Våga visa 2011 - Sollentuna kommun
Kärrdalsskolan med förskolorna Sjörövaren och Storken Sollentuna kommun Förskolorna Hanna Eriksson Cilla Collman v. 9-10 2011 Ekerö Danderyd Skolan Ann Insulander Heléne Portnoff v.10-11 2011 Danderyd Tyresö Innehållsförteckning KÄRRDALSSKOLAN MED FÖRSKOLORNA SJÖRÖVAREN OCH STORKEN .......................................1 SOLLENTUNA KOMMUN........................................................................................................................................1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING...........................................................................................................................................2 VÅGA VISA...................................................................................................................................................................3 FAKTA OM ENHETEN..............................................................................................................................................4 Typ av skola...........................................................................................................................................................4 Ledning ..................................................................................................................................................................4 Organisation..........................................................................................................................................................4 OBSERVATIONENS METOD ..................................................................................................................................4 MÅLOMRÅDEN ........................................................................................ FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. Normer och värden ...................................................................................... Fel! Bokmärket är inte definierat. Utveckling och lärande/kunskaper.............................................................. Fel! Bokmärket är inte definierat. Ansvar och inflytande för barn/elever ........................................................ Fel! Bokmärket är inte definierat. JÄMFÖRELSE MED TIDIGARE OBSERVATION .......................................... FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. STARKA SIDOR ........................................................................................ FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN....................................................................... FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. SAMMANFATTANDE SLUTSATS OM ENHETEN ........................................ FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. DELENHET 2: FÖRSKOLAN STORKEN............................................................................................................15 MÅLOMRÅDEN ........................................................................................ FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. Normer och värden ...................................................................................... Fel! Bokmärket är inte definierat. Utveckling och lärande/kunskaper.............................................................. Fel! Bokmärket är inte definierat. Ansvar och inflytande för barn/elever ........................................................ Fel! Bokmärket är inte definierat. Styrning och ledning .................................................................................... Fel! Bokmärket är inte definierat. JÄMFÖRELSE MED TIDIGARE OBSERVATION .......................................... FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. STARKA SIDOR ........................................................................................ FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN....................................................................... FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. SAMMANFATTANDE SLUTSATS OM ENHETEN ........................................ FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. DELENHET 3: KÄRRDALSSKOLAN ..................................................................................................................15 MÅLOMRÅDEN ..........................................................................................................................................................24 Normer och värden .............................................................................................................................................24 Utveckling och lärande/kunskaper.....................................................................................................................26 Ansvar och inflytande för barn/elever ...............................................................................................................30 Bedömning och betyg (gäller ej förskola) .........................................................................................................32 Styrning och ledning ...........................................................................................................................................33 JÄMFÖRELSE MED TIDIGARE OBSERVATION ............................................................................................................35 STARKA SIDOR ..........................................................................................................................................................36 FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN.........................................................................................................................................36 SAMMANFATTANDE SLUTSATS OM ENHETEN ..........................................................................................................36 HELA ENHETEN.......................................................................................................................................................37 SAMMANFATTANDE SLUTSATS OM ENHETEN SOM HELHET ....................................................................................37 REFERENSER ............................................................................................................................................................38 2 2011-04-26 (mall 200901) VÅGA VISA VÅGA VISA är ett samarbete om utvärdering inom utbildningsområdet mellan Danderyd, Ekerö, Nacka, Salem, Sollentuna, Tyresö, Upplands Väsby och Värmdö kommuner. VÅGA VISA innehåller fyra delområden: observationer självvärderingar kundundersökningar tester och prov VÅGA VISA ska: ske utifrån ett medborgarperspektiv stimulera till erfarenhetsutbyte och ökat lärande ge kommuner och skolor underlag till förbättring och utveckling ge underlag för analyser och jämförelser mellan kommuner och skolor utgöra en viktig del av kvalitetsuppföljningen bidra till ökad måluppfyllelse. Metoden Observationer genomförs av skolledare och pedagoger. Observatörerna bildar lag som besöker en skola i en annan kommun under en period, ofta en vecka. Observatörerna skaffar sig en så heltäckande bild som möjligt av skolan och dess verksamhet genom verksamhetseller lektionsbesök samt intervjuer med barn, elever, personal och skolledning. I observationsarbetet ingår också att ta del av skolans pedagogiska dokumentation. En metodbok styr och stödjer observatörerna i deras arbete*. Metodboken är gemensam för alla verksamheter från förskola till vuxenutbildning. Observationen redovisas i en rapport som skrivs enligt en särskild mall. Målområden Observatörerna beskriver och bedömer verksamheten på fem områden som följer läroplanernas målområden: Normer och värden. Utveckling och lärande/kunskaper. Ansvar och inflytande för barn/elever/studerande. Bedömning och betyg (gäller inte förskola). Styrning och ledning. * Metodbok och ytterligare information finns på www.nacka.se/vagavisa 3 2011-04-26 (mall 200901) Fakta om enheten Typ av skola Kärrdalsskolan, ”Skolan mitt i byn” med förskolorna Sjörövaren och Storken är en kommunal enhet. Enheten ligger i ett område med bostadsrätter, villor och radhus. Området ligger i närheten av skog och sjö. Förskolan Sjörövaren är belägen i nära anslutning till skolan. Den har en stor lekhall centralt placerad i huset. Förskolan Storken delar vissa utrymmen med en fristående Montessoriförskola. Förskolorna ligger en bit ifrån varandra. Storken är belägen i ett utpräglat villaområde. Förskolorna har inte någon uttalad profil. Personalen lägger vikt vid att arbeta efter kommunens mål/direktiv samt att utveckla och implementera rutiner på förskolorna. Inom skolan finns olika enheter, grundskola med klasserna f-5 inklusive fritidshem, samt en fritidsgård för elever från år 4 till gymnasiet. Ledning Ledningsgruppen består av rektor som är övergripande ansvarig och två biträdande rektorer. En biträdande rektor ansvarar för de två förskolorna. En biträdande rektor ansvarar för fritidshemmet, fritidsgården och fastigheterna. Biträdande rektor med ansvar för förskolorna fördelar sin tid mellan dem samt har tid i skolan för bl.a. ledningsmöten. Organisation Förskolan Sjörövaren har fem avdelningar, två småbarnsavdelningar 1-3 år, och tre storbarnsavdelningar 3-5 år. Sjörövaren har 97 barn inskrivna. Förskolan Storken är en avdelningslös förskola med 37 inskrivna barn i åldern 1-5 år. Antalet anställda på förskolorna är 23 personer. Grundskolan är organiserad i åldershomogena klasser. Personal och elever arbetar i arbetslag f-2, 3-5 resp fritidshem. I dagsläget är det cirka 245 elever inskrivna. Skolbarnsomsorg är integrerad för år f-3. Eftermiddagsverksamhet finns på fritidshemmet för elever år f-5. Antalet anställda på grundskolan är 40. Observationens metod Förskolorna Dokumentanalys. Besök i enhetens samtliga barngrupper/klasser. Organiserade och spontana intervjuer med barn, pedagoger och ledningen. Tar del av barnens färdiga arbeten, arbetsmaterial, alster, portfolio/Min pärm mm. Deltagit i möte med arbetslagsansvariga. 4 2011-04-26 (mall 200901) Tagit del av information på hemsidan. Observationen är skriven tillsammans Metod Skolan Observationen omfattar för skolans del klasserna f-5 inklusive fritidshemsverksamhet. Vi skolobservatörer besöker skolan under fyra dagar vecka 10. I slutet av vecka 9 träffar vi skolans ledningsgrupp. Under ordinarie planeringsmöten eller inbokade möten intervjuar vi fritidshemspersonal förskoleklasspersonal rektor och biträdande rektorer arbetslagsledare arbetslag f-2 resp 3-5 elevråd skolans elevvårdsteam en speciallärare vilken är sammankallande representant från ROT-gruppen IT-ansvarig I samband med besök i verksamheten samtalar vi med elever och pedagoger. Vi besöker alla klasser i F-5. Vi ser samtliga praktiskt-estetiska ämnen samt fritidshemsverksamhet. Vi deltar i ett personalmöte. Inför och under observationen tar vi del av dokument som redovisas i avsnittet Referenser. 5 2011-04-26 (mall 200901) Delenhet 1: Förskolan Sjörövaren Målområden Normer och värden Beskrivning Enheten har en gemensam likabehandlingsplan för Kärrdals förskolor och skola. Handlingsplanen innehåller bla en definiering av kränkande behandling, citat från gällande styrdokument och en beskrivning kring hur man arbetar för att skapa trivsel i enhetens förskolor. Enhetens ledningsgrupp, rektor och de två biträdande rektorerna, berättar att Likabehandlingsplanen reviderats av dem nyligen. Detta bekräftas av pedagogerna då vi frågar. Vi möts på alla avdelningar av pedagoger som är respektfulla i sitt möte med barnen. De går ner på barnens nivå och talar med låg röst, genom beröring ger de också barnen bekräftande kroppskontakt. De vuxna pratar med barnen och inte till dem. På alla avdelningar råder en lugn och harmonisk stämning bland barn och pedagoger. Man tilltalar varandra vänligt och pedagogerna skrattar ofta tillsammans. Under vår observation ser vi få konflikter bland barnen. Lokalernas yta och utformning är generös. Detta gör att barnen har goda möjligheter att sprida ut sig i de olika rummen, på så vis skapas god arbetsro. Pedagogerna beskriver för oss att det är lätt att samarbeta mellan avdelningarna och att man ofta får hjälp av varandra vid personalfrånvaro. Vi ser glada barn som leker tillsammans och löser sina konflikter själva eller med stöd av närvarande pedagoger. I de fall barnen behöver stöd noterar vi att pedagogerna hjälper barnen att med resonemang hitta lösningar. Vi ser konkreta exempel på ett medvetet arbetssätt kring mångfald, olikheter och människors lika värde. På en avdelning har barnen haft som tema att lyfta fram likheter och olikheter detta ser vi i en dokumentation som barnen gjort tillsammans med sin familj. Den uppsatta dokumentationen visar barnens namn och vad det betyder och kommer ifrån. Vi ser också uppsatt dokumentation kring arbete med FN-dagen och barnens olika ursprung. I såväl personalgruppen som i barngrupperna finns många nationaliteter representerade. På småbarnsavdelningen som just skolat in nya ettåringar ser vi exempel på individanpassning. En liten flicka visar att hon vill upp i sin vagn för att ”vila” från övriga barn på avdelningen. När hon ”vilat” klart signalerar hon och blir omedelbart nerlyft på golvet till de övriga barnen. Vi ser pedagoger som är vaksamma på barnens önskningar och behov. Barnen får snabb respons på det de vill. Vi möter barn i olika åldrar som leker i olika konstellationer. Vi noterar att flickor och pojkar företrädesvis leker med det egna könet. Alla avdelningar har sk lägenheter för rollek. I lägenheterna ser vi traditionella små kopior av hemmets bruksföremål. Vi ser både pojkar och flickor leka där dock ej tillsammans. I våra samtal med pedagogerna berättar de att de valt att 6 2011-04-26 (mall 200901) kalla detta utrymme för lägenhet istället för dockvrå för att göra det mer attraktivt för pojkarna att vilja leka där. Biträdande rektor berättar för oss att genus inte är något man prioriterar att arbeta aktivt med för närvarnade. Vi deltar i en sångsamling där pedagogen är noga med att fördela ordet och uppmärksamheten jämnt mellan barnen, alla får komma till tals och välja sång. På en avdelning ser vi en tavla uppsatt med citat på hur man ska vara som en bra kamrat. Citaten är barnens egna ord. I våra samtal med pedagogerna beskriver de hur de samarbetar med hemmen när det gäller regler och förhållningssätt. Pedagogerna vill ge föräldrarna insikt i förskolans uppdrag att arbeta mot läroplanen. De har haft olika diskussionsgrupper på föräldramötena där de belyst olika frågeställningar och givit föräldrarna möjlighet att diskutera dessa tillsammans och med pedagogerna. Bedömning i text Vi gör bedömningen att enhetens Likabehandlingsplan saknar årlig kartläggning. Vi anser att revideringen bör inbegripa arbetslagen för att skapa förankring och levandegöra dokumentet. Förskolans pedagoger är genom sin närvaro med barnen och pedagogernas goda förhållningssätt, förebilder för förskolans värdegrundsarbete. Vi bedömer att förskolan präglas av god arbetsro. Vi ser tydliga kopplingar till Lpfö i den dokumentation som beskriver förskolans arbete med likheter, olikheter och mångfald. Vi bedömer att man arbetar aktivt med värdegrundsfrågor på olika sätt. Vi anser att ett medvetet förhållningssätt kring genusfrågor bör aktualiseras. Bedömning enligt skala1 Ej tillfredsställande 1 1,0 Tillfredsställande God kvalitet 2,0 3 3,0 Mycket god kvalitet 4,0 x 1 SKALA : 4.0 MYCKET GOD KVALITET – verksamheten uppvisar goda lösningar och förhållanden som visar att den kommit långt i sin strävan att nå målen. 3. 0 GOD KVALITET – verksamheten har i huvudsak god kvalitet med vissa förbättringsområden. 2. 0 TILLFREDSSTÄLLANDE – verksamheten är i huvudsak tillfredsställande, men har varierande kvalitet eller vissa brister. 1.0 EJ TILLFREDSSTÄLLANDE – verksamheten är utifrån gällande styrdokument inte tillfredsställande. 7 2011-04-26 (mall 200901) Utveckling och lärande/kunskaper Beskrivning I förskolans verksamhetsidé kan vi läsa att barnen skall stimuleras med alla sina sinnen. Vi frågar arbetslagsansvariga hur och på vilket sätt barnen stimuleras. - Barnen skall erbjudas många upplevelser, de skall uppleva att det är roligt att lära och känna delaktighet. Barnen skall bli omvärldsorienterade. I verksamhets iden står också att lärandemiljön skall stödja barnen i deras utveckling. Vi frågar arbetslagsansvariga hur och på vilket sätt? - Materialet skall vara tillgängligt för barnen, miljön ska vara föränderlig och utgå från barnens behov. I lekhallen ser vi stora ark uppsatta med beskrivningar på hur de olika arbetslagen arbetar konkret med barnen i olika lärande situationer. Gården runt förskolan är väl tilltagen och har inslag av både natur och lekredskap. Den lättillgängliga närmiljön och naturen utnyttjas flitigt. Gården och närmiljön ger barnen stora möjligheter att öva grovmotoriken samt öva på att följa instruktioner och regler. På alla avdelningar möts vi av lugna, trygga och närvarande pedagoger. Vi ser att deras förhållningssätt ger förutsättningar för lärande genom att de bejakar barnens nyfikenhet. Pedagogerna på småbarnsavdelningarna är mestadels på golvet tillsammans med barnen. En pojke som vill bygga ostört från de yngsta får hjälp av en pedagog att hitta en egen hörna. Vi kan inte se att pedagogerna aktivt utmanar barnen i leken eller att de hjälper till och utvecklar den. Vi ser att avdelningarna utformats och organiserats så att barnen i huvudsak skall kunna nå material, spel och leksaker själva. Huvuddelen av det material vi ser är färgglada plastleksaker av hemlik karaktär som inte är så utmanande. Pedagogerna berättar att många leksaker är gåvor från barnens föräldrar. Alla avdelningar har tillgång till en ateljé, egen eller gemensam. I ateljéerna ser vi material för skapande aktiviteter. På den ena storbarnsavdelningen noterar vi att ateljen är öppen och tillgänglig för barnen hela dagen. Materialet är kreativt och utforskande. På de övriga avdelningarna är rummen för skapande stängda, materialet står högt upp och pedagogerna styr när det skall användas. Alla avdelningar förfogar över den gemensamma lekhallen en dag i veckan. I lekhallen ser vi en sagohörna, en scen, en soffgrupp, ett stort konferensbord, ett piano och förtäckta hyllor med diverse leksaker. Vi observerar en småbarnsavdelning som nyttjar lekhallen till rörelse. De små barnen får röra sig fritt i rummet och pröva och leka med alla redskap som pedagogerna tagit fram. På alla avdelningar ser vi avdelade hörnor för rit- och skrivutveckling på några av avdelningarna uppfattar vi materialet som torftigt och eller otillgängligt. Vi saknar ett större utbud av utmanande och språkutvecklande material på avdelningarna även för de yngsta barnen. Avdelningarna har böcker samlade i boklådor eller i hyllor. 8 2011-04-26 (mall 200901) Vi deltar i samlingar med ett planerat och strukturerat innehåll. Barnen är aktiva, de hjälper till att räkna sina kamrater, detta ser vi både på småbarnsavdelningarna och på storbarnsavdelningarna. På en småbarnsavdelning noterar vi hur en pedagog spelar Memory med några treåringar. Barnen är koncentrerade och spelar en lång stund med visst stöd av pedagogen. Därefter får barnen hjälp att städa undan spelet. På en annan småbarnsavdelningarna ser vi en pedagog som utmanar och stimulerar barnens språkutveckling i samlingen. Hon använder sig av konkret material såsom siffror, bokstäver, stora och små nallar och en flanosaga. Barnen är koncentrerade och delaktiga. Under vår observation lägger vi märke till att de planerade aktiviteterna sker en gång om dagen, på förmiddagen, övrig tid ägnar sig barnen åt fri lek. På storbarnsavdelningar möts vi av barn i olika hörnor som själva valt vad de vill göra under den fria leken. På en av avdelningarna ser vi femåringar som sitter och övar sig i skrivandets konst. De samtalar stillsamt under tiden. Vid en samling uppstår en spontan mattediskussion då barnen ska äta frukt. Ett barn säger att det fått två frukter. Pedagogen svarar att – ja, du har fått två fruktbitar men hur många frukter har du ätit. Hon håller upp två halva bananer och frågar igen. Hur många frukter har du ätit? Barn och pedagoger pratar nu vidare om mängd och antal, hel och halv. På den ena avdelningen för de äldre barnen ser vi ser tydliga bildscheman som åskådlig gör i vilken ordning man ska klä på sig sina ytterkläder. Där ser vi också bilder som beskriver för barnen hur man tvättar händerna. På den avdelningen deltar vi när barnen ska gå ut. Vi hör ur pedagogerna uppmuntrar barnen till att klä på sig själva och hur de vuxna hjälper till när det blir för svårt. Tonen är glad och vänlig. Vi ser flera avdelningar utnyttja närmiljön med barnen, de går iväg till pulkabackar och skridskobanor. Pedagogerna har tydliga rutiner innan de lämnar gården, såsom att alla barn skall ha reflexvästar och hålla någon i handen samt gå på led. I våra samtal med pedagogerna beskriver de andra utflykter de gör t ex kungliga operan, biblioteket, kyrkan, skolan, skogen och fotbollsplanen. Vi ser att pedagogerna och barnen är mycket entusiastiska och glada över sina utflykter. Vid vår observation hjälper barnen till att samla in komposterbara rester efter fruktstund och lunch. Dessa rester läggs i en särskild soptunna som sopbolaget tömmer en gång i veckan. Vi ser inga övriga inslag av sopsortering eller materialåtervinning inne på avdelningarna. Alla avdelningar har sk dokumentationsväggar med citat och utdrag från läroplanen uppsatta. Vi informeras om att detta är ett led i att informera föräldrar om hur man arbetar mot de nationella målen och för att åskådliggöra vad barnen gör i förskolan. Vi tar del av dokumentation kring barnens individuella lärande på väggar och i barnens pärmar. Vi ser insatta/uppsatta bilder, fotografier och ritade. Vi kan inte se dokumentation där barnen själva har reflekterat över sitt lärande och sin utveckling. Vi ser att många flikar i 9 2011-04-26 (mall 200901) pärmarna är tomma. Biträdande rektor och pedagoger berättar för oss att Porfoliopärmen är under omarbetning och att man nu lever med två system. Det nya systemet ska heta ”Min pärm” och den ska fungera som en minnespärm och ska illustrera barnets utveckling och lärande under sin tid på förskolan. Barnens utveckling och lärande dokumenteras även i en IUP, individuell utvecklingsplan. Vid behov kan även ett ÅP, åtgärdsprogram upprättas. ÅP skriver pedagogen i samförstånd med föräldrar i de fall det finns särskild oro kring ett barn. Biträdande rektor kan även vara behjälplig, hon har specialpedagogisk kompetens. Vid behov skrivs en separat ansökan till kommunen om extra anslag. I ansökan skall tre mål upprättas, mätas och utvärderas för att förskolan ska få extra pengar. Bedömning i text Vi bedömer att pedagogernas lugna, trygga och närvarande förhållningssätt ger barnen goda förutsättningar för utveckling och lärande. I lekhallen såg vi dokumentation på många goda exempel av avdelningarnas verksamhet och förhållningssätt. Vår bedömning är vidare att avdelningarna har skiftande utbud av siffror, symboler och bokstäver tillgängligt och åskådligt för barnen. På en del avdelningar saknas ett rikt och inspirerade utbud av böcker, bokstäver rit och skrivmaterial för att stimulera barns språkutveckling. Vissa avdelningar har tydliga och synliga strategier i hur material ska åskådliggöras för barnen emedan andra kan uppfattas som mer otydliga. Vi anser att miljö och material kan vara mer utmanande, tillgängligt och anpassat efter barnens behov och för deras lärande. Vi vill belysa fördelen med att ta tillvara lärandet i rutinsituationer såsom vid påklädning inför utevistelse som gjordes på den ena storbarnsavdelningen. De yngsta barnen kan också tillskrivas kompetens och kunnande om de ges möjlighet till det i liknande situationer. Vi anser att barnens minnespärmar samt övrig dokumentation på avdelningarna är placerade högt upp och att de oftast saknar barnens reflektioner över sitt lärande. Vi uppfattar att förskolans personal är i en utvecklingsfas gällande att göra dokumentationen kring barnens utveckling och lärande enhetlig. Vi saknar ett tydligt miljöarbete där barnen ges möjlighet att förstå hur deras handlingar påverkar miljön. Bedömning enligt skala Ej tillfredsställande 1 1,0 Tillfredsställande God kvalitet 2,0 3 3,0 Mycket god kvalitet 4,0 x 10 2011-04-26 (mall 200901) Ansvar och inflytande för barn/elever Beskrivning Under vår observation rör vi oss mellan avdelningarna och deltar i olika aktiviteter och samlingar. Vi ser att ateljéer, våtrum och lekhall oftast är tomma. Lekhallen nyttjas av en avdelning per dag. Pedagogerna styr när barnen ska använda lekhall, våtrum eller ateljé. Vid tiden för observationen skolas ett antal ettåringar in på förskolan. Dessa gråter periodvis och kräver pedagogernas uppmärksamhet. För att de äldre barnen på avdelningen ska få eget utrymme skapas två aktivitetsgrupper. Treåringarna får rösta fram vad avdelningens aktivitetsgrupper skall heta, sniglarna (de yngsta) och traktorerna (treåringarna). Under olika samlingar ser vi flera exempel på barninflytande. Barnen får välja sånger, aktivitet, eller om de vill sitta i någon pedagogs knä. Pedagogernas förhållningssätt öppnar upp för att barnens behov och önskemål kan genomsyra dagen. På en avdelning ser vi dokumentation uppsatt om Superhjältar och Michel Jackson. Pedagogerna berättar att barnen varit väldigt intresserade av detta. De berättar vidare att de valt att bejaka barnens intresse och spunnit vidare på det istället för att hindra barnen från att leka vad som kan uppfattas som våldslekar. Vi ser flera tillfällen då pedagogerna går och plockar upp leksaker och böcker efter barnen. Vid ett tillfälle uppmanar en pedagog ett litet barn att hjälpa till och lägga var sak på sin plats. Vi ser att de äldre barnen är delaktiga vid städning. Vid lunch ser vi att pedagogerna lägger upp maten åt barnen och delar den, häller upp dryck och lyfter upp barnen i de höga stolarna. När alla barn har ätit en portion får de försöka att ta själva, en pojke får prova att hälla ketchup. Det kommer en stor klick, -oj vad mycket det kom, säger pedagogen. Hon hjälper till att dela maten och blanda ut den med ketchupen. – blev det starkt? Frågar hon barnet. Barnet skakar på huvudet och äter nöjt. När han vill ha mer en tredje gång häller pedagogen på ketchupen. – så att det inte ska bli så mycket som förra gången. I våra samtal med pedagogerna beskriver de flera gånger hur de arbetar aktivt med barns inflytande. Under vår observationsperiod möblerar en av storbarnsavdelningarna om på barnens initiativ. Barnen berättar att de ville ha mer utrymme för bygglek. Vi noterar att de äldre barnen förefaller ha ett större inflytande över sin dag på förskolan än de yngsta. Vi upplever att vid styrda aktiviteter såsom samlingar och sångstunder låter pedagogerna barnen vara med och ha inflytande men i övriga delar av dagen styr pedagogerna. Detta är tydligast för de yngsta barnen. Vi deltar vid ett pedagogmöte och hör då hur man diskuterar vilka frågor som kan locka föräldrar att delta vid ett kommande föräldramöte. På alla avdelningar ser vi sk dokumentationsväggar. Pedagogerna berättar att dokumentationsväggarna är ett led i att låta barnens föräldrar bli mer delaktiga och få ökad insyn i förskolans verksamhet. 11 2011-04-26 (mall 200901) Bedömning i text Vi bedömer att då ateljéerna, våtrummen och lekhallen används på tider som styrs av de vuxna begränsar detta barnens möjlighet till valfrihet och inflytande. Vi gör bedömningen att barnen får träna sig i att handla efter demokratiska principer. Barnen ges möjlighet påverka sin dag genom olika val då de har olika aktiviteter. Vi finner att pedagogerna är lyhörda för barnens behov och att de är öppna för att anpassa t ex temaarbete efter barnens intressen. Vi anser att pedagogerna på småbarnsavdelningarna har stort omsorgsfokus och att de kan ge barnen större utrymme att utveckla tilltron till den egna förmågan. Barnen kan vara mer delaktiga och få ett större ansvar i processer såsom städning och vid lunch. Vi gör bedömningen att de äldre barnen har ett större inflytande. Pedagogerna har en tydlig ambition med att få barnens föräldrar att bli delaktiga och få insyn i verksamheten. Bedömning enligt skala Ej tillfredsställande 1 1,0 Tillfredsställande God kvalitet 2,0 3 3,0 Mycket god kvalitet 4,0 x Styrning och ledning Beskrivning Biträdande rektor berättar för oss att organisationen är ny. Enhetens rektor har varit anställd i ca en månad då observationen genomförs. Biträdande rektor har verksamhetsansvar för förskolan. Hon ingår i Kärrdalsskolans ledningsgrupp. Hon leder en gång i månaden personalmötet för samtlig personal på förskolan. Varje vecka leder hon mötet för avdelningsansvariga på förskolan. Biträdande rektor har tydliga idéer om hur verksamheten ska utvecklas. I lekhallen ser vi exempel på detta när vi betraktar uppsatta blädderblocksark. Dessa beskriver hur avdelningarna arbetar mot Läroplan för förskolans, Lpfö, intentioner i vardagen. Pedagogerna informerar om att detta är en påbörjad process som ska vidareutvecklas på nästa personalmöte. I ”Arbetsplan för lokalt utvecklingsarbete” beskrivs det systematiska utvecklingsarbetet och hur resultaten skall mätas och följas upp. 12 2011-04-26 (mall 200901) Förskolornas pedagoger berättar för oss att idéklimatet är tillåtande. De informerar oss om att de uppskattar att den nya chefen är närvarande och intresserad av verksamheten. De berättar vidare att hon ofta slår sig ner bland barn och personal när hon kommer ut på avdelningarna. Hon uppfattas av pedagogerna som engagerad. Vi deltar vid veckans möte med avdelningsansvariga samt biträdande rektor. Vi hör hur man diskuterar verksamhetsnära frågor såsom föräldramöte, planeringstid, schema och IUP. Alla får komma till tals. Mötet protokollförs av en pedagog. Vid intervjuer med pedagogerna framkommer att de upplever ett bristande intresse för samarbete från skolan t ex vid övergång mellan förskola och skola. Alla tillsvidareanställd personal deltar under våren i sk TRAS-utbildning, tidig registrering av språkutveckling. Pedagogerna berättar att de är nöjda med den kompetensutveckling som erbjuds just nu. Biträdande rektor berättar att hon avser ha medarbetarsamtal med alla anställda en gång per år samt ett lönesamtal. Detta har dock ännu inte kommit igång. Bedömning i text Vi konstaterar att organisationen med rektor och de två biträdande rektorerna inom enheten är helt ny. Efter samtal med pedagogerna bedömer vi att den nya ledningsorganisationen skapat ett förtroende för sin kapacitet. Vi gör bedömningen att biträdande rektor för förskolan har tydliga visioner och idéer om hur hon ska bedriva verksamhetsutveckling. Vår bedömning är vidare att enheten bör utveckla sitt samarbete mellan förskola och skola, ett kontinuerligt samarbete såväl som samarbete vid barns övergång från förskola till förskoleklass. Då det beskrivs i Arbetsplan för lokalt utvecklingsarbete, ALU, att enheten har som mål att bli en lärande organisation anser vi att det ännu finns brister i detta. Vi bedömer att relevant kompetensutveckling erbjuds och att den ligger i linje med de mål som finns och som överensstämmer med ett av förskolans utvecklingsområden. Bedömning enligt skala Ej tillfredsställande Tillfredsställande God kvalitet 2,0 3 3,0 1 1,0 Mycket god kvalitet 4,0 x Jämförelse med tidigare observation Förbättringsområden i tidigare rapport (2007): Stärka upp outbildad personal med kompetensutveckling. Göra barnens mål i individuella Nuläge: Det finns ett mål för att skapa en ”lärande organisation”. Det finns fortfarande en hög andel outbildad personal i förskolan. Förskolan befinner sig i en process med att 13 2011-04-26 (mall 200901) utvecklingsplanen tydligare. Gemensam dokumenterad överlämnandeplan. utveckla arbetet med portfolio/Min pärm och IUP. Enheten behöver fortfarande utveckla samarbetet mellan förskola och skola Starka sidor Pedagogernas förhållningssätt Lokalernas yta och utformning, Ledning Normer och värden Utveckling och lärande Styrning och ledning sid.6 sid. 8-9 sid.11-12 Normer och värden sid.6-7 Normer och värden sid.6-7 Förbättringsområden Genusarbete Implementera Likabehandlingsplanen Samt upprätta årlig kartläggning Utveckla dokumentationen och barnens reflektioner kring det egna lärandet. Utveckling och lärande sid.9 Prioritera inköp av lärande och utforskande material. sid.8 Utveckling och lärande Utveckla de yngsta barnens ansvar och Inflytande. Ansvar och inflytande sid.10 Sammanfattande slutsats om enheten Förskolan Sjörövaren har engagerad personal som erbjuder barnen en lugn och trygg miljö. Barnen får i mångt och mycket ha inflytande och ta ansvar, även om de yngsta barnen kan involveras mer i att hjälpa sig själva. Förskolans pedagogiska miljö bör utvecklas för att ytterligare stimulera barnens utforskande, nyfikenhet och lust att lära Det finns ett intresse och engagemang för att driva utvecklingsfrågor i personalgruppen. Den nya ledningsorganisationen bör tänka på att förankra planer och dokument såsom likabehandlingsplanen i arbetslagen samt ta fasta på viljan till samarbete med skolan. 14 2011-04-26 (mall 200901) Delenhet 2: Förskolan Storken Målområden Normer och värden Beskrivning Enheten har en gemensam likabehandlingsplan för Kärrdals förskolor och skola. Handlingsplanen innehåller bla en definiering av kränkande behandling, citat från gällande styrdokument och en beskrivning kring hur man arbetar för att skapa trivsel i enhetens förskolor. Enhetens ledningsgrupp, rektor och de två biträdande rektorerna, berättar att Likabehandlingsplanen reviderats av dem nyligen. Detta bekräftas av pedagogerna då vi frågar. Pedagogerna beskriver för oss att det är lätt att samarbeta då man arbetar avdelningslöst och man känner varandra väl. När vi är på Storken möts vi av pedagoger som är trygga och lugna i sitt möte med barnen. Vi ser pedagoger som går ner på barnens nivå och talar med låg röst, genom beröring ger de också barnen en bekräftande kroppskontakt. På de yngre barnens sida i huset välkomnas varje barn i hallen av en pedagog som stannar med barnet och vinkar i ”vink fönstret” när föräldrarna lämnar förskolan. Pedagogerna har stort omsorgsfokus. De är snabba och hjälper barnen direkt. Då vi deltar i verksamheten ser vi att pedagogerna fördelar ordet mellan barnen på samlingarna och de ser till att alla får komma till tals. Barnen lyssnar och respekterar varandras talutrymme. Vi ser också att pedagogerna till stor del styr innehållet och strukturen i samlingen, ibland får barnen utrymme för sina tankar. Förskolan är avdelningslös men vi ser att man delar in barnen i olika aktivitetsgrupper enligt ålder. Vi ser planeringsscheman för aktivitetsgrupperna som visar att barnen träffas i sina grupper/hemvister varje dag. Varje dag har sitt program såsom språkutveckling, tema, rörelse/yoga, teknik mm. Pedagogerna styr dagsplaneringen såsom vilka barn som skall ingå i vilken grupp, om barnen ska vistas ute eller inne. Vi upplevde att pedagogerna till viss del hade olika förhållningssätt och förmåga att leda barngrupperna. En pedagog kunde låta barnen ha stort inflytande en annan bestämde det mesta själv medan ytterligare en drog sig undan och var ”osynlig” vilket medförde att någon annan fick vara den ”stränga” för att få ordning på barnen. Det finns dokumentation som visar att barnen i fyraårsgruppen arbetat med temat Min familj, det sitter teckningar uppsatta med barnens familjer. Pedagogerna har intervjuat barnen om deras familjer och svaren är uppsatta tillsammans med familjeteckningarna. Vi ser att barncitat är uppsatta. De beskriver hur man ska vara när man är en bra kamrat. En flicka i femårsgruppen som fyller år får sk krambollar som present av sina kamrater. Krambollar är positiva omdömen om en person ex du är så snäll eller du är omtänksam. 15 2011-04-26 (mall 200901) Krambollarna är uppskrivna på ett särskilt papper med flickans namn. När alla fina omdömen lästs upp sätts de upp tillsammans med övrig dokumentation. När flickan får sina krambollar ser vi hennes glädje och övriga barns stolthet över att få delge henne vad de tycker. Pedagogerna berättar att de har valt att kalla rummet med dockor och husgeråd för ”lägenheten”. Detta för att locka även pojkarna att leka där. På vår fråga om detta har genomslagskraft svarar pedagogen att ” annars lockar vi in dem att leka där genom att själva vara där inne”. Vi ser pojkar leka med pojkar i lägenheten och flickor med flickor. Biträdande rektor och förskolans pedagoger berättar att de inte arbetar aktivt med genus just nu. Vi deltar vid flera samlingar och får där uppleva hur barnen bryr sig om varandra. Efter sportlovet säger en pojke till sin kamrat som nu är tillbaka, -”vad kul att se dig igen” och pussar kamraten på kinden. En pojke säger till en pedagog, -” jag vill dansa med dig” samtidigt som han kramar pedagogen, då kramar pedagogen tillbaka och svarar -” och jag vill gärna dansa med dig”! Sen dansar de tillsammans och ännu ett barn får vara med, de skrattar och håller varandra i händerna i dansen. Det råder arbetsro i förskolan både under de styrda aktiviteterna då barnen är indelade i mindre grupper samt i de fria självvalda aktiviteterna. Vi ser flera övergångar, mellan samling, mat, vila och aktivitet. Vid dessa tillfällen är det ingen arbetsro det blir rörigt och barnen släpps iväg alla på en gång. Vi noterar att pedagogerna försvinner iväg för att sköta praktiska sysslor såsom ringa vikarier och plocka leksaker. Vi ser barn som springer omkring och vi uppfattar att de inte verkar veta vad de ska göra. Bedömning i text Vi gör bedömningen att enhetens Likabehandlingsplan saknar årlig kartläggning. Vi anser att revideringen bör inbegripa arbetslagen för att skapa förankring och levandegöra dokumentet. Förskolans värdegrund är väl förankrad i verksamheten. Pedagogernas förhållningssätt är kärleksfullt och omvårdande. Pedagogerna bör utveckla sitt förhållningssätt till att inte vara så omsorgsfokuserat till att mer låta barnen känna tilltro till den egna förmågan. Vi anser att pedagogerna bör utveckla ett samstämmigt förhållningssätt och en tydlighet i organisationen. Vi bedömer att klimatet bland såväl barn-barn, barn-pedagoger är empatiskt och hänsynsfullt. Det råder arbetsro under styrda aktiviteter såsom samling, aktivitetsgrupper och skapande stunder. Vi gör bedömningen att arbetslaget bör utveckla struktur och tydlighet i samband med övergångar mellan aktiviteter. Vi anser att ett medvetet förhållningssätt kring genusfrågor bör aktualiseras. 16 2011-04-26 (mall 200901) Bedömning enligt skala2 Ej tillfredsställande 1 1,0 Tillfredsställande God kvalitet 2,0 3 3,0 Mycket god kvalitet 4,0 x Utveckling och lärande/kunskaper Beskrivning På förskolan Storken har pedagogerna valt att skapa en ”avdelningslös” organisation. I våra samtal med pedagogerna beskriver de att syftet med att ha en avdelningslös förskola är bla att kunna utmana barnen mer. Alla barn är allas barn. För att kunna följa varje barns utveckling och lärande har pedagogerna delat in barnen i ansvarsbarn. En pedagog berättar för oss att hela arbetslaget följer samtliga barns utveckling genom att man delger varandra barnens mål som fastställts i de individuella utvecklingsplanerna, IUP. Varje pedagog har ett antal ansvarsbarn och har då ansvar för att sköta utvecklingssamtal och IUP med berörda föräldrar. På förmiddagarna delar pedagogerna in barnen i åldershomogena grupper med egna hemvister och erbjuder där olika aktiviteter i liten grupp. Kl 9.30 går barnen till sin hemvist och har samling, äter frukt och sen börjar dagens aktivitet. Pedagogerna har valt att fokusera på de ämnen som lyfts fram i förskolans läroplan, språk, matematik, rörelse/yoga och skapande. Vi deltar i en språksamling och ser att barnen turas om att plocka saker ur en påse och sen sjunga om dem. Pedagogen läser därefter ur en bok för barnen. Några av barnen sitter stilla och lyssnar koncentrerat medan andra är lite rastlösa och börjar gå runt i rummet. Samlingen avslutas med musik som barnen dansar till, en del springer runt i rummet. Efter språksamlingen är det dags för alla barn att gå ut. Alla barn och pedagoger går ut i hallen samtidigt och där hjälper pedagogerna ett barn i taget på med kläderna. Vi ser en liten pojke smita in i våtrummet för att leka med vattenkranarna. När övriga barn gått ut blir han hjälpt med att byta till torra kläder samt på med ytterkläderna. 2 SKALA : 4.0 MYCKET GOD KVALITET – verksamheten uppvisar goda lösningar och förhållanden som visar att den kommit långt i sin strävan att nå målen. 3. 0 GOD KVALITET – verksamheten har i huvudsak god kvalitet med vissa förbättringsområden. 2. 0 TILLFREDSSTÄLLANDE – verksamheten är i huvudsak tillfredsställande, men har varierande kvalitet eller vissa brister. 1.0 EJ TILLFREDSSTÄLLANDE – verksamheten är utifrån gällande styrdokument inte tillfredsställande. 17 2011-04-26 (mall 200901) Vi besöker en samling där en pedagog och några femåringar experimenterar med att mäta sina kroppsdelar. Vi ser att barnen kan läsa av måttbanden själva och att de talar om för pedagogen hur lång t ex deras arm är. Vid ett tillfälle är vi med när en pedagog med en grupp barn är i ateljén och skapar djur till deras bondgårdstema. De målar stallet som är gjort i kartong. De började med att måla rött, sen blått, sen flera färger till, när de är klara är stallet brunt. Barnen är nöjda med resultatet. Vi deltar i ännu en skapande samling med bondgårdstemat. Barnen gör en gris. De får klippa och klistra. Pedagogen berättar att det även är en övning i finmotorik. Ett barn vill inte följa mallen. Pedagogen bekräftar vänligt att, -”Du kan göra så där också”, samtidigt som hon uppmuntrar barnet till att fortsätta. På eftermiddagen nyttjar barnen ateljén till olika pysselaktiviteter, de tar fram visst material själva, t ex pärlor till halsband och pärlplattor. Vi ser att avdelningarna utformats och organiserats så att barnen skall kunna nå material, spel och leksaker själva. Huvuddelen av det material vi ser är färgglada plastleksaker. Flera rum är sparsamt utrustade med lekmaterial. Det finns en lägenhet med två rum där det finns en docksäng, en liten hylla, en barnvagn, bord och två stolar samt en dockservis. I ett annat rum finns en hylla och några utklädningskläder, rummet har ingen spegel. På småbarnens hemvist finns ett stort våtrum. Vi ser inget utforskande material som barnen kan använda. Förskolan har en gemensam ateljé mitt i huset där vi ser rikligt med material för skapande aktiviteter, det mesta placerat lätt åtkomligt för barnen. I de äldre barnens hemvist är det möblerat med bord, stolar och med material som stimulerar barns rit- och skrivutveckling. I samlingshörnan sitter alfabetet uppsatt samt siffror och geometriska former. Vi ser dokumentationer som beskriver barnens aktiviteter. Vi tar del av dokumentation kring barnens individuella lärande i portfoliopärmen. Vi ser insatta bilder, fotografier och ritade teckningar. På vissa dokumentationer har pedagogen beskrivit vad barnet gör. Vi ser en del dokumentationer där barnen själva har reflekterat över sitt lärande och sin utveckling. Vi konstaterar att många flikar är tomma. Biträdande rektor och pedagoger berättar för oss att Porfoliopärmen är under omarbetning och att man nu lever med två system. Det nya systemet ska heta ”Min pärm” och den ska fungera som en minnespärm. Barnens utveckling och lärande dokumenteras även i en IUP, individuell utvecklingsplan. Vid behov kan även ÅP, åtgärdsplan, upprättas. ÅP skriver pedagogen tillsammans med föräldrar och även biträdande rektor kan vara behjälplig, hon har specialpedagogisk kompetens. Vid behov skrivs en separat ansökan till kommunen om extra anslag. I ansökan skall tre mål upprättas, mätas och utvärderas för att förskolan ska få extra pengar. 18 2011-04-26 (mall 200901) I entréerna kan vi se en sk dokumentationsvägg med citat och utdrag från läroplanen uppsatta. Vi informeras om att detta är ett led i att informera föräldrar om hur man arbetar mot de nationella målen och för att åskådliggöra barns lärande i förskolan. Mycket av dokumentationen sitter högt upp på väggarna. Bedömning i text Vi anser att barnen på småbarnsavdelningarna i större utsträckning behöver ges möjlighet att utveckla självständighet och känna tillit till sin egen förmåga. Vi bedömer vidare att pedagogerna behöver utvecklas i sin syn på barns kompetens samt i sitt arbetssätt kring detta. De organiserade aktivitetsgrupperna stimulerar barnen i deras lust att lära. Den är till stor del välorganiserad och pedagogerna har i huvudsak utgått från barnens utvecklingsnivå och behov. Vi anser att miljö och material kan vara mer utmanande, tillgängligt och anpassat efter barnens behov och för deras lärande. Vi anser att barnens minnespärmar samt övrig dokumentation på avdelningarna sitter högt upp och oftast saknar barnens reflektioner över sitt lärande. Vi bedömer att förskolan är i en utvecklingsfas med att göra all dokumentation enhetlig och tillgänglig för såväl barn som föräldrar. Vi saknar ett tydligt miljöarbete så att barnen ges möjlighet att förstå hur deras handlingar påverkar miljön. Bedömning enligt skala Ej tillfredsställande 1 1,0 Tillfredsställande God kvalitet 2,0 3 3,0 Mycket god kvalitet 4,0 x Ansvar och inflytande för barn/elever Beskrivning Vi ser att barnen till stor del kan välja fritt var i lokalerna och med vem de vill leka. Barnen rör sig obehindrat i lokalerna och byter rum beroende på lek. Pedagogerna berättar för oss att på fredagar har de valt att ha valfria stationer i stället för fasta aktivitetsgrupper. Barnen kan välja på att delta i t ex yoga, pussel och spel. Vid dessa tillfällen är några pedagoger stationerade på de olika stationerna och några pedagoger följer barnen runt i huset. Vilket innehåll stationerna har bestämmer pedagogerna utifrån Lpfö. 19 2011-04-26 (mall 200901) Vid ett tillfälle deltar vi när barnen med hjälp av en pedagog röstar om hur de ville ha vilan, i hel grupp eller delat. Barnen röstar genom handuppräckning och det förslaget som vann godtas av alla barnen. Det är ett konkret sätt att lära barnen handla efter demokratiska principer På en samling ser vi en liten pojke hjälpa pedagogen att räkna hur många barn som är här. De går tillsammans runt i ringen och räknar genom att beröra varje barns huvud. Sen räknar de tillsammans på fingrarna med alla barnen. Pedagogerna ser till att alla barnen görs delaktiga. I en annan samling använder pedagogen en flanotavla för att illustrera vilket väder det är och vilka barn som är närvarande. Ett barn vill sätta upp sin egen bild på flanotavlan, pedagogen säger, -”Jag gör det, vi tittar sen tillsammans”. Pedagogen fortsatte att sätta upp alla barnens bilder på flanotavlan och barnen väntar på nästa instruktion. Förskolan har en stor lekhall som används till matsal. I matsalen är det i huvudsak möblerat med låga bord och stolar. Två femåringar, sk kompishjälpare, dukar åt alla innan lunch. Som kompishjälpare får barnen öva sig på att ta ansvar och hjälpa till. Maten rullas in på en vagn av kompishjälparna. Barnen som ska äta sitter på sina platser och väntar på att bli serverade. De flesta barnen sitter stilla och tysta. Pedagogerna rör sig i snabb fart och serverar maten. Vi ser dem skära upp maten och hälla upp dryck åt barnen. Vi ser pedagogerna sitta på låga stolar tillsammans med barnen. Vi noterar att femåringarna serverar sig själva från matvagnen. De väljer vilka grönsaker de vill ha och hur mycket de vill lägga upp på sina tallrikar. De äldre barnen dukar undan efter sig när de ätit klart. Vid påklädning för utevistelse ser vi att de äldre barnen uppmuntras att klä på sig själva och ta ansvar för att få på sig kläder efter behov. Vi ser de yngre barnen bli påklädda av pedagogerna. I de yngre barnens hemvist ser vi hur leksaker placerats tillgängligt i barnens nivå, flera hyllor och lådor är tomma. Vi ser inget skriv- och ritmaterial tillgängligt för de yngsta barnen. På förskolans sk dokumentationsvägg ser vi bilder och texter som beskriver hur de äldre barnen fått vara med och planera en samling var. Dokumentationsväggarna finns placerade i de bägge hemvistena samt i olika aktivitetsrum. På väggarna sitter citat ur läroplanen uppsatta. Under rubriken barns inflytande ser vi dokumentation om hur ett barn i taget har fått planera samlingen för en vecka. Barnet fick bestämma vilka sånger som skulle sjungas och vad de skulle göra. Det är dokumenterat med text och en bild på barnet. Vi deltar i en samling för de äldsta barnen då kompishjälparna på uppdrag tagit med sig en bok var hemifrån. De visar sin bok och berättar varför de valt att ta med just den till förskolan. En pedagog beskriver för oss hur utvecklingssamtalen är organiserade och hur organisationen med ansvarsbarn fungerar. Pedagogerna har som målsättning att förskolans föräldrar ska känna tillit till och trygghet med personalen och att de ska mötas av samma person vid utvecklingssamtalen. Pedagogerna avsätter mycket tid till att informera varandra om vad som 20 2011-04-26 (mall 200901) sagts vid utvecklingssamtalen. Barnens behov, det som framkommit vid föräldrasamtalen, ska styra innehållet i den kommande planeringen av aktivitetsgrupperna. Bedömning i text Vi ser flera exempel på att barnen på Storken i stor utsträckning får träna sig att handla efter demokratiska principer genom att de får delta i olika former av samarbete och beslutsfattande situationer. Barnen får även vara med och ha inflytande över verksamheten då de kan välja aktivitetsgrupp på fredagar. Vi gör bedömningen att pedagogernas lyhördhet i kommunikationen med barnen är varierad. Pedagogernas välvilja och omsorgsfokus kan i vissa situationer försvåra barnens möjlighet till att ta ansvar och ha inflytande t ex vid påklädning och vid lunch. Vi tycker att skapande, skrivande och utforskande material på förskolan kan vara rikligare och finnas mer tillgängligt för barnen, även för de yngsta. Ej tillfredsställande Tillfredsställande God kvalitet 2,0 3 3,0 1 1,0 Mycket god kvalitet 4,0 x Styrning och ledning Beskrivning Biträdande rektor berättar för oss att organisationen är ny. Enhetens rektor har varit anställd i ca en månad då observationen genomförs. Biträdande rektor har tydliga idéer om hur verksamheten ska utvecklas. I personalrummet ser vi exempel på detta när vi betraktar uppsatta blädderblocksark. Dessa beskriver hur avdelningarna arbetar mot Lpfö´s intentioner i vardagen. I ”Arbetsplan för lokalt utvecklingsarbete” beskrivs det systematiska utvecklingsarbetet och hur resultaten skall mätas och följas upp. Förskolornas pedagoger berättar för oss att ledningen varit stöttande i processen att omvandla förskolan till avdelningslös. De informerar oss om att de uppskattar att den nya chefen är närvarande och intresserad av verksamheten. De berättar vidare att hon ofta slår sig ner bland barn och personal när hon kommer ut på avdelningarna. Hon uppfattas av pedagogerna som engagerad. Då vi intervjuar pedagogerna framkommer att de upplever ett svagt intresse för samarbete från förskolan Sjörövaren. Pedagogerna berättar att de försökt få till stånd att det gemensamma personalmötet ska förläggas på Storken varannan gång med att det ej gått att genomföra. 21 2011-04-26 (mall 200901) Alla tillsvidareanställd personal deltar under våren i sk TRAS-utbildning, tidig registrering av språkutveckling. Pedagogerna berättar att de är nöjda med den kompetensutveckling som erbjuds just nu. Biträdande rektor berättar att hon avser ha medarbetarsamtal med alla anställda en gång per år samt ett lönesamtal. Detta har dock ännu inte kommit igång. Bedömning i text Vi konstaterar att organisationen med rektor och de två biträdande rektorerna inom enheten är helt ny. Efter samtal med pedagogerna bedömer vi att den nya ledningsorganisationen skapat ett förtroende för sin kapacitet. Vi gör bedömningen att biträdande rektor för förskolan har tydliga visioner och idéer om hur hon ska bedriva verksamhetsutveckling. Vi uppfattar vidare att hon har förtroende från personalen. Då det beskrivs i Arbetsplan för lokalt utvecklingsarbete, ALU, att enheten har som mål att bli en lärande organisation anser vi att det ännu finns brister i detta. Vi bedömer att relevant kompetensutveckling erbjuds och att den ligger i linje med de mål som finns och överensstämmer med ett av förskolans utvecklingsområden. Vi anser att ett utvecklingsområde är samarbetet mellan förskolorna Storken och Sjörövaren. Bedömning enligt skala Ej tillfredsställande Tillfredsställande God kvalitet 2,0 3 3,0 1 1,0 Mycket god kvalitet 4,0 x Jämförelse med tidigare observation Förbättringsområden i tidigare rapport (år): Att synliggöra barnens verksamhet. Att synliggöra läroplanen i verksamheten. Att stödja barns skaparglädje genom större tillgänglighet av material. Att göra barnens portfolio till ett levande redskap. Nuläge: Tydliga aktivitetsscheman finns anslagna Läroplanen är tydligt anslagen på väggar och hallar med exempel under rubriker. Att stödja barns skaparglädje genom större tillgänglighet av material, kvarstår. Att göra barnens portfolio/minnespärm till ett levande redskap, kvarstår. Starka sidor Förskolans arbetssätt, ”avdelningslöst” sid 15 utveckling och lärande Trygga och lugna pedagoger normer och värden sid 14 22 2011-04-26 (mall 200901) De organiserade aktivitetsgrupperna sid 15-16 utveckling och lärande Ledningen sid 19-20 styrning och ledning Genusarbete sid.13 Normer och värden Implementera Likabehandlingsplanen Samt upprätta årlig kartläggning sid 13 Normer och värden Utveckla dokumentation och barnens reflektioner kring det egna lärandet. sid 16 Utveckling och lärande Prioritera inköp av lärande och utforskande material. sid 15-16 Utveckling och lärande Förbättringsområden Utveckla de yngsta barnens ansvar och Inflytande. sid 17-18 Ansvar och inflytande Kommentar [y1]: Jag antar att nedanstående mening ska bort – den står under rubriken ”starka sidor” Sammanfattande slutsats om enheten Förskolan Storken är en liten avdelningslös förskola. Personalen har bemödat sig om att hitta en samarbetsmodell inom huset som främjar barnens trygghet och utveckling. All personal har en personlig relation med varje barn. Personalen är empatisk i sitt förhållningssätt till barnen. En utveckling inom ansvar och inflytande för barnen med ”hjälp till självhjälp” är att rekommendera. Den nya ledningsorganisationen bör tänka på att förankra planer och dokument såsom likabehandlingsplanen i arbetslagen samt ta fasta på viljan till samarbete med Sjörövaren och skolan. 23 2011-04-26 (mall 200901) Delenhet 3: Kärrdalsskolan Målområden Normer och värden Beskrivning I Likabehandlingsplanen tar vi del av skolans värdegrund. Kärrdalsskolan har baserat sitt värdegrundsarbete på orden Respekt – Omtanke – Trygghet3. Värdegrunden är utformad som ett slags förväntningsdokument avseende personal, elever och föräldrar. I Likabehandlingsplanen beskrivs det förebyggande arbetet samt olika handlingsplaner. Det råder ett positivt klimat på skolan. Vi får ett trevligt och välkomnande mottagande av såväl skolledning, personal som elever. I alla klassrum finns trivselregler uppsatta. Vi märker på flera sätt att reglerna är kända av eleverna. ”Vi har bestämt reglerna tillsammans” säger flera elever. I förskoleklassen har eleverna undertecknat ett kontrakt i anslutning till de dokumenterade reglerna. Reglerna och namnteckningarna finns anslagna på väggen. Alla klasser har Livskunskap på schemat. Ämnet baseras på olika metoder, som t ex Livsviktigt och EQ4. Vi deltar i en lektion som leds av en dramapedagog. Eleverna i år 1 lyssnar noga på instruktionerna och koncentrerar sig på gruppövningen. De är bekanta med de tydliga rutiner som råder under dessa lektioner. Skolans antimobbningsteam, ROT-gruppen, döpt efter skolans värdegrundsarbete, arbetar både förebyggande och med konsekvenser enligt egen modell baserad bl.a. på Farstamodellen. Gruppen, som har möten varannan vecka, har representanter ifrån alla arbetslag samt skolledning. Målet är att alla elever, föräldrar och personal ska trivas och må bra och känna glädje och trygghet i skolan. En tydlig gång finns för gruppens arbete med t.ex. processkartor för anmälan och blanketter för dokumentation av samtal och möten. När vi frågar elever om hur de ska göra om de ser en kamrat bli mobbad, svarar de ”säga till fröken” eller ”det finns en ROT-grupp som man kan prata med”. Medlemmarna i ROT-gruppen är väl kända av eleverna. En uppdatering av skolans värdegrundsarbete pågår. Två pedagoger är processägare i detta arbete. Bl.a. har de på rektors uppdrag genomfört en enkätundersökning bland elever, personal och föräldrar i syfte att komma fram till en revidering/uppdatering av skolans värdegrund. Enligt några i personalen finns det ett behov av gemensamma regler på skolan. Värdegrundsarbetet kommer att fortgå samtidigt som implementeringen av den nya läroplanen. 3 4 ROT Emotionell intelligens 24 2011-04-26 (mall 200901) Från nästa läsår ska all personal genomföra ett utvecklingsarbete med att implementera ett antimobbningsprogram. Det heter Olweusmetoden efter grundaren av detta forskningsbaserade arbetssätt och tillämpas i Sollentuna kommun. Skolans elevvårdsteam består av rektor, en biträdande rektor med ansvar för fritidshemmet, skolsköterska och de två speciallärarna. Teamet träffas varje vecka. Målet är att fånga upp de elever som behöver särskilt stöd. Om ärenden inkommit till ROT-gruppen tas även de upp här. Vi ser ett positivt förhållningssätt mellan elever. T.ex. ser vi att elever överlåter sittplatser i inledningen av ett temaarbete, ”varsågod, du kan sitta här”. I matsalen tar de yngre eleverna initiativ till samtal med de äldre. ”Jag ska också gå i Edsberg” säger en pojke i år 1 till en flicka i år 5 ”Då ses vi där om några år”, svarar flickan vänligt. Vi ser också att personal direkt tar tag i eventuella konflikter som uppstår. T.ex. kommer några elever in upprörda efter rast. De tas genast om hand av personal och efter ett kort samtal är eleverna nöjda igen. När vi frågar personalen om hur de arbetar med genus så berättar de att de fördelar ordet jämlikt, att de medvetet styr placeringar och att de försöker få en balans mellan pojkar och flickor. Vi noterar att de flesta klasserna består av fler pojkar än flickor. I förskoleklassen ser vi att pojkar och flickor vid fri lek leker samma lekar och på samma villkor. Pojkar och flickor samarbetar t.ex. i ”lägenheten”, att jämföra med tidigare dockvrå och kök. Personalen berättar att detta är ett medvetet ordval. Flickor och pojkar arbetar lika aktivt i klossbyggen och med konstruktioner. Alla elever vi talar med beskriver att skolklimatet är gott och att det råder trevlig stämning. Eleverna räcker upp handen och väntar tills de får ordet, det är endast vid några få tillfällen som eleverna pratar rakt ut. Vid våra besök i klasserna ser vi mestadels elever som för samtal i låg samtalston. Arbetsro råder. Eleverna lyssnar på varandra och på lärarna. Vid ett tillfälle sitter fler än 30 förskoleklasselever i en samling med en lärare och reflekterar efter en teaterföreställning. De visar varandra respekt, väntar på att få ordet och lyssnar uppmärksamt. Vi ser vid flera tillfällen att pedagoger tar tillvara elevers förslag och bejakar deras initiativ, t.ex. vid förändring av lektionens innehåll. Under en lektion i engelska utbrister en flicka ”kan vi inte svara i kör istället för en och en?” Läraren svarar uppmuntrande att det är en god idé. Eleverna i klassen blir mycket engagerade och ropar högt svaren tillsammans. På rasterna ser vi många rastvakter ute på skolgården. De har västar på sig för att synas och de är utspridda över skolgården. Det finns stora ytor på skolgården och många möjligheter till olika aktiviteter t.ex. bollplaner och lekställningar. Varje dag deltar också rastfaddrar utöver det vanliga rastvaktsschemat. Dessa är pensionärer som kommer i par varsin veckodag. De äter lunch tillsammans med eleverna i skolan. Personal och skolledning äter pedagogisk lunch tillsammans med eleverna. Under vår observation äter vi varje dag i matsalen. Eleverna äter med god aptit i en lugn miljö. 25 2011-04-26 (mall 200901) Vi ser att ledningen finns ute i verksamheten och vid våra frågor till elever vet alla vem rektor och biträdande rektor är. När vi ställer frågan ”vad är bäst med skolan?” får vi oftast svaret ”fröknarna”. På frågan om förbättringsområden, får vi ett enhälligt svar: ”Duscharna och maten!” Bedömning i text ROT-gruppen ansvarar för ett aktivt och väl fungerande arbete mot mobbning och kränkande behandling. Det råder ett tryggt, positivt arbetsklimat med ett avspänt och respektfullt förhållningssätt eleverna emellan och i deras förhållande till vuxna. Personalen är lyhörd och uppmärksam. Att personal uttrycker behov av gemensamma regler är ett område att utveckla. Eleverna känner stor trygghet och blir sedda i skolan. Ett lugnt arbetsklimat råder. Idéer och förslag från eleverna tas till vara i verksamheten. Vuxentätheten under rasterna bidrar till en lugn och trygg atmosfär. Att ha ett samarbete med pensionärer ser vi som ett gott exempel. Bedömning enligt skala5 Ej tillfredsställande 1 1,0 Tillfredsställande God kvalitet 2,0 3 3,0 Mycket god kvalitet 4,0 X Utveckling och lärande/kunskaper Beskrivning I klassrummen sitter eleverna för det mesta två och två. I en del klassrum finns mål tydligt uppsatta. Dagens planering finns skriven på Whiteboardtavlan. Efter genomgång av denna följer ofta tyst- eller högläsning en stund. Lugn och arbetsro råder. Alla klasser har tillgång till en interaktiv skrivtavla, ActivBoard. Vi ser att en del lärare använder dessa genomgående i sin undervisning. Under en matematiklektion illustrerar läraren ett matematiskt problem på skrivtavlan så roligt att eleverna skrattar. ”Det är jättesvårt 5 SKALA : 4.0 MYCKET GOD KVALITET – verksamheten uppvisar goda lösningar och förhållanden som visar att den kommit långt i sin strävan att nå målen. 3. 0 GOD KVALITET – verksamheten har i huvudsak god kvalitet med vissa förbättringsområden. 2. 0 TILLFREDSSTÄLLANDE – verksamheten är i huvudsak tillfredsställande, men har varierande kvalitet eller vissa brister. 1.0 EJ TILLFREDSSTÄLLANDE – verksamheten är utifrån gällande styrdokument inte tillfredsställande. 26 2011-04-26 (mall 200901) att skriva och rita snyggt på tavlan, men det är kul” säger en elev. Under genomgången ser och hör vi hur läraren för en dialog med eleverna så att de får prova olika tankegångar innan de ska arbeta vidare i matematikboken. Läraren i träslöjd är också IT-ansvarig på skolan. Det finns två klassuppsättningar med bärbara datorer. Den IT-ansvarige ansvarar för ett rullande schema för dessa. Han ansvarar även för skolans hemsida. Där ser vi att samtliga verksamheter är representerade med aktuell information. Flera lärare har utbildats i att arbeta med datorn som verktyg för läs- och skrivinlärning. ”En satsning vi gör från förskoleklass eller år 1 är att erbjuda praktiskt-estetiska ämnen” säger rektor. Idrottsläraren har idrottsundervisning med år f-5. Musik och slöjdundervisning sker i år 1-5. Vi deltar i två olika musiklektioner. På whiteboardtavlan finns lektionens innehåll. På ett skåp sitter två stycken kopior i A-5 format, som visar instrument i en symfoniorkester resp. i ett popband. Annars är rummets väggar så gott som kala. Eleverna i år 2 sjunger högt och energiskt i inledningen av lektionen. Musikläraren talar om olika stråkinstrument. Många räcker upp handen och kommer med förslag på dessa. Läraren låter skissen med symfoniorkestern gå runt bland eleverna. Under en musiklektion med år 5 förbereder läraren och eleverna en sångsamling med år 3-5. Den här klassen ska sjunga och presentera Evert Taube. Utanför idrottssalen finns kursplaner tydligt uppsatta i barnens synhöjd. I salen ser vi en lektion med HLR6. Efter lärarens instruktioner tränar år 4 att lägga en person i stabilt sidoläge. Eleverna samarbetar koncentrerat och visar att de förstått instruktionerna. Under vår observationstid anordnas en vinteridrottsdag för alla elever på skolan. Längdskidor, skridskor, stjärtlappsåkning och korvgrillning står på programmet. All personal på skolan deltar, även rektor. Under vår observation ser vi många lärarledda lektioner. Vi ser också situationer där eleverna har individuell lästräning tillsammans med lärare och fritidspedagoger. Vid en lektion i kartkunskap samarbetar eleverna i grupp. Dokumentation av lärandet ser vi på många platser i skolan. Elevalster i form av teckningar, foton och hantverk finns på väggar och i vitrinskåp. På skolans hemsida har både elever och personal dokumenterat med bild och text. Förskoleklasserna dokumenterar i portfoliopärmar. Pärmen följer sedan med eleverna under skoltiden på Kärrdalsskolan. Den finns synlig i klassrummen. Ingen av de elever vi talar med, kan uppvisa något alster insatt efter förskoleklass. Några lärare efterlyser direktiv hur porfolioarbetet ska fortgå. Vi frågar en del elever om de är medvetna om målen som är skrivna i deras IUP7. De flesta elever i alla åldrar känner till sina mål som de kommit fram till på utvecklingssamtalet. Några 6 7 Hjärt-lung räddning Individuell utvecklingsplan 27 2011-04-26 (mall 200901) har IUP-lektioner på schemat då de får jobba med sina mål. I år 1 visar en flicka sin IUP fastklistrad på sin bänk. Där står ”Jag vill bli bättre på att läsa. Jag läser min läsläxa varje dag”. Vi är med vid en introduktion av ett sagotema i förskoleklassen. Fyra pedagoger spelar upp ett teaterstycke. Alla elever är mycket engagerade. Introduktionen följs sedan upp av en samling där eleverna är delaktiga i att sätta upp mål för temat. Tillsammans formulerar de tankekartor för vad de vet och vad de vill lära sig, kartor som sedan skrivs rent och sätts in i elevernas portfoliopärmar. Varje tema utvärderas och dokumenteras. Elever i behov av särskilt stöd får detta främst av skolans två speciallärare. Dessa testar alla elever i år 1. Tillsammans med berörda lärare görs sedan en analys på vilka insatser som bör göras på individnivå för varje elev. Flera olika diagnoser och screeningar, som t.ex. Diamant8 och Förstå och använda tal9 (matematik) samt LUS10 och GLUS11 (svenska) används för att kartlägga elevens resultat. Exempel på insatser kan vara enskild undervisning under en intensivperiod, ofta åtta veckor med efterföljande utvärdering. Det kan också handla om speciellt utformade läromedel och pedagogisk utrustning. Speciallärarna har dels undervisning i eget rum och/eller utanför klassrummen. De går även in som extra resurs i klassundervisningen. EVT12 består av rektor, biträdande rektor, skolsköterska och två speciallärare. De träffas en gång i veckan. Speciallärarna ansvarar för dagordningen samt för att kallelser till EVK13 skickas ut. Vi ser tydliga rutiner för skolans elevvårdsarbete. Elever som är i behov av extra stöd har åtgärdsprogram. Dessa upprättas av klassläraren i samråd med specialläraren. All personal genomgår en kompetensutveckling inom Viktoriaprojektet14. Syftet är att all personal ska få specialpedagogisk kompetens. Personalen får titta på nätverksföreläsningar/filmavsnitt. Efter detta följer sedan gemensamma diskussioner. Det språkutvecklande arbetet börjar i förskoleklassen enligt Bornholmsmetoden15, där mycket sång, rim och ramsor ingår. Detta arbete fortsätter till viss del i år 1. Vi ser inga exempel på särskilt språkutvecklande arbete för de äldre åldrarna. Skolan har ett eget bibliotek som ligger centralt i skolbyggnaden. Ett visst antal timmar finns personal där. Vi ser att eleverna får hjälp med val av böcker av personalen. ”Vi går hit en 8 Ett diagnosmaterial från Skolverket En handbok om progression i undervisning om tal och räkning 10 Läsutvecklingsschema 11 God läsutveckling 12 Elevvårdsteam 13 Elevvårdskonferens 14 Ett projekt inom Sollentuna kommun som ger skolpersonalen bättre möjligheter att hjälpa elever med beteendeproblem 15 Bygger på språklekar som utarbetats av pedagoger och forskare 9 28 2011-04-26 (mall 200901) gång i veckan” säger en elev. De gör också spontana besök. Eleverna har fått ett lånekort som gäller i Sollentuna kommun. Enligt rektor finns det inte någon strategi för elever som är högpresterande. Lärare möter högpresterande elever genom att ge dem svårare böcker eller extra material. Få elever har annat modersmål än svenska. Undervisning i SVA16 beräknas till 11-12 timmar inför nästa läsår. Klasslärarna för de yngre eleverna har en halvtimmas extraundervisning med de elever som så vill. Detta sker under den rast som eleverna har innan aktiviteter på fritids startar. Denna undervisning har olika karaktär olika dagar. En dag då vi besöker en klass i slutet av dagen säger läraren att eftermiddagens extra halvtimma ska handla om matematik. Cirka fem elever stannar kvar i klassrummet. Skolans elever har inte haft Elevens val detta läsår. Rektor har tagit initiativ till en ny organisation och planeringsarbetet är nu igång med dagar fastställda. Fritidshemspersonalen arbetar som resurser i klasserna. De har gemensam planering för avdelningarna år 1-3 en halv timme varje dag. Då samordnas gemensamma aktiviteter. Då ordinarie skoldag slutar tar fritidshemspersonal över ansvaret. De tar upp närvaro och berättar hur eftermiddagen kommer att se ut. Varje fritidshemsavdelning gör veckoplaneringar. Dessa anslås, samt skickas ut till föräldrar som veckobrev. Aktiviteterna varierar, eleverna kan pyssla, leka ute, vara i idrottssalen, spela instrument m.m. En dramapedagog, tillika fritidspedagog, har drama i två åldersintegrerade grupper. Klasserna gör flera studiebesök varje år till muséer, konserter, kyrkan och till kommunens bibliotek. Den närliggande miljön runt Rösjön bidrar till flera naturutflykter. Skolan har även två s.k. uteklassrum i närheten. Där har man gjort i ordning en eldstad och stockar att sitta på. En stor del av personalen har genomgått en utbildning i utomhuspedagogik. Både personal på fritidshemmet samt klasslärare nämner att de ofta utnyttjar uteklassrummen för undervisning i bl.a. matematik och naturorienterade ämnen. Bedömning i text I Kärrdalsskolans arbetsplan för lokalt utvecklingsarbete läser vi följande: ”Kärrdalsskolan skall vara en skola där alla elevers förutsättningar till lärande tas tillvara och utvecklas.” Vi ser flera exempel i skolan på att elevernas förutsättningar till lärande tas tillvara och utvecklas. 16 Svenska som andra språk 29 2011-04-26 (mall 200901) ActivBoard och antalet datorer öppnar nya möjligheter för inlärning och ger elever ökad kunskap om moderna IT-verktyg. Skolans hemsida har en tydlig layout. Den är uppdaterad och ger möjlighet för elever, föräldrar och personal att följa skolans verksamhet. Skolans satsning på praktiskt-estetiska ämnen i alla årskurser utvecklar kompetenser och sinnen. Musiksalens miljö känns dock ej stimulerande. Under veckan ser vi att arbetssätten i de olika klasserna varierar. Vi ser många bra lektioner som innehåller kreativitet, utmaningar och humor. Portfolioarbetet i förskoleklassen är föredömligt. Hur porfolioarbetet i de kommande årskurserna ska fortlöpa ser vi som ett utvecklingsområde. Pärmarna följer med eleverna, men används ej. Många elever känner till målen och innehåll i sin IUP. De ges möjlighet att använda den för ökad måluppfyllelse. Bra och tydliga rutiner finns för arbetet med elever i behov av särskilt stöd. Rektors initiativ till igångsättandet av Elevens val är nödvändigt. Fritidshemspersonalens arbete och engagemang ger eleverna en stimulerande lärmiljö under hela dagen. Vi förstår att den närliggande miljön och uteklassrummen används som stöd för lärandet. Bedömning enligt skala Ej tillfredsställande 1 1,0 Tillfredsställande God kvalitet 2,0 3 3,0 Mycket god kvalitet 4,0 X Ansvar och inflytande för elever Beskrivning I klasserna på Kärrdalsskolan har eleverna olika ansvarsområden. Klassråd genomförs en gång i veckan och elevråd en gång i månaden. En fast dagordning finns för båda dessa möten. På ett klassråd för de yngre åldrarna ser vi att det finns en ordförande och en sekreterare. Ordföranden håller i mötet och ser till att alla som räcker upp handen får tala i tur och ordning. Frågor som tas upp är konstgräsets för- och nackdelar på skolgården samt om det finns möjlighet att få plantera blommor på en gräsplätt. ”Jag har talat med vaktmästaren om detta, han tycker det är en bra idé”, uttalar en flicka i klassen. Sekreteraren skriver protokoll i ett skrivhäfte. 30 2011-04-26 (mall 200901) Vi besöker också ett klassråd för de äldre åldrarna. Eleverna får anmäla sig frivilligt som ordförande och sekreterare. Ordföranden skriver dagordningen på klassrummets ActivBoard. Skolmaten, toaletterna och klassresa är några av punkterna som kommer upp. En del av frågorna tar elevrådsrepresentanterna med sig till elevrådet. Skolan har två elevråd, ett för elever i f-2 och ett för 3-5. Två ansvariga lärare är närvarande vid var sitt möte. En del klasser har utsett sina representanter genom lottning, andra skickar elever enligt ett rullande schema. Vi träffar elevrådet för år 3-5. När vi frågar vilka ämnen som tas upp på deras möten, nämner de förslag på ordningsregler och värdegrundsfrågor. Tilltron till det som bestäms på elevrådet är stor. ”Rektorn vill också vara med, när han har tid” nämner en pojke stolt. En del av representanterna har också medverkat i ett matmöte med skolans måltidspersonal samt personal från det kök som levererar maten till skolan. Eleverna har även till uppgift att vara matvärdar och klassvärdar enligt ett rullande schema. På frågan om elever själva kan påverka hur arbetet under lektionerna ska gå till, svarar de flesta ja. ”Fröken bestämmer vad vi ska göra, men sedan kan vi komma med förslag hur vi vill redovisa det” berättar en äldre pojke. ”Ibland bestämmer vi målen tillsammans, t.ex. när vi läste om Europa”, tillägger en annan elev. Elever berättar att de kan få använda olika redovisningsformer som t ex med powerpoint. I år 3 turas eleverna om att vara ”veckans talare”. En pojke berättar att han talat om golf. Enligt eleven fick klasskamraterna ”använda alla sinnen”. ”Jag hade med mig en golfboll och en peg som alla fick känna på. Dessutom fick de putta på en puttingmatta”. Under träslöjds-lektioner med år 1 och 3 i halvklass, ser vi hur eleverna arbetar självständigt och i grupp. Eleverna dokumenterar i salens dator. I deras arbetsrapport finns foton och rader att fylla i såsom: ”Skriv vad du gjort” ”Vad du lärt dig”. ”Det här kan jag sedan ettan”, säger en elev i år 3, samtidigt som han fyller i rapporten. Under vår observation är syslöjden inställd pga. sjukdom. På fritids i år 3, bedrivs en självständighetsträning. Den går bl.a. ut på att träna eleverna att ensamma åka buss, kunna hantera elektricitet i hemmet och ringa för att få information om t.ex. öppettider på badet. Enligt personalen är denna träning mycket uppskattad av föräldrarna. Elever som vi talar med utrycker också detsamma. Av några flickor i år 3 blir vi ombedda att se när flickorna själva gör i ordning mellanmålet för avdelningen. Med stolthet dukar de bordet och lägger upp smörgåsar och pålägg. Skolan har ett faddersystem, där de äldre eleverna tar ansvar för de yngre. Förskoleklassen har faddrar i år 3, år 1 i år 4 osv. Alla elever som vi talar med är mycket positiva till fadderverksamheten. De berättar att de ses i ordnade former av olika slag såsom vid pyssel, utelekar, högläsning m.m. Många elever vittnar om att de tar ansvar för sina yngre fadderbarn t ex under raster. En pojke säger att ”när jag gick i tvåan hade jag en jättebra förebild i min fadder”. En gång per månad träffas skolans föräldraråd. Där deltar föräldrarepresentanter från f-klass 31 2011-04-26 (mall 200901) tom år 5. Rektor är ordförande på mötet, en lärarrepresentant från varje arbetslag deltar. Protokoll från dessa möten finns på hemsidan. Föräldrar informeras om sina barns verksamhet via veckobrev från skola och fritidshem. Alla veckobrev finns att läsa på skolans hemsida. Möjlighet finns även att få dessa i pappersform. Bedömning i text Elevernas formella inflytande sker via klassråd och elevråd. De tränas regelbundet i att vara ordförande och sekreterare, vilket är viktiga områden i den demokratiska processen. Tilltron till att vuxna tar dem på allvar är stor. Inflytandet över planering, genomförande och redovisning är stort hos eleverna. Den träning som eleverna får på fritidshemmet utvecklar deras självständighet och ansvarstagande. Skolan har en väl utvecklad fadderverksamhet. Vi hör elever vittna om dess stora betydelse. Genom veckobrev ges föräldrar goda förutsättningar att få veta vad som händer på skola och fritids. Bedömning enligt skala Ej tillfredsställande Tillfredsställande God kvalitet 2,0 3 3,0 1 1,0 Mycket god kvalitet 4,0 X Bedömning och betyg Beskrivning Målen för ämnena svenska, matematik och engelska ser vi i de flesta klassrum. I något klassrum är de uppsatta högt upp på väggen. När vi frågar om de är svåra att se, svarar en elev ”det gör inget, vi vet vad det står”. I förskoleklassens lokaler finns mål skrivna på äpplen i ett träd. Matematikmål är skrivna på gröna äpplen, svenska på de gula. Sociala mål finns på de röda, s.k. kompisäpplen. Aktuella mål för exempelvis det tema som pågår placeras i en korg. När målen är uppnådda plockas äpplena ur korgen. I år 3 ser vi ett annat exempel på elevers kännedom om mål. Efter utvecklingssamtalet har läraren skrivit elevernas IUP på pappersfotbollar och delat ut ett papper med ett fotbollsmål ritat på. Exempel på mål som eleven ska nå är ”läsa med flyt” och ”räcka upp handen mer”. Bollarna klistras sedan på insidan av bänklocket. När eleven når målet, flyttar de in bollen i målet. ”Jag har nått mitt mål, så bollen är i mål” säger en elev. 32 2011-04-26 (mall 200901) Ett exempel på utvärdering av lärandet och återkoppling till eleverna visar följande exempel. Under några veckor pågår ett tekniktema för klasserna 3-5. I åldersintegrerade grupper får eleverna t.ex. lära sig att koppla ström till en glödlampa, göra en luftballong och bygga en bil. Några av lärarna fotograferar under arbetets gång och lägger genast in detta på skolans hemsida under ”Teknikbloggen”. Här finns även mål med arbetet. Direkt efter temalektionen ser vi elever utvärdera sitt arbete på ”Teknikbloggen”. Detta görs på skolans bärbara datorer. Planeringsarbetet för tekniktemat i de lägre årskurserna pågår. För att säkra likvärdig och rättssäker bedömning genomför skolans lärare flera olika tester och prov, se exempel under Utveckling och lärande. Olika diagnoser i svenska och matematik görs varje termin. Dessa utvärderas och följs upp av klasslärarna och speciallärarna tillsammans. I skolans arbetsplan läser vi följande: ”Speciallärarna testar alla elever i år 1. Tillsammans med berörda lärare görs sedan en analys på vilka insatser som bör göras på individnivå för varje elev. Varje hösttermin, en månad in på terminen hålls det klasskonferenser från år 1-år 5, man går igenom alla elever i alla klasser. Speciallärarna kallar klasslärarna och de för också protokoll under konferensen om vilka behov av stöd olika elever behöver”. Efter samtal med lärare får vi bekräftat att dessa rutiner stämmer. Utvecklingssamtal erbjuds elever och föräldrar en gång per termin. Inför utvecklingssamtalet går lärare och elever igenom elevens resultat. IUP upprättas tillsammans med föräldrarna. ”På utvecklingssamtalet gör vi en handlingsplan hur vi ska nå målen. Vi har också IUPlektioner.” säger en elev. På vissa klassers scheman ser vi att tid för IUP är inskrivet. Bedömning i text Eleverna har stor kännedom om målen. Lärarna hittar olika tillvägagångssätt för att eleverna ska förstå dessa. Temat i teknik för alla årskurser är väl genomtänkt, från introduktion till utvärdering och ger eleverna snabb återkoppling av hur de lyckas med sitt arbete. Lärare och speciallärare kartlägger kontinuerligt alla elever på väl fungerande sätt. Bedömning enligt skala Ej tillfredsställande Tillfredsställande God kvalitet 2,0 3 3,0 1 1,0 Mycket god kvalitet 4,0 X Styrning och ledning Beskrivning Skolans rektor har övergripande ansvar för verksamheten. Rektor är tillförordnad och ny på skolan sedan januari 2011. ”Som pedagogisk ledare har jag mina styrkor” säger rektor. Enligt 33 2011-04-26 (mall 200901) rektor behövs en förändring i skolans organisation. En pedagogisk utvecklingsgrupp har bildats. Förutom rektor och de två biträdande rektorerna består den av två arbetslagsledare från skolan och en från fritidshemmet, samt två representanter från förskolorna. Ledningsgruppen består av rektor och två biträdande rektorer. En biträdande rektor har ansvar för förskolorna. Den andra biträdande rektorn ansvarar för fritidshem, fritidsgård och den yttre miljön. De träffas en gång i veckan. De tre arbetslagsledarna representerar f-2, 3-5 samt fritidshemsverksamheten. De träffas en gång i veckan med rektor och biträdande rektor på skolan. Både rektor och biträdande rektor som ansvarar för fritidshemsverksamheten, talar om vikten av att utveckla samarbetet mellan skola och fritidshem. ”Vi vill skapa en vi-känsla”, säger den biträdande rektorn. På skolans expedition arbetar en kanslist. Vi ser att kansliet besöks av såväl personal som elever och alla får hjälp. Kanslistens uppgifter på skolan berör hela skolans verksamhet. Protokoll vid möten, sammanställning av ordningsregler, vikarietillsättning och elevfrånvaro är några exempel. Tillsammans med lärare ser vi kanslisten lösa problem i skolans vardag. Vi deltar i arbetslagsmöten för f-2 samt 3-5. Vid mötet för f-2 deltar förskoleklassens lärare under knappt halva mötet då lärare från 3-5 tar hand om deras elever. De måste sedan gå tillbaka till sin verksamhet för att 3-5-lärarna ska kunna delta i sitt arbetslagsmöte. Två viktiga frågor som diskuteras denna eftermiddag är hur enheten ska skapa en röd tråd från förskola in i skolan samt svårigheten att hitta planeringstid för lärare och fritidspedagoger som samarbetar. Många arbetslagsmöten har utgått under läsåret bl.a. på grund av Viktoriaprojektet. Arbetslagsledaren för fritidshemmet berättar att endast en årskurs har hittat en tid för gemensam planering. ”Nu har vi full personalstyrka och bra stämning, så det kommer att ordna sig” fortsätter arbetslagsledaren. I arbetslagen pågår ett arbete för att följa upp och utvärdera verksamheten. Detta sker genom att den lokala arbetsplanen ständigt aktualiseras vid lagens möten. Så gott som samtliga lärare på skola och fritidshem är behöriga. Enligt rektor finns det ännu inte någon gemensam kompetensutvecklingsplan för nästa läsår. Personalens individuella kompetensutvecklingsplaner utformas vid medarbetarsamtalen. Rektor har dessa samtal med lärarna och biträdande rektor med fritidspedagogerna. Detta läsår kompetensutvecklas all personal inom Viktoriaprojektet. Flera studiedagar är inplanerade för arbete med den nya läroplanen och nya kursplaner. Några lärare har studerat genom Lärarlyftet17. Nya elever till höstterminens förskoleklass kommer från skolans båda förskolor. Överlämning från förskolan till förskoleklass sker enligt en särskild plan med överlämnandesamtal mellan pedagogerna under slutet av vårterminen. Detta för att säkerställa 17 Fortbildning för lärare Syftet är att höja verksamma lärares kompetens för att öka elevernas måluppfyllelse. 34 2011-04-26 (mall 200901) att eleverna får stöd vid behov, t.ex. språkutveckling eller socialt samspel. Om det finns behov av SVA får eleven undervisning i förskoleklass. I maj besöker förskolebarn skolan vid 2-3 tillfällen. Vid första tillfället har de organiserad utelek för att bekanta sig med varandra och med blivande lärare. Efter ett par veckor in på elevernas första termin, delas de in i grupper. Från förskoleklass sker en överlämning till blivande klasslärare och speciallärare inför år 1. Vid några tillfällen har lärare från förskoleklass följt med ”sin” grupp upp till år 1. Elever, som lämnar år 5, börjar med några få undantag i Edsbergs- eller Gärdesskolan. Överlämning förekommer endast till Edsbergsskolan. Denna skola har gjort ett besök i år 5 inför skolvalet. Rektor, lärare och elever därifrån visade då upp ett smakprov på sin verksamhet. Bedömning i text Vi ser att skolledningen har ambitioner att utveckla skolans verksamhet. Skolan har utarbetat många dokument som nu måste etableras i verksamheten. Skolledningen är synlig för såväl personal som elever. Vi uppfattar det som att de är närvarande och uppdaterade i skolans vardag. Kanslistens medverkan i verksamheten underlättar för samtliga på skolan. Samarbetet mellan fritidshemmet och skola behöver utvecklas. Mötes- och planeringstider ser vi som ett utvecklingsområde. Det finns tydliga rutiner för övergångar mellan olika skolverksamheter, framför allt i de yngre skolåren. Bedömning enligt skala Ej tillfredsställande 1 1,0 Tillfredsställande God kvalitet 2,0 3 3,0 Mycket god kvalitet 4,0 X Jämförelse med tidigare observation Förbättringsområden i tidigare rapport 2007 Elevinflytande Individualisering och anpassning till inlärningsstilar Pedagogisk samsyn Relevant kompetens för undervisning Nuläge:2011 Uppfyllt Uppfyllt Kvarstår till viss del Uppfyllt 35 2011-04-26 (mall 200901) Starka sidor Positivt förhållningssätt Varierande arbetssätt Hemsidan Elevvårdsarbetet Fritidshemsverksamheten Tematiskt arbete Demokratiska processer i klassråd och elevråd Normer och värden Utveckling och lärande Utveckling och lärande Normer och värden Utveckling och lärande Bedömning och betyg Utveckling och lärande Ansvar och inflytande Utveckling och lärande Bedömning och betyg Ansvar och inflytande Förbättringsområden Portfolioarbetet Samarbete skola – fritidshem Mötestider Utveckling och lärande Styrning och ledning Styrning och ledning Sammanfattande slutsats om enheten Kärrdalsskolan är en väl fungerande skola med kompetent och engagerad personal. Miljön är lugn och trivsam. Det råder ett tryggt och positivt arbetsklimat med ett respektfullt förhållningssätt eleverna emellan och i deras förhållande till vuxna. Samarbetet mellan personalgrupperna kan utvecklas. 36 2011-04-26 (mall 200901) Hela enheten Sammanfattande slutsats om enheten som helhet Förskolorna Sjörövaren respektive Storken ger en känsla av trygg och lugn miljö. Pedagogerna är lyhörda för barnen. De yngsta barnens pedagoger har stort omsorgsfokus och intar en vårdande attityd emedan de äldre barnen ges möjlighet att ta mer ansvar för sitt lärande. Det finns ett önskemål i personalgrupperna på de bägge förskolorna om ett ökat samarbete med skolan men även mellan de två förskolorna. Kärrdalsskolan är en väl fungerande skola med kompetent och engagerad personal. Miljön är lugn och trivsam. Det råder ett tryggt och positivt arbetsklimat med ett respektfullt förhållningssätt eleverna emellan och i deras förhållande till vuxna. Samarbetet mellan personalgrupperna kan utvecklas. 37 2011-04-26 (mall 200901) Referenser Förskolorna Läroplanen för förskolan, Lpfö 98 Våga Visa metodboken Utbildningsstrategi för Sollentuna kommun Skolplan för Sollentuna kommun Observationsrapport, Våga Visa 2007 Kärrdalsskolans dokument: Arbetsplan för lokalt utvecklingsarbete Individuell utvecklingsplan, mall Intervjufrågor till barnen Information till föräldrar från bitr rektor Veckobrev från rektorn till pedagogerna Lista på insatser Personal kalendarium Föräldrakalendarium Kvalitets redovisning och plan för systematiskt kvalitetsarbete 2010 Likabehandlingsplan läsåret 2010-2011 Aktivitetsscheman Inskolningsschema Förskolan Storkens dokument: Välkomna till förskolan Storken ( informations broschyr till föräldrar). Månadsbrev Mall till uppföljningsamtal Säkerhetsregler på Storken Rutiner på Storken Pilen enkäter Förskolan Sjörövarens dokument: Månads och veckobrev från alla avdelningar på Sjörövaren Informations broschyr om avdelningen Skattkistan Rutiner på Sjörövaren Pilen enkäter Skolan Arbetsmiljöplan Arbetsplan för lokalt utvecklingsarbete E-handlingsplan Elevvård Forum för elevstödjande insatser läsåret 10–11 Föräldrabrev från rektor Föräldrarådsprotokoll Handlingsplan för olika kris- och katastrofsituationer läsåret 10-11 Handlingsplan vid byte av klass inom enheten under pågående läsår 38 2011-04-26 (mall 200901) Handlingsplan vid misstanke om att en elev far illa Hemsidan Information från skolans ROT-grupp, broschyr Kalendarium Klasscheman Kärrdalsskolan mitt i byn, telefonnummer, organisation Kärrdalsskolans enhet A-Ö 10-11 Kärrdalsskolans värdegrund Likabehandlingsplan läsåret 2010-2011 Lpo 94 Läsårsdata Observationsrapport 2007 Personals ansvarsområden Processkarta för anmälan till ROT-grupp Processkarta för kränkande/hotande elev Processkarta för kränkande/hotande beteende elev-elev, elev-vuxen Processkarta för störande beteende hos elev Riktlinjer för ROT-gruppsarbete i Kärrdalsskolan läsåret 10-11 Skolverksinspektion 2008 Vision Verksamhetsidé Verksamhetsmål Välkommen till Kärrdalsskolan, broschyr Välkommen till Kärrdalsskolans Fritidsgård 39 2011-04-26 (mall 200901)
© Copyright 2024