Måltiden – en del i lärandet Bra skolmat – mycket mer än maten på tallriken Livsmedelsverket Måltiderna i förskola och skola har stor betydelse. Sunda råvaror bidrar till ett hållbart samhälle och näringsriktig mat ger energi och hälsa. God och fint upplagd mat ger aptit och en trivsam måltidsmiljö bidrar till välbefinnande och social gemenskap. projekt finansierat av Europeiska Socialfonden. Målet är att stärka samarbetet mellan chefer, pedagoger och måltidspersonal inom förskola samt skola. Deltagarna erbjuds kompetensutveckling genom föreläsningar, coachning och andra aktiviteter för att öka det organisatoriska lärandet kring måltiden. Syftet är att: Innehåll 2 EU-projekt MEDEL, Måltiden – en del i lärandet, är ett Pedagogisk måltid? 4 Arbetsplatsbyte och skuggning 5 Mellanmål – 5 i topp 6 Matjuryn 7 Synliga och osynliga hinder i måltidsmiljön 8 Transnationellt samarbete 10 Schemalagd lunch i Alingsås 12 FAMM – Five Aspects of Meal Model 14 Vett och etikett 15 Observationer i måltidsmiljön 16 Samarbete mellan måltidspersonal och pedagoger 17 Grön Flagg och måltider 18 Ytterligare tips 19 Skapa goda matvanor hos barn och ungdomar. Öka samarbetet mellan pedagogisk personal och måltidspersonalen på förskolor och skolor. Utnyttja måltiden som en del av lärandet i den pedagogiska verksamheten. För att ytterligare inspirera arbetet som berör måltidssituationen har vi tagit fram denna broschyr med goda exempel, förebilder och tips. Trevlig läsning! 3 Pedagogisk måltid? Arbetsplatsbyte och skuggning Pedagogisk måltid är ett begrepp som man gärna använder sig av i förskolan och skolan, men tänker vi alltid på det i vardagen? Varje dag äter de vuxna lunch med barnen och ibland även frukost och mellanmål. Pedagogernas roll är betydelsefull och deras attityder avspeglar sig ofta i hur barnen förhåller sig till maten. Att gå bredvid en kollega från en annan enhet eller verksamhet kan vara mycket lärorikt och en ögonöppnare. Pedagoger som får vara med i köket eller måltidspersonal som får vara med i klassrummet till exempel stunden innan lunch får förmodligen en helt ny förståelse för varandras arbetsuppgifter och arbetssituation. När projektet har varit ute bland deltagarna och diskuterat ämnet har de kommit fram till att det finns vissa riktlinjer som pedagogerna bör följa för att den pedagogiska måltiden ska bli så optimal som möjligt: • Vara positivt inställd till maten och vara en god förebild. • Äta enligt tallriksmodellen och visa vad en balanserad måltid är. • Sitta tillsammans med barnen och skapa relationer med dem utanför klassrummet. • Vara nyfiken på nya maträtter. • Stödja och hjälpa barnen vid behov. • Bidra till att skapa en harmonisk, trivsam och positiv atmosfär. Maten och måltiden kan vara ett arbetsredskap och träning i social samvaro! 4 Kommunikation och samarbete underlättas betydligt efter att personalen fått nya erfarenheter och kunskaper utanför sin egen vardag. Måltidspersonalen på förskolorna på Mildvädersgatan 3 och 7 samt Höstvädersgatan 73 i Göteborg skuggade sina kollegor i Svartedalens storkök en dag. De tyckte att det var otroligt givande och de har fått en mycket bättre förståelse för hur organisationen i ett centralkök fungerar där fem personer varje dag lagar och distribuerar 1 700 portioner mat. De var imponerade av den goda maten samtidigt som acceptansen för små missöden har ökat. Nu är det också mycket lättare att ringa vid frågor eller synpunkter när de fått en relation till kollegorna. 5 Mellanmål – 5 i topp Matjuryn På förskolan på Brämaregatan 2D i Göteborg har de jobbat med ett mellanmålsprojekt för att skapa mer variation för barnen. Det är lätt att fastna i gamla rutiner att alltid servera smörgåsar, fil, flingor och så vidare. Men det finns så mycket mer att erbjuda! Pedagoger och måltidspersonal på Skinteboskolan i Göteborg arbetar med något som man kallar ”Matjuryn”. En klass i taget bedömer maten i en vecka genom att tilldela maträtterna gafflar och andra figurer som talar om hur god man tyckte att maten var. Klassen utser också veckans grönsak. Till exempel kan man göra en fem i topplista genom att samla in idéer via en förslagslåda, brainstorming eller varför inte låta matrådet vara med och besluta. Relevant är att pedagogerna och måltidspersonalen gemensamt kommer fram till vad som ska serveras och att barnen involveras. Det är viktigt att tänka på att rätterna är realistiska och lätta att tillaga samt ryms inom budgeten. Man kan också väva ihop pedagogiska teman med mellanmålet. Om man till exempel arbetar med miljö och hållbar utveckling kan man servera säsongsanpassade frukter och grönsaker i olika former. Alla goda mellanmål kan också sammanställas i en egen receptsamling. 6 Bedömningsschemat sitter på dörren till matsalen, väl synlig för alla besökare. Målet är att barnen ska våga smaka på allt, för man kan ju inte bedöma något man inte smakat på! Detta är också ett bra tillfälle att diskutera maten. Förutom smaken kan man ta in andra aspekter som: Hur ser maten ut? Hur doftar maten? Vad är det för konsistens på maten? Istället för att säga att maten var god eller inte smakade bra lär sig barnen att berätta exakt vad det är de gillar eller inte tycker om med måltiden. Till exempel kan de säga att ”Jag tycker att paneringen på fisken inte är tillräckligt krispig”. 7 Synliga och osynliga hinder i måltidsmiljön Projekt MEDEL anordnade ett seminarium om synliga och osynliga hinder i måltidsmiljön med Johanna Björk (ADHD-konsulent, Ågrenska) och David Lega (kommunalråd och andre vice partiordförande för Kristdemokraterna) med föreläsning och diskussion kring ämnet. Syndrom Sjukdom Sömn Separationer Sorg Trauma Familjeproblem Depression Koncentrationssvårigheter Flyktingproblematik Övergrepp Mobbning Missbruk Relationsproblem Skol-/Dagissituation ADHD/ DAMP Aspergersyndrom Tänkbara orsaker till koncentrationssvårigheter som kan påverka måltidssituationen. Modell av Johanna Björk, Ågrenska. 8 Johanna anser att det finns mycket vi vuxna som jobbar i förskolan och skolan kan göra för att underlätta för barn med koncentrationssvårigheter. Alla barn har svårigheter ibland med koncentrationen. Det kan handla om familjeproblem, sjukdom, sömn, separationer, ADHD, mobbning med mera. Alla tjänar på att ha ett bra förhållningssätt och ett gott bemötande mot varandra och att fokusera på det som är bra. Den svåraste tiden i förskolan och skolan för många barn är den tid som är ostrukturerad. I klassrummet finns ofta tydliga ramar medan måltidssituationen kan upplevas som ostrukturerad. Vi behöver forma verksamheten på ett sådant sätt att den passar barnen, och det gör vi bäst genom att vara medvetna om att alla är olika. Lugn och ro är viktigt, likaså rutiner och tydliga instruktioner. David fortsatte på temat och även han poängterade att vi är individer och behöver hjälp på olika sätt. David själv är förlamad i armarna och saknar muskler i benen och han berättade om sin uppväxt och hur det var att behöva ha en assistent kontra att vilja göra saker själv och vara ”en i klassen”. Måltidssituationen var ett lärande i självständighet och han ville stå i kö, bära sin bricka, äta, dricka och prata hemlisar som alla andra. 9 Transnationellt samarbete Projekt MEDEL har ett samarbete med Finland och Skottland. Vi har besökt båda länderna för att få inspiration och tips för måltidsverksamheten. Från Skottland har det även kommit en delegation hit för att lära sig mer om den svenska skolmaten. Eleverna själva tycker att måltidssituationen har blivit mycket bättre, måltidspersonalen anser att deras arbetsplats är trevligare nu samt att matsvinnet har minskat. Målet är att Caledonia ska vara en förebild och att resultatet ska visa upp för politiker samt beslutsfattare i Skottland för att sedan implementeras på fler skolor. I Finland har de ett liknande system med skolmat som i Sverige medan i Skottland har de ett annorlunda måltidsupplägg. Alla barn äter samtidigt och i skolrestaurangen serveras ungefär fem olika rätter som inte nödvändigtvis är speciellt hälsosamma, till exempel pizza, hamburgare och baguetter. Många barn äter också medhavda smörgåsar eller köper snabbmat utanför skolans område. Skottarna var väldigt imponerade av hur bra det fungerar med skolmåltiderna i Sverige. Bland annat har de efter sitt besök här startat ett pilotprojekt på Caledonia Primary som de beskriver på följande sätt: • Matsalen har möblerats om till en trevligare och mer socialmiljö. • Lunchtiden har förlängts med 15 minuter. • Barnen tar av sig ytterkläderna när de äter. • Eleverna sitter klassvis med en vuxen vid varje bord som engagerar barnen i givande samtal. • Eleverna ska tala lugnt och artigt till varandra. • Lunchen behandlas som en lärorik tid där eleverna får kunskap om att äta hälsosamt. Bilder från Saint Paul’s High School Förutom att besöka varandra kan man också ha kontakt med förskolor och skolor från andra länder på olika sätt för att lära och inspireras av varandra. Det kan ske via Skype, Facebook, vanliga brev, bloggar och så vidare. Så länge MEDEL finns är det möjligt att samarbeta med både Finland och Skottland genom projektets samarbetsparters och upparbetade kontakter. Om man vill komma i kontakt med ett annat land kan man fundera på sitt eget nätverk eller leta på internet. • Tre äldre ”kaptener” har i uppgift att dela ut stjärnor till elever som tagit med sig nyttig lunch hemifrån samt städa borden. 10 11 Schemalagd lunch i Alingsås Ann-Christin Pinola, rektor på Gustav Adolfsskolan i Alingsås, höll en föreläsning om ”Schemalagd lunch” inom projekt MEDEL. Hon pratade också mycket om helhetssynen på barnen och på skoldagen. Med schemalagd lunch (alltså lunch som pedagogiskt ämne precis som matte, svenska och så vidare) som gärna infaller på samma tid varje dag och gärna i samband med annan lektion kan man till exempel se följande fördelar: • Alla hinner äta upp och har chans att äta en bättre sammansatt måltid. • Barnen presterar bättre. • Lugnare stämning i matsalen. Frågor som Ann-Christin utgick ifrån: • Mindre konflikter både i matsalen och utanför. – Hur arbetar vi för att skapa en skolterräng där alla elever ges möjlighet att lyckas och utveckla sin fulla potential? • Relationer utvecklas och trygghet och tillit skapas. – Vilken roll har måltiden i denna fråga? – Hur får man ett bra sammanhang från morgon till eftermiddag? Att fokusera på det som fungerar bra och arbeta ännu mer med det ger bra resultat. Då löser sig oftast det andra också. På Gustav Adolfsskolan har man haft schemalagd lunch under många år och det fungerar väldigt bra. Lunchen ligger ofta inbakad i lektionen och den lärare som har eleverna under lunchtid går till matsalen och äter med dem. De går sedan tillbaka och fortsätter lektionen. Rektor, skolhälsa och kuratorer äter också regelbundet tillsammans med eleverna. Under denna tid tycker Ann-Christin att det är viktigt att de vuxna arbetar på sina relationer till ungdomarna. • Barnen behöver inte stressa varandra att komma ut på rast eftersom lunchen inte är lika med rast. • Lättare för pedagogerna att komma ihåg mattiden om den är samma varje dag. • Lättare för måltidspersonalen med samma rutiner varje dag. • Skönare för barnen att ha ordentliga rutiner och slippa ovissheten kring vilken tid lunchen är. • Bättre för kroppen (både för barn och vuxna) om man får äta samma tid varje dag. • Mindre stress för pedagogerna i samband med att de har rastvakt. • Man ger en signal till barnen att lunchen är viktig och ingår som en del i den helhet som skoldagen är. • Och inte minst är det lättare att göra lunchen till en del i lärandet om inställningen är att lunchen ingår i den pedagogiska verksamheten. 12 13 FAMM – Five Aspects of Meal Model FAMM-modellen med fem olika aspekter skapades för att förklara vilka faktorer som har en inverkan på hur måltiden vid ett restaurangbesök uppfattas av gästen. Den ursprungliga idén kommer från den utvärdering som Guide Michelin bygger på och har formats samt förfinats vid Restaurang- och hotellhögskolan Grythytte akademi. Modellen används också inom måltiden för förskola och skola för att förbättra upplevelsen för matgästerna. Allt hänger ihop i servicearbetet och alla inblandade har ett ansvar för måltidssituationen. Det handlar inte bara om maten på tallriken! Vett och etikett Efter gemensamt önskemål från pedagoger och måltidspersonal på Trollängsskolan i Göteborg tog man en klass i taget i lugn och ro innan lunchen och diskuterade hur man gör (och inte gör) i matsalen. Man tyckte också att det var viktigt att barnen lärde och lär sig förstå varför man behöver göra på ett visst sätt eller vad följderna blir om man till exempel gräver i smöret. Hur kul är det för den som kommer efter? Exempel på saker man kan ta upp med barnen, gärna med hjälp av rollspel: • Händerna tvättas med tvål och vatten innan maten. • Maten tas från kanten och man gräver till exempel inte mitt i en gratäng. • Redskapen läggs tillbaka snyggt så att nästa person inte blir kladdig av sleven. • Man tar lagom mängd av maten. Bättre att hämta två gånger om man vill ha mer. • Man gräver inte heller i salladen eftersom det ser tråkigt ut då. • Bättre att lämna sin mat vid bordet och sedan hämta dricka. Risk annars att tappa allt. • Viktigt att röra sig lugnt så att man inte stöter till någon annan eller ramlar själv. • Man sitter ordentligt på sin stol och äter. • Kniv och gaffel ska användas på rätt sätt. Det ser till exempel inte trevligt ut om man tar en stor pannbiff eller liknande på sin gaffel och sedan gnager på den. • Mössor och scarfs tar man av sig av hygieniska skäl när man äter. • Munnen bör vara stängd när man äter och man pratar inte med mat i munnen. • Man pratar med dem som sitter vid ens bord med lågmäld röst. • Alla plockar undan efter sig själva. Kan kännas självklart, men de flesta behöver regelbundet bli påminda om sådana här saker! 14 15 Observationer i måltidsmiljön Att göra observationer i måltidsmiljön på sin förskola eller skola är en bra ögonöppnare. Man kan utse personal att utföra observationer under lunchtid. Fokus kan ligga på olika områden som till exempel jämställdhet, bemötande och logistik. Observationer är bra att göra då och då för att kunna skapa och bibehålla en trivsam och harmonisk måltidssituation. Områden observatören kan titta på kan vara: • Entrén – rent, fräscht, förvaring av kvarglömda kläder • Menyn – placering, ser den inbjudande ut, information om allergier • Serveringen – presentation, rent, fräscht • Salladsbordet – säsongsanpassat, variation, uppläggningsfat, färg, tillbehör • Bröd och smör – olika sorters bröd, fin korg • Diskinlämning – rent, fräscht, kompost, svinn • Arbetskläder – hela, rena, snygga Att måltidspersonal och pedagoger samarbetar på förskolor och skolor är inte alltid självklart. Även om man har ett gott samarbete stöter man på utmaningar. Projekt MEDEL fokuserar mycket på området och försöker belysa det på olika sätt. Annette Johansson från Adecco hade en föreläsning på temat. Mål och uppdrag för de olika verksamheterna diskuterades eftersom det är viktigt att man förstår varandras utgångspunkter. Och vems ansvar är det egentligen att barnen äter balanserade måltider i trivsam miljö? Åtta viktiga punkter att beakta när man vill bedriva utvecklingsarbete tillsammans: 1. Sätt upp realistiska mål som är tydligt formulerade och som förstås av alla. • Logistik – naturligt flöde i matsalen, mat, bestick, mjölk 2. Våga prata och kommunicera med varandra. • Matsalsmiljön – möblering, ren miljö, rena bord, dekorationer, tema 4. Bemöt varandra med respekt. • Serveringspersonal – bemötande, kunskap om maten, god service • Pedagoger – bemötande, förebilder, positiv attityd • Samarbete olika yrkesgrupper – artighet, respekt, hälsa på varandra 16 Samarbete mellan måltidspersonal och pedagoger 3. Skippa mördarfraserna, t.ex. ”Det där har vi redan provat” eller ”Vi har inte tid”. 5. Stötta varandra. Hur bemöter vi t ex varandra i stressiga situationer? 6. Våga släppa fram andra. Med förtroende och tillit i arbetsgruppen kommer den samlade kompetensen att användas på bästa sätt. 7. Gå vidare trots hinder. 8. Träffas mycket och ha roligt! 17 Grön Flagg och måltider På Björkris förskola och skola i Kungsbacka har man startat processen med att på sikt få Grön Flagg, som är ett sätt att få lärande för hållbar utveckling att genomsyra det dagliga arbetet. Att arbeta parallellt med Grön Flagg och MEDEL är optimalt eftersom målen för de båda går in i varandra. Personalen på Björkris väver in tankar kring måltiden i den pedagogiska verksamheten och pedagogerna och måltidspersonalen ser det som en stor fördel att kunna arbeta tillsammans med detta. Allt hänger ihop och det gäller att se helheten när man hjälper barn till goda matvanor och att bli självständiga och miljömedvetna individer. Alla kan göra skillnad genom sitt sätt att tänka och agera i olika situationer, även barn! Följande fyra områden arbetar man med på Björkris vad gäller måltiden: • Våga smaka • Kunskap om maten • Svinn • Lugn måltidssituation Ytterligare tips Det finns mycket att samarbeta kring när det gäller måltiden. Här är ytterligare några tips: • Ekologiska produkter • Olika livsmedel (frukt, bröd, mjölk, fisk, baljväxter o s v) • Måltidsmiljön • Matsedeln • Sockerutställning • Förslagslåda i matsalen • Namn på skolrestaurang • Frukost/Mellanmål • Göra en egen receptsamling • Skolmatens historia i Sverige • Mat från olika kulturer • Bordsryttare • Mat och motion • Salladsbordet • Vegetarisk mat • Måltidens betydelse ur ett folkhälsoperspektiv • Information om måltiderna på skolans hemsida • Temadagar (jul, påsk, Nobel, alla hjärtans dag, halloween o s v) • Svinn/kretslopp • Matlagning utomhus Lycka till! 18 19 För mer inspiration besök vår blogg www.euprojektmedel.com Göteborgs Stad Grafiska Gruppen 130114-002-135 Text & Bild: Lisa Bragée och Emilia Åman Bilder: Mostphotos.com, Colourbox.com Tryck: Sjuhäradsbygdens Tryckeri AB Februari 2013