra egna kirurger.
Totalt ströks/ombokades 2,9 % av våra planerade operationer.
Mål 2013: Vi har som mål att få ner andelen strykningar till 2 %.
Remissbedömning
När en remiss anländer till SSC, så får patienten omgående ett brev med kompletterande frågor
gällande sjukskrivning, tidigare behandlingar, besvärsgrad och genomgångna utredningar.
Dessutom ställs frågan om man kan acceptera att initialt få komma till specialutbildad
ryggsjukgymnast istället för till ortoped/neurokirurg. Vi ser att detta ger patienten möjlighet att
direkt komma till rätt vårdinstans utan onödiga väntetider och kirurgbesök. Detta innebär också att
väntetiderna till kirurgen blir kortare. Vår erfarenhet är att det sannolikt borde vara fler nybesök till
sjukgymnast. Vi arbetar ständigt med att förbättra remisshanteringen för att nå målet att 40 % av
nybesöken till ryggkirurg ska gå till kirurgi samt att hålla korta väntetider till första besök.
Antalet patienter på väntelistan till mottagningen från SLL håller sig under 500.
Mål 2013: < 60 dagar till första besök.
11
Nationell patientenkät
2012 har vi deltagit i SLL:s mätning för somatisk öppenvård. Vi ser att vi ligger nära genomsnittet
eller strax under genomsnitt på det flesta frågor. Frågor med störst förbättringspotential rör
möjlighet att påverka tiden, förseningar på mottagningen, information om varningssignaler och
biverkningar.
Vi jobbar kontinuerligt med förbättringsarbete in ramen för LEAN där vi för närvarande tittar mycket
på remissflöden för att korta väntetider till mottagningen. Vi arbetar även med ett IT-system för
patientinformation i väntrummet för att informera om bl.a. förseningar.
När det gäller respektfullt bemötande och om patienten skulle rekommendera mottagningen till
andra så har vi hög patientupplevd kvalitet 89 % resp 85 %.
För översikt se bilaga 11 och 12
Anestesi
Vi registrerar och följer löpande våra anestesikomplikationer enl. SFAI´s definition.
Exempel på rapporterade komplikationer är svår intubering och blodtrycksfall. Alla rapporterade
anestesikomplikationer åtgärdades utan vidare konsekvens för patienten.
Mål 2013: Vi har som mål att hålla anestesikomplikationerna fortsatt under 2 %.
Cellsaveranvändande
Cellsaveranvändande
Vi kopplar cellsaver till patienter som bedöms ha ökad risk för stor blödning. Vi kopplar alltid upp
cellsaver till diskprotesoperationer oberoende övriga eventuella riskfaktorer.
12
Vår ambition är att ge så lite ickeautologt blod som möjligt. Dock ges blod efter individuella
bedömningar när hälsotillståndet så kräver.
13
Postoperationsavdelningen
(postop)
stop)
Postoperativ smärta totalt under tiden på postoperationsavdelningen (po
Definition:
Skattat av personal på postop.
0 Ingen eller mindre smärta
1 Måttlig smärta men lättbehandlad
2 Mycket smärta, aktiv smärtlindring
Målsättning för år 2012 har varit:
Att antalet patienter med ”Mycket smärta, aktiv smärtlindring” ska bibehållas < 5 %.
Resultat 2012:
Mål 2013: Patienter med ”Mycket smärta, aktiv smärtlindring” ska bibehållas < 5 %.
14
Postoperativt illamående (PONV)
Definition:
Skattat av personal på postop.
0. Inget illamående/kräkning
1. Illamående/kräkning vid något
enstaka tillfälle
2. Besvärande illamående
Målsättning för år 2012 har varit:
Att antalet patienter med ”Besvärande illamående” ska vara < 5 %.
Resultat 2012:
94 % har inte haft något illamående alls postoperativt. De förebyggande antiemetiska läkemedel
som ges vid induktionen fungerar mycket väl. Problemet med PONV är ett fortsatt ”litet” problem.
Mål 2013: Patienter med ”Besvärande illamående” ska bibehållas < 5 %.
15
Årlig enkätundersökning på uppvakningsavdelningen
Syftet är att ta reda på patienternas upplevelse av vården på uppvakningsavdelningen vad gäller
smärtlindring, integritet samt information och därmed kvalitetssäkra vården.
Alla patienter som passerade uppvakningsavdelningen oavsett vårdtid under februari månad fick en
enkät. Patienterna fick fylla i enkäten direkt efter att de lämnade uppvaket. Enkäten hade fasta
svarsalternativ med möjlighet att ge kommentar.
Totalt opererades 136 patienter, insamlade enkäter var 125 st (92 %).
Resultat:
16
Patienterna är, liksom tidigare år, mycket nöjda med vården på uppvakningsavdelningen. Kanske har
vår förbättrade patientinformation givit att fler upplever den postoperativa smärtan som förväntat då
andelen som tycker att smärtlindringen varit tillfredställande är fortsatt lika hög som tidigare.
Mål 2013: Vi har som mål att bibehålla det goda resultatet.
17
Avdelning 72
Telefontillgänglighet
Antal samtal direkt till avdelningen samt via växeln:
Varav besvarade
3 732
3 479
93 %
Andelen besvarade har ökat från 83 % till 93 % och målet för 2013 är > 90 %.
Hemgångsstatus
Vi fortsätter att följa hudstatus och tidiga tecken på urinvägsinfektion samt sårinfektion för att snabbt
kunna upptäcka effekter av nya rutiner, nytt material och nya metoder. Resultatet sammanställs
månatligen. Vi har dock sedan 2011 en ny komplikationsuppföljning som täcker in urinvägsinfektion
och sårinfektion vid 30 dagar postop och vi redovisar dessa under ”Komplikationer”.
Vårdtid
Medelvårdtid i dygn per resultatgrupp
Resultatgrupp:
1
2
3
4
5
6
7
8
1,5 dygn
2,8 dygn
5,8 dygn
5,1 dygn
5,2 dygn
4,0 dygn
4,3 dygn
2,8 dygn
Utskriven till akutsjukhus
Definition: Alla som blev tvungna att åka till akutsjukhus pga medicinsk komplikation och oavsett om
de kommit tillbaka till SSC eller ej.
10 patienter
Utskriven till extern rehabiliteringsenhet
Definition: Alla som av ålder eller sänkt allmäntillstånd inte kunnat skrivas ut till hemmet utan till en
rehabiliteringsenhet.
30 patienter
Patientnöjdhet
Vi har sedan 2012 gemensamma uppföljningsfrågor inom GHP när det gäller patientnöjdhet.
Det skickas frågor till samtliga opererade patienter 30-dagar postoperativt via e-post eller om e-post
saknas via brev.
18
Resultat av patientnöjdhetsfrågor 2012:
19
Vi ser att det i likhet med många andra undersökningar är oerhört svårt med information. Vi jobbar
kontinuerligt med att förbättra och förtydliga all information.
När det gäller övriga frågor om respekt, behandling av smärta och helhetsintryck är vi mycket glada
för de fina resultaten.
20
Nationell patientenkät
2012 har vi deltagit i SLL:s mätning för somatisk slutenvård. 100 enkäter skickades ut, svarsfrekvens
76 %. Jämfört med föregående år (2010, 82 %, 2009, 93 %) har svarsfrekvensen minskat. En
förklaring till minskningen kan vara att patienterna får många olika enkäter från oss efter operationen.
Vi har tittat närmare på de frågor där den patientupplevda kvaliteten (PUK) ligger på 80 eller under.
Det rör sig om 9 av 51 frågor som ligger i detta intervall. Samma frågor fanns med vid förr mätningen
2010, men då var de fler till antalet, det var då 13 av 51 frågor.
3 frågor berör tiden innan inläggning på avdelningen.
1 fråga berör maten.
2 frågor berör doktorerna, varav 1 fråga lyder; Berättade någon läkare för dig om eventuella
biverkningar av läkemedel som du skulle uppmärksamma? Denna fråga kommer att lyftas till
läkargruppen.
De resterande 3 frågorna är samma frågor som återkommer från år till år, vi anser att vi inte har några
ytterligare förbättringar att tillföra utan fortsätter på det vi redan gör för att förbättra information och
delaktighet. Frågorna gäller om personalen berättade om eventuella varningssignaler man ska
uppmärksamma, om de som ger (nästa vårdgivare t.ex. distriktssköterska) fortsatt behandling fått
information om din sjukdom/behandling och om du känner dig delaktig i planeringen om din
fortsatta vård.
Vi väljer i år att lyfta en del av de frågor där vi har fått bra resultat, PUK 90 eller över:
Bemötandet från personalen vid ankomsten till avdelningen (98).
Kände du förtroende för de läkare som du träffade (98).
När du frågade en sköterska om något som var viktigt för dig, fick du då svar som du förstod (99).
Om du kände oro eller ängslan över ditt tillstånd eller din behandling, hade du då möjlighet att prata
med en sköterska om det (98).
När du behövde tala med en sköterska, fick du då möjlighet till det (98).
När du behövde hjälp för att besöka toalett eller bäcken, fick du då hjälp (96).
När du tryckte på signalknappen fick du då hjälp inom rimlig tid (98).
Upplevde du att personalen gjorde det de kunde för att lindra din smärta (93).
På det hela taget, hur upplevde du den smärtlindring du fick (90).
Anser du att avdelningen var tillräckligt ren (97).
Fick du vid utskrivning veta vart du kunde vända dig om du hade frågor om din sjukdom eller
behandling (95).
Skulle du rekommendera denna avdelning till andra (98)
Det är färre antal frågor (jämfört med föregående mätning) som PUK ligger på 80 eller under. I
jämförelse med riket ligger vi över genomsnittet på de flesta frågor förutom väntetider till
behandling och att patient upplever att de får gå hem för tidigt efter operation. Detta tror vi kan
bero på att vi tidigare inte har haft klara hemgångsdatum, vilket vi numera har. Vi kommer att
fortsätta arbeta för att bibehålla vår goda kvalité och vårt professionella bemötande till våra
patienter.
För översikt se bilaga 9 och 10
Administration
Uppföljningsfrekvens – andel registrerade i Swespine
2012 registrerades 1 304 operationer i ryggregistret vilket motsvarar 100 % av primäroperationerna.
Preoperativa formulär registrerades till 90,6 %.
1-års uppföljningar registrerades till 79 %.
5-års uppföljningar registrerades till 67 %.
21
Resultatmått
Resultat
Resultatet redovisas i jämförelse med riket dvs. alla kliniker utom SSC.
Resultaten redovisas utifrån följande resultatgrupper:
1. Alla diskbråcksdiagnoser kombinerat med alla typer av diskectomi.
2. Alla typer av stenoser ländrygg kombinerat med alla typer av dekompression, ej sådana med
samtidig fusion.
3. Alla typer av stenoser ländrygg kombinerat med alla typer av fusioner.
4. Spondylolisthes kombinerat med alla typer av fusion.
5. Diskbråck, SRS, spondylos, postoperativ instabilitet kombinerat med alla typer av fusioner.
6. Diskbråck, SRS, spondylos, postoperativ instabilitet kombinerat med alla typer av diskproteser.
7. Myelopathi kombinerat med alla typer av operation.
8. Cervikal ritzopathi kombinerat med alla typer av operation.
Alla resultat hämtas från Svenska Ryggregistret, SRR.
För samtliga diagnoser redovisas 1- och 5-årsresultat för:
•
EuroQol 0-1 där 0 = död och 1 = fullt frisk
•
•
ODI (Oswestry) 0-100
NDI (neck disability index) 0-100
0 = frisk 100 = svårt nedsatt funktion
•
Nöjdhet
•
Smärta enl. VAS 0-100
0 = ingen smärta och 100 = värsta tänkbara smärta.
•
Global asses
asses sment
sment (GA)
”Hur är Din rygg-, ben- eller armsmärta idag jämfört med före
operation?”
”Mycket bättre”, ”Något bättre”, ”Oförändrad” och ”Försämrad”.
”Mycket bättre” är en sammanslagning av ”Helt försvunnen ” och
”Mycket bättre”.
•
För Myelopathigruppen redovisas även 1-årsresultat för Europeiska Myelopath
Myelopathiskalan
(EMS),
5=tetraplegi, 18=normal neurologi.
(EMS) 5-18
”Hur är Din inställning till resultatet av Din genomgångna operation?”
”Jag är nöjd”, ”Jag är tveksam”, ”Jag är missnöjd”
I de fall där antalet patienter som besvarat GA inte når 100 % beror det på att de uppgivit att de inte
haft någon smärta preoperativt.
• VAS och GAGA ben för diskbråck och stenoser
• VAS och GAGA rygg för spondylolisthes och SRS
• VAS och GAGA arm för ritzopathi
22
Resultatgrupp 1, diskbråck/diskectomi
diskbråck/diskectomi
För detaljerad information över tid se Bilaga 1
23
Resultatgrupp 2, Lumbal
Lumbal spinal stenos/dekompression
För detaljerad information över tid se Bilaga 2
24
Resultatgrupp 3,Lumbal
3 ,Lumbal spinal stenos/fusion
För detaljerad information över tid se Bilaga 3
25
Resultatgrupp 4, spondylolisthes/fusion
spondylolisthes/fusion
För detaljerad information över tid se Bilaga 4
26
Resultatgrupp 5 och 6,
6 , SRS, diskbråck, samt postoperativ instabilitet/fusion
instabilitet/fusion eller
p rotes
För detaljerad information över tid se Bilaga 5
27
Resultatgrupp 6, SRS, diskbråck, samt postoperativ instabilitet/diskprotes
instabilitet/diskprotes
För detaljerad information över tid se Bilaga 6
28
Resultatgrupp 7 ,myelopathi
För detaljerad information över tid se Bilaga 7
29
Resultatgrupp 8 ,ritzopathi
För detaljerad information över tid se Bilaga 8
30
Resultatdiskussion
Antalet registrerade degenerativa ryggoperationer i Swespine 2012 var i stort oförändrat jämfört
med 2011, 7 376 respektive 7 250. SSC står för ca 16 % av det totala antalet utförda operationer i
Sverige.
När man jämför resultat i SRR måste man beakta skillnaderna i inregistreringsfrekvens och
svarsfrekvens. SSC har vid 1 år ett bortfall på mellan 10-20 % och riket har ett bortfall på 20-30 %,
beroende på diagnosgrupp. Vid 5 år har SSC ett bortfall på 30-40 % medan riket har ett bortfall på
40-50 %.
Resultatdiskussion ländrygg
Resultatet visar i stort samma mönster i alla resultatgrupper. SSC opererar något mindre sjuka
patienter än riket. Detta beror sannolikt på en kombination av högre tillgänglighet och en något
liberalare indikation för kirurgi. I nästan samliga parametrar når SSC ett bättre slutresultat än riket.
I vår huvudparameter, Global Assessment, är det 10-15 % fler som blir mycket bättre eller helt bra
jämfört med riket. Störst skillnad visar sig gällande lumbala diskproteser, 86 % mycket bättre för SSC
jämfört med 64 % för riket. Jämförelsen är dock ej helt rättvis då man gör väldigt få operationer
utanför SSC som står för 84 % av alla diskproteser. De patienter som opereras med diskprotes är
visserligen en något friskare subgrupp av SRS, men det är anmärkningsvärt hur bra resultaten är.
Resultaten ligger nästan i paritet med diskectomierna.
Resultatdiskussion halsrygg
Även här påtagligt bättre resultat än riket när det gäller ritzopathipatienterna, 11 % fler som är helt
bra eller mycket bättre jämfört med riket. Det är förvånansvärt bra resultat jämfört med litteraturen.
Resultaten ligger väl i paritet med resultaten för ländryggkirurgi.
Resultaten vid myelopathi är som förväntat något sämre än vid ritzopathi, men fortfarande visar de
en förbättring (trots att huvudmålsättningen är att förhindra en försämring). SSC visar även här
påtagligt nöjdare patienter än riket. Vi har vad gäller myelopathier infört en ny resultatparameter –
Europeiska Myelopathiskalan (EMS). Även med detta mått uppnår vi ett bättre slutresultat än riket.
31
Komplikationer
När det gäller komplikationer har vi följt dessa regelbundet sedan starten år 2000. De senaste fem
åren redovisas i efterföljande tabell.
Vi har valt att registrera de allvarligaste medicinska komplikationerna som leder till medicinska
behandlingar, inläggningar eller till förnyade ingrepp.
Vi har en relativt låg komplikationsfrekvens. Internationella jämförelser är svåra då motsvarande
redovisning inte finns från andra kliniker. Man redovisar där komplikationer från enskilda studier
medan vi redovisar alla våra resultat över tiden.
Vår målsättning för 2012 har varit 0 % mortalitet vilket vi uppnått. Andra mål har varit < 1 % tromboemboliska komplikationer vilket vi har uppnått och < 1 % djupa infektioner, vilket vi nu har uppnått.
Från och med 2011 har vi skickat ut en enkät till samtliga patienter 30 dagar efter operation.
Vi efterfrågar där bland annat komplikationer. Vi har en svarsfrekvens på 86 % 2012 och anser oss
därmed ha god kontroll på våra komplikationer inom 30 dagar.
Vissa av dessa komplikationer är även registrerade i vår Komplikationsregistrering och vissa är
lindrigare och finns enbart med i denna redovisning.
30 dagars komplikationer 2011-2012
5%
3,64%
4%
3,74%
3%
2%
1%
1,82%
1,55%
0,30%
0,08%
0,30%
0,14%
0,07%
0,07%
0,08%
0,00%
0,08%
0,21%
0%
2011
2012
32
Operationsår
Antal operationer
Avlidna inom 30 dagar
Medicinska komplikationer
Tromboemboliska
-stroke/tia
-lungemboli
-djup ventrombos
Cirkulation/Respiration
-hjärtinfarkt,svikt,elektolytrubbn eller arytmi
-hjärtsvikt
-arytmi
-pneumoni
Urologiska komplikationer
Övrigt
-varav skickade till akutsjukhus för medicinsk komplikation
Totalt antal medicinska komplikationer
Andel medicinska komplikationer
Djupa infektioner
Discit/Spondylit
varav opererade
Inlagda för antibiotikabehandling (ej disciter)
Reopererade pga djup sårinfektion
Totalt reop pga infektion
Totalt antal djupa infektioner
Andel djupa infektioner
Mekanisk komplikation
Felplacerad skruv
Diskinlägg/protes
Annan osteosyntesproblematik
Totalt antal reop pga mek kompl
Andel mekaniska komplikationer
Icke-mekanisk komplikation
Uretärskada
Nervsmärta/nervpåverkan
Durarift
Blödning
Fel nivå
Ärrbråck
Totalt antal icke-mek. kompl.
Andel icke-mekanisk komplikation
Antal komplikationer som reopererats
Andel reop pga komplikation
Varav op vid samma vårdtillfälle
Varav op på annat sjukhus
Antal komplikationer som ej reopererats
2008
1210
1
2009
1178
0
2010
1246
0
2011
1329
1
2012
1419
0
2
4
1
1
0
2
0
0
0
0
0
3
0
1
0
0
1
1
0
0
8
8
4
4
3
4
4
3
3
2
0
2
0
0
0
4
2
0
1
1
0
0
1
0
0
1
1
1
1
1
0
2
2
1
5
7
8
6
6
3
11
15
8
7
9
0,91% 1,27% 0,64% 0,53% 0,63%
4
7
5
6
6
4
5
1
1
2
1
6
9
2
3
2
3
5
8
5
6
8
6
9
7
7
14
14
15
14
0,58% 1,19% 1,12% 1,13% 0,99%
3
1
4
7
4
1
0
0
1
2
6
1
5
2
0
10
2
9
10
6
0,83% 0,17% 0,72% 0,75% 0,42%
2
1
5
2
0
0
7
2
3
2
5
4
0
3
7
7
1
0
1
1
0
1
1
2
3
0
14
8
11
13
14
1,16% 0,68% 0,88% 0,98% 1,06%
30
18
26
32
27
2,48% 1,53% 2,09% 2,41% 1,90%
0,80% 0,51% 0,80% 0,75% 0,78%
1
2
0
2
4
12
21
21
17
16
33
Vi har under 2012 haft som övergripande mål att minska våra postoperativa infektioner.
Vi har då valt att titta på både sårinfektioner som upptäckts på vårdavdelningen eller via 30dagarsuppföljningen (ytliga) och patienter som varit inneliggande för antibiotikabehandling av
sårinfektion, disciter samt de som reopererats för djup infektion. Detta betyder att nedanstående
andel är en sammanslagning av ytliga och djupa infektioner i operationsområdet.
Målet är att minska dessa med 25 % till 2013. Vi är på god väg med en minskning från
5,2 % - 4,7 %.
34
Reoperationer
Reoperation kallar vi alla operationer som har föregåtts av en ryggoperation. Det vill säga att en
primär cervikal operation kallas reoperation om patienten redan blivit opererad i ländryggen. Detta
för att vi inte ska missa någon form av repetitiv kirurgi i ryggen.
Vi rapporterar både antal reoperationer på egna primära operationer och antal reoperationer där
primäroperationen är gjord på annat sjukhus (AS).
Att studera nya ryggoperationer på andra nivåer är för att försöka se om vissa operationsmetoder
kan ge framtida besvär från andra delar av ryggen. Vi vill kunna redovisa tidiga komplikationer men
också försöka se över tid vilka operationer som behöver kompletteras på samma nivå vilket skulle
antyda att man eventuellt valt fel operationsmetod initialt. Alla reoperationer är inte komplikationer.
Det finns många olika definitioner på både komplikationer och reoperationer, varför det är svårt att
göra någon jämförelse med andra kliniker.
Vi har valt att redovisa:
Reoperationer inom samma vårdtillfälle (VTF).
Reoperation på samma nivå < 1 år och > 1 år efter primäroperationen.
Reoperation rygg på annan nivå än primär operation, också det < 1 år och > 1 år efter op.
Komplikationer
Postoperativ blödning, likvorläckage, infektion, omsättning av felsatt skruv eller protes samt ärrbråck.
Inadekvat kirurgi
En del reoperationer beror säkerligen på inadekvat kirurgi samt att ingreppet i sig påskyndar den
degenerativa processen lokalt. Till denna grupp härrör vi bl.a. redekompression inom ett år.
Fusion/protes efter diskectomi eller dekompression kan ha olika orsaker. Trots allt är det inte att
förvänta sig inom 1 år utan får anses bero på initial felbedömning om lämplig operationsmetod.
Detta gäller även dekompression efter diskectomi, fusion eller protes.
Refusion pga pseudartros och protes som omvandlas till fusion hänför vi till inadekvat kirurgi.
Repetitiv kirurgi med eller utan
u tan samband
samb and med tidigare normal kirurgi
Recidivdiskbråck kan bero på inadekvat kirurgi men också på ett normalt förlopp. Vi har valt att räkna
det som ett normalförlopp dvs. repetitiv kirurgi till följd av normal kirurgi.
Redekompression efter >1 år anser vi vara repetitiv kirurgi till följd av normal kirurgi.
Exstirpation av osteosyntesmaterial som har skett nära eller efter 1-årsgränsen får anses som en del i
det normala förloppet efter fusionkirurgi.
Diskbråck och stenos som omvandlas till fusion eller protes efter > 1 år kan antingen vara en följd av
inadekvat primär kirurgi eller ett led i den degenerativa processen. Vi hänför det som en följd av
normal kirurgi.
35
11
1 st,
Antal patienter som reopererades vid samma vårdtillfälle var 1
st, (0,8
(0,8 %).
%).
5 pga omsättning av skruv
5 utrymningar av hematom
1 recidivdiskbråck
Alla dessa 11 får anses vara komplikationer
Antal patienter som reopererades på samma nivå < 1 år var 7 3 st,
st, (5,1
(5,1 %).
2 st var från annan klinik (AS).
Komplikationer:
5 infektioner
5 durarifter (1 patient opererades två ggr)
1 blödning
1 repositionering av Capstone
Inadekvat kirurgi:
9 redekompression
8 fusion efter dekompression, diskectomi eller diskprotes
2 refusion och dekompression
4 pseudartros nära 1-årsgränsen
2 dekompression efter fusion
2 bakre foraminotomi efter främre fusion i halsryggen
Repetitiv kirurgi med troligt samband med tidigare operation:
29 recidivdiskbråck (2 AS)
3 synovialcysta efter diskectomi
2 diskectomi efter dekompression
Antal reoperationer på annan nivå < 1år var 10 st,
st, (0,8
(0,8 %).
%).
6 st var från annan klinik (AS).
Inadekvat kirurgi:
1 dekompression nedan tidigare dekompression (AS)
1 dekompression nedan tidigare dekompression
Repetitiv kirurgi med troligt samband med tidigare operation:
4 fusion ovan eller nedan tidigare fusion (4 AS)
1 dekompression ovan tidigare fusion (1 AS)
1 diskbråck nedan tidigare fusion
Repetitiv kirurgi utan troligt samband
s amband med tidigare operation:
1 diskectomi på ny nivå
1 extirpation av os coccyx efter tidigare dekompression
36
Antal reoperationer på samma nivå > 1 år var 1 44 st,
st, (10,2
(10,2 %)
49 st var från annan klinik (AS)
Inadekvat kirurgi:
1 omsättning av skruv
20 pseudartros (4 AS)
9 fusion efter diskprotes
6 dekompression efter fusion eller diskprotes (1 AS)
Repetitiv kirurgi med troligt samband med tidigare operation:
33 (17 AS) var diskbråck/stenoser som omvandlades till fusion eller protes
12 (3 AS) extraktion av osteosyntesmaterial
33 (14 AS) recidivdiskbråck
18 (2 AS) redekompression
5 dekompression efter diskectomi (5 AS)
5 fusion efter fusion (3 AS) och 2 diskectomi efter dekompression
Antal reoperationer på annan nivå > 1år var 81 st, (5,7 %). 22 st var från annan klinik
(AS).
Repetitiv kirurgi med troligt samband med tidigare operation:
10 fusion ovan fusion
4 (1 AS) protes ovan fusion
1 protes ovan protes
4 (1 AS) övrigt
18 (4 AS) dekompression efter fusion
Repetitiv kirurgi utan troligt samband med tidigare operation:
44 ingrepp (16 AS) var helt utan relation till tidigare ingrepp såsom diskbråck eller dekompression på
ny nivå, cervikal operation efter lumbal.
Totalt är 319 st (22,5 %) operationer klassade som reoperation rygg. Av de 319 st kom
79 st (25 %) från annat sjukhus.
23 st reopererades pga komplikation
65 st var reoperationer pga inadekvat kirurgi (5 AS)
185 st (57 AS) var repetitiv kirurgi med troligt samband med tidigare operation
46 reoperationer (17 AS) var repetitiv kirurgi utan troligt samband med tidigare ryggkirurgi.
37
Vi ser att reoperationsfrekvensen ökar och det stämmer väl med den minskade andelen
förstagångskirurgi i Swespine.
Reoperationsfrekvensen på grund av komplikation ligger i princip oförändrad. Vi arbetar med att få
ner antalet infektioner bla genom vårt hygienarbete. Vi har införskaffat en så kallad O-arm, en
datortomograf som möjliggör säker navigering av skruvar peroperativt. Vi tror att detta ska minska
antalet komlikationer med felsatta skruvar. Att reoperationer med troligt samband till tidigare kirurgi
ökar är nog relaterat till att vi varit verksamma en längre tid och att den degenerativa processen ger
ett ökat antal operationsfall.
Den mest oroande trenden är att antalet inadekvat kirurgi har ökat. Vi kommer att göra en mer
ingående analys av orsakerna till detta och därefter vidta lämpliga åtgärder.
38
MOTTAGNINGEN I CITY
CITY FÖR FÖRSÄKRINGSPATIENTER
Sedan maj 2010 har vi en filial inne i Stockholm city, där vi i första hand tar emot patienter med
privata sjukförsäkringar och privata patienter.
Vi jobbar enligt konceptet att det helst skall vara sjukgymnast eller naprapat som träffar patienten i
första hand. Om sedan sjukgymnasten behöver konsultera ryggläkare eller ryggkirurg, ta hjälp av
KBT psykolog eller kollega är detta möjligt samtidigt som patienten gör sitt besök. Vi arbetar i nära
samarbete mellan alla olika yrkeskategorier, vilket t ex innebär att vi vid ett sjukgymnastbesök även
har möjlighet att ordna med recept och beställa röntgenundersökningar för fortsatt diagnostik, vilket
minskar behovet av ett separat läkarbesök.
Vi vill att patienten får rätt typ av vård, rätt antal gånger, dvs. varken för få eller för många besök. Vi
följer även upp hur det går för patienten via telefon och mail, både personligen av läkare och
sjukgymnast, men också via kvalitetsenkäter och nöjdhetsenkäter.
Vi har utvecklat detta koncept i nära samarbete med Länsförsäkringar och de siffror vi redovisar här
kommer ur våra rapporter till Länsförsäkringar.
26 % av alla våra patienter skickas till röntgendiagnostik vilket får anses som en låg andel.
I snitt får alla patienter som träffat sjukgymnast 2,2 besök till sjukgymnast.
Här visas flödet mellan vårdgivare på kliniken:
39
En enkät avseende bland annat nöjdhet och bemötande skickas till samtliga patienter i City ca 1
vecka efter första besök.
Vi har en svarsfrekvens på ca 60 %.
40
41
Vi följer upp resultatet 3 månader efter avslutad behandling.
Vi ställer bland annat följande fråga:
42
PÅGÅENDE FORSKNING VID SSC
Vid SSC bedrivs en omfattande forskningsverksamhet. Vi har ett nära samarbete med Karolinska
Institutet och en hög akademisk kompetens på kliniken.
Vi driver flera doktorandprojekt och deltar aktivt i såväl nationella som internationella
multicenterstudier. Genom vårt engagemang i forskning och utveckling säkerställer vi vår kompetens
och driver utvecklingen av svensk ryggvård framåt.
Dr Martin Skeppholm är doktorand vid KI på ett projekt avseende cervikal diskproteskirurgi.
I huvudstudien, som är en multicenterstudie bl.a. tillsammans med Neuroortopediskt Centrum i
Jönköping, jämförs kotpelarrekonstruktion med protes respektive fusion vid operation för cervikal
ritzopathi. Samtliga patienter har nu inkluderats och uppföljning och datainsamling pågår. Ytterligare
delstudier i avhandlingen är utvärdering av dysfagi efter främre halsryggskirurgi och en biomekanisk
studie med 3DCT metod. Disputation planeras till hösten 2013.
SSC deltar i den nationella multicenterstudien av spinal stenos där dekompression jämförs med
dekompression och fusion. Studien genomförs inom ramen för ett doktorandprojekt av Dr Peter
Försth. En delstudie är en dekompressionsstudie där postoperativ instabilitet mellan de två
dekompressionsmetoder, som är i allmänt bruk, jämförs med 3DCT teknik utvecklad av Med Dr Per
Svedmark. Disputation planeras till 2014.
Under 2010 startade en singelcenterstudie som fortfarande pågår. Denna studie syftar till att
undersöka vilka faktorer som är av betydelse för behandlingsresultatet i samband med ryggkirurgi.
Den vänder sig till patienter som är aktuella för kirurgisk behandling på SSC för diskdegenerativa
besvär, SRS (fusion eller diskprotes). Ansvarig för studien är Docent, Överläkare Eva Kosek. Inklusion
beräknas pågå i två och ett halvt år.
I samarbete med Karolinska Institutet drivs för närvarande tre studier, ansvarig är Docent, Överläkare
Eva Kosek, verksam vid Institutionen för Klinisk Neurovetenskap, Karolinska Institutet och SSC. En
studie handlar om hur genetiska faktorer påverkar smärtreglering och behandlingsutfall vid kirurgi för
diskdegenerativa besvär (fusion eller diskprotes) där ca 200 av de 250 patienterna för närvarande är
inkluderade. Den andra studien handlar om hur olika genetiska faktorer av betydelse för
smärtkänslighet och smärtreglering samverkar och påverkar behandlingsutfallet vid kirurgi för
diskdegenerativa besvär (fusion eller diskprotes). Denna studie görs i samarbete med flertalet större
ryggkirurgiska kliniker i Sverige och rekrytering av de 2 000 patienterna har just påbörjats. I den
tredje studien undersöks betydelsen av inflammatoriska och smärtframkallande substanser för smärta
och smärtreglering hos patienter med diskdegenerativa besvär, diskbråck respektive knäledsartros.
Studien genomförs i samarbete med Ortho Center, Stockholm.
Med Dr Svante Berg följer upp sin avhandling från 2011 med en rad uppföljningsstudier. Bland
annat; 5-års uppföljning av RCT mellan diskprotes och fusion där han skall handleda ett
doktorandprojekt, 5-års uppföljning av RCT mellan tre olika diskproteser samt tre uppföljningsstudier
avseende:
2 metall - metall diskproteser, ”Hybrider” och 3-nivåers diskproteser.
2012 påbörjades en ”Discitstudie” med Med Dr Anton Rasch som huvudansvarig. I studien jämförs
två olika administrationssätt av peroperativ antibiotika vid diskectomi.
Fem av våra Legitimerade sjukgymnaster gör magisterarbeten
Maria Thorander
1-års utvärdering av ODI mellan fusion och protes av SRSpatienter
Andreas Widman
Utvärdering av rörelserädsla hos SRSpatienter
Monica Sundqvist
Behandling av coccygodyni
Lotta Glimstedt
Smärtreglering hos patienter med långvarig ländryggssmärta
Karin Nygren
med myalgikomponent.
43
Två av Legitimerade sjukgymnaster gör kandidatarbeten
Margareta Hammar
Samband mellan preoperativ HAD och NDI 1-år postoperativt på
Roland Fransson
patienter som nackopererats.
SSC fortsätter att inkludera alla patienter till Svensk Ryggkirurgisk Förenings rikstäckande
kvalitetsregister där våra resultat kan jämföras med övriga landet.
Tillsammans med Spine Center Göteborg startades under våren 2010 ett benchmarkingprojekt med
Schönkliniken i Tyskland där skillnader i ryggkirurgisk praxis och dess resultat jämförs.
Publicerade artiklar under 2012:
2012 :
The Dysphagia Short Questionnaire
Skeppholm Martin, Ingebro Catarina, Engström Therese and Olerud Claes
Spine (Phila Pa 1976). 2012 May 15;37(11):996-1002. doi: 10.1097/BRS.0b013e31823a7a5b.
Posterolateral inter-transverse lumbar fusion in a mouse model.
Bobyn J, Rasch A, Little DG, Schindeler A.
J Orthop Surg Res. 2013 Jan 23;8(1):2. doi: 10.1186/1749-799X-8-2.
Pain from donor site after anterior cervical fusion with bonegraft: a prospective randomized study
with 12 months of follow-up
M. Skeppholm, C. Olerud
Springer-Verlag 2012
The impact of discography on the surgical decision in patients with chronic low back pain
Svante Berg, MD, PhDa, Bengt Isberg, MD, PhDb, Anna Josephson, MD, PhDc, Mårten Fällman,
Med. Stud.
The Spine Journal 2012
Strategies towards injectable, load-bearing materials for the intervertebral disc: a review and outlook
Persson C, Berg S
J Mater Sci: Mater Med DOI 10.1007/s10856-012-4776-2
Treatment with Cognitive Behavioral Therapy increases pain-evoked activation of the prefrontal
cortex in patients suffering from chronic pain.
Jensen K, Kosek E, Wicksell R, Kemani M, Olsson G, Merle J, Kadetoff D, Ingvar M.
Pain 2012:153(7):1495-503.
Evidence of central inflammation in fibromyalgia - increased cerebrospinal fluid IL-8 levels
Kadetoff D, Lampa J, Westman M, Andersson M, Kosek E.
J. Neuroimmunology, 2012;242:33-38.
Patients with Fibromyalgia display less functional connectivity in the brain’s pain inhibitory network
Jensen KB, Loitoile R, Kosek E, Petzke F, Carville S, Fransson P, Marcus H, Williams SC, Choy E,
Mainguy Y, Gracely RH, Gollub R, Ingvar M, Kong J... Mol Pain 2012;26(8):32.
Peripheral inflammatory disease associated with centrally activated IL-1 system in humans and mice
Lampa J, Westman M, Kadetoff D, Agréus AN, Le Maître E, Gillis-Haegerstrand C, Andersson M,
Khademi M, Corr M, Christianson CA, Dalaney A, Yaksh TL, Kosek E, Svensson CI.. PNAS
2012;109(31):12728-33. Epub 2012 Jul 16
5-HT1(A)-receptor Polymorphism Associated With Human Thermal Pain Perception.
Lindstedt F, Karshikoff B, Schalling M, Ingvar M, Lekander M, Kosek E. PLoS One. 2012;7(8):e43221.
44
PLANERING FÖR 2013
Ryggkirurgi är en viktig men förhållandevis liten del i det totala ryggomhändertagandet. Vi vill i
fortsättningen hellre tala om ryggvård än att dela upp det i rehabilitering och kirurgi. Vi kan erbjuda
en helhetslösning till försäkringsbolag och företag för hela vårdkedjan vid ryggbesvär och jobbar för
att hela tiden utveckla den verksamheten. Vi kan redan nu visa stora fördelar, för alla parter, om flera
yrkesgrupper arbetar tillsammans mot ett gemensamt mål.
SSC har deltagit mycket aktivt i arbetet med att ta fram regelboken för vårdval ryggkirurgi, som leds
av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen (HSF) i Stockholms Läns Landsting (SLL) och som kommer att
starta september 2013. Där ingår att ryggklinikerna måste ha sjukgymnast, psykolog och smärtläkare
samt kunna göra multimodala bedömningar. SSC kommer även i framtiden lägga ner arbete på att
successivt utveckla modellen så att den ekonomiska styrningen blir bra för patienterna.
För att kunna vara den kompletta ryggkliniken är det viktigt att vårdval för specialiserad
sjukgymnastik har antagits under 2012. SSC räknar med att kunna starta upp egen sjukgymnastik
under hösten 2013. I första hand kommer vi att koncentrera oss på pre- och postoperativa grupper.
Den sista pusselbiten för den kompletta ryggkliniken är att även multimodal ryggrehabilitering
kommer ingå i vårdvalen. Detta planeras att ske under 2014. SSC ska vara aktiva med att påverka så
att även vårdval för rehabilitering blir bra och kan ge förutsättningar för gott omhändertagande även
för svåra patientfall.
Våra kirurgiska resultat har vi bra kontroll på och vi har bra till mycket bra resultat vid jämförelser i
Swespine. Dock kan alla resultat alltid bli bättre, vilket vi fortsätter att arbeta för. Den största
skillnaden mellan olika kliniker är dock inte de kirurgiska resultaten utan indikationerna för kirurgi och
man har ingen aning om vad som händer med de som nekas kirurgi. Det bör inom Swespine
påbörjas ett arbete för att även följa förloppet för icke-opererade patienter.
Det vi kommer att satsa extra på under 2013 är att få ner antalet komplikationer och reoperationer
pga inadekvat kirurgi. Detta för att öka patientsäkerheten och kvaliteten men också av ekonomiska
skäl då alla komplikationer måste åtgärdas utan ersättning enligt vårdvalet. Vi tycker det är en
utmärkt utveckling för att ytterligare sporra patientsäkerhetsarbetet. Under 2012-2013 har vi ett
övergripande LEAN-mål att sänka infektionerna med 25 %, vi är på mycket god väg att klara det men
arbetet fortsätter under 2013.
Vi har under de senaste åren kraftigt utökat våra forskningsinsatser. Vi driver tre stora SRS studier
med olika frågeställningar. Vi fortsätter med att forska på diskproteser i både ländrygg och halsrygg.
Diskproteser är ett område där vi leder utvecklingen i Sverige. Det är därför extra viktigt för oss att
dokumentera eventuella fördelar eller risker. Vi har två pågående avhandlingsarbeten och vi räknar
med att under 2013 starta upp ytterligare två. Fem av våra sjukgymnaster har påbörjat en
magisterutbildning och ska skriva sina examensarbeten inom olika ryggområden
Vi har satsat mycket resurser på att korta våra väntetider och därmed våra köer. Vårt uppdrag är att
klara vårdgarantin för patienter inom SLL när vi går in i vårdval. I och med att vi har öppnat en fjärde
operationssal kommer vi att klara vårdgarantin för behandlingar men det blir svårare med
mottagningsgarantin. Målet är dock att vi ska klara även detta till 2014.
För att få med alla anställda i det ständiga förbättringsarbetet har vi arbetat med att utveckla LEANarbetet och ska fortsätta med detta under 2013. Förhoppningsvis ska det ytterligare förbättra för
våra patienter så att de så snabbt som möjligt ska komma till rätt vårdnivå/yrkesgrupp och uppnå
bästa möjliga resultat.
Upplands Väsby 2012
Tycho Tullberg
Verksamhetschef
Eva Gulle
Kvalitetsansvarig
45
Resultatgrupp 1, diskbråck/diskectomi
diskbråck/diskectomi
1. Diskbråck
Medialt och lateralt diskbråck kombinerad med konventionell och mikroskopisk diskectomi
2004
2005
2006
2007
SSC Riket
SSC Riket
SSC Riket
SSC Riket
Produktion;
Antal (SSC/Riket)
165
854
165
970
252
1152
237
1063
SSC Ande l
16%
15%
18%
18%
SSC Riket
SSC Riket
SSC Riket
SSC Riket
Bortfall: (%)
1år(SSC/Riket)
24
26
23
28
34
34
20
29
5år(SSC/Riket)
42
55
34
55
44
56
35%
46%
Bensmärta VAS 0-100
Preop 1år 5år Preop 1år 5år Preop 1år 5år Preop
1år
SSC
62
20
14
64
13
12
61
14
11
64
16
Riket
65
24
18
65
21
19
63
22
21
66
21
Oswe stry pre op/ 1år/5år
Preop 1år 5år Preop 1år 5år Preop 1år 5år Preop
1år
SSC (%)
46
16
15
42
14
13
44
14
12
44
17
Riket (%)
51
21
18
49
21
18
49
21
18
49
19
EuroQol (0-1)
Preop 1år 5år Preop 1år 5år Preop 1år 5år Preop
1år
SSC preop
0,29
0,73 0,77 0,33
0,77 0,80 0,31
0,79 0,79 0,34
0,76
Riket preop
0,21
0,68 0,75 0,24
0,69 0,75 0,26
0,70 0,75 0,24
0,72
Global assesment Hur är din bensmärta jmf med före op? 1år/5år
1år
5år
1år
5år
1år
5år
1år
5år
SSC (%)
Mycket bättre
78
81
83
84
85
87
79
79
Något bättre
14
9
12
8
10
10
12
11
Oförändrad
4
4
3
3
3
2
4
3
Sämre
6
4
3
5
2
1
2
3
Riket (%)
Mycket bättre
71
73
72
71
72
74
74
76
Något bättre
15
13
16
16
15
14
16
13
Oförändrad
7
5
7
6
7
6
6
4
Sämre
5
7
4
3
5
5
3
5
1år
5år
1år
5år
1år
5år
1år
5år
Inställning SSC (%)
Nöjd
77
78
82
90
85
89
83
87
Tveksam
17
15
14
7
12
11
12
9
Missnöjd
6
6
4
3
3
1
5
4
Inställning Riket (%)
Nöjd
76
76
73
81
73
80
78
83
Tveksam
16
15
18
13
19
12
16
11
Missnöjd
7
8
8
5
8
8
6
6
Bilaga 1
2008
2009
SSC Riket SSC Riket
261
1167
280
1262
18%
18%
SSC Riket SSC Riket
20
30
19
25
5år Preop
13
67
20
66
5år Preop
12
45
16
49
5år Preop
0,82 0,29
0,77 0,24
1år
18
22
1år
15
21
1år
0,75
0,70
Preop
65
65
Preop
43
50
Preop
0,35
0,25
1år
16
21
1år
15
20
1år
0,76
0,70
2010
SSC Riket
286
1732
14%
SSC Riket
27
45
Preop
66
66
Preop
44
49
Preop
0,32
0,25
1år
13
22
1år
15
20
1år
0,76
0,71
2011
SSC
323
18%
SSC
28%
Preop
65
67
Preop
45
50
Preop
0,32
0,26
Riket
1473
Riket
33%
1år
15
22
1år
15
20
1år
0,77
0,71
2012
SSC
Riket
396
1518
21%
Snitt
21
28
34
51
Preop
1år 5år
63
16
14
66
22
21
Preop
1år 5år
44
15
13
50
20
18
Preop
1år 5år
0,75 0,79
0,32
0,69 0,74
0,23
Snitt
1år
5år
81
81
11
10
4
4
3
4
1år
81
11
4
3
1år
80
10
5
4
1år
88
10
3
1
1år
89
7
0
4
72
14
7
4
1år
81
13
6
73
15
5
5
1år
85
9
6
72
16
6
5
1år
83
15
2
75
14
5
4
1år
82
14
3
72
16
7
4
1år
81
14
5
71
15
5
6
5år
84
12
4
74
17
10
77
17
7
77
15
8
76
16
8
75
17
8
79
14
7
Resultatgrupp 2, Lumbal
Lumbal spinal stenos/dekompression
2. Lumbal stenos enbart decompression
Lateral och central lumbal stenos kombinerad med dekomprimering
2004
2005
2006
SSC Riket
SSC Riket
SSC
Produktion;
Antal (SSC/Riket)
151
904
190 1176
211
SSC Andel
14%
14%
14%
SSC Riket
SSC Riket
SSC
Bortfall: (%)
1år(SSC/Riket)
22
27
15
28
25
5år(SSC/Riket)
41
55
33
51
36
Bensmärta VAS 0-100
Preop 1år 5år Preop 1år 5år Preop
SSC
62
36
39
63
31
34
60
Riket
61
38
34
62
34
33
60
Oswestry pre op/ 1år/5år Preop 1år 5år Preop 1år 5år Preop
SSC (%)
42
27
28
41
25
27
39
Riket (%)
46
31
31
45
28
29
45
EuroQol (0-1)
Preop 1år 5år Preop 1år 5år Preop
SSC
0,41 0,62 0,60 0,40 0,65 0,64 0,41
Riket
0,33 0,57 0,58 0,35 0,60 0,61 0,34
Global assesment Hur är din bensmärta jmf med före op? 1år/5år
1år
5år
1år
5år
1år
SSC (%)
Mycket bättre
54
56
60
58
64
Något bättre
19
11
19
16
16
Oförändrad
12
10
9
7
9
Sämre
11
13
6
10
6
Riket (%)
Mycket bättre
44
44
50
45
49
Något bättre
23
19
19
16
18
Oförändrad
18
13
14
12
15
Sämre
10
17
11
17
13
1år
5år
1år
5år
1år
Inställning SSC (%)
Nöjd
64
65
66
69
76
Tveksam
24
20
24
21
17
Missnöjd
11
15
11
10
8
Inställning Riket (%)
Nöjd
61
63
62
64
61
Tveksam
26
25
25
20
24
Missnöjd
13
13
14
15
15
Riket
1309
Riket
28
59
1år
26
34
1år
22
30
1år
0,71
0,59
5år
26
37
5år
21
29
5år
0,70
0,59
Bilaga 2
2007
SSC
233
14%
SSC
11
33
Preop
61
62
Preop
38
45
Preop
0,44
0,34
Riket
1476
Riket
28
50
1år
32
36
1år
24
29
1år
0,67
0,61
5år
32
37
5år
25
29
5år
0,66
0,60
2010
2011
2012
2008
2009
SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC
236 1625 257 1829 235 2163 296 2534 361
13%
13%
12%
10%
10%
SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket Snitt
11
18
10
21
13
28
19
28
15
37
Preop 1år Preop 1år Preop 1år Preop 1år Preop
62
29
63
30
64
31
63
27
63
62
34
62
34
63
35
63
36
63
Preop 1år Preop 1år Preop 1år Preop 1år Preop
40
24
40
23
39
26
39
22
40
43
27
44
28
43
27
45
29
45
Preop 1år Preop 1år Preop 1år Preop 1år Preop
0,42 0,68 0,43
0,69 0,45 0,66 0,43 0,68 0,40
0,35 0,62 0,35
0,61 0,36 0,63 0,37 0,62 0,33
Snitt
1år
1år
1år
1år
1år
61
60
56
58
57
15
16
20
18
17
9
12
12
11
12
8
8
9
6
9
Riket
2478
27
59
1år
32
36
1år
25
29
1år
0,65
0,59
5år
65
12
7
10
1år
55
12
16
11
5år
55
18
9
13
5år
53
16
10
14
47
14
14
17
5år
76
14
10
49
20
15
11
1år
64
21
15
49
15
11
17
5år
68
19
13
51
18
13
13
1år
63
24
13
51
16
15
12
1år
67
23
11
51
18
12
11
1år
63
27
10
45
18
13
17
1år
70
22
8
49
19
15
12
1år
64
25
11
46
15
13
18
5år
69
19
12
64
24
12
59
27
15
65
21
14
62
24
14
62
24
13
62
23
15
63
23
13
61
25
14
62
23
15
5år
35
36
5år
26
30
5år
0,63
0,58
Resultatgrupp 3, Lumbal spinal stenos/fusion
3. Lumbal stenos - fusion
Lateral och central lumbal stenos kombinerad med alla former av fusion
2004
2005
SSC Riket
SSC Riket
Produktion;
Antal (SSC/Riket)
46
285
70
392
SSC Andel
14%
15%
SSC Riket
SSC Riket
Bortfall: (%)
1år(SSC/Riket)
7
35
19
36
5år(SSC/Riket)
33
64
31
51
Bensmärta VAS 0-100
Preop 1år 5år Preop 1år 5år
SSC
57
31
30
61
27
36
Riket
65
37
30
63
33
32
Oswestry pre op/ 1år/5år
Preop 1år 5år Preop 1år 5år
SSC (%)
46
27
26
48
26
32
Riket (%)
51
32
32
47
31
31
EuroQol (0-1)
Preop 1år 5år Preop 1år 5år
SSC preop
0,35
0,63 0,66 0,31 0,70 0,56
Riket preop
0,23
0,58 0,56 0,30 0,55 0,59
Global assesment Hur är din bensmärta jmf med före op? 1år/5år
1år
5år
1år
5år
SSC (%)
Mycket bättre
58
54
65
38
Något bättre
16
20
19
19
Oförändrad
12
10
11
17
Sämre
9
10
2
10
Riket (%)
Mycket bättre
53
45
53
53
Något bättre
20
15
15
13
Oförändrad
13
13
13
12
Sämre
9
17
13
16
1år
5år
1år
5år
Inställning SSC (%)
Nöjd
63
63
73
65
Tveksam
26
27
27
24
Missnöjd
12
10
0
10
Inställning Riket (%)
Nöjd
65
58
65
66
Tveksam
25
26
21
21
Missnöjd
11
16
14
12
Bilaga 3
2006
SSC
77
15%
SSC
14
32
Preop
58
61
Preop
44
47
Preop
0,39
0,31
2007
SSC
105
19%
Riket
SSC
29
11
53
30
1år 5år Preop
28
34
62
31
38
60
1år 5år Preop
26
27
43
28
32
48
1år 5år Preop
0,65 0,62 0,37
0,62 0,59 0,31
Riket
428
2010
2011
2012
2008
2009
SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC
94
581
88
783
105
935
121
879
98
14%
10%
10%
12%
11%
Riket
SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket Snitt
28
10
12
13
12
8
24
16
23
12
46
29
1år 5år Preop 1år Preop 1år Preop 1år Preop 1år Preop
21
27
58
25
59
30
63
21
62
21
60
27
37
61
28
61
30
63
32
60
28
63
1år 5år Preop 1år Preop 1år Preop 1år Preop 1år Preop
20
26
43
23
45
26
42
22
43
23
45
27
29
48
28
46
28
47
29
47
29
48
1år 5år Preop 1år Preop 1år Preop 1år Preop 1år Preop
0,72 0,66 0,40
0,65 0,31 0,67 0,32 0,69 0,34
0,69 0,34
0,65 0,62 0,28
0,61 0,29 0,63 0,30 0,62 0,26
0,61 0,27
Snitt
5år
1år
1år
1år
1år
1år
61
66
59
69
64
62
15
13
15
17
18
18
6
7
10
5
6
8
7
4
8
3
8
6
Riket
443
Riket
792
25
56
1år
26
32
1år
24
29
1år
0,66
0,60
1år
61
20
5
8
5år
50
25
4
13
1år
73
16
3
3
5år
52
18
8
13
55
14
13
12
1år
73
18
9
48
12
11
20
5år
71
23
6
61
16
9
10
1år
77
22
1
47
14
11
18
5år
70
27
3
56
17
11
9
1år
76
20
5
54
19
11
9
1år
66
28
7
56
16
12
11
1år
76
23
1
56
19
10
11
1år
71
17
12
56
17
11
11
1år
71
23
6
48
14
12
17
5år
64
24
11
69
21
11
61
21
18
71
21
8
64
22
14
67
20
13
66
24
10
68
22
11
67
20
13
66
22
12
60
23
17
5år
31
35
5år
29
31
5år
0,63
0,56
Resultatgrupp
esultatgrupp 4, Spondylolisthes
4. Spondylolisthes
Spondylolisthes kombinerad med alla typer av fusion
2004
2005
SSC Riket
SSC Riket
Produktion;
Antal (SSC/Riket)
26
145
42
221
SSC Andel
15%
16%
SSC Riket
Bortfall: (%)
1år(SSC/Riket)
8
21
10
33
5år(SSC/Riket)
31
45
33
43
Ryggsmärta VAS 0-100
Preop 1år 5år Preop 1år
SSC
57
23
31
56
30
Riket
58
30
26
57
32
Oswestry pre op/ 1år/5år
Preop 1år 5år Preop 1år
SSC (%)
40
21
18
40
23
Riket (%)
41
24
25
45
27
EuroQol (0-1)
Preop 1år 5år Preop 1år
SSC preop
0,44
0,68 0,70 0,37
0,70
Riket preop
0,31
0,64 0,67 0,33
0,60
Global assesment Hur är din ryggsmärta jmf med före op? 1år/5år
1år
5år
1år
5år
SSC (%)
Mycket bättre
69
61
65
68
Något bättre
13
28
14
11
Oförändrad
9
6
5
7
Sämre
9
6
8
7
Riket (%)
Mycket bättre
63
66
60
68
Något bättre
18
15
25
12
Oförändrad
9
11
6
9
Sämre
6
6
6
10
1år
5år
1år
5år
Inställning SSC (%)
Nöjd
83
83
76
89
Tveksam
8
11
16
4
Missnöjd
8
6
8
7
Inställning Riket (%)
Nöjd
67
70
72
73
Tveksam
26
21
18
17
Missnöjd
7
9
10
10
Bilaga 4
2006
SSC Riket
57
205
22%
2007
SSC Riket
54
211
20%
2010
2012
2008
2009
2011
SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC
69
55
183
44
222
45
295
43
256
21%
23%
17%
13%
14%
Snitt
13
15
9
14
24
32
19
19
15
33
5år Preop 1år Preop 1år Preop 1år Preop 1år Snitt
28
51
21
57
26
56
28
59
29
57
33
62
28
59
28
60
28
62
28
60
5år Preop 1år Preop 1år Preop 1år Preop 1år Preop
21
38
20
39
21
38
21
40
18
39
24
44
24
41
22
41
22
44
22
43
5år Preop 1år Preop 1år Preop 1år Preop 1år Preop
0,69 0,42
0,72 0,43 0,75 0,38 0,73 0,43 0,75 0,40
0,66 0,33
0,64 0,37 0,68 0,36 0,68 0,31 0,70 0,34
Snitt
1år
1år
1år
1år
1år
67
65
68
57
67
14
18
20
31
18
2
10
0
3
5
10
3
11
6
7
Riket
252
30
27
35
40
5år Preop 1år
24
55
30
29
57
27
5år Preop 1år
18
38
24
26
42
22
5år Preop 1år
0,70 0,44
0,67
0,61 0,37
0,64
13
25
33
44
5år Preop 1år
25
57
29
27
61
30
5år Preop 1år
19
39
23
19
45
27
5år Preop 1år
0,72 0,43 0,67
0,70 0,34 0,62
24
52
1år
64
22
7
5
5år
78
14
3
5
1år
65
20
9
7
5år
75
6
11
8
64
19
7
6
1år
78
15
8
69
16
4
9
5år
86
5
8
59
24
8
7
1år
72
17
11
63
19
4
13
5år
83
3
14
60
20
8
8
1år
86
4
10
62
18
9
6
1år
79
13
8
61
18
9
6
1år
74
14
11
59
20
8
6
1år
74
17
9
61
20
9
7
1år
79
12
9
62
19
9
8
5år
85
8
6
75
16
9
80
8
11
69
20
11
73
16
12
74
14
12
70
20
10
74
15
13
71
20
9
70
20
10
71
18
11
26
30
1år
21
24
1år
0,69
0,63
5år
71
18
5
5
26
30
5år
20
24
5år
0,71
0,67
Resultatgrupp 5 och 6,Diskbråck,SRS
6,Diskbråck,SRS och Postoperativ instabilitet
Bilaga 5
Fusion och Diskprotes
Diskbråck,SRS och postoperativ instabilitet
kombinerat med alla sorters fusioner och diskproteser
Resultat enl resultatgrupper före 2011
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
SSC Riket
SSC Riket
SSC Riket
SSC Riket
SSC Riket SSC Riket SSC
Produktion;
Antal
156
296
169
359
239
390
241
357
247
491
201
581
281
SSC Andel
35%
32%
38%
40%
33%
26%
34%
SSC Riket
SSC Riket
SSC Riket
SSC Riket
SSC Riket SSC Riket SSC
Bortfall: (%)
1år
14
32
13
34
26
28
20
39
14
20
24
27
9
5år
23
49
30
50
32
48
30
47
Ryggsmärta VAS 1-100 Preop 1år 5år Preop 1år
5år Preop 1år
5år Preop 1år 5år Preop 1år Preop 1år Pre op
SSC
59
34
33
64
36
31
60
34
28
62
29
28
59
30
60
29
62
Riket
59
33
27
62
37
32
60
31
33
63
32
35
62
29
61
30
61
Oswestry
Preop 1år 5år Preop 1år
5år Preop 1år
5år Preop 1år 5år Preop 1år Preop 1år Pre op
SSC (%)
43
26
25
42
25
22
43
27
24
42
24
23
42
24
42
24
43
Riket (%)
46
28
26
47
30
30
48
31
26
47
28
27
47
26
47
27
47
EuroQol (0-1)
Preop 1år 5år Preop 1år
5år Preop 1år
5år Preop 1år 5år Preop 1år Preop 1år Pre op
SSC
0,37
0,64 0,65 0,36
0,64 0,69
0,37
0,62
0,66
0,39
0,66 0,70 0,38
0,64
0,37
0,64 0,36
Riket
0,27
0,59 0,64 0,30
0,56 0,56
0,26
0,58
0,64
0,29
0,60 0,62 0,28
0,63
0,30
0,62 0,30
Global assesment Hur är din ryggsmärta jmf med före op?
1år
5år
1år
5år
1år
5år
1år
5år
1år
1år
1år
SSC (%)
Mycke t bättre
65
61
56
65
60
65
64
69
63
62
73
Något bättre
18
21
23
18
23
19
21
15
22
27
14
Oförändrad
9
8
11
8
9
7
10
5
8
6
5
Sämre
8
9
10
9
6
7
5
8
7
5
8
Riket (%)
Mycke t bättre
59
64
52
58
60
59
55
59
59
61
60
Något bättre
21
20
26
19
21
19
25
21
21
21
20
Oförändrad
11
9
12
11
10
11
11
7
9
10
9
Sämre
7
5
9
11
6
10
8
11
9
7
8
1år
5år
1år
5år
1år
5år
1år
5år
1år
1år
1år
Inställning SSC (%)
Nöjd
72
75
64
71
68
72
75
78
74
70
79
Tveksam
18
13
24
20
22
17
19
13
17
23
10
Missnöjd
9
13
12
8
9
11
6
9
9
7
11
Inställning Riket (%)
Nöjd
67
73
68
67
71
73
67
71
70
73
71
Tveksam
25
18
20
18
20
17
21
15
19
15
16
Missnöjd
8
10
12
15
8
10
12
14
11
11
13
2011
SSC Riket
195
548
26%
Riket SSC Riket
13
21
31
Riket
537
1år
26
33
1år
22
27
1år
0,68
0,62
Preop
62
65
Preop
41
48
Preop
0,39
0,26
1år
70
17
4
8
1år
23
33
1år
19
26
1år
0,73
0,61
2012
SSC Riket
159
552
22%
Snitt
18
28
29
49
Snitt
30
61
32
62
Preop 1år
24
42
28
47
Preop 1år
0,66
0,37
0,60
0,28
Snitt
1år
5år
64
65
21
18
8
7
7
8
60
19
13
6
1år
81
13
6
58
22
11
8
1år
73
18
9
60
20
10
9
5år
74
16
10
70
20
9
70
20
10
71
17
12
30
32
5år
24
27
5år
0,68
0,62
Resultatgrupp 6,Diskbråck,SRS och Postoperativ instabilitet
Enbart Diskproteser
6. Diskbråck,SRS och postoperativ instabilitet
kombinerat med alla sorters diskproteser
2010
2011
Produktion;
SSC
Riket
SSC
Riket
Antal
141
11
90
21
SSC Andel
93%
81%
Bortfall: (%)
SSC
Riket
SSC
Riket
1år
18%
27%
19%
19%
Ryggsmärta VAS 1-100 Preop
1år
Preop
1år
SSC
59
18
60
13
Riket
55
36
67
26
Oswestry
Preop
1år
Preop
1år
SSC (%)
41
17
38
13
Riket (%)
42
21
43
18
Preop
1år
Preop
1år
EuroQol (0-1)
SSC
0,41
0,75
0,42
0,81
Riket
0,25
0,61
0,45
0,68
Global assesment Hur är din ryggsmärta jmf med före op?
SSC (%)
1år
1år
Mycket bättre
81
86
Något bättre
10
10
Oförändrad
5
1
Sämre
4
3
Riket (%)
Mycket bättre
51
64
Något bättre
25
12
Oförändrad
13
24
Sämre
13
0
Inställning SSC (%)
1år
1år
Nöjd
74
90
Tveksam
14
7
Missnöjd
11
3
Inställning Riket (%)
Nöjd
74
76
Tveksam
15
18
Missnöjd
13
6
2012
SSC
85
84%
Riket
16
Bilaga 6
Resultatgrupp
Resultatgrupp 7,Myelopathi
Bilaga 7
7.Myelopathi
Alla typer av operationer
2007
2008
Produktion;
SSC Riket
SSC Riket
Antal
28
88
12
100
SSC Andel
24%
11%
Bortfall: (%)
SSC Riket
SSC Riket
1år
16
26
11
17
5 år
32
45
Armsmärta VAS 1-100 Preop 1år
5år Preop 1år
SSC
40
22
19
46
22
Riket
44
24
24
49
26
NDI
Preop 1år
5år Preop 1år
SSC (%)
54
41
42
58
42
Riket (%)
65
52
53
60
47
EuroQol (0-1)
Preop 1år
5år Preop 1år
SSC
0,45
0,67 0,65
0,36
0,66
Riket
0,31
0,54 0,58
0,35
0,56
Global assesment Hur är din armsmärta jmf med före op?
SSC (%)
1år
5år
1år
Mycket bättre
48
52
64
Något bättre
22
11
0
Oförändrad
4
5
9
Sämre
13
5
9
Riket (%)
Mycket bättre
29
25
36
Något bättre
19
21
16
Oförändrad
9
4
22
Sämre
13
6
13
Inställning SSC (%)
1år
5år
1år
Nöjd
66
78
91
Tveksam
29
22
9
Missnöjd
12
0
0
Inställning Riket (%)
Nöjd
61
63
64
Tveksam
33
31
24
Missnöjd
8
6
12
2009
SSC
22
13%
SSC
0
Riket
21
2010
SSC
14
9%
SSC
12
Preop
38
41
Preop
53
61
Preop
0,50
0,34
1år
21
27
1år
42
52
1år
0,63
0,53
Preop
37
38
Preop
58
59
Preop
0,48
0,41
Riket
149
2011
SSC
11
6%
Riket SSC
26
18
Riket
145
1år
26
27
1år
42
49
1år
0,58
0,54
2012
SSC Riket
22
208
10%
Riket Snitt
20
13
31
Snitt
Preop 1år Preop 1år
43
11
43
20
49
30
37
22
Preop 1år Preop 1år
52
35
55
41
62
48
51
41
Preop 1år Preop 1år
0,48
0,65
0,42
0,62
0,34
0,56
0,29
0,46
Snitt
1år
1år
44
47
0
14
11
10
0
7
Riket
183
1år
34
14
5
10
1år
33
17
17
8
25
16
18
14
1år
71
19
10
29
15
16
11
1år
58
33
8
34
19
13
10
1år
88
0
13
26
14
13
9
1år
75
19
7
54
31
15
58
33
9
62
26
12
50
25
9
Resultatgrupp
Resultatgrupp 8, Ritzopathi
Bilaga 8
8.Ritzopathi
Alla typer av operationer
2007
2008
SSC Riket
SSC Riket
Produktion;
Antal
85
173
84
215
SSC Andel
33%
28%
SSC Riket
SSC Riket
Bortfall: (%)
1år
21
13
13
12
5år
35% 34%
Armsmärta VAS 1-100 Preop 1år 5år Preop 1år
SSC
53
18
20
51
21
Riket
57
27
26
59
28
NDI
Preop 1år 5år Preop 1år
SSC (%)
60
41
37
63
44
Riket (%)
66
48
47
63
47
EuroQol (0-1)
Preop 1år 5år Preop 1år
SSC
0,45
0,72 0,76
0,37
0,71
Riket
0,39
0,64 0,63
0,39
0,67
Global assesment Hur är din armsmärta jmf med före op?
1år
5år
1år
SSC (%)
Mycket bättre
76
73
69
Något bättre
12
15
16
Oförändrad
7
5
5
Sämre
1
3
5
Riket (%)
Mycket bättre
58
54
56
Något bättre
19
18
16
Oförändrad
12
13
15
Sämre
5
11
8
1år
5år
1år
Inställning SSC (%)
Nöjd
75
85
78
Tveksam
19
12
19
Missnöjd
6
3
3
Inställning Riket (%)
Nöjd
74
84
70
Tveksam
21
13
22
Missnöjd
5
3
8
2009
SSC
66
20%
SSC
15
Preop
60
59
Preop
62
66
Preop
0,40
0,37
2010
2011
SSC Riket SSC
141
100
252
28%
35%
Riket SSC Riket SSC
22
21
27
23%
Riket
260
1år
19
34
1år
42
51
1år
0,67
0,58
Preop
54
53
Preop
62
66
Preop
0,44
0,34
1år
26
26
1år
41
47
1år
0,71
0,67
2012
SSC Riket
88
384
19%
Riket Snitt
24%
16
25
Snitt
Preop 1år Preop 1år
51
28
54
22
57
27
48
24
Preop 1år Preop 1år
60
42
61
43
64
47
65
48
Preop 1år Preop 1år
0,70
0,38
0,69
0,43
0,53
0,40
0,63
0,32
Snitt
1år
1år
65
70
11
13
9
8
7
5
Riket
262
1år
70
11
9
7
1år
69
16
8
6
59
17
13
7
1år
76
15
9
62
19
8
6
1år
76
16
8
54
16
13
11
1år
76
14
10
48
15
10
6
1år
77
16
7
71
18
11
78
14
9
69
17
14
60
15
8
Frågor i Nationell patientenkät
patientenkät för slutenvård
slutenvård
Bilaga 9
A2
*Hur länge hade du fått vänta på att få din behandling eller operation, sedan det blev bestämt att den skulle genomföras?
A3
*Vad anser du om tiden du fick vänta?
A4
*Fick du möjlighet att påverka när du skulle läggas in?
B1
Blev du bra bemött av personalen som tog emot dig när du kom?
B2
När du kom till avdelningen, fick du då tillräcklig information om rutinerna, t.ex. måltiltider och besök?
B3
När du kom till avdelningen, fick du vänta länge innan du fick komma till ett rum och få en sängplats?
B4
Om du fick vänta, berättade någon ur personalen om orsaken?
C1
Vet du vilken läkare som var ansvarig för din vård?
C2
Kände du förtroende för de läkare som du träffade?
C3
När du frågade en läkare om något som var viktigt för dig, fick du då svar som du förstod?
C4
C5
Om du kände oro eller ängslan över ditt tillstånd eller din behandling, hade du möjlighet att prata med en läkare om det?
När du behövde tala med en läkare, fick du då möjlighet till det?
C6
Hur bedömer du bemötandet du fick från läkarna?
C7
Anser du att läkarna hade en helhetssyn på din vård?
D1
Kände du förtroende för de sköterskor som vårdade/behandlade dig?
D2
När du frågade en sköterska om något som var viktigt för dig, fick du då svar som du förstod?
D3
Om du kände oro eller ängslan över ditt tillstånd eller din behandling, hade du möjlighet att prata med en sköterska om det?
När du behövde tala med en sköterska, fick du då möjlighet till det?
D4
D5
Hur bedömer du bemötandet du fick från sköterskorna?
E1
Talade personalen med varandra i din närvaro som om du inte var där?
E2
Hände det att du fick olika besked från sjuksköterskor och läkare?
E3
Fick du tillräckligt med avskildhet när du och personalen pratade om ditt tillstånd eller din behandling?
Hur mycket information har dina närstående fått om ditt tillstånd och din vård?
E5
E6
E7
Om du behövde hjälp med att besöka toaletten (eller få bäcken/motsvarande), fick du då hjälp i tid?
När du tryckte på signalknappen, fick du då hjälp inom rimlig tid?
E9
Blev planerade provtagningar, behandlingar eller undersökningar utförda på utsatt tid?
E10
Fick du veta provresultaten på ett sätt som du förstod?
E11
F3
Om det var studerande närvarande när du blev behandlad eller undersökt, fick du då möjlighet att samtycka till det?
*Upplevde du att personalen gjorde allt de kunde för att lindra din smärta?
F5
*På det hela taget, hur upplevde du den smärtlindring du fick?
G2
G3
Förklarade någon läkare riskerna och fördelarna med behandlingen, på ett sätt som du förstod?
*Stämde den information som du fick innan behandlingen med hur du kände dig efteråt?
G4
*Fick du veta resultaten av behandlingen på ett sätt som du förstod?
G5
*Förklarade någon läkare varför du skulle ta de läkemedel du fått på ett sätt som du förstod?
G6
*Berättade någon läkare för dig om eventuella biverkningar av läkemedel som du skulle uppmärksamma?
G7
*Frågade någon läkare dig om andra läkemedel som du använder?
H1
Anser du att avdelningen var tillräckligt ren?
H2
Hur bedömer du maten du fick under din vistelse på avdelningen?
I1
Fick du tillräcklig information om hur din sjukdom eller dina besvär kan komma att inverka på ditt dagliga liv?
I2
Berättade någon ur personalen för dig om vilka eventuella varningssignaler som du skulle vara uppmärksam på beträffande
din sjukdom eller behandling?
I3
I4
I5
Fick du i samband med utskrivningen veta vart du kunde vända dig om du hade frågor om din sjukdom eller behandling?
Tog personalen hänsyn till dina hem- och familjeförhållanden när din utskrivning planerades?
I6
Har den/de som ger dig fortsatt behandling fått information om din sjukdom och behandling från sjukhuset?
Känner du dig delaktig i planeringen av din fortsatta vård?
I7
Tyckte du att det var riktigt att skriva ut dig den dag du skrevs ut?
J1
Hur värderar du som helhet den vård/behandling du fick?
J2
Kände du dig delaktig i beslut om din vård och behandling, så mycket som du önskade?
J3
Kände du att du blev bemött med respekt och på ett hänsynsfullt sätt?
J4
Fick du tillräcklig information om ditt tillstånd?
J5
Anser du att ditt aktuella behov av sjukvård blivit tillgodosett under din tid på avdelningen?
J6
Skulle du rekommendera den här avdelningen till andra?
Resultat av Nationell patie
pati ent enkät för slutenvård 2012. Jämförelser med andra slutenvårdsenheter inom ortopedi i riket.
Bilaga 10
Frågor i Nationell patientenkät för öppenvård
A3
*Hur var bemötandet från den person som tog emot din tidsbeställning?
A4
*Fick du en mottagningstid så snart du önskade?
A5
*Fick du möjlighet att påverka dag och tidpunkt för ditt besök?
A6
*Fick du tid hos den person som du ville träffa?
B1
*Började ditt besök i tid?
B2
*Om ditt besök inte började i tid, berättade någon för dig om förseningen?
C2
Fick du tillräckligt med tid för att diskutera igenom ditt tillstånd och din behandling?
C3
Lyssnade behandlaren till vad du hade att säga?
C5
Tog behandlaren tillräcklig hänsyn till dina kunskaper och erfarenheter av din sjukdom/dina besvär?
När du frågade behandlaren om något som var viktigt för dig, fick du då svar som du förstod?
C6
C7
Bilaga 11
C8
Om du kände oro eller ängslan över ditt tillstånd eller din behandling, hade du möjlighet att prata med behandlaren om det?
Fick du information om din diagnos eller förklaring till dina besvär på ett sätt som du förstod?
C9
Kände du förtroende för den behandlare som du träffade?
C10
Hur bedömer du bemötandet du fick från behandlaren?
C11
Frågade behandlaren dig om tidigare sjukdomar eller hälsoproblem som du upplevde var relevanta för besöket?
C13
Förklarade behandlaren vad du borde göra om problemen eller symptomen skulle fortsätta, bli värre eller komma tillbaka?
C14
Berättade behandlaren för dig om vilka eventuella varningssignaler som du skulle vara uppmärksam
på beträffande din sjukdom eller behandling?
*Hade behandlaren en helhetssyn på din situation när det gäller din behandling?
D4
D5
*Anser du att behandlaren hade tillräcklig kunskap om din sjukdom/dina besvär?
E2
*Förklarade behandlaren riskerna och fördelarna med behandlingen på ett sätt som du förstod?
E3
*Stämde den information som du fick innan behandlingen med hur du kände dig efteråt?
E4
*Fick du veta resultaten av behandlingen på ett sätt som du förstod?
F2
*Förklarade någon ur personalen varför du behövde ta proverna, på ett sätt som du förstod?
F3
*Fick du veta provresultaten på ett sätt som du förstod?
F4
F5
Om du inte fick veta provresultaten vid besöket, berättade någon ur personalen hur du skulle få reda på dem?
*Hur bedömer du bemötandet du fick från personalen vid provtagningen?
G2
*Frågade någon läkare dig om andra läkemedel som du använder?
G3
*Förklarade någon läkare varför du skulle ta de läkemedel du fått på ett sätt som du förstod?
G4
H1
Berättade någon läkare för dig om eventuella biverkningar av läkemedel som du skulle uppmärksamma?
Fick du tillräcklig information om hur din sjukdom eller dina besvär kan komma att inverka på ditt dagliga liv?
H2
Gjordes det någon planering för din fortsatta vård vid besöket?
H3
Fick du vara med och diskutera valet av remittering/hänvisning för fortsatt vård hos annan vårdgivare eller inläggning på sjukhus?
H4
Om det bestämdes att du skulle göra ett återbesök, hjälpte personalen till att ordna det?
H5
Fick du veta vart du kunde vända dig om du behövde hjälp eller hade ytterligare frågor efter besöket?
I1
Hur värderar du som helhet den vård/behandling du fick?
I2
Kände du dig delaktig i beslut om din vård och behandling, så mycket som du önskade?
I3
Kände du att du blev bemött med respekt och på ett hänsynsfullt sätt?
I4
Fick du tillräcklig information om ditt tillstånd?
I5
Anser du att ditt aktuella behov av sjukvård blivit tillgodosett vid ditt besök på mottagningen?
Skulle du rekommendera den här mottagningen till andra?
I6
Resultat av Nationell patientenkät för öppenvård 2012. Jämförelser med andra öppenvårdsenheter inom alla specialiteter i riket.
Bilaga 12
STOCKHOLM SPINE CENTER AB
Löwenströmska sjukhuset
194 89 Upplands Väsby
Karlavägen 100A
115 26 Stockholm
Tel: 08-509 027 00
http://www.spinecenter.se