Multimedia i förskolan Multimedia in Preschool
Lärande och samhälle Barn unga samhälle Multimedia i förskolan Möjlighet eller utmaning Multimedia in Preschool Opportunity or Challenge Åsa Magnusson Ricarda Ödbratt Lärarexamen 210hp Barndoms- och ungdomsvetenskap Slutseminarium 2013-11-08 Examinator: Handledare: Laid Bouakaz Ange handledare Handledare: Johan Lundin Förord Vi, Åsa och Ricarda som skrivit detta examensarbete valde att göra det gemensamt, på grund av att vi var intresserade av denna aktuella fråga båda två. Då en av oss har varit verksam på en av dessa förskolor med många olika multimediatekniker, så väcktes intresset. Detta arbete har vi fördelat gemensamt. Då vi arbetade fram intervjufrågorna skrev vi ner frågor var för sig för att sedan diskutera och välja de som vi tyckte var relevanta, för att uppfylla vårt syfte samt att frågorna skulle vara öppna för att ge djup i undersökningen. När vi skulle utföra intervjuerna så kunde inte pedagogerna lämna barngruppen på grund av personalbrist. Detta löste vi genom att en av oss hoppade in och arbetade i barngruppen medans den andra av oss utförde några intervjuer och sedan bytte vi roll. Då vi var kända för barngruppen kunde vi lösa det på detta sätt. Vi utförde även några telefonintervjuer och då var vi med båda två och hade högtalaren på. Innan samtalet bestämde vi vem av oss skulle ställa frågorna. Transkriberingen av intervjuerna delade vi upp och gjorde tre var. Då detta var gjort läste vi igenom svaren var för sig, för att sedan analysera och diskutera resultaten tillsammans hur vi tolkade detta. Under arbetens gång har vi fördelat arbetet lika samt varit lika delaktiga. Vi vill rikta ett stort tack till alla pedagoger som deltagit i vår undersökning, utan ert engagemang hade vi inte kunnat göra detta examensarbete. Vi riktar ett varmt tack till vår handledare Johan Lundin och ett stort tack till alla nära och kära som har stöttat och hjälpt oss under arbetets gång med detta examensarbete. Åsa Magnusson och Ricarda Ödbratt Abstract Ödbratt, Ricarda & Magnusson, Åsa (2013). Multimedia i förskolan Möjlighet eller utmaning. Malmö: Lärarutbildningen Malmö Högskola Syftet med denna undersökning är att belysa multimedias roll som pedagogisk redskap i förskolans verksamhet. Vår erfarenhet säger att vissa pedagoger blir stressade av att använda multimedia i verksamheten. De säger ofta att utbildningen på multimediatekniken är minimal, samt att multimedia, ska får för stort utrymme i verksamheten och att andra aktiviteter då blir åtsidosatta. Trots att EU redan 2007 manar att utrusta sina medborgare i tidig ålder med digitalkompetens, så har det inte hänt mycket på den fronten. Vår undersökning bekräftar att det fortfarande finns en oro bland pedagoger att lämna pedagogstyrd verksamhet till förmån för multimediaanvändning. Vi belyser även att pedagogernas förhållningsätt till den interaktiva miljön har stor betydelse för multimediaanvändandet. Vi utgår bland annat från forskarna Ljung-Djärf och Hildèn som lyfter utbildningsproblemet för pedagogerna, multimediaanvändningen. Nyckelord: multimedia, förskola, inställning som en viktig kompetens för Innehållsförteckning 1. Inledning .................................................................................................................................... 7 2. Syfte och frågeställning ............................................................................................................. 9 3. Tidigare forskning .................................................................................................................... 10 3.1 Inställning till multimediaanvändning i förskolan ................................................................. 10 3.2 Multimedia som ett pedagogiskt verktyg ............................................................................. 11 3.3 Barn och multimedia i förskolan ........................................................................................... 12 4. Metod ...................................................................................................................................... 14 4.1 Urval ...................................................................................................................................... 15 4.2 Metodkritik ........................................................................................................................... 15 4.3 Etiskt förhållningssätt ............................................................................................................ 15 4.4 Genomförande ...................................................................................................................... 16 4.5 Pilotstudie.............................................................................................................................. 17 4.6 Validitet och reliabilitet ......................................................................................................... 18 5. Resultat ................................................................................................................................... 19 5.1 Regnets förskola .................................................................................................................... 19 5.2 Solstrålens förskola ............................................................................................................... 20 5.3 Användandet av multimedia ................................................................................................. 21 5.4 Pedagogers inställning till multimedia .................................................................................. 23 6. Analys och diskussion .............................................................................................................. 25 6.1 Pedagogerna och den nya tekniken ...................................................................................... 25 6.2 Pedagogernas attityd angående den nya tekniken ............................................................... 26 6.3 Diskussion .............................................................................................................................. 29 6.4 Vidare forskning .................................................................................................................... 31 Referenser ................................................................................................................................... 33 Bilaga 1 ........................................................................................................................................ 36 1. Inledning Den tekniska utvecklingen går framåt med stormsteg, i dagens samhälle får multimedia ett allt större genomslag i barns vardag. I vår vardag finns multimedia överallt och de flesta barn har i tidig ålder stött på denna teknologi. IT är en naturlig del av barnens vardag och liv menar Marina Lundqvist (2005). Enligt Statens medieråds (2013.05.27) undersökningar gör de flesta barn sin multimediadebut redan vid två års ålder. Detta betyder att när barnen kommer till förskolan har de redan kunskap kring multimedia. Många vuxna känner en stor oro inför multimedia och i sin omsorg menar de att barn helst inte ska använda detta (Statens medieråds, 2011). Denna studie handlar om pedagogers inställning till multimedia på två förskolor under samma rektorsområde. Vi har upplevt att under det senaste året har det inhandlats många olika multimediautrustningar på några förskolor i en förort till Malmö. Vi tror att pedagoger är rädda att multimedian tar över så att barnen inte får samma lekutrymme längre, samt att pedagogerna känner osäkerhet på hur multimediaverktyg kan användas. Ann Catrin Johansson (2000) menar att även om förskolan erhåller multimediaverktygen är det inte motivation nog, inte heller beordrad utbildning om inte pedagogen ser en mening med användandet. Även om det står i styrdokumenten att barnen ska utveckla och utforska olika tekniker så ger det inte motivation nog (Johansson, 2000). Mikael Alexandersson, m.fl. (2001) skriver att människan blir medveten om sig själv och utvecklar sin identitet genom att införliva hur de människor beter sig som han eller hon samspelar med. Han menar att utgångspunkten är att människor är sociala med vilja och längta att få samtala med andra människor. När vi möts i kommunikationen genom multimedia blir detta ett möte mellan erfarenheter, kunskap, känslor, tankar och färdigheter (Alexandersson, 2001). Hur barn upplever att använda sig av multimedia genom att spela spel på olika multimediaverktyg har vuxna svårt att relatera till. Uppfattas det som ett lustfyllt lärande, lek eller något annat? Patrik Hernwall (1996) åsyftar att den traditionella kulturen där endast vuxna har haft potens till att lära ut (postfigurativ kultur) har genomgått en förändring. Med den multimediarevolution som omfattar hela världen, inte bara i det samhälle som någon personligen relaterar till och befinner sig i, så har två nya kulturförhållanden skapats i termer av en konfigurativ och en prefigurativ kultur. Prefigurativ kultur innebär att unga och barn lär ut till vuxna, konfigurativ kultur 7 innebär att vuxna lär av vuxna och barn lär av barn. En av de positiva fördelarna med multimedia i förskolan är att dessa två kulturförhållandena blir tydliga (Hernwell, 1996). Alla behöver följa med i samhällets förändringar och kontinuerligt ajourföras för att inte hamna efter i utvecklingen. I läroplanen för förskolan står det att: Förmåga att kunna kommunicera, söka ny kunskap och kunna samarbeta är nödvändigt i ett samhälle präglat av ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Förskolan ska lägga grunden till att barnen på sikt kan tillägna sig de kunskaper som utgör den gemensamma referensram som alla i samhället behöver (Skolverket, 2010). De multimediaverktyg som vi har valt att inrikta oss på är smartbord, smartphones, lärplattor, datorer och kameror. I detta arbete kommer vi att använda oss av ordet multimedia som betyder många media/ många kanaler. Bild, ljud och text kombineras i en och samma presentation. Frågan är hur dessa olika verktyg används i verksamheten? På ett pedagogiskt sätt eller som ”barnpassning”? Vet pedagoger hur dessa olika verktyg kan användas för att det ska vara så pedagogiskt som möjligt? I läroplanen för förskolan (98 rev 2010) står det att förskolans uppdrag är att barnen ska få möjlighet att utveckla sin förmåga att söka kunskap genom olika tekniker. Förskolan ska lägga grunden till att barn på sikt kan använda sig av de kunskaper som utgör den gemensamma referensram som alla i samhälle behöver (Skolverket, 2010). 8 2. Syfte och frågeställning Syftet med denna undersökning är att belysa multimedias roll som pedagogisk redskap i förskolans verksamhet. Våra frågeställningar är: Hur används multimedia i förskolan? Vilken inställning har pedagoger till multimedia i förskolan? 9 3. Tidigare forskning Förskolan har redan från 1800- talet varit ämnad för fostring och omsorg, år 1998 ändrades namnet på institutionen från daghem till förskola. I samband med detta så ändrades även huvudman från Socialstyrelsen till Utbildningsdepartementet. Samma år kom även Sveriges första läroplan för förskolan (Lpfö 98). Då fick även förskolorna högre krav på sig då de måste följa läroplanen. Nu tydliggjordes barns utveckling och lärande i förskolan skriver Agneta Ljung-Djärf (Ljung-Djärf, 2004). 3.1 Inställning till multimediaanvändning i förskolan I Lpfö 98 rev 2010 står det att multimedia och informationsteknik kan användas både i skapande processer och i tillämpning (Skolverket,2010) . Detta har gällt förskolan sedan 1998 men vi kan konstatera att multimedia och IT fortfarande känns nytt för många pedagoger i förskolan. Oddvar Fagerli m.fl. (2001) påpekar att multimediaanvändandet i hemmet för barn i yngre åldrar bli större och större för varje år. Vidare anser han att förskolan måste följa barnens kultur. Det är av sin vikt att multimedia får en naturlig plats i verksamheten, den ska inte ta över övriga aktiviteter utan användas som ett komplement (Fagerli, 2001). Anita Hildèn (2005) menar att många pedagoger i förskolan är rädda för att använda multimediateknik i förskolan för att det ska ersätta den vanliga leken. De är rädda för att barnen ska glömma de grovmotoriska lekarna och blir stillasittande. Hon påpekar att det är viktigt att både föräldrar och förskolan skapar tillfälle till grovmotoriska lekar dagligen. Det är av sin vikt att vi tänker på detta sedan multimediaverktygen får större plats i barns vardag. Barn som är mellan 2-5 år som använder sig av multimediaverktyg sitter sällan ensamma utan får stöd av en vuxen, vilket minskar tiden av användandet. Vidare skriver hon att statens folkhälsoinstituts systematiska granskning av vetenskapliga multimediatekniker hos barn visar, att barn som använder sig av multimediaverktyg visa sig att ha en högre förmåga att lösa problem samt att deras spatiala/rumsliga förmågor ökar (Hildèn, 2005). Lundkvist (2005) menar att pedagogerna är negativa till multimediaanvändandet på grund av dåligt kompetens samt att de är rädda för att barnen ska få röra sig mindre och att lekens betydelse minskar. Statens folkhälsoinstitut har redan för några år sen gjort en systematisk genomgång av vetenskapliga studier, där de tittade på vilka konsekvenser tv och datorspel har på barnen. De fann inget samband med övervikt och datorer även om det fanns samband 10 med övervikt och tv/tv-spel. De förklarade detta med att barn sitter tre gånger mer framför tv jämfört med dator (Lundkvist, 2005). I Lärarnas nyheter (2013.10.05) läste vi att Margrethe Jernes skriver i sin avhandling "Interaktioner i digitala sammanhang på dagis" det gäller att se kritiskt på samspelet vid datorn. Vidare menar hon att sociokulturella forskningar visar att det mest fördelaktiga för barn är att samspela, för att ett lärandeutbyte ska ske, och det är av sin vikt att en pedagog är närvarande vid användandet av multimedia (Lärarnas nyheter, 2012). Johansson (2000) anser att det spelar ingen roll hur många multimediala verktyg förskolan har, om pedagogerna inte får någon fortbildning. Det är vanligt med brist på pengar för utbildning på förskolor. Vidare menar hon att det är viktigt att se multimediaverktygen som en tillgång genom att placera verktygen synliga och använda de pedagogiskt med hjälp av pedagogiska spel med mera. För att ett socialt samspel ska ske måste multimediaverktygen placeras centralt, så det finns plats för mer en ett barn. Pedagogerna får inte glömma att lägga utmaningarna inom rätt område och på rätt nivå samt inom barnens intresse genom att vara lyhörda (Johansson, 2000). Ljung-Djärf (2004) belyser också att pedagogernas kunskap inom multimedia syns i miljöerna. Med det menar hon att om multimediaverktygen är synliga är pedagogernas inställning positiv, samt om verktygen är dolda så är pedagogernas inställning oftast negativ (Ljung-Djärf, 2004). 3.2 Multimedia som ett pedagogiskt verktyg Multimediaanvändningen har blivit allt vanligare i förskolans verksamhet på senare tid, det kan bero på att förskolan nu tillhör Utbildningsdepartementet. Förskolan har ett tydligt uppdrag att använda multimedia i ett pedagogiskt syfte. Klerfelt (2007) menar att det inte räcker att ha tillgång till multimediaverktygen utan den måste användas för att ett lärande ska ske (Klerfelt, 2007). Det är av sin vikt att pedagogerna har en god mediepedagogik när barnen introduceras i användandet av olika medier, inte minst med tanke på de inställningar som vuxna omedvetet förmedlar till barnen angående multimedia. Om pedagogernas inställning till multimedia är positiv så förmedla de en positiv inställning till barnen och därmed så används multimedia som ett pedagogisktverktyg i förskolan, om däremot pedagogernas inställning är negativ och osäker så bli även så för barnen och då används det mer sällan eller inte alls. Vidare menar hon att pedagogerna sällan är med vid multimediaanvändningen utan bara 11 regelerar användandet. Det är pedagogernas ansvar att se till så att det blir rättvisa och likvärdighet för alla barn på förskolan (Ljung-Djärf, 2004). Pedagogernas okunskap och ointresse för multimediaanvändandet leder till en spricka mellan generationerna, då vuxna saknar kunskap kan det leda till stora kommunikationsproblem. Enligt den äldre traditionen långt bak i tiden sågs barnen som tabula rasa, det vill säga tomma kärl som vuxna skulle lära ut, så då blir multimedia ett hot mot deras profession, detta menar Anna Klerfelt (2007), Herwell (2003) och Lundkvist (2005). I den behavioristiska synen på lärandet är barnet konsumenten och pedagogen har all kunskap som de ska servera till barnen. Det är pedagogens kunskap som barnet tar emot. För i tiden uppfattades barnen som passiva och helt styrda av den miljö som fanns omkring de (Trageton, 2005). Löfstet (2012) anser att om multimedia ska användas som ett pedagogisktverktyg så måste en pedagog finnas med, barnen ska inte själva utforska tekniken. 3.3 Barn och multimedia i förskolan I dagens samhälle bygger på en ny kultur, barnen som växer upp i denna kultur skaffa sig kunskaper på andra sätt än vad dagens vuxna gjorde då de växte upp. Hildèn (2005) skriver, då barnen använder multimediautrustningen så försvinner könsrollerna. Flickor och pojkar blandar sig på ett helt annat sätt då de använder multimedia, även om olika saker tilltalar barnen, blir de jämnlika (Hildèn, 2005). Marc Perensky (2001) skriver i en artikel om nätets infödda (digital natives) och nätets invandrare (digital immigrants). Han menar att det är stor skillnad mellan vår syn på internet och multimedia beroende på när vi är födda. De som är födda på 90-talet har vuxit upp med multimediautrustning och är därför inte rädda för den. På samma sätt förklarar Perensky att nätets invandrare måste hela tiden lära sig nya saker, kommer hela tiden att jämföra hur det var förr, medan den som är född i landet lär sig landets kultur utan att gammal kunskap står i vägen. Vidare menar han att smarta invandrare (digital immigrants) är tacksamma och får hjälp för att förstå sitt nya land medans det invandrare som inte är så flexibla klagar på att allt är annorlunda och berättar hur bra det var i sitt gamla land (Perensky, 2001). Lundkvist (2005) menar att det är ofta vuxna som lyfter fram de negativa sidorna inom multimediatekniken, medans den nya generationen är positiva och ser möjligheter som till exempelvis lärande. Pedagogerna måste inse att barn har en annan inställning och förhållande till multimedia än dagens vuxna. Datorerna har en central plats i dagens samhälle, det är genom multimediaanvändandet 12 som barn socialiseras i detta samhälle (Lundkvist, 2005). Pedagogerna måste inse att när barnen ritar på dator övar barnen sig på finmotoriken genom en ny teknik, barnen sitter annorlunda och tittar på skärmen istället för ner på pappret, använder musen för att göra streck och strecken hamnar inte där handen är utan på skärmen (Klerfelt, 2007) Alexandersson m.fl. (2001) menar att undervisning handlar om att lära sig någonting och det är pedagogernas uppgift att leda barnen till deras kunskapsprocesser. Då pedagogerna introducerar multimedia i verksamheten har de ett stort ansvar. Brist på kunskap och utbildning hos pedagogerna hämmar barnens inlärning, detta leder till att barnen inte ber pedagogen om hjälp utan istället frågar sin kamrat. (Alexandersson, 2001). Multimedia är som övriga aktiviteter i verksamheten, såsom kritor, böcker, klossar, bilar med mera, pedagogerna behöver inte vänta tills barnet är en viss ålder, utan när barnet visar intresse så är det moget för att använda det. Alla aktiviteter i förskolan ska utgå ifrån barnens intresse, för att barnen ska lära sig på ett lustfyllt sätt (Hilden, 2005). 13 4. Metod I detta arbete har vi valt att använda oss av kvalitativ metod, vilket innebär att mjukdata kommer att samlas in genom intervjuer med öppna frågor. Fördelar med kvalitativ metod är bland annat att kunna se helheten, utgå från språkliga skillnader samt att metoden är komplementärt (Patel och Davidsson, 2003). Till grund för undersökningen ligger ett hermeneutiskt synsätt. Patel och Davidsson (2003) anser att ett hermeneutiskt förhållningssätt är företrädare för kvalitativa tolknings– och förståelsesystem, vilket är önskvärt för en öppen forskarroll som är subjektiv och engagerad. Genom att använda oss av ett hermeneutiskt förhållningssätt, försöker vi som undersökare att förstå samt tolka och analysera vad det är som de intervjuade ger uttryck för, det vill säga vad är det som de säger och gör. Vi valde att använda oss av en explorativ undersökning. Syftet med att använda sig av explorativa undersökningar är att inhämta så mycket information och kunskap som möjligt inom ett bestämt problemområde för att belysa det allsidigt. Genom att använda sig av explorativa undersökningar så används olika tekniker för att samla information (Patel och Davidsson 2003). Tanken med kvalitativa metoder är att de ska vara flexibla samt att de intervjuade pedagogerna som medverkar ska kunna framföra och delge sina åsikter, vilka sedan ligger till grund för en tolkning. Genom tolkningen visualiserar vi sedan de medverkandes perspektiv. Anledningen till att kvalitativa undersökningar anger mängder av detaljerade beskrivningar, är för att forskarna ska kunna realisera en beskrivning av de som har studerats, det vill säga pedagogerna, vilka måste ses i sitt sammanhang. Den kvalitativa undersökningen bestod av öppna frågor för att ge mer djup i undersökningen (Bryman, 2011). Vi funderade på att göra observationer men vid närmare eftertanke så valde vi bort det eftersom det är mer tidskrävande, samt att vi inte ville jämföra pedagogernas svar gentemot realitet. Detta kan vi styrka med Ljung- Djärf (2004) som menar att det pedagogerna utrycker stämmer inte alltid överens med hur pedagogen agerar i barngruppen (Ljung- Djärf, 2004). 14 4.1 Urval Vår tanke var att vi skulle intervjua åtta pedagoger. När vi kom ut och skulle utföra intervjuerna presenterade vi oss och berättade om vår undersökning. Då var det två pedagoger som var födda på 50-60-talet som inte ville medverka: ”Det är inte lönt att fråga mig för att jag kan ingenting om det.” För undersökningen innebär detta förmodligen att resultaten snarare skulle bekräfta våra hypoteser ännu mer. Pedagogerna som medverkade i undersökningen bestod av sammanlagt sex pedagoger från två förskolor i en liten ort utanför Malmö. I detta rektorsområde ligger fyra förskolor och vi valde att utföra undersökningen på två av dessa. Förskolorna som vi valt kallar vi för Solstrålen och Regnet, pedagogerna på Solstrålen kallar vi för Signe, Svea och Sture och på Regnet var det Rita, Rut och Rosa som medverkade. Studien avser pedagoger som tillhör yrkeskategorier barnskötare och förskollärare, där av fem kvinnliga pedagoger samt en manlig pedagog som även är IT-koordinator för förskolorna. Förskolorna är kommunala med inriktning kommunikation och hälsa. Förskolorna avser barn 1-5 år. 4.2 Metodkritik Nackdelarna med denna metod kan vara, att det kan bli rörigt eftersom olika aspekter (data, analys och inriktning) kan avses när någon pratar om kvalitativ metod. Det kan vara lätt att prata om varandra. Kvalitativ metod förbiser metodologiska skillnader och detta kan skapa en risk för dåligt metodval och att kvalitativmetod förbigås (Patel och Davidsson, 2003). Vi kände oss besvikna för att vi fick göra telefonintervjuer men Bryman (2002) anser att det finns flera fördelar med telefonintervjuer det tar exempelvis mindre tid och kan även ha inverkan på resultatet då respondentens svar kan påverkas av olika faktorer hos intervjuaren, vilken kan resultera i att respondenten ger det svar som hon eller han tror att intervjuaren vill ha. Vid telefonintervjuer minskar denna felkälla betydligt (Bryman, 2002). 4.3 Etiskt förhållningssätt Vi utgick ifrån vetenskapsrådets etiska och moraliska normer som har fyra olika krav som ska finnas med när undersökningen görs. 15 Informationskravet har uppfyllts genom att vi upplyste deltagarna om att de är anonyma deras svar och förskola är också anonyma. Samtyckeskravet uppfylls genom att vi informerade att detta deltagande är frivilligt och att de som blir intervjuade när som helst kan avbryta sin medverkan. Pedagogerna upplystes om att intervjun är konfidentiell vilket innebär att det är ingen annan än intervjuarna som skall få reda på vem som sagt vad under intervjun. Konfidentialitetskravet uppfylls då alla uppgifter förvaras så ingen kan ta del av materialet. Nyttjandekravet har uppfyllts då att allt material som vi har används till examensarbetet och rådatamaterialet förstörts då arbetet är färdigt (Vetenskapsrådet, 2002). I samband med den första kontakten informerades deltagarna angående undersökningens syfte och att dessa uppgifter endast kommer att användas i forskningssyfte. Vidare informerades pedagogerna om att intervjun kommer att spelas in men att det bara är intervjuarna som kommer att lyssna på det som spelas in. 4.4 Genomförande Under våren 2013 började vi vår undersökning med att skriva en projektplan utifrån våra frågeställningar. Vi letade upp relevant litteratur angående multimedia i förskolan, samt teorier på tidigare forskning kring ämnet. Den litteraturen som vi ansåg var relevant för detta ämne var knapert, detta gjorde att vi blev ännu mer nyfikna på ämnet multimedia i förskolan. Syftet med att intervjua var att synliggöra en övergripande bild på hur multimedia blir en del av innehållet i förskolans verksamhet. Därav intervjuade vi sex enskilda pedagoger vilka är verksamma i förskolan. Vi informerade informanterna muntligen angående studiens innehåll och genomförande samt att personalen är i fokus, inte barnen. Denna undersökning kan delas in i två delar: Två enskilda intervjuer av verksamma pedagoger i förskolan, vilka ligger till grund för pilotstudien och för resultatet. Fyra enskilda intervjuer med verksamma pedagoger i förskolan, vilka även de är till för studiens resultat. 16 Vi trodde inte att det skulle vara så svårt att samla in empirin. Vi hade planerat att båda två skulle sitta med under intervjuerna men på grund av personalbrist fick en av oss hoppa in och arbeta i barngrupp under tiden som intervjun utfördes. Intervjuerna utfördes i ett enskilt rum på förskolan för att vi inte skulle bli störda utan kunna fokusera på frågorna. Vi avsåg från början att endast göra personliga intervjuer men på grund av personalbrist på förskolorna så genomförde vi några intervjuer per telefon, då var vi med båda två och hade högtalaren på samt spelade in samtalet för att inte förlora viktig information. Vi har transkriberat intervjuerna på datorn och sedan sammanställt pedagogernas svar och fått fram ett resultat. Det tog oss cirka två timmar per intervju att transkribera. Vi upplevde att pedagogerna kände sig stressade under tiden som vi intervjuade trots att den av oss som hoppade in i barngruppen var känd för barnen. Detta turades vi om att göra, varje intervju tog ungefär tjugo minuter att genomföra och insamlingen av materialet tog oss cirka två veckor. Det insamlade materialet förstördes efter transkriberingen. 4.5 Pilotstudie Vi började vår undersökning genom att göra en pilotstudie för att se om frågorna gav oss tillräckligt med information. Två verksamma pedagoger ingick i pilotundersökningen. Syftet med pilotstudien var att se om frågorna som vi valt fungerade och gav oss den information som vi eftersträvade, något som även Patel och Davidsson (2003) menar. När vi hade gjort pilotstudien upptäckte vi att två av frågorna behövde följdfrågor, då vi menar att om de svarade ”Ja” på dessa frågor skulle de beskriva på vilket sätt (se bilaga). Dessa ändringar valde vi att göra för att få så mycket information som möjligt. Pedagogerna som ingick i pilotstudien motsvarar den egentliga undersökningsgruppen. Skillnaden är att medverkarna är färre än den ordinära gruppen, vi tog kontakt med de tillfrågade samma dag som intervjun utfördes. Pedagogerna fick intervjuunderlaget då de blev tillfrågade, vilket medförde att de kunde läsa igenom formuläret innan intervjun genomfördes. Pedagogerna informerades om att intervjun kommer att ligga till grund för en pilotstudie samt att deras identiteter kommer att vara anonyma. Intervjuformuläret innehöll frågor, som besvarades under intervjun och genomfördes enskilt. Intervjuerna spelades in för att inte . 17 4.6 Validitet och reliabilitet Bryman (2002) skriver att validitet är en bedömning om de slutsatser som genererats från undersökningen hänger ihop eller inte. Reliabilitet innebär hur resultaten från en undersökning blir det samma om undersökningen genomförs på nytt (Bryman, 2002). Vi upplever att vår studie har god validitet i samband med att vi har utgått från vårt syfte: multimedia i förskolan-möjlighet eller utmaning. Utgångspunkten och fokus har varit på användning och pedagogernas inställning till multimedia i förskola. Vi har utformat våra intervjufrågor på ett tydligt sätt samt att de ska vara lätta att besvara för att kunna få information ur olika perspektiv. Om en fråga inte är reliabel saknar det också validitet (Patel och Davidsson, 2003). Vi gjorde som Patel och Davidsson skriver: för att öka validiteten på undersökningen granskade vi kritiskt svaren var för sig för att sedan analysera våra slutsatser tillsammans. När undersökningen var klar kunde vi lätt jämföra våra resultat med tidigare gjorda undersökningar och såg många likheter. Respondenterna som medverkade i vår undersökning ansåg vi besvarade frågorna trovärdigt och sanningsenligt. Vi anser att det finns hög validitet och reliabilitet på våra intervjuer. 18 5. Resultat I det här avsnittet presenterar vi de två olika förskolorna samt resultat utifrån våra frågeställningar. Förskolorna har vi valt att kalla för Solstålen och Regnet i denna undersökning och pedagogernas namn är fiktiva. Innan intervjuerna genomfördes så visade en pedagog oss runt på de olika förskolorna. Då la vi märke till att multimediautrustningen på förskolan Solstrålen var centralt placerad och på förskolan Regnet mera dolt på avdelningen. 5.1 Regnets förskola Denna förskola inriktar sig på kommunikation som innebär att kommunikation är ett central innehåll i verksamheten, där de arbetar med olika former av kommunikation som bild och form, musik, sagor, rytmik och multimedia. Syfte är att barnen ska bli medvetna om sitt sätt att kommunicera och kunna ge utryck för sina åsikter. Förskolan har tidigare varit fyra avdelningar, uppdelade på äldre och yngre barn, numera har de slagit ihop sig till två stora heterogena avdelningar med 52 barn, där de jobbar i arbetslag ett till fem år. Pedagogerna har fått välja vilken åldersgrupp som de vill inrikta sig på, ett till två eller tre till fem år. Det arbetar sju pedagoger per arbetslag, pedagogerna har olika ansvarsområde så som teknik, multimedia, miljö/hälsa, matematik, språk och naturvetenskap och värdegrund. En pedagog från varje arbetslag i hela rektorsområdet träffas kontinuerligt för att uppdatera och diskutera hur de kan arbeta i de olika ansvarsområdena. Pedagogerna som vi intervjuat på denna förskola kallar vi: Rut, barnskötare som är multimediaansvarig, och två förskollärare Rita och Rosa. Denna förskola är utrustad med: 1 smartbord 4 smartphones 4 lärplattor 4 stationära datorer 2 laptops 4 Mp3 spelare 2 systemkameror 8 digitalkameror 1 videokamera 19 4 digitala fotoramar Multimediaverktygen ligger i lådor som bara pedagogerna kan komma åt. Smartborden finns i ett av arbetslagen och den är uppsatt på väggen i deras största sal, varje avdelning har två stationära datorer som är placerada i trångt utrymme och lite gömda. 5.2 Solstrålens förskola På förskolan Solstrålens hemsida står det att deras pedagogiska profil är hälsa och miljö och det innebär också att den pedagogiska verksamheten bygger på barns, vårdnadshavares och pedagogernas delaktighet i barns utveckling och lärande. Pedagogerna har ett utforskande arbetssätt och förhållningsätt med förskolans närmiljö och natur som ett centralt tema. På denna förskola finns det fyra arberslag med 80 barn, även här har pedagogerna fått välja åldersinriktning. Pedagogerna som vi intervjuade kallar vi: Signe barnskötare, Svea förskollärare samt Sture, förskollärare som är IKT-koordinator. På Solstålen är utrustningen: 1 smartbord 8 smartphones 8 lärplattor 4 stationära datorer 4 laptops 8 Mp3 spelare 4 systemkameror 16 digitalkameror 1 videokamera 4 digitala fotoramar Deras multimediaverktyg ligger även de i speciella skåp som pedagogerna har tillgång till och detta på grund av stor inbrottsvåg. Smartborden finns i deras stora lekhall och varje arbetslag är utrustad med var sin stationär dator som är placerad på lite olika platser. Dessa multimediaverktyg har funnits på förskolorna i cirka två år. Angående inköpen av multimedia så är det delade meningar mellan pedagogerna: tre fjärdedelar menar att de inte har fått något inflytande i samband med inköpen av verktygen. Resterande informanter som är multimediaansvariga menar att pedagogerna har varit delaktiga 20 gällande inköpen i samråd med förskolechefen. Större delen av pedagogerna anser att implementeringen av multimediaverktygen har gått väldigt fort så att de inte har hunnit få tillräckligt med förtrogenhet för ett verktyg innan nästa har tillkomit. 5.3 Användandet av multimedia Enligt IT-koordinatorn används alla multimediaverktyg som finns ute på dessa förskolor av personal och barn tillsammans, förutom Mp3 och systemkamera som endast används av personalen. Signe berättar att i verksamheten används lärplattorna och digitalkameran genom att barnen fotograferar med dessa verktyg. Detta används senare tillsammans med barnen för att återberätta och reflektera över vad som hänt på bilderna och efter barnens intresse söka efter mer information på nätet. Vid vissa tillfälle används lärplattan kopplad till smartborden för att många barn ska kunna se och vara delaktiga under reflektionen, då det som finns på lärplattan visas på en stor skärm. Smartbord är en interaktiv skrivtavla, det är en stor skärm ansluten till en dator som används utan mus, den styrs direkt från tavlan med en speciell penna eller fingrar. På lärplattan arbetar barnen med appar som är utvalda och granskade så de uppfyller ett pedagogiskt syfte av en IT-koordinator. Enligt en pedagog så lär sig barnen turtagning och upplever gemenskap och samspel när de använder lärplattan. Under intervjuerna kom det även fram att barnens intresse inte är lika stort när pedagogerna styr det som får göras på lärplattan. Det framkom också att datorer har ett väldigt litet utrymme i verksamheten av barnen. Datorerna nyttjas dagligen av personal till pedagogisk dokumentation, skicka information till föräldrar samt till barnens USB-minne. På vår fråga: När används dessa multimediaverktyg? så svarade Rut: ”Dagligen mmmm, fast inte av barnen dagligen, men personalen använder det dagligen.” På dessa förskolor används ett USB-minne istället för en dokumentationspärm, där dokumentation och personliga foto läggs in, som barnen får låna hem när de vill, och när de slutar på förskolan blir USB-et deras. Videokameran har vi bara fått uppgifter om att förskolan Solstålen använder sig av i verksamheten, då deras mål är att dagligen filma barnen eller att barnen ska filma varandra, som de sedan varje torsdag spelar upp och går igenom vad de har lärt sig under veckan. Angående användandet av smartphones som finns i verksamheterna var det ingen informant som delgav information om. Detta kan bero på att dessa endast används som telefoner. 21 Två av pedagogerna upplever att pojkar är mer drivande i användningen av lärplattor. Övriga fyra pedagoger ser ingen skillnad mellan könen, de tolkar att de barnen som har lärplattor hemma frågar oftare efter lärplattorna än andra. Resterande multimediaverktyg upplever personalen att varken pojkar eller flickor frågar mer eller mindre efter. Det kom fram att när något barn frågar efter lärplattan så ställs en äggklocka på visst antal minuter för när lärplattan väl är framme så är det många barn som vill använda den. Det framkom även att det är sällan någon pedagog som sitter med vid användandet ….” det är lätt att slänga ut en lärplattan när barngruppen är stökig…” På vår fråga om viken utrymme multimedia har i verksamheten så fick vi väldigt varierande svar, en av pedagogerna menar att utrymmet för multimedia är lika stort som allt övrigt som används i verksamheten, när det var nytt var verktygen igång nästa hela dag men detta har mattats av och nu används det i lärandesituationer. Rut säger att det används dagligen på ett eller annat sätt medan en annan menar att barngruppen är för stor så multimedia hinns inte med. Tre av informanterna menar även att multimediautrymmet inte har högsta prioritet bland de yngre barnen i arbetslaget. Enligt IT-koordinatorn Sture är målet med användningen av multimedia på dessa förskolor att erbjuda barnen ytterligare en möjlighet att ta till sig kunskap. Inte bara genom tidigare traditionella metoder, utan även de digitaliserade verktygen och redskapen. Ett annat mål är att barnen ska lära sig kunna sammarbete samt bekanta sig med verktygen. Vidare menar Sture att använda sig av multimedia i verksamheten för att främja barnens utveckling är bra, då barn har olika inlärningsätt, vissa barn tar till sig mer av traditionell inlärning och vissa tar lättare till sig digital inlärning. Det gäller för pedagogen att fånga upp alla barn för att främja deras utvecklig. Lärplattan ser flera av pedagogerna som ett komplement till övriga verksamheten den ersätter inte eller tar bort något annat från verksamheten. Rosa, Rita och Svea menar även att det är lätt att ”slänga” ut en lärplatta i barngruppen då den är stökig för att lugna ner gruppen. De multimediaverktyg som används mest av barnen på dessa två verksamheter är, lärplattor och digitalkameror och de verktyg som används mest av pedagoger är datorer och digitalkameror. 22 5.4 Pedagogers inställning till multimedia Vid införande av de senare multimediaverktygen så som lärplatta, smartphones, smartbords, Mp3 var det många som hade en negativ inställning menar Rut. Alla informanterna utom en menar att de inte har haft något inflytande angående inköpen av multimedia. Tre av pedagogerna påpekar att implementeringen av multimediaverktygen har gått för fort. Rut säger så här: ”…jag tror att många känner att det har gått för fort att man har inte hunnit med.” De som hade lite kännedom angående dessa verktyg var mer positiva till användandet. En pedagog menar att hon inte har en susning om hur smartborden fungerar och den har funnits på förskolan i över ett år. Det framkom även att de pedagoger som har intresse för multimedia är säkrare och låter barnen använda dessa verktyg i större utsträckning än de som inte har intresset. Rosa sa under intervjun att: ”Barnen är inte så osäkra som vi vuxna är.” Det framkom även att respondenter som var födda på 60-talet var osäkra och ointresserade av att använda multimediaverktygen,medan de som var yngre visade mer intresse och kunskap för att benägna verktygen. Fyra pedagoger framförde en oro för att barnen kan ha sönder lärplattorna och digitalkameran, vid användning av lärplattan måste barnen sitta vid ett bord. Rita sa: ”Man är lite oroligt för att barnen ska ta i sönder plattan eller ta bort något.” Digitalkameran får barnen använda fritt inomhus men ute får det användas under uppsikt av en vuxen. Några pedagoger är rädda för att multimedia ska ta över verksamheten, då de menar att barn behöver mycket lek, samspel och rörelse samt är rädda för att barn inte ska kunna lära sig skriva på traditionellt sätt, med papper och penna. Pedagogerna anser att de har ett ansvar för att se till så det inte blir för mycket användning av multimedia på förskolan. Dom menar att barnen får tillräckligt skärmsittande hemma. Undersökningen visar att pedagogerna känner sig stressade då de måste dokumentera på USB-minnet, som bör uppdateras kontinuerligt med dokumentation och personliga foto. Inställningen har blivit bättre på verksamheterna enligt IT-koordinatorn. Pedagogerna menar på att om de hade fått mer utbildning och kunskap inom området så hade de känt sig säkrare och vågat använda verktygen på ett annat sätt. Då datorerna infördes i verksamheten fick all personal en grundutbildning, nu har de fått till sig att göra PIM (Praktisk IT och Mediakompetens) 1, 2, 3-kurs (webbaserad handledningar med instruktionsfilmer) som Skolverket har tagit fram för att höja förskollärarnas IT och 23 mediekompetens. Utbildningen på övrig multimediaverktyg har bara getts till de som är med i multimediagruppen då de fick en utbildning på en till två timmar som de sedan skulle delge till de resterande pedagoger i arbetslagen. Övervägande menar pedagogerna att de vill ha mer kompetens inom mediautrustningen och dess användning. 24 6. Analys och diskussion Fast forskning har gjorts i över 13 år inom detta ämne så har inte mycket hänt. Trots att multimedia utvecklingen har gått fort fram, och att EU har tagit beslut för att öka kompetensen för alla medborgare inom digitalkompetens, så går det trögt fram i utvecklingen på förskolor. Vi har erfarit att det är lätt att införskaffa verktygen, men tänker inte på att det krävs utbildning, intresse och kompetens inom ämnet. Vi har upptäckt många likheter mellan vad som står i tidigare forskning, litteratur och vår undersökning angående multimedia i förskolan, här nedan kommer vi belysa några. 6.1 Pedagogerna och den nya tekniken Vår undersökning visar att multimedia inte är något som kan väljas bort i verksamheten, det är en rättighet för människan att få tillgång till dessa verktyg i dagens samhälle. Redan 2007 har EU utformat en reform som manar sina medlemsstater att försöka utrusta sina medborgare från tidig ålder med digital kompetens (Europeiska kommissionen, 2007). Klerfelt (2007) understryker att lärande handlar om att ha tillgång til multimediaverktygen och använda sig av dessa. Vidare menar hon att det är endast då, som vi kan skapa förutsättningar för att koppla samman lärande, estetik, sammarbete, demokrati med mera. Trots att reformen kom 2007 förtydligades eller utvecklades inte målen för multimedia i den nya reviderade läroplanen (Klerfelt, 2007). Detta förvånade oss med tanke på att multimedia har utvecklats avsevärt de senaste åren. Då vi gjorde intervjuerna så gick vi runt på förskolorna med pedagogiska glasögon, och upptäckte då datorernas placering. På förskolan Regnet fann vi datorerna lite gömda och inträngda, detta är inte optimalt enligt Arne Trageton (2005) och Johansson (2000) som menar att miljön är viktig så att det blir inbjudandet för barnen, datorerna ska vara lättillgängliga och synliga precis som det övriga materialet i verksamheten. För att få socialt samspel vid datorn är det av sin vikt att det finns plats och inte bara enmansbord och en stol, det är även viktigt att barnen får en bra fysiskt ställning (Trageton, 2005 och Johansson, 2000). Detta var inget som dessa förskolor arbetade efter då vi fann datorerna på en plats där inte många barn kan vara samtidig, då blir det inget socialt samspel. Johansson (2000) menar att det inte längre är valfritt för pedagogerna att använda datorerna i pedagogiskt verksamhet, styrdokumenten anvisar att datorer ska ingå i den dagliga verksamheten (Johansson, 2000). 25 Några informanter anser att lärplattan har många olika användningsområden och kan ses som ett komplement till förskolans verksamhet. Vidare framgår det att barnen inte bara utvecklar sin digitala kompetens genom att använda sig av multimediaverktygen utan lär sig även till exempel matematik, svenska, språk med mera. Frilandsjournalisten Löfstedt (2012) citerar norska forskaren Margrethe Jernes som menar att det är av sin vikt att pedagogerna har ett pedagogiskt syfte med lärplattans användning i förskolan. I vår undersökning framgår det att det är lätt att ge barnen lärplattan, så barnen kan aktivera sig själva utan att en pedagog sitter med. Detta är även något som Löfstedt (2012) menar att barnen inte planlöst ska utforska lärplattan och apparna själva, det är ett utmärkt pedagogiskt verktyg men pedagogen måste finnas med som stöd (Löfstedt, 2012) . Det framkom under intervjuerna att barnen dokumenterar sin vardag själva med hjälp av digitalkameror och lärplattor, då de fotograferar det som intresserar de. Barnen blir delaktiga i sin dokumentation då de lätt kan se och reflektera över de bilder som själva tagit. Fotografierna som de tagit kan användas som en resurs för reflektion som skapar kommunikation och ger små barn möjlighet att uttrycka sig med olika teckensystem än bara verbalt språk (Skolverket, 2010). I vår undersökning kom vi fram till samma resultat som Hildèn (2005) nämligen att på många förskolor finns det inte någon tydlig skillnad mellan könen angående multimedia användningen. Könsrollerna försvinner, flickor och pojkar blir jämlika framför dator (Hildèn, 2005) . 6.2 Pedagogernas attityd angående den nya tekniken Några av respondenterna är rädda för att multimedia ska ta över verksamheten och inkräkta på utevistelse och lek. Ljung-Djärf (2004) menar att pedagogerna inte prioriterar datoranvändandet då de anser att annan verksamhet är viktigare. Hon menar att multimedia-användandet begränsar språket och är ett hot mot lek och kommunikation (Ljung-Djärf, 2004). En informant påstod att barnen lär sig läsa och räkna genom användandet av verktygen men blir sämre på rollekar och det sociala samspelet. Rut var rädd för att barnen inte skulle kunna skriva med en vanlig traditionell penna och papper i framtiden. Hon sa: ”….det här med att bara lära sig att skriva, att få en handstil som är personlig, du skriver på ett sätt jag skriver på ett sätt, jag ska kunna se att det är din handstil eller min”. Trageton (2005) skriver att förskolebarn har svårt att 26 skriva för hand, småbarn har inte lärt sig finmotoriken ännu. Vidare menar han att genom att använda dator som ett hjälp medel går det att transformera den traditionella läs-och skrivinlärningen till skriv-och läsinlärning då lär sig barnen att läsa sin egen skrivning och barnen blir kunskapsproducenter (Trageton, 2005). Hildèn (2005) betonar att multimediaverktygen inte ska ersätta andra aktiviteter i förskolan utan ska användas som ett ytterligare lekredskap i verksamheten. Barnen får inte sitta flera vid datorn samtidigt och detta relaterar till att de inte får möjlighet att hjälpa varandra, alltså inte kommunisera och samspela (Hildèn, 2005). Även Ljung-Djärf (2004) skriver att om barnen får sitta tillsammans vid multimediaverktygen så skapar det kommunikation, sammarbete, turtagande och interaktion. Ljung-Djärf (2004) menar att det är pedagogerna som reglerar användandet av multimediaverktygen, och själva inte är med vid användandet. Pedagogerna anser att desto mindre barnen vill använda verktygen ju bättre är det (Ljung-Djärf, 2004). Klerfelt (2007) menar att lärandet handlar om att ha tillgång till verktygen och ska använda sig av dessa, det är då vi skapar förutsättningar och kombinera lärande, estetik och kultur med demokrati och yttrandefrihet. Att multimedia inte skulle ge barnen någon kunskap är inte sant då en forskning säger att väl utvalda spel är kunskapsbildande samt att barnen får lära sig hantera symboler på de olika verktygen (Klerfelt, 2007). Respondenterna menar att barnen får tillräckligt med skärmtid hemma men den forskning som vi har funnit menar någonting annat. Att kunna hantera datorer och de olika multimediaverktyg blir allt viktigare i dagens samhälle då det krävs allt större och djupare kunskaper menar Fagerli m.fl (2001). Vidare påpekar de att fler och fler förskolebarn använder multimediaverktyg hemma och att förskolan borde anamma barnens kultur (Fagerli m.fl, 2001). Även Alexandersson m.fl. (2001) menar att människan formas av olika sammanhang, detta handlar om social och historisk process, det blir en del av vår kognitiva utveckling då kunskap formas efter vårt samhälle och vår kultur som vi är en del av (Alexandersson m.fl., 2001). Detta går även att läsa i Lpfö 98 rev. 2010 där det står att förskoleverksamheten skall utgår från barnens intresse, erfarenhet, motivation och drivkraft att söka kunskap (Skolverket.se). Johansson (2000) menar att det inte räcker med enbart införandet av multimediaverktygen i förskolans verksamhet, utan förskollärarna behöver reflektera 27 över vilket sätt multimediaverktygen skall användas. Vidare anser hon att det spelar ingen roll hur många multimedialaverktyg förskolan har, eller hur utbildad förskolläraren är, inte ens styrdokumentens uppdrag om interaktiv lärmiljö är drivkraft nog om pedagogen inte finner någon mening i användningen (Johansson, 2000). Pedagogernas inställning har stor betydelse för hur multimediaverktygen används i förskolan menar Ljung-Djärf i Spelet vid datorn (2004). Om pedagogen känner sig osäker och har begränsad erfarenhet så bidrar det till en tveksam inställning och då ges inte något utrymme för verktygen i verksamheterna. Hon menar att om personalen har dålig kunskap och rädsla över att göra fel eller kanske får dåligt samvete för att verktygen används i verksamheten, så får det inget utrymme (Ljung-Djärf, 2004). Rita påstod att: ”…..det var bättre förr!” I vårt avsnitt tidigare forskning skriver vi om Perensky (2001) som menar att vuxna kan känna sig som digital emigrants när de är i lärmiljö tillsammans med barnen det vill säga the digital natives. Nutidens barn är kunniga och mer vågliga när det gäller multimedia än vad vuxna är. Det är nytt i samhället att barn lär vuxna och därför kan vuxna känna sig otrygga (Perensky, 2001). Hernwell (2003) menar att en teknologisk utveckling ibland är svår att följa och kräver att vi har en viss digital kompetens för att kunna undervisa barnen på ett adekvat sätt. Vidare menar han att den traditionella postfigurativa kulturen är den vanligaste kunskapsöverföringen då den äldre generationen överför kulturen på den yngre generationen. I multimediasamhället händer det att det är en prefigurativ kultur då de unga lär de äldre (Hernwell, 2003). I vår undersökning kom vi fram till att det är bara pedagogerna som använder datorn, och då som ett arbetsredskap för att förenkla arbetet. Pedagogerna känner att de har för lite kunskap och utbildning angående multimediaverktygen för att kunna använda det i barngruppen. Pedagogerna känner sig osäkra och är rädda att barnen ska trycka på en knapp som gör så att allt försvinner. Lundkvist (2005) menar att många förskollärare ser datorn som ett arbetsredskap och hjälpmedel för pedagogen. Det vill säga att personalen använder sig av datorn mer än barnen. Hon säger att pedagogerna saknar kompetens och resurser samt att det är en negativ attityd att multimedia inkräktar på fysisk aktivitet och lek i verksamheterna. Genom att pedagogerna får kunskap angående verktygen så lär de sig även att det finns mycket lärande för barnen att få genom dessa verktyg. Barnen tränar bland annat koncentrationsförmågan, öga- handkoordination, samspel och turtagning. För att pedagogerna ska bli medvetna om detta krävs det kunskap och 28 utbildning (Lundkvist, 2005). Trageton (2005) menar att den dokumentation som görs på datorn är föräldrar väldigt nöjda med. Med hjälp av datorn kan man reflektera över lärandegenskaper och få tillgång till information (Trageton, 2005). 6.3 Diskussion År 2007 utformade EU en reform som manar sina medlemsstater att försöka utrusta sina medborgare från tidig ålder med digital kompetens. Trots denna reform förtydligades eller utvecklades inte målen för multimedia i den nya reviderade läroplanen Lpfö 98 rev. 2010. Detta förvånade oss med tanke på att multimedia har utvecklats avsevärt de senaste åren. Den senaste forskningen som Statens medieråd har gjort visar att var tredje bebis surfar innan den har fyllt ett år (Sydsvenskan, 2013.10.08). Med tanke på detta är det verkligen hög tid att lägga fokus på multimediaanvändandet i förskolan. Undersökningen visade att multimediaanvändandet har fortfarande ett väldigt litet utrymme i förskolansverksamhet, trots en explosionsartad utveckling. Det kvittar hur mycket multimediaverktyg verksamheterna köper in. Får pedagogerna inte rätt kunskap och ett bra förhållningssätt till verktygen, så kommer de inte att kunna använda dessa som ett pedagogiskt komplement. Vi kom fram till om pedagogerna hade haft mer kunskap och utbildning angående multimedia så hade detta även används på ett pedagogiskt sätt som ett komplement dagligen i verksamheten. Vi upplever att det känns som ett stressmoment för pedagogerna att använda multimedia i barngruppen. Detta för att pedagogerna inte har utbildning på hur de ska använda sig av verktygen, på ett pedagogiskt sätt i verksamheten. Vår undersökning visade att pedagogernas förhållningsätt till den interaktiva lärandemiljön har stor betydelse och är avgörande för hur det implementeras i verksamheten. Vi tror att multimediaverktygen hade används mer om de hade implementerat ett verktyg i taget, samt att pedagogerna hade varit förtrogna med verktygen innan det infördes i barngruppen. Hade pedagogerna fått utbildning och känt sig förtrogna med multimedia, så hade de kunnat använda verktygen i många fler avseende, samt sett det som ett hjälpmedel istället för ett hot eller en börda. I dagens multimediasamhälle måste vi låta barnen få teknisk inspiration samt komplettera de hem som inte har råd med dessa verktyg. Det är 29 av sin vikt att ha grundläggande kunskap om multimediaverktyg redan som förskolebarn. Nu för tiden får vi information, kunskap och socialt samspel genom olika forum på internet. Detta blir automatiskt en del av barns kultur. Innan vi började detta arbete funderade vi på om multimediaanvändandet i förskolan, är en utmaning eller möjlighet? Detta som Hernwell (2003) menar besvarar vår misstanke. Han tror att, pedagogerna ser multimedia som ett hot mot sin profession, för att de inte har så mycket kompetens, samt att de är uppväxta med att vuxna kan mer än barn detta menar även Klerfelt (2007) och Lundqvist (2005). Vår intention med denna undersökning var att se hur hela multimediakonceptet användes ute på förskolorna, men det framkom att pedagogerna mest pratar om lärplattan. Det är lärplattan och digitalkameran som barnen använder mest i verksamheten. Det var inte många som tog upp användningen av datorerna i barngruppen, vi tror att det är för att de har funnits länge. Vi funderar på om pedagogerna under intervjun tänkte på multimediaanvändandet i verksamheten med barnen, och därför inte nämnde något om datorn. I vår studie kom vi även fram till att lärplattan ibland används som barnpassning då pedagogerna slänger fram den, när barngruppen är högljudd. Löfstedt (2012) menar att det är av sin vikt att pedagogerna sitter med som stöd då barnen ska utforska lärplattan och apparna så att de inte sitter själva med verktygen. Vi menar också att den äldre generationen pedagoger har dålig erfarenhet eller intresse för att använda multimediaverktygen. De är även rädda att det ska ta över verksamheten, ”…det var bättre förr” säger Rita. Vi fick även känslan att multimedia upplevs som ett hot mot deras lärarprofession. När de gick sin utbildning för 20 år sedan varken skrevs eller dokumenterades det så mycket som det görs idag ute i verksamheterna. Lärarutbildningen har under senare år har anammat tekniken och under vår utbildning som började hösten 2010, har vi hela tiden arbetat med datorn som hjälpmedel men även provat på och arbetat med olika tekniker, bloggar, filmning med mera. Vi upplever att multimedia har genomsyrat hela vår utbildning. Vi anser att nyexaminerade förskollärare blir förtrogna med verktygen på ett helt annat sätt. På förskolorna var multimediaverktygen inlåsta på grund av inbrottsrisk, vi tror att om multimediaverktygen hade varit tillgängliga för barnen hela verksamhetstiden samt att datorn haft en lättillgänglig plats hade användningsområdet ökat. 30 Det är av sin vikt att en pedagog är närvarande vid multimediaanvändandet, då det även förekommer kränkningar och exklusion, det är inte alltid som det sker ett samspel vid användandet av multimedia. I Lärarnas nyheter (2012.09.30) publiceras en artikel av den norska forskaren Margrethe Jernes ”Viktig att ha vuxna vid skärmen” det gäller att se kritiskt på samspelet vid datorn. Vidare menar hon att sociokulturell forskning visar att det mest fördelaktiga för barn är genom samspel, för att ett lärandeutbyte ska ske är det av sin vikt att en pedagog är närvarande vid användandet av multimedia. Vi håller med Trageton (2005) som påpekar att pedagogerna måste se till så multimedia användandet bli roligt och inspirerandet och att leken ska tas in i multimedia världen samt användas som ett hjälpmedel i verksamheten. Vi anser att det är av sin vikt att barnen i förskolan är väl förbereda angående multimediaanvändningen inför skolstarten. Detta på grund av att i skolans värld har implementeringen av multimediaverktygen kommit längre. Johansson (2000) menar att förskola och skola har ett ansvar att ge barn och ungdomar samma möjligheter på alla område oavsett utgångsläge. I läroplanen för förskolan 98 rev 2010 står det att: Förskolan ska sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskoleklassen för att stödja barnens allsidiga utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande (Skolverket, 2010). Trots att det framkommer i vår undersökning att multimediaverktygen inte används som ett pedagogiskt verktyg dagligen i verksamheten, så vill vi försvara pedagogerna med att det har inhandlats för mycket olika multimediaverktyg på en gång. Men vi kan se att de gör goda framsteg bland annat genom att välja bort den traditionella portfoliopärmen och istället dokumentera på USB-minne, låta barnen undersöka lärplattan och digitalkameran. Genom detta arbete har vi bidragit med information till IT-koordinatorn om pedagogernas tankar angående multimediaverktygen. Så nu har han lovat att ”ta tag i det så att ingen känner sig stressad, orolig, etc. inför användandet.” 6.4 Vidare forskning Vi anser att vi lyckats belysa multimediernas roll och även fått svar på våra frågeställningar som vi hade. Frågan är om det ser likadant ut på förskolor i andra 31 kommuner eller på andra förskolor i samma kommun. Vi skulle även vilja veta om det är avgörande vilken inställning de styrande politikerna i kommunen har angående detta ämne, och om detta påverkar satsningen på multimedia? Är implementeringen olika i olika kommuner? Är det annorlunda på en mångkulturell förskola angående utbud, implementering, användande och utbildning? 32 Referenser Källor Intervjuer: Rita, Regnets förskola. 2013.09.05 Rosa, Regnets förskola. 2013.09.05 Rut, Regnets förskola. 2013.09.12 Signe, Soltrålens förskola. 2013.09.10 Svea, Solstålens förskola. 2013.09.12 Sture, Solstrålens förskola. 2013.09.10 Litteratur Alexandersson, Mikael; Linderoth, Jonas & Lindö, Rigmor (2001). Bland barn och datorer. Lärandets villkor i mötet med ny media. Lund: Studentlitteratur Bryman, Allan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2., [rev.] uppl. Malmö: Liber Fagerli, Oddvar, Lillemyr, Ole Fredrik & Søbstad, Frode (2001). Vad är förskolepedagogik?. Lund: Studentlitteratur Hernwell, Patrik (2003). Barn@com- att växa upp i det nya mediasamhället. Stockholm: HLS Förlag Hildèn, Anita (2005). Datorlek i förskolan Små människor – stora behov. Elevdata. Malmö: AB Johansson, Ann Catrin (2000). Multimedia i förskola och skola. Solna: Ekelunds Förlag AB Klerfelt, Anna (2007). Barns multimediala berättande – En länk mellan mediakultur och pedagogisk praktik. Göteborg: ACTA UNIVERSITATIS GOTHOBURGENSIS Ljung- Djärf, Agneta (2004). Spelet runt datorn datoranvändande meningsskapande praktik i förskolan. Malmö: Reprocentralen, Lärarutbildningen 33 som Lundqvist, Marina (2005). Förskolans datorkultur i barn- och vuxenperspektiv. Vasa, Finland: Multiprint Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. Utg.] (2010). Stockholm: Skolverket Patel, Runa & Davidsson, Bo (2003). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning. 3., [uppdaterade] uppl. Lund: Studentlitteratur Trageton, Arne (2005). Att skriva sig till läsning-IKT i förskoleklass och skola. Stockholm: Liber. Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. (2002). Stockholm: Vetenskapsrådet Länkar Europeiska kommissionen http://ec.europa.eu/dgs/education_culture/publ/pdf/ll-learning/keycomp_sv.pdf (Läst 2013.10.01) Lärarnas nyheter http://www.lararnasnyheter.se/forskolan/2012/09/30/viktigt-ha-vuxna-vid-skarmen (Läst 2013.10.05) Marc Perensky http://www.marcprensky.com/writing/Prensky%20%20Digital%20Natives,%20Digital%20Immigrants%20-%20Part1.pdf (Läst 2013.05.27) Maria Löfstedt http://www.forskoleforum.se/Article.aspx?ArticleID=1463&CategoryID=&SubCategor yID= ( Läst 2013.09.29) Skolverket http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/amnen-omraden/it-iskolan/relationer-larande/datorplattor-resurs-i-forskolan-1.190874 (Läst 2013.09.29) 34 Statens medieråd http://www.statensmedierad.se/Kunskap/Ungar--Medier/Forsta-rapporten-om-smabarns-medievardag/ (Läst 2013.05.27) Sydsvenskan http://www.sydsvenskan.se/digitalt--teknik/var-tredje-bebis-pa-natet/ (Läst 2013.10.08) 35 Bilaga 1 Intervjufrågor Informantens namn, ålder Barngruppens ålder Barngruppens storlek Hur länge har ni arbetat med multimedia? Vilka multimedier har ni tillgång till? Vilken inflytande fick ni pedagoger angående inköpen av multimedia? Av vem och hur används dessa?(personal, barn, vårdnadshavare) När används dessa multimedier? Används multimedia som ett naturligt inslag i verksamheten för barnen? Vilka barn upplever ni använder mest dessa multimedier? Genus perspektivet Är några barn mer drivande än andra och i så fall hur? Vilket utrymme har multimedia i verksamheten? Vad är målet med användningen av multimedia på er avd.? Vem bestämmer innehållet på datorerna, Ipads och Ipod? Fick ni utbildning i samband med införandet av dessa multimedier? Får ni fortlöpande utbildning/uppdateringar? Skulle du vilja ha mer kompetens inom dessa områden? Vilken inställning har ni personal till multimedias användning i förskolan? Anser du att multimedia används i verksamheten för att främja barnens utveckling? Om JA på vilket sätt. Anser du att multimedia är ett hjälpmedel i verksamheten för barnens utveckling och nyfikenhet? Om JA på vilket sätt? 36 Anser du att multimedia kan upplevas som ett hot mot den övriga verksamheten i förskolan och för barnens utvecklig? Om JA på vilket sätt? Upplever du att multimedia väcker barnens lust och intresse? Hur? Anser du att multimedia kan skapa hinder för barns utveckling i förskolan, om ja förklara hur? Vilken av er multimediautrustning anser du används mest i verksamheten? Tack för din medverkan// Åsa och Ricarda 37
© Copyright 2024