Idé och Projektarena Blå tillväxt Skagerrak 2025 Olika lösningar mot green, clean shipping; Metanol är eJ alternaKv Peter Grundevik SSPA Sweden AB SSPA -‐ InternaKonellt konsul^öretag & forskningsinsKtut •  Bro mellan aﬀärsverksamhet -‐ forskning, tester -‐ beräkningar, nya tekniker -‐ existerande •  Leds av forskning, innovaKon och utvecklingsbehov •  Levererar oparKsk experKs, råd och tjänster Kll näring och samhälle •  Fokusområden –  Reducerade emissioner från fartyg –  EnergieﬀekKv sjöfart –  MariKm säkerhet •  Etablerat forskningsnätverk inom och utanför Sverige •  IniKerar / leder / deltar i naKonella och EU stödda forskningsprojekt •  > 60 europeiska forskningsprojekt sen -‐97 Ship Design Research Maritime Operations SSPA -‐ Aktuella forskningsområden •  EnergieﬀekKva fartyg & operaKoner •  Minskade utsläpp från fartyg •  Nya framdrivningstekniker •  OpKmering av fartyg för låg fart •  Reducering av fartygsbuller •  Vintersjöfart och arkKska operaKoner •  EﬀekKva transportsystem •  Supportsystem på fartyget och land •  Utveckling inom säkerhet & riskbedömning Metanolmotorer för mindre fartyg What • ReducKon of emissions and carbon footprint from shipping • InvesKgate the possibility to use methanol as alternaKve fuel • Development steps – technologies – fuel supply – risk and safety – mariKme adaptaKon Metanolmotorer för mindre fartyg Why • Meet SOx, NOx, and PM emission requirements • Reduce CO2 emissions: Longer term – 2050 Zero Vision target • Eﬀship -‐ possible soluKons www.eﬀship.com • SPIRETH -‐ methanol & DME as marine fuels www.spireth.com • Methanol: the marine fuel of the future (TEN-‐T project converKng main engines on Stena Germanica) • Pre-‐ESPRIT (VGR, SSPA, ScandiNaos, Marine Benchmark) Metanolmotorer för mindre fartyg Proposed ﬁelds: • New building & conversion -‐ alternaKve fuels (LNG, methanol, ..) • DemonstraKon/pilot installaKons • Develop alternaKve fuels combusKon technologies • Comparison of dual/retroﬁt opKons and “one fuel” technologies • Chemical modiﬁcaKon for opKmum performance • Infrastructure, distribuKon, bunkering • Risk & regulatory issues for mariKme transport Metanolmotorer för mindre fartyg Who • academy, insKtutes, authoriKes, classiﬁcaKon socieKes, shipowners, engine suppliers, methanol producers, sub suppliers, design companies • Exempel på akKva: Wärtsilä (bl a Gbg), Stena, ScandiNaos, SSPA, Lloyds, Halldor Topsö, Methanex, Chalmers, Volvo, Scania, Sjöfartsverket, Färjerederiet, …. Y^rikKon på fartygsskrov What • 50-‐85% av motståndet som måste övervinnas för aJ hålla farten • Existerar ingen allmänt Kllgänglig databas som kopplar ihop färg, beväxning och y^rikKon • Svårt för redarna & varven aJ bestämma vilken färg som ska användas eller när det betalar sig aJ rengöra/måla om fartyget • Projektets mål är aJ öka kunskapen kring skrovliga ytor inverkan på y^rikKon och skapa en Kllgänglig databas Y^rikKon på fartygsskrov Why • Reducering av operaKonell kostnad • Underhållsmetod och färg väljs från Kllförlitlig kost/nyJa analys • BäJre kontroll över dockningsintervall • Kända samband mellan beväxning, y^rikKon & bränsleförbrukning kan leda Kll reglerad krav på rengöring • Ökade bränslekostnader för hela världens fartygsﬂoJa p g a dåligt ytbehandlade fartyg -‐ 30 miljarder $. 0.3 % av världens CO2 utsläpp • Bränslekostnaden för en Very Large Crude Carrier -‐ 40-‐50.000$/dagen • Skillnaden mellan olika beväxta ytor & färger kan läJ bli 10 % Y^rikKon på fartygsskrov How • Undersöka samband -‐ ytskikt (färger, beväxning) och frikKon • Göra kostnad/nyJa analysmetoder Kllgängliga – skillnader i bränsle-‐ kostnad kan uppskaJas -‐ för en bäJre färg eller en boJenrengöring • Databas och analysmetoder presenteras på eJ enkelt säJ och läggs upp på en internetsite • Nya färger & nya mätningar kan adderas Kll databasen om samma mätmetod används. Korrekt jämförelse & validera frikKonsprestanda Who • Idag: SSPA, Lovéncentret och Jotun • Stöd från Västra Götalandsregionen Slow Steaming inom RoRo & SECA What o  Geograﬁskt läge – långt Kll marknader -‐ konkurrenskra: sämre o  Tillgång på eﬀekKva transportsystem avgörande o  90 % av allt gods Kll o från Sverige går via sjöfart o  Ökade miljökrav för aJ minska skadliga utsläpp – exempel SECA o  Högre kostnader för investeringar och/eller dri: o  Godsvolymer kan ski:a från relaKvt miljövänlig sjöfart Kll andra skadliga och trängseldrabbade traﬁkslag -‐-‐-‐ modal back shi: -‐-‐-‐ när relaKvt rent blir renare försämras totalsystemets miljöprestanda o  Reducera drivmedelskostnaden och miljöpåverkan genom aJ sänka farten – slow steaming Slow Steaming inom RoRo & SECA Why o  Miljökraven och drivmedelskostnader ökar o  En sänkning av farten 10 % ger typiskt 30 % lägre förbrukning o  Slow steaming enkel & eﬀekKv minskning av kostnad/miljöpåverkan o  SS transocean containertraﬁk projekt genomfört -‐ varuägarperspekKv (SSPA, GU, Chalmers, Schenker, DHL, IKEA, ABB, .. Stöd från SMA) o  Projektets mål är aJ undersöka möjligheterna inom RoRo närsjöfart aJ ökade kostnader för SECA anpassning kan kompenseras av lägre förbrukning och eJ transportupplägg som gör aJ tjänsten är konkurrenskra:ig Slow Steaming inom RoRo & SECA How o  U^orska hur varuägare bör hantera eﬀekterna av hasKghetsreducering i sina försörjningskedjor o  Planering och styrning o  Hur skapa Kllförlitliga transporter med Slow steaming o  Global konsekvensanalys av Slow steaming som eJ bestående transportalternaKv Who Idag: Chalmers, GU, SSPA, Stena Line Freight ZERO VISION TOOL – a collaboration method… . What o  Within the pla^orm representaKves of industry, academy, agencies and administraKons meet to share experiences and ﬁnd common, workable and sustainable soluKons Who . o  100 OrganisaKons, 7 countries