Våga visa 2011 - Sollentuna kommun

Kärrdalsskolan med förskolorna Sjörövaren och Storken
Sollentuna kommun
Förskolorna
Hanna Eriksson
Cilla Collman
v. 9-10 2011
Ekerö
Danderyd
Skolan
Ann Insulander
Heléne Portnoff
v.10-11 2011
Danderyd
Tyresö
Innehållsförteckning
KÄRRDALSSKOLAN MED FÖRSKOLORNA SJÖRÖVAREN OCH STORKEN .......................................1
SOLLENTUNA KOMMUN........................................................................................................................................1
INNEHÅLLSFÖRTECKNING...........................................................................................................................................2
VÅGA VISA...................................................................................................................................................................3
FAKTA OM ENHETEN..............................................................................................................................................4
Typ av skola...........................................................................................................................................................4
Ledning ..................................................................................................................................................................4
Organisation..........................................................................................................................................................4
OBSERVATIONENS METOD ..................................................................................................................................4
MÅLOMRÅDEN ........................................................................................ FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT.
Normer och värden ...................................................................................... Fel! Bokmärket är inte definierat.
Utveckling och lärande/kunskaper.............................................................. Fel! Bokmärket är inte definierat.
Ansvar och inflytande för barn/elever ........................................................ Fel! Bokmärket är inte definierat.
JÄMFÖRELSE MED TIDIGARE OBSERVATION .......................................... FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT.
STARKA SIDOR ........................................................................................ FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT.
FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN....................................................................... FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT.
SAMMANFATTANDE SLUTSATS OM ENHETEN ........................................ FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT.
DELENHET 2: FÖRSKOLAN STORKEN............................................................................................................15
MÅLOMRÅDEN ........................................................................................ FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT.
Normer och värden ...................................................................................... Fel! Bokmärket är inte definierat.
Utveckling och lärande/kunskaper.............................................................. Fel! Bokmärket är inte definierat.
Ansvar och inflytande för barn/elever ........................................................ Fel! Bokmärket är inte definierat.
Styrning och ledning .................................................................................... Fel! Bokmärket är inte definierat.
JÄMFÖRELSE MED TIDIGARE OBSERVATION .......................................... FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT.
STARKA SIDOR ........................................................................................ FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT.
FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN....................................................................... FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT.
SAMMANFATTANDE SLUTSATS OM ENHETEN ........................................ FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT.
DELENHET 3: KÄRRDALSSKOLAN ..................................................................................................................15
MÅLOMRÅDEN ..........................................................................................................................................................24
Normer och värden .............................................................................................................................................24
Utveckling och lärande/kunskaper.....................................................................................................................26
Ansvar och inflytande för barn/elever ...............................................................................................................30
Bedömning och betyg (gäller ej förskola) .........................................................................................................32
Styrning och ledning ...........................................................................................................................................33
JÄMFÖRELSE MED TIDIGARE OBSERVATION ............................................................................................................35
STARKA SIDOR ..........................................................................................................................................................36
FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN.........................................................................................................................................36
SAMMANFATTANDE SLUTSATS OM ENHETEN ..........................................................................................................36
HELA ENHETEN.......................................................................................................................................................37
SAMMANFATTANDE SLUTSATS OM ENHETEN SOM HELHET ....................................................................................37
REFERENSER ............................................................................................................................................................38
2
2011-04-26
(mall 200901)
VÅGA VISA
VÅGA VISA är ett samarbete om utvärdering inom utbildningsområdet mellan Danderyd,
Ekerö, Nacka, Salem, Sollentuna, Tyresö, Upplands Väsby och Värmdö kommuner. VÅGA
VISA innehåller fyra delområden:
 observationer
 självvärderingar
 kundundersökningar
 tester och prov
VÅGA VISA ska:
 ske utifrån ett medborgarperspektiv stimulera till erfarenhetsutbyte och ökat lärande
 ge kommuner och skolor underlag till förbättring och utveckling
 ge underlag för analyser och jämförelser mellan kommuner och skolor
 utgöra en viktig del av kvalitetsuppföljningen
 bidra till ökad måluppfyllelse.
Metoden
Observationer genomförs av skolledare och pedagoger. Observatörerna bildar lag som
besöker en skola i en annan kommun under en period, ofta en vecka. Observatörerna skaffar
sig en så heltäckande bild som möjligt av skolan och dess verksamhet genom verksamhetseller lektionsbesök samt intervjuer med barn, elever, personal och skolledning. I
observationsarbetet ingår också att ta del av skolans pedagogiska dokumentation.
En metodbok styr och stödjer observatörerna i deras arbete*. Metodboken är gemensam för
alla verksamheter från förskola till vuxenutbildning. Observationen redovisas i en rapport som
skrivs enligt en särskild mall.
Målområden
Observatörerna beskriver och bedömer verksamheten på fem områden som följer
läroplanernas målområden:
 Normer och värden.
 Utveckling och lärande/kunskaper.
 Ansvar och inflytande för barn/elever/studerande.
 Bedömning och betyg (gäller inte förskola).
 Styrning och ledning.
* Metodbok och ytterligare information finns på www.nacka.se/vagavisa
3
2011-04-26
(mall 200901)
Fakta om enheten
Typ av skola
Kärrdalsskolan, ”Skolan mitt i byn” med förskolorna Sjörövaren och Storken är en kommunal
enhet. Enheten ligger i ett område med bostadsrätter, villor och radhus. Området ligger i
närheten av skog och sjö.
Förskolan Sjörövaren är belägen i nära anslutning till skolan. Den har en stor lekhall centralt
placerad i huset.
Förskolan Storken delar vissa utrymmen med en fristående Montessoriförskola.
Förskolorna ligger en bit ifrån varandra. Storken är belägen i ett utpräglat villaområde.
Förskolorna har inte någon uttalad profil. Personalen lägger vikt vid att arbeta efter
kommunens mål/direktiv samt att utveckla och implementera rutiner på förskolorna.
Inom skolan finns olika enheter, grundskola med klasserna f-5 inklusive fritidshem, samt en
fritidsgård för elever från år 4 till gymnasiet.
Ledning
Ledningsgruppen består av rektor som är övergripande ansvarig och två biträdande rektorer.
En biträdande rektor ansvarar för de två förskolorna. En biträdande rektor ansvarar för
fritidshemmet, fritidsgården och fastigheterna. Biträdande rektor med ansvar för förskolorna
fördelar sin tid mellan dem samt har tid i skolan för bl.a. ledningsmöten.
Organisation
Förskolan Sjörövaren har fem avdelningar, två småbarnsavdelningar 1-3 år, och tre
storbarnsavdelningar 3-5 år. Sjörövaren har 97 barn inskrivna.
Förskolan Storken är en avdelningslös förskola med 37 inskrivna barn i åldern 1-5 år.
Antalet anställda på förskolorna är 23 personer.
Grundskolan är organiserad i åldershomogena klasser. Personal och elever arbetar i arbetslag
f-2, 3-5 resp fritidshem. I dagsläget är det cirka 245 elever inskrivna. Skolbarnsomsorg är
integrerad för år f-3. Eftermiddagsverksamhet finns på fritidshemmet för elever år f-5. Antalet
anställda på grundskolan är 40.
Observationens metod
Förskolorna
 Dokumentanalys.
 Besök i enhetens samtliga barngrupper/klasser.
 Organiserade och spontana intervjuer med barn, pedagoger och ledningen.
 Tar del av barnens färdiga arbeten, arbetsmaterial, alster, portfolio/Min pärm mm.
 Deltagit i möte med arbetslagsansvariga.
4
2011-04-26
(mall 200901)


Tagit del av information på hemsidan.
Observationen är skriven tillsammans
Metod Skolan
Observationen omfattar för skolans del klasserna f-5 inklusive fritidshemsverksamhet. Vi
skolobservatörer besöker skolan under fyra dagar vecka 10. I slutet av vecka 9 träffar vi
skolans ledningsgrupp.
Under ordinarie planeringsmöten eller inbokade möten intervjuar vi









fritidshemspersonal
förskoleklasspersonal
rektor och biträdande rektorer
arbetslagsledare
arbetslag f-2 resp 3-5
elevråd
skolans elevvårdsteam
en speciallärare vilken är sammankallande representant från ROT-gruppen
IT-ansvarig
I samband med besök i verksamheten samtalar vi med elever och pedagoger. Vi besöker alla
klasser i F-5. Vi ser samtliga praktiskt-estetiska ämnen samt fritidshemsverksamhet. Vi deltar
i ett personalmöte. Inför och under observationen tar vi del av dokument som redovisas i
avsnittet Referenser.
5
2011-04-26
(mall 200901)
Delenhet 1: Förskolan Sjörövaren
Målområden
Normer och värden
Beskrivning
Enheten har en gemensam likabehandlingsplan för Kärrdals förskolor och skola.
Handlingsplanen innehåller bla en definiering av kränkande behandling, citat från gällande
styrdokument och en beskrivning kring hur man arbetar för att skapa trivsel i enhetens
förskolor. Enhetens ledningsgrupp, rektor och de två biträdande rektorerna, berättar att
Likabehandlingsplanen reviderats av dem nyligen. Detta bekräftas av pedagogerna då vi
frågar.
Vi möts på alla avdelningar av pedagoger som är respektfulla i sitt möte med barnen. De går
ner på barnens nivå och talar med låg röst, genom beröring ger de också barnen bekräftande
kroppskontakt. De vuxna pratar med barnen och inte till dem. På alla avdelningar råder en
lugn och harmonisk stämning bland barn och pedagoger. Man tilltalar varandra vänligt och
pedagogerna skrattar ofta tillsammans. Under vår observation ser vi få konflikter bland
barnen. Lokalernas yta och utformning är generös. Detta gör att barnen har goda möjligheter
att sprida ut sig i de olika rummen, på så vis skapas god arbetsro.
Pedagogerna beskriver för oss att det är lätt att samarbeta mellan avdelningarna och att man
ofta får hjälp av varandra vid personalfrånvaro.
Vi ser glada barn som leker tillsammans och löser sina konflikter själva eller med stöd av
närvarande pedagoger. I de fall barnen behöver stöd noterar vi att pedagogerna hjälper barnen
att med resonemang hitta lösningar. Vi ser konkreta exempel på ett medvetet arbetssätt kring
mångfald, olikheter och människors lika värde. På en avdelning har barnen haft som tema att
lyfta fram likheter och olikheter detta ser vi i en dokumentation som barnen gjort tillsammans
med sin familj. Den uppsatta dokumentationen visar barnens namn och vad det betyder och
kommer ifrån. Vi ser också uppsatt dokumentation kring arbete med FN-dagen och barnens
olika ursprung. I såväl personalgruppen som i barngrupperna finns många nationaliteter
representerade.
På småbarnsavdelningen som just skolat in nya ettåringar ser vi exempel på
individanpassning. En liten flicka visar att hon vill upp i sin vagn för att ”vila” från övriga
barn på avdelningen. När hon ”vilat” klart signalerar hon och blir omedelbart nerlyft på golvet
till de övriga barnen. Vi ser pedagoger som är vaksamma på barnens önskningar och behov.
Barnen får snabb respons på det de vill.
Vi möter barn i olika åldrar som leker i olika konstellationer. Vi noterar att flickor och pojkar
företrädesvis leker med det egna könet. Alla avdelningar har sk lägenheter för rollek. I
lägenheterna ser vi traditionella små kopior av hemmets bruksföremål. Vi ser både pojkar och
flickor leka där dock ej tillsammans. I våra samtal med pedagogerna berättar de att de valt att
6
2011-04-26
(mall 200901)
kalla detta utrymme för lägenhet istället för dockvrå för att göra det mer attraktivt för
pojkarna att vilja leka där.
Biträdande rektor berättar för oss att genus inte är något man prioriterar att arbeta aktivt med
för närvarnade.
Vi deltar i en sångsamling där pedagogen är noga med att fördela ordet och uppmärksamheten
jämnt mellan barnen, alla får komma till tals och välja sång.
På en avdelning ser vi en tavla uppsatt med citat på hur man ska vara som en bra kamrat.
Citaten är barnens egna ord.
I våra samtal med pedagogerna beskriver de hur de samarbetar med hemmen när det gäller
regler och förhållningssätt. Pedagogerna vill ge föräldrarna insikt i förskolans uppdrag att
arbeta mot läroplanen. De har haft olika diskussionsgrupper på föräldramötena där de belyst
olika frågeställningar och givit föräldrarna möjlighet att diskutera dessa tillsammans och med
pedagogerna.
Bedömning i text
Vi gör bedömningen att enhetens Likabehandlingsplan saknar årlig kartläggning. Vi anser att
revideringen bör inbegripa arbetslagen för att skapa förankring och levandegöra dokumentet.
Förskolans pedagoger är genom sin närvaro med barnen och pedagogernas goda
förhållningssätt, förebilder för förskolans värdegrundsarbete. Vi bedömer att förskolan
präglas av god arbetsro.
Vi ser tydliga kopplingar till Lpfö i den dokumentation som beskriver förskolans arbete med
likheter, olikheter och mångfald. Vi bedömer att man arbetar aktivt med värdegrundsfrågor på
olika sätt.
Vi anser att ett medvetet förhållningssätt kring genusfrågor bör aktualiseras.
Bedömning enligt skala1
Ej tillfredsställande
1 1,0
Tillfredsställande
God kvalitet
2,0
3 3,0
Mycket god kvalitet
4,0
x
1
SKALA :
4.0 MYCKET GOD KVALITET – verksamheten uppvisar goda lösningar och förhållanden som visar att
den kommit långt i sin strävan att nå målen.
3. 0 GOD KVALITET – verksamheten har i huvudsak god kvalitet med vissa förbättringsområden.
2. 0 TILLFREDSSTÄLLANDE – verksamheten är i huvudsak tillfredsställande, men har varierande
kvalitet eller vissa brister.
1.0 EJ TILLFREDSSTÄLLANDE – verksamheten är utifrån gällande styrdokument inte
tillfredsställande.
7
2011-04-26
(mall 200901)
Utveckling och lärande/kunskaper
Beskrivning
I förskolans verksamhetsidé kan vi läsa att barnen skall stimuleras med alla sina sinnen. Vi
frågar arbetslagsansvariga hur och på vilket sätt barnen stimuleras.
- Barnen skall erbjudas många upplevelser, de skall uppleva att det är roligt att lära och
känna delaktighet. Barnen skall bli omvärldsorienterade.
I verksamhets iden står också att lärandemiljön skall stödja barnen i deras utveckling. Vi
frågar arbetslagsansvariga hur och på vilket sätt?
- Materialet skall vara tillgängligt för barnen, miljön ska vara föränderlig och utgå från
barnens behov.
I lekhallen ser vi stora ark uppsatta med beskrivningar på hur de olika arbetslagen arbetar
konkret med barnen i olika lärande situationer.
Gården runt förskolan är väl tilltagen och har inslag av både natur och lekredskap. Den
lättillgängliga närmiljön och naturen utnyttjas flitigt. Gården och närmiljön ger barnen stora
möjligheter att öva grovmotoriken samt öva på att följa instruktioner och regler.
På alla avdelningar möts vi av lugna, trygga och närvarande pedagoger. Vi ser att deras
förhållningssätt ger förutsättningar för lärande genom att de bejakar barnens nyfikenhet.
Pedagogerna på småbarnsavdelningarna är mestadels på golvet tillsammans med barnen. En
pojke som vill bygga ostört från de yngsta får hjälp av en pedagog att hitta en egen hörna. Vi
kan inte se att pedagogerna aktivt utmanar barnen i leken eller att de hjälper till och utvecklar
den.
Vi ser att avdelningarna utformats och organiserats så att barnen i huvudsak skall kunna nå
material, spel och leksaker själva. Huvuddelen av det material vi ser är färgglada plastleksaker
av hemlik karaktär som inte är så utmanande. Pedagogerna berättar att många leksaker är
gåvor från barnens föräldrar.
Alla avdelningar har tillgång till en ateljé, egen eller gemensam. I ateljéerna ser vi material för
skapande aktiviteter. På den ena storbarnsavdelningen noterar vi att ateljen är öppen och
tillgänglig för barnen hela dagen. Materialet är kreativt och utforskande. På de övriga
avdelningarna är rummen för skapande stängda, materialet står högt upp och pedagogerna styr
när det skall användas.
Alla avdelningar förfogar över den gemensamma lekhallen en dag i veckan. I lekhallen ser vi
en sagohörna, en scen, en soffgrupp, ett stort konferensbord, ett piano och förtäckta hyllor
med diverse leksaker. Vi observerar en småbarnsavdelning som nyttjar lekhallen till rörelse.
De små barnen får röra sig fritt i rummet och pröva och leka med alla redskap som
pedagogerna tagit fram.
På alla avdelningar ser vi avdelade hörnor för rit- och skrivutveckling på några av
avdelningarna uppfattar vi materialet som torftigt och eller otillgängligt. Vi saknar ett större
utbud av utmanande och språkutvecklande material på avdelningarna även för de yngsta
barnen. Avdelningarna har böcker samlade i boklådor eller i hyllor.
8
2011-04-26
(mall 200901)
Vi deltar i samlingar med ett planerat och strukturerat innehåll. Barnen är aktiva, de hjälper
till att räkna sina kamrater, detta ser vi både på småbarnsavdelningarna och på
storbarnsavdelningarna.
På en småbarnsavdelning noterar vi hur en pedagog spelar Memory med några treåringar.
Barnen är koncentrerade och spelar en lång stund med visst stöd av pedagogen. Därefter får
barnen hjälp att städa undan spelet.
På en annan småbarnsavdelningarna ser vi en pedagog som utmanar och stimulerar barnens
språkutveckling i samlingen. Hon använder sig av konkret material såsom siffror, bokstäver,
stora och små nallar och en flanosaga. Barnen är koncentrerade och delaktiga. Under vår
observation lägger vi märke till att de planerade aktiviteterna sker en gång om dagen, på
förmiddagen, övrig tid ägnar sig barnen åt fri lek.
På storbarnsavdelningar möts vi av barn i olika hörnor som själva valt vad de vill göra under
den fria leken.
På en av avdelningarna ser vi femåringar som sitter och övar sig i skrivandets konst. De
samtalar stillsamt under tiden.
Vid en samling uppstår en spontan mattediskussion då barnen ska äta frukt. Ett barn säger att
det fått två frukter. Pedagogen svarar att – ja, du har fått två fruktbitar men hur många frukter
har du ätit. Hon håller upp två halva bananer och frågar igen. Hur många frukter har du ätit?
Barn och pedagoger pratar nu vidare om mängd och antal, hel och halv.
På den ena avdelningen för de äldre barnen ser vi ser tydliga bildscheman som åskådlig gör i
vilken ordning man ska klä på sig sina ytterkläder. Där ser vi också bilder som beskriver för
barnen hur man tvättar händerna. På den avdelningen deltar vi när barnen ska gå ut. Vi hör ur
pedagogerna uppmuntrar barnen till att klä på sig själva och hur de vuxna hjälper till när det
blir för svårt. Tonen är glad och vänlig.
Vi ser flera avdelningar utnyttja närmiljön med barnen, de går iväg till pulkabackar och
skridskobanor. Pedagogerna har tydliga rutiner innan de lämnar gården, såsom att alla barn
skall ha reflexvästar och hålla någon i handen samt gå på led. I våra samtal med pedagogerna
beskriver de andra utflykter de gör t ex kungliga operan, biblioteket, kyrkan, skolan, skogen
och fotbollsplanen. Vi ser att pedagogerna och barnen är mycket entusiastiska och glada över
sina utflykter.
Vid vår observation hjälper barnen till att samla in komposterbara rester efter fruktstund och
lunch. Dessa rester läggs i en särskild soptunna som sopbolaget tömmer en gång i veckan.
Vi ser inga övriga inslag av sopsortering eller materialåtervinning inne på avdelningarna.
Alla avdelningar har sk dokumentationsväggar med citat och utdrag från läroplanen uppsatta.
Vi informeras om att detta är ett led i att informera föräldrar om hur man arbetar mot de
nationella målen och för att åskådliggöra vad barnen gör i förskolan.
Vi tar del av dokumentation kring barnens individuella lärande på väggar och i barnens
pärmar. Vi ser insatta/uppsatta bilder, fotografier och ritade. Vi kan inte se dokumentation där
barnen själva har reflekterat över sitt lärande och sin utveckling. Vi ser att många flikar i
9
2011-04-26
(mall 200901)
pärmarna är tomma. Biträdande rektor och pedagoger berättar för oss att Porfoliopärmen är
under omarbetning och att man nu lever med två system. Det nya systemet ska heta ”Min
pärm” och den ska fungera som en minnespärm och ska illustrera barnets utveckling och
lärande under sin tid på förskolan.
Barnens utveckling och lärande dokumenteras även i en IUP, individuell utvecklingsplan. Vid
behov kan även ett ÅP, åtgärdsprogram upprättas. ÅP skriver pedagogen i samförstånd med
föräldrar i de fall det finns särskild oro kring ett barn. Biträdande rektor kan även vara
behjälplig, hon har specialpedagogisk kompetens. Vid behov skrivs en separat ansökan till
kommunen om extra anslag. I ansökan skall tre mål upprättas, mätas och utvärderas för att
förskolan ska få extra pengar.
Bedömning i text
Vi bedömer att pedagogernas lugna, trygga och närvarande förhållningssätt ger barnen goda
förutsättningar för utveckling och lärande.
I lekhallen såg vi dokumentation på många goda exempel av avdelningarnas verksamhet och
förhållningssätt.
Vår bedömning är vidare att avdelningarna har skiftande utbud av siffror, symboler och
bokstäver tillgängligt och åskådligt för barnen. På en del avdelningar saknas ett rikt och
inspirerade utbud av böcker, bokstäver rit och skrivmaterial för att stimulera barns
språkutveckling. Vissa avdelningar har tydliga och synliga strategier i hur material ska
åskådliggöras för barnen emedan andra kan uppfattas som mer otydliga.
Vi anser att miljö och material kan vara mer utmanande, tillgängligt och anpassat efter
barnens behov och för deras lärande.
Vi vill belysa fördelen med att ta tillvara lärandet i rutinsituationer såsom vid påklädning inför
utevistelse som gjordes på den ena storbarnsavdelningen. De yngsta barnen kan också
tillskrivas kompetens och kunnande om de ges möjlighet till det i liknande situationer.
Vi anser att barnens minnespärmar samt övrig dokumentation på avdelningarna är placerade
högt upp och att de oftast saknar barnens reflektioner över sitt lärande. Vi uppfattar att
förskolans personal är i en utvecklingsfas gällande att göra dokumentationen kring barnens
utveckling och lärande enhetlig.
Vi saknar ett tydligt miljöarbete där barnen ges möjlighet att förstå hur deras handlingar
påverkar miljön.
Bedömning enligt skala
Ej tillfredsställande
1 1,0
Tillfredsställande
God kvalitet
2,0
3 3,0
Mycket god kvalitet
4,0
x
10
2011-04-26
(mall 200901)
Ansvar och inflytande för barn/elever
Beskrivning
Under vår observation rör vi oss mellan avdelningarna och deltar i olika aktiviteter och
samlingar. Vi ser att ateljéer, våtrum och lekhall oftast är tomma. Lekhallen nyttjas av en
avdelning per dag. Pedagogerna styr när barnen ska använda lekhall, våtrum eller ateljé.
Vid tiden för observationen skolas ett antal ettåringar in på förskolan. Dessa gråter periodvis
och kräver pedagogernas uppmärksamhet. För att de äldre barnen på avdelningen ska få eget
utrymme skapas två aktivitetsgrupper. Treåringarna får rösta fram vad avdelningens
aktivitetsgrupper skall heta, sniglarna (de yngsta) och traktorerna (treåringarna).
Under olika samlingar ser vi flera exempel på barninflytande. Barnen får välja sånger,
aktivitet, eller om de vill sitta i någon pedagogs knä. Pedagogernas förhållningssätt öppnar
upp för att barnens behov och önskemål kan genomsyra dagen.
På en avdelning ser vi dokumentation uppsatt om Superhjältar och Michel Jackson.
Pedagogerna berättar att barnen varit väldigt intresserade av detta. De berättar vidare att de
valt att bejaka barnens intresse och spunnit vidare på det istället för att hindra barnen från att
leka vad som kan uppfattas som våldslekar.
Vi ser flera tillfällen då pedagogerna går och plockar upp leksaker och böcker efter barnen.
Vid ett tillfälle uppmanar en pedagog ett litet barn att hjälpa till och lägga var sak på sin plats.
Vi ser att de äldre barnen är delaktiga vid städning.
Vid lunch ser vi att pedagogerna lägger upp maten åt barnen och delar den, häller upp dryck
och lyfter upp barnen i de höga stolarna. När alla barn har ätit en portion får de försöka att ta
själva, en pojke får prova att hälla ketchup. Det kommer en stor klick, -oj vad mycket det
kom, säger pedagogen. Hon hjälper till att dela maten och blanda ut den med ketchupen. –
blev det starkt? Frågar hon barnet. Barnet skakar på huvudet och äter nöjt. När han vill ha mer
en tredje gång häller pedagogen på ketchupen. – så att det inte ska bli så mycket som förra
gången.
I våra samtal med pedagogerna beskriver de flera gånger hur de arbetar aktivt med barns
inflytande. Under vår observationsperiod möblerar en av storbarnsavdelningarna om på
barnens initiativ. Barnen berättar att de ville ha mer utrymme för bygglek.
Vi noterar att de äldre barnen förefaller ha ett större inflytande över sin dag på förskolan än de
yngsta. Vi upplever att vid styrda aktiviteter såsom samlingar och sångstunder låter
pedagogerna barnen vara med och ha inflytande men i övriga delar av dagen styr
pedagogerna. Detta är tydligast för de yngsta barnen.
Vi deltar vid ett pedagogmöte och hör då hur man diskuterar vilka frågor som kan locka
föräldrar att delta vid ett kommande föräldramöte.
På alla avdelningar ser vi sk dokumentationsväggar. Pedagogerna berättar att
dokumentationsväggarna är ett led i att låta barnens föräldrar bli mer delaktiga och få ökad
insyn i förskolans verksamhet.
11
2011-04-26
(mall 200901)
Bedömning i text
Vi bedömer att då ateljéerna, våtrummen och lekhallen används på tider som styrs av de
vuxna begränsar detta barnens möjlighet till valfrihet och inflytande.
Vi gör bedömningen att barnen får träna sig i att handla efter demokratiska principer. Barnen
ges möjlighet påverka sin dag genom olika val då de har olika aktiviteter.
Vi finner att pedagogerna är lyhörda för barnens behov och att de är öppna för att anpassa t ex
temaarbete efter barnens intressen.
Vi anser att pedagogerna på småbarnsavdelningarna har stort omsorgsfokus och att de kan ge
barnen större utrymme att utveckla tilltron till den egna förmågan. Barnen kan vara mer
delaktiga och få ett större ansvar i processer såsom städning och vid lunch.
Vi gör bedömningen att de äldre barnen har ett större inflytande.
Pedagogerna har en tydlig ambition med att få barnens föräldrar att bli delaktiga och få insyn i
verksamheten.
Bedömning enligt skala
Ej tillfredsställande
1 1,0
Tillfredsställande
God kvalitet
2,0
3 3,0
Mycket god kvalitet
4,0
x
Styrning och ledning
Beskrivning
Biträdande rektor berättar för oss att organisationen är ny. Enhetens rektor har varit anställd i
ca en månad då observationen genomförs. Biträdande rektor har verksamhetsansvar för
förskolan. Hon ingår i Kärrdalsskolans ledningsgrupp. Hon leder en gång i månaden
personalmötet för samtlig personal på förskolan. Varje vecka leder hon mötet för
avdelningsansvariga på förskolan.
Biträdande rektor har tydliga idéer om hur verksamheten ska utvecklas. I lekhallen ser vi
exempel på detta när vi betraktar uppsatta blädderblocksark. Dessa beskriver hur
avdelningarna arbetar mot Läroplan för förskolans, Lpfö, intentioner i vardagen. Pedagogerna
informerar om att detta är en påbörjad process som ska vidareutvecklas på nästa
personalmöte.
I ”Arbetsplan för lokalt utvecklingsarbete” beskrivs det systematiska utvecklingsarbetet och
hur resultaten skall mätas och följas upp.
12
2011-04-26
(mall 200901)
Förskolornas pedagoger berättar för oss att idéklimatet är tillåtande. De informerar oss om att
de uppskattar att den nya chefen är närvarande och intresserad av verksamheten. De berättar
vidare att hon ofta slår sig ner bland barn och personal när hon kommer ut på avdelningarna.
Hon uppfattas av pedagogerna som engagerad.
Vi deltar vid veckans möte med avdelningsansvariga samt biträdande rektor. Vi hör hur man
diskuterar verksamhetsnära frågor såsom föräldramöte, planeringstid, schema och IUP.
Alla får komma till tals. Mötet protokollförs av en pedagog.
Vid intervjuer med pedagogerna framkommer att de upplever ett bristande intresse för
samarbete från skolan t ex vid övergång mellan förskola och skola.
Alla tillsvidareanställd personal deltar under våren i sk TRAS-utbildning, tidig registrering av
språkutveckling. Pedagogerna berättar att de är nöjda med den kompetensutveckling som
erbjuds just nu.
Biträdande rektor berättar att hon avser ha medarbetarsamtal med alla anställda en gång per år
samt ett lönesamtal. Detta har dock ännu inte kommit igång.
Bedömning i text
Vi konstaterar att organisationen med rektor och de två biträdande rektorerna inom enheten är
helt ny. Efter samtal med pedagogerna bedömer vi att den nya ledningsorganisationen skapat
ett förtroende för sin kapacitet.
Vi gör bedömningen att biträdande rektor för förskolan har tydliga visioner och idéer om hur
hon ska bedriva verksamhetsutveckling.
Vår bedömning är vidare att enheten bör utveckla sitt samarbete mellan förskola och skola, ett
kontinuerligt samarbete såväl som samarbete vid barns övergång från förskola till
förskoleklass.
Då det beskrivs i Arbetsplan för lokalt utvecklingsarbete, ALU, att enheten har som mål att
bli en lärande organisation anser vi att det ännu finns brister i detta.
Vi bedömer att relevant kompetensutveckling erbjuds och att den ligger i linje med de mål
som finns och som överensstämmer med ett av förskolans utvecklingsområden.
Bedömning enligt skala
Ej tillfredsställande
Tillfredsställande
God kvalitet
2,0
3 3,0
1 1,0
Mycket god kvalitet
4,0
x
Jämförelse med tidigare observation
Förbättringsområden
i tidigare rapport (2007):
Stärka upp outbildad personal med
kompetensutveckling.
Göra barnens mål i individuella
Nuläge:
Det finns ett mål för att skapa en ”lärande
organisation”. Det finns fortfarande en hög
andel outbildad personal i förskolan.
Förskolan befinner sig i en process med att
13
2011-04-26
(mall 200901)
utvecklingsplanen tydligare.
Gemensam dokumenterad
överlämnandeplan.
utveckla arbetet med portfolio/Min pärm och
IUP.
Enheten behöver fortfarande utveckla
samarbetet mellan förskola och skola
Starka sidor
Pedagogernas förhållningssätt
Lokalernas yta och utformning,
Ledning
Normer och värden
Utveckling och lärande
Styrning och ledning
sid.6
sid. 8-9
sid.11-12
Normer och värden
sid.6-7
Normer och värden
sid.6-7
Förbättringsområden
Genusarbete
Implementera Likabehandlingsplanen
Samt upprätta årlig kartläggning
Utveckla dokumentationen och barnens
reflektioner kring det egna lärandet.
Utveckling och lärande
sid.9
Prioritera inköp av lärande och utforskande material.
sid.8
Utveckling och lärande
Utveckla de yngsta barnens ansvar och
Inflytande.
Ansvar och inflytande
sid.10
Sammanfattande slutsats om enheten
Förskolan Sjörövaren har engagerad personal som erbjuder barnen en lugn och trygg miljö.
Barnen får i mångt och mycket ha inflytande och ta ansvar, även om de yngsta barnen kan
involveras mer i att hjälpa sig själva. Förskolans pedagogiska miljö bör utvecklas för att
ytterligare stimulera barnens utforskande, nyfikenhet och lust att lära
Det finns ett intresse och engagemang för att driva utvecklingsfrågor i personalgruppen.
Den nya ledningsorganisationen bör tänka på att förankra planer och dokument såsom
likabehandlingsplanen i arbetslagen samt ta fasta på viljan till samarbete med skolan.
14
2011-04-26
(mall 200901)
Delenhet 2: Förskolan Storken
Målområden
Normer och värden
Beskrivning
Enheten har en gemensam likabehandlingsplan för Kärrdals förskolor och skola.
Handlingsplanen innehåller bla en definiering av kränkande behandling, citat från gällande
styrdokument och en beskrivning kring hur man arbetar för att skapa trivsel i enhetens
förskolor. Enhetens ledningsgrupp, rektor och de två biträdande rektorerna, berättar att
Likabehandlingsplanen reviderats av dem nyligen. Detta bekräftas av pedagogerna då vi
frågar.
Pedagogerna beskriver för oss att det är lätt att samarbeta då man arbetar avdelningslöst och
man känner varandra väl.
När vi är på Storken möts vi av pedagoger som är trygga och lugna i sitt möte med barnen. Vi
ser pedagoger som går ner på barnens nivå och talar med låg röst, genom beröring ger de
också barnen en bekräftande kroppskontakt. På de yngre barnens sida i huset välkomnas varje
barn i hallen av en pedagog som stannar med barnet och vinkar i ”vink fönstret” när
föräldrarna lämnar förskolan.
Pedagogerna har stort omsorgsfokus. De är snabba och hjälper barnen direkt.
Då vi deltar i verksamheten ser vi att pedagogerna fördelar ordet mellan barnen på
samlingarna och de ser till att alla får komma till tals. Barnen lyssnar och respekterar
varandras talutrymme. Vi ser också att pedagogerna till stor del styr innehållet och strukturen
i samlingen, ibland får barnen utrymme för sina tankar.
Förskolan är avdelningslös men vi ser att man delar in barnen i olika aktivitetsgrupper enligt
ålder. Vi ser planeringsscheman för aktivitetsgrupperna som visar att barnen träffas i sina
grupper/hemvister varje dag. Varje dag har sitt program såsom språkutveckling, tema,
rörelse/yoga, teknik mm. Pedagogerna styr dagsplaneringen såsom vilka barn som skall ingå i
vilken grupp, om barnen ska vistas ute eller inne.
Vi upplevde att pedagogerna till viss del hade olika förhållningssätt och förmåga att leda
barngrupperna. En pedagog kunde låta barnen ha stort inflytande en annan bestämde det
mesta själv medan ytterligare en drog sig undan och var ”osynlig” vilket medförde att någon
annan fick vara den ”stränga” för att få ordning på barnen.
Det finns dokumentation som visar att barnen i fyraårsgruppen arbetat med temat Min familj,
det sitter teckningar uppsatta med barnens familjer. Pedagogerna har intervjuat barnen om
deras familjer och svaren är uppsatta tillsammans med familjeteckningarna.
Vi ser att barncitat är uppsatta. De beskriver hur man ska vara när man är en bra kamrat.
En flicka i femårsgruppen som fyller år får sk krambollar som present av sina kamrater.
Krambollar är positiva omdömen om en person ex du är så snäll eller du är omtänksam.
15
2011-04-26
(mall 200901)
Krambollarna är uppskrivna på ett särskilt papper med flickans namn. När alla fina omdömen
lästs upp sätts de upp tillsammans med övrig dokumentation. När flickan får sina krambollar
ser vi hennes glädje och övriga barns stolthet över att få delge henne vad de tycker.
Pedagogerna berättar att de har valt att kalla rummet med dockor och husgeråd för
”lägenheten”. Detta för att locka även pojkarna att leka där. På vår fråga om detta har
genomslagskraft svarar pedagogen att ” annars lockar vi in dem att leka där genom att själva
vara där inne”. Vi ser pojkar leka med pojkar i lägenheten och flickor med flickor. Biträdande
rektor och förskolans pedagoger berättar att de inte arbetar aktivt med genus just nu.
Vi deltar vid flera samlingar och får där uppleva hur barnen bryr sig om varandra. Efter
sportlovet säger en pojke till sin kamrat som nu är tillbaka, -”vad kul att se dig igen” och
pussar kamraten på kinden.
En pojke säger till en pedagog,
-” jag vill dansa med dig” samtidigt som han kramar pedagogen, då kramar pedagogen
tillbaka och svarar
-” och jag vill gärna dansa med dig”! Sen dansar de tillsammans och ännu ett barn får vara
med, de skrattar och håller varandra i händerna i dansen.
Det råder arbetsro i förskolan både under de styrda aktiviteterna då barnen är indelade i
mindre grupper samt i de fria självvalda aktiviteterna.
Vi ser flera övergångar, mellan samling, mat, vila och aktivitet. Vid dessa tillfällen är det
ingen arbetsro det blir rörigt och barnen släpps iväg alla på en gång. Vi noterar att
pedagogerna försvinner iväg för att sköta praktiska sysslor såsom ringa vikarier och plocka
leksaker. Vi ser barn som springer omkring och vi uppfattar att de inte verkar veta vad de ska
göra.
Bedömning i text
Vi gör bedömningen att enhetens Likabehandlingsplan saknar årlig kartläggning. Vi anser att
revideringen bör inbegripa arbetslagen för att skapa förankring och levandegöra dokumentet.
Förskolans värdegrund är väl förankrad i verksamheten. Pedagogernas förhållningssätt är
kärleksfullt och omvårdande.
Pedagogerna bör utveckla sitt förhållningssätt till att inte vara så omsorgsfokuserat till att mer
låta barnen känna tilltro till den egna förmågan.
Vi anser att pedagogerna bör utveckla ett samstämmigt förhållningssätt och en tydlighet i
organisationen.
Vi bedömer att klimatet bland såväl barn-barn, barn-pedagoger är empatiskt och hänsynsfullt.
Det råder arbetsro under styrda aktiviteter såsom samling, aktivitetsgrupper och skapande
stunder.
Vi gör bedömningen att arbetslaget bör utveckla struktur och tydlighet i samband med
övergångar mellan aktiviteter.
Vi anser att ett medvetet förhållningssätt kring genusfrågor bör aktualiseras.
16
2011-04-26
(mall 200901)
Bedömning enligt skala2
Ej tillfredsställande
1 1,0
Tillfredsställande
God kvalitet
2,0
3 3,0
Mycket god kvalitet
4,0
x
Utveckling och lärande/kunskaper
Beskrivning
På förskolan Storken har pedagogerna valt att skapa en ”avdelningslös” organisation. I våra
samtal med pedagogerna beskriver de att syftet med att ha en avdelningslös förskola är bla att
kunna utmana barnen mer. Alla barn är allas barn. För att kunna följa varje barns utveckling
och lärande har pedagogerna delat in barnen i ansvarsbarn. En pedagog berättar för oss att
hela arbetslaget följer samtliga barns utveckling genom att man delger varandra barnens mål
som fastställts i de individuella utvecklingsplanerna, IUP. Varje pedagog har ett antal
ansvarsbarn och har då ansvar för att sköta utvecklingssamtal och IUP med berörda föräldrar.
På förmiddagarna delar pedagogerna in barnen i åldershomogena grupper med egna hemvister
och erbjuder där olika aktiviteter i liten grupp.
Kl 9.30 går barnen till sin hemvist och har samling, äter frukt och sen börjar dagens aktivitet.
Pedagogerna har valt att fokusera på de ämnen som lyfts fram i förskolans läroplan, språk,
matematik, rörelse/yoga och skapande.
Vi deltar i en språksamling och ser att barnen turas om att plocka saker ur en påse och sen
sjunga om dem. Pedagogen läser därefter ur en bok för barnen. Några av barnen sitter stilla
och lyssnar koncentrerat medan andra är lite rastlösa och börjar gå runt i rummet. Samlingen
avslutas med musik som barnen dansar till, en del springer runt i rummet.
Efter språksamlingen är det dags för alla barn att gå ut. Alla barn och pedagoger går ut i
hallen samtidigt och där hjälper pedagogerna ett barn i taget på med kläderna. Vi ser en liten
pojke smita in i våtrummet för att leka med vattenkranarna. När övriga barn gått ut blir han
hjälpt med att byta till torra kläder samt på med ytterkläderna.
2
SKALA :
4.0 MYCKET GOD KVALITET – verksamheten uppvisar goda lösningar och förhållanden som visar att
den kommit långt i sin strävan att nå målen.
3. 0 GOD KVALITET – verksamheten har i huvudsak god kvalitet med vissa förbättringsområden.
2. 0 TILLFREDSSTÄLLANDE – verksamheten är i huvudsak tillfredsställande, men har varierande
kvalitet eller vissa brister.
1.0 EJ TILLFREDSSTÄLLANDE – verksamheten är utifrån gällande styrdokument inte
tillfredsställande.
17
2011-04-26
(mall 200901)
Vi besöker en samling där en pedagog och några femåringar experimenterar med att mäta sina
kroppsdelar. Vi ser att barnen kan läsa av måttbanden själva och att de talar om för pedagogen
hur lång t ex deras arm är.
Vid ett tillfälle är vi med när en pedagog med en grupp barn är i ateljén och skapar djur till
deras bondgårdstema. De målar stallet som är gjort i kartong. De började med att måla rött,
sen blått, sen flera färger till, när de är klara är stallet brunt. Barnen är nöjda med resultatet.
Vi deltar i ännu en skapande samling med bondgårdstemat. Barnen gör en gris. De får klippa
och klistra. Pedagogen berättar att det även är en övning i finmotorik. Ett barn vill inte följa
mallen. Pedagogen bekräftar vänligt att,
-”Du kan göra så där också”, samtidigt som hon uppmuntrar barnet till att fortsätta.
På eftermiddagen nyttjar barnen ateljén till olika pysselaktiviteter, de tar fram visst material
själva, t ex pärlor till halsband och pärlplattor.
Vi ser att avdelningarna utformats och organiserats så att barnen skall kunna nå material, spel
och leksaker själva. Huvuddelen av det material vi ser är färgglada plastleksaker. Flera rum är
sparsamt utrustade med lekmaterial. Det finns en lägenhet med två rum där det finns en
docksäng, en liten hylla, en barnvagn, bord och två stolar samt en dockservis.
I ett annat rum finns en hylla och några utklädningskläder, rummet har ingen spegel.
På småbarnens hemvist finns ett stort våtrum. Vi ser inget utforskande material som barnen
kan använda.
Förskolan har en gemensam ateljé mitt i huset där vi ser rikligt med material för skapande
aktiviteter, det mesta placerat lätt åtkomligt för barnen.
I de äldre barnens hemvist är det möblerat med bord, stolar och med material som stimulerar
barns rit- och skrivutveckling. I samlingshörnan sitter alfabetet uppsatt samt siffror och
geometriska former. Vi ser dokumentationer som beskriver barnens aktiviteter.
Vi tar del av dokumentation kring barnens individuella lärande i portfoliopärmen. Vi ser
insatta bilder, fotografier och ritade teckningar. På vissa dokumentationer har pedagogen
beskrivit vad barnet gör. Vi ser en del dokumentationer där barnen själva har reflekterat över
sitt lärande och sin utveckling. Vi konstaterar att många flikar är tomma.
Biträdande rektor och pedagoger berättar för oss att Porfoliopärmen är under omarbetning och
att man nu lever med två system. Det nya systemet ska heta ”Min pärm” och den ska fungera
som en minnespärm.
Barnens utveckling och lärande dokumenteras även i en IUP, individuell utvecklingsplan. Vid
behov kan även ÅP, åtgärdsplan, upprättas. ÅP skriver pedagogen tillsammans med föräldrar
och även biträdande rektor kan vara behjälplig, hon har specialpedagogisk kompetens. Vid
behov skrivs en separat ansökan till kommunen om extra anslag. I ansökan skall tre mål
upprättas, mätas och utvärderas för att förskolan ska få extra pengar.
18
2011-04-26
(mall 200901)
I entréerna kan vi se en sk dokumentationsvägg med citat och utdrag från läroplanen uppsatta.
Vi informeras om att detta är ett led i att informera föräldrar om hur man arbetar mot de
nationella målen och för att åskådliggöra barns lärande i förskolan. Mycket av
dokumentationen sitter högt upp på väggarna.
Bedömning i text
Vi anser att barnen på småbarnsavdelningarna i större utsträckning behöver ges möjlighet att
utveckla självständighet och känna tillit till sin egen förmåga.
Vi bedömer vidare att pedagogerna behöver utvecklas i sin syn på barns kompetens samt i sitt
arbetssätt kring detta.
De organiserade aktivitetsgrupperna stimulerar barnen i deras lust att lära. Den är till stor del
välorganiserad och pedagogerna har i huvudsak utgått från barnens utvecklingsnivå och
behov.
Vi anser att miljö och material kan vara mer utmanande, tillgängligt och anpassat efter
barnens behov och för deras lärande.
Vi anser att barnens minnespärmar samt övrig dokumentation på avdelningarna sitter högt
upp och oftast saknar barnens reflektioner över sitt lärande. Vi bedömer att förskolan är i en
utvecklingsfas med att göra all dokumentation enhetlig och tillgänglig för såväl barn som
föräldrar.
Vi saknar ett tydligt miljöarbete så att barnen ges möjlighet att förstå hur deras handlingar påverkar miljön.
Bedömning enligt skala
Ej tillfredsställande
1 1,0
Tillfredsställande
God kvalitet
2,0
3 3,0
Mycket god kvalitet
4,0
x
Ansvar och inflytande för barn/elever
Beskrivning
Vi ser att barnen till stor del kan välja fritt var i lokalerna och med vem de vill leka. Barnen
rör sig obehindrat i lokalerna och byter rum beroende på lek.
Pedagogerna berättar för oss att på fredagar har de valt att ha valfria stationer i stället för fasta
aktivitetsgrupper. Barnen kan välja på att delta i t ex yoga, pussel och spel. Vid dessa tillfällen
är några pedagoger stationerade på de olika stationerna och några pedagoger följer barnen
runt i huset. Vilket innehåll stationerna har bestämmer pedagogerna utifrån Lpfö.
19
2011-04-26
(mall 200901)
Vid ett tillfälle deltar vi när barnen med hjälp av en pedagog röstar om hur de ville ha vilan, i
hel grupp eller delat. Barnen röstar genom handuppräckning och det förslaget som vann
godtas av alla barnen. Det är ett konkret sätt att lära barnen handla efter demokratiska
principer
På en samling ser vi en liten pojke hjälpa pedagogen att räkna hur många barn som är här. De
går tillsammans runt i ringen och räknar genom att beröra varje barns huvud. Sen räknar de
tillsammans på fingrarna med alla barnen. Pedagogerna ser till att alla barnen görs delaktiga.
I en annan samling använder pedagogen en flanotavla för att illustrera vilket väder det är och
vilka barn som är närvarande. Ett barn vill sätta upp sin egen bild på flanotavlan, pedagogen
säger,
-”Jag gör det, vi tittar sen tillsammans”. Pedagogen fortsatte att sätta upp alla barnens bilder
på flanotavlan och barnen väntar på nästa instruktion.
Förskolan har en stor lekhall som används till matsal. I matsalen är det i huvudsak möblerat
med låga bord och stolar. Två femåringar, sk kompishjälpare, dukar åt alla innan lunch. Som
kompishjälpare får barnen öva sig på att ta ansvar och hjälpa till. Maten rullas in på en vagn
av kompishjälparna. Barnen som ska äta sitter på sina platser och väntar på att bli serverade.
De flesta barnen sitter stilla och tysta. Pedagogerna rör sig i snabb fart och serverar maten. Vi
ser dem skära upp maten och hälla upp dryck åt barnen. Vi ser pedagogerna sitta på låga
stolar tillsammans med barnen. Vi noterar att femåringarna serverar sig själva från
matvagnen. De väljer vilka grönsaker de vill ha och hur mycket de vill lägga upp på sina
tallrikar. De äldre barnen dukar undan efter sig när de ätit klart.
Vid påklädning för utevistelse ser vi att de äldre barnen uppmuntras att klä på sig själva och ta
ansvar för att få på sig kläder efter behov. Vi ser de yngre barnen bli påklädda av
pedagogerna.
I de yngre barnens hemvist ser vi hur leksaker placerats tillgängligt i barnens nivå, flera hyllor
och lådor är tomma. Vi ser inget skriv- och ritmaterial tillgängligt för de yngsta barnen.
På förskolans sk dokumentationsvägg ser vi bilder och texter som beskriver hur de äldre
barnen fått vara med och planera en samling var. Dokumentationsväggarna finns placerade i
de bägge hemvistena samt i olika aktivitetsrum.
På väggarna sitter citat ur läroplanen uppsatta. Under rubriken barns inflytande ser vi
dokumentation om hur ett barn i taget har fått planera samlingen för en vecka. Barnet fick
bestämma vilka sånger som skulle sjungas och vad de skulle göra. Det är dokumenterat med
text och en bild på barnet. Vi deltar i en samling för de äldsta barnen då kompishjälparna på
uppdrag tagit med sig en bok var hemifrån. De visar sin bok och berättar varför de valt att ta
med just den till förskolan.
En pedagog beskriver för oss hur utvecklingssamtalen är organiserade och hur organisationen
med ansvarsbarn fungerar. Pedagogerna har som målsättning att förskolans föräldrar ska
känna tillit till och trygghet med personalen och att de ska mötas av samma person vid
utvecklingssamtalen. Pedagogerna avsätter mycket tid till att informera varandra om vad som
20
2011-04-26
(mall 200901)
sagts vid utvecklingssamtalen. Barnens behov, det som framkommit vid föräldrasamtalen, ska
styra innehållet i den kommande planeringen av aktivitetsgrupperna.
Bedömning i text
Vi ser flera exempel på att barnen på Storken i stor utsträckning får träna sig att handla efter
demokratiska principer genom att de får delta i olika former av samarbete och beslutsfattande
situationer. Barnen får även vara med och ha inflytande över verksamheten då de kan välja
aktivitetsgrupp på fredagar.
Vi gör bedömningen att pedagogernas lyhördhet i kommunikationen med barnen är varierad.
Pedagogernas välvilja och omsorgsfokus kan i vissa situationer försvåra barnens möjlighet till
att ta ansvar och ha inflytande t ex vid påklädning och vid lunch.
Vi tycker att skapande, skrivande och utforskande material på förskolan kan vara rikligare och
finnas mer tillgängligt för barnen, även för de yngsta.
Ej tillfredsställande
Tillfredsställande
God kvalitet
2,0
3 3,0
1 1,0
Mycket god kvalitet
4,0
x
Styrning och ledning
Beskrivning
Biträdande rektor berättar för oss att organisationen är ny. Enhetens rektor har varit anställd i
ca en månad då observationen genomförs.
Biträdande rektor har tydliga idéer om hur verksamheten ska utvecklas. I personalrummet ser
vi exempel på detta när vi betraktar uppsatta blädderblocksark. Dessa beskriver hur
avdelningarna arbetar mot Lpfö´s intentioner i vardagen.
I ”Arbetsplan för lokalt utvecklingsarbete” beskrivs det systematiska utvecklingsarbetet och
hur resultaten skall mätas och följas upp.
Förskolornas pedagoger berättar för oss att ledningen varit stöttande i processen att omvandla
förskolan till avdelningslös. De informerar oss om att de uppskattar att den nya chefen är
närvarande och intresserad av verksamheten. De berättar vidare att hon ofta slår sig ner bland
barn och personal när hon kommer ut på avdelningarna. Hon uppfattas av pedagogerna som
engagerad.
Då vi intervjuar pedagogerna framkommer att de upplever ett svagt intresse för samarbete
från förskolan Sjörövaren. Pedagogerna berättar att de försökt få till stånd att det
gemensamma personalmötet ska förläggas på Storken varannan gång med att det ej gått att
genomföra.
21
2011-04-26
(mall 200901)
Alla tillsvidareanställd personal deltar under våren i sk TRAS-utbildning, tidig registrering av
språkutveckling. Pedagogerna berättar att de är nöjda med den kompetensutveckling som
erbjuds just nu.
Biträdande rektor berättar att hon avser ha medarbetarsamtal med alla anställda en gång per år
samt ett lönesamtal. Detta har dock ännu inte kommit igång.
Bedömning i text
Vi konstaterar att organisationen med rektor och de två biträdande rektorerna inom enheten är
helt ny. Efter samtal med pedagogerna bedömer vi att den nya ledningsorganisationen skapat
ett förtroende för sin kapacitet.
Vi gör bedömningen att biträdande rektor för förskolan har tydliga visioner och idéer om hur
hon ska bedriva verksamhetsutveckling. Vi uppfattar vidare att hon har förtroende från
personalen.
Då det beskrivs i Arbetsplan för lokalt utvecklingsarbete, ALU, att enheten har som mål att
bli en lärande organisation anser vi att det ännu finns brister i detta.
Vi bedömer att relevant kompetensutveckling erbjuds och att den ligger i linje med de mål
som finns och överensstämmer med ett av förskolans utvecklingsområden.
Vi anser att ett utvecklingsområde är samarbetet mellan förskolorna Storken och Sjörövaren.
Bedömning enligt skala
Ej tillfredsställande
Tillfredsställande
God kvalitet
2,0
3 3,0
1 1,0
Mycket god kvalitet
4,0
x
Jämförelse med tidigare observation
Förbättringsområden
i tidigare rapport (år):
Att synliggöra barnens verksamhet.
Att synliggöra läroplanen i
verksamheten.
Att stödja barns skaparglädje genom
större tillgänglighet av material.
Att göra barnens portfolio till ett
levande redskap.
Nuläge:
Tydliga aktivitetsscheman finns anslagna
Läroplanen är tydligt anslagen på väggar och
hallar med exempel under rubriker.
Att stödja barns skaparglädje genom större
tillgänglighet av material, kvarstår.
Att göra barnens portfolio/minnespärm till ett
levande redskap, kvarstår.
Starka sidor
Förskolans arbetssätt, ”avdelningslöst” sid 15
utveckling och lärande
Trygga och lugna pedagoger
normer och värden
sid 14
22
2011-04-26
(mall 200901)
De organiserade aktivitetsgrupperna
sid 15-16
utveckling och lärande
Ledningen
sid 19-20
styrning och ledning
Genusarbete
sid.13
Normer och värden
Implementera Likabehandlingsplanen
Samt upprätta årlig kartläggning
sid 13
Normer och värden
Utveckla dokumentation och barnens
reflektioner kring det egna lärandet.
sid 16
Utveckling och lärande
Prioritera inköp av lärande och utforskande material.
sid 15-16
Utveckling och lärande
Förbättringsområden
Utveckla de yngsta barnens ansvar och
Inflytande.
sid 17-18
Ansvar och inflytande
Kommentar [y1]: Jag antar att
nedanstående mening ska bort –
den står under rubriken ”starka
sidor”
Sammanfattande slutsats om enheten
Förskolan Storken är en liten avdelningslös förskola. Personalen har bemödat sig om att hitta
en samarbetsmodell inom huset som främjar barnens trygghet och utveckling. All personal
har en personlig relation med varje barn. Personalen är empatisk i sitt förhållningssätt till
barnen. En utveckling inom ansvar och inflytande för barnen med ”hjälp till självhjälp” är att
rekommendera.
Den nya ledningsorganisationen bör tänka på att förankra planer och dokument såsom
likabehandlingsplanen i arbetslagen samt ta fasta på viljan till samarbete med Sjörövaren och
skolan.
23
2011-04-26
(mall 200901)
Delenhet 3: Kärrdalsskolan
Målområden
Normer och värden
Beskrivning
I Likabehandlingsplanen tar vi del av skolans värdegrund. Kärrdalsskolan har baserat sitt
värdegrundsarbete på orden Respekt – Omtanke – Trygghet3. Värdegrunden är utformad som
ett slags förväntningsdokument avseende personal, elever och föräldrar.
I Likabehandlingsplanen beskrivs det förebyggande arbetet samt olika handlingsplaner.
Det råder ett positivt klimat på skolan. Vi får ett trevligt och välkomnande mottagande av
såväl skolledning, personal som elever. I alla klassrum finns trivselregler uppsatta. Vi märker
på flera sätt att reglerna är kända av eleverna. ”Vi har bestämt reglerna tillsammans” säger
flera elever. I förskoleklassen har eleverna undertecknat ett kontrakt i anslutning till de
dokumenterade reglerna. Reglerna och namnteckningarna finns anslagna på väggen.
Alla klasser har Livskunskap på schemat. Ämnet baseras på olika metoder, som t ex
Livsviktigt och EQ4. Vi deltar i en lektion som leds av en dramapedagog. Eleverna i år 1
lyssnar noga på instruktionerna och koncentrerar sig på gruppövningen. De är bekanta med de
tydliga rutiner som råder under dessa lektioner.
Skolans antimobbningsteam, ROT-gruppen, döpt efter skolans värdegrundsarbete, arbetar
både förebyggande och med konsekvenser enligt egen modell baserad bl.a. på
Farstamodellen. Gruppen, som har möten varannan vecka, har representanter ifrån alla
arbetslag samt skolledning. Målet är att alla elever, föräldrar och personal ska trivas och må
bra och känna glädje och trygghet i skolan. En tydlig gång finns för gruppens arbete med t.ex.
processkartor för anmälan och blanketter för dokumentation av samtal och möten. När vi
frågar elever om hur de ska göra om de ser en kamrat bli mobbad, svarar de ”säga till fröken”
eller ”det finns en ROT-grupp som man kan prata med”. Medlemmarna i ROT-gruppen är väl
kända av eleverna.
En uppdatering av skolans värdegrundsarbete pågår. Två pedagoger är processägare i detta
arbete. Bl.a. har de på rektors uppdrag genomfört en enkätundersökning bland elever,
personal och föräldrar i syfte att komma fram till en revidering/uppdatering av skolans
värdegrund. Enligt några i personalen finns det ett behov av gemensamma regler på skolan.
Värdegrundsarbetet kommer att fortgå samtidigt som implementeringen av den nya
läroplanen.
3
4
ROT
Emotionell intelligens
24
2011-04-26
(mall 200901)
Från nästa läsår ska all personal genomföra ett utvecklingsarbete med att implementera ett
antimobbningsprogram. Det heter Olweusmetoden efter grundaren av detta
forskningsbaserade arbetssätt och tillämpas i Sollentuna kommun.
Skolans elevvårdsteam består av rektor, en biträdande rektor med ansvar för fritidshemmet,
skolsköterska och de två speciallärarna. Teamet träffas varje vecka. Målet är att fånga upp de
elever som behöver särskilt stöd. Om ärenden inkommit till ROT-gruppen tas även de upp
här.
Vi ser ett positivt förhållningssätt mellan elever. T.ex. ser vi att elever överlåter sittplatser i
inledningen av ett temaarbete, ”varsågod, du kan sitta här”. I matsalen tar de yngre eleverna
initiativ till samtal med de äldre. ”Jag ska också gå i Edsberg” säger en pojke i år 1 till en
flicka i år 5 ”Då ses vi där om några år”, svarar flickan vänligt.
Vi ser också att personal direkt tar tag i eventuella konflikter som uppstår. T.ex. kommer
några elever in upprörda efter rast. De tas genast om hand av personal och efter ett kort samtal
är eleverna nöjda igen.
När vi frågar personalen om hur de arbetar med genus så berättar de att de fördelar ordet
jämlikt, att de medvetet styr placeringar och att de försöker få en balans mellan pojkar och
flickor. Vi noterar att de flesta klasserna består av fler pojkar än flickor.
I förskoleklassen ser vi att pojkar och flickor vid fri lek leker samma lekar och på samma
villkor. Pojkar och flickor samarbetar t.ex. i ”lägenheten”, att jämföra med tidigare dockvrå
och kök. Personalen berättar att detta är ett medvetet ordval. Flickor och pojkar arbetar lika
aktivt i klossbyggen och med konstruktioner.
Alla elever vi talar med beskriver att skolklimatet är gott och att det råder trevlig stämning.
Eleverna räcker upp handen och väntar tills de får ordet, det är endast vid några få tillfällen
som eleverna pratar rakt ut. Vid våra besök i klasserna ser vi mestadels elever som för samtal
i låg samtalston. Arbetsro råder. Eleverna lyssnar på varandra och på lärarna. Vid ett tillfälle
sitter fler än 30 förskoleklasselever i en samling med en lärare och reflekterar efter en
teaterföreställning. De visar varandra respekt, väntar på att få ordet och lyssnar uppmärksamt.
Vi ser vid flera tillfällen att pedagoger tar tillvara elevers förslag och bejakar deras initiativ,
t.ex. vid förändring av lektionens innehåll. Under en lektion i engelska utbrister en flicka ”kan
vi inte svara i kör istället för en och en?” Läraren svarar uppmuntrande att det är en god idé.
Eleverna i klassen blir mycket engagerade och ropar högt svaren tillsammans.
På rasterna ser vi många rastvakter ute på skolgården. De har västar på sig för att synas och de
är utspridda över skolgården. Det finns stora ytor på skolgården och många möjligheter till
olika aktiviteter t.ex. bollplaner och lekställningar. Varje dag deltar också rastfaddrar utöver
det vanliga rastvaktsschemat. Dessa är pensionärer som kommer i par varsin veckodag. De
äter lunch tillsammans med eleverna i skolan.
Personal och skolledning äter pedagogisk lunch tillsammans med eleverna. Under vår
observation äter vi varje dag i matsalen. Eleverna äter med god aptit i en lugn miljö.
25
2011-04-26
(mall 200901)
Vi ser att ledningen finns ute i verksamheten och vid våra frågor till elever vet alla vem rektor
och biträdande rektor är. När vi ställer frågan ”vad är bäst med skolan?” får vi oftast svaret
”fröknarna”. På frågan om förbättringsområden, får vi ett enhälligt svar: ”Duscharna och
maten!”
Bedömning i text
ROT-gruppen ansvarar för ett aktivt och väl fungerande arbete mot mobbning och kränkande
behandling.
Det råder ett tryggt, positivt arbetsklimat med ett avspänt och respektfullt förhållningssätt
eleverna emellan och i deras förhållande till vuxna. Personalen är lyhörd och uppmärksam.
Att personal uttrycker behov av gemensamma regler är ett område att utveckla.
Eleverna känner stor trygghet och blir sedda i skolan. Ett lugnt arbetsklimat råder.
Idéer och förslag från eleverna tas till vara i verksamheten.
Vuxentätheten under rasterna bidrar till en lugn och trygg atmosfär. Att ha ett samarbete med
pensionärer ser vi som ett gott exempel.
Bedömning enligt skala5
Ej tillfredsställande
1 1,0
Tillfredsställande
God kvalitet
2,0
3 3,0
Mycket god kvalitet
4,0
X
Utveckling och lärande/kunskaper
Beskrivning
I klassrummen sitter eleverna för det mesta två och två. I en del klassrum finns mål tydligt
uppsatta. Dagens planering finns skriven på Whiteboardtavlan. Efter genomgång av denna
följer ofta tyst- eller högläsning en stund. Lugn och arbetsro råder.
Alla klasser har tillgång till en interaktiv skrivtavla, ActivBoard. Vi ser att en del lärare
använder dessa genomgående i sin undervisning. Under en matematiklektion illustrerar
läraren ett matematiskt problem på skrivtavlan så roligt att eleverna skrattar. ”Det är jättesvårt
5
SKALA :
4.0 MYCKET GOD KVALITET – verksamheten uppvisar goda lösningar och förhållanden som visar att
den kommit långt i sin strävan att nå målen.
3. 0 GOD KVALITET – verksamheten har i huvudsak god kvalitet med vissa förbättringsområden.
2. 0 TILLFREDSSTÄLLANDE – verksamheten är i huvudsak tillfredsställande, men har varierande
kvalitet eller vissa brister.
1.0 EJ TILLFREDSSTÄLLANDE – verksamheten är utifrån gällande styrdokument inte
tillfredsställande.
26
2011-04-26
(mall 200901)
att skriva och rita snyggt på tavlan, men det är kul” säger en elev. Under genomgången ser
och hör vi hur läraren för en dialog med eleverna så att de får prova olika tankegångar innan
de ska arbeta vidare i matematikboken.
Läraren i träslöjd är också IT-ansvarig på skolan. Det finns två klassuppsättningar med
bärbara datorer. Den IT-ansvarige ansvarar för ett rullande schema för dessa. Han ansvarar
även för skolans hemsida. Där ser vi att samtliga verksamheter är representerade med aktuell
information. Flera lärare har utbildats i att arbeta med datorn som verktyg för läs- och
skrivinlärning.
”En satsning vi gör från förskoleklass eller år 1 är att erbjuda praktiskt-estetiska ämnen” säger
rektor.
Idrottsläraren har idrottsundervisning med år f-5. Musik och slöjdundervisning sker i år 1-5.
Vi deltar i två olika musiklektioner. På whiteboardtavlan finns lektionens innehåll. På ett skåp
sitter två stycken kopior i A-5 format, som visar instrument i en symfoniorkester resp. i ett
popband. Annars är rummets väggar så gott som kala. Eleverna i år 2 sjunger högt och
energiskt i inledningen av lektionen. Musikläraren talar om olika stråkinstrument. Många
räcker upp handen och kommer med förslag på dessa. Läraren låter skissen med
symfoniorkestern gå runt bland eleverna.
Under en musiklektion med år 5 förbereder läraren och eleverna en sångsamling med år 3-5.
Den här klassen ska sjunga och presentera Evert Taube.
Utanför idrottssalen finns kursplaner tydligt uppsatta i barnens synhöjd. I salen ser vi en
lektion med HLR6. Efter lärarens instruktioner tränar år 4 att lägga en person i stabilt
sidoläge. Eleverna samarbetar koncentrerat och visar att de förstått instruktionerna. Under vår
observationstid anordnas en vinteridrottsdag för alla elever på skolan. Längdskidor, skridskor,
stjärtlappsåkning och korvgrillning står på programmet. All personal på skolan deltar, även
rektor.
Under vår observation ser vi många lärarledda lektioner. Vi ser också situationer där eleverna
har individuell lästräning tillsammans med lärare och fritidspedagoger. Vid en lektion i
kartkunskap samarbetar eleverna i grupp.
Dokumentation av lärandet ser vi på många platser i skolan. Elevalster i form av teckningar,
foton och hantverk finns på väggar och i vitrinskåp. På skolans hemsida har både elever och
personal dokumenterat med bild och text.
Förskoleklasserna dokumenterar i portfoliopärmar. Pärmen följer sedan med eleverna under
skoltiden på Kärrdalsskolan. Den finns synlig i klassrummen. Ingen av de elever vi talar med,
kan uppvisa något alster insatt efter förskoleklass. Några lärare efterlyser direktiv hur
porfolioarbetet ska fortgå.
Vi frågar en del elever om de är medvetna om målen som är skrivna i deras IUP7. De flesta
elever i alla åldrar känner till sina mål som de kommit fram till på utvecklingssamtalet. Några
6
7
Hjärt-lung räddning
Individuell utvecklingsplan
27
2011-04-26
(mall 200901)
har IUP-lektioner på schemat då de får jobba med sina mål. I år 1 visar en flicka sin IUP
fastklistrad på sin bänk. Där står ”Jag vill bli bättre på att läsa. Jag läser min läsläxa varje
dag”.
Vi är med vid en introduktion av ett sagotema i förskoleklassen. Fyra pedagoger spelar upp ett
teaterstycke. Alla elever är mycket engagerade. Introduktionen följs sedan upp av en samling
där eleverna är delaktiga i att sätta upp mål för temat. Tillsammans formulerar de tankekartor
för vad de vet och vad de vill lära sig, kartor som sedan skrivs rent och sätts in i elevernas
portfoliopärmar. Varje tema utvärderas och dokumenteras.
Elever i behov av särskilt stöd får detta främst av skolans två speciallärare. Dessa testar alla
elever i år 1. Tillsammans med berörda lärare görs sedan en analys på vilka insatser som bör
göras på individnivå för varje elev.
Flera olika diagnoser och screeningar, som t.ex. Diamant8 och Förstå och använda tal9
(matematik) samt LUS10 och GLUS11 (svenska) används för att kartlägga elevens resultat.
Exempel på insatser kan vara enskild undervisning under en intensivperiod, ofta åtta veckor
med efterföljande utvärdering. Det kan också handla om speciellt utformade läromedel och
pedagogisk utrustning.
Speciallärarna har dels undervisning i eget rum och/eller utanför klassrummen. De går även in
som extra resurs i klassundervisningen.
EVT12 består av rektor, biträdande rektor, skolsköterska och två speciallärare. De träffas en
gång i veckan.
Speciallärarna ansvarar för dagordningen samt för att kallelser till EVK13 skickas ut. Vi ser
tydliga rutiner för skolans elevvårdsarbete. Elever som är i behov av extra stöd har
åtgärdsprogram. Dessa upprättas av klassläraren i samråd med specialläraren.
All personal genomgår en kompetensutveckling inom Viktoriaprojektet14. Syftet är att all
personal ska få specialpedagogisk kompetens. Personalen får titta på
nätverksföreläsningar/filmavsnitt. Efter detta följer sedan gemensamma diskussioner.
Det språkutvecklande arbetet börjar i förskoleklassen enligt Bornholmsmetoden15, där mycket
sång, rim och ramsor ingår. Detta arbete fortsätter till viss del i år 1. Vi ser inga exempel på
särskilt språkutvecklande arbete för de äldre åldrarna.
Skolan har ett eget bibliotek som ligger centralt i skolbyggnaden. Ett visst antal timmar finns
personal där. Vi ser att eleverna får hjälp med val av böcker av personalen. ”Vi går hit en
8
Ett diagnosmaterial från Skolverket
En handbok om progression i undervisning om tal och räkning
10
Läsutvecklingsschema
11
God läsutveckling
12
Elevvårdsteam
13
Elevvårdskonferens
14
Ett projekt inom Sollentuna kommun som ger skolpersonalen bättre möjligheter att hjälpa elever med
beteendeproblem
15
Bygger på språklekar som utarbetats av pedagoger och forskare
9
28
2011-04-26
(mall 200901)
gång i veckan” säger en elev. De gör också spontana besök. Eleverna har fått ett lånekort som
gäller i Sollentuna kommun.
Enligt rektor finns det inte någon strategi för elever som är högpresterande. Lärare möter
högpresterande elever genom att ge dem svårare böcker eller extra material.
Få elever har annat modersmål än svenska. Undervisning i SVA16 beräknas till 11-12 timmar
inför nästa läsår.
Klasslärarna för de yngre eleverna har en halvtimmas extraundervisning med de elever som så
vill. Detta sker under den rast som eleverna har innan aktiviteter på fritids startar. Denna
undervisning har olika karaktär olika dagar. En dag då vi besöker en klass i slutet av dagen
säger läraren att eftermiddagens extra halvtimma ska handla om matematik. Cirka fem elever
stannar kvar i klassrummet.
Skolans elever har inte haft Elevens val detta läsår. Rektor har tagit initiativ till en ny
organisation och planeringsarbetet är nu igång med dagar fastställda.
Fritidshemspersonalen arbetar som resurser i klasserna. De har gemensam planering för
avdelningarna år 1-3 en halv timme varje dag. Då samordnas gemensamma aktiviteter.
Då ordinarie skoldag slutar tar fritidshemspersonal över ansvaret. De tar upp närvaro och
berättar hur eftermiddagen kommer att se ut. Varje fritidshemsavdelning gör
veckoplaneringar. Dessa anslås, samt skickas ut till föräldrar som veckobrev. Aktiviteterna
varierar, eleverna kan pyssla, leka ute, vara i idrottssalen, spela instrument m.m. En
dramapedagog, tillika fritidspedagog, har drama i två åldersintegrerade grupper.
Klasserna gör flera studiebesök varje år till muséer, konserter, kyrkan och till kommunens
bibliotek. Den närliggande miljön runt Rösjön bidrar till flera naturutflykter.
Skolan har även två s.k. uteklassrum i närheten. Där har man gjort i ordning en eldstad och
stockar att sitta på. En stor del av personalen har genomgått en utbildning i
utomhuspedagogik. Både personal på fritidshemmet samt klasslärare nämner att de ofta
utnyttjar uteklassrummen för undervisning i bl.a. matematik och naturorienterade ämnen.
Bedömning i text
I Kärrdalsskolans arbetsplan för lokalt utvecklingsarbete läser vi följande:
”Kärrdalsskolan skall vara en skola där alla elevers förutsättningar till lärande tas tillvara
och utvecklas.”
Vi ser flera exempel i skolan på att elevernas förutsättningar till lärande tas tillvara och
utvecklas.
16
Svenska som andra språk
29
2011-04-26
(mall 200901)
ActivBoard och antalet datorer öppnar nya möjligheter för inlärning och ger elever ökad
kunskap om moderna IT-verktyg. Skolans hemsida har en tydlig layout. Den är uppdaterad
och ger möjlighet för elever, föräldrar och personal att följa skolans verksamhet.
Skolans satsning på praktiskt-estetiska ämnen i alla årskurser utvecklar kompetenser och
sinnen. Musiksalens miljö känns dock ej stimulerande.
Under veckan ser vi att arbetssätten i de olika klasserna varierar. Vi ser många bra lektioner
som innehåller kreativitet, utmaningar och humor.
Portfolioarbetet i förskoleklassen är föredömligt. Hur porfolioarbetet i de kommande
årskurserna ska fortlöpa ser vi som ett utvecklingsområde. Pärmarna följer med eleverna, men
används ej.
Många elever känner till målen och innehåll i sin IUP. De ges möjlighet att använda den för
ökad måluppfyllelse.
Bra och tydliga rutiner finns för arbetet med elever i behov av särskilt stöd.
Rektors initiativ till igångsättandet av Elevens val är nödvändigt.
Fritidshemspersonalens arbete och engagemang ger eleverna en stimulerande lärmiljö under
hela dagen.
Vi förstår att den närliggande miljön och uteklassrummen används som stöd för lärandet.
Bedömning enligt skala
Ej tillfredsställande
1 1,0
Tillfredsställande
God kvalitet
2,0
3 3,0
Mycket god kvalitet
4,0
X
Ansvar och inflytande för elever
Beskrivning
I klasserna på Kärrdalsskolan har eleverna olika ansvarsområden.
Klassråd genomförs en gång i veckan och elevråd en gång i månaden. En fast dagordning
finns för båda dessa möten.
På ett klassråd för de yngre åldrarna ser vi att det finns en ordförande och en sekreterare.
Ordföranden håller i mötet och ser till att alla som räcker upp handen får tala i tur och
ordning. Frågor som tas upp är konstgräsets för- och nackdelar på skolgården samt om det
finns möjlighet att få plantera blommor på en gräsplätt. ”Jag har talat med vaktmästaren om
detta, han tycker det är en bra idé”, uttalar en flicka i klassen. Sekreteraren skriver protokoll i
ett skrivhäfte.
30
2011-04-26
(mall 200901)
Vi besöker också ett klassråd för de äldre åldrarna. Eleverna får anmäla sig frivilligt som
ordförande och sekreterare. Ordföranden skriver dagordningen på klassrummets ActivBoard.
Skolmaten, toaletterna och klassresa är några av punkterna som kommer upp.
En del av frågorna tar elevrådsrepresentanterna med sig till elevrådet.
Skolan har två elevråd, ett för elever i f-2 och ett för 3-5. Två ansvariga lärare är närvarande
vid var sitt möte. En del klasser har utsett sina representanter genom lottning, andra skickar
elever enligt ett rullande schema. Vi träffar elevrådet för år 3-5. När vi frågar vilka ämnen
som tas upp på deras möten, nämner de förslag på ordningsregler och värdegrundsfrågor.
Tilltron till det som bestäms på elevrådet är stor. ”Rektorn vill också vara med, när han har
tid” nämner en pojke stolt. En del av representanterna har också medverkat i ett matmöte med
skolans måltidspersonal samt personal från det kök som levererar maten till skolan.
Eleverna har även till uppgift att vara matvärdar och klassvärdar enligt ett rullande schema.
På frågan om elever själva kan påverka hur arbetet under lektionerna ska gå till, svarar de
flesta ja. ”Fröken bestämmer vad vi ska göra, men sedan kan vi komma med förslag hur vi
vill redovisa det” berättar en äldre pojke. ”Ibland bestämmer vi målen tillsammans, t.ex. när
vi läste om Europa”, tillägger en annan elev.
Elever berättar att de kan få använda olika redovisningsformer som t ex med powerpoint. I år
3 turas eleverna om att vara ”veckans talare”. En pojke berättar att han talat om golf. Enligt
eleven fick klasskamraterna ”använda alla sinnen”. ”Jag hade med mig en golfboll och en peg
som alla fick känna på. Dessutom fick de putta på en puttingmatta”.
Under träslöjds-lektioner med år 1 och 3 i halvklass, ser vi hur eleverna arbetar självständigt
och i grupp. Eleverna dokumenterar i salens dator. I deras arbetsrapport finns foton och rader
att fylla i såsom: ”Skriv vad du gjort” ”Vad du lärt dig”. ”Det här kan jag sedan ettan”, säger
en elev i år 3, samtidigt som han fyller i rapporten.
Under vår observation är syslöjden inställd pga. sjukdom.
På fritids i år 3, bedrivs en självständighetsträning. Den går bl.a. ut på att träna eleverna att
ensamma åka buss, kunna hantera elektricitet i hemmet och ringa för att få information om
t.ex. öppettider på badet. Enligt personalen är denna träning mycket uppskattad av
föräldrarna. Elever som vi talar med utrycker också detsamma. Av några flickor i år 3 blir vi
ombedda att se när flickorna själva gör i ordning mellanmålet för avdelningen. Med stolthet
dukar de bordet och lägger upp smörgåsar och pålägg.
Skolan har ett faddersystem, där de äldre eleverna tar ansvar för de yngre. Förskoleklassen har
faddrar i år 3, år 1 i år 4 osv. Alla elever som vi talar med är mycket positiva till
fadderverksamheten. De berättar att de ses i ordnade former av olika slag såsom vid pyssel,
utelekar, högläsning m.m. Många elever vittnar om att de tar ansvar för sina yngre fadderbarn
t ex under raster. En pojke säger att ”när jag gick i tvåan hade jag en jättebra förebild i min
fadder”.
En gång per månad träffas skolans föräldraråd. Där deltar föräldrarepresentanter från f-klass
31
2011-04-26
(mall 200901)
tom år 5. Rektor är ordförande på mötet, en lärarrepresentant från varje arbetslag deltar.
Protokoll från dessa möten finns på hemsidan.
Föräldrar informeras om sina barns verksamhet via veckobrev från skola och fritidshem. Alla
veckobrev finns att läsa på skolans hemsida. Möjlighet finns även att få dessa i pappersform.
Bedömning i text
Elevernas formella inflytande sker via klassråd och elevråd. De tränas regelbundet i att vara
ordförande och sekreterare, vilket är viktiga områden i den demokratiska processen. Tilltron
till att vuxna tar dem på allvar är stor.
Inflytandet över planering, genomförande och redovisning är stort hos eleverna.
Den träning som eleverna får på fritidshemmet utvecklar deras självständighet och
ansvarstagande.
Skolan har en väl utvecklad fadderverksamhet. Vi hör elever vittna om dess stora betydelse.
Genom veckobrev ges föräldrar goda förutsättningar att få veta vad som händer på skola och
fritids.
Bedömning enligt skala
Ej tillfredsställande
Tillfredsställande
God kvalitet
2,0
3 3,0
1 1,0
Mycket god kvalitet
4,0
X
Bedömning och betyg
Beskrivning
Målen för ämnena svenska, matematik och engelska ser vi i de flesta klassrum. I något
klassrum är de uppsatta högt upp på väggen. När vi frågar om de är svåra att se, svarar en elev
”det gör inget, vi vet vad det står”.
I förskoleklassens lokaler finns mål skrivna på äpplen i ett träd. Matematikmål är skrivna på
gröna äpplen, svenska på de gula. Sociala mål finns på de röda, s.k. kompisäpplen. Aktuella
mål för exempelvis det tema som pågår placeras i en korg. När målen är uppnådda plockas
äpplena ur korgen.
I år 3 ser vi ett annat exempel på elevers kännedom om mål. Efter utvecklingssamtalet har
läraren skrivit elevernas IUP på pappersfotbollar och delat ut ett papper med ett fotbollsmål
ritat på. Exempel på mål som eleven ska nå är ”läsa med flyt” och ”räcka upp handen mer”.
Bollarna klistras sedan på insidan av bänklocket. När eleven når målet, flyttar de in bollen i
målet. ”Jag har nått mitt mål, så bollen är i mål” säger en elev.
32
2011-04-26
(mall 200901)
Ett exempel på utvärdering av lärandet och återkoppling till eleverna visar följande exempel.
Under några veckor pågår ett tekniktema för klasserna 3-5. I åldersintegrerade grupper får
eleverna t.ex. lära sig att koppla ström till en glödlampa, göra en luftballong och bygga en bil.
Några av lärarna fotograferar under arbetets gång och lägger genast in detta på skolans
hemsida under ”Teknikbloggen”. Här finns även mål med arbetet. Direkt efter temalektionen
ser vi elever utvärdera sitt arbete på ”Teknikbloggen”. Detta görs på skolans bärbara datorer.
Planeringsarbetet för tekniktemat i de lägre årskurserna pågår.
För att säkra likvärdig och rättssäker bedömning genomför skolans lärare flera olika tester och
prov, se exempel under Utveckling och lärande. Olika diagnoser i svenska och matematik
görs varje termin. Dessa utvärderas och följs upp av klasslärarna och speciallärarna
tillsammans.
I skolans arbetsplan läser vi följande: ”Speciallärarna testar alla elever i år 1. Tillsammans
med berörda lärare görs sedan en analys på vilka insatser som bör göras på individnivå för
varje elev. Varje hösttermin, en månad in på terminen hålls det klasskonferenser från år 1-år
5, man går igenom alla elever i alla klasser. Speciallärarna kallar klasslärarna och de för
också protokoll under konferensen om vilka behov av stöd olika elever behöver”.
Efter samtal med lärare får vi bekräftat att dessa rutiner stämmer.
Utvecklingssamtal erbjuds elever och föräldrar en gång per termin. Inför utvecklingssamtalet
går lärare och elever igenom elevens resultat. IUP upprättas tillsammans med föräldrarna. ”På
utvecklingssamtalet gör vi en handlingsplan hur vi ska nå målen. Vi har också IUPlektioner.” säger en elev.
På vissa klassers scheman ser vi att tid för IUP är inskrivet.
Bedömning i text
Eleverna har stor kännedom om målen. Lärarna hittar olika tillvägagångssätt för att eleverna
ska förstå dessa.
Temat i teknik för alla årskurser är väl genomtänkt, från introduktion till utvärdering och ger
eleverna snabb återkoppling av hur de lyckas med sitt arbete.
Lärare och speciallärare kartlägger kontinuerligt alla elever på väl fungerande sätt.
Bedömning enligt skala
Ej tillfredsställande
Tillfredsställande
God kvalitet
2,0
3 3,0
1 1,0
Mycket god kvalitet
4,0
X
Styrning och ledning
Beskrivning
Skolans rektor har övergripande ansvar för verksamheten. Rektor är tillförordnad och ny på
skolan sedan januari 2011. ”Som pedagogisk ledare har jag mina styrkor” säger rektor. Enligt
33
2011-04-26
(mall 200901)
rektor behövs en förändring i skolans organisation. En pedagogisk utvecklingsgrupp har
bildats. Förutom rektor och de två biträdande rektorerna består den av två arbetslagsledare
från skolan och en från fritidshemmet, samt två representanter från förskolorna.
Ledningsgruppen består av rektor och två biträdande rektorer. En biträdande rektor har ansvar
för förskolorna. Den andra biträdande rektorn ansvarar för fritidshem, fritidsgård och den
yttre miljön. De träffas en gång i veckan.
De tre arbetslagsledarna representerar f-2, 3-5 samt fritidshemsverksamheten. De träffas en
gång i veckan med rektor och biträdande rektor på skolan.
Både rektor och biträdande rektor som ansvarar för fritidshemsverksamheten, talar om vikten
av att utveckla samarbetet mellan skola och fritidshem. ”Vi vill skapa en vi-känsla”, säger den
biträdande rektorn.
På skolans expedition arbetar en kanslist. Vi ser att kansliet besöks av såväl personal som
elever och alla får hjälp. Kanslistens uppgifter på skolan berör hela skolans verksamhet.
Protokoll vid möten, sammanställning av ordningsregler, vikarietillsättning och elevfrånvaro
är några exempel. Tillsammans med lärare ser vi kanslisten lösa problem i skolans vardag.
Vi deltar i arbetslagsmöten för f-2 samt 3-5. Vid mötet för f-2 deltar förskoleklassens lärare
under knappt halva mötet då lärare från 3-5 tar hand om deras elever. De måste sedan gå
tillbaka till sin verksamhet för att 3-5-lärarna ska kunna delta i sitt arbetslagsmöte. Två
viktiga frågor som diskuteras denna eftermiddag är hur enheten ska skapa en röd tråd från
förskola in i skolan samt svårigheten att hitta planeringstid för lärare och fritidspedagoger
som samarbetar.
Många arbetslagsmöten har utgått under läsåret bl.a. på grund av Viktoriaprojektet.
Arbetslagsledaren för fritidshemmet berättar att endast en årskurs har hittat en tid för
gemensam planering. ”Nu har vi full personalstyrka och bra stämning, så det kommer att
ordna sig” fortsätter arbetslagsledaren.
I arbetslagen pågår ett arbete för att följa upp och utvärdera verksamheten. Detta sker genom
att den lokala arbetsplanen ständigt aktualiseras vid lagens möten.
Så gott som samtliga lärare på skola och fritidshem är behöriga. Enligt rektor finns det ännu
inte någon gemensam kompetensutvecklingsplan för nästa läsår. Personalens individuella
kompetensutvecklingsplaner utformas vid medarbetarsamtalen. Rektor har dessa samtal med
lärarna och biträdande rektor med fritidspedagogerna. Detta läsår kompetensutvecklas all
personal inom Viktoriaprojektet. Flera studiedagar är inplanerade för arbete med den nya
läroplanen och nya kursplaner. Några lärare har studerat genom Lärarlyftet17.
Nya elever till höstterminens förskoleklass kommer från skolans båda förskolor.
Överlämning från förskolan till förskoleklass sker enligt en särskild plan med
överlämnandesamtal mellan pedagogerna under slutet av vårterminen. Detta för att säkerställa
17
Fortbildning för lärare Syftet är att höja verksamma lärares kompetens för att öka elevernas måluppfyllelse.
34
2011-04-26
(mall 200901)
att eleverna får stöd vid behov, t.ex. språkutveckling eller socialt samspel. Om det finns behov
av SVA får eleven undervisning i förskoleklass.
I maj besöker förskolebarn skolan vid 2-3 tillfällen. Vid första tillfället har de organiserad
utelek för att bekanta sig med varandra och med blivande lärare. Efter ett par veckor in på
elevernas första termin, delas de in i grupper.
Från förskoleklass sker en överlämning till blivande klasslärare och speciallärare inför år 1.
Vid några tillfällen har lärare från förskoleklass följt med ”sin” grupp upp till år 1.
Elever, som lämnar år 5, börjar med några få undantag i Edsbergs- eller Gärdesskolan.
Överlämning förekommer endast till Edsbergsskolan. Denna skola har gjort ett besök i år 5
inför skolvalet. Rektor, lärare och elever därifrån visade då upp ett smakprov på sin
verksamhet.
Bedömning i text
Vi ser att skolledningen har ambitioner att utveckla skolans verksamhet. Skolan har utarbetat
många dokument som nu måste etableras i verksamheten.
Skolledningen är synlig för såväl personal som elever. Vi uppfattar det som att de är
närvarande och uppdaterade i skolans vardag.
Kanslistens medverkan i verksamheten underlättar för samtliga på skolan.
Samarbetet mellan fritidshemmet och skola behöver utvecklas. Mötes- och planeringstider ser
vi som ett utvecklingsområde.
Det finns tydliga rutiner för övergångar mellan olika skolverksamheter, framför allt i de yngre
skolåren.
Bedömning enligt skala
Ej tillfredsställande
1 1,0
Tillfredsställande
God kvalitet
2,0
3 3,0
Mycket god kvalitet
4,0
X
Jämförelse med tidigare observation
Förbättringsområden
i tidigare rapport 2007
Elevinflytande
Individualisering och anpassning till
inlärningsstilar
Pedagogisk samsyn
Relevant kompetens för undervisning
Nuläge:2011
Uppfyllt
Uppfyllt
Kvarstår till viss del
Uppfyllt
35
2011-04-26
(mall 200901)
Starka sidor
Positivt förhållningssätt
Varierande arbetssätt
Hemsidan
Elevvårdsarbetet
Fritidshemsverksamheten
Tematiskt arbete
Demokratiska processer i klassråd och elevråd
Normer och värden
Utveckling och lärande
Utveckling och lärande
Normer och värden
Utveckling och lärande
Bedömning och betyg
Utveckling och lärande
Ansvar och inflytande
Utveckling och lärande
Bedömning och betyg
Ansvar och inflytande
Förbättringsområden
Portfolioarbetet
Samarbete skola – fritidshem
Mötestider
Utveckling och lärande
Styrning och ledning
Styrning och ledning
Sammanfattande slutsats om enheten
Kärrdalsskolan är en väl fungerande skola med kompetent och engagerad personal. Miljön är
lugn och trivsam.
Det råder ett tryggt och positivt arbetsklimat med ett respektfullt förhållningssätt eleverna
emellan och i deras förhållande till vuxna.
Samarbetet mellan personalgrupperna kan utvecklas.
36
2011-04-26
(mall 200901)
Hela enheten
Sammanfattande slutsats om enheten som helhet
Förskolorna Sjörövaren respektive Storken ger en känsla av trygg och lugn miljö.
Pedagogerna är lyhörda för barnen. De yngsta barnens pedagoger har stort omsorgsfokus och
intar en vårdande attityd emedan de äldre barnen ges möjlighet att ta mer ansvar för sitt
lärande.
Det finns ett önskemål i personalgrupperna på de bägge förskolorna om ett ökat samarbete
med skolan men även mellan de två förskolorna.
Kärrdalsskolan är en väl fungerande skola med kompetent och engagerad personal. Miljön är
lugn och trivsam.
Det råder ett tryggt och positivt arbetsklimat med ett respektfullt förhållningssätt eleverna
emellan och i deras förhållande till vuxna.
Samarbetet mellan personalgrupperna kan utvecklas.
37
2011-04-26
(mall 200901)
Referenser
Förskolorna
Läroplanen för förskolan, Lpfö 98
Våga Visa metodboken
Utbildningsstrategi för Sollentuna kommun
Skolplan för Sollentuna kommun
Observationsrapport, Våga Visa 2007
Kärrdalsskolans dokument:
Arbetsplan för lokalt utvecklingsarbete
Individuell utvecklingsplan, mall
Intervjufrågor till barnen
Information till föräldrar från bitr rektor
Veckobrev från rektorn till pedagogerna
Lista på insatser
Personal kalendarium
Föräldrakalendarium
Kvalitets redovisning och plan för systematiskt kvalitetsarbete 2010
Likabehandlingsplan läsåret 2010-2011
Aktivitetsscheman
Inskolningsschema
Förskolan Storkens dokument:
Välkomna till förskolan Storken ( informations broschyr till föräldrar).
Månadsbrev
Mall till uppföljningsamtal
Säkerhetsregler på Storken
Rutiner på Storken
Pilen enkäter
Förskolan Sjörövarens dokument:
Månads och veckobrev från alla avdelningar på Sjörövaren
Informations broschyr om avdelningen Skattkistan
Rutiner på Sjörövaren
Pilen enkäter
Skolan
Arbetsmiljöplan
Arbetsplan för lokalt utvecklingsarbete
E-handlingsplan
Elevvård Forum för elevstödjande insatser läsåret 10–11
Föräldrabrev från rektor
Föräldrarådsprotokoll
Handlingsplan för olika kris- och katastrofsituationer läsåret 10-11
Handlingsplan vid byte av klass inom enheten under pågående läsår
38
2011-04-26
(mall 200901)
Handlingsplan vid misstanke om att en elev far illa
Hemsidan
Information från skolans ROT-grupp, broschyr
Kalendarium
Klasscheman
Kärrdalsskolan mitt i byn, telefonnummer, organisation
Kärrdalsskolans enhet A-Ö 10-11
Kärrdalsskolans värdegrund
Likabehandlingsplan läsåret 2010-2011
Lpo 94
Läsårsdata
Observationsrapport 2007
Personals ansvarsområden
Processkarta för anmälan till ROT-grupp
Processkarta för kränkande/hotande elev
Processkarta för kränkande/hotande beteende elev-elev, elev-vuxen
Processkarta för störande beteende hos elev
Riktlinjer för ROT-gruppsarbete i Kärrdalsskolan läsåret 10-11
Skolverksinspektion 2008
Vision Verksamhetsidé Verksamhetsmål
Välkommen till Kärrdalsskolan, broschyr
Välkommen till Kärrdalsskolans Fritidsgård
39
2011-04-26
(mall 200901)